2. Transportlogistikens miljöpåverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. Transportlogistikens miljöpåverkan"

Transkript

1 2. Transportlogistikens miljöpåverkan

2 Conlogic AB 2

3 Conlogic AB 3 Miljöproblemens utveckling Utbredning och svårighetsgrad Osynligt avfall Synligt avfall Lokala problem Regionala problem Globala problem 50-tal 70-tal 90-tal Tid Källa Miljö från A till Ö

4 Miljöintresset har växlat över tid Miljöintresse FN 1972 Stockholm andra klimatvågen 2008? första klimatvågen 2000, millenium FN 1992 Rio de Janeiro?? Bakgrund Trend Conlogic AB 4 Tyst Vår, 1962 Rachel Carson tal 70-tal 90-tal Synligt Synligt och Osynligt 2000 avfall osynligt avfall avfall, Lokala Regionala Globala problem problem problem Tid

5 Dokumentnamn 5 Beträffande framtiden är icke uppgiften att förutse den utan att göra den möjlig Antoine de Saint-Exupery Resursförbrukning Konsumtion Resurssnålt Hållbart Tid (år)

6 Conlogic AB 6 Transportlogistikens negativa miljöeffekter Globalt Regionalt Lokalt Klimat Ozonskiktets uttunning Växthuseffekten Natur Hälsa Försurning Övergödning Marknära ozon Försurning Övergödning Marknära ozon Barriäreffekter Försurning Övergödning Marknära ozon Barriäreffekter Hälsovådliga partiklar och kolväten Sekundära effekter

7 Conlogic AB 7 Luftemissioner från förbränningsmotorn Atomsfäriska effekter Marknära ozon (O 3 ) Svavelsyra (H 2 SO 4 ) Salpetersyra (HNO 3 ) Solstrålning UV-strålning (hv) Luft Syre (O) Kväve (N) Ädelgaser Rökgaser Koldioxid (CO 2 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Kväveföreningar (NOx) Koloxid (CO) Kolväten (HC) Partiklar (PM) Aromater (PAH) Kemiska föreningar i atomsfären (oxidanter) (Väteperoxid (H 2 O 2 ) Hydroxyl (OH) Hydroperoxid (HO 2 ) Ozon (O 3 ) Bränsle Kol (C) Väte (H) Svavel (S) Kväve (N) Aromater (PAH) Förbränningsmotor Otto Diesel Luft Syre (O) Kväve (N) Ädelgaser

8 Conlogic AB 8 Vårt miljöutrymme -atmosfärens vertikala indelning höjd (km) Tryck (mb) Temp ( C) Väderfenomen 100 termosfärend Norrsken 80 mesopausen -95 mesosfären 50 stratopausen 0,5 1 2,5 ozonskiktet stratosfären Pärlemoln 10 tropopasusen troposfären Cirrusmoln Cumulusmoln

9 Vilket är vårt miljöutrymme? Conlogic AB 9

10 Conlogic AB 10 Diskussion 1 Hur drivs miljöarbetet i samhället idag?

11 Energi och naturresurser Conlogic AB 11

12 Conlogic AB 12 Termodynamikens grundlagar Första huvudsatsen: Lagen om energins oförstörbarhet Andra huvudsatsen: Lagen om att värme inte av sig självt kan överföras från en kallare till en varmare kropp. Nollte huvudsatsen: Konstaterar bland annat att begreppet temperatur finns. Tredje huvudsatsen: Att den absoluta nollpunkten, 0 K inte kan nås.

13 Conlogic AB 13 Viktiga begrepp inom termodynamiken Bränsle kan förbrukas men inte energi. Energi Arbete är när mekaniskt arbete uträttas genom att en kraft förflyttar en kropps massa en sträcka. Arbete per tidsenhet kallas mekanisk effekt. Kinetisk energi är rörelseenergi där en kropp med en massa färdas med en hastighet. Lägesenergi är en kropp med en massa på en höjd multiplicerat med tyngdaccelerationen (9,81 m/s2). Kemisk energi lagras genom kemiska bindningar ofta i form i bränslen som t.ex. olja som kan frigöras vid förbränning. Värme är energi som endast existerar vid överföringen från ett medium till ett annat eller från en kropp till en annan. Överföringen sker alltid från en varmare kropp till en kallare kropp. Överföringen kan ske via ledning, konvektion eller strålning. Inre energi är den energi som finns lagrad i ett medium och kan uttryckas om Joule per kg. Ett mekaniskt exempel är en uppspänd fjäder. Entalpi är besläktat med inre energi, men inkluderar även tryck och volymitet. Exergi anger hur stort arbete som högst kan utvinnas vid omvandling från andra energiformer. Den andel som inte kan utvinnas utan förs bort till omgivningen som värme kallas anergi.

14 Människan i energitrappan Conlogic AB 14

15 Från värmeenergi till rörelseenergi -Heronskula Conlogic AB 15

16 Conlogic AB 16 Energi Flödesenergi Biomassa (skog, grödor etc) Vattenkraft (lägesenergi, vågor, strömmar) Vindkraft (temperatur, rotation) Fotoelektrisk effekt (solceller) Instrålningen från solen är 340 W per kvm Kapitalenergi Kol Olja Gas Uran Fossil primärenergi består av kolväten som bildats för länge sedan och lagrats i jordskorpan

17 Conlogic AB 17 Fotosyntesen koldioxid + vatten + ljusenergi 6 CO 2 + 6H 2 O kj druvsocker + syrgas C 6 H 12 O 6 + 6O 2

18 Conlogic AB 18 Global tillförsel av primärenergi Källa: Energimyndigheten/BP Statistical rview of world energy, June 2004

19 Conlogic AB 19 Transportsektorns energianvändning i världen Källa: Energimyndigheten/Energy balances of non OECD countries (2004 edition) IEA

20 Transportsektorns användning ökar Conlogic AB 20

21 Conlogic AB 21 Den regionala balansen för fossila bränslen 2004 Källa: Energimyndigheten/BP Statistical rview of world energy, June 2004

22 Conlogic AB 22 Slutlig energianvändning i transportsektorn i Sverige Källa: Energimyndigheten/SCB, Energimyndighetens bearbetning

23 Conlogic AB 23 Sveriges totala energianvändning Källa: Energimyndigheten/SCB, Energimyndighetens bearbetning 1. Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraft

24 Conlogic AB 24

25 Källa: Kjell Aleklett, Uppsala University Conlogic AB 25

26 Prognos för transporternas bränsle enligt EU s mål Conlogic AB Mtoe Year 10 % Hydrogen Natural gas Bio fuel Oil

27 Conlogic AB 27 År 2030 kan Kina komma att nyttja lika mycket olja som USA USA Import Production Nu använder kinesen 0,7 och amerikanen 11 liter/dag. Million BOPD China Import Production Million BOPD Men, det finns sannolikt inte tillräckligt med olja vare sig nu eller i i framtiden.

28 Conlogic AB 28 Peak Oil i ett historiskt perspektiv The end of the Oil Age Oct 23rd 2003 Leaders from The Economist print edition

29 Conlogic AB 29 Diskussion 2 Hur produceras transporterna idag? Vilken är transporternas tuffaste miljöutmaning?

30 Global uppvärmning Conlogic AB 30

31 Conlogic AB 31 Växthuseffekten Reflekterad kortvågig Ljusstrålning 30 Kortvågigt Solljus 100 Långvågig värmestrålning 70 Rymden Absorption 19 Atomsfären Växthuseffekten Värme absorberas av vattenånga, Koldioxid och andra växthusgaser och strålar tillbaka på jordytan Hav, land och is Solljus som Når jordytan 51 Avdunstning 23 + Värmeledning 7 Långvågig värmestrålning Direkt från jordytan 150 Återinstrålning höjer jordytans medeltemp. med 35 grader

32 VÄXTHUSGASER, GWP Conlogic AB 32 X 1 X 23 X 296

33 Conlogic AB 33 Växthusgasernas fördelning i atmosfären Växthusgaser koldioxid klorfluokarboner (freoner) ozon metan dikväveoxid övriga gaser

34 Koldioxidhalten i atmosfären Conlogic AB 34 Halten av koldioxid i atmosfären ökar och ökningstakten steg på 1960-talet. Källa: IPCC, 2001 och CDIAC

35 Conlogic AB 35 Metankoncentrationen i atmosfären under de senaste åren och sedan 1750 (infällt) Tid före 2005 År 2005 Källa, FN:s klimatpanel

36 Conlogic AB 36 Transports andel av klimatpåverkan World greenhouse-gas emissions by sector, 2000 (%) Fördelning av Sveriges utsläpp av växthusgaser % 13% 14% 4% 14% Transport Waste Agriculture Deforestaion Electricity & heat Industry 13% 9% 3% 6% 13% 7% El- och värmeproduktion Bostäder, lokaler och förbränning inom jord/skogbruk, fiske Inrikes transporter Industrins förbränning Industriprocesser Jordbruk 24% 17% Other 17% 30.7% Avfall Övriga sektorer* EU; 20 % En beräkning utifrån Europeiska förhållanden och statistik, där personbilarna står för 60 procent av koldioxidutsläppen och godstransporter för resterande 40.

37 Conlogic AB 37 Växthuseffekten -Nuläge Marine Aviation Million ton CO2 from fuel combustion Data source: IEA, 2007 Global Global International aviation Intl. Marine bunkers 2 % eller 4 %?

38 Transportsektorns växthusgaser Conlogic AB 38

39 Conlogic AB 39 Ändring av global medeltemperatur år ,6 o C under 1900-talet, Naturvårdsverket o C är en sannolik ökning till 2100 men det kan bli 6 grader (forskarna eniga, IPPC)

40 Conlogic AB 40 Minskning av Arktisk havsis

41 Klimatfrågan får allt större mediautrymme Conlogic AB 41

42 Conlogic AB 42 Förändring av koldioxid inom EU- och OECD-länder Källa: Energimyndigheten/OECD in figures 2004

43 Conlogic AB 43 Utsläpp av koldioxid från förbränning per invånare och BNP i EU samt OECD-länderna Källa: Energimyndigheten/OECD in figures 2004

44 Conlogic AB 44 Koldioxid per capita Bakgrund Ton koldioxid per person och år, Tanzania Kenya Indien Brasilien Lettland Kina Thailand Ungern Sverige Italien Polen Sydafrika Storbritannien Tyskland Danmark Japan Ryssland Finland Saudiarabien Australien Kanada USA Luxemburg Förenade arabemiraten Källa: Globalis

45 Växthuseffekten är även i Kina Conlogic AB 45

46 Conlogic AB 46 Utsläpp av koldioxid i Sverige 1980, Källa: Energimyndigheten

47 Conlogic AB 47 Diskussion 3 Vad tror ni om växthuseffekten? Vad kan transportlogistiken göra?

48 Uttunnat ozonskikt Conlogic AB 48

49 Conlogic AB 49 Ozonskiktets uttunning Cl Cl Cl Cl Klorfluorkarboner förs upp i stratosfären UV-strålning spjälkar av kloratomer från CFC-molekyl En ozonmolekyl Kan angripas Av kloratomen En syreatom spjälkas av och binds till kloratomen En fri syreatom tar syret från klormoxiden och bildar en ny syremolekyl Den frigjorda kloratomen och kan på nytt bryta sönder ozonmolekyler. En kloratom kan bryta ned upp till ozonmolekyler

50 Conlogic AB 50 Vad händer nu Montrealprotokollet (87, 90, 92) Återställt 2070 enligt NASA??, men Miljöframgångar vid mötet i Montreal 2007 I september 2007 beslöt de 191 länder att tidigarelägga utfasningen av de ozonförstörande freonutsläppen med tio år. "en historisk överenskommelse", uppger Nick Nuttal, FN:s miljöprogram UNEP till TT. Det innebär att freonanvändningen fasas ut i industriländerna 2020 istället för 2030 och i utvecklingsländerna 2030 i stället för USA kom med förslaget att årtalen borde flyttas fram tio år och fick beröm efter mötet för att ha varit en av de pådrivande länderna i förhandlingarna. Den snabbare minskningen av freoner kan ge en klimatvinst som är fem gånger större än de effekter som det nuvarande Kyoto-protokollet förväntas bidra med.

51 Conlogic AB 51 Diskussion 4 Har ni låtit er påverkas av ett uttunnat ozonskikt?

52 Försurning Conlogic AB 52

53 Conlogic AB 53 Försurningens principer Atomsfäriska effekter Svavelsyra (H 2 SO 4 ) Salpetersyra (HNO 3 ) Surt regn Svaveldioxid Kvävedioxider Påverkan på ph-värdet i Sjöar och mark

54 Conlogic AB 54 Försurning -Nuläge EU27 Sea TSAP IMO x SO2 SO2 från

55 Conlogic AB 55 Svensk import av svavel och kväveoxid (NO 2 ) år 2000 Källa: Energimyndigheten

56 Conlogic AB 56 Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige Källa: Energimyndigheten

57 Svaveldioxid Alla trafikslag Conlogic AB 57 Marine bunker Marine bunker, 2012 Marine bunker, 2007 global average Marine bunker, ECA, 2006 North Sea, ECA 2007 Marine bunker, ECA 2010 Marine bunker 2020 EU port fuels, 2010 Marine bunker, ECA 2015 Road diesel, Global average Road diesel 2005, EU Road diesel 2009, EU Road diesel Swedish average sulphur content [ppm]

58 Conlogic AB 58 Diskussion 5 Känner ni till något påtagligt tecken som tyder på försurning i er närhet?

59 Övergödning Conlogic AB 59

60 Conlogic AB 60 Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige Källa: Energimyndigheten

61 Conlogic AB 61 Övergödning -Nuläge EU27 Sea TSAP IMO x Nox Emissioner av NOx år

62 Conlogic AB 62 Diskussion 6 Känner ni till något påtagligt tecken som tyder på övergödning i er närhet?

63 Marknära ozon Conlogic AB 63

64 Conlogic AB 64 Orsaker till marknära ozon Den globala bakgrundshalten av ozon har ökat. Beroende på ökade halter av metan samt kväveoxider. Regionalt förhöjda halter i exempelvis Europa under högtrycksperioder som kan transporteras till andra regioner. Lokalt förhöjda ozonhalter från lokala utsläpp i samverkan med solljus.

65 Conlogic AB 65 Diskussion 7 Känner ni till något påtagligt tecken som tyder på marknära ozon (smog) i er närhet? Ge några exempel på miljöproblem som bedöms olika mot i Sverige

66 Minskad biologisk mångfald Conlogic AB 66

67 Conlogic AB 67 Några exempel på hur transportlogistiken inverkar negativt på den biologiska mångfalden: Barriäreffeketer från infrastruktur hindrar djurs vandringar Buller hindrar djurs kommunikationsmöjligheter Marknära ozon påverkar djurs hälsa Försurning förstör djurs omgivande livsmiljö Övergödning förstör djurs omgivande livsmiljö Giftutsläpp förstör djurs omgivande livsmiljö Klimatförändring förstör djurs omgivande livsmiljö

68 Conlogic AB 68 Lista över hotade arter I internationella naturvårdsunionen lista över utrotningshotade arter för 2007 tas arter upp varav är antingen utdöda eller under varierande grad av hot om utrotning. Det är en ökning med 200 arter jämfört med listan från föregående år. Bland de hotade arterna finns var fjärde däggdjursart, var åttonde fågelart och var tredje grodddjursart. Bland växterna bedöms 70 procent av arterna vara hotade.

69 Conlogic AB 69 Diskussion 8 Känner ni till något exempel på arter som försvunnit?

70 Buller, trängsel och barriäreffekter Conlogic AB 70

71 Conlogic AB 71 Diskussion 9 Ge något exempel på hur buller, trängsel och barriäreffekter diskuteras i samhället med avseende på transporterna?

72 Negativa hälsoeffekter Conlogic AB 72

73 Conlogic AB 73 Negativa hälsoeffekter Partiklar Kolväten koloxid Nolltolerans

74 Conlogic AB 74 Luftens sammansättning Ämne Beteckning Miljondelar (ppm) Omsättningstid kväve N miljontals år syre O tusentals år argon Ar miljontals år koldioxid CO år Neon Ne 18 miljontals år helium He 5 miljontals år metan CH 4 1,7 Ca 10 år vätgas H 2 0,6 tusentals år lustgas N 2 O 0,3 ca 150 år kolmonoxid CO 0,2 ca 6 månader ozon O3 0,02 ca 1 månad

75 Conlogic AB 75 Struktur Namn Utsläppskällor Effekter C 2 H 4 eten, etylen bilavgaser, polytentillverkning oxidantbildning, genotoxiska metaboliter C 3 H 6 propen, propylen bilavgaser oljekrackning oxidantbildning, genotoxiska metaboliter C 4 H 6 1,3-butadien bilavgaser Tobaksrök Cancerogen C 6 H 6 Bensen bilavgaser bensinångor Leukemi C 7 H 8 metylbensen, toluen bilavgaser lösningsmedel oxidantbildning Neurotoxisk C 8 H 8 styren styrenplaster plastbåtstillverkning oxidantbildning genotoxisk CH 2 O formaldehyd avgaser vissa möbler och textilier cancerogen allergen C 3 H 4 O akrolein avgaser stekos genotoxisk CHCL 3 triklormetan kloroform vattenklorering cancerogen C 2 H 3 CL kloreten vinylklorid PVC-plaster PVC-framställning cancerogen C 2 H 4 CL 2 dikloretan, EDC blyad bensin PVC-framställning cancerogen C 2 HCL 3 Trikloreten, Tri lösningsmedel cancerogen neurotoxisk C 2 CL 4 tetrakloreten, Per kemtvättmedel cancerogen

76 Conlogic AB 76 Partiklar i Sverige Årliga emissioner PM2,5, 1000 ton Nationell totalt Näringslivet totalt Årliga emissioner av partiklar PM2,5, partiklar mindre än 2,5 μm; kiloton [i] [i] SMED bearbetad av IVL

77 Conlogic AB 77 Diskussion 10 Ge några exempel på hur människors hälsa påverkats negativt av transporterna. Ge några exempel på hur människors hälsa påverkats positivt av transporterna.

78 Skada på naturresurser Conlogic AB 78

79 Conlogic AB 79 Vad är detta? BT Kemi Miamata Sälar i Kattegatt Erica Kuwait Tory Canyon DDTFC Roca Gil Bhopal Cyanobakterier Exxon Valdéz Prestige Libanon PCB Skogsdöd Och härnäst?

80 Conlogic AB 80 Utsläpp till havet Number of oil spill i The Swedish Economical zone.

81 Conlogic AB 81 Punktutsläpp av olja i Östersjön Källa: Helcom

82 Conlogic AB 82 Skada på naturresurser Sju oljeutsläpp i Östersjön på 24 timmar I mitten av september genomförde polskt, finländskt, lettiskt och estniskt flyg en spaning över alla trafik i Östersjön under 24 timmar. De upptäckte under den tiden sju oljeutsläpp. Vid en liknande flygövervakning i juni upptäcktes elva utsläpp under 24 timmar. De enskilda utsläppen är små men ändå skadliga för miljön. Endast i undantagsfall har sjöbevakningen lyckats knyta oljeutsläppen till ett bestämt fartyg. Sveriges Radio

83 Conlogic AB 83 Diskussion 11 Hur ska vi kunna komma ifrån att människan endast reagerar vid kris?

84 Slutsatser Conlogic AB 84 Slutsatser och prioriterade områden Resurser och klimat Energi Koldioxid Natur Svaveldioxid Kväveoxider Hälsa Koloxid Partiklar Buller Trängsel Trafiksäkerhet Olyckor

2. Transportlogistikens miljöpåverkan

2. Transportlogistikens miljöpåverkan 2. Transportlogistikens miljöpåverkan Conlogic AB 2 Conlogic AB 3 Miljöproblemens utveckling Utbredning och svårighetsgrad Osynligt avfall Synligt avfall Lokala problem Regionala problem Globala problem

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant

Läs mer

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik ETE331 Framtidens miljöteknik VT2017 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik ETE331 Framtidens miljöteknik VT2018 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella

Läs mer

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden Klimatsmarta brf Timotejen Träff 1: omvärlden Magnus Ulaner Projektledare Klimat och Kvalitet Klimatcoach HSB Södertörn magnus.ulaner@sodertorn.hsb.se 08 608 68 36 Kvällens innehåll 19.00 Klimatproblematiken

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123 Senast uppdaterad 20120801 37 Naturkunskap 1a1 Energi Lärarhandledning gällande sidorna 96123 C apensis Förlag AB Energi Avsnittet behandlar följande delar av det centrala innehållet: Frågor om hållbar

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Miljöteknik HT13. Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström

Miljöteknik HT13. Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström Miljöteknik HT13 Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström pia.lindberg@kemi.uu.se Globala och regionala miljöproblem Klimatförändringar Ozonlagrets förtunning Försurning av haven Marknära ozon Övergödning

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts.

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts. 1 Solen tillför jorden enorma mängder energi. Energin går åt till att värma upp marken, vindar uppkommer, is smälter, vatten blir vattenånga, vatten förflyttar sig som moln, regnet ger vattenkraft, vattenkraft

Läs mer

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1 Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) 2016-03-23 Nils Pauler 1 400 375 350 CO 2 och klimat över tid (IPCC via SMHI) Klimatet relaterat till CO 2 och metan under istiderna Idag 404 ppm 2016-03-23

Läs mer

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och enhetskorten i ordning (de gula korten) 4 Lägg symbol och enhets korten i ordning (de orange korten) 4 Placera energislagen i ordning,

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Kjell Larsson Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet 1960-talet

Läs mer