Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet
|
|
- Birgitta Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Orust förhistoria Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Ett vanligt hus på Orust, liksom i övriga Bohuslän idag, är det så kallade dubbelhuset. Dubbelhus är ett fyrkantigt hus som vanligen innehåller fyra rum med en murstock i mitten. Det är klätt med stående plankor med lock och ofta målad i vitt med grönt, gult eller rött runt fönstren. Från mitten av 1800-talets till mitten av 1900-talet byggdes det massor av Dubbelhus, eller Bohushus som huset ibland kallades för. Tidigare var enkelhuset vanligast, enkelhuset såg ungefär ut som ett halverat dubbelhus. De lite äldre husen här på ön finns antingen tätt samlade i de gamla fiskelägren som till exempel Mollösund, Hälleviksstrand, Stocken och Ellös eller också ligger de utspridda i landskapet i så kallade ensamliggande gårdar. Gården bestod av ett boningshus med tillhörande ladugård som var placerad på en tomt i kanten av åkermarken eller på ett bergsimpediment omgivet av den jord man brukade. Så har det sett ut sen långt tillbaka i tiden men nu ska vi ta oss riktig långt tillbaka i tiden, nästan år. Vi ska börja med den tid då de första människorna kom till vår ö och titta på var och hur man bodde. Stenåldern Var bodde man på forntiden och hur såg husen ut. Ja under den allra äldsta stenåldern var klimatet bistert och man var beroende av att kunna värma sig men var man valde att bygga sitt hus eller snarare hydda var först och främst beroende på var man kunde hitta föda. Till att börja med flyttade man omkring en hel del. Ibland bodde man nära kusten och ibland mer inåt land. Några fasta och större bostadshus hade man inget behov av för man stannade inte särskilt länge på var plats. Husen från den äldsta stenåldern kan därför vara svåra att hitta igen för spåren är inte särskilt tydliga. Ofta förstår vi att vi är på en stenåldersboplats för att det i jorden finns så mycket skräp efter tillverkningen från olika flintredskap. Många gånger så rör det sig om flera tusen små flintavslag som finns samlade på en liten yta. Det är vanligt att vi hittar stenåldersboplatserna nära den forntida stranden och gärna på en plats som sluttar lite mot söder. Orust var vid denna tid inte en ö utan flera små öar. Även om det är jätteovanligt att vi arkeologer hittar igen hyddorna från äldsta stenåldern så var det faktiskt så att den allra första hyddan hittades just här i Bohuslän inte så långt från Uddevalla.
2 Bilden är en gammal skolplansch som visar hur det kunde se ut på en boplats för 8000 år sedan. Med den fortsatta landhöjningen (se; Mer om Orust förhistoria Orust föds ur havet - Kartmaterial) så blir Orust lättare att känna igen så som vi känner ön idag men fortfarande under den yngre stenåldern så var ön nästan delad i två öar; en i väster och en i öst. Väg 160 som går från Tjörn via Varekil till Henån är byggd precis där ön för 6000 år sedan, delades i två hälfter. Vi ska nu göra ett hopp på ungefär 2000 år framåt i tiden till den period som kalla den yngre stenåldern. Klimatet var nu blivit betydligt mildare. Liksom tidigare så tyckte man bäst om att bo nära havsstranden eller vid en sjöstrand och man valde ofta en sandig mark som gärna fick slutta lite och helst vara vända mot den varma solen. Det bästa var om det fanns berg runt om så man slapp ifrån de värsta vindarna. Närheten till en bäck där man kunde få färskvatten var också viktigt. Det var vid denna tid som man började odla så smått. Man odlade i den lättabetade sanden. Det första man gjorde var att bränna bort all växtlighet som träd, sly och gräs, det kallas för att svedja. Sen när marken svalnat så sådde man sädesfröna i askan. Efter skörden när det inte fanns så mycket näring kvar i jorden så lät man djuren gå där och beta. Vi får komma ihåg att det man odlade till att börja med bara var en ganska liten del av födan fortfarande var insamling av vilda växter, fisket och jakten viktiga. Svedjningen gjorde att det i skogen runt om husen fanns flera små gläntor där det odlades eller där djuren gick och betade. Genom odlingen och att man nu hade djur att ta hand om så blev man mer bofast än vad man hade varit tidigare. Det blev nu viktigt med ett mer rejält hus att bo i. I huset samsades människor och djur om plats kring den eldstad som fanns i husets mitt. För att man inte skulle bli rökförgiftad så lämnades den övre delen av gavlarna öppna så att röken kunde ta sig ut den vägen. Trots detta så var det nog ganska rökigt inomhus.
3 Till vänster en rekonstruktion av ett hus från bronsåldern. Den högra bilden visar hur det kan ser ut när man grävt bort det översta lagret jord och kan se groparna efter var stolparna ha stått. Dessa syns som runda svarta fläckar. Husen var mellan meter långa och cirka 6 meter breda. En rad kraftiga stolpar i husets mitt bar upp taket medan klenare stolpar bildade väggarna. Mellan väggstolparna flätades ris som smetades in med lera så de blev tjocka och stabila. Taket kläddes med tjocka lager vass. I och med att man eldade både inne och utanför huset så räckte det med en gnista för att huset skulle fatta eld. Därför blev husen inte särskilt långlivade, ofta bara några tiotal år. Resterna efter dessa brunna stolpar, eller snarare de hål man grävt för att placera stolparna i, är vanliga fynd som arkeologer hittar på en boplats. I och intill husen så hittar man ofta rester efter eldstäder och gropar som använts som sopgropar eller som skafferi. Men det krävs att man gör en utgrävning och ta bort det översta jordlagret så att sanden kommer fram för att stolphålen, eldstäderna och groparna ska synas. Bronsåldern Under bronsåldern så blev det mer odling och fler åkrar. Bruket av svedjeåkrar blandades med mer permanenta åkrar som ofta var inhägnade som skydd mot den fritt strövande boskapen. Fortfarande var det den lätta sandjorden som valdes som åker eftersom hacka och åder av trä (en slags föregångare till plogen) var de redskap man bearbetade jorden med. De så kallade saltängarna som låg närmast vattnet var den mark där man lät djuren gå och beta. Typiskt för denna period är att just betesmarkerna blev större och större och detta gjorde att landskapet blir alltmer öppet och ljust. Detta har analys av olika pollen och fröer visat. Till att börja med såg husen ungefär likadana ut som under yngre stenåldern men vid bronsålderns mitt så sker en förändring. Istället för en rad med takbärande stolpar så valde man nu att låta taket vila på två parallella stolprader. Genom detta kunde husen göras bredare och man valde även att göra dem betydligt längre. De är nu som man började avdela boningshuset i olika rum. Härden och köket låg ofta i ena änden av huset medan fähuset där
4 djuren höll till fanns i den andra delen. I övrigt användes samma teknik och material som tidigare. Här kan du se att husen var inhägnade, ofta för att Skydda det man odlade så att inte djuren åt upp allt- Samman. Vitlycke museum i Tanum Sängarna och eldstaden som ofta låg mitt i huset. Det finns få undersökta hus från denna tid. På Orust har vi inget helt säkert och helt undersökt hus men i närheten av Morlanda säteri på nordvästra Orust finns från en arkeologisk förundersökning en datering av en eldstad till bronsåldern (Morlanda 535). Intill denna fanns en boplats där arkeologer hittat rester efter flera stolphål, en husränna (rester efter väggen), bränd lera och en härd (Morlanda 515). Genom dessa arkeologiska undersökningar så kan vi veta att här har legat flera bronsåldersgårdar. Järnåldern Det här med att dela upp den sandiga marken i odlingsmark och betesmark blev under järnåldern alltmer vanligt, liksom att inhägna in odlingsmarken för att hålla undan boskapen. Man säger att marken delas in i in- och utägor. Inägormarken var den mark som oftast fanns närmast bostaden och som användes för åker och äng (på ängen tog man hö till djuren) medan utmarken mest användes som betesmark. Två stora förändringar sker under järnåldern. På grund av att klimatet nu blev kallare och fuktigare och mer likt det vi har idag så började man ha djuren inne på vintern. Detta betydde att man nu måste samla in och lagra foder för att ha mat att ge djuren under denna årstid. Den andra stora förändringen var att man nu började att gödsla sina åkrar. Det kanske inte låter så märkvärdigt i våra öron men det innebar att åkrar som fanns nu kunde brukas från år till år. Att ta tillvara gödseln var lättare nu när djuren fanns inomhus. Jordbruket blev mer intensivt och effektivt, åder användes flitigt och sädesodlingen tog nu fart på allvar.
