Hägnader. Stensträngar - trägärdesgårdar. Trägärdesgårdar. Gamla talesätt. Stavver och trinn

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hägnader. Stensträngar - trägärdesgårdar. Trägärdesgårdar. Gamla talesätt. Stavver och trinn"

Transkript

1 Hägnader Stensträngar - trägärdesgårdar I alla tider har bönder som idkat åkerbruk och boskapsskötsel behövt hägnader för att hindra boskapen från att beta grödan och det som skulle sparas till vinterfoder. Dessutom har man skyddat sina trädgårdar och delat in betesmarken i olika hagar. Sedan stensträngssystemen blivit föråldrade, började man att sätta upp trägärdesgårdar av olika slag. Dessa kan man inte spåra arkeologiskt, eftersom de inte lämnar några spår efter sig sedan de multnat ner. De var inte ens stöttade med stenar, som stolparna var i förhistoriska hus. Trägärdesgårdar Störpar och stöttor var av eneträ. Snedlagda slanor, som också kallades troler, brukade vara av gran. Enestörarna skulle helst vara kvistfria och den del som skulle spettas ner i marken, kolades eller beströks med tjära för att inte ruttna så fort. Gamla talesätt Det faller av sig självt som gamla gärdesgårdar. Byalagen gick gärdsgårdssyn varje vår när mark är bar ock tjäle ur jord. Bonden går och letar efter det han inte vill hitta det vill säga, hål i gärdesgården. De småländska trägärdesgårdarna brukade byggas med längre störar än vad som behövdes för att hålla trolerna. När den del som var i marken ruttnade, kunde man föryngra gärdesgården genom att slå ner störarna djupare. Stavver och trinn Störarna kallas på vissa ställen i Småland för stavar/stavver och trolerna kallas för trinn. Trolerna gjordes vanligtvis antingen av smala, utgallrade och spinkiga smågranar eller kluvna, något kraftigare smågranar.

2 HANK Hankar eller vidjor av grangrenar höll samman störarna. Hankarna lindades som nollor och vidjorna som åttor. För att kunna göra dem böjliga, värmdes de och vreds. De små barrkvistarna fick bara sitta kvar i grentoppen. Inom hank och stör Man brukade bygga trägärdesgårdar för att hindra djuren från att beta säd och vinterfoder på egen och annans mark. För att spara arbete med att hägna i gränser, kunde grannar bilda gärdeslag, ängelag eller beteslag och bruka angränsande mark på samma sätt samtidigt. Det var grannlaga. Var grannarna oense om något, kunde de inte vara i lag med varandra! På 1600-talskartor är trägärdesgårdarna utritade som de såg ut. På 1700-talets storskifteskartor ritades de som en linje med parvisa snedstreck. Vid laga skiftet ritades trägärdesgårdarna bara ut som ett streck. För att se var gärdesgårdarna går, måste man förstå sambanden mellan åkrar, ängar och betesmark. Stenmurar I Sverige började man bygga stenmurar redan under 1700-talet. De blev vanliga under 1800-talet. Då brukade de byggas i gränser. Stenmurar kan vara uppbyggda på olika sätt. De stadigaste är byggda som skalmurar. Idén till denna uppbyggnad sägs ha kommit med munkarna från sydligare länder. De små 1100-tals kyrkornas tjocka murar var i vårt kalla klimat nedgrävda till frostfritt djup och var bredare nertill än upptill.

