Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Kronobergs län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Ronnie Kihlman, Analysavdelningen

3 Sida: 3 av Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 5 Definitioner... 6 Sammanfattning... 8 Försiktig ljusning i konjunkturen... 8 Arbetslösheten bromsar in för att sedan minska... 8 Sysselsättningen ökar fram till Utmaningar på länets arbetsmarknad... 9 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Stigande efterfrågeutveckling på länets varor och tjänster Lediga platser Kapacitetsutnyttjande Rekryteringsproblem Varsel Näringsgrenar och yrken Länets branschstruktur och -utveckling Sysselsättningen i länet Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Handel Transport Hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster Offentliga tjänster Brist och överskott på arbetskraft Utbudet av arbetskraft Grupper utanför arbetskraftsdeltagandet Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetslöshetens utveckling Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd Prognos för arbetslösheten i Kronobergs län... 45

4 Sida: 4 av 64 Arbetslöshetens struktur Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Personer med arbetslöshetstider på mer än tre år ökar Antalet personer i utsatta grupper fortsätter att öka Arbetslösa äldre år Utomeuropeiskt födda Om prognosen Källor Tabell- och diagrambilaga Rekryteringsproblem... 61

5 Sida: 5 av 64 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I arbetsmarknadsutsikterna för Kronobergs län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen.

6 Sida: 6 av 64 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Detta index beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetskraften I arbetskraften ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år.

7 Sida: 7 av 64 Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend. Sökande i program med aktivitetsstöd Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Totalt inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

8 Sida: 8 av 64 Sammanfattning Försiktig ljusning i konjunkturen Världsekonomin håller på att långsamt repa sig. Det som emellertid drar ner den globala tillväxttakten är bland annat osäkerheten i det skuldtyngda euroområdet. I Sverige har utvecklingen under senare tid gått relativt trögt och höstens konjunktursvacka fick arbetsmarknaden att reagera med stigande varselnivåer och arbetslöshet. Mot slutet av 2012 stagnerade BNP. Utvecklingen blev ändå bättre än väntat och det tände en viss framtidsoptimism i landet. Många av Konjunkturinstitutets framåtblickande indikatorer har i början av 2013 pekat uppåt och BNP-utvecklingen var starkare än förväntat för första kvartalet I maj backade dock KI:s barometerindikator för andra månaden i rad då konfidensindikatorerna för industrin och hushållen föll. Även BNP:s sammansättning kan tyda på att företagen överskattat efterfrågan något då det i stor utsträckning var lagerinvesteringar som gav ett positivt bidrag till tillväxtförstärkningen. Det var också främst industrins lager som ökade. Länets företag påverkades av den svaga omvärldsutvecklingen i höstas och bedömningarna gällande framtida marknadsutveckling var låga. I Arbetsförmedlingens vårundersökning bedömer dock företagen i Kronoberg framtiden som betydligt mer positiv och ser en ljusning i efterfrågan avseende deras varor och tjänster. Man bedömer nu även marknadsutvecklingen på längre sikt som positiv. Kapacitetsutnyttjandet bland länets företag har sjunkit något jämfört med tidigare undersökningar och rekryteringsbehoven har varit låga de senaste sex månaderna. Trots detta har efterfrågan på arbetskraft varit relativt god även om den fullt naturligt minskat något i spåren av den inbromsande konjunkturen. Bristsituationer kvarstår dock fortfarande för vissa yrkeskompetenser i länet, i synnerhet inom den offentliga sektorn. Arbetslösheten bromsar in för att sedan minska Arbetslösheten i länet steg under 2012 och i december var personer arbetslösa. Ökningstakten hade dock avtagit något mot slutet av 2012 och har minskat ytterligare under de första månaderna av I och med den stabilisering som skett i konjunkturen under senare tid så har Arbetsförmedlingens bedömning från hösten 2012 med en kraftigt stigande arbetslöshet nu reviderats ned. I april i år uppgick det totala antalet inskrivna arbetslösa personer i länet till Fram till kvartal fyra 2013 förväntas arbetslösheten öka jämfört med motsvarande kvartal 2012 och omfatta personer som ett genomsnitt för årets tre sista månader.

9 Sida: 9 av 64 Arbetslösheten bedöms sedan att minska i takt med att konjunkturen förbättras och för fjärde kvartalet 2014 bedöms länets arbetslöshet till personer. Sysselsättningen ökar fram till 2014 Enligt SCB:s senaste registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) uppgick antalet sysselsatta i Kronobergs län till personer (16-64 år) under Avmattningen i konjunkturen under hösten 2012 påverkade dock länets sysselsättning negativt. Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet sysselsatta i länet sakta ökar med 100 personer fram till utgången av fjärde kvartalet 2013 samt att sysselsättningen fortsätter att stiga med ytterligare 600 personer fram till fjärde kvartalet Utmaningar på länets arbetsmarknad I spåren av avmattningen och höstens stigande arbetslöshet så hårdnade konkurrensen om de lediga jobben på länets arbetsmarknad. En stigande arbetslöshet betyder även att grupper som har det svårare att komma ut i arbete får en ännu tuffare situation. Ett stort antal av de inskrivna på Arbetsförmedlingen har dessutom med sig en bakgrund med många och ibland långa tider utan arbete. Antalet personer som varit arbetslösa i mer än tre år den senaste tioårsperioden har, i varierande styrka, ökat sedan våren I slutet av april i år hade drygt personer varit utan arbete i mer än tre år under den senaste tioårsperioden. Det motsvarar en ökning med nästan 20 procent under det senaste året och personer med riktigt långa tider i arbetslöshet utgör nu 27 procent av samtliga inskrivna arbetslösa i länet. Många av de personer som har långa sammanlagda tider i arbetslöshet tillhör också någon av de utsatta grupperna som Arbetsförmedlingen har identifierat. Antal personer i utsatta grupper har ökat i antal det senaste året och utgör nu drygt 61 procent av antalet totalt inskrivna arbetslösa i länet. Arbetsförmedlingen tillsammans med andra aktörer och näringslivet har här en stor utmaning framöver att på olika sätt stötta dessa arbetssökande och skapa en varaktig utveckling som medför högre sysselsättning och minskad arbetslöshet. Trots att utbudet av arbetskraft ökat på arbetsmarknaden i Kronoberg så uppger länets företagare i många fall att de har svårt att hitta personer med den kompetens som eftersöks. Brist på rätt utbildad arbetskraft hämmar rekryteringar och sysselsättning och i förlängningen även tillväxt och välfärd. Framtida arbetskrafts- och kompetensförsörjning är alltså en annan utmaning att agera på.

10 Sida: 10 av 64 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Sveriges ekonomi har, i jämförelse med flera andra länder, haft en relativt god utveckling sedan finanskrisen I motsats till de sydeuropeiska länderna så har den svenska återhämtningen i huvudsak berott på stabila statliga finanser vilket genererat i en förhållandevis god och ihållande privatkonsumtion. Den globala ekonomin har dock under senare tid präglats av en internationell finansoro vilket fått den att undan för undan tappa fart. Under hösten 2012 spred sig denna oro och den europeiska lågkonjunkturen påverkade flera av våra grannländer. Inbromsningen påverkade också den svenska ekonomin, som under hösten 2012 visade tydliga tecken på ytterligare avmattning med en stigande arbetslöshet som följd. I början av 2013 skymtades dock en viss ljusning i den globala ekonomin och under de första månaderna på året vände konjunkturindikatorerna uppåt i många länder. Denna återhämtning sker dock ifrån en aktivitetsnivå som, framförallt i Sydeuropa, är mycket låg. De förväntningar som byggdes upp under början av året har dock inte infriats ännu. Under de senaste månaderna har de ekonomiska signalerna varit mycket varierande med allt ifrån fallande siffror i Kina som visar på en avtagande tillväxt för årets första kvartal samt avtagande inköpschefsindex för april månad till stigande inköpschefsindex och oväntat låga siffror för nyarbetslösa i USA. Även de tyska inköpscheferna blev något mer positiva i maj månad och redovisar nu siffror som snart närmar sig 50 strecket, vilket är brytpunkten som indikerar en ökad ekonomisk aktivitet. En viss oro har dock åter blossat upp i Europaområdet med krissituationer i Slovenien och Cypern samt en politisk oro i Italien. Bilden av omvärldskonjunkturen är att den kan komma att påverkas länge av den nuvarande ekonomiska osäkerheten samt att återhämtningen, de positiva signalerna till trots, hittills gått ganska trögt. Tillväxten bedöms också bli något dämpad för första delen av 2013 för att sedan gradvis stiga. Den svenska ekonomin är inne i en lågkonjunktur men har ändå klarat sig förvånansvärt bra genom den kris som framförallt Europaområdet stått inför. Sveriges BNP stagnerade under fjärde kvartalet Utvecklingen var dock bättre än väntat vilket fick konjunkturindikatorerna i Sverige att vända uppåt under första delen av Även BNP för det första kvartalet 2013 överraskade och visade på starkare siffror än förväntat. Här var det framför allt den privata konsumtionen och ökningen av lagren som bidrog till den goda tillväxten. KI:s barometerindikator för den svenska ekonomin ökade till följd av detta i fyra månader i rad fram till april Arbetsmarknaden följde i samma spår och

11 Sida: 11 av 64 utvecklingen har även här varit något bättre än väntat. Under april och maj månad har dock KI:s barometerindikator åter backat men nivån ligger fortfarande högre än vad den gjorde mot slutet av Minskningen i barometerindikatorn förklaras främst av att hushållens och tillverkningsindustrins bedömningar föll. Arbetsförmedlingens prognos från slutet av föregående år räknade med en svag utveckling av sysselsättningen. Mycket talar nu istället för en försiktig ökning av sysselsättningen under Efterfrågan på arbetskraft förväntas dock stiga långsammare än utbudet och därför förväntas även arbetslösheten att stiga ytterligare under Stigande efterfrågeutveckling på länets varor och tjänster Efterfrågan på arbetskraft påverkas till viss del av konjunkturutvecklingen men också av andra faktorer som till exempel företagets åldersdemografi samt hur väl arbetsstället utnyttjar verksamhetens kapacitet. I Arbetsförmedlingens undersökning gör företagen inom det privata näringslivet bedömningar om den framtida marknadsutvecklingen gällande deras varor och tjänster, både på kortare och lite längre sikt. I diagram 1 redovisas förtagens bedömningar på kort sikt som ett konjunkturindex för de kommande sex månaderna. När konjunkturläget stärks och företagen tror på bättre tider redovisas positiva och starka indexvärden och således det omvända när man tror på sämre tider. Dessa bedömningar om marknadsutvecklingen är en av de faktorer som är viktiga och påverkar företagens agerande vad det gäller exempelvis investeringar och nyrekryteringar. Länets företag påverkades av den svaga omvärldsutvecklingen i höstas och bedömningarna gällande framtida marknadsutveckling var låga. Av vårens undersökning framgår dock att företagen i Kronobergs län nu återfunnit en viss framtidstro och ser en ljusning i efterfrågan avseende deras varor och tjänster. Bedömningar gällande den kommande marknadsutvecklingen har jämfört med i höstas stigit med nästan 37 enheter och ligger nu på relativt starkt konjunkturindex av 33. Företagens bedömningar tenderar dock att vara något starkare under våren. Ökningen är därför inte alls lika iögonfallande stor om man jämför bedömningen förra våren, då skillnaden mot årets undersökning endast blir en ökning med tre enheter. Resultatet för våren 2013 ligger nu ändå över det historiska genomsnittet för länet men i paritet med bedömningarna för riket. Arbetsgivarna bedömer även marknadsutvecklingen sett på lite längre sikt (6-12 månader) som god. Jämfört med för ett år sedan har länets långsiktiga konjunkturindex stigit med 6 enheter. Till detta bör dock tilläggas att intervjuerna gällande företagens framtidsförväntningar genomfördes under mars till mitten av april. Därefter har vissa

12 Sida: 12 av 64 konjunkturella indikatorer fallit tillbaka något, vilket skulle kunnat påverka företagens bedömningar. Företagens bedömningar om framtiden skiljer sig också från bransch till bransch. Störst optimism i vårens undersökning visar företagen inom den privata tjänstenäringen, tätt följt av företag inom byggverksamheten. Industrin i länet uppvisar en något mer försiktig framtidstro. 1 Detta kan ha sin bakgrund i den europeiska lågkonjunktur som fortsatte in i mot slutet av 2012 samt att en starkare svensk krona påverkade den svenska exporten negativt. Särskilt hårt drabbades den varuexporterande tillverkningsindustrin. För Kronobergs län, som har en hög sysselsättning inom denna bransch, blir effekterna av detta tydligt kännbara. Sammanfattningsvis visar vårens intervjuundersökning att länets företag nu ser något ljusare på framtiden och att höstens pessimistiska syn på marknadsutvecklingen nu bytts ut mot en stigande efterfrågebedömning. En viss osäkerhet finns dock i dessa bedömningar då det under senare tid funnits tendenser som pekar på en något mer dämpad marknadsutveckling. Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Kronobergs län. Våren 2007 våren Kronobergs län Historiskt genomsnitt, Kronobergs län Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen 1 Se tabell 1 i diagram och tabellbilagan

13 Sida: 13 av 64 som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Lediga platser Diagram 2 visar antalet nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen i Kronobergs län. Antalet nyanmälda platser återspeglar till viss del läget i konjunkturen samt hur efterfrågan på arbetskraft förändras över tid. Det är dock viktigt att tillägga att inte alla lediga platser anmäls till Arbetsförmedlingen. Av samtliga rekryteringar på arbetsmarknaden brukar Arbetsförmedlingen ha en marknadsandel på mellan 30 och 40 procent. Marknadsandelen varierar också över tid och tenderar att stiga när efterfrågan på arbetskraft är hög och minska något när efterfrågan dämpas. Inflödet av antalet lediga platser har sedan nedgången ökat i samband med återhämtningen i konjunkturen och har sedan dess legat kvar på en förhållandevis hög nivå. Under 2013 har det hittills anmälts drygt platser, vilket ligger klart över det historiska genomsnittet 2 för länet som uppgår till Nivån på platsinflödet för inledningen av 2013 är fortfarande relativt hög, även om inflödet avtagit något jämfört med motsvarande perioder för både 2011 och 2012 då det anmäldes drygt respektive platser. En stor del av de nyanmälda platserna i Kronobergs län ligger inom den privata tjänstesektorn (47,7 procent) samt inom vård, omsorg och utbildning (46 procent). Omkring 2,9 procent av platserna har anmälts inom industrin och ytterligare 1 procent anmäldes inom bygg samt anläggningsverksamheten. Den största delen av de anmälda platserna inom den privata tjänstesektorn utgjordes av finansiell verksamhet och företagstjänster, följt av handel. 2 Det historiska genomsnittet avser perioden januari april, åren

14 Sida: 14 av 64 Diagram 2. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april Kronobergs län Antal Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Kapacitetsutnyttjande I Arbetsförmedlingens undersökning mäts hur mycket företagens befintliga personalstyrka kan öka sin produktion av varor och tjänster innan de behöver rekrytera ytterligare personal. Ett högt värde på ledig kapacitet tyder på att företagen har ett lågt kapacitetsutnyttjande och kan med andra ord möta en uppgång av efterfrågan med de outnyttjade produktionsresurser som finns. Ett lågt värde innebär att produktionskapaciteten slår i taket. Det så kallade kapacitetsutnyttjandet kan således vara en viktig indikator när det gäller bedömning av företagens kommande efterfrågan på arbetskraft. I vårens intervjuundersökning uppger länets företag ett fortsatt relativt högt men fallande kapacitetsutnyttjande som nu ligger under det historiska genomsnittet. 59 procent av arbetsgivarna angav att de ligger på ett nästan fullt kapacitetsutnyttjande 3. Kapacitetsutnyttjandet är nu något lägre jämfört med undersökningen för ett år sedan då motsvarande andelssiffra var 62 procent. Att kapacitetsutnyttjandet har gått ned bland länets företag och att värdet nu ligger under det historiska genomsnittet kan förklaras med att den tidigare relativt arbetskraftsintensiva byggverksamheten i länet påtagligt 3 Med nästan fullt kapacitetsutnyttjande menas att företagen bedömer att de maximalt kan öka produktionen med tio procent innan de behöver rekrytera ytterligare personal.

15 Sida: 15 av 64 minskat sitt kapacitetsutnyttjande. I vårens undersökning anger 55 procent av byggföretagen att de ligger på ett nästan fullt kapacitetsutnyttjande, en minskning med hela 24 procentenheter jämfört med för ett år sedan. Även kapacitetsutnyttjandet för länets industri har i vårens undersökning fallit då 56 procent av arbetsgivarna uppger att de använder sin kapacitet nästan helt fullt ut, en minskning med 10 procentenheter jämfört med undersökningen våren I den privata tjänstenäringen, som tidigare generellt sett legat på en något lägre nivå än ovan nämnda branscher, har andelen arbetsgivare som anger ett nästan fullt kapacitetsutnyttjande istället stigit med två procentenheter på ett år till 56 procent. Ett fallande kapacitetsutnyttjande kan delvis spegla den inbromsning av efterfrågan på varor och tjänster som länets företagare upplevt de senaste sex månaderna. Ett lägre kapacitetsutnyttjande kan också indikera att en eventuell sysselsättningsökning skjuts något på framtiden då företagen till viss del kan möta en förutspådd uppgång med redan befintlig personal. Diagram 3. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Hösten 2007 våren Kronobergs län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt. Procent V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Rekryteringsproblem Andelen arbetsgivare inom det privata näringslivet som angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under de senaste sex månaderna har under de två sista undersökningarna legat stilla på 22 procent och gjorde även så i vårens undersökning.

16 Sida: 16 av 64 Företagens efterfrågan på arbetskraft förändras bland annat beroende på deras ekonomiska situation samt deras bedömningar av kommande marknadsutsikter. När konjunkturen bromsar in och efterfrågan på arbetskraft minskar tenderar även den upplevda bristen att sjunka. Vid en tillbakablick har länets arbetsgivare inom privata näringslivet tenderat att redovisa höga bristtal som legat över riksgenomsnittet. Att de tre senaste mätningarna legat under det historiska medelvärdet för såväl riket (23 procent) som för länet (25 procent) kan tyda på ett något lägre rekryteringsbehov men också att man i större utsträckning känt av den avmattning i konjunkturen som skedde under både hösten 2011 och Trots att vårens mätning ligger under det historiska genomsnittet för länet såväl som för riket så är det fortfarande mer än vart femte företag som uppger att de upplevt en avsaknad av rätt kompetens vid rekrytering. Denna relativt höga siffra ska dock inte förknippas med att länet upplever en generell brist på arbetskraft, utan det är samtidigt viktigt att påpeka att arbetslösheten fortfarande är hög och att ledig arbetskraft finns. Att den lediga arbetskraftens kompetens inte kan möta de krav som ställs av arbetsmarknaden pekar således mer mot en kompetensbrist än en arbetskraftsbrist. Denna matchningsproblematik kan få allvarliga konsekvenser för rekryteringar såväl som för sysselsättningen i länet och är en av de utmaningar som arbetsmarknadspolitiken står inför. Lyckas inte rekryteringar av personer med nyckelkompetenser finns också risk för att detta i förlängningen kan få negativa effekter på tillväxt och välfärd. Den upplevda bristen på arbetskraft varierar dock mellan företagen inom den privata sektorn. Rekryteringsproblemen har det senaste året framförallt ökat inom den privata tjänstenäringen (+6 procentenheter) medan den minskat inom byggverksamheten (-11 procentenheter) samt industrin (-8 procentenheter). De vanligaste konsekvenserna av de upplevda rekryteringsproblemen var att rekryteringen tog längre tid än normalt samt att befintlig personal fick arbeta mer. Rekryteringsproblemen inom offentlig sektor har också minskat jämfört med våren 2012 och ligger nu på 35 procent, vilket är under länets historiska genomsnitt (36 procent). Länets bristtal för offentliga verksamheter ligger i vårens undersökning även under rikets resultat där 38 procent uppgav brist på arbetskraft vid rekrytering. Bristtalen är höga inom många verksamhetsområden och som återkommande bristyrken uppger arbetsgivarna bland annat läkare, förskollärare, specialistsjuksköterskor, socialsekreterare och grundskolelärare. Exempel på bristyrken som angetts inom det privata näringslivet är bland annat ITarkitekter, testare och testledare, kockar och golvläggare med erfarenhet samt diverse ingenjörsyrken och chefer av olika slag.

17 Sida: 17 av 64 Diagram 4. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Hösten 2004 våren Kronobergs län. Procent H 05 V 05 H 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Varsel Efter de höga varselnivåer som registrerades under finanskrisen 2008/2009 så har antalet personer som omfattats av varsel i Kronobergs län varit relativt lågt. I början av 2012 låg varseltalen i Kronobergs län, med undantag för ett enstaka större varsel i mars månad, på en relativt normal nivå. Varselnivåerna steg dock något under våren och även under den senare delen av hösten 2012 ökade länet sin andel av varslen i jämförelse med riket. Totalt sett så landade varselsiffran för 2012 på drygt personer, vilket är den tredje största siffran under 2000-talet Hittills under 2013 (januari-april) har drygt 570 personer varslats i länet. En siffra som ligger nästan 150 personer över länets historiska genomsnitt 4 (428 personer) och en ökning jämfört med motsvarande period för 2011 och 2012, då 123 respektive 347 personer varslades om uppsägning. Denna relativt höga varselsiffra kan i huvudsak härledas till två månader medan övriga två månader legat på mer normala nivåer. Nästan 80 procent av dessa varsel berörde tillverkningsindustrin och av resterande antal så stod parti och detaljhandeln samt byggverksamheten för 7 respektive 6 procent. Endast 2,5 procent av de varslade återfanns inom offentliga verksamheter. 4 Det historiska genomsnittet avser perioden januari april, åren

18 Sida: 18 av 64 Varsel bör i första hand ses som en temperaturmätare på konjunkturläget men också som en indikator på hur efterfrågan av arbetskraft kan komma att utvecklas. Att personer varslas om uppsägning kan dock ske oavsett konjunkturläge, även om företagen i tider med god ekonomisk aktivitet och hög efterfrågan på varor och tjänster tenderar att varsla färre och vise versa. Man bör dock beakta att alla som varslas inte blir uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Tabell 1. Antal varslade personer per år. Kronobergs län. År Antal varslade (t.om. april) 570 Källa: Arbetsförmedlingen.

19 Sida: 19 av 64 Näringsgrenar och yrken Inledning Kronoberg var ett av de län som drabbades hårdast i kölvattnet av den ekonomiska krisen 2009 och mot slutet av året hade sysselsättningen i länet minskat med drygt personer jämfört med året innan. Antalet sysselsatta 5 uppgick då till personer vilket motsvarade en minskning med nästan 5,2 procent jämfört med året innan. Motsvarande procentsats för sysselsättningsnedgången i riket under samma period var 3,4 procent. Det var framförallt tillverkningsindustrin som drabbades hårt av denna nedgång. Under 2010 tog konjunkturen fart igen och återhämtningen fortsatte även, om än i en varierande takt, under Länets sysselsättning har sedan 2009 stigit med drygt 2,6 procent fram till slutet av 2011, vilket är en något svagare utveckling än riksgenomsnittet som under samma period ökat med drygt 4 procent. En stor del av sysselsättningsuppgången under denna period stod länets industri för men även företag inom finansiell verksamhet och företagtjänster samt information och kommunikation redovisade en relativt stark sysselsättningsökning. Länets branschstruktur och -utveckling Branschstrukturen i Kronobergs län ser något annorlunda ut om man jämför med riket. De mest framträdande skillnaderna är att länets befolkning, i större utsträckning än riket, arbetar inom tillverkningssektorn samt att en större andel av rikets befolkning är sysselsatta inom finansiell verksamhet och företagstjänster. 5 Enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS), år, dagbefolkning

20 Sida: 20 av 64 Diagram 5. Branschstruktur i Kronobergs län, RAMS år, dagbefolkning. Riket Kronobergs län Tillverkning och utvinning 22,4% Vård och omsorg samt sociala tjänster 15,8% Offentlig förvaltning, utbildning och försvar 13,6% Handel 11,8% Finansiell verksamhet och företagstjänster 9,4% Byggindustri 5,5% Transport och magasinering 5,0% Okänd verksamhet 4,8% Information och kommunikation 3,5% Personliga och kulturella tjänster 3,3% Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,6% Hotell och restaurang 2,3% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Källa: SCB, RAMS 2011, förvärvsarbetande dagbefolkning. 22,4 procent av länets sysselsatta arbetar inom tillverkning och utvinning, en siffra som är nästan 8 procentenheter högre än motsvarande siffra för riket. Även vård, omsorg och sociala tjänster samt jord- och skogsbruket i länet sysselsätter något fler än riket. En tydlig skillnad i fördelningen av andelen sysselsatta i de olika delbranscherna syns också om man jämför rikets och länets sysselsättning i näringsgrenen finansiell verksamhet och företagstjänster. I Kronobergs län arbetar 9,4 procent av de sysselsatta i länet inom denna delbransch, vilket är nästan 4,5 procentenheter lägre jämfört med motsvarande andelssiffra för riket. Antalet anställda inom tillverkningsindustrin föll kraftigt efter lågkonjunkturen och var också den bransch i länet som tappade störst andel av sin sysselsättning jämfört med året innan, en nedgång på 13,5 procent (se tabell 2). Sedan dess har det skett en återhämtning under 2010 och 2011 och antalet anställda ökade under perioden med 700 personer. En bransch som haft en stark återhämtning och, som framförallt under senare år, ökat sin sysselsättning är Information och kommunikation som ökat med drygt 440 personer sedan Under 2012 vände marknaderna åter nedåt vilket har påverkat näringarna i Kronobergs län och åter igen så är det tillverkningsindustrin som känt av en tydlig avmattning.

21 Sida: 21 av 64 Tabell 2. Branschutveckling i Kronobergs län från , RAMS år, dagbefolkning w Förändring jämf föregående år Förändring Förändring Bransch antal personer i % Jordbruk, skogsbruk och fiske 4,5% 1,2% -3,5% 47 2,1% Tillverkning och utvinning -13,5% 1,7% 1,9% ,4% Byggindustri -2,6% 3,2% 1,0% 74 1,5% Handel -5,1% 0,3% -0,6% ,3% Transport och magasinering -4,9% 0,9% -0,1% ,1% Hotell och restaurang 1,1% 8,9% -1,1% 166 8,8% Information- och kommunikation -2,1% -0,5% 19,7% ,6% Finansiell verksamhet och företagstjänster -4,4% 3,2% -0,1% ,5% Offentlig förvaltning, utbildning och försvar -1,1% 0,8% 0,1% -21-0,2% Vård och omsorg samt sociala tjänster -2,2% 1,0% 0,9% -52-0,4% Personliga och kulturella tjänster 1,2% -3,5% -1,5% ,8% Okänd verksamhet -1,6% 10,1% -2,0% 248 6,1% Totalsumma -5,2% 1,8% 0,9% ,7% Källa: SCB, RAMS 2011, förvärvsarbetande dagbefolkning. Sysselsättningen i länet Konjunkturinstitutets konfidