National Library of Sweden

Transkript

1 National Library of Sweden Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 202

2 (i? STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 926: 25 JORDBRUKSDEPARTEMENTET INGENJÖR N. EKWALLS UTREDNINGAR. 7 (Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden) UTREDNING BETRÄFFANDE PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM SÖDERMANLANDS LÄN S T O C K H O L M 9 2 6

3 Statens offentliga utredningar 926 Kronologisk förteckning Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begränsning i vissa främmande länder av John Nordin jämte uppgifter angående arbetstiden i vissa länder, som sakna allmän lagstiftning rörande arbetstidens begränsning, sammanställda inom socialstyrelsen. Bihang 2 till socialstyrelsens den 2 november 925 avgivna betänkande med förslag till reviderad lag om arbetarskydd. Norstedt. (4), 2 s. S. Betänkande angående de icke rättsbildade domsagobiträdenas avlöningsförhållanden och anställningsvillkor. Norstedt. 32 s. Jn. 92 års pensionskommittés betänkande. 7. Betänkande med nytt förslag till militär tjänstepensionslag. Idun. 5 s. FÖ. Postverket. Kort översikt av dess historia, rörelse och organisation. Av M. Marcus. Tiden. (8), 68 s. Fi. Utredning angående det svenska skolväsendets organisation. Norstedt, vij, 462, 5 s. E. P. M. angående tätare tingssammanträden i häradsrätterna. Norstedt. 28 s. Ju. Betänkande och förslag, avgivet den 2 maj D26 av de jämlikt kungl. brev den 8 juni 925 tillkallade sakkunniga för förenkling av förvaltningsorganisationen vid arméns högre och lägre truppförband. Norstedt. vj, 222 s. Fö. Betänkande med förslag till lag om ändrad lydelse av vissa delar av lagen den 4 juni 907 om nyttjanderätt till fast egendom. Norstedt. 346 s. Ju. Betänkande med förslag till lag om behandling av vissa arbetsovilliga och samhällavådliga m. il. författningar. Norstedt, x, 84 s. S. Betänkande med förslag angående gymnastiska centralinstitutets verksamhet och därmed sammanhängande frågor. Norstedt, vj, 4 s. K. Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och varv samt örlogsdepån i Göteborg. Del. Flottans varv. Beckman. 43 s. Fö. Förslag till handbok för svenska kyrkan. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xij, 402 s. E. Normalbestäinmelser för leverans och provning av cement (cementbestämmelser) samt för byggnadsverk av betong och armerad betong (betongbestämmelser), andra upplagan jämte tilläggsbe.sliuniucl.scr. Norstedt. 44 s. K. 4. Tilläggsbestämmelser (tillägg nr ) till de den 27 mars 924 fastställda normalbestämmelser för leverans och provning av cement (cementbestämmelser). Särtryck ur 926: 3. Norstedt. 2 s. K. 5. Betänkande med förslag till lag angående uppsikt å vissa jordbruk. Norstedt. (2), 72 s. Jn. 6. Betänkande och förslag angående ordnande; av bangårdsförhållandena i Göteborg. Göteborg. Handelstidningen, vj, 90 s. 5 pl. K. 7. Betänkande med förslag till lag angående åtgiirde: - mot dryckenskap och fylleri. Idun. iv, 55 s. Ji. 8. Betänkande angående beskattning av inläncska juridiska personers inkomst och förmögenhet. Mircus. 36 s. Fi. 9. Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och virv samt örlogsdepån i Göteborg. Del 2. Flottans stationer utom varven. Beckman. 6 s. pat.-tab. Fö. 20. Betänkande angående ändringar i hovrätternas organisation, arbetssätt och löneförhållanden m. m. Mircus. 203 s. Ju. 2. Utlåtande med förslag angående statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. Thule. 35 s. Jo. 22. Betänkande rörande den ekonomiska försvarsberedskapens organisation. Beckman. 39 s. FÖ. 23. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 5. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Stockholms län. Beckman. 29 s. 2 kart. Jo. 24. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 6. Utr.edniLg Inträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Uppsala län. Beckman. 2 s. 2 kart. Jo. 25. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 7. Utredning beträffande planmässig elektrifieriug av landsbygden inom Södermanlands län. Beckman. 24 s. 2 kart. J(. 26. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 8. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. Beckman. 2 s. 2 kan. Jo. 27. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 9. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Älvsborgs län. Beckman. 37 s. 2 kart. Jo. 28. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 0. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Skaraborgs län. Beckman. 37 s. 2 kart. Jo. Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) u;givas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

4 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 926: 25 JORDBRUKSDEPARTEMENTET INGENJÖR N. EKWALLS UTREDNINGAR. 7 (Fortsättning å Kungl. Elektrineringskommitténs meddelanden) UTREDNING BETRÄFFANDE PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM SÖDERMANLANDS LÄN STOCKHOLM 926 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [399 25] * SK$ fe a <ft

5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Södermanlands län 5 Vattenkrafttillgångarna inom Södermanlands län 7 Energi- och effektbehov 7 Förslag till planmässig elektrifiering av Södermanlands län 9 Kraftkällor 9 Ortsdistributionen 0 Sammanfattning 0 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Södermanlands län med uppgifter om vissa tekniska data bilaga Karta över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Södermanlands län 2 Karta, framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade områdenas utsträckning 3 Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Södermanlands län 4

7

8 5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Södermanlands län. Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna inom Södermanlands län. Tack vare vattenkrafttillgångarna i Nyköpingsån och i Eskilstunaån hava inom Södermanlands län kunnat utbyggas vissa icke obetydliga vattenkraftstationer, vilka numera försetts med elektriska utrustningar. Dessa tillhöra emellertid antingen elektricitetsverk i städer och samhällen eller också storindustriella anläggningar och hava därför ej tagits i anspråk för landsbygdselektrifieringen. Den i de nämnda vattendragen tillgängliga energien är för övrigt otillräcklig att fylla länets kraftbehov. Det erforderliga krafttillskottet lämnas dels från Älvkarleby kraftverk, dels från Motala kraftverk över det stordistributionssystem, som av dessa utbyggts över Mälarlandskapen. Uppgifter beträffande inom länet befintliga anläggningar ha sammanställts i bifogade tabell, bilaga. Dessa anläggningar hava även markerats å bifogade karta, bilaga 2. Som av denna karta.visas, genomkorsas Södermanlands län av den 70 kv ledning, som förbinder Älvkarleby och Motala kraftstationer. Till denna ledning ha anslutits vissa större transformatorcentraler, nämligen vid Strängnäs, vid Eskilstuna och vid Kantorp. Från dessa centralpunkter ha utdragits bygdeledningar för 20 kv, vilka förse landsbygden med kraft. Endast i några undantagsfall, nämligen i länets sydligaste och västligaste delar, ha för landsbygden speciellt avsedda kraftstationer utbyggts. Som förut nämnts, ha länets egna vattenkrafttillgångar tagits i anspråk för kommunala och industriella ändamål; sålunda ha städerna Nyköping och Eskilstuna egna vattenkraftstationer och i närheten av dessa städer äro även vissa storindustriers kraftanläggningar utbyggda, bland vilka må nämnas A.-B. Perioden, A.-B. Fors ullspinneri, Nävekvarns Bruks A.-B., Högsjö bruk, Eskilstuna Stålpressnings A.-B. och Eskilstuna Järnmanufaktur A.-B. Bland landsbygdsanläggningarna med egen kraftstation må nämnas: Alberga elektriska distributionsförening och Vingåkers Tomt A.-B. Den inom Södermanlands län elektrifierade åkerarealen utgör c:a 9 00 hektar, varav så gott som det hela erhåller energi från Älvkarleby och Motala kraftverk. Den elektrifierade arealen motsvarar c:a % av länets totala åkerareal. De inom Södermanlands län befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper på det sätt, som framgår av följande tabell:

9 6 Strömart Slag av anläggning Drivkraft Kraftstationer, som uteslutande eller till väsentlig del äro disponerade för storindustrien och. städerna Antal st. Installerad generatoreffekt kva Kraftstationer, som uteslutande eller till väsentlig del äro disponerade för landsbygdens borgerliga behov och småindustri Antal st. Installerad generatoreffekt ka r A Samtliga kraftstationer Antal st. Installerad generatoreffekt kva Växelström Vatten Värme Summa II Likström Värme Summa ! Summa Förutom de 600 kva, vilka enligt tabellen disponeras av landsbygdselektrifieringen inom för densamma särskilt avsedda kraftstationer, utnyttjas viss del av storstationernas effekt, så att den sammanlagda generatoreffekten, vilken för närvarande står till landsbygdens förfogande, utgör c:a 3 0 kva. Då länets landsbygd så gott som uteslutande kunnat elektrifieras av statens kraftverk, ha enhetliga distributionssystem kommit till användning. Detta framgår av följande tabeller, av vilka den första visar den omfattning, vari olika förbrukningsspänningar användas inom länet. Distributionssystem Elektrifierad åkerareal Strömart Gårdsspänning Hektar % Likström 0 2 x 220 volt c:a c:a 0* Växelström s l - 6 Summa c:a 900 c:a 00-0 Som härav visas, är 220 volt den så gott som uteslutande använda förbrukningsspänningen. Den omfattning, vari olika ortsspänningar använts, visas av följande tabell:

10 7 Distributionssystem Elektrifierad åkerareal Systemtyp Ortsspänning Hektar % Enspänningssystem. Lågspänn c:a 00 c:a Ol Tvåspänningssystem ve Trespänningssystem c:a i *3 c:a 00-0 Härav framgår, att trespänningssystemet med 3 000, i några fall 0 volts ortsspänning är det allmännaste systemet. Landsbygdselektrifieringen inom Södermanlands län är organiserad enligt det vid statens bygdedistribution i allmänhet begagnade systemet. Sålunda hava andelsföreningar bildats, vilka kooperativt inköpa kraften vid bygdestationens sekundärsida samt över eget ortsnät distribuera densamma till sina medlemmar. Bygdenätet äges och underhålles av kraftleverantören, vilken ävenledes övervakar, att tekniska anordningar å ortsnäten och tillämpade taxor bliva ändamålsenliga. Vattenkrafttillgångarna inom Södermanlands län. Södermanlands län tillhör dels kraftdistriktet Älvkarleby, dels kraftdistriktet Motala ström, för vilka utredning om krafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8. Ehuru visserligen inom de nämnda kraftdistrikten relativt stora krafttillgångar äro till finnandes, kan dock efter några 0-tal år en viss kraftbrist väntas, vilken då kan fyllas medelst fjärrkraft på sätt som angives i nyssnämnda meddelande. Vad Södermanlands län beträffar, är, som ovan redan antytts, de egna krafttillgångarna redan nu otillräckliga, och krafttillförsel har därför måst etableras från angränsande trakter, närmast Älvkarleby och Motala. De distributionsnät, som i anslutning till denna kraftöverföring utbyggts inom länet, ha redan nu en utsträckning, som möjliggör kraftleverans till länets samtliga delar. På grund härav behöver man ej befara, att någon del av länets landsbygd i framtiden icke skulle kunna erhålla kraft i tillräcklig myckenhet. Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett nuvärde, avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett framtida värde,

11 avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden hava beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 5 uppställda principerna och hava sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering och vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tabell: Kraftbehov vid fullständig elektrifiering K o n s u m t i o n s g r u p p För närvarande Om c:a 20 år milj. kwh milj. kw T h Belysning, hushåll, hantverk Jordbrukets motordrift Småindustri Förluster Summa c:a c:a 2 8 c:a 4"4 5'3 5s 4-9 c:a 20i Mot de angivna energibeloppen svara maximieffektbelopp av c:a resp kw hänfört till kraftstationerna. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8. I nedanstående tablå angives det totala kraftbehovet, men därvid har hänsyn ej tagits till sådan elektrotermisk och elektrokemisk industri, som eventuellt kan komma att uppstå inom länet. Kraftbehovet för sådana ändamål kan för närvarande ej ens gissningsvis beräknas och torde ej heller vara av betydelse för frågan om landsbygdselektrifieringen. Ej heller har här räknats med någon nämnvärd kraftkonsumtion för elektrisk kokning. Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna Konsumtionsgrupp Maximieffekt kw För närvarande Energibehov milj. kwh Utnyttjn. tid tim. Efter cirka 20 år Maximi- I Energi- Utnyttjn. effekt behov tid kw j milj. kwh tim. Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna Summa c: a o c: a i 3-o o c:a c:a c:a40 000l c:a 47"C c:a 3 700

12 Den nuvarande energikonsumtionen inom länet uppgår till 37*4 milj. kwh. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör alltså c:a 42 %. Fördelningen härav på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande tabell: 9 Konsumtionsgrupp Totalt kraftbehov vid Verklig förbrukning av fullständig elektrisk elektrifiering energi för närvarande för närvarande Elektrifieringsgrad milj. kwh milj. kwh % c:a 3'9 4-o. 9-5 c:a 2-S 5'S > c:a Summa c:a 37"4 c:a 89'3 c: a 42 Ehuru elektrifieringsgraden sannolikt kommer att så småningom stiga, torde densamma ej ens om 20 år uppgå till 00 % åtminstone för vissa konsumtionsgrupper. Som sannolika värden vid nämnda tidpunkt kunna de i följande tabell angivna anses: Konsumtionsgrupp Kraftbehov om 20 år vid fullständig elektrifiering Sannolik elektrifieringsgrad om 20 år Sannolik konsumtion av elektrisk energi om 20 år milj. kwh milj. kwh Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna c:a 20-3o o c: a > c:a o 32-5 Summa 47-G :a 7 c:a 04'0 I ovanstående, för år 940 beräknat kraftbelopp, ingår, som ovan antytts, ej eventuellt behov av elektrisk energi till elektrotermiska anläggningar. Förslag till planmässig elektrifiering av Södermanlands läns landsbygd. Kraftkällor. Som förut framhållits, kan landsbygden inom Södermanlands län få sitt kraftbehov fyllt från de större kraftdistributionsnät, som redan nu finnas inom länets alla delar. En utbyggnad av särskilda för landsbygden avsedda kraftstationer är därför obehövlig och torde i regel ej heller kunna sättas ifråga, då ju därför er ^

13 0 forderlig vattenkraft icke finnes annat än inom vissa begränsade delar av länet De enskilda kraftanläggningarna, som redan finnas, böra anslutas till de större ledningsnäten under samarbete med dessa. Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna. Bygden inom Södermanlands län är av den beskaffenhet, att, enligt vad som visats i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 6, trespänningssystemet därstädes uteslutande bör komma till användning. Av den föregående beskrivningen över de befintliga elektriska anläggningarna i länet framgår också, att detta system tillämpats vid huvudparten av den hittillsvarande elektrifieringen. Visserligen hava några av ortsnäten utförts med 0 volts ortsspänning, men i flertalet fall har volt kommit till användning. Någon anledning att i fortsättningen välja annan spänning än den sistnämnda finnes icke. Även ifråga om gårdsspänningen bör den hittills så gott som uteslutande använda, 220 volt, för framtiden förbliva standardspänning. Den av statens kraftverk genomförda organisationen av landsbygdselektrifieringen synes vara lämplig för länet i dess helhet och rekommenderas till fortsatt användning. A bifogade karta, bilaga 2, har länets landsbygd uppdelats på ett systematiskt sätt i distributionsområden. Vid uppgörandet av detta förslag ha de hittillsvarande distributionsgränserna i största möjliga utsträckning följts, endast i vissa smärre detaljer ha avvikelser skett. Förslaget bör endast uppfattas såsom ett drincipiellt exempel på lämplig elektrifiering. Vad detaljerna beträffar, kunna pessa säkerligen utföras även på annat sätt, i den mån lokala förhållanden skulle komma att motivera detta, I bilaga 4 lämnas en redogörelse för de tekniska anordningar, som föreslås inom vart och ett av ifrågavarande distributionsområden. Sammanfattning. I förestående utredning lämnas en redogörelse för den hittills verkställda elektrifieringen av Södermanlands län. A kartan, bilaga 2, ha samtliga för närvarande befintliga elektriska anläggningar inritats och i tabellen, bilaga, vissa tekniska data för dem sammanställts. Länets landsbygd erhåller till största delen elektrisk energi från dels Älvkarleby kraftverk, dels Motala kraftverk över det stordistributionssystem, som av dessa utbyggts över Mälarlandskapen. Det därvid oftast förekommande distributionssystemet är ett trespänningssystem med /3 000/220 volt. I trakterna kring Nyköping och Eskilstuna samt i länets västligaste del finnas även kraftanläggningar i enskild ägo. Dessa äro emellertid huvudsakligast kommunala eller storindustriella och den därifrån verkställda landsbygdselektrifieringen av relativt begränsad omfattning. En undersökning av landsbygdens nuvarande kraftkonsumtion resp. den anslutna effektens storlek har icke ansetts erforderlig. Detaljerade uppgifter härom finnas nämligen vid Älvkarleby och Motala kraftverk, där allt för vidare bearbetning erforderligt statistiskt materiel i detta hänseende sålunda kan erhållas. Den totala förbrukningen av elektrisk energi inom länet har uppskattats till c:a 37'4 milj. kwh, vilket belopp utgör c:a 42 % av det energibelopp, som svarar mot fullständig elektrifiering och som uppskattats till c:a 89"8 milj. kwh för närvarande. Även det efter c:a 20 år sannolika kraftbehovets storlek har beräk-

14 näts. Detsamma angives i utredningen till c:a 48 milj. kwh vid fullständig elektrifiering, varav c:a 04 milj. kwh vid nämnda tidpunkt beräknats bliva uttagna i form av elektrisk energi. Ett förslag till planmässig elektrifiering av länets landsbygd har framlagts, vilket förslag innebär en komplettering av det befintliga trespänningssystemet och kraftleverans från Älvkarleby och Motala kraftverk. Därvid har länets hela landsbygd på ett systematiskt sätt uppdelats i distributionsområden såsom angives å kartan, bilaga 2. Ortsdistributionen inom dessa områden bör ordnas så, som angives i bilaga 4. Det har icke ansetts nödvändigt att verkställa kostnadsberäkning beträffande den hittills utförda resp. den för framtiden ytterligare planerade landsbygdselektrifieringen. Detalj uppgifter beträffande de hittills nedlagda kostnaderna kunna nämligen erhållas från Älvkarleby och Motala kraftverk. Beträffande framtida ytterligare kostnader kunna likaledes uppgifter erhållas därifrån, allt eftersom elektrifieringen inom de olika områdena blir aktuell. Det må endast här erinras om de siffror, vilka angivits av Elektrifieringskommittén i dess meddelande 2, vilka siffror emellertid endast angiva storleksordningen av kostnaderna (Statens offentliga utredningar 923: 72). Där uppgives, att de hittills totalt nedlagda kostnaderna för samtliga elektriska anläggningar kunna uppskattas till c:a 8 milj. kr., varav c:a 0"6 milj. kr. belöpa å landsbygdselektrifieringen. Sistnämnda belopp reducerat till 94 års prisläge angives till c:a 4"8 milj. kr. Vid en fullständig elektrifiering av landsbygden skulle totalkostnaden vid 94 års prisläge kunna uppskattas till c:a 0-4 milj. kr. Stockholm den 3 mars 925. Nils Ekivall, IL

15 2 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Nr Företagets namn, ägare eller innehavare Kommun Kraftstationens namn eller läge Drivkraft Utbyggstallerad In fallhöjtoreffekt genera i m i kva Strömart i 2 3.i Älvkarleby kraftverk, sekun-j Strängnäs därstationen i Strängnäs i Strängnäs stads el. verk Ulvhälls och Gorsingeholms egendomar m. fl. Vansö el. distr.- och Vansö, A.-B. Sanda tegelbruk Fogdö Aspö el. distr.- och Aspö H. Wrangel Ab. från Älvkarleby kraft- verk (Strängnäs kraftstation Ab. från Älvkarleby kraftverk } )> å. 3-fas L 3-fas 6 ( f 7 l Toresunds norra el. distr.- ] Toresunds södra el. distr.- [ Stallarholmens el. distr.- ^ Husby tegelbruk J A.-B. Remmar, Sundby Te-I # gelbrnks A.-B. m. fl. J Overselö el. distr.- Ytterselö el. distr.- och^ Näsby tegelbruk ) MalmbyAhus el. distr.- Toresund Ytterselö Overselö Ytterselö Strängnäs, Åker \ B )) ) )> )) _ " " Åkers krutbruk Åkers styckebruk Mariefreds stads el.-verk Kärnbo östra el. distr.-fören m. fl. Taxinge-Näsby egendom och Mariefreds stad Åker Mariefred Kärnbo Taxinge )) [Åker j Ab. från Älvkarleby kraftl verk «)> f v å l ) \ Enhörna el. distr.- K. Karlsson Älvkarleby kraftverk, sekundärstationen i Eskilstuna Över Enhörna, Ytter Enhörna Härad Eskilstuna )> j) Eksåg v L 3-fas

16 3 ödermanlands län med uppgifte r om vissa tekniska data. Bilaga. Periodtal Spänningssystem volt Huvudtransformatorns effekt kva antal st. Ortstransformatorernas sammanlagda effekt kva motorer kw Anslutnin g år 922 belysning kw övriga apparater kw summa kw Elektrifierad åkerareal rektar Energiförbrukning år 922 kwh Anmärkningar Nr 9 0 ii i 70000/20000/ /0 2 x " 60 i f 7 \ J i \ }* 20000/0/ / }' 20000/0/ /0/ I } / /3000/ /0/ /0/ f 5 l / /20000/

17 a b Eskilstuna stads el.-verk "j med Norra Klosters och Södra Klosters el. distr.-[ Eskilstuna j Karl Gustavs stads gevärsfaktori Eskilstuna Järnmanuf. A.-B. Eskilstuna A.-B. Stålpressnings Nyby Bruks A.-B. Torshälla stads el.-verk Torshälla sockens el. distr.- Mälarbadens el. Tumbo el. distr.- VallbyJäders el. distr.- Eskilstuna Stålpressnings A.-B. m. fl. Kekarnebygdens el. distr.- Stenkvista el. distr.- Eklångens el. distr.- GillbergaLista el. distr.- Oj a och Västermo el. distr.- samt Öja Kvarn A.-B. N. Arwedsson, Hedensö Motala kraftverk, sekundärstationen i Kantorp Kantorps el. distr.- Stavs gruva Flöda el. distr.- Gropptorpsortens el. distr.- Julita el. distr.- El. Tamm Vingåkers Tomt A.-B. Vingåkers El. A.-B. Högsjö bruk, Schullström & Sjöströms Fabr. A.-B. 8 3 Torshälla Tumbo, Båby-Eekarne Vallby, Hammarby, Sundby, Jäder, Kjula Eskilstuna Husby-Rekarne, Arla Stenkvista Arla, Kjula Gillberga, Lista Öja, Västermo Näshulta Sköldinge Flöda V. Vingåker, Flöda Julita V. Vingåker )> 4 [Eskilstuna < Ab. från Älvkarleby kraftl verk Eskilstuna [Tunafors j \ Samarbete med Eskils- > tuna el.-verk [Skogstorp ) Samarbete med Eskils- [ tuna el.-verk och l Älvkarleby kraftverk J Kvarn fallet Ab. från Älvkarleby kraftverk i a )) )) )) Näshulta kvarn Ab. från Motala kraftverk Fågelstad Spånga Bilsbro (Vingåker lab. från Spånga kraftstation Högsjö 5 u - {a v l {- V V v s v ~ 9 " / 000 I 0 \ 00 5 _ ~ 230 \ 80 J i 420 r 8 L 3-fas 3-fas,, 3-fas " " ".

18 5 9 0 ii och och 0/ \ 90 och 380 j / / / / i \ 90/ i - \ / /20000/ / / / /380 och /43a 3000/0 och

19 6 ~l ' ; a 55b Valla El. Kraft och Belysnings Lerbo A.-B. Lerbo sockens el. distr.- * A.-B. Katrineholms el.-verk Värmbols Fabr. A.-B. Baggetorpsortens el. distr.- Ö. Vingåkers el. distr.- C. Lewenhaupt Strångsjö el. kraft- och belysningsförening B. Grönkvist Forssjö bruk ForssjöÖstra Djulö el. distr.- Forssjö och Stensjö el. distr. Kantorps malmfält Ransta Kraft och Trafik A.-B. Björkviks el. distr.- Danbyholms delägare Vadsbro el. distr.- BettnaHällaVrena el. distr.- BackaHosjö A.-B. Stigtomta Nya el. distr.- TunaLunda el. distr.- Nyköpingsortens el. distr.- Nyköpings stads el.-verk A.-B. Perioden A.-B. Fors ullspinneri Katrineholm Ö. Vingåker Vingåker Ö. Vingåker )> och St. Malm St. Malm )> Bettna Björkvik a Vadsbro, Blacksta Vrena, Hälla, Bettna Vrena Stigtomta Tuna, Lunda St. Nikolai Nyköping Ab. från Motala kraftverk o [Katrineholms kraftstat. I II [Ab. från Motala kraftverk (Gene kvarn \Ab. från Motala kraftverk w Boda kvarn Ab. från Motala kraftverk St. Djulö i Forssjö damm \Ab. från Motala kraftverk Eriksberg Ab. från Forssjö bruk u (Akfors \Ab. från Motala kraftverk Ab. från Åkfors kraftstation Vedeby kvarn Ab. från Motala kraftverk j \Storhusfallet Perioden Forsfallet j s v v v v v d v {i U v ~ \ - i \ - J / 40 T ~ 2:2 i 200 J 490 \ S5 J 45 3-fas " L 3-fas )> " L )) 7 Stjärholmstraktens el. distr.- S tjärnholm Gamla Oxelösunds el. distr.-!, 72j Trafik A.-B. Grängesberg} Oxelösund och Oxelösunds Järnverks A.-B.J )> Ab. från Motala kraftverk f \ Oxelösund å 5 / 3-fas "

20 7 9 0 ii { { 20000/3000/0 och 90 2x / / /4000/380 och l " / / /- 3000/ / / /220 - ' 54 55a 55b / /- 0000/3000/ / /0/ / /0/ /6000 2x /0/

21 m a b Nävekvarns Bruks A.-B. Ålberga gård och Ålberga el. distr.- Stavsjö A.-B. Hargs fabriker Förola A.-B. Bogstaortens el. distr.- S. Palme Husby-Oppunda el distr.- RuntunaLids el. distr.- Ludgo och Spelviks el. distr.- L. Mellösa el. distr.- Hällefors bruk municipalsam- Hyltinge Sparreholms hälle, Sparreholms snickerifabrik E. Dickson Granheds Kvarn & Kraft A.-B. Flens el.-verk och \ Stenhammars egendom / Dunkers el. i distr.- L. Malma el. distr.- Malmköpings el.-verk Skebokvarns el. distr.- samt A.-B. Skebo kvarn och träförädlingsfabrik Frustuna el. distr.- ] Gnesta El. A.-B. och Gnesta el. valskvarn GåsingeDillnäs el. distr.- Björnlunda el. distr.- Gryts el. distr.- Hölö el. distr.- Mörkö el. distr.-, A.-B. Karta & Oaxens kalk-j bruk Vagnhärads el. distr.- Trosa stads el.-verk och Trosa el. distr.- Åkers styckebruk, Skattvångsgruvan Tunaberg Tuna Kila Helgona Svärta Bogsta Svärta Husby- Oppunda Buntuna,Lid Ludgo, Spelvik L. Mellösa a Flöda Flen Dunker L. Malma Malmköping Helgesta j> Frustuna Gåsinge, Dillnäs Björnlunda Gryt Hölö Mörkö Vagnhärad, Trosa landsförs., Hölö, Västerljung Trosa, Västerljung Gåsinge Nävekvarn, 2 stationer Fada Ålberga Stavsjö Harg Ab. från Motala kraftverk Angå Ab. från Motala kraftverk D )> )) )> IHällefors Granhed Ab. från Motala kraftverk iflens kraftstation Ab. från Motala kraftverk }... )! )) /Sparreholm \Ab. från Motala kraftverk ("Ab. från Älvkarleby kraft- \ verk V!) V {I v o v )> )) )) _ )) B )> )) )) )) 5o ~ J "~ < 3-fas { l j 3-fas l L 3-fas L 3-fas ' 0 L 3-fas u " M B j)

22 9 9 0 ii i 00/6000/ / ,220 } ; 73a b / /380 och 220 2x / 220 } - I : /220 _ / x 220 } { och 0/ / 3000/220 } f 28 l J f 28 \ J / \ i }99 00

23

24 KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM SÖDERMANLANDS LÄN PÅ UPPDRAG AV KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET SAMMANSTÄLLD AV CIVILINGENJÖR NILS EKWALL

25 KARTA OVER DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UT STRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS FÖRDELNING INOM SÖDERMANLANDS LÄN UPPRÄTTAD ÅR 925 AV CIVILINGENJÖR NILS EKWALL MED FIL. DR. J. ANRICKS KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL- SÅSOM UNDERLAG BETECKNINGAR: kvkm åker! SKALA : GO io km. j [ : iioi.! i i i J Liniixakij! i i i i elektrifierat område Statens Reproduktionsanstalt

26 2 Redogörelse Bilaga 4. för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de olika distributionsområdena inom Södermanlands län i och för främjande av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr. Ytterselö Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Älvkarleby kraftverk. Det använda distributionssystemet 3 000/220 volt bör bibehållas. Nr 2. Overselö Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Älvkarleby kraftverk. Det använda distributionssystemet 0/220 volt bör bibehållas-. Nr 3. Aspö Elektriska Distributionsförening och Nr 4. Vansö Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr. Nr 5. Helgarö distributionsområde. Området är ännu ej elektrifierat. Det bör erhålla kraft från Älvkarleby kraftverk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/220 volt. Nr 6. VallbyJäders Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr. Nr 7. Eskilshma stad. Stadens elektricitetsverk erhåller kraft dels från Älvkarleby kraftverk, dels från egen kraftstation. Distributionssystemet är i de centrala delarna: likström 220 och 0 volt samt i de yttre partierna och å landsbygden 6 000/380 och i vissa fall 0/90. Ett enhetligt distributionssystem hade varit att föredraga, men då elektrifieringen erhållit relativt stor omfattning, torde en ändring numera ej kunna genomföras. Nr 8. Torshälla stad, Nr 9. Mälarbadens Elektriska Distributionsförening, Nr 0. Torshälla sockens Elektriska Distributionsförening, Nr. Tumbo Elektriska Distributionsförening, Nr 2. GillbergaLista Elektriska Distributionsförening, Nr 3. Öja och Västermo Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr. Nr 4. Vårhulta distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 5. Nr 5. Rekarnebygdens Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 6. Stenkvista Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr. Nr 7. Härads distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 5. Nr 8. Strängnäs stad m. fl. Stadens elektricitetsverk erhåller kraft dels från Älvkarleby kraftverk, dels från egen kraftstation. Det använda distributionssystemet, i stadens centrum likström 2 X 220 volt och i omgivningarna växelström 3 000/220 volt, bör bibehållas.

27 22 Nr 9. Stallarholmens Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, \ad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 20 a. Toresunds Norra Elektriska Distributionsförening, Nr 20 b. Toresunds Södra Elektriska Distributionsförening och Nr 2. Enhörna Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad oran anförts beträffande område nr. Nr 22 a. Mariefreds stad. Staden erhåller kraft från Älvkarleby kraftverk. Det använda distributionssystemet 0/220 volt bör bibehållas. Nr 22 b. Kärnbo Östra Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, -vad ovan anförts beträffande område nr 22 a. Nr 23. Taxinge distributionsområde och Nr 24. Åkers distributionsområde. Inom dessa områden har landsbygden endast i obetydlig utsträckning elektrifierats med kraft från Älvkarleby kraftverk. Det där7id använda distributionssystemet 3 000/220 volt är lämpligt även vid den fortsatta elektrifieringen. Nr 25. MalmbyÅkers Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäter, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 26. Länna distributionsområde. Om detta område gäller, vad förut anförts beträffande område nr 5. Nr 27. Eklångens Elektriska Distributionsförening, Nr 28. GåsingeDillnäs Elektriska Distributionsförening och Nr 29. Frustuna Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, Tad ovan anförts beträffande område nr. Nr 30. Torsåkers distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anfcrts beträffande område nr 5. Nr 3. Björnlunda Elektriska Distributionsförening och Nr 32. Gryts Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr. Nr 33. Dunkers Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Motala kraftverk. Det använda distributionssystemet 3 000/220 volt bör bibehållas. Nr 34. Fräkentorps distributionsområde och Nr 35. Hälleforsnäs distributionsområde. Områdena ha ännu ej elektrifierats. De böra erhålla elektrisk energi från Motala kraftverk. Som ortsdistributionssystem är 3 000/220 volt lämpligt. Nr 36. Näshulta distributionsområde. Området erhåller kraft från Näshulta kvarn. Ehuru det använda distributionssystemet 4 000/90 volt avviker från det standardmässiga, torde det böra bibehållas, då elektrifieringen erhållit alltför stor omfattning för att en ändring skulle kunna ske. Nr 37. Julita Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 33. Nr 38. Österåkers distributionsområde. Endast en mindre del av områdets landsbygd har hittills elektrifierats genom att ortsnätet inom område nr 37 utdragits hit. Då överföringsavstånden från bygdestationen inom område nr 37 bliva alltför stora vid en mera fullständig elektrifiering inom område nr 38, rekommenderas, att ett särskilt ortsnät utbygges inom detta område och anslutes direkt till Motala kraftverks bygdelinjer. Ortsdistributionssystemet 3 000/220 volt är lämpligt. Nr 39. Västra Vingåkers distributionsområde. Inom detta område har ett ortsdistributionsnät för 3 000/380 volt utbyggts. Kraft levereras från Vingåkers Tomt A.-B:s kraftstation vid Spånga och Bilsbro. Det använda distributionssystemet bör bibehållas.

28 Nr 40. Gropptorpsortens Elektriska Distributionsförening och Nr 4. Flöda Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 33. Nr 42. Granheds Kvarn och Kraftaktiebolag. Från en kraftstation vid Granhed har utdragits ett distributionsnät för 3 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 43. Lilla Mellösa Elektriska Distributionsförening, Nr 44. Kantorps Elektriska Distributionsförening, Nr 45. Flens elektricitetsverk, Nr 46. Skebokvarns Elektriska Distributionsförening, Nr 47. Lilla Malma Elektriska Distributionsförening och Nr 48. Sparreholms municipalsamhälle. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 33. Nr 49. Ripsa distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 34. Nr. Ludgo och Spelviks Elektriska Distributionsförening samt Nr 5. Bogstaortens Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 33. Nr 52. Vagnhärads Elektriska Distributionsförening, Nr 53. Hölö Elektriska Distributionsförening, Nr 54. Mörkö Elektriska Distributionsförening samt Nr 55. Trosa stad och Trosa Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr. Nr 56. Västerljungs södra distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 5. Nr 57. Långö och Ringsö distributionsområde, Nr 58. Bälinge distributionsområde samt Nr 59. Svärta distributionsområde. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts om område nr 34, dock bör anmärkas, att beträffande område nr 57, som utgöres av skärgård, det synes tvivelaktigt, om en elektrifiering kan komma till stånd på grund av de i proportion till avsättningsmöjligheterna dyrbara överföringsledningarna. Möjligen kan kraft överföras till öarna från det blivande ortsnätet i område nr 56 eller 58, varvid det kunde ifrågasättas, att en högre ortsspänning än volt komme till användning, exempelvis volt. Då elektrifierings frågan blir aktuell, bör närmare undersökning om dessa alternativ göras. Nr 60. RuntunaTAds Elektriska Distributionsförening och Nr 6. Husby-Oppunda Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 33. Nr 62., Ardala distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 34. Nr 63. Vadsbro Elektriska Distributionsförening och Nr 64. Lerbo sockens Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 33. Nr 65. Forssjö bruks distributionsområde. Området har elektrifierats från Forssjö bruk med 3 000/220 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 66. Katrineholms stad. Området erhåller kraft dels från Katrineholms två st. kraftstationer, dels från Motala kraftverk. För distributionen i staden användes likström 2 X 220 volt och i omgivningarna växelström 3 000/220 volt. Detta system bör bibehållas. 23

29 24 Nr 67. Baggetorpsortens Elektriska Distributionsförening, Nr 68. Östra Vingåkers Elektriska Distributionsförening, Nr 69. Strångsjö Elektriska Kraft- och Belysningsförening och Nr 70. Björkviks Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts om nr 33. Nr 7. Åkerö distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 34. Nr 72. BettnaHällaVrena Elektriska Distributionsförening och Nr 73. Stigtomta Nya Elektriska Distributions förening. Dessa områden erhålla kraft från Motala kraftverk. Distributionssystemet är 0/220 volt, vilket bör bibehållas. Nr 74. Hargs distributionsområde. Området erhåller kraft från Hargs fabriksaktiebolag med 3 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 75. Nyköpings stad. Staden erhåller kraft dels från egen kraftstation, dels från Motala kraftverk. Distributionssystemet är likström 2 X 0 volt i staden och växelström volt i omgivningarna. Detta system bör bibehållas. Nr 76. Nyköpingsorlens Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 33. Nr 77. Oxelösunds distributionsområde. Ett mindre distributionsnät har utbyggts kring Oxelösunds station. Denna distribution sker med kraft från Trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund, som i sin tur samarbetar med Motala kraftverk. Distributionssystemet är 3 000/220 volt och detta bör bibehållas. Nr 78. Stjärnholmstraktens Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 72. Nr 79. Nävekvarns distributionsområde. I vissa delar av områdets landsbygd levereras energi från Nävekvarns Bruks A.-B., vilkets kraftstationer vid Nävekvarn och Fada äro förbundna med varandra medelst en volts ledning. Ortsdistributionssystemet är 6 000/380 volt. På grund av att de industriella kraftöverföringarna inom området sker med volt, och på grund av att landsbygden lämpligen även i fortsättningen torde erhålla energi från dessa anläggningar, torde det nämnda systemet få användas även vid den fortsatta elektrifieringen, trots att systemet 3 000/220 volt hade varit lämpligare. Nr 80. TunaLunda Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts^ beträffande område nr 33. Nr 8. Ålberga distributionsområde. Områdets landsbygd erhåller kraft från Ålberga kraftstation. Det använda distributionssystemet 3 000/220 volt är lämpligt. Nr 82. Stavsjö distributmisområde. Områdets landsbygd är hittills så gott som oelektrifierat. Kraft kan erhållas från den inom området belägna kraftstationen vid Stavsjö samt genom tillskottsenergi från Motala kraftverks bygdenät. Såsom ortsdistributionssystem rekommenderas 3 000/220 volt.

30 ^^^^M

31 Statens offentliga utredningar 926 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologieka förteckningen.) Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. P. M. ang. tätare tingssammanträden. [6] Betänkande ang. ändringar i hovrätternas organisation, arbetssätt ocb löneförhållanden m. m. [20] Yattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Statsförfattning. Allmän statsförfattning. Betänkande ang. de icke rättsbildade domsagobiträdenas avlöningsförhållanden och anställningsvillkor. [2] 92 års pensionskommittés betänkande. 7. Nytt förslag till militär tjänstepensionslag. [3] Kommunal för valt ning. Industri. Cement- och betongbestämmelser. Andra upplagan med tilläggsbestämmelser. [3] Tillägg nr till cementbestämmelser. Särtryck ur 926: 3. [4] Handel och sjöfart. Statens och kommunernas flnansyäsen. Betänkande ang. beskattning av inländska juridiska personer. [8] Politi. Betänkande med förslag till lag ang. åtgärder mot dryckenskap och fylleri. [7] K om ni ii ii i Rations väsen. Betänkande och förslag ang. ordnandet av bangårdsförhållandena i Göteborg. [6] Bank-, kredit- och peiiningväsen. Socialpolitik. Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begränsning i vissa främmande länder m. m. [] Postverket. [4] Förslag till lag om behandling av vissa arbetsovilliga och samhällsvådliga m. m. [9] Försäkrings väsen. Hälso- och sjukvård. Allmänt näringsväsen. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 5. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Stockholms län. [23] 6. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Uppsala län. [24] 7. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Södermanlands län. [25] 8. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. [26] 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Älvsborgs län. [27] 0. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Skaraborgs län. [28] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Förslag till ändrad lydelse av vissa delar av lagen om nyttjanderätt tiu fast egendom. [8] Förslag till lag ang. uppsikt å vissa jordbruk. [5] Utlåtande med förslag ang. statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. [2] Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Det svenska skolväsendets organisation. [5] Betänkande ang. gymnastiska centralinstitutet. [0] Förslag till handbok för svenska kyrkan. [2] För srars väsen. Betänkande ang. förenkling av förvaltningsorganisationen vid arméns truppförband. [7] Förenkling av organisationen å flottans stationer m. m. Del. Flottans varv. [] Del 2. Flottans stationer utom varven. [9] Betänkande rörande den ekonomiska försvarsberedskapens organisation. [22] Utrikes ärenden. Internationell rätt. Stockholm, K. L. Beckmans Boktr.,