Ängsmark. Jordebokskarta i 1-säde
|
|
- Solveig Elin Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ängsmark Vinterfoder I och med att fimbulvintern kom med sin kyla århundradena omkring Kristi födelse, kunde det inte växa under vinterhalvåret. Den dåtida bonden måste då dela in all mark i inägomark och utmark. Dessa skiljdes alltid åt av en hägnad. Det brukade vara en trägärdesgård. I inägomarken ingick åker och äng. Ängen gav vinterfoder. Utmarken var betesmark sommarfoder. I ängen fick djuren inte beta förrän efter skörd. Jordebokskarta i 1-säde Var marken torr kallades ängen hårdvallsäng. Där växte lövträd i klungor Det var träd som kunde brukas till lövtäkt. Där kunde också växa träd som gav bär eller frukter. Ängsmarker kunde vara olika på grund av berggrund, jordmån och fuktighet. Marken som skulle bli äng röjdes från granar och enbuskar. Ett talesätt löd: En gran i en äng är som en lus i en säng! Lövträden glesades ut, så att de stod fritt eller i små klungor. Var skogen tät, måste man börja med att svedja. I svedjorna sådde man råg och rovor. På så sätt kunde man få fin gräsväxt. Det kunde dröja några år innan det växte upp lövträd och hasselbuskar. Lind, ask, alm, björk, sälg och rönn var bäst till lövtäkt hamling. Lönnar var däremot mindre lämpliga. Lönnlövet var enligt ett gammalt talesätt: brett för ögat och tunt för tann. Lönnar passade bättre till brandträd, för att hindra eldfängda flagor att flyga från byggnad till byggnad. Hårdvallsäng
2 Lövtäkt Där djur betar fritt, betar de av löven så högt de når. Det var därför naturligt att skära kvistar av träden till vinterfoder. Ängens lövträd hamlades i augusti när de innehöll mest näring. Det gjordes med tre till fem års mellanrum. De hamlade kvistarna torkades och förvarades i lador som vinterfoder. Särskilt får och getter var förtjusta i torkat löv. De avätna kvistarna eldade man upp. Genom beskärningen skuggade trädens kronor marken mindre och därmed blev det en kraftigare gräsväxt. I och med att trädkronorna minskades, blev rötterna för utbredda i förhållande till kronan och de döda rötterna gav näring till jorden. I de öppna ytorna mellan trädklungorna växte olika sorters gräs och många örter. En del av örterna användes som läkeväxter. Äng i genomskärning Ängen slogs i mitten av juli. Växterna visade när det var dags att börja slå. Det var när höskallrans frökapslar var mogna och när slåttergubbens sidoblommor - drängar - började blomma. Man slog med liar som hade passande längd. Höet räfsades ihop och torkades innan det bärgades och lades i lador. Under vintern fodrade man djuren med detta hö.
3 Nötabuskar I ängen växte det också hasselbuskar nötabuskar och även en del bärbuskar. Nötabuskarna gav nötter till folk under vintern. Nötterna var feta och näringsrika. Det behövdes under vinter och vår när svälten hotade. En rest av detta har vi kvar i sedvänjan att knäcka nötter till jul. Numera tar nog nötkråkor fler nötter än vi människor. För att nötabuskarna ska ge god skörd, bör man föryngra dem ungefär vart 9:e år. Man kan hugga ner var nionde buske varje år eller istället i ett visst väderstreck skära ner en niondel av varje buske varje år. På så sätt kan man få buskarna att vandra i ängen. Det hade förr den fördelen att den näring som löven gav marken spriddes och gödde hela ängen på sikt. Nötter ingår inte i allemansrätten. Var man på svältgränsen, fick man ändå gå in i grannens äng och ta nötter. Man fick inte ta mer än vad som rymdes i en tumvante eller i en hatt - upp till svettremmen. Sederna kunde vara olika i olika socknar. Även om nötabuskar numera inte är nödvändiga för människors överlevnad, så är riktigt gamla nötabuskar nödvändiga för vissa sällsynta lavar och svampar, som berikar den biologiska mångfalden. Sidvallsängar låg lägre och översilades av vatten varje år, vanligtvis i snösmältningen. Smältvattnet kunde föra med sig näring som gödde marken. Man slog också mader och kärr. I fuktig mark växte inte så många träd, men däremot gräs av olika slag samt starr o.s.v. Det kunde vara så fuktigt i ängen att det inte gick att forsla hem höet under sommaren. Då kunde man bygga en ängslada där. En ängslada kunde kallas hölàa, ängalàa, màlàa eller liknande. När vintern kom och vattnet frös, kunde man hämta höet med släde. För säkerhets skull trampade man ner stråna i den tänkta färdvägen, så att det kunde bli blankis där. Is mellan vasstrån är svag och håller inte för häst och släde. Jordebokskarta över sidvallsäng (närmast ån)
4 Höet i ladan sjönk ihop till halva höjden under vintern. Hade man ängslador behövde man inte ha så stor plats för hö hemma. Vid beräkning av hö skilde man noga mellan sommarlass och vinterlass. På 1600-talets jordebokskartor uppgavs alltid hur många (sommar-)lass hö en äng gav inte hur stor den var. Eng om höö 13 lass Notarum explicatio = tecknens uttydning Efterbete I senare delen av augusti, när allt var skördat i ängen, släpptes djuren in för att beta. Inget fick förfaras. De ogödslade och efterbetade ängarna är de artrikaste marker som finns här i Sverige. Djurens trampande gynnar kattfot, blåsuga, solvända, jungfrulin och andra örter. Dessutom trivs många fåglar i betade ängar Fagning Om våren, i april - maj, när snön hade smält och vitsipporna blommade, städade man ängen. Man samlade ihop nedfallna grenar och kvistar i högar så att de inte skulle vara i vägen för lien vid slåttern. Helst skulle man också kratta bort gamla löv, så att årets växtlighet kunde växa upp obehindrat. Man samlade gärna högarna intill en ek eller något annat träd som det inte växte så bra under och som det inte var någon nackdel att barken blev skadad på.
5 Ängsrösen Lien fördes nära marken. För att undvika att man slog lien i stenar, röjde man bort de stenar som man kunde plocka bort. På så sätt bildades ängsrösen. De lades som andra röjningsrösen, om möjligt där de inte täckte användbar mark. De bestod mest av mindre plocksten. Det var barnens uppgift att plocka sten. Ängsgrönt på kartorna På äldre kartor har ängsmarken grön färg undantagsvis har den ingen färg alls. Äng blir åker Uppodling När åkermark utvidgades, gjorde man det av ängsmark. Man odlade upp allt som var möjligt att bearbeta. Resten förblev äng. Allt eftersom redskapen förbättrades, odlade man upp alltmer av den ängsmark som man tidigare inte rådde på. Undantagsvis gjordes åker till äng. Det var om någon åker blev så utsugen på näring att den gav för lite i utbyte mot utsädet. I Jönköpings län har man i enstaka fall inte gett upp odlingen förrän åkern givit 11 2:e kornet. Det högsta brukar vara 6:e kornet. En åker som bara gav tre korn för två sådda, var det inte lönt att odla. Den behövde vila och samla näring läggas i linda och brukas som äng tills vidare. Karta med åker i linda Genom nyodling blev åkerholmarna allt mindre. Längs åkerkanterna utvidgade man också åkern så mycket man kunde. Ängsmarken trängdes undan och den finns nästan bara kvar på åkerholmarna. Där trivs fåglar, däggdjur och insekter. Åkerholmarna, som dessvärre brukar växa igen, får numera på sätt och vis ersätta de renar och bryn som i dag antingen är uppodlade, ingenväxta eller planterade.
6 Betesmark gjordes till ängsmark Allt eftersom man utvidgade åkern på ängens bekostnad, behövde man utöka ängen på utmarkens bekostnad. Hägnaderna måste följa med och skilja inägomarken från utmarken, där djuren betade. När man gjorde äng av betesmark, tog man ner den eller de kogranar som betesdjuren hade haft som skydd mot sol och regn. På sikt tog man också ner enbuskarna. Fanns det för få lövträd som var hamlingsbara, måste man spara skott eller till och med plantera sådana. Det gällde också hasselbuskarna. När lövträdens stammar blivit tjocka som underarmen på en vuxen karl, var det dags att kapa av trädtopparna och glesa ut grenarna. På så sätt fick man bra beskärningsställen på grenarna för kommande år. Särhägnade ängar Nyhamling Det fanns inte bara äng och åker inom gärdena. Det fanns också särskilt hägnade ängar särhägnade ängar - som endast bestod av äng. I Småland förekom det att en äng inte bara var omgiven av en hägnad, utan att den också var uppdelad med hägnader. K. A. Gustawsson skrev om detta år 1976, att det fanns så kallade horvesängar som ömsom brukades som äng och ömsom som hage. Förmodligen var det så att man inkräktat så mycket på utmarken, att betet inte räckte till. Då kunde man släppa in djuren i en mindre del av en äng. Här valde man uppenbart mellan vinter- och sommarfoder. Allt eftersom tiden gick, hade man gjort äng av så stor del av utmarken att sommarbetet inte längre räckte. Det var en av anledningarna till att laga skiftet genomfördes. Karta med en stor särhägnad äng I stort sett varade ängsbruket mellan år 500 e. Kr. och laga skiftet. Det började i Skåne år 1827 och var inte klart i hela landet förrän in på 1900-talet. I Småland dröjde sig ängsbruket kvar ganska länge här och var.
7 Vallar ersätter ängarna I handlingarna till laga skiftet kan man se hur man bedömer vilken mark som är uppodlingsbar och vilken som inte är det. Den som var uppodlingsbar kallades inrösningsjord och den icke uppodlingsbara kallades avrösningsjord. Inrösningsjorden taxerades högre. När man odlade upp så mycket man kunde av ängen, måste man få vinterfoder på annat sätt. Man hade lagt märke till att klöver kunde göda marken. Klöver är en baljväxt som tar upp kväve ur luften. Genom att man införde cirkulationsjordbruk med en omloppstid av sju år, gjorde man åkermark till både betesmark som motsvarade hagar och skog och fodermark, som motsvarade ängen. På varje åker odlade man säd i tre år. I säden sådde man klöver och timotej och hade vall i tre år. Vart sjunde år låg en av åkrarna i träda. Ett par av vallarna skördades som hö till vinterfoder och ersatte ängen. Därefter betades den och ersatte utmarken tillsammans med en av vallarna som bara betades. Text och teckningar: Astrid Eriksson Kulturvetare astrid.eriksson@f.lst.se
Välkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merHägnader. Stensträngar - trägärdesgårdar. Trägärdesgårdar. Gamla talesätt. Stavver och trinn
Hägnader Stensträngar - trägärdesgårdar I alla tider har bönder som idkat åkerbruk och boskapsskötsel behövt hägnader för att hindra boskapen från att beta grödan och det som skulle sparas till vinterfoder.
Läs merIntervjumall för äldre skogsbeten
Intervjumall för äldre skogsbeten Framtagen av: David Englund, med hjälp av Tommy Lennartsson, Anna Dahlström & Maria Forslund år 2010. Syfte: Att ta reda på hur skogen användes traditionellt. En kombination
Läs merNatur och kultur. Natur. Naturens gång. Kultur
Natur och kultur Natur Det man kallar orörd natur är inte påverkad av människan. Sådan finns knappast längre. Till och med vår fjällvärld är i viss mån påverkad av bl. a renskötsel, skidåkare och skotrar.
Läs merJordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merAnpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Läs merVälkommen till Naturpunkt Betesmarken
Välkommen till Naturpunkt Betesmarken Helsingborgs stad arbetat aktivt med att utveckla och göra i ordning nya naturbetesmarker. Idag sköts och betas över 100 hektar (ungefär 200 stora fotbollsplaner)
Läs merHamling. -nyttjande av löv till foder.. A v Karin Mörk kurs 93/97
141 Hamling -nyttjande av löv till foder. A v Karin Mörk kurs 93/97 142 Inledning I början av 1900-talet sågs hamlade träd som en styggelse. Bonden var en okunnig marodör som misshandlade och vandaliserade
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merMILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merBETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET
Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merSyfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.
Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merOkulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009
Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-90 52 81 Svartsjö Trädkonsult Runby Gårdar augusti 2009 1 Uppdrag På uppdrag av Jacksons Trädvård
Läs merVad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?
Känner du dig hemma i naturen? Finns det allemansrätt i landet du kommer från? Vad vill du göra på stranden? Vilken plats är din favoritplats? Varför? Är du rädd för djur i skogen? Är du rädd för djur
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merSÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP
SÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP VANDRINGSLED RUNT SÖDRA HYN Vandringsleden vid Södra Hyn är cirka 11 kilometer lång och ligger i ett vackert kulturlandskap. Den startar vid Grava Hembygdsförening
Läs merDetaljplan Eds allé Naturvärden
Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby
Läs merTomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Läs merräd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna lind vid vägkanten i Kyrkobol är det största trädet i Gislaveds kommun. Linden har en omkrets på 646 cm i brösthöjd. Värdefulla räd THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Hestra
Läs merVarför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap
Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap 190214 Träd fick ej finnas vid åkerkanten -de suger näring och vatten av grödorna Träden skuggar och kyler - grödorna växer sämre.. Träden
Läs mer1. Vad är allemansrättens
1. Vad är allemansrättens huvudregel? 1. Inte störa & inte förstöra X. Bara störa & förstöra 2. Det finns inga regler 2. Vad ska du göra när du råkar komma nära ett djur i skogen? 1. Jag går fram och klappar
Läs merVÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?
GRÖN INFRASTRUKTUR FÖR ALLA FRÅN ORD TILL HANDLING VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE? Stockholm 7 november Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-29
Läs merÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Läs merpraktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd - anvisningar Detta är en generaliserad skötselplan för att underlätta igångsättning av arbetet
Läs merNYGÅRDSKÄLLAN VANDRA TILL NATURLIG KÄLLA
NYGÅRDSKÄLLAN VANDRA TILL NATURLIG KÄLLA OM NYGÅRDSKÄLLAN Nygårdskällan är en naturlig artesisk källa med kristallklart vatten. Förr i tiden vallfärdade människor till källan för att dricka av källvattnet
Läs mer4.2 Vad är träd bra för?
AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,
Läs merÄngen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»
Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merPedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola
Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.
Läs merDet gotländska ängets utveckling
157 Det gotländska ängets utveckling En,drd Irdn,n,r. Jlrnllder. En rfkonllrukllon med ul,"n,'p"nktlrdn F/61., All. Ttcknln, Anita Gordh. En essä i ämnet skogshistoria Dan Öhman Hand1edare: Lars Öst1und
Läs merAllt om årstiderna - Vintern
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merSkogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Läs merStenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *
Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa
Läs merARKITEKTPROVET 2015 PROVDAGARNA
dag 1 träd, gräs och stenar uppgift 1 (tre deluppgifter) a) karaktär Teckna av lövet du har plockat till dig i provlokalen. Du kan välja att teckna av hela lövet eller endast en del av det. Gör en medveten
Läs merEfter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.
Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,
Läs merALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN
ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare
Läs merÄng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.
Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar
Läs merSkötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merHär finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.
Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens
Läs merStenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar
Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Stenar Stenarnas mångfald 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera
Läs merSkogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening
Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,
Läs merUTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Läs merHistoriskt. Odlingslandskap mellan Bög och Väsby
Historiskt Odlingslandskap mellan Bög och Väsby 1 Inledning Denna skrift berättar om landskapet mellan gårdarna Bög och Väsby i naturreservatet Östra Järvafältet, Sollentuna kommun. Inom ett begränsat
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade
Läs merSkogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merÖversiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Läs merArtkunskap Träd i närområdet
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Artkunskap Träd i närområdet åk 1-3 www.malmo.se/pedagogiskakartor Hitta blad Mål: Att börja ställa frågor om naturen. Material: Ett papper med bilder av olika sorters blad
Läs merSKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Läs merKatrineholms åtta ansvarsarter
Katrineholms åtta ansvarsarter En faktabroschyr om hotade och sällsynta växter och djur i Katrineholms kommun www.katrineholm.se/ansvarsarter Vår natur är värdefull och är också en källa till upplevelser
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merRestaurering av Wikparken
Restaurering av Wikparken Tommy Lennartsson, Centrum för Biologisk Mångfald & Upplandsstiftelsen Steg 1, markanvändningshistoria, och 2, fältinventeringar En historisk genomgång visar att Wik-områdets
Läs merT räd. Värdefulla. Anderstorp
Ekekullen i Anderstorp är ett bra exempel på hur värdefulla träd ger karaktär och upplevelsevärden åt ett område i tätortsmiljö. Värdefulla T räd Anderstorp Inventerare : Hanna Torén, Biolog Värdefulla
Läs merNATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG OM NIKLASDALS LÖVSKOG Naturreservatet Niklasdals lövskog består av 12 hektar lövskog med höga naturvärden. I reservatet finns en vandringsled, rastplatser,
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merSilvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm
Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens Karl-Ivar Kumm Silvopasture i Nya Zeeland Lammkött + snabbt högkvalitativt talltimmer
Läs merSlåtterängen. Så här gör du för att återskapa vår artrikaste miljö
Slåtterängen Så här gör du för att återskapa vår artrikaste miljö Ännu finns små rester i vårt landskap som har kvar en osannolik artrikedom som ett minne av ängsbondens slit under århundraden. Men bara
Läs merMarkhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker
Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?
Läs mer4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000
4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans
Läs merInformationsskyltar vid Skogvaktarkärret Skylten vid entrén
Informationsskyltar vid Skogvaktarkärret Skylten vid entrén 1 Den här skylten hittar du vid gångvägen till dammen. Skylten sitter på ett räcke och är drygt fyra meter lång. På den här skylten har vi försökt
Läs merTilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Läs merRAPPORT 2007/1 ÅTGÄRDER FÖR HOTADE INSEKTER PÅ KRISSLA. Tommy Lennartsson
RAPPORT 2007/1 ÅTGÄRDER FÖR HOTADE INSEKTER PÅ KRISSLA 2007 Tommy Lennartsson FÖRFATTARE Tommy Lennartsson OMSLAGSFOTO Anett Persson PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN
Läs mervattnets väg med VICKE VATTENDROPPE
Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta
Läs merGuide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård
Guide till Naturstigen vid Vamlingbo prästgård Väg mot Kvarne naturum Stigen är ca. 1 km lång och löper genom lättgången terräng. Det går bra att ta med barnvagn. Välkommen till naturstigen! Stigen är
Läs merRESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3
RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27 Brukare: Västkuststiftelsen Rådgivare: Therese Lundell Adress: Box 5073 Länsstyrelsen Västra Götaland Postadress:
Läs merAv Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.
Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting
Läs merBeskrivning biotopskyddade objekt
Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merräd Värdefulla TBurseryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna alm i Götsbo är förmodligen den största almen i kommunen. Trädet har en omkrets på 586 cm. Värdefulla räd TBurseryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Burseryd Under sommaren 2013
Läs merChecklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
Sida 1 av 5 Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Den här checklistan är till för dig som har gått in i ett nytt åtagande för betesmarker och slåtterängar 2017 eller har ett åtagande
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merAllt om årstiderna - Hösten
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merSKÖTSELRÅD. Hantering av mottagen leverans: Plantering:
SKÖTSELRÅD För att ge dina nya växter bäst förutsättningar vid nyetablering, vänligen ta del utav våra Skötselråd! Hantering av mottagen leverans: Placera växterna i ett skuggigt område och helst i lä
Läs merUppdrag: SPINDELNS KROPP
SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan
Läs merFjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun
Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun Foto: Karl-Olof Bergman Kristina Bergman Bakgrund Rapportförfattaren fick av Linköpings kommun uppdraget att inventera dagfjärilar i åtta
Läs merStugors och ladugårdars lägen
13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus
Läs merBESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad
BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har
Läs merSkog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Läs merVuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?
Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig
Läs merNaturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun
1(4) Handläggare Frida Nilsson Tfn 0142-853 86 frida.nilsson@mjolby.se Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun Uppdrag Miljökontoret
Läs merOdlingslandskapet. Miljökvalitetsmål som berör odlingslandskapet är nr 4, 5, 7, 9, 10 och 11.
Odlingslandskapet Miljökvalitetsmål som berör odlingslandskapet är nr 4, 5, 7, 9, 10 och 11. Vem vördar daggmasken, odlaren djupt under gräsen i jordens mull. Han håller jorden i förvandling. Han arbetar
Läs merFÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun
FÖRSLAG Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun Innehåll FÖRORD... 2 SYFTE... 2 UTGÅNGSLÄGE... 2 Målsättning... 3 BESKRIVNING...
Läs merAllemansrätten på lätt svenska
EriK lindvall/folio Allemansrätten på lätt svenska ANNiKA ridington-brodén/folio Upptäck naturen du också Det finns mycket att upptäcka och uppleva i naturen. Lyssna på fåglarna. Plocka blommor att ta
Läs mer!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
Läs merJordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka
Jordbruksinformation 11-2018 Gynna brynen och få nyttor tillbaka Foto: Göte Eriksson Klövvilt som rådjur och älg uppehåller sig gärna i bryn mellan skogs- och jordbruksmark. De äter skott och kvistar och
Läs merI det gärde som för året odlades, gav åkrarna på så sätt större skördar.
Åkermarken De gamla jordebokskartorna från 1640-talet visar tomt och inägomark. Man ser att den odlade marken låg nära bebyggelsen samt hur den odlades. Den ritades så naturtroget som möjligt, med ränder
Läs mer13 dagar gav 14 säckar
13 dagar gav 14 säckar Det stora fältet hitom den röda långtradaren såddes den 20 augusti med en Amazone Cirrus utan någon föregående bearbetning och efter vårkorn med halmen hackad. 13 dagar senare etablerades
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merSkansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader
Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar
Läs mer