5 Illustration: Staffan Hyll (Riksantikvarieämbete). Vad gällde bostadshuset så delades detta in i ytterligare rum. Förutom en bostads- och en fähusdel finns ofta en del som användes som förråd. Långhuset kunde nu vara upp till meter långt. Se gärna programmet Rena rama forntiden Långhus. Under järnåldern byggdes ofta flera hus intill bostadshuset. Dessa användes till olika saker. Ett hus kunde vara en smedja, ett annat en vävstuga osv. Ofta fanns en grävd brunn i nära anslutning till bostadshuset. Mot slutet av järnåldern den tid vi kallar yngre järnåldern så övergavs traditionen att bygga stora långhus och man byggde nu istället flera men mindre hus. De olika husen rymde olika funktioner som olika typer av hantverk, kök, förråd, stall osv. Husens konstruktion ändrades också. Nu bars takets tyngd inte upp av stolpar längre utan av väggarna. Husen var av timmer ofta knuttimrat och som grund fanns en stensträng, så kallad stensyll. Under denna tid fanns även en hustyp som kallades för grophus, och som namnet antyder så var golvytan nergrävd i marken och taket vilade på marken så att inga timrade sidoväggar behövdes. Grophusen påminde lite om våra jordkällare men användningen pekar mer på att de användes för hantverk. Vävtyngder är ett vanligt fynd i dessa hus.
6 Diskutera och arbeta vidare Fundera kring och diskutera med dina klasskamrater: Hur gick det till när husen byggdes? Hur fick man tag på byggmaterial? Vilka spår kan vi se idag efter boplatserna? Hur tror du det såg ut inne i husen, hur sov man, var åt man sin mat och vad gjorde man av resterna/skräpet? Vilka bodde tillsammans? Om någon från denna tid skulle hälsa på hos dig vad tror du skulle förvånat dem mest. Vad är bra/dåligt med det sätt vi bor idag jämfört med forntiden. Skulle du vilja bo på annorlunda sätt än du gör idag? Hur tror du det var att vara barn under sten-, brons- och järnåldern. Arbeta vidare: Titta på kartan med boplatser på Orust kan du ser något mönster i var man valt att bosätta sig, vad beror det på. Skriv en kort text om dina iakttagelser. Välj ut en boplats som någon arkeolog har grävt ut, beskriv vad som hittats på platsen och hur man vet vilken tid den är ifrån. Beskriv i bilder, till exempel i en teckning eller i flera serier, hur det såg ut när människor bodde, vistades och/eller arbetade på platsen. Titta på kartor som visar var havsnivån vid tiden för stenåldern från stenåldern där din plats finns med, vilken skillnad ser du?
7 Quiz vad har jag lärt mig? Fyll i 1, X eller 2 under frågor eller påståenden nedan. De rätta svaren hittar du längst ned. 1. Under den äldsta stenåldern bodde man 1 Inne i landet X Nära kusten 2 Man flyttade omkring och bodde nära kusten men ibland mer inåt land. 2. Orust under den äldsta stenåldern var 1 En halvö X Flera öar 2 Såg ut ungefär som idag 3. Under den äldsta stenåldern bodde man i 1 Hyddor byggda av ett trästativ och täckt med torv, vass eller hudar X Små grophus som var nedgrävda i jorden 2 Grottor 4. Under slutet av stenåldern bodde man i 1 Ovala hus av tegel X Fyrkantiga trähus med stengrund 2 Långhus som var upp till 15 meter långa 5. Hur ser oftast arkeologer att här har en gång stått ett forntida hus? 1 Det ligger fullt med skräp på marken X Runda svarta fläckar i jorden som visar var stolparna till huset stått 2 Husen finns avritade på kartor 6. På var sätt skiljde sig bronsålderns hus från stenålderns? 1 Man började bygga tvåvåningshus X Husen blev större och hade nu dubbla stolprader som bar upp taket 2 Man byggde flera små hus 7. När började man rumsindela sina hus 1 Bronsåldern X Äldre järnåldern 2 Vikingatid
8 8. Vilka två viktiga förändringar sker under järnåldern 1 Man började odla säd och blev mer bofast X Man införde svedjordbruk och boskapsskötsel 2 Man började ha djuren inne på vintern och gödsla sina åkrar 9. Under järnåldern var husen 1 Små men många X Både större och längre än under bronsåldern ofta upp till 50 meter långa 2 Byggda i så kallad korsvirke 10. Under större delen av vår förhistoria så föredrog man att bo och odla på 1 I botten av dalgångar där man var skyddad X På bergskrön där man hade utsikt över landskapet 2 På lätta svagt sluttande sandiga jordar i söderläge
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Läs merForntiden i Rosengård
Forntiden i Rosengård I Rosengårdsområdet har många fynd från forntiden gjorts. När man har grävt i jorden har man hittat saker, redskap, som visar att människor har bott i området för ca. 6000 år sedan.
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merE4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002
2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas
Läs merÖlmevalla 180, boplats
, arkeologisk undersökning 2008, startsida RAÄ 180 forntida område vid Kvarnkullen i Ölmevalla socken För två- till tretusen år sedan låg bosättningar som tillhörde åkerbrukare nära kullens krön. I utkanten
Läs merLundby 333, boplatslämningar
boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merBondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus
Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,
Läs merSundskogen, Uddevalla, 2008
Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.
Läs merStenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren.
Stenåldern Innan det blev stenålder var hela Norden täckt av tjock is. Isen kunde bli upp till 3 km tjock. När isen smälte kom de första människorna till det som nu är Sverige. De första som kom var jägare
Läs merStenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *
Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping Brandkärr Hållet CIRKA 3,5 KM Plats 1 7, platser med fornlämningar 4 3 2 1 6 7 5 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Brandkärr PLATS 1 Brandkärr Mellan husen i Brandkärr
Läs merHeda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt
Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida 2010-01-19 Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland Under våren kommer sex olika fornlämningar att undersökas i samband med ett planerat industriområde,
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Eskilstuna Årby CIRKA 3,5 KM Plats 1 6, platser med fornlämningar 3 4 2 5 1 6 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Årby PLATS 1 Årby Nära motorvägen, bakom några buskar, ligger
Läs merModellbygge Vikingatida hall
Modellbygge Vikingatida hall Mål: Skapa en modell av ett hus och undersöka vad byggnaden kan berätta om människornas levnadsvillkor. Material: Frigolitplatta, en per hus Limpistol A4-papper Rundstavar
Läs merArkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera
uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt
Läs merJÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr
JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i
Läs merTidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
Tidslinje med rep Mål: Utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Material: Rep som
Läs merRUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Läs mer2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Läs merArkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:
Läs merInnehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans
Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper
Läs meren vandring genom årtusenden...
