2. Transportlogistikens miljöpåverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. Transportlogistikens miljöpåverkan"

Transkript

1 2. Transportlogistikens miljöpåverkan

2 Conlogic AB 2

3 Conlogic AB 3 Miljöproblemens utveckling Utbredning och svårighetsgrad Osynligt avfall Synligt avfall Lokala problem Regionala problem Globala problem 50-tal 70-tal 90-tal Tid Källa Miljö från A till Ö

4 Conlogic AB 4 Omvärldens miljötrender - ska vi följa fluktuationer eller vara långsiktigt trovärdiga?? Miljöintresse andra klimatvågen första klimatvågen Millenium Trend FN 1992 FN Tid

5 Dokumentnamn 5 Beträffande framtiden är icke uppgiften att förutse den utan att göra den möjlig Antoine de Saint-Exupery Resursförbrukning Konsumtion Resurssnålt Hållbart Tid (år)

6 Conlogic AB 6 Transportlogistikens negativa miljöeffekter Globalt Regionalt Lokalt Klimat Ozonskiktets uttunning Växthuseffekten Natur Hälsa Försurning Övergödning Marknära ozon Försurning Övergödning Marknära ozon Barriäreffekter Försurning Övergödning Marknära ozon Barriäreffekter Hälsovådliga partiklar och kolväten Sekundära effekter

7 Conlogic AB 7 Luftemissioner från förbränningsmotorn Atomsfäriska effekter Marknära ozon (O 3 ) Svavelsyra (H 2 SO 4 ) Salpetersyra (HNO 3 ) Solstrålning UV-strålning (hv) Luft Syre (O) Kväve (N) Ädelgaser Rökgaser Koldioxid (CO 2 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Kväveföreningar (NOx) Koloxid (CO) Kolväten (HC) Partiklar (PM) Aromater (PAH) Kemiska föreningar i atomsfären (oxidanter) (Väteperoxid (H 2 O 2 ) Hydroxyl (OH) Hydroperoxid (HO 2 ) Ozon (O 3 ) Bränsle Kol (C) Väte (H) Svavel (S) Kväve (N) Aromater (PAH) Förbränningsmotor Otto Diesel Luft Syre (O) Kväve (N) Ädelgaser

8 Conlogic AB 8 Vårt miljöutrymme -atmosfärens vertikala indelning höjd (km) Tryck (mb) Temp ( C) Väderfenomen 100 termosfärend Norrsken 80 mesopausen -95 mesosfären 50 stratopausen 0,5 1 2,5 ozonskiktet stratosfären Pärlemoln 10 tropopasusen troposfären Cirrusmoln Cumulusmoln

9 Vilket är vårt miljöutrymme? Conlogic AB 9

10 Conlogic AB 10 Diskussion 1 Hur drivs miljöarbetet i samhället idag?

11 Energi och naturresurser Conlogic AB 11

12 Conlogic AB 12 Termodynamikens grundlagar Första huvudsatsen: Lagen om energins oförstörbarhet Andra huvudsatsen: Lagen om att värme inte av sig självt kan överföras från en kallare till en varmare kropp. Nollte huvudsatsen: Konstaterar bland annat att begreppet temperatur finns. Tredje huvudsatsen: Att den absoluta nollpunkten, 0 K inte kan nås.

13 Conlogic AB 13 Viktiga begrepp inom termodynamiken Bränsle kan förbrukas men inte energi. Energi Arbete är när mekaniskt arbete uträttas genom att en kraft förflyttar en kropps massa en sträcka. Arbete per tidsenhet kallas mekanisk effekt. Kinetisk energi är rörelseenergi där en kropp med en massa färdas med en hastighet. Lägesenergi är en kropp med en massa på en höjd multiplicerat med tyngdaccelerationen (9,81 m/s2). Kemisk energi lagras genom kemiska bindningar ofta i form i bränslen som t.ex. olja som kan frigöras vid förbränning. Värme är energi som endast existerar vid överföringen från ett medium till ett annat eller från en kropp till en annan. Överföringen sker alltid från en varmare kropp till en kallare kropp. Överföringen kan ske via ledning, konvektion eller strålning. Inre energi är den energi som finns lagrad i ett medium och kan uttryckas om Joule per kg. Ett mekaniskt exempel är en uppspänd fjäder. Entalpi är besläktat med inre energi, men inkluderar även tryck och volymitet. Exergi anger hur stort arbete som högst kan utvinnas vid omvandling från andra energiformer. Den andel som inte kan utvinnas utan förs bort till omgivningen som värme kallas anergi.

14 Människan i energitrappan Conlogic AB 14

15 Från värmeenergi till rörelseenergi -Heronskula Conlogic AB 15

16 Conlogic AB 16 Energi Flödesenergi Biomassa (skog, grödor etc) Vattenkraft (lägesenergi, vågor, strömmar) Vindkraft (temperatur, rotation) Fotoelektrisk effekt (solceller) Instrålningen från solen är 340 W per kvm Kapitalenergi Kol Olja Gas Uran Fossil primärenergi består av kolväten som bildats för länge sedan och lagrats i jordskorpan

17 Conlogic AB 17 Fotosyntesen koldioxid + vatten + ljusenergi 6 CO 2 + 6H 2 O kj druvsocker + syrgas C 6 H 12 O 6 + 6O 2

18 Conlogic AB 18 Global tillförsel av primärenergi Källa: Energimyndigheten/BP Statistical rview of world energy, June 2004

19 Conlogic AB 19 Transportsektorns energianvändning i världen Källa: Energimyndigheten/Energy balances of non OECD countries (2004 edition) IEA

20 Transportsektorns användning ökar Conlogic AB 20

21 Conlogic AB 21 Den regionala balansen för fossila bränslen 2004 Källa: Energimyndigheten/BP Statistical rview of world energy, June 2004

22 Conlogic AB 22 Slutlig energianvändning i transportsektorn i Sverige Källa: Energimyndigheten/SCB, Energimyndighetens bearbetning

23 Conlogic AB 23 Sveriges totala energianvändning Källa: Energimyndigheten/SCB, Energimyndighetens bearbetning 1. Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraft

24 Conlogic AB 24

25 Källa: Kjell Aleklett, Uppsala University Conlogic AB 25

26 Prognos för transporternas bränsle enligt EU s mål Conlogic AB Mtoe Year 10 % Hydrogen Natural gas Bio fuel Oil

27 Conlogic AB 27 År 2030 kan Kina komma att nyttja lika mycket olja som USA USA Import Production Nu använder kinesen 0,7 och amerikanen 11 liter/dag. Million BOPD China Import Production Million BOPD Men, det finns sannolikt inte tillräckligt med olja vare sig nu eller i i framtiden.

28 Conlogic AB 28 Peak Oil i ett historiskt perspektiv The end of the Oil Age Oct 23rd 2003 Leaders from The Economist print edition

29 Conlogic AB 29 Diskussion 2 Hur produceras transporterna idag? Vilken är transporternas tuffaste miljöutmaning?

30 Global uppvärmning Conlogic AB 30

31 Conlogic AB 31 Växthuseffekten Reflekterad kortvågig Ljusstrålning 30 Kortvågigt Solljus 100 Långvågig värmestrålning 70 Rymden Absorption 19 Atomsfären Växthuseffekten Värme absorberas av vattenånga, Koldioxid och andra växthusgaser och strålar tillbaka på jordytan Hav, land och is Solljus som Når jordytan 51 Avdunstning 23 + Värmeledning 7 Långvågig värmestrålning Direkt från jordytan 150 Återinstrålning höjer jordytans medeltemp. med 35 grader

32 VÄXTHUSGASER, GWP Conlogic AB 32 X 1 X 23 X 296

33 Conlogic AB 33 Växthusgasernas fördelning i atmosfären Växthusgaser koldioxid klorfluokarboner (freoner) ozon metan dikväveoxid övriga gaser

