Lärande och IKT, ht 2008

Transkript

1 Lärande och IKT, ht 2008 DH1607 projektkurs Vad vi ska gå igenom idag: Kursmål Schema Föreläsningar Övningar Projekt Sinna Lindquist

2 Sinna Lindquist Etnologi, arkeologi, konst, bildlärare,. Dr i MDI 2007, Perspectives on Cooperative design projekt: InterLiving, Copland, Daphne, Nepomuk,... undervisat på KTH sedan 2001: MDI inledande kurs MDI fortsättningskurs MDI med didaktisk inriktning Kooperativ IT-design, KID Beteendevetenskaplig metod

3 MDI, människa-datorinteraktion, handlar om design, utvärdering och implementation av interaktiva datorsystem för mänsklig användning och med studier av dess omgivande fenomen. Det handlar om att utvärdera och testa existerande system, utveckla system eller egenskaper hos system, vetenskapliga undersökningar av människan och hennes relation till teknik och system, etablera generella riktlinjer för goda system och bra teknik,.

4

5

6 Kursmål Kursen behandlar pedagogisk och didaktisk kunskap inom områdena informations- och kommunikationsteknik, datateknik och medieteknik; kunskap om och metoder för projektarbete i grupp; samt reflektion och dokumentation av lärprocessen. Kursen ska dessutom underlätta för studenterna att se sammanhang mellan kurserna i programmet samt lägga grunden till rutiner för livslångt lärande. Kursen omfattar pedagogiska och didaktiska moment inom områdena informations- och kommunikationsteknik, datateknik och medieteknik, projektarbeten i grupp, studiebesök. Kursen baseras på lektioner, diskussionsseminarier, studiebesök, praktiska övningar och projektarbete. Undervisningen förutsätter aktiva förberedelser av deltagarna. Kursen examineras med obligatorisk och aktiv närvaro, seminarieuppgifter, gruppuppgifter, projektrapport och muntligt presentation av projekt.

7 Kursens mål är att studenten arbetar i projekt och kan påvisa pedagogisk och didaktisk kunskap inom områdena informations- och kommunikationsteknik, datateknik och medieteknik; genom praktiskt arbete redogör för sin erfarenhet av projektarbete och projektledning; skaffar sig kunskap och metoder för reflektion och dokumentation av lärprocessen och insikt i utbildningsprogrammets uppbyggnad och kopplingarna mellan dess kurser. Studenterna ska efter avslutad kurs ha goda förutsättningar att bedriva medveten pedagogisk verksamhet inom områdena informations- och kommunikationsteknik, datateknik och medieteknik; kunna arbeta i och leda projekt både under studietiden och i yrkeslivet; reflektera kring det egna lärandet, lärprocessen, lärandets förutsättningar och kunskapens villkor. Kursen förutsätter kunskaper motsvarande de obligatoriska kurserna inom programmet Civilingenjör med lärarinriktning med inriktning mot data. Kursen omfattar 6 högskolepoäng.

8 Synergieffekter med andra kurser: MDI med didaktisk inriktning Didaktik: Teorier om lärande Tillämpad datalogi IT/Datadidaktik med VFU

9 Era förväntningar...?

10 Vecka Datum & tid Moment Lokal 36 Ons 3/9, kl Introduktion. Sinna Lindquist L22 Tors 4/9, kl frl + redov. Egna erfarenheter E34 37 Tors 11/9, kl frl + redov. Projektplan Q24 Fre 12/9, kl frl D35 38 Tors 18/9, kl Projektarbete. Anna Swartling Q24 40 Tors 2/10, kl frl + Projektstatus D33 41 Ons 8/10, kl frl + Litteraturseminarium D42 42 Ons 15/10, kl Projektarbetstid Torget, Lindstetsv. 5, 6 tr 45 Mån 3/11, kl Projektarbetstid Torget Ons 5/11, kl Projektarbetstid Torget 46 Mån 10/11, kl frl + Projektstatus E36 47 Tors 20/11, kl Projektarbetstid Fre 21/11, kl Projektarbetstid Torget 48 Mån 24/11, kl Projektarbetstid Torget Ons 26/11, kl Projektredovisning: Torget 49 Mån 1/12, kl Projektredovisning: Torget Fre 5/12, kl Projektredovisning: Torget

11 Föreläsningar 18/9 Anna Swartling, Projektarbete bortom projektmodellen Björn Hedin. Erfarenheter av loggboksanvändning Ola Knutsson. Mobil läxhjälp

12 Övningar Litteraturseminarium Loggbok Egna erfarenheter av IKT

13 Litteraturseminarium Syftet är att vi alla ska få ta del av blandad litteratur och forskning på området design för lärande (och att vi inte alla ska behöva köpa böcker vi inte vill ha). Välj en av böckerna nedan eller hitta en med liknande tema (design för lärande, IKT i undervisningen, e-learning, kontextberoende IKT-användning, etc). Meddela mig titeln och visa mig texten för godkännande snarast. Skriv en recension, 2-4 sidor, tas med vid redovisningen. Förbered en presentation av innehållet, ca minuter. Var kreativt kritisk mot innehållet, visa på exempel, relatera till era egna erfarenheter. Vad kan ni själva använda er av? Redovisning 8/10 Littlejohn, Allison & Pegler, Chris Prepare for Blended e-learning. London: Routledge Rostvall, Anna-Lena & Selander, Staffan (red.) Design för lärande. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Savin-Baden, Maggi Learning Spaces. Creating Opportunities for Knowledge Creation in Academic Life. Berkshire: Open Univeristy Press.

14 Loggbok Att skriva kontinuerligt syftar till att komma ihåg vad man gjort och till att skapa tid och rum för reflektion. Skriv åtminstone 1 gång/vecka i Bildas loggboksfunktion eller skaffa en blogg, te x eller någon annan typ av plats där du kan skriva och visa för mig. Kravet är att bloggen/platsen har RSS/Atom-feed så jag blir uppmärksam på vad som händer. I annat fall får du mejla mig när du har skrivit något. När du skapat bloggen/platsen, skicka ett test så vi ser att det fungerar.

15 Egna erfarenheter av IKT i undervisningssammanhang Tänk igenom när du har använt dig av någon typ av informations- och/ eller kommunikationsteknik i undervisningssammanhang. Välj två situationer, en när allt fungerade bra och en när det inte fungerade som det skulle. Skriv ner på ca 2 sidor hur det var tänkt att det skulle användas, vad som vad bra, vad som gick fel, och varför. Redovisning i morgon, tors 4/9.

16 Projektuppgift Tema: Design för lärande Att designa något, dvs att göra en plan med tanke på framtida användning Kunskap tillgodogjord genom undervisning eller studier

17 Lärare ska idag forma (designa) en god lärandemiljö och välja bland en uppsjö av tillgängliga resurser. Eleverna ska forma (designa) sin egen lärprocess och ta ansvar för sitt eget lärande. Design för lärande fokuserar hur lärprocesser inramas och sedan utvecklas i handling. (ur Anna Lena Rostvall & Staffan Selander (red), 2008, Design för lärande. Nordstedts: Stockholm) Förutom de LMS, Learning Management System, (ex. Fronter, Moodle, Ping-Pong) som skolor kan besluta sig för att använda finns en hel uppsjö informations- och kommunikationsteknik, (e-post, chat, forum, wikis, litteratur- och övningar på nätet, etc, etc) som kan användas i en rad undervisnings- och examinationssammanhang.

18 Syftet är att designa/planera en kurs som sträcker sig över ett skolår där relationen kontext, form och innehåll ska stödja både lärarens och elevernas mål. - tydligt fokus på pedagogik - relationen mellan kontext, form och innehåll. Det ska vara praktiskt genomförbart. Använd er av olika metoder så som observation, intervjuer, leta på nätet och i litteratur, testa mot målgruppen. Hitta synergier med andra kurser.

19 Kontext - allt som har betydelse för hur man kan bedriva undervisningen - tillgång till datorer, inloggningskrav, tillgång till internet, digitala media, böcker, podcasts, läromedel på nätet, antal elever, var de befinner sig i tid och rum, tid, pengar, etiska och juridiska spörsmål,... Form och innehåll I vad ska ni undervisa? Vad är kunskapsmålen? Hur ska ni examinera? Hur ska ni veta om eleverna har gjort det som de ska? Hur kan ni veta om de lär sig? Vilka moment ska ingå? Hur kan ni använda er av IKT i undervisningen och vilken typ av IKT passar bäst när?

20 Genomförande Projektarbetet ska utföras under ht08 i grupper om 5-6 personer. Varje grupp ska bestå av studenter från årskurs 2 och 3 (hälften från varje). Till stöd för arbetet så får ni ett antal föreläsningar kring erfarenheter av IKT i undervisning och en föreläsning om projektledning. Vi kommer ha seminarier kring relevant litteratur som tar upp aspekter av Design för lärande. Det första som gruppen ska göra, efter att ha bildat grupper och utsett projektledare, är att ta fram en konkret projektidé och utarbeta en arbetsplan. En första projektskiss och arbetsplan ska vara färdig SENAST 11/9 för presentation och ska läggas upp i projektgruppens arkiv i BILDA. Gruppen får kontinuerlig handledning från kursansvarig och feedback från medstudenter.

21 Examination Projektarbetet examineras; dels genom dokumentation av arbetsprocessen (arbetsplan, mötesanteckningar, fotografier, ljudupptagning, video, skisser, med mera) som kontinuerligt läggs upp i projektgruppens dokumentarkiv i BILDA dels genom en muntlig presentation (30 minuter); dels genom en skriven rapport på 15 sidor (vars första version ska lämnas in SENAST en vecka före redovisningstillfället och en reviderad version ska lämnas in SENAST två veckor efter redovisningstillfället); dels genom en individuell självvärdering och reflektion över arbetet på 1 sida; dels genom en kursutvärdering