Folktandvården Skåne. Bolagisering

Transkript

1 Vårdproduktionsberedningen Louise Roberts Beslutsförslag Datum Dnr (5 ) Vårdproduktionsberedningen Folktandvården Skåne. Bolagisering Ordförandens förslag 1. Vårdproduktionsberedningen uppdrar till produktionsdirektören att senast återkomma med förslag om förändrad driftsform, från förvaltning till av helägt aktiebolag, för Folktandvården Skåne. 2. Vårdproduktionsberedningen uppdrar till produktionsdirektören att särskilt belysa konsekvenser rörande styrning, ekonomi, gränssnitt, legala aspekter, upphandlingsfrågor samt forskning och utbildning m.m. Sammanfattning Folktandvården Skåne agerar på en marknad som under senare år blivit alltmer dynamisk och förutsättningarna för och kraven på de aktörer som verkar på denna marknad är i ständig förändring. Särskilt märkbart är; behoven av konkurrensneutralitet och det faktum att Folktandvården Skåne skiljer sig avsevärt från stora delar av den övriga offentligt drivna förvaltningsverksamheten. Idag svarar Folktandvården Skåne för närmare 80 procent av barn- och ungdomstandvården samtidigt som en knapp fjärdedel av de vuxna skåningarna har valt att regelbundet bli kallade av Folktandvården Skåne. Ett uppdrag om att återkomma med förslag om förändrad driftsform från förvaltning till av helägt aktiebolag ska därför presenteras. I förslaget ska konsekvenser till följd av en förändring i denna riktning belysas. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (5 ) Kort om verksamheten Folktandvården Skåne bedriver tandvård inom områdena barn- och ungdomstandvård, vuxentandvård samt specialisttandvård (inkl. sjukhustandvård). Utöver detta har Folktandvården Skåne även, som en del i sitt förvaltningsuppdrag, konkurrensskyddad verksamhet i form av: - Ett särskilt ansvar i form av ett områdesansvar för barn- och ungdomstandvården, inkluderande; o informationsverksamhet inom barnhälsovården o vårdbehov hos barn 0-2 år o sistahandsansvar för barn och unga 3-19 år o tandvård på lika villkor och insatser i riskområden - Specialistvård för barn och unga, inkluderande; o utbildning och konsultation o pedodonti (även narkospatienter) o särskilda behov (t.ex. multidisciplinära patientgrupper) - Allmäntandvård vuxna, inkluderande; o sistahandsansvar - Specialistvård för vuxna, inkluderande; o utbildning och konsultation o sjukhustandvård o narkosbehov - Forskning och utbildning, inkluderande; o verksamhetsförlagd utbildning, ST-utbildning, handledning av nyutexaminerade o forsknings- och utvecklingsarbete I Skåne gäller, precis som i många andra landsting, att barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år själva kan välja om de vill gå till Folktandvården Skåne eller till en privat tandläkare. Dessutom finns beslut om att under 2013 tillämpa Lag om vårdval för den allmänna barn- och ungdomstandvården. Folktandvården Skåne och privata tandvårdsaktörer får en förutbestämd ersättning per listat barn och ungdom från. I den konkurrensutsatta barn- och ungdomstandvården (3-19-åringar) har Folktandvården Skåne 79,4 procent av det totala underlaget, vilket motsvarar patienter. På vuxensidan är antalet patienter som är 20 år eller äldre , vilket innebär att 24 procent av de vuxna i Skåne har valt att regelbundet bli kallade av Folktandvården Skåne (s.k. revisionspatienter). Av dessa revisionspatienter har 37 procent, eller patienter, slutit frisktandvårdsavtal med Folktandvården Skåne (september 2012). Folktandvården Skåne har en specialistverksamhet bestående av fyra centra; Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö, med verksamhet inom endodonti, ortodonti, parodontologi, pedodonti, oral protetik och sjukhustandvård. Sammantaget innebar senast avslutade verksamhetsår, 2011, en ökning av

3 Datum (5 ) antalet patientbesök med ca patienter (+3,2 procent) jämför med föregående år. Antalet patienter (unika personnummer) som besökte klinikerna ökade med ungefär (+4,5 procent) och vid årsskiftet 2010/2011 hade personer (36,2 procent av befolkningen) valt Folktandvården Skåne till sin leverantör av tandvård för att uppnå en god tandhälsa. Omvärlden och allmänna motiv för bolagisering Fyra landsting; Stockholm, Gävleborg, Sörmland och Västmanland, har valt att bedriva tandvårdsverksamhet i bolagsform. Västmanland valde vid årsskiftet 2011/2012 att låta specialisttandvården återgå till förvaltningsform. De vanligaste motiven för val av bolagsform brukar anges som: - Tydlighet i det ekonomiska ansvaret med bra förutsättningar för konkurrensneutralitet och konkurrensutsättning - Bättre förutsättningar för rationaliseringar och höjd produktivitet. Det första anses ofta vara av strategisk karaktär medan det andra brukar betraktas vara mer av operativ/lönsamhetskaraktär. Motiven för bolagisering av operativ/lönsamhetskaraktär sammanfattas generellt vanligen enligt följande: - I bolag kan man åstadkomma snabbare beslutsvägar bl.a. genom att man inte har samma beredningsprocess som inom den kommunala förvaltningen. - Styrelsearbetet i bolag är tydligare inriktat på bolagets effektivitet än i den politiska nämnden där politiska/ideologiska aspekter inverkar även på den löpande verksamheten. - Bolagets ekonomiska uppbyggnad ger bättre förutsättningar för ett tydligare resultatansvar. Detta anses inte enbart gälla på nivån VD/förvaltningschef utan även hela verksamheten. Man kan skapa bättre och tydligare delegering till personer men också till enheter/avdelningar under den verkställande direktören än under förvaltningschefen. - Det tydligare resultatansvaret anses även leda till en högre produktivitet och att möjligheterna till förändringar och rationalisering är bättre i bolaget än i förvaltningen. - Avlastning av den kommunala investeringsbudgeten. Detta gäller enbart om bolaget har förutsättningar att låna investeringskapital på egna meriter (egen balansräkning). Bedöms bolagets balansräkning och lönsamhet som för svag kommer kommunen troligen att få lämna borgen för bolagets lån varvid avlastningen i praktiken upphör. - En tydlig åtskillnad mellan den kommunala ekonomin för de i huvudsak skattefinansierade kärnverksamheterna och den i princip avgifts- och intäktsbaserade bolagsekonomin.

4 Datum (5 ) Den positiva bilden av extra hög effektivitet i bolagsform hävdas dock ibland snarare bestå i de goda erfarenheterna av möjligheter till relativt radikala omprövningar i samband med själva övergången till en ny verksamhetsform. I grunden bör samma effektiviseringsmöjligheter finnas även i förvaltningsformen. Det generella grundmotivet för bolagsformen är möjligheten för flera personer (ibland ett mycket stort antal) att dela på riskerna i en affärsverksamhet. Aktiebolagslagen är uppbyggd på denna grundidé. Huvuddelen av de kommunala bolagen har emellertid enbart en ägare kommunen vilket naturligtvis påverkar förutsättningarna för ägarstyrningen. De kommunala bolagen har dessutom att följa ett antal bestämmelser i kommunallagen, bl.a. om den kommunala kompetensen, självkostnad (för vissa av verksamheterna), insyn och kravet att informera fullmäktige i vissa viktiga frågor. I själva verket har de senare årens förändringar i kommunallagen gjort att de legala skillnaderna mellan förvaltning och bolag har minskat avsevärt och det finns såväl bolag som drivs i förvaltningsliknande former som förvaltningar som drivs i bolagsliknande former. Flera av ovan angivna motiv kan sannolikt appliceras på Folktandvården Skåne, framförallt; behoven av konkurrensneutralitet och det faktum att Folktandvården Skåne skiljer sig avsevärt från stora delar av den övriga verksamheten vars uppdrag utgår från hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag. Detta tillsammans med den relativt begränsade omfattningen av verksamheten innebär att Folktandvården Skåne riskerar att i beslutssammanhang komma i kläm och behandlas utan hänsyn till sina särdrag. Å andra sidan har ett särskilt tandvårdsutskott och Folktandvården Skåne har nyligen fått en klinikstrukturplan, till vilken strukturanpassningar redan påbörjats, och en utvecklad kundorientering med utveckling av nya tjänster, informationskampanjer och försäkringsliknande lösningar för frisktandvårdsavtalspatienter. Särskilda beaktanden En bolagisering får flera konsekvenser. Styrningsfrågor, och förutsättningar för prissättning, kopplade till balansen mellan långsiktiga/övergripande och årliga ägardirektiv är av central vikt att belysa. Gränssnittsfrågor rörande vilka av nuvarande Folktandvården Skåne delar, t.ex. allmäntandvård-specialicerad tandvård, som eventuellt ska ingå ska uppmärksammas. Ekonomiska aspekter, inklusive moms och statsbidrag samt eventuella krav på intäktsökningar och rationaliseringar ska beaktas. I samband med en bolagisering är folktandvården inte momspliktig men kan heller inte göra några momslyft enligt den kommunala momsmodellen. Konsekvenserna och möjligheterna att genom rationaliseringar och intäktsökningar möta dessa förändringar ska beskrivas. Legala aspekter, kopplade till bl.a. Tandvårdslagen, Kommunallagen, Aktiebolagslagen samt arbetsrättsliga förutsättningar, ska belysas. Upphandlingsfrågor med fokus på konsekvenser av Lagen om offentlig upphandlig för såväl folktandvården

5 Datum (5 ) som ska klarläggas. Ytterligare en del som bör konsekvensbeskrivas är effekterna rörande forskning och forskningsstöd. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ej aktuellt. Juridisk bedömning Ej aktuellt. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan i ärendet slutförs på regional nivå. Uppföljning Återredovisning sker till vårdproduktionsberedningens sammanträde Michael Sandin Ordförande Lars Kristensson Produktionsdirektör