3 Stenmurarna skulle helst vara helvetesdjupa, djävlahöga och ormatäta! Det var slitsamt att gräva ner till frostfritt djup, som brukade vara omkring en meter. Den del som låg under markytan, blev som ett stendike som avvattnade omgivande mark. Det var också slitsamt att bygga dem så höga, att djuren inte kunde hoppa över dem. Att dessutom göra murarna täta krävde stor skicklighet. Ordet orma- har används som kraftuttryck i Småland. Sten från odlingsröse till stenmur Stenar till stenmurarna fick man genom att flytta bort odlingsrösen från åkrarna. Det underlättade odlingen, men gjorde att temperaturen i åkrarna sjönk. Det ökade risken för frostskador. I högt liggande åkrar hände det att man också röjde bort gravrösen. Räckte inte stenarna till en hel mur, byggdes halvmurar. De kanske bara var en sten höga. I dessa byggde man sedan trägärdesgårdar. Störarna kilades in mellan stenarna. Där stod de mycket väl dränerade och klarade sig längre än störar som stod i jorden. Det var inte ovanligt att öka höjden på murarna genom att lägga ris på dem. Skalmurar Skalmurarna var uppbyggda så att de största stenarna lades i yttersidorna och bildade ett skal. Ovan mark lades den planaste sidan utåt. Den kallades visesidan. Det förekom att man högg dem plana. Mellan skalstenarna lade man mindre stenar och bindestenar. Bindestenarna var långa och gick in mellan skalstenarna och omslöts av de små stenarna i mitten. På så sätt höll skalmuren ihop. Till det bidrog också att stenmurarna, liksom de gamla kyrkomurarna, lutade något inåt mot mitten. Det kallas kallmurning när man fogar samman stenar utan hjälp av murbruk.

4 På kartor ritades stenmurarna som runda ringar i rad eller med två streck bredvid varandra och med tvärställda småstreck emellan. Rasande stenar Medan man ännu mindes hur man byggde stenmurar och vilket svårt och slitsamt arbete det var, lät man inte dessa växa igen med buskar. Det fick inte heller växa träd för nära. Rötter och stammar pressar isär stenarna, så att de inte längre håller varandra på plats. Då rasar muren. Stenmurar står och faller med röjningen! Gap och grindar Alla hägnader behöver öppningar. I stenmurar kallas de gap. De brukar inte vara breda nog för moderna maskiner. I gapet kan man ha haft grindar, som hade gångjärn i ena sidan och låsanordning i den andra. Gapet kunde också stängas med slanor eller troler, som lades på korta pinnar i en ställning i sidorna. Genom gap med grindar och led kunde man köra. Enklast var om någon annan öppnade och stängde. Förr kunde barn tjäna en grindslant på detta sätt.

5 Gammalt talesätt Alla kliva över, där gärdesgården är lägst. Med hjälp av s.k. stättor, kunde man kliva över trägärdesgårdar. En stätta var gjord av en kort bräda eller halvstock lagd på fyra ben. Antingen satte man en stätta på var sida av trägärdesgården eller så satte man två stättor som ett kryss på olika höjd igenom gärdesgården. På gamla kartor liknar tecknet för grind tecknet för litet fyrkantigt hus. Korsställda stättor genom trägärdesgård ritas som ett kryss. En stätta avritades naturtroget som en stätta. Det finns fler än ett karttecken för öppning. Om det visar en grind eller ett led är osäkert. Alla lantmätare ritade heller inte på samma sätt. Text och teckningar: Astrid Eriksson Kulturvetare

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar

Läs mer

Gränser och grannar. Gränslösa stormar. Kartorna och verkligheten.

Gränser och grannar. Gränslösa stormar. Kartorna och verkligheten. Gränser och grannar Gränslösa stormar När vinden drar fram med stor styrka över jordytan, tar den varken hänsyn till folk eller fä, hus eller stolpar, träd eller gränser. Det är bara ni som drabbats, som

Läs mer

Kurs i hagastängning/gärdesgårdsbygge på Jamtli 8-9 okt Anna Hansen och Terese Olofsson

Kurs i hagastängning/gärdesgårdsbygge på Jamtli 8-9 okt Anna Hansen och Terese Olofsson Kurs i hagastängning/gärdesgårdsbygge på Jamtli 8-9 okt 2011 Anna Hansen och Terese Olofsson Kursen inleddes med att Jamtlis byggnadsantikvarie Olof Edin berättade lite kort historik kring gärdesgårdsbygge.

Läs mer

Intervjumall för äldre skogsbeten

Intervjumall för äldre skogsbeten Intervjumall för äldre skogsbeten Framtagen av: David Englund, med hjälp av Tommy Lennartsson, Anna Dahlström & Maria Forslund år 2010. Syfte: Att ta reda på hur skogen användes traditionellt. En kombination

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland.

Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:18 Norrby kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa Antikvarisk kontroll Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning...1

Läs mer

Stugors och ladugårdars lägen

Stugors och ladugårdars lägen 13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus

Läs mer

Natur och kultur. Natur. Naturens gång. Kultur

Natur och kultur. Natur. Naturens gång. Kultur Natur och kultur Natur Det man kallar orörd natur är inte påverkad av människan. Sådan finns knappast längre. Till och med vår fjällvärld är i viss mån påverkad av bl. a renskötsel, skidåkare och skotrar.

Läs mer

Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet

Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet Ersättning lämnas för skötsel av åkermarkens värdefulla lämningar och miljöer (landskapselement) som vittnar om den äldre

Läs mer

Orientera med Gammelstads IF

Orientera med Gammelstads IF Orientera med Gammelstads IF Namn:. 1 Kartans tecken och färger grop åker sjö skog brant Dra ett streck mellan färg och karttecken 2 Karttecken på karta 1 Hitta karttecken och ringa in dem på kartan och

Läs mer

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.

Läs mer

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena

Läs mer

Värmdö kyrka. Antikvarisk medverkan vid renovering av delar av bogårdsmuren, Värmdö kyrka, Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland

Värmdö kyrka. Antikvarisk medverkan vid renovering av delar av bogårdsmuren, Värmdö kyrka, Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland Värmdö kyrka Antikvarisk medverkan vid renovering av delar av bogårdsmuren, Värmdö kyrka, Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2011:43 2 Värmdö kyrka Antikvarisk medverkan vid renovering

Läs mer

PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN

PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN Detta dokument tjänar som diskussionsunderlag, för grov kostnadsuppskattning och effektivitetsbedömning. Skapat av John Schütte, 10 oktober 2013. Kontaktuppgifter: 0766

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark

Läs mer

Arbetsplan för hålvärdar

Arbetsplan för hålvärdar Hål 1 Buskar, (enstaka och i grupp) Häckplantering Klipp och forma häckar. Rensa bort ogräs. Kantskär. Fyll på med bark. Hål 2 Buskar, (enstaka och i grupp) Häckplantering FW vänster + dike på FW Klipp

Läs mer

Text & bilder av Bo Lindman och Karin Bergman (illustrationer) Lst Blekinge 2005 uppdaterad 2014

Text & bilder av Bo Lindman och Karin Bergman (illustrationer) Lst Blekinge 2005 uppdaterad 2014 Stängselguide Text & bilder av Bo Lindman och Karin Bergman (illustrationer) Lst Blekinge 2005 uppdaterad 2014 Stängselguiden ger en beskrivning av den vanligaste typen av stängsel som görs i Blekinges

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Grupp 1 Jetline Mät och räkna: Före eller efter: Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar

Läs mer

Väntinge 1:1, fornlämning 195

Väntinge 1:1, fornlämning 195 Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015

Läs mer

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Stenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar

Stenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Stenar Stenarnas mångfald 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1 Rapport 2010:2 Arkeologisk utredning etapp 1 Fettjestad 6:9 Intill RAÄ 12 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

Fristad på kartorna. Karta ägomätning 1650

Fristad på kartorna. Karta ägomätning 1650 Fristad på kartorna Det finns inte så mycket bevarat kartmateriel från Fristad. Den äldsta funna kartan finna på Lantmäteriets hemsida och under historiska kartor. Den är från 1650 och visar ett tätt liggandes

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Titta in i medeltiden

Titta in i medeltiden Titta in i medeltiden Instruktioner för genomförandet av specialmärket Historikern godkänt av Finlands Scouter på Aboa Vetus & Ars Nova -museet Välkommen att undersöka historia! Att undersöka och studera

Läs mer

Stugan lämnades därefter åt sitt öde.

Stugan lämnades därefter åt sitt öde. Här och var finner vi resterna av backstugorna, företrädesvis på Hallandsåsens sluttning. Det är blott murarna som finns kvar, takstolen och stugans framsida har för länge sedan rasat ihop. Vi frågar oss:

Läs mer

Strandängen. Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län

Strandängen. Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län Strandängen Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:68 Ann-Marie Nordman Rapport, ritningar: Ann-Marie Nordman

Läs mer

Orientera med Gammelstads IF

Orientera med Gammelstads IF Orientera med Gammelstads IF FACIT 1 Kartans tecken och färger grop åker sjö skog brant Dra ett streck mellan färg och karttecken 2 Karttecken på karta 1 Hitta karttecken och ringa in dem på kartan 3 Karttecken

Läs mer

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Orust förhistoria Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Ett vanligt hus på Orust, liksom i övriga Bohuslän idag, är det så kallade dubbelhuset.

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

Ölmevalla 180, boplats

Ölmevalla 180, boplats , arkeologisk undersökning 2008, startsida RAÄ 180 forntida område vid Kvarnkullen i Ölmevalla socken För två- till tretusen år sedan låg bosättningar som tillhörde åkerbrukare nära kullens krön. I utkanten

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

Ängsmark. Jordebokskarta i 1-säde

Ängsmark. Jordebokskarta i 1-säde Ängsmark Vinterfoder I och med att fimbulvintern kom med sin kyla århundradena omkring Kristi födelse, kunde det inte växa under vinterhalvåret. Den dåtida bonden måste då dela in all mark i inägomark

Läs mer

Grävning för elkabel på gravfält

Grävning för elkabel på gravfält arkeologisk förundersökning Grävning för elkabel på gravfält raä 1 Gervide 1:35 Sjonhem socken Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-4410-06 Ann-Marie Pettersson 2007 arkeologisk förundersökning Grävning

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Gamla bilder på Lau kyrka

Gamla bilder på Lau kyrka Gamla bilder på Lau kyrka Från M. Klintbergs fotosamling. Lau skola och kyrka. Foto: Masse Klintberg 18 aug 1902. Detta är en klassisk bild av Masse Klintberg. Masse har gått ut i rågåkern och tagit denna

Läs mer

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1 I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.

Läs mer

Gamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund

Gamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund BILAGA 4 Gamla Pershyttan MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund 2001 Utsikt från Gråbergstippen. Bilden till vänster är tagen omkring 1900, bilden till höger hundra år senare år 2001. Bilderna visar hur

Läs mer

Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Grupp 1 Jetline Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget du sitter

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Torsten Bengtsson SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Alex bor granne med Elsa och hennes bror Max. De tre brukar alltid vara ihop och Alex pappa kallar dem för Vilda gänget. Nu är det äntligen sommarlov

Läs mer

Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker

Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker ! Rapport Arendus 2015:22 Björke, Norrlanda Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker Norrlanda socken, Björke 1:13 Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Stenvallen

Läs mer

Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1

Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1 UV VÄST RAPPORT 2000:7 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1 Västergötland, Mölndals kommun, Fässbergs socken, Alvered 1:18 m.fl., Balltorp 1:124 Gundela Lindman UV

Läs mer

Min matematikordlista

Min matematikordlista 1 Min matematikordlista Namn 2 ADJEKTIV STORLEK Skriv en mening om varje ord. Stor Större Störst 3 Liten Mindre Minst Rita något litet! Rita något som är ännu mindre! Rita något som är minst! 4 ANTAL Skriv

Läs mer

Naturstigarna i Sörby

Naturstigarna i Sörby Naturstigarna i Sörby Passa på att ta en skön paus under vandringen. Foto: Liselotte B. Abel. Välkommen till våra naturstigar i Sörby Du kan välja mellan två rundor som går i Sörbys härliga omgivningar.

