LOTSMODELLEN. För bättre samverkan kring barn och ungdomar

Transkript

1 LOTSMODELLEN För bättre samverkan kring barn och ungdomar

2 Innehåll Del 1 Lagar, policies och avtal Inledning... 3 Internationell och nationell lagstiftning... 4 SIP Samordnad Individuell Plan... 5 Lotsmodellen... 5 Bakgrund... 5 Avtal och styrning... 5 Syfte och användning... 6 Målgruppen... 6 Involverade aktörer... 7 Lotsmodellen och SIP... 7 Lotsmodellens olika roller... 7 Sekretess... 8 Begränsningar... 9 Avvikelser och konflikter om samverkan inte fungerar... 9 Rutiner för Lotsmodellen - processen Processkarta Rutiner för Lotsmodellen - mötena Första mötet Det andra mötet Avslut Webadresser Referenser

3 Inledning Samhället har stort ansvar för att ta hand om och hjälpa barn och ungdomar med behov av sammansatt stöd. Ibland kan hjälpen finnas inom den egna organisationen, men i andra fall är samverkan och samarbete över verksamhets- och professionsgränser nödvändig. Ansvaret att samverka är reglerat genom lagstiftning, policies och andra dokument. Ändå är bristande rutiner ett vanligt bekymmer som kan resultera i att barn, ungdomar och familjer inte får det stöd och den hjälp de har rätt till. De sex NÖS-kommunerna och Region Skåne nordost har gemensamt skapat Lotsmodellen för att skapa goda förutsättningar för samverkan. Modellen är idag ett permanent inslag i de verksamheter som arbetar med barn- och ungdomar. Utgångspunkten är barnens och familjernas delaktighet, de är i fokus från processens början tills dess att den avslutas. Arbetsstrukturen är i stora delar på förhand fastlagd, i syfte att underlätta för de professionella i deras arbete utifrån modellen. Foldrar, dokument och blanketter har under 2014 uppdaterats och förbättrats för att skapa förutsättningar för framgångsrik samverkan och samarbete. Manualen är uppdelad i två delar. Del 1 innehåller en kort genomgång av lagstiftning, policies och avtal som reglerar barns rättigheter, delaktighet och samverkan. Här finns även information om Lotsmodellen, dess bakgrund och syfte. Del 2 behandlar det praktiska lotsarbetet. Hösten

4 Del 1 Lagar, policies och avtal Internationell och nationell lagstiftning Barns rättigheter är grundläggande i ett demokratiskt samhälle, och finns stadgat i både internationella deklarationer och svensk lagstiftning. Ett tydligt exempel är FN:s konvention om barnets rättigheter, som tillerkänner alla barn medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. De fyra grundläggande principerna slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas samt att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad utifrån ålder och mognad. Barn har utifrån sin utveckling rätt att successivt få utökat inflytande och ansvar för sina val och för sin vardag, vilket konstateras specifikt i artikel 12 (UD, 2006). Då Sverige 1990 ratificerade barnkonventionen innebar detta ett bindande åtagande att utan undantag respektera och tillförsäkra rättigheter åt varje barn i vårt land, samt att genomföra konventionens intentioner (UD, 2006; Söderbäck, 2010). Målen för Sveriges barnrättspolitik utgår från barnkonventionens fyra huvudprinciper, vilket betonas i skriften En ny strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. I denna strategi påtalas att all lagstiftning ska harmoniera med barnkonventionen, att barn ska respekteras och ges möjlighet till utveckling, trygghet, delaktighet och inflytande. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter avseende sådant som rör dem, dessutom ska beslutsfattare och professionella ha adekvat kunskap om barns rättigheter och ha förmåga att omsätta strategin i sina respektive verksamheter (Prop. 2009/10:232). Alla verksamheter som arbetar med barn och unga har enligt lag ansvar att tillförsäkra dem delaktighet, och se till att de får komma till tals i alla möten med hälso- och sjukvård, socialtjänst och omsorgsverksamhet (Utrikesdepartementet, 2006; Socialstyrelsen, 2010; Region Skåne, 2012). Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) och lagen om stöd och service till vissa funktions-hindrade (LSS, SFS 1993:387) har nyligen omformulerats för att stärka barns rättigheter och möjlighet att få komma till tals i frågor som gäller dem själva. Under perioden genomfördes en nationell psykiatrisamordning som bland annat syftade till att samordna och stärka utvecklingsarbete. En av målgrupperna var barn och ungdomar som har eller riskerar hamna i psykisk ohälsa. Särskild utredare var överläkare Anders Milton. Slutbetänkandet, Ambition och ansvar: Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder (SOU 2006:100), visade att samordning och samverkan i många fall är en förutsättning för att individen ur ett helhetsperspektiv ska kunna få sina behov tillgodosedda. 4

5 SIP Samordnad Individuell Plan Sedan 1 januari 2010 finns i socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP). En sådan ska upprättas när ett barn eller ungdom har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård, samtidigt som det bedöms nödvändigt med en gemensam plan för att säkerställa att barnets behov blir tillgodosedda. SIP syftar således till att säkerställa samverkan mellan huvudmän, så att behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodoses och att förhindra att barnet eller ungdomen faller mellan stolarna. Samtycke krävs av ungdomens/barnets vårdnadshavare, och delaktighet är centralt i allt arbete med SIP. Lagstiftningen om SIP är tydlig i att alla som i sin yrkesutövning uppmärksammar ett barn med behov av sammansatt stöd är skyldig att utan dröjsmål initiera samverkan. Exempel på situationer där SIP kan behövas är; när samordning efterfrågas, när kompetens behövs från flera verksamheter, när ansvarsfördelning behöver tydliggöras, när det är svårt att få kontakt eller när insatser behöver ges samtidigt eller i särskild ordningsföljd. Det finns vissa kriterier som ska ingå i en samordnad individuell plan, Lotsmodellens SIP/IP uppfyller samtliga. Förskola och skola omnämns inte i SoL eller HSL som en samhällsaktör med ansvar att upprätta SIP. Dessa verksamheter har däremot en skyldighet att samverka då socialnämnden begär det, och kan på detta vis vara delaktiga i den SIP som upprättas. Förskola/skola tillhör de flesta barns vardag och är därför betydelsefulla aktörer i sammanhanget. Mer information om SIP finns på Lotsmodellen Bakgrund Utifrån psykiatrisamordningens slutbetänkande, beviljade staten ekonomiska medel till samverkansprojekt runt om i Sverige. Representanter från regionala och kommunala verksamheter i nordöstra Skåne utformade tillsammans med en projektledare en samverkansmodell, som fick namnet Lotsmodellen. Efter projekttidens slut har modellen implementerats som ett permanent inslag i verksamheterna, med stöd av ett antal kontaktpersoner (lotsambassadörer), en styrgrupp och en lotssamordnare. Avtal och styrning Ett lokalt samverkansavtal reglerar samverkan och samarbete mellan kommunala och regionala verksamheter i nordöstra Skåne. I avtalet står uttryckt att Lotsmodellen ska användas vid samarbete kring barn och unga, likaså att samverkan och samarbete ska prioriteras och präglas av en ömsesidig respekt för varandras profession, kompetens och erfarenhet. Lotsmodellen förutsätter att involverade professionella har kännedom om varandras respektive organisation, ansvar, möjligheter och arbetssätt. Av denna anledning står uttryckt i avtalet att var och en, vid behov, ska informera om den egna verksamheten. 5

6 Det finns en styrgrupp, vars uppgift är att upprätthålla och vidareutveckla samarbetet kring Lotsmodellen samt samverkan kring övriga utvecklingsfrågor. Styrgruppen består av representanter från kommunernas socialtjänst respektive barn- och utbildningsverksamhet samt från Region Skåne BUP. Till sin hjälp har styrgruppen en lotssamordnare, som ansvarar för det rent praktiska utvecklings- och förbättringsarbetet, liksom att vara sammankallande för lotsambassadörerna. Lotsambassadörerna representerar de olika involverade verksamheterna, från både kommunal och regional sida. De har uppdraget att bistå övriga professionella i arbetet utifrån Lotsmodellen, bland annat genom att ge generell information om modellen, men också att praktiskt stödja och handleda. Några lotsambassadörer accepterar dessutom samtalsledaruppdrag. En uppdaterad lista med samtliga lotsambassadörers namn och kontaktuppgifter hittas på Lotsmodellens hemsida ( Syfte och användning Modellens syfte är att klargöra och förenkla samverkan och samarbete gällande barn och familjer med behov av insatser från mer än en verksamhet. Lotsmodellen kan användas både när nya verksamheter behöver involveras, men är också ett sätt att skapa helhetssyn och samordning av insatser för de som redan arbetar med barnet och familjen. Med olika professionella perspektiv och en samordnande lots kan arbetet för barnen, ungdomarna och deras familjer förbättras och bli mer effektivt. Arbete utifrån modellen är ett erbjudande till familjen som under hela processen har huvudrollen. Säger vårdnadshavarna nej vid förfrågan om att arbeta utifrån Lotsmodellen, så är det inte möjligt att använda sig av modellen. En formaliserad arbetsgång mellan verksamheter har visat sig leda till bättre förutsättningar för samverkan. En tydlig struktur är ett sätt att kvalitetssäkra process, möte och det påföljande samarbetet. Det är av största vikt att alla verksamheter deltar i processen med inställningen vad kan jag och min verksamhet bidra med. Det är inte överensstämmande med Lotsmodellens intentioner att beställa/begära insatser från andra verksamheter. Det är heller inte gynnande att diskutera vad verksamheter som inte är närvarande borde göra för barnet. Målgruppen Målgruppen är barn och ungdomar i åldersgruppen 0-18 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning, och som är i behov av sammansatt stöd. Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp, exempel på psykisk ohälsa kan vara oro, ängslan, nedstämdhet, tillbakadragenhet, eller psykosomatiska problem som ont i magen och huvudvärk. Psykisk ohälsa innefattar även utåtriktade beteenden som dålig självkontroll, aggressivitet och normbrytande beteende. Målgruppen innefattar både de vars psykiska 6

7 ohälsa är ett långvarigt tillstånd, men också de som hamnat i tillfällig psykisk ohälsa, utlöst av exempelvis stress, livshändelser eller till utvecklingsperioder i livet. Det kan även handla om en kombination av sociala-, psykiska- och missbruksproblem och ofta handlar det om en kombination av omgivning och barnet eller ungdomen själv. Riskfaktorer i omgivningen kan vara föräldrar med psykiska eller sociala problem (SOU 2006:100). Involverade aktörer Lotsmodellen används inom socialtjänst, skola, omsorg och hälso- och sjukvård, i de verksamheter som arbetar med barn och ungdomar. Involverade är Region Skåne nordost samt Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge kommun. Lotsmodellen och SIP Lotsmodellen har under 2014 integrerats med SIP. Lotsmodellens mötesdokument, som tidigare kallades IP (individuell plan), har förändrats så att den nu uppfyller lagstiftningens intentioner avseende SIP. Dokumentet har av denna anledning bytt namn till SIP/IP. Anledningen till det dubbla namnet är att Lotsmodellen kan användas i en vidare kontext än SIP. Exempelvis har SIP vissa begränsningar avseende skolans involvering, medan skolan under samma förutsättningar som övriga verksamheter i Lotsmodellen. SIP reglerar samverkan mellan verksamheter tillhörande olika huvudmän, medan Lotsmodellen kan användas även vid samverkan som enbart involverar verksamheter med samma huvudman. Lotsmodellens olika roller I Lotsmodellen förekommer ett antal professionella roller. Det är viktigt att involverade professionella har kunskap om desamma, då oklarheter kan skapa onödig förvirring. Initiativtagare Den individ som uppmärksammar att ett barn eller ungdom har behov av stöd som den egna verksamheten inte kan bistå med. Initiativtagaren tillfrågar och informerar familjen, och ansvarar för att boka det första nätverksmötet. 7

8 Verksamhetsaktör Verksamhetsaktören representerar den egna verksamheten. Den professionelle presenterar vid mötet sin verksamhets ansvar och möjligheter, och beskriver i de fall det är aktuellt (i relation till kallelsens frågeställning) eventuella genomförda åtgärder och pågående insatser. Samtalsledare Samtalsledaren ansvarar för att hålla ett neutralt perspektiv och att strukturen hålls under mötet. Samtalsledarrollen kan fyllas av initiativtagare/lots men det är möjligt att ta in en oberoende samtalsledare. Ett alternativ är att be en kollega, ett annat att tillfråga någon av lotsambassadörerna, och ytterligare ett att fråga någon av de samtalsledare som är utbildade i systemiskt tänkande. Namn och kontaktuppgifter finns på hemsidan. Lots Att tillsätta en lots är en viktig del i varje lotsprocess. Lotsen har som uppdrag att under hela processen ha familjens perspektiv. Av denna anledning är det viktigt att familjen får vara delaktig i valet av lots. Lotsen är spindeln i nätet och den vars uppdrag under hela processen är att samordna och underlätta samverkan. Exempelvis genom att vara en länk mellan familjen och övriga involverade. Lotsen utses ur det professionella nätverket. Lotsens namn och kontaktuppgifter skrivs in i SIP/IP. Byte av lots sker i samråd med barnet/ungdomen, vårdnadshavarna och övriga involverade. Lotsens uppdrag utformas enligt överenskommelse. Det är vanligt, men inget krav, att lotsen efter första mötet tar över initiativtagarens roll. Sekreterare Sekreteraren har som ansvar att under sittande möte fylla i SIP/IP. Med fördel skrivs SIP/IP ut, undertecknas av vårdnadshavaren och delas ut till deltagarna innan mötet avslutas. Sekretess Det råder normalt sett sekretess och tystnadsplikt mellan de i Lotsmodellen involverade verksamheterna. Detta innebär att information som rör en patients/klients/brukares personliga förhållanden, exempelvis sjukdom eller behandling, skyddas av sekretess och inte per automatik får utbytas mellan olika verksamheter. I syfte att kunna samverka effektivt behöver sekretessen mellan verksamheterna brytas, vilket som regel bara är möjligt om individen samtycker. Lotsmodellens målgrupp är barn- och ungdomar under 18 år, och därmed själva inte är myndiga. Av denna anledning är det vårdnadshavarna som ger sekretessmedgivandet. I Lotsmodellens kallelseblankett finns längst bak en ruta där det explicit uttrycks vilka lagar och paragrafer som reglerar sekretess och medgivande att bryta sekretess. Tänk på att; Båda vårdnadshavarna måste tillfrågas och ge sitt sekretessmedgivande Medgivandet görs skriftligen i samband med kallelsen 8

9 Medgivandet gäller mellan angivna verksamheter Medgivandet gäller i den frågeställning som angetts i kallelsen Medgivandet gäller under den tidsperiod som lotsprocessen pågår Att sekretessmedgivandet när som helst får återkallas Begränsningar Lotsmodellen är inte en modell för akuta bekymmer, sådana ska hanteras enligt gällande rutiner. Lotsmodellen är inte heller ett sätt att få tillgång till insatser snabbare och undvika eventuella väntetider, utan varje verksamhet hanterar de ärenden som kommer in via deltagande i lotsprocess enligt gängse regler och kösystem. Avvikelser och konflikter om samverkan inte fungerar För att samverkan ska vara möjlig, måste var och en professionell känna tillit till att övriga verksamheter har kännedom om det egna uppdraget och vilket stöd och hjälp de kan erbjuda. En gemensamt upprättad SIP/IP kan minska risken för konflikter mellan både professionella och mellan professionella och familj. I de fall oenighet ändå uppstår ska konflikten i första hand lösas mellan tvistande parters närmaste chefer. Detta görs enklast genom att felaktigheter rapporteras i den egna verksamhetens interna avvikelsesystem. I de fall verksamheten inte har något sådant, tar en särskilt utsedd person emot rapporten. Inkomna avvikelser ska, enligt det lokala samverkansavtalet, hanteras i de regelbundet återkommande SAMBA-grupperna. Det är högst olämpligt att inför familjen under ett lotsmöte, ge uttryck för kritik gentemot någon annan verksamhet. 9

10 Del 2 Praktiskt lotsarbete Rutiner för Lotsmodellen - processen 1. Initiativtagande Var och en som i sin yrkesutövning upptäcker att ett barn/ungdom har behov av insatser som den egna verksamheten inte kan bistå med, eller som uppmärksammar att familjen har parallella kontakter med flera olika verksamheter där samordning och helhetstänkande behövs, ska ta initiativ till samverkan. 2. Familjens delaktighet Det första steget är att informera familjen om Lotsmodellen och SIP. Beskriv hur både process och möte är strukturerade. Använd gärna tillgängligt informationsmaterial från hemsidan. Arbete utifrån Lotsmodellen är alltid ett erbjudande till familjen. I de fall vårdnadshavarna tackar nej, är det inte möjligt att använda Lotsmodellen. Lägg ner mycket tid på att diskutera med familjen/ungdomen kring vad de vill ta upp i sin berättelse. Uttryck att det är viktigt att familjen/ungdomen själva berättar om sin situation, för att mötet ska bli så bra som möjligt. 3. Kallelse Kallelsen görs gemensamt av initiativtagare och vårdnadshavare. Vårdnadshavarna har beslutanderätt avseende vilka verksamheter som ska kallas. Ha en dialog kring sekretess och vad ett sekretessmedgivande innebär. I kallelsen görs och undertecknas det sekretessmedgivande som sedan gäller under hela lotsprocessen. Tid mellan kallelse och första nätverksmöte bör inte överskrida 15 arbetsdagar. Använd gärna nätverkskartan som finns på hemsidan, för att säkerställa att viktiga verksamheter kallas. Det är viktigt att varje verksamhet försöker hålla antalet mötesdeltagare nere, det är möjligt för personer inom samma verksamhet att representera varandra. Förutom att kalla verksamheter, är det helt ok om familjen önskar bjuda in viktiga personer ur det privata nätverket, exempelvis mor- och farföräldrar eller representanter från föreningar. 4. Förberedelse inför mötet Samtalsledaren utses i förväg. Initiativtagaren kan om det är lämpligt hålla mötet själv. I annat fall kan en kollega, någon av de utbildade samtalsledarna eller någon av lotsambassadörerna tillfrågas. Kontaktuppgifter till de två sistnämnda finns på hemsidan, Träffa gärna familjen för att förbereda dem på mötets struktur, och hur de kan lägga upp sin berättelse. Fundera tillsammans över lämplig lots. Prata om vilka förväntningar som finns och vilka utmaningar som kan uppstå. 10

11 5. Första nätverksmöte - inventeringsfas Syftet med det första mötet är att skapa en gemensam bild av familjens situation och behov av stöd. Stor vikt läggs vid familjens berättelse. De som kallats förväntas inte ha klara besked kring insatser. En lots utses och en SIP/IP där varje aktörs åtagande är nedtecknat, upprättas. Datum och tid för nytt möte bokas. Säkerställ att SIP/IP registreras enligt verksamhetens rutiner. Enligt barnkonventionen har alla barn och ungdomar rätt att få möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad. Om det inte bedöms lämpligt att barnet deltar vid mötet så ansvarar vårdnadshavarna för att förmedla innehållet i SIP/IP, utifrån barnets mognad och förmåga. Initiativtagare/lots ansvarar för att följa upp mötet tillsammans med familjen. Detta sker lämpligen i direkt anslutning till mötet, men kan även göras vid ett senare tillfälle. Lotsen ansvarar för vidare kontakt med familjen och de professionella. 6. Utrednings- och bedömningsfas Efter det inledande nätverksmötet påbörjar respektive verksamhet sin bedömning/utredning. Arbetet beräknas ta mellan 4-16 veckor. I de fall beslut fattas innan nästkommande nätverksmöte finns ingenting som hindrar att insatser påbörjas. I de fall något förändras, eller nya omständigheter uppkommer efter att mötet är avslutat, har initiativtagare/lots ansvaret att meddela övriga involverade. 7. Det andra nätverksmötet samarbetsfasen Familjen ges möjlighet att kortfattat berätta om vad som hänt sedan förra mötet. Eventuella nya aktörer informerar om uppdrag och ansvar. Övriga aktörer återger vad deras respektive bedömningar visat. Upprättad SIP/IP följs upp och beslutade insatser dokumenteras i densamma. Ett professionellt nätverk är nu samlat runt barnet och familjen. 8. Genomförandefas Respektive verksamhet genomför sina insatser. Lotsen har vid behov kontakt med familj och övrigt nätverk. 9. Uppföljande/avslutande möte Familj och det professionella nätverket ges möjlighet att återkoppla kring sin upplevelse av processen och den hjälp de fått. SIP/IP följs upp och revideras. Då lotsprocessen avslutas är det av största vikt att både barn/ungdom och familj samt övriga involverade har fått tydlig information kring hur de ska gå tillväga i de fall bekymmer uppstår på nytt. Generellt sett innefattar Lotsmodellen tre nätverksmöten, inklusive det sista avslutande mötet. Det finns dock inga hinder för att om behovet finns ha fler möten. Det är sällsynt att man avseende samma frågeställning behöver mötas mer än totalt 4-5 gånger. 10 Rapportera avvikelser Brister i samverkan rapporteras i varje verksamhets interna avvikelserapportering. Gäller under hela processen. 11

12 Processkarta Behov av samordning uppmärksammas Info till familjen Kallelse Sekretessmedgivande Frågeställningar Förmöte med familjen 15 arbetsdagar Inledande nätverksmöte Inventering Lots tillsätts SIP upprättas Andra nätverksmöte Beslut Genomförande Samarbete Revidering SIP 4-16 veckor Ett professionellt nätverk har bildats 8-16 veckor Avslutande möte Avstämning Revidering SIP Avslut Gemensam reflektion 12

13 Rutiner för Lotsmodellen - mötena Planera mötet så att varje del ryms inom angiven tid. Ett bra sätt att lyckas med detta kan vara att ha en visuell dagordning, alternativt att använda ett tidshjälpmedel. Inledning, sekretess och berättelse Dialog, mål och handlingsplan Sammanfattning, SIP och praktiska detaljer Se till att familjens placering är arrangerad på ett sådant sätt att de känner trygghet, utifrån att det kan vara en ansträngande situation för barnet/ungdomen och vårdnadshavarna. Lämplig plats är ofta vid sidan om initiativtagare eller lots. Det inledande mötets struktur skiljer sig något från de påföljande. Första mötet 1. Presentationsrunda Deltagarna presenterar sig med namn och verksamhet. Närvarolista ifylles i SIP/IP. 2. Sekretess Det skriftliga sekretessmedgivandet görs i kallelsen, men ska kortfattat tas upp vid mötets början. Utgå gärna från info-rutan på kallelsens sista sida. 3. Modellens struktur och mötets syfte Initiativtagare/samtalsledare inleder och beskriver kortfattat modellen, sin egen roll samt mötets syfte. Det inledande mötets syfte är i de allra flesta fall att skapa en förståelse för barnets/familjens situation, att inventera vilka insatser som finns och vad som skulle kunna behövas, samt skapa en helhet kring insatser. 4. Familjens berättelse Ungdom/vårdnadshavare får ostört berätta sin berättelse. Frågor ställs först när berättelsen är färdig. (Sammanfattas i ruta nulägesbeskrivning i SIP/IP). 13

14 5. Frågestund De professionella aktörerna får möjlighet att ställa frågor i syfte att utveckla och fördjupa ungdomens/vårdnadshavarens berättelse. Initiativtagaren kan vid behov vara behjälplig i att svara. 6. Dialog Delas in i två delar. Reflektion över det som framkommit under berättelse och frågestund. Vad kan var och en tänkas bistå med utifrån sitt uppdrag och ansvar. Här konkretiseras även mål/delmål, en handlingsplan och tidsplan görs upp. Samtalsledaren har här ett ansvar att se till att mötesdeltagarna tar tid till reflektion och inte direkt fokuserar på konkreta lösningsförslag och insatser. I komplexa ärenden eller då ett stort antal professionella deltar, så är det fördelaktigt att gå runda som en försäkran att alla verkligen får komma till tals. Det som överenskommits nedtecknas i SIP. 7. Val av lots Lotsen ska under hela processen vara ett stöd för familjen och spindeln i nätet. Familjen bör ha stort inflytande kring vem som utses, då lotsen ska vara en för dem trygg person. Lotsens namn och kontaktuppgifter nedtecknas i SIP. 8. Sammanfattning och SIP Initiativtagare/samtalsledare sammanfattar mötet, och SIP upprättas. Saknas någon aktör som bör kallas till nästkommande möte? Vad är ungdomens/barnets/vårdnadshavarnas uppfattning om föreslagna insatser? 9. Uppföljning, underskrift och utdelning SIP Datum för uppföljande möte bestäms och nedtecknas i SIP/IP. Dokumentet undertecknas, kopieras och delas ut under sittande möte. SIP är den enda gemensamma dokumentationen. Det andra mötet Vid det andra mötet utformas ett professionellt nätverk runt barnet, som utifrån ett helhetsperspektiv arbetar för att barnet/ungdomen och familjen ska få det stöd och den hjälp som behövs. 1.Presentationsrunda Deltagarna presenterar sig med namn och verksamhet. Närvarolista ifylles i uppföljningsdokument SIP/IP. 2. Inledning och sekretess Samtalsledare/initiativtagare/lots inleder nätverksmötet. Sekretess omnämns kort. 14

15 3. Familjens berättelse Vårdnadshavare (eller ungdom) beskriver kortfattat situationen, med fokus på vad som hänt sedan förra mötet. Nedtecknas i uppföljningsdokument SIP. 4. Nya aktörer Eventuella nya aktörer beskriver sitt uppdrag och vad de skulle kunna bidra med. De förutsätts inte ha klara besked kring insatser. 5. Professionellas redogörelse De professionella redogör för vad bedömningar/utredningar visat och vilka insatser som beviljats/kan erbjudas. 6. Frågestund Möjlighet att ställa frågor i syfte att förtydliga det som framkommit. 7. Dialog Dialog kring samordning av insatser för att uppnå målen i SIP/IP. Iaktta ett helhetsperspektiv, där nätverk och familj tillsammans arbetar fram en lämplig lösning. 8. Sammanfattning och SIP/IP Initiativtagare/samtalsledare sammanfattar mötet, och SIP revideras därefter. Vad är barnets/vårdnadshavarnas uppfattning om föreslagna insatser? 9. Uppföljning, underskrift och utdelning SIP/IP Datum för uppföljande möte nedtecknas i SIP/IP. Dokumentet undertecknas, kopieras och delas ut, med fördel under sittande möte. Avslut Då ett professionellt nätverk är samlat och respektive verksamhet arbetar strukturerat mot målen, är det dags att avsluta lotsprocessen. Det är inte nödvändigt att ha uppnått målen innan avslut. Hur många möten ett ärende kräver bestäms av barnets behov. Vårdnadshavare och professionella bör vid avslutet vara tydligt informerade kring hur de ska agera om situationen åter förvärras eller om andra bekymmer uppstår. Det uppföljande/avslutande mötet följer samma struktur som övriga möten. Det är lämpligt att gemensamt reflektera över om de olika åtgärderna haft effekt, och om hur arbetsmodellen upplevts. 15

16 Webadresser Lotsmodellens webbsida SKL s hemsida med info kring SIP Referenser Prop. 2009/10:232. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm: Regeringskansliet. Region Skåne. (2012). Barn och ungdomshabiliteringen. Hämtad , från Socialstyrelsen (2010). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Stockholm: Socialstyrelsen. SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad 30 juni, 2014, från Riksdagen, lagar/lagar/svenskforfattningssamling/socialtjanstlag _sfs /?bet=2001:453 SFS 1983:387. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hämtad 30 juni, 2014, från Riksdagen, Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag om-stod-och-ser_sfs /?bet=1993:387 SOU 2006:100. Ambition och ansvar: Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Hämtad 30 juni, 2014, från Riksdagen, Söderbäck, M. (2010). Barns och ungas rätt i vården. Stockholm: Allmänna Barnhuset. Utrikesdepartementet (UD). (2006). Mänskliga rättigheter. Konvention om barnets rättigheter. Författare: T. Hammarberg, uppdaterad av UD:s enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktatsrätt. Stockholm: Regeringskansliet. 16