en vandring genom årtusenden... VÄLKOMMEN TILL EKEHAGEN! Med hjälp av den här guideboken kan du påbörja din vandring genom forntiden. Följ stigen ner i byn och upptäck förhistorien! Från entrébyggnaden
Läs mer18 hål på historisk mark
18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här
Läs merTrädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
Läs merFaktakort bondestenåldern
n Mål: Underlag för elever och pedagoger under samtal om sina historiekunskaper. Material: n Användning av textmaterial: Skriv ut faktakort bondestenåldern, från sidan två och framåt, dubbelsidigt och
Läs merAllemansrätten paddling
Allemansrätten paddling Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Allemansrätten gäller både på land och
Läs merHöör väster, Område A och del av B
UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen
Läs merBackanäset i Töcksmark socken
, Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,
Läs merVIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:
VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla
Läs merArkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22
1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merSå byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.
Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merPedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola
Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merPå Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,
EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merBRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr
BRONSÅLDERN Ca 2000 f.kr - 500 f.kr Precis som på stenåldern var det fortfarande varmt och skönt i Sverige. Människorna odlade, jagade och fiskade för att få mat. Husen såg ungefär likadana ut, men större
Läs merJordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Läs merArkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:
Läs merCrugska gården i Arboga
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands
Läs merFörhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens
UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens Halland, Tvååkers socken, Tvååker-Ås 2:8 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska
Läs merRapport av utförd arkeologisk undersökning
Rapport av utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER Dnr 431-14565-2006 Eget Dnr NOK 263-2006 Kontonr A 252 Socken/stad Skee Sn/stadsnr 1595 Fornl.nr 307 Landskap Bohuslän Län Västra Götaland
Läs merFörundersökt stenåldersboplats
ARKEOLOGISK RAPPORT 200 8:3 Förundersökt stenåldersboplats Björlanda 323 Låssby 1:7 (lotten A) Boplats Förundersökning 1996 Göteborgs kommun Johan Wigforss BILD ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM
Läs merRONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1
Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på
Läs merÅsmestad - Kramshagen
1 Åsmestad - Kramshagen Ortnamnet Åsmestad Äldsta kända belägg härrör från 21/1 1331. 1 Namnet skrevs då (in)... Asmunstadhum. Liknande skrivningar förekommer senare under 1300- och 1400-talet. Ett par
Läs merE6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Läs merF O R N B O R G. Äldre försvarsanläggning
F O R N B O R G Äldre försvarsanläggning Berget du ser framför dig på andra sidan vattnet är mer än bara en hög bergsrygg där låg en gång en fornborg. Om du tittar ner i bergsskrevan till vänster, ser
Läs merStenålder vid Lönndalsvägen
Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN
Läs merFU Söbben 1:19 XX FU. Mattias Öbrink. Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun. Mattias Öbrink.
XX FU FU Söbben 1:19 FU Söbben 1:19 Mattias Öbrink Rapport 2007:28 Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun Mattias Öbrink Rapport 2007:28 Rapport från utförd arkeologisk
Läs merSkansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader
Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar
Läs merglömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid
Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid glömstavägen Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid boplatsen RAÄ Huddinge 328:1, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Tina Mathiesen Läs rapporten
Läs merNytt ljus på Sandarnakulturen Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän
GOTARC SERIES B. GOTHENBURG ARCHAEOLOGICAL THESES No. 38 COAST TO COAST-BOOKS No. 14 Nytt ljus på Sandarnakulturen Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän Robert Hernek Göteborgs universitet Institutionen
Läs merLÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik
LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge
Läs merHerrestad-Torp 1:3 och 1:26. Rapport 2016:97 Arkeologisk utredning
Herrestad-Torp 1: och 1:6 Rapport 016:97 Arkeologisk utredning Västra Götalands län, Bohuslän, Uddevalla kommun, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1: och 1:6 Kajsa Andreasson Med bidrag av Christina Rosén
Läs merRapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.
Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54
Läs merBoplatser i Svärtinge, för andra gången
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:13 ARKEOLOGisK FÖRUNdERsÖKNiNG Boplatser i Svärtinge, för andra gången Östergötland, Norrköpings socken och kommun, RAÄ 351 och 352, fastighet svärtinge 1:6. Leif Karlenby
Läs merUtredning i Skutehagen
Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs
Läs merBråta 4:7, 1:7 m fl. Östergötland, Skällvik socken, Söderköpings kommun, RAÄ 38:1-3 och 39:1-4 Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:11
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:11 ANTIKVARISK KONTROLL/FÖRUNDERSÖKNING Bråta 4:7, 1:7 m fl Östergötland, Skällvik socken, Söderköpings kommun, RAÄ 38:1-3 och 39:1-4 Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB,
Läs merMIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal
MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och
Läs merVår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011
Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa
Läs merArkeologisk utredning inom Hövik 5:1
Arkeologisk utredning inom Hövik 5:1 Arkeologisk utredning Hövik 5:1, Valla socken, Tjörns kommun Pia Claesson Bohusläns museum Rapport 2010:45 Arkeologisk utredning inom Hövik 5:1 Arkeologisk utredning
Läs merModellbygge - Bondestenåldern
Modellbygge - Bondestenåldern Mål: Skapa en modell av ett hus och undersöka vad byggnaden kan berätta om människornas levnadsvillkor. Material: Frigolitplatta, en per hus Limpistol A4-papper Rundstavar
Läs merI närheten av kung Sigges sten
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:01 ARKEOLOGisK ANTiKvARisK KONTROLL I närheten av kung Sigges sten Lunger 10:2, Götlunda 51:1 3, Götlunda socken, Arboga kommun, Närke, västmanlands län Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merNytt golv i Östraby kyrka
Rapport 2011:2 Nytt golv i Östraby kyrka Arkeologisk förundersökning 2011 Jan Kockum Rapport 2011:2 Nytt golv i Östraby kyrka Arkeologisk förundersökning 2011 Jan Kockum Fornlämningsnr: 99 Östraby 23:1,
Läs merHuseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
Läs merarkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson
arkeologi Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ingeborg Svensson Arkeologiska meddelanden 2002:22 Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona
Läs merJärnåldersboplats vid Ulvsätter i Hallsberg
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Järnåldersboplats vid Ulvsätter i Hallsberg Närke, Hardemo socken, fastighet Ulvsätter 2:4, RAÄ 166 Leif Karlenby UV BERGSLAGEN, RAPPORT
Läs mermed mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.
Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket
Läs merLunden 1:24. Raä 306
: Arkeologisk förundersökning Lunden 1:24. Raä 306 Tegneby socken Orust kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2005:6 Joakim, Åberg Rapport från utförd arkoolouisk undorsöklinu IENTIFIEIIINGSUPPGIFTBI ID'!131-78581-2003
Läs merViggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.
Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns
Läs merArkeologisk rapport 2014:3. Vistelse vid havet. Björlanda 311 Fastighet Björlanda 1:63 Boplats Förundersökning 2013 Göteborgs kommun.
Arkeologisk rapport 2014:3 Vistelse vid havet Björlanda 311 Fastighet Björlanda 1:63 Boplats Förundersökning 2013 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636
Läs merEn förtrollad värld 1
1 En förtrollad värld Max Weber en sociolog som levde för cirka 100 år sedan menar att tiden innan vår moderna tid (som han förlägger till 1700-talet och upplysningstiden) var förtrollad. - Att välden
Läs merFossa 1 :182, 1 :185 Raä 159
Arkeologisk förundersökning Fossa 1 :182, 1 :185 Raä 159 Skaftö socken Lysekil kommun Rapport 2003: 12 Robert Hernek Rapport från utförd arkoologisk undorsökning NTlBlNGSUPPGfTER ~ 431-70940-2002 EgatDor:
Läs merInnehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta
Orust förhistoria Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Vad händer efter döden? Det är en fråga som de flesta människor någon
Läs merRapport från utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER
Rapport från utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER Dnr 431-51194-23 Eget Dnr 18/4 K Kontonr 1248 Socken/stad Rönnäng Sn/stadsnr 1591 Fornl.nr. 56 Landskap Bo Län Västra Götaland Kommun
Läs merAntikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1
a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge
Läs merFörundersökning av Norum 166:2
Förundersökning av Norum 166:2 Norum 166:2, Nösnäs 1:284, Norums socken, Stenungsunds kommun Oscar Ortman och Niklas Ytterberg Bohusläns museum Rapport 2010:37 Redovisning av utförd arkeologisk undersökning
Läs merBackarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun
Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge
Läs merHemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland
Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk
Läs merKulturlager från 1700-talet i Mariefred
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:38 Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Schakt för bergvärme Arkeologisk förundersökning Fornlämning Mariefred 21:1 Fastigheten Kungshusen 1 Mariefred socken
Läs merBrons, koppar och tenn importerades från södra och västra Europa. Det var också därifrån man fick kunskap om de olika materialen.
Bronsåldern Bronsåldern sträcker sig från 1700 till 500 f.kr. Forskare har delat in perioden i sex delar. Period ett till tre räknar man till äldre bronsåldern, perioden fyra till sex kallar vi yngre bronsåldern.
Läs merFORS MINIPARK ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FORS MINIPARK Eskilstuna 556:1, del av fastigheten Fristaden 1:6, Eskilstuna stad, Södermanland. Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT
Läs merKulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:51 Gällersta Arkeologisk utredning Gällersta Klockarbol 1:4 Gällersta socken Örebro kommun Närke
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:51 Gällersta Arkeologisk utredning Gällersta Klockarbol 1:4 Gällersta socken Örebro kommun Närke Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Målsättning
Läs merArkeologisk utredning. Anneröd 1:4. Skredsviks socken Uddevalla kommun BOHUSLÄNS MUSEUM. Rapport 2003:38 Robert Hernek
Arkeologisk utredning Anneröd 1:4 Skredsviks socken Uddevalla kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2003:38 Robert Hernek Rapport från utförd arkaologisk undarsökning DErfaGSllPPGlFTEB D': [220-51843-2000 EgatD':
Läs merRåssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun
XX AU Råssbyn Råssbyn red. Bohusläns museum Rapport 2007:48 Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun red. Bohusläns museum Rapport 2007:48 R å
Läs merKokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg
UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne
Läs merHäle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28
Arkeologisk schaktkontroll Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Stenkyrka socken Tjörns kommun Rapport 1999:1 Agneta Gustafsson Antikvarisk schaktkontroll HAle 1:9, 1:10 Kebene 1 :7, 1 :23 Siröd
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merGång- och cykelväg i Simris
UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merEn järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro
Södra Lindhult 2008, startsida Södra Lindhult 2008 En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro Startsida Loggbok 1 2010-01-18 Härdarna som eventuellt har med bronsgjutning att göra. Karta över
Läs merTägneby i Rystads socken
UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads
Läs merNorum 195 En boplats
Norum 195 En boplats Arkeologisk förundersökning Norum socken, Stenungsunds kommun, Stenung 4:177, RAÄ 195 Författare Mikael Eboskog Rapport 2005:59 Norum 195 En boplats Arkeologisk förundersökning Norum
Läs merNatur och kultur. Natur. Naturens gång. Kultur
Natur och kultur Natur Det man kallar orörd natur är inte påverkad av människan. Sådan finns knappast längre. Till och med vår fjällvärld är i viss mån påverkad av bl. a renskötsel, skidåkare och skotrar.
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merMarstrand 6:39 Raä 19
Arkeologisk förundersökning Marstrand 6:39 Raä 19 Marstrands socken Kungälvs kommun Rapport 2002:8 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning Marstrand 6:39 Raä 19 Marstrands socken Kungälvs kommun Ur al/msnt
Läs mer