Läs mer

Bender Megastone. Bender Megastone - Stödmur klippt och klar BENDERS MARK

Bender Megastone. Bender Megastone - Stödmur klippt och klar BENDERS MARK - Stödmur klippt och klar Megastone är konstruerad för att på ett enkelt sätt bygga stödmurar utan gjutning eller murning. Tack vare blockens utformning, med låsklack på baksidan, bygger du lätt själv

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Fibertillskott i Övra Östa

Fibertillskott i Övra Östa ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2014:31 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fibertillskott i Övra Östa Övra Östa 3:7, 1:2, 5:1, Knista kyrka 1:1, 1:2, Tegelsta 1:1, Knista socken, Lekebergs

Läs mer

Jowema villastängsel Projektering/montage anvisning

Jowema villastängsel Projektering/montage anvisning Jowema villastängsel Projektering/montage anvisning Jowema villastängsel + Följande utrustning Stagkäppar Till utmärkning av stängsellinjen Murarsnöre Till utmärkning av stängsellinjen Spett För att undersöka

Läs mer

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1 Maria Österlund Kojan Mattecirkeln Längd 1 NAMN: När Maja och Matilda ska bygga en koja behöver de kunna mäta. De hittar en gammal ritning med följande mått: Maja och Matilda hämtar en meter-linjal. Använd

Läs mer

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten?

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? Frågor Noa gör upp eld av gör upp eld 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? 4. Vem hör när Noa ropar Hjälp!? 5. Vem släcker elden? FRÅGOR

Läs mer

WE-hinder för banskisser. WE-kommittén 2010 Jan Gustafsson

WE-hinder för banskisser. WE-kommittén 2010 Jan Gustafsson WE-hinder för banskisser WE-kommittén 2010 Jan Gustafsson Dokument som behövs! TR 10 Hinderbyggnad Banbyggar instruktioner Detta dokument Grindar Repgrind Grinden skall vara av stabil konstruktion och

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Orienteringsövningar. Oskar Andrén Värmlands Orienteringsförbund

Orienteringsövningar. Oskar Andrén Värmlands Orienteringsförbund Orienteringsövningar Oskar Andrén Värmlands Orienteringsförbund Orienteringsövningar Teoriövningar Ormen långe En kortlek med kartteckenstafett med 20 olika kort med karttecken. En fördel om man är ungefär

Läs mer

Värmdö kyrka. Rapport 2013:10. Antikvarisk medverkan vid Värmdö kyrka, Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland. Albin Uller. www.stockholmslansmuseum.

Värmdö kyrka. Rapport 2013:10. Antikvarisk medverkan vid Värmdö kyrka, Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland. Albin Uller. www.stockholmslansmuseum. Rapport 2013:10 Värmdö kyrka Antikvarisk medverkan vid Värmdö kyrka, Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland. Albin Uller Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Rapport 2013:10 Värmdö kyrka Antikvarisk

Läs mer

NOSTALIT. Antal/ Dimension Tjocklek Klass Vikt/st m 2 Övrigt

NOSTALIT. Antal/ Dimension Tjocklek Klass Vikt/st m 2 Övrigt N O S T A L I T NOSTALIT NOSTALIT En slingrande kärleksstig till bersån eller en vacker stenläggning vid den runda poolen? Nostalit är en unik marksten även anpassad för cirkelläggning och radier. Med

Läs mer

Oregelbundna skifferstenar. läggning i sand

Oregelbundna skifferstenar. läggning i sand Oregelbundna skifferstenar läggning i sand Inledning Oregelbundna skifferstenar har en ojämn, naturlig form, oftast med naturliga kanter (huggna, råhuggna eller sågade kanter kan förekomma). Ytan är naturlig.