34 Koldioxidhalten i atmosfären Conlogic AB 34 Halten av koldioxid i atmosfären ökar och ökningstakten steg på 1960-talet. Källa: IPCC, 2001 och CDIAC

35 Conlogic AB 35 Metankoncentrationen i atmosfären under de senaste åren och sedan 1750 (infällt) Tid före 2005 År 2005 Källa, FN:s klimatpanel

36 Conlogic AB 36 Sektorernas bidrag med växthusgaser World greenhouse-gas emissions by sector, 2000 (%) 14% 24% 13% 14% 4% 14% 17% Transport Waste Agriculture Deforestaion Electricity & heat Industry Other

37 Conlogic AB 37 Växthuseffekten -Nuläge Marine Aviat ion Million ton CO2 from fuel combustion Data source: IEA, 2007 Global Global International aviation Intl. Marine bunkers 2 % eller 4 %?

38 Transportsektorns växthusgaser Conlogic AB 38

39 Conlogic AB 39 Ändring av global medeltemperatur år ,6 o C under 1900-talet, Naturvårdsverket o C är en sannolik ökning till 2100 men det kan bli 6 grader (forskarna eniga, IPPC)

40 Conlogic AB 40 Minskning av Arktisk havsis

41 Klimatfrågan får allt större mediautrymme Conlogic AB 41

42 Conlogic AB 42 Förändring av koldioxid inom EU- och OECD-länder Källa: Energimyndigheten/OECD in figures 2004

43 Conlogic AB 43 Utsläpp av koldioxid från förbränning per invånare och BNP i EU samt OECD-länderna Källa: Energimyndigheten/OECD in figures 2004

44 Växthuseffekten är även i Kina Conlogic AB 44

45 Conlogic AB 45 Utsläpp av koldioxid i Sverige 1980, Källa: Energimyndigheten

46 Conlogic AB 46 Diskussion 3 Vad tror ni om växthuseffekten? Vad kan transportlogistiken göra?

47 Uttunnat ozonskikt Conlogic AB 47

48 Conlogic AB 48 Ozonskiktets uttunning Cl Cl Cl Cl Klorfluorkarboner förs upp i stratosfären UV-strålning spjälkar av kloratomer från CFC-molekyl En ozonmolekyl Kan angripas Av kloratomen En syreatom spjälkas av och binds till kloratomen En fri syreatom tar syret från klormoxiden och bildar en ny syremolekyl Den frigjorda kloratomen och kan på nytt bryta sönder ozonmolekyler. En kloratom kan bryta ned upp till ozonmolekyler

49 Conlogic AB 49 Vad händer nu Montrealprotokollet (87, 90, 92) Återställt 2070 enligt NASA??, men Miljöframgångar vid mötet i Montreal 2007 I september 2007 beslöt de 191 länder att tidigarelägga utfasningen av de ozonförstörande freonutsläppen med tio år. "en historisk överenskommelse", uppger Nick Nuttal, FN:s miljöprogram UNEP till TT. Det innebär att freonanvändningen fasas ut i industriländerna 2020 istället för 2030 och i utvecklingsländerna 2030 i stället för USA kom med förslaget att årtalen borde flyttas fram tio år och fick beröm efter mötet för att ha varit en av de pådrivande länderna i förhandlingarna. Den snabbare minskningen av freoner kan ge en klimatvinst som är fem gånger större än de effekter som det nuvarande Kyoto-protokollet förväntas bidra med.

50 Conlogic AB 50 Diskussion 4 Har ni låtit er påverkas av ett uttunnat ozonskikt?

51 Försurning Conlogic AB 51

52 Conlogic AB 52 Försurningens principer Atomsfäriska effekter Svavelsyra (H 2 SO 4 ) Salpetersyra (HNO 3 ) Surt regn Svaveldioxid Kvävedioxider Påverkan på ph-värdet i Sjöar och mark

53 Conlogic AB 53 Försurning -Nuläge EU27 Sea TSAP IMO x SO2 SO2 från

54 Conlogic AB 54 Svensk import av svavel och kväveoxid (NO 2 ) år 2000 Källa: Energimyndigheten

55 Conlogic AB 55 Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige Källa: Energimyndigheten

56 Conlogic AB 56 Svavel - Bränslets innehåll av svavel ppm sulphur Marine bunker Heavy fuel oil Heating oil Heating oil 2008 Road diesel Road diesel 2005 Road diesel 2009

57 Conlogic AB 57 Diskussion 5 Känner ni till något påtagligt tecken som tyder på försurning i er närhet?

58 Övergödning Conlogic AB 58

59 Conlogic AB 59 Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige Källa: Energimyndigheten

60 Conlogic AB 60 Övergödning -Nuläge EU27 Sea TSAP IMO x Nox Emissioner av NOx år

61 Conlogic AB 61 Diskussion 6 Känner ni till något påtagligt tecken som tyder på övergödning i er närhet?

62 Marknära ozon Conlogic AB 62

63 Conlogic AB 63 Orsaker till marknära ozon Den globala bakgrundshalten av ozon har ökat. Beroende på ökade halter av metan samt kväveoxider. Regionalt förhöjda halter i exempelvis Europa under högtrycksperioder som kan transporteras till andra regioner. Lokalt förhöjda ozonhalter från lokala utsläpp i samverkan med solljus.

64 Conlogic AB 64 Diskussion 7 Känner ni till något påtagligt tecken som tyder på marknära ozon (smog) i er närhet? Ge några exempel på miljöproblem som bedöms olika mot i Sverige

65 Minskad biologisk mångfald Conlogic AB 65

66 Conlogic AB 66 Några exempel på hur transportlogistiken inverkar negativt på den biologiska mångfalden: Barriäreffeketer från infrastruktur hindrar djurs vandringar Buller hindrar djurs kommunikationsmöjligheter Marknära ozon påverkar djurs hälsa Försurning förstör djurs omgivande livsmiljö Övergödning förstör djurs omgivande livsmiljö Giftutsläpp förstör djurs omgivande livsmiljö Klimatförändring förstör djurs omgivande livsmiljö

67 Conlogic AB 67 Lista över hotade arter I internationella naturvårdsunionen lista över utrotningshotade arter för 2007 tas arter upp varav är antingen utdöda eller under varierande grad av hot om utrotning. Det är en ökning med 200 arter jämfört med listan från föregående år. Bland de hotade arterna finns var fjärde däggdjursart, var åttonde fågelart och var tredje grodddjursart. Bland växterna bedöms 70 procent av arterna vara hotade.

68 Conlogic AB 68 Diskussion 8 Känner ni till något exempel på arter som försvunnit?

69 Buller, trängsel och barriäreffekter Conlogic AB 69

70 Conlogic AB 70 Diskussion 9 Ge något exempel på hur buller, trängsel och barriäreffekter diskuteras i samhället med avseende på transporterna?

71 Negativa hälsoeffekter Conlogic AB 71

72 Conlogic AB 72 Negativa hälsoeffekter Partiklar Kolväten koloxid Nolltolerans

73 Conlogic AB 73 Luftens sammansättning Ämne Beteckning Miljondelar (ppm) Omsättningstid kväve N miljontals år syre O tusentals år argon Ar miljontals år koldioxid CO år Neon Ne 18 miljontals år helium He 5 miljontals år metan CH 4 1,7 Ca 10 år vätgas H 2 0,6 tusentals år lustgas N 2 O 0,3 ca 150 år kolmonoxid CO 0,2 ca 6 månader ozon O3 0,02 ca 1 månad

74 Conlogic AB 74 Struktur Namn Utsläppskällor Effekter C 2 H 4 eten, etylen bilavgaser, polytentillverkning oxidantbildning, genotoxiska metaboliter C 3 H 6 propen, propylen bilavgaser oljekrackning oxidantbildning, genotoxiska metaboliter C 4 H 6 1,3-butadien bilavgaser Tobaksrök Cancerogen C 6 H 6 Bensen bilavgaser bensinångor Leukemi C 7 H 8 metylbensen, toluen bilavgaser lösningsmedel oxidantbildning Neurotoxisk C 8 H 8 styren styrenplaster plastbåtstillverkning oxidantbildning genotoxisk CH 2 O formaldehyd avgaser vissa möbler och textilier cancerogen allergen C 3 H 4 O akrolein avgaser stekos genotoxisk CHCL 3 triklormetan kloroform vattenklorering cancerogen C 2 H 3 CL kloreten vinylklorid PVC-plaster PVC-framställning cancerogen C 2 H 4 CL 2 dikloretan, EDC blyad bensin PVC-framställning cancerogen C 2 HCL 3 Trikloreten, Tri lösningsmedel cancerogen neurotoxisk C 2 CL 4 tetrakloreten, Per kemtvättmedel cancerogen

75 Conlogic AB 75 Diskussion 10 Ge några exempel på hur människors hälsa påverkats negativt av transporterna. Ge några exempel på hur människors hälsa påverkats positivt av transporterna.

76 Skada på naturresurser Conlogic AB 76

77 Conlogic AB 77 Vad är detta? BT Kemi Miamata Sälar i Kattegatt Erica Kuwait Tory Canyon DDTFC Roca Gil Bhopal Cyanobakterier Exxon Valdéz Prestige Libanon PCB Skogsdöd Och härnäst?

78 Conlogic AB 78 Utsläpp till havet Number of oil spill i The Swedish Economical zone.

79 Conlogic AB 79 Skada på naturresurser Sju oljeutsläpp i Östersjön på 24 timmar I mitten av september genomförde polskt, finländskt, lettiskt och estniskt flyg en spaning över alla trafik i Östersjön under 24 timmar. De upptäckte under den tiden sju oljeutsläpp. Vid en liknande flygövervakning i juni upptäcktes elva utsläpp under 24 timmar. De enskilda utsläppen är små men ändå skadliga för miljön. Endast i undantagsfall har sjöbevakningen lyckats knyta oljeutsläppen till ett bestämt fartyg. Sveriges Radio

80 Conlogic AB 80 Diskussion 11 Hur ska vi kunna komma ifrån att människan endast reagerar vid kris?

81 Slutsatser Conlogic AB 81 Slutsatser och prioriterade områden Resurser och klimat Energi Koldioxid Natur Svaveldioxid Kväveoxider Hälsa Koloxid Partiklar Buller Trängsel Trafiksäkerhet Olyckor

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123 Senast uppdaterad 20120801 37 Naturkunskap 1a1 Energi Lärarhandledning gällande sidorna 96123 C apensis Förlag AB Energi Avsnittet behandlar följande delar av det centrala innehållet: Frågor om hållbar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Till skolan utan min bil. Ett projekt för bättre hälsa, miljö och säkerhet. Lärarhandledning

Till skolan utan min bil. Ett projekt för bättre hälsa, miljö och säkerhet. Lärarhandledning Till skolan utan min bil Ett projekt för bättre hälsa, miljö och säkerhet Lärarhandledning 1 Till skolan utan min bil Ett projekt för bättre hälsa, miljö och säkerhet Jönköpings kommun 551 89 Jönköping

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial). ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen

Läs mer

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö k8energi.doc, 04-11-23, Miljöföreläsning 8: Energi och miljö Denna föreläsning syftar till att belysa hur miljön påverkas av vår användning av energi. Inledningsvis behandlas den nuvarande energisituationen

Läs mer

I den inledande föreläsningen behandlades frågan om hur mycket luft det finns och hur människan påverkar atmosfärens halt av koldioxid.

I den inledande föreläsningen behandlades frågan om hur mycket luft det finns och hur människan påverkar atmosfärens halt av koldioxid. Miljöföreläsning 3: atmosfären Lyngfelt, 5-Nov-03, k3atmhyd Dagens föreläsning handlar om atmosfären. Främst diskuteras hur klimatet fungerar och hur det påverkas av växthusgaser. Genomgången av klimatet

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation mikom miljö kommunikation av Mats Lönngren " # $ " Miljörelaterade beteenden svårpåverkade % Teser om miljö och beteende VI LIDER AV SYNAPSKOLLAPS Synapskollaps nr 1 Bilismen måste minska JA säger nästan

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI

BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI FAKTABILAGOR BILAGA 1 (7) Bilaga till energiplan BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI ENERGI OCH EXERGI Energi är ett begrepp som flitigt brukas, och missbrukas, i vardagslivet och i den offentliga debatten. Men vad

Läs mer

Kjell Aleklett. Hur klarar vi en värld med 9 miljarder människor? Kungliga vetenskapsakademin Stockholm 2010-03-10

Kjell Aleklett. Hur klarar vi en värld med 9 miljarder människor? Kungliga vetenskapsakademin Stockholm 2010-03-10 Hur klarar vi en värld med 9 miljarder människor? Kungliga vetenskapsakademin Stockholm 2010-03-10 Ångströmlaboratoriet, Uppsala Globala energisystem Uppsala universitet Kjell.aleklett@fysast.uu.se www.fysast.uu.se/ges

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning 1 Koldioxidavskiljning en klimatsmart lösning 2 Innehåll En av de största utmaningarna i vår tid 3 Det här gör E.ON internationellt 4 och i Sverige 4 Koldioxidavskiljning en viktig del av lösningen 5 Karlshamnsverket

Läs mer

Manusunderlag för Miljö från A till Ö (1992) sid 156-159 SVENSKA FOLKETS MILJÖLEXIKON. Luftföroreningar. Göran Petersson

Manusunderlag för Miljö från A till Ö (1992) sid 156-159 SVENSKA FOLKETS MILJÖLEXIKON. Luftföroreningar. Göran Petersson Ekologiska målsättningar Naturliga ämnen Syre - Koldioxid - Kväve Farliga förändringar Naturfrämmande ämnen Kolväten och Fotooxidanter Svenska kolväteutsläpp Människans luftmiljö När vi är utomhus När

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande KLIMATFÖRÄNDRINGAR Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011 Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande Handledare: Anna Josefsson, CFL Centrum för flexibelt lärande och

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:

Läs mer

Innehåll Identifiering lokala miljöparametrar Företagsexempel. Målgrupp Produktion Produktionsledning

Innehåll Identifiering lokala miljöparametrar Företagsexempel. Målgrupp Produktion Produktionsledning ÖVERSIKT Miljöparametrar som är relevanta på lokal nivå (för arbetslag i produktion) Innehåll Identifiering lokala miljöparametrar Företagsexempel Målgrupp Produktion Produktionsledning Miljöledning Hans

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Kemin och hållbar utveckling

Kemin och hållbar utveckling 15 Kemin och hållbar utveckling I det här kapitlet presenteras några av våra mest angelägna miljöfrågor. Alla har direkt anknytning till Kemi A. Vi har tänkt oss att du, efter eget val, kan fördjupa dig

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Biologi vt14/v7 Frågor med facit Namn Klass

Biologi vt14/v7 Frågor med facit Namn Klass Biologi vt14/v7 Frågor med facit Namn Klass 1. När du blir rädd och måste fly från en farlig situation kan hormonet adrenalin få blodkärlen till benen att vidgas och bli större. a. Varför behövs det mer

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

VAD ÄR HÅLLBART VARDAGSRESANDE?

VAD ÄR HÅLLBART VARDAGSRESANDE? VAD ÄR HÅLLBART VARDAGSRESANDE? Raul Carlson Viktoria Swedish ICT HÅLLBARHET OCH VARDAGSRESANDE Försurande ämnen Gödande ämnen Koldioxid Resurser Relativt stor inverkan på ekonomisk aktivitet BNP-skala

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13

Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13 Miljörapport 2006 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Scenarier för Pathways

Scenarier för Pathways Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2002

Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2002 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 22 Meddelande 23:9 Angående frågor och synpunkter på rapporten, kontakta Stefan Lundvall Länsstyrelsen i Jönköpings län 551 86 Jönköping Telefon direkt:

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer