Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta"

Transkript

1 Orust förhistoria Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Vad händer efter döden? Det är en fråga som de flesta människor någon gång funderat på. I alla kulturer och i alla samhällen påverkar tankarna kring döden inte bara hur vi människor lever utan också hur vi behandlar dem som avlidit. Tanken på den döden, detta avslut från det enda vi känner till livet - har format hur vi väljer att begrava våra anhöriga. Hur en begravning går till har skilt sig åt i olika tider och på olika platser. I förhistorien ser vi hur sederna förändras när vi tittar på hur gravarna ser ut och vad de innehåller men förändringar sker även i vår tid men oftast märker vi det inte. Tvärtom så tror vi att vi gör så som vi alltid har gjort. Denna tanke, att vi tror oss göra så som vi alltid gjort, känns trygg och bra. Frågan är, varför gör vi oss inte bara av med de avlidnas kroppar på ett så enkelt och effektivt sätt som möjligt? Varför alla dessa traditioner kring hur det bör göras? Kanske beror det på att döden ofta är förknippad med mycket starka känslor, som när Mattis i Ronja Rövardotter i sin förtvivlan över Skallepärs död utropar - men han saknas mej. Genom olika begravningsceremonier så får vi möjlighet att förstå våra känslor och göra det obegripliga mer begripligt. Sorgen när någon som funnit i vår närhet inte längre finns gör att det blir viktig för oss att försöka hitta en slags tröst och kanske en förklaring och här skiljer vi oss inte från de som levde i förhistorien. Stenåldern Gravar under stenålder? Från äldre stenåldern finns ett mycket känt gravfält i Skateholm som ligger i södra Skåne. Här finns 90 stycken gravar. När arkeologerna undersökte dessa skelettgravar så såg de att de döda hade placerats på olika sätt, ibland sittande, ibland ihopkrupen på sidan och i vissa fall på rygg. I flera gravar hade rödockra (en slags rödbränd jord) strötts ut över den avlidne. En av gravarna var mycket märklig. I graven låg en mycket gammal man hopkrupen på sidan (så kallad hockerställning) och mellan hans armar med ansiktet mot hans bröst låg ett litet

2 barn. Det märkliga var att barnet inte begravts samtidigt med mannen utan betydligt senare. Barnet hade fått med sig smycken av björntänder och bärnstensbitar som låg vid barnets bröst. Andra gravar visade tecken på att de begravda hade utsatta för kraftigt våld. Hade de blivit ihjälslagna eller hade de dött i strid? Från en boplats i närheten som var från samma tid kunde man dagligen se ut över gravfältet så man kan säga att döden och livet fanns nära varandra. Skelett av en gammal man och ett barn. Barnet är begravt senare än mannen. Statens historiska museum. Under yngre stenålder så byggde man stora stenkammargravar som kallas för megaliter (megalit betyder stor sten). Den äldsta typen av megalitgravar kallas för dös. I en dös kan det ligga många människor begravda, ibland flera hundra. Det kan ha varit så att man först gjorde graven till någon hövding eller någon annan högt uppsatt person i samhället och sedan använt den till andra höga personer som dött. Här på Orust finns kanske Sveriges mest kända dös, den som finns avbildad i nästan alla böcker som berör vår förhistoria, den kallas populärt för Hagadösen. Den ligger i Stala socken och är en av få undersökta gravar på Orust. Den grävdes ut av en arkeolog som hette Enqvist år I graven fanns en liten yxa (en så kallad skafthålsyxa), ett skiffehänge, en flintskrapa, två flintspån, en spjutspets av flinta och en liten pärla av bärnsten. Denna bild av Hagadösen är troligen tagen i början av 1900-talet då Bohusläns var ett nästan skoglöst landskap. Vid Hagadösen finns en skylt uppsatt Knappt 1000 år senare runt 3400 f. Kr började man bygga en annan typ av megalitgrav som kallas för gånggrift. I Sverige finns 375 stycken gånggrifter, ett 30-tal finns i Bohuslän. Gravkammaren var antingen oval eller rektangulär. Ingången kantas av stora flata stenar som står på högkant. Ingången är oftast ett par meter lång och knappt en meter bred. I

3 gånggriften var, liksom i dösen, flera människor begravda. Kanske tillhörde de samma släkt. Vid en ny begravning flyttas de gamla benen så att det nya skelettet skulle få plats. Inne i en stengrav så ligger benen efter de döda lite huller om buller. Det vanliga var att skeletten delades upp i mindre delar och placerades ut på olika ställen inne i graven. Det finns också gravgåvor i megalitgravarna men det kan vara svårt att veta om gravgåvan tillhör en särskild person, då skeletten är så många. Kanske var det finare att bli begravd i en alldeles egen grav, än att dela grav med flera andra? På Orusts finns en undersökt gånggrift som ligger i Tegneby socken på fastigheten Lunden. Gånggriften i Lunden låg för 5000 år sedan med vacker utsikt över en havsvik. Gravkammaren var byggd av åtta stycken stora stenhällar, på dessa låg ett enormt takblock. Ingången är idag delvis förstörd, ett antal stenar intill kammaren är resterna efter ingången undersökte arkeologen Willhem Ekman gånggriften. Han fann en hel del keramikskärvor strax utanför ingången. Det var vanligt att man hade en stor fest i anslutning till begravningen så därför hittar man ofta keramikskärvor efter matskålar och koppar intill och runt dessa gravar. Keramikskärvorna har troligen hamnat där i samband med dessa festligheter. Vid den fortsatta grävningen i kammaren hittade Ekman bland annat en stenyxa och några pilspetsar av flinta men undersökningen skulle ta en ände med förskräckelse. I samband med att han tog bort jorden på insidan av ett av de stora sidoblocken så gav ett av takblocken plötsligt vika och Ekman omkom den 20 september Intill gånggriften finns idag en sten som rests till hans minne. Gånggriften i Lunden där grävningen slutade så illa. Intill visas lite av de keramikskärvor som Ekman hittade vid utgrävningen. Gånggrifter är ganska ovanliga längs med vår kust men är betydligt vanligare inåt landet. Det byggdes gånggrifter i drygt 1000 år men i slutet av stenåldern ersattes gånggriften av hällkistan, den sista i raden av stenkammargravar. Hällkistor började att byggas runt 2000 f. Kr. Den bestod av tunna upprättstående stenhällar med större hällar som tak.

4 Illustration Margareta Hildebrandt/Örebro läns museum Bronsålder Gravar under bronsålder? När någon dör under bronsåldern så läggs kroppen oftast i en kista som täcks av en stor hög eller med sten i ett så kallat röse. Rösena ligger ofta väl synliga ofta utmed kusten eller andra farleder. Vid bronsålderns mitt sker en drastisk förändring, det är nu det blir vanligt att bränna de döda, denna sed kallas för kremering. Lite av brända benen, oftast inte alla, plockas sen upp från gravbålet och läggs i en så kallad stensättning. Det är vanligt att det finns flera stensättningar på samma plats och man brukar då säger att de ligger samlade i ett gravfält. Stensättningarna var mycket enkla och bestod ofta av ett lager sten. Idag är dessa ofta täcka av torv, gräs och annan växtlighet som gör att de nästan är osynliga, ibland kan man känna resterna efter stenarna under gräset om man stampar lätt med foten. Stensättningarna ligger vanligen flera tillsammans i sluttningar nära boplatsen. Röse Stensättning Järnåldern Gravar under järnålder? Gravfälten ser i stort sätt likadana ut i början av järnåldern som på bronsåldern. Efterhand under den äldre järnåldern så byggs stensättningarna mer varierat. De är inte längre bara runda stenanhopningar utan andra former som kvadratiska eller triangelformade förekommer. Ofta markeras stensättningen av en yttre ring större stenar och ibland finns det ett större stenblock i gravens mitt. Kvadratisks stensättning Domarring

5 Det finns även en form man kallar för domarring som består av glest ställda stenar i en ring. Man valde att anlägga gravarna och gravfälten på små höjder i landskapet och precis som under bronsåldern så brände man sina döda. Under yngre järnåldern upphör denna sed och skelettbegravningar blir vanliga igen. Yngre järnålderns gravfält ligger på ungefär samma ställen som under äldre järnåldern, skillnaden är att förutom stensättningar, så finns nu även gravhögar på gravfälten. Gravfält Gravhögen är till skillnad från stensättningen uppbyggd främst av jord. Stensättningarna kan se lite annorlunda ut under yngre järnåldern. De byggs nu som rektanglar, som treuddar och som skepp (skeppssättning). De stenar som ingår kan ibland vara meterhöga. Yngre järnålderns gravfält är ofta lättare att upptäcka än brons- och äldre järnåldersgravfälten. Stensättning, treudd Skeppssättning När arkeologer gräver ut ett gravfält så är det inte ovanligt att det finns gravar från både brons- och järnålder. Det visar att de människor som använt gravfältet för att begrava sina döda antagligen bott i närheten av gravfältet under väldigt lång tid. Alla människor i det forntida samhället fick inte ligga sådana gravar som beskrivits här. Arkeologerna hittar mest skelett och brända ben från vuxna och väldigt få begravda barn och ungdomar. När någon dör? Under större delen av förhistorien så bränns den döde på bål. Ibland byggdes bålet på gravfältet men ofta någon annan plats. Arkeologer har svårt att hitta bålplatserna, kanske för att dessa ligger längre ifrån grav- och boplatserna eller för att resterna efter bålen inte finns bevarat. Det går åt mycket virke när en människa ska kremeras och det tar lång tid ofta många timmar. Bålet byggs upp av en stor stapel ved ovanpå veden placerades den döda

6 klädd i sina bästa kläder och smycken. Ibland fick något husdjur som till exempel en hund vara med på bålet och det är inte ovanligt att arkeologer även hittar brända benrester efter får, get och ibland något nötdjur eller häst. Vid arkeologiska utgrävningar hittas rätt så ofta björnklor så därför kan man gissa sig till att den döde antingen ha var insvept i en björnfäll eller att man la en björnfäll ovanpå kroppen. När bålet har brunnit ut och svalnat så plockade man ihop de brända benen i en behållare som antingen kunde vara en träask, skinnpåse eller en keramikkruka. Den dödes ben förvarades sen troligen i hemmet tills det var dags för begravning. Det finns flera olika sätt för hur man placera benen och föremålen i graven. Ett sätt var att strö de brända benen, ibland tillsammans med kol och sot från bålet direkt på den röjda jordytan där man senare skulle bygga upp graven. Ett annat sätt var att gräva en liten grop och lägga bålresterna direkt däri eller att fylla en keramikurna med benen som sedan placerades nere i gropen. Slutligen täckte man över krukan eller brandresterna med en eller flera lager sten och jord. Brandgrop, kol och benrester från bålen grävs ner i en grop som sen täcks med sten och jord. Ett märkligt fenomen är att det är väldigt sällan som alla benrester finns med i graven. På samma sätt är det med de saker som den döde får med sig i graven ofta finns det bara en liten men ofta vackert dekorerad krukskärva. Det verkar som om begravningen i en gravbyggnad endast är symbolisk. Man kan fundera på varför och var resten av benen, kärlet och gravgåvorna finns. Vi vet inte vad som hände under tiden som bålet brann eller vi själva nedläggningen av benen i graven, kanske dansade och sjöng man, kanske var det många som grät? Det kan vi aldrig säkert få veta. Vad vi vet är att det finns eldstäder och rester efter keramikskålar och en del djurben på gravplatserna, så att man åt och drack något tillsammans vid dessa tillfällen är nog ganska säkert.

7 Diskutera och arbeta vidare Fundera kring och diskutera i klassen: Hur ser våra begravningstraditioner ut; finns det flera, har de förändrats? Varför tror du man under forntiden väljer att bränna den avlidne istället för att bara gräva ner kroppen? Varför får den döde med sig kam, rakkniv, vapen och mat med sig i graven? När är någon död? Är det när hjärtat slutar slå eller är det när någon inte längre kommer ihåg och tänker på hen? Vad tycker du? Var begraver vi våra avlidna idag? Bränner vi våra död idag? Vad tror du händer när vi dör? Vad kan det vi vet om begravningar under förhistorien berätta om hur människorna då tänkte kring döden? Uppgift: Intervjua någon äldre person du känner och be hen berätta om hur en begravning då gick till när hen var barn. Studera vilka olika typer av gravar som finns under olika perioder i förhistorien. Leta via nätet upp bilder av olika gravar och gravtyper. Besök tillsammans med klassen en närbelägen forntida grav eller gravfält. Hur många gravar ser du, vilken är störst, finns det en kantkedja, eller andra stenar på graven, är någon förstörd osv. Välj ut en grav och använd dig av den mall för beskrivning av gravar som arkeologer använder. Gör en ritning, en skiss på rutat papper, över graven eller gravfältet. Rita eller spela upp en pjäs om vad du tror kan ha hänt på gravplatsen. Läs mer; Skateholm vårt äldsta gravfält. Kivikgraven:

8 Gudar och gudinnor under bronsålder; Vilka begravdes i Vendel? Levande och döda.

9 Quiz vad har jag lärt mig? Fyll i 1, X eller 2 under frågor eller påståenden nedan. De rätta svaren hittar du längst ned. 1. Vad kallas stenkammargravarna under stenåldern? 1 Stenkistor X Megalitgravar 2 Rösen 2. Vilket av nedanstående gravbyggnader är från stenåldern? 1 Gånggrift X Storhög 2 Treudd 3. Vad heter en av Sveriges mest avbildade dösar som finns på Orust? 1 Store Sten X Hagadösen 2 Svens altare 4. Det är vanligt i skelettgravar att den döde blir lagd på sidan med uppdragna ben precis som när man sover, vad kallas denna sovställning ofta för? 1 Hockerställning X Drömmställning 2 Framstupasidoläge 5. Under bronsåldern begraver man sina döda i rösen och stensättningar vad är skillnaden mellan en stensättning och ett röse? 1 Röset är mycket större till ytan X Röset består av kantiga stenar medan stensättningen består av rundade stenar 2 Röset är stenar som lagts i en hög medan stensättningen är ganska platt och ofta bara består av ett lager sten. 6. Var ligger ofta stensättningarna under bronsåldern? 1 Vid stranden X I en sluttning ofta nära där man bodde

10 2 Där det finns gott om sten 7. Hur skiljer sig järnålderns gravfält från bronsålderns? 1 Gravbyggnadernas form blir mer varierad X Ingenting syns ovan jord 2 Alla gravar under järnåldern har en rest sten i mitten där namnet på den begravda finns inristat. 8. Under järnåldern kommer flera nya typer av gravar, vilken är från järnåldern? 1 Röse X Hällkista 2 Domarring 9. Hur många gånggrifter finns det i Bohuslän? 1 Cirka 500 X Ett 30-tal 2 Ett 100-tal 10. Vad skriker Mattis i Ronja Rövardotter när han upptäcker att Skallepär är död? 1 Du ska ju alltid leva! X Han saknas mej! 2 Vem ska nu klia mej på ryggen!

11

HAMMENS HÖG. På 1930-talet var Hammings hög övervuxen med granar och en tät hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv.

HAMMENS HÖG. På 1930-talet var Hammings hög övervuxen med granar och en tät hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv. HAMMENS HÖG Hammens hög (RAÄ 1) är en gravhög som ligger på Hammenhög nr 35 strax norr om byn, väster om vägen mot Smedstorp. Högen är runt 30 meter i diameter och 5 meter hög. Den är ganska skadad av

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Jordbrogravfältet en tvåtusenårig tidsresa

Jordbrogravfältet en tvåtusenårig tidsresa Jordbrogravfältet en tvåtusenårig tidsresa 1 Du står i norra änden av Jordbrogravfältet. De tretton numrerade skyltarna visar dig många av de olika gravtyperna som finns här. Du får också en glimt av människors

Läs mer

F O R N B O R G. Äldre försvarsanläggning

F O R N B O R G. Äldre försvarsanläggning F O R N B O R G Äldre försvarsanläggning Berget du ser framför dig på andra sidan vattnet är mer än bara en hög bergsrygg där låg en gång en fornborg. Om du tittar ner i bergsskrevan till vänster, ser

Läs mer

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,

Läs mer

Forntiden i Rosengård

Forntiden i Rosengård Forntiden i Rosengård I Rosengårdsområdet har många fynd från forntiden gjorts. När man har grävt i jorden har man hittat saker, redskap, som visar att människor har bott i området för ca. 6000 år sedan.

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus

Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,

Läs mer

E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004

E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004 E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen

Läs mer

Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren.

Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren. Stenåldern Innan det blev stenålder var hela Norden täckt av tjock is. Isen kunde bli upp till 3 km tjock. När isen smälte kom de första människorna till det som nu är Sverige. De första som kom var jägare

Läs mer

Den gåtfulla bronsåldern Lärarhandledning

Den gåtfulla bronsåldern Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. Copyright: NYTT ISSN 2001-3493 www.creativecommons.se Nr 4 Årgång 7 maj 2015 Text, bild,

Läs mer

BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr

BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr BRONSÅLDERN Ca 2000 f.kr - 500 f.kr Precis som på stenåldern var det fortfarande varmt och skönt i Sverige. Människorna odlade, jagade och fiskade för att få mat. Husen såg ungefär likadana ut, men större

Läs mer

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002 2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. NYTT. Hembygdsförenings fornminnessektion. ISSN 2001-3493. Idag hände det!

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. NYTT. Hembygdsförenings fornminnessektion. ISSN 2001-3493. Idag hände det! FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 11 Årgång 5 maj 2013 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall

Läs mer

Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen

Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen Järnålderns människor jonas wikborg Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen och gårdarna ska vi nu försöka befolka järnåldersbyn. Vi har hittat kvarlämnat avfall och spår efter byggnader. Men människorna

Läs mer

Stensättningen som ni står på är en grav. Försök se vilken form graven har.

Stensättningen som ni står på är en grav. Försök se vilken form graven har. Lärarhandledning och karta för rundvandring med skolklasser bland museets fornlämningar Äldre stenålder 10 000-4100 f.kr. Yngre stenålder 4000-1800/1700 f.kr. Bronsålder ca 1800/1700-500 f.kr. Järnålder

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 5 Årgång 5 maj 2013 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Nu

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag

UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag Foto: Hans Olsson En resa som sträcker sig 3000 år tillbaka i tiden till intressanta forntida monument. Foldern är sammanställd av Hans Olsson, arkeolog, Värmlands

Läs mer

Klovsten 2009, gravfält

Klovsten 2009, gravfält Klovsten,, arkeologiska förundersökningar 2009, startsida Nyupptäckt vid Klovsten i Kungsbacka Klôvsten betyder den kluvna stenen. En sådan finns verkligen och den står i Klovsten på gränsen mellan tre

Läs mer

Schaktkontroll Spånga

Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.

Läs mer

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Fornminnesguide En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Välkommen! Tanken med denna fornminnesguide är att du enkelt ska kunna göra din egen fornvandring, lära dig mer om vår forntid

Läs mer

Fornlämningar i Foss

Fornlämningar i Foss Fornlämningar i Foss Arkeologi och förmedling på Tungenäset Linnea Nordell och Christina Toreld Rapport 2005:78 1 2 Manusförfattare Linnea Nordell och Christina Toreld Layout och grafisk design Gabriella

Läs mer

18 hål på historisk mark

18 hål på historisk mark 18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här

Läs mer

Varför besöka Lödösehus som en del av undervisningen?

Varför besöka Lödösehus som en del av undervisningen? LÄRARHANDLEDNING Varför besöka Lödösehus som en del av undervisningen? Välkommen hit! Detta häfte är en handledning för lärare som vill gå själva med sin klass i utställningen Bilder av våra förfäder på

Läs mer

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Eskilstuna Årby CIRKA 3,5 KM Plats 1 6, områden med fornlämningar 3 4 2 5 1 6 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Årby PLATS 1 Årby Intill motorvägen, bakom ett buskage, ligger

Läs mer

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Orust förhistoria Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Ett vanligt hus på Orust, liksom i övriga Bohuslän idag, är det så kallade dubbelhuset.

Läs mer

Riseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21

Riseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21 2010-01-21 Gravar skadades i samband med renovering Under sommaren har Riseberga klosterruin renoverats. På uppdrag av länsstyrelsen lagas murarnas spruckna fogar och murkrönen täcks av skyddande torv

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

Grävning för elkabel på gravfält

Grävning för elkabel på gravfält arkeologisk förundersökning Grävning för elkabel på gravfält raä 1 Gervide 1:35 Sjonhem socken Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-4410-06 Ann-Marie Pettersson 2007 arkeologisk förundersökning Grävning

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges av: Täby Hembygdsförening NYTT Nr 19 Årgång 2 sept 2010 Text, bild, layout: lgronwall@tele2.se Ansvarig utgivare: Jan Rosenberg 070-6949988

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Brons, koppar och tenn importerades från södra och västra Europa. Det var också därifrån man fick kunskap om de olika materialen.

Brons, koppar och tenn importerades från södra och västra Europa. Det var också därifrån man fick kunskap om de olika materialen. Bronsåldern Bronsåldern sträcker sig från 1700 till 500 f.kr. Forskare har delat in perioden i sex delar. Period ett till tre räknar man till äldre bronsåldern, perioden fyra till sex kallar vi yngre bronsåldern.

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 15 Årgång 5 maj 2013 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall

Läs mer

i har under det gångna året haft 2 st medlemsmöten samt 7 st styrelsemöten och 1 årsmöte.

i har under det gångna året haft 2 st medlemsmöten samt 7 st styrelsemöten och 1 årsmöte. i har under det gångna året haft 2 st medlemsmöten samt 7 st styrelsemöten och 1 årsmöte. V Aktiviteterna under året har bestått av bl a föreläsningar, kulturminnesvandringar, inventering, utgrävningar,

Läs mer

Ölmevalla 180, boplats

Ölmevalla 180, boplats , arkeologisk undersökning 2008, startsida RAÄ 180 forntida område vid Kvarnkullen i Ölmevalla socken För två- till tretusen år sedan låg bosättningar som tillhörde åkerbrukare nära kullens krön. I utkanten

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Kåperyd - ett skadat gravfält

Kåperyd - ett skadat gravfält Fornvård / arkeologisk förundersökning Kåperyd - ett skadat gravfält återställning av fornlämning 28 som skadats genom markberedning Månsarps socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 1 (3) arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Ann Luthander 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Lars Norberg datum. 2015-10-28 ang. förenklad

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

Elevmaterial Livets steg om riter

Elevmaterial Livets steg om riter Elevmaterial Livets steg om riter Apachernas soluppgångsdans, Arizona, USA Människor har det gemensamt att de vill uttrycka det som är viktigt genom handlingar. När vi utsätts för starka sinnesrörelser

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument

Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument Björketorpsstenen är ett av Sveriges mäktigaste runstensmonument. Akta dig för att välta denna 4.2 meter höga runsten vid Björketorp för på den kan man läsa Mäktiga

Läs mer

lättläst Ritteknik Stig Andersson

lättläst Ritteknik Stig Andersson lättläst Ritteknik Stig Andersson 1 2 Innehåll Att rita och skissa 4 Vyer 6 Linjer 9 Måttsättning 11 Formsymboler 14 Toleranser 15 Skalor 16 Delförstoringar 17 Snitt- och materialmarkering 18 Huvudfält

Läs mer

Bilagor. Bilaga 1. Gravbeskrivningar A523. Figur 62. Lodfoto över A523 med gravens avgränsning markerad. Skala 1:40.

Bilagor. Bilaga 1. Gravbeskrivningar A523. Figur 62. Lodfoto över A523 med gravens avgränsning markerad. Skala 1:40. Bilagor Bilaga 1. Gravbeskrivningar A523 Ingående objekt Brandlager (8176), kantkedja (1000536), mantel (8594), stenkrets (1000535). Övergripande beskrivning Typ: Grav Undertyp: Lergrav Form: Oregelbundet

Läs mer

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

En villatomt i Badelunda

En villatomt i Badelunda ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 En villatomt i Badelunda Badelunda 2:1, Badelunda socken, Västerås kommun, Västmanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12

Läs mer

Farfar ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Farfar ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN HANS PETERSON ORDLISTA inte helt oväntat (sid 3, rad 2), ingen överraskning begravningen (sid 4, rad 1), när de döda läggs i jord eller bränns upp äger rum (sid 4, rad 1), är,

Läs mer

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län Säby 1:8 & 1:9 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:03 Jan Borg & Ådel V Franzén Säby 1:8 & 1:9

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

Lärarmaterial. Vikingar sidan 1. Mål ur läroplanen: Arbeta med de svåra orden (expertorden) Tidslinje. Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Vikingar sidan 1. Mål ur läroplanen: Arbeta med de svåra orden (expertorden) Tidslinje. Författare: Torsten Bengtsson Vikingar sidan 1 Lärarmaterial Författare: Torsten Bengtsson Mål ur läroplanen: Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631.

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Källor och historisk metod A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Den 20 maj ansatte vi Magdeburg på allvar,

Läs mer

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. Copyright: NYTT ISSN 2001-3493 www.creativecommons.se Nr 13 Årgång 7 maj 2015 Text, bild,

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Strandängen. Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län

Strandängen. Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län Strandängen Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:68 Ann-Marie Nordman Rapport, ritningar: Ann-Marie Nordman

Läs mer

Från järnålder till Gustav Vasa

Från järnålder till Gustav Vasa Från järnålder till Gustav Vasa I höstas gjorde Västerbottens museum en arkeologisk undersökning i Västlandsdalen. Redan efter 10 minuter hittades ett spänne i mässing med fågeldekor. Den 7 maj bjöd Sköns

Läs mer

Kumla bytomt Kumla bytomt i Botkyrka socken. Kumla bytomt, arkeologisk undersökning 2008, husgrunder och gravar, startsida

Kumla bytomt Kumla bytomt i Botkyrka socken. Kumla bytomt, arkeologisk undersökning 2008, husgrunder och gravar, startsida , arkeologisk undersökning, husgrunder och gravar, startsida Visningar för allmänheten 14 maj kl. 18.00 Samling: Vid bodarna på utgrävningsplatsen (mellan BAUHAUS och ICA-Maxi). Arrangör: Riksantikvarieämbetet

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..

Läs mer

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:69 Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland Jonas Ros Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Kung Midas (kort version)

Kung Midas (kort version) Kung (kort version) Monica Vikström-Jokela Författarens kommentar Den gamla grekiska sagan om Kung finns i olika versioner, men själva berättelsen är ändå den samma: (i vissa versioner ) ger lov att önska

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Torsten Bengtsson SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Alex bor granne med Elsa och hennes bror Max. De tre brukar alltid vara ihop och Alex pappa kallar dem för Vilda gänget. Nu är det äntligen sommarlov

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Forntida spår i hästhage

Forntida spår i hästhage Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:82 Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning RAÄ 389 och 390 Vänsta 1:101 Kolbäck socken Västmanland Anna Egebäck Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning

Läs mer

Sundskogen, Uddevalla, 2008

Sundskogen, Uddevalla, 2008 Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.

Läs mer

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne

Läs mer

Stenig terräng i Kista äng

Stenig terräng i Kista äng ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH AVGRÄNSANDE UTREDNING Stenig terräng i Kista äng RAÄ-nr Spånga 276:1 2, Akalla 4:1, Spånga socken, Stockholms kommun, Uppland Ola Winter

Läs mer

RAPPORTSAMMANSTÄLLNING

RAPPORTSAMMANSTÄLLNING Stämplar: Undersökning: Nä, Kumla sn, Blacksta 3:4 m fl Lst:s dnr: 11.391-2173-82 Ansvarig institution: UV Eget dnr: 5715/82, 5881/82 Ansvarig för undersökningen: Carin Claréus Fynd: Nej Ekonomiskt kartblad:

Läs mer

BILDER AV VÅRA FÖRFÄDER LÄRARHANDLEDNING

BILDER AV VÅRA FÖRFÄDER LÄRARHANDLEDNING BILDER AV VÅRA FÖRFÄDER LÄRARHANDLEDNING Varför besöka utställningen Bilder av våra förfäder som en del av undervisningen? Välkommen hit! Detta häfte är en handledning för lärare som vill gå själva med

Läs mer

Stora Säby gård. Skadade gravar vid. Arkeologisk efterundersökning vid RAÄ 32, Säby 1:3, Österåker socken, Österåker kommun, Uppland

Stora Säby gård. Skadade gravar vid. Arkeologisk efterundersökning vid RAÄ 32, Säby 1:3, Österåker socken, Österåker kommun, Uppland Skadade gravar vid Stora Säby gård Arkeologisk efterundersökning vid RAÄ 32, Säby 1:3, Österåker socken, Österåker kommun, Uppland Anders Jonsson Rapport 2004:37 Skadade gravar vid Stora Säby gård Arkeologisk

Läs mer

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens

Läs mer

Nöbbele 2:3. Arkeologisk utredning inför etablering av industrimark inom fastigheten Nöbbele 2:3, Reftele socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län

Nöbbele 2:3. Arkeologisk utredning inför etablering av industrimark inom fastigheten Nöbbele 2:3, Reftele socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län Nöbbele 2:3 Arkeologisk utredning inför etablering av industrimark inom fastigheten Nöbbele 2:3, Reftele socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:22 Jörgen

Läs mer

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..!

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 1 av 5 Läxa SO Uppgiften lämnas in v. 5 tisdagen den 31/1 till Cia. 1. Läs först texten om runor s. 2-5. 2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 3. Studera

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer

Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer When it hurts Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor Barbro Beyer Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

Amanda och Ronaldo hittar en skatt. En bok av klass 1c Knutbyskolan, Rinkeby

Amanda och Ronaldo hittar en skatt. En bok av klass 1c Knutbyskolan, Rinkeby Amanda och Ronaldo hittar en skatt En bok av klass 1c Knutbyskolan, Rinkeby Knutbyskolan, Rinkeby 2015 www.knutbyskolan.stockholm.se Amanda och Ronaldo hittar en skatt En bok av klass 1c Knutbyskolan,

Läs mer

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr

Läs mer