Läs mer

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY)

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) t(s) FRITT FALL Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man

Läs mer

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård Arkeologisk rapport 2013:9 Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård Säve 275 Djupedal 2:2 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Sara Lyttkens ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS

Läs mer

Anvisningar steg för steg Bygg en trädkoja

Anvisningar steg för steg Bygg en trädkoja Anvisningar steg för steg Bygg en trädkoja Välj ett träd Välj ett friskt träd med lämplig form det är avgörande för att trädkokan ska bli solid och stabil. Lämpliga träd för en trädkoja är bokar, ekar,

Läs mer

S Å H Ä R G Ö R D U M A R K B L Ä G G N I N G O C H M U R A R

S Å H Ä R G Ö R D U M A R K B L Ä G G N I N G O C H M U R A R S Å H Ä R G Ö R D U M A R K B L Ä G G N I N G O C H M U R A R LÄGGNING 1 3 Gräv ur den tänkta plattytan 20-25 cm, ett cirkadjup för gångytor och uteplatsen. Till garageuppfart gräver du 30-35 cm. Gräv

Läs mer

Badelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland.

Badelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:14 Badelunda kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur Antikvarisk rapport Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland Helén Sjökvist Badelunda kyrka

Läs mer

Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67

Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67 Arkeologisk kontroll samt arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning 2015 Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67 OMBYGGNAD AV KYRKA Munka Ljungby socken, Ängelholms kommun Skåne län Skånearkeologi

Läs mer

Arkeologisk utredning Eriks 1:13, Bro socken, Gotland

Arkeologisk utredning Eriks 1:13, Bro socken, Gotland Arkeologisk utredning Eriks 1:13, Bro socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2007:24 2 Omslagsbild: Grav på gravfältet, raä 29, Bro socken. Foto D. Carlsson Eriks 1:13, Bro socken, Gotland Särskild arkeologisk

Läs mer

Övningar. Labyrinten inomhus såväl som utomhus. Presentation. Förberedelse. Utförande. Varianter. Material. Kunskap. Författare: Lisa Kalered

Övningar. Labyrinten inomhus såväl som utomhus. Presentation. Förberedelse. Utförande. Varianter. Material. Kunskap. Författare: Lisa Kalered Övningar Labyrinten inomhus såväl som utomhus lämplig för alla åldrar Denna övning är tänkt att öka elevernas förståelse vad gäller att passa kartan, dvs att hela tiden ha kartan lagd åt rätt håll för

Läs mer

E18, Västjädra-Västerås

E18, Västjädra-Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:65 E18, Västjädra-Västerås En bullervall vid Råby gård Särskild utredning RAÄ 710 Dingtuna-Råby 2:1 Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning

Läs mer

TECKENFÖRKLARING - för bättre förståelse av dikningsföretagens förrättningsakter

TECKENFÖRKLARING - för bättre förståelse av dikningsföretagens förrättningsakter TECKENFÖRKLARING - för bättre förståelse av dikningsföretagens förrättningsakter Här ges förklaringar till en del tecken som använts i kartor över dikningsföretag. Sättet att arbeta har varit förvånansvärt

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

Benders Sverige AB Box 20 535 21 Kvänum Tel 0512-78 70 00 Fax 0512-78 70 19 info@benders.se www.benders.se. Grå Grafit Terracotta

Benders Sverige AB Box 20 535 21 Kvänum Tel 0512-78 70 00 Fax 0512-78 70 19 info@benders.se www.benders.se. Grå Grafit Terracotta Megastone är konstruerad för att på ett enkelt sätt bygga stödmurar utan gjutning eller murning. Tack vare blockens utformning, med låsklack på baksidan, bygger du lätt själv en stabil stödmur, såväl rak

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Härdar i utförsbacke. Särskild arkeologisk utredning. inför planerad husbyggnation inom fastigheterna Vattentuben 1 och Bergafoten 1

Härdar i utförsbacke. Särskild arkeologisk utredning. inför planerad husbyggnation inom fastigheterna Vattentuben 1 och Bergafoten 1 Särskild arkeologisk utredning Härdar i utförsbacke inför planerad husbyggnation inom fastigheterna Vattentuben 1 och Bergafoten 1 Gränna socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

När jag och Hanna, som är fyra och ett halvt år, samtalade om vilken

När jag och Hanna, som är fyra och ett halvt år, samtalade om vilken Annette Brown Med kartor från det lilla rummet till den stora världen Här beskrivs ett temaarbete med syftet att barnen på ett lustfyllt och lekfullt sätt skulle få möjlighet att utveckla sin rumsuppfattning

Läs mer

Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus

Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,

Läs mer

Rapportsammanställning. Plats för stämpel:

Rapportsammanställning. Plats för stämpel: Plats för stämpel: Undersökning: Gotland. Boge socken, Laxare Lst:s dnr: 11.391-412-80 Ansvarig institution: RAGU Eget dnr: RAGU 129/80 Ansvarig för undersökningen: Peter Manneke Fynd: Ja Nej Ekonomiskt

Läs mer

Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt

Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida 2010-01-19 Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland Under våren kommer sex olika fornlämningar att undersökas i samband med ett planerat industriområde,

Läs mer

Böda kyrka Ett ledningsschakt intill kyrkan

Böda kyrka Ett ledningsschakt intill kyrkan UV RAPPORT 2014:117 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Böda kyrka Ett ledningsschakt intill kyrkan Kalmar län Öland Borgholms kommun Böda socken Böda kyrka Dnr 3.1.1-01207-2013 Rikard Hedvall UV RAPPORT 2014:117

Läs mer

I det gärde som för året odlades, gav åkrarna på så sätt större skördar.

I det gärde som för året odlades, gav åkrarna på så sätt större skördar. Åkermarken De gamla jordebokskartorna från 1640-talet visar tomt och inägomark. Man ser att den odlade marken låg nära bebyggelsen samt hur den odlades. Den ritades så naturtroget som möjligt, med ränder

Läs mer

Nordiskt Kalkforum 2014: Visby ringmur rasar i februari 2012

Nordiskt Kalkforum 2014: Visby ringmur rasar i februari 2012 Nordiskt Kalkforum 2014: Visby ringmur rasar i februari 2012 En fredagkväll i februari 2012 rasade yttre skalet ner på en del av Visby ringmur. Raset inträffade i Östergravar på den sträcka som kallas

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Riseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21

Riseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21 2010-01-21 Gravar skadades i samband med renovering Under sommaren har Riseberga klosterruin renoverats. På uppdrag av länsstyrelsen lagas murarnas spruckna fogar och murkrönen täcks av skyddande torv

Läs mer

Millbergsstigen 5, Mölndal Besiktning av stenmur

Millbergsstigen 5, Mölndal Besiktning av stenmur Ramböll Sverige AB PM Besiktning--- Mölndals kommun Millbergsstigen 5, Mölndal Göteborg 2005-10-04 Dokument nummer Sida/Sidor PM Besiktning 1/3 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

TRÄDINVENTERING OCH MURINVENTERING, BLÅKRÅKAN KVARTERSPARK

TRÄDINVENTERING OCH MURINVENTERING, BLÅKRÅKAN KVARTERSPARK TRÄDINVENTERING OCH MURINVENTERING, BLÅKRÅKAN KVARTERSPARK Bilaga till program för upprustning och bevarande Februari 0 NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING Trädinventering och murinventering - Blåkråkan kvarterspark

Läs mer

Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan

Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan Detta görs på en grusås där eleverna kan göra en rundvandring på en del av åsen, känna och se höjdskillnaden och sedan fundera över hur formationen uppkommit.

Läs mer

Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy)

Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy) Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy) Fritt Fall Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer