Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet"

Transkript

1 Orust förhistoria Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Ett vanligt hus på Orust, liksom i övriga Bohuslän idag, är det så kallade dubbelhuset. Dubbelhus är ett fyrkantigt hus som vanligen innehåller fyra rum med en murstock i mitten. Det är klätt med stående plankor med lock och ofta målad i vitt med grönt, gult eller rött runt fönstren. Från mitten av 1800-talets till mitten av 1900-talet byggdes det massor av Dubbelhus, eller Bohushus som huset ibland kallades för. Tidigare var enkelhuset vanligast, enkelhuset såg ungefär ut som ett halverat dubbelhus. De lite äldre husen här på ön finns antingen tätt samlade i de gamla fiskelägren som till exempel Mollösund, Hälleviksstrand, Stocken och Ellös eller också ligger de utspridda i landskapet i så kallade ensamliggande gårdar. Gården bestod av ett boningshus med tillhörande ladugård som var placerad på en tomt i kanten av åkermarken eller på ett bergsimpediment omgivet av den jord man brukade. Så har det sett ut sen långt tillbaka i tiden men nu ska vi ta oss riktig långt tillbaka i tiden, nästan år. Vi ska börja med den tid då de första människorna kom till vår ö och titta på var och hur man bodde. Stenåldern Var bodde man på forntiden och hur såg husen ut. Ja under den allra äldsta stenåldern var klimatet bistert och man var beroende av att kunna värma sig men var man valde att bygga sitt hus eller snarare hydda var först och främst beroende på var man kunde hitta föda. Till att börja med flyttade man omkring en hel del. Ibland bodde man nära kusten och ibland mer inåt land. Några fasta och större bostadshus hade man inget behov av för man stannade inte särskilt länge på var plats. Husen från den äldsta stenåldern kan därför vara svåra att hitta igen för spåren är inte särskilt tydliga. Ofta förstår vi att vi är på en stenåldersboplats för att det i jorden finns så mycket skräp efter tillverkningen från olika flintredskap. Många gånger så rör det sig om flera tusen små flintavslag som finns samlade på en liten yta. Det är vanligt att vi hittar stenåldersboplatserna nära den forntida stranden och gärna på en plats som sluttar lite mot söder. Orust var vid denna tid inte en ö utan flera små öar. Även om det är jätteovanligt att vi arkeologer hittar igen hyddorna från äldsta stenåldern så var det faktiskt så att den allra första hyddan hittades just här i Bohuslän inte så långt från Uddevalla.

2 Bilden är en gammal skolplansch som visar hur det kunde se ut på en boplats för 8000 år sedan. Med den fortsatta landhöjningen (se; Mer om Orust förhistoria Orust föds ur havet - Kartmaterial) så blir Orust lättare att känna igen så som vi känner ön idag men fortfarande under den yngre stenåldern så var ön nästan delad i två öar; en i väster och en i öst. Väg 160 som går från Tjörn via Varekil till Henån är byggd precis där ön för 6000 år sedan, delades i två hälfter. Vi ska nu göra ett hopp på ungefär 2000 år framåt i tiden till den period som kalla den yngre stenåldern. Klimatet var nu blivit betydligt mildare. Liksom tidigare så tyckte man bäst om att bo nära havsstranden eller vid en sjöstrand och man valde ofta en sandig mark som gärna fick slutta lite och helst vara vända mot den varma solen. Det bästa var om det fanns berg runt om så man slapp ifrån de värsta vindarna. Närheten till en bäck där man kunde få färskvatten var också viktigt. Det var vid denna tid som man började odla så smått. Man odlade i den lättabetade sanden. Det första man gjorde var att bränna bort all växtlighet som träd, sly och gräs, det kallas för att svedja. Sen när marken svalnat så sådde man sädesfröna i askan. Efter skörden när det inte fanns så mycket näring kvar i jorden så lät man djuren gå där och beta. Vi får komma ihåg att det man odlade till att börja med bara var en ganska liten del av födan fortfarande var insamling av vilda växter, fisket och jakten viktiga. Svedjningen gjorde att det i skogen runt om husen fanns flera små gläntor där det odlades eller där djuren gick och betade. Genom odlingen och att man nu hade djur att ta hand om så blev man mer bofast än vad man hade varit tidigare. Det blev nu viktigt med ett mer rejält hus att bo i. I huset samsades människor och djur om plats kring den eldstad som fanns i husets mitt. För att man inte skulle bli rökförgiftad så lämnades den övre delen av gavlarna öppna så att röken kunde ta sig ut den vägen. Trots detta så var det nog ganska rökigt inomhus.

3 Till vänster en rekonstruktion av ett hus från bronsåldern. Den högra bilden visar hur det kan ser ut när man grävt bort det översta lagret jord och kan se groparna efter var stolparna ha stått. Dessa syns som runda svarta fläckar. Husen var mellan meter långa och cirka 6 meter breda. En rad kraftiga stolpar i husets mitt bar upp taket medan klenare stolpar bildade väggarna. Mellan väggstolparna flätades ris som smetades in med lera så de blev tjocka och stabila. Taket kläddes med tjocka lager vass. I och med att man eldade både inne och utanför huset så räckte det med en gnista för att huset skulle fatta eld. Därför blev husen inte särskilt långlivade, ofta bara några tiotal år. Resterna efter dessa brunna stolpar, eller snarare de hål man grävt för att placera stolparna i, är vanliga fynd som arkeologer hittar på en boplats. I och intill husen så hittar man ofta rester efter eldstäder och gropar som använts som sopgropar eller som skafferi. Men det krävs att man gör en utgrävning och ta bort det översta jordlagret så att sanden kommer fram för att stolphålen, eldstäderna och groparna ska synas. Bronsåldern Under bronsåldern så blev det mer odling och fler åkrar. Bruket av svedjeåkrar blandades med mer permanenta åkrar som ofta var inhägnade som skydd mot den fritt strövande boskapen. Fortfarande var det den lätta sandjorden som valdes som åker eftersom hacka och åder av trä (en slags föregångare till plogen) var de redskap man bearbetade jorden med. De så kallade saltängarna som låg närmast vattnet var den mark där man lät djuren gå och beta. Typiskt för denna period är att just betesmarkerna blev större och större och detta gjorde att landskapet blir alltmer öppet och ljust. Detta har analys av olika pollen och fröer visat. Till att börja med såg husen ungefär likadana ut som under yngre stenåldern men vid bronsålderns mitt så sker en förändring. Istället för en rad med takbärande stolpar så valde man nu att låta taket vila på två parallella stolprader. Genom detta kunde husen göras bredare och man valde även att göra dem betydligt längre. De är nu som man började avdela boningshuset i olika rum. Härden och köket låg ofta i ena änden av huset medan fähuset där

4 djuren höll till fanns i den andra delen. I övrigt användes samma teknik och material som tidigare. Här kan du se att husen var inhägnade, ofta för att Skydda det man odlade så att inte djuren åt upp allt- Samman. Vitlycke museum i Tanum Sängarna och eldstaden som ofta låg mitt i huset. Det finns få undersökta hus från denna tid. På Orust har vi inget helt säkert och helt undersökt hus men i närheten av Morlanda säteri på nordvästra Orust finns från en arkeologisk förundersökning en datering av en eldstad till bronsåldern (Morlanda 535). Intill denna fanns en boplats där arkeologer hittat rester efter flera stolphål, en husränna (rester efter väggen), bränd lera och en härd (Morlanda 515). Genom dessa arkeologiska undersökningar så kan vi veta att här har legat flera bronsåldersgårdar. Järnåldern Det här med att dela upp den sandiga marken i odlingsmark och betesmark blev under järnåldern alltmer vanligt, liksom att inhägna in odlingsmarken för att hålla undan boskapen. Man säger att marken delas in i in- och utägor. Inägormarken var den mark som oftast fanns närmast bostaden och som användes för åker och äng (på ängen tog man hö till djuren) medan utmarken mest användes som betesmark. Två stora förändringar sker under järnåldern. På grund av att klimatet nu blev kallare och fuktigare och mer likt det vi har idag så började man ha djuren inne på vintern. Detta betydde att man nu måste samla in och lagra foder för att ha mat att ge djuren under denna årstid. Den andra stora förändringen var att man nu började att gödsla sina åkrar. Det kanske inte låter så märkvärdigt i våra öron men det innebar att åkrar som fanns nu kunde brukas från år till år. Att ta tillvara gödseln var lättare nu när djuren fanns inomhus. Jordbruket blev mer intensivt och effektivt, åder användes flitigt och sädesodlingen tog nu fart på allvar.

5 Illustration: Staffan Hyll (Riksantikvarieämbete). Vad gällde bostadshuset så delades detta in i ytterligare rum. Förutom en bostads- och en fähusdel finns ofta en del som användes som förråd. Långhuset kunde nu vara upp till meter långt. Se gärna programmet Rena rama forntiden Långhus. Under järnåldern byggdes ofta flera hus intill bostadshuset. Dessa användes till olika saker. Ett hus kunde vara en smedja, ett annat en vävstuga osv. Ofta fanns en grävd brunn i nära anslutning till bostadshuset. Mot slutet av järnåldern den tid vi kallar yngre järnåldern så övergavs traditionen att bygga stora långhus och man byggde nu istället flera men mindre hus. De olika husen rymde olika funktioner som olika typer av hantverk, kök, förråd, stall osv. Husens konstruktion ändrades också. Nu bars takets tyngd inte upp av stolpar längre utan av väggarna. Husen var av timmer ofta knuttimrat och som grund fanns en stensträng, så kallad stensyll. Under denna tid fanns även en hustyp som kallades för grophus, och som namnet antyder så var golvytan nergrävd i marken och taket vilade på marken så att inga timrade sidoväggar behövdes. Grophusen påminde lite om våra jordkällare men användningen pekar mer på att de användes för hantverk. Vävtyngder är ett vanligt fynd i dessa hus.

6 Diskutera och arbeta vidare Fundera kring och diskutera med dina klasskamrater: Hur gick det till när husen byggdes? Hur fick man tag på byggmaterial? Vilka spår kan vi se idag efter boplatserna? Hur tror du det såg ut inne i husen, hur sov man, var åt man sin mat och vad gjorde man av resterna/skräpet? Vilka bodde tillsammans? Om någon från denna tid skulle hälsa på hos dig vad tror du skulle förvånat dem mest. Vad är bra/dåligt med det sätt vi bor idag jämfört med forntiden. Skulle du vilja bo på annorlunda sätt än du gör idag? Hur tror du det var att vara barn under sten-, brons- och järnåldern. Arbeta vidare: Titta på kartan med boplatser på Orust kan du ser något mönster i var man valt att bosätta sig, vad beror det på. Skriv en kort text om dina iakttagelser. Välj ut en boplats som någon arkeolog har grävt ut, beskriv vad som hittats på platsen och hur man vet vilken tid den är ifrån. Beskriv i bilder, till exempel i en teckning eller i flera serier, hur det såg ut när människor bodde, vistades och/eller arbetade på platsen. Titta på kartor som visar var havsnivån vid tiden för stenåldern från stenåldern där din plats finns med, vilken skillnad ser du?

7 Quiz vad har jag lärt mig? Fyll i 1, X eller 2 under frågor eller påståenden nedan. De rätta svaren hittar du längst ned. 1. Under den äldsta stenåldern bodde man 1 Inne i landet X Nära kusten 2 Man flyttade omkring och bodde nära kusten men ibland mer inåt land. 2. Orust under den äldsta stenåldern var 1 En halvö X Flera öar 2 Såg ut ungefär som idag 3. Under den äldsta stenåldern bodde man i 1 Hyddor byggda av ett trästativ och täckt med torv, vass eller hudar X Små grophus som var nedgrävda i jorden 2 Grottor 4. Under slutet av stenåldern bodde man i 1 Ovala hus av tegel X Fyrkantiga trähus med stengrund 2 Långhus som var upp till 15 meter långa 5. Hur ser oftast arkeologer att här har en gång stått ett forntida hus? 1 Det ligger fullt med skräp på marken X Runda svarta fläckar i jorden som visar var stolparna till huset stått 2 Husen finns avritade på kartor 6. På var sätt skiljde sig bronsålderns hus från stenålderns? 1 Man började bygga tvåvåningshus X Husen blev större och hade nu dubbla stolprader som bar upp taket 2 Man byggde flera små hus 7. När började man rumsindela sina hus 1 Bronsåldern X Äldre järnåldern 2 Vikingatid

8 8. Vilka två viktiga förändringar sker under järnåldern 1 Man började odla säd och blev mer bofast X Man införde svedjordbruk och boskapsskötsel 2 Man började ha djuren inne på vintern och gödsla sina åkrar 9. Under järnåldern var husen 1 Små men många X Både större och längre än under bronsåldern ofta upp till 50 meter långa 2 Byggda i så kallad korsvirke 10. Under större delen av vår förhistoria så föredrog man att bo och odla på 1 I botten av dalgångar där man var skyddad X På bergskrön där man hade utsikt över landskapet 2 På lätta svagt sluttande sandiga jordar i söderläge

Forntiden i Rosengård

Forntiden i Rosengård Forntiden i Rosengård I Rosengårdsområdet har många fynd från forntiden gjorts. När man har grävt i jorden har man hittat saker, redskap, som visar att människor har bott i området för ca. 6000 år sedan.

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002 2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Ölmevalla 180, boplats

Ölmevalla 180, boplats , arkeologisk undersökning 2008, startsida RAÄ 180 forntida område vid Kvarnkullen i Ölmevalla socken För två- till tretusen år sedan låg bosättningar som tillhörde åkerbrukare nära kullens krön. I utkanten

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Sundskogen, Uddevalla, 2008

Sundskogen, Uddevalla, 2008 Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.

Läs mer

Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt

Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida 2010-01-19 Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland Under våren kommer sex olika fornlämningar att undersökas i samband med ett planerat industriområde,

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus

Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

en vandring genom årtusenden...

en vandring genom årtusenden... en vandring genom årtusenden... VÄLKOMMEN TILL EKEHAGEN! Med hjälp av den här guideboken kan du påbörja din vandring genom forntiden. Följ stigen ner i byn och upptäck förhistorien! Från entrébyggnaden

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr

BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr BRONSÅLDERN Ca 2000 f.kr - 500 f.kr Precis som på stenåldern var det fortfarande varmt och skönt i Sverige. Människorna odlade, jagade och fiskade för att få mat. Husen såg ungefär likadana ut, men större

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Förundersökt stenåldersboplats

Förundersökt stenåldersboplats ARKEOLOGISK RAPPORT 200 8:3 Förundersökt stenåldersboplats Björlanda 323 Låssby 1:7 (lotten A) Boplats Förundersökning 1996 Göteborgs kommun Johan Wigforss BILD ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Boplatser i Svärtinge, för andra gången

Boplatser i Svärtinge, för andra gången ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:13 ARKEOLOGisK FÖRUNdERsÖKNiNG Boplatser i Svärtinge, för andra gången Östergötland, Norrköpings socken och kommun, RAÄ 351 och 352, fastighet svärtinge 1:6. Leif Karlenby

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

F O R N B O R G. Äldre försvarsanläggning

F O R N B O R G. Äldre försvarsanläggning F O R N B O R G Äldre försvarsanläggning Berget du ser framför dig på andra sidan vattnet är mer än bara en hög bergsrygg där låg en gång en fornborg. Om du tittar ner i bergsskrevan till vänster, ser

Läs mer

Arkeologisk utredning inom Hövik 5:1

Arkeologisk utredning inom Hövik 5:1 Arkeologisk utredning inom Hövik 5:1 Arkeologisk utredning Hövik 5:1, Valla socken, Tjörns kommun Pia Claesson Bohusläns museum Rapport 2010:45 Arkeologisk utredning inom Hövik 5:1 Arkeologisk utredning

Läs mer

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 Fastigheten Hackvads-Bo 1:14, Lekebergs kommun, Hackvads socken, Närke Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns

Läs mer

E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004

E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004 E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen

Läs mer

Utredning i Skutehagen

Utredning i Skutehagen Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping Fossil åkermark i Småland Röjningsrösen med mossa i en typisk småländsk

Läs mer

Rapport från utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER

Rapport från utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER Rapport från utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER Dnr 431-51194-23 Eget Dnr 18/4 K Kontonr 1248 Socken/stad Rönnäng Sn/stadsnr 1591 Fornl.nr. 56 Landskap Bo Län Västra Götaland Kommun

Läs mer

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge

Läs mer

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne

Läs mer

uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson

uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Dnr

Läs mer

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Orust förhistoria Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Vad händer efter döden? Det är en fråga som de flesta människor någon

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Arkeologisk utredning. Anneröd 1:4. Skredsviks socken Uddevalla kommun BOHUSLÄNS MUSEUM. Rapport 2003:38 Robert Hernek

Arkeologisk utredning. Anneröd 1:4. Skredsviks socken Uddevalla kommun BOHUSLÄNS MUSEUM. Rapport 2003:38 Robert Hernek Arkeologisk utredning Anneröd 1:4 Skredsviks socken Uddevalla kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2003:38 Robert Hernek Rapport från utförd arkaologisk undarsökning DErfaGSllPPGlFTEB D': [220-51843-2000 EgatD':

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

18 hål på historisk mark

18 hål på historisk mark 18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här

Läs mer

Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28

Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Arkeologisk schaktkontroll Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Stenkyrka socken Tjörns kommun Rapport 1999:1 Agneta Gustafsson Antikvarisk schaktkontroll HAle 1:9, 1:10 Kebene 1 :7, 1 :23 Siröd

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

Arkeologisk rapport 2014:3. Vistelse vid havet. Björlanda 311 Fastighet Björlanda 1:63 Boplats Förundersökning 2013 Göteborgs kommun.

Arkeologisk rapport 2014:3. Vistelse vid havet. Björlanda 311 Fastighet Björlanda 1:63 Boplats Förundersökning 2013 Göteborgs kommun. Arkeologisk rapport 2014:3 Vistelse vid havet Björlanda 311 Fastighet Björlanda 1:63 Boplats Förundersökning 2013 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Järnåldersboplats vid Ulvsätter i Hallsberg

Järnåldersboplats vid Ulvsätter i Hallsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Järnåldersboplats vid Ulvsätter i Hallsberg Närke, Hardemo socken, fastighet Ulvsätter 2:4, RAÄ 166 Leif Karlenby UV BERGSLAGEN, RAPPORT

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

I närheten av kung Sigges sten

I närheten av kung Sigges sten ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:01 ARKEOLOGisK ANTiKvARisK KONTROLL I närheten av kung Sigges sten Lunger 10:2, Götlunda 51:1 3, Götlunda socken, Arboga kommun, Närke, västmanlands län Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro

En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro Södra Lindhult 2008, startsida Södra Lindhult 2008 En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro Startsida Loggbok 1 2010-01-18 Härdarna som eventuellt har med bronsgjutning att göra. Karta över

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk

Läs mer

Lämningar på Trollåsen

Lämningar på Trollåsen UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar på Trollåsen Västergötland, Askims socken, Hylte 1:5, RAÄ 22 och 168 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar

Läs mer

Två boplatser i Gullbringa. Gullbringa. Två boplatser i. Judith Crawford och Per Falkenström

Två boplatser i Gullbringa. Gullbringa. Två boplatser i. Judith Crawford och Per Falkenström XX FU Två boplatser i Gullbringa Judith Crawford och Per Falkenström Rapport 2007:81 Två boplatser i Gullbringa Arkeologisk förundersökning Hålta 132, 133 och 134 Gullbringa 1:4, Hålta socken, Kungälvs

Läs mer

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens

Läs mer

Klämmestorps ridskola

Klämmestorps ridskola Arkeologisk utredning, etapp 2 Klämmestorps ridskola Inför anläggandet av nya ridbanor Järstorps socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2008:73 Britt Ajneborn

Läs mer

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård Arkeologisk rapport 2013:9 Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård Säve 275 Djupedal 2:2 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Sara Lyttkens ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS

Läs mer

Natur och kultur. Natur. Naturens gång. Kultur

Natur och kultur. Natur. Naturens gång. Kultur Natur och kultur Natur Det man kallar orörd natur är inte påverkad av människan. Sådan finns knappast längre. Till och med vår fjällvärld är i viss mån påverkad av bl. a renskötsel, skidåkare och skotrar.

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland

Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland Rapport 2007.13 Länsstyrelsens diarienummer 431-1854-07 ArkeoDoks diarienummer 2007.13 Per Widerström & Dan Carlsson

Läs mer

RAPPORTSAMMANSTÄLLNING

RAPPORTSAMMANSTÄLLNING Stämplar: Undersökning: Nä, Kumla sn, Blacksta 3:4 m fl Lst:s dnr: 11.391-2173-82 Ansvarig institution: UV Eget dnr: 5715/82, 5881/82 Ansvarig för undersökningen: Carin Claréus Fynd: Nej Ekonomiskt kartblad:

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng UV VÄST RAPPORT 2000:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng Halland, Falkenbergs kommun, Morup socken, Morup-Lyngen 34:1, 5:1 och 17:1, RAÄ 20, 104, 107

Läs mer

Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning

Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning

Läs mer

Råssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun

Råssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun XX AU Råssbyn Råssbyn red. Bohusläns museum Rapport 2007:48 Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun red. Bohusläns museum Rapport 2007:48 R å

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Vika Förskola Spring önskelista 20100209

Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

Lekplats vid Slestadskolan

Lekplats vid Slestadskolan UV ÖST RAPPORT 2006:50 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Lekplats vid Slestadskolan Lambohov 2:20 Slaka socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-2588-2002 Karin Sundberg UV ÖST RAPPORT 2006:50 ARKEOLOGISK

Läs mer

Vasa. Arkeologisk utredning vid. Kompletterande särskild utredning inom del av fastigheten Vasa 1:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland

Vasa. Arkeologisk utredning vid. Kompletterande särskild utredning inom del av fastigheten Vasa 1:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland Arkeologisk utredning vid Vasa Kompletterande särskild utredning inom del av fastigheten Vasa 1:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland Rapport 2011:8 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Vasa

Läs mer

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr. 431-2790-14 Inledning 3 Tidigare undersökningar 4 Undersökningen

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

Mindre förundersökning i Låssby

Mindre förundersökning i Låssby ARKEOLOGISK RAPPORT 200 5:1 Mindre förundersökning i Låssby Björlanda 325 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Stig Swedberg ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Kärna kyrka. grävning för en ny orgel. Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Kärna kyrka. Dnr

Kärna kyrka. grävning för en ny orgel. Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Kärna kyrka. Dnr UV RAPPORT 2014:116 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Kärna kyrka grävning för en ny orgel Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Kärna kyrka Dnr 3.1.1-03710-2013 Rikard

Läs mer

Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1 UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun

Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun Sammanfattning I samband med anläggandet av en fontän

Läs mer

Hägnader. Stensträngar - trägärdesgårdar. Trägärdesgårdar. Gamla talesätt. Stavver och trinn

Hägnader. Stensträngar - trägärdesgårdar. Trägärdesgårdar. Gamla talesätt. Stavver och trinn Hägnader Stensträngar - trägärdesgårdar I alla tider har bönder som idkat åkerbruk och boskapsskötsel behövt hägnader för att hindra boskapen från att beta grödan och det som skulle sparas till vinterfoder.

Läs mer

LÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR

LÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar Uppdragets syfte är att få eleverna att studera en gammal karta och upptäcka likheter och skillnader. De ska få upp ögonen för den förändring som skett på ett par hundra

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Mariefred

Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:38 Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Schakt för bergvärme Arkeologisk förundersökning Fornlämning Mariefred 21:1 Fastigheten Kungshusen 1 Mariefred socken

Läs mer

N ÅLEBERG DEL AV EMMABODA NORRA ÅLEBERG 1:6

N ÅLEBERG DEL AV EMMABODA NORRA ÅLEBERG 1:6 N ÅLEBERG DEL AV EMMABODA NORRA ÅLEBERG 1:6 Allmänt Fastigheten är belägen ca 4 km nordväst Emmaboda. Fastigheten omfattar bostadshus och ekonomibyggnad samt ca 1 ha mark i anslutning till byggnaderna.

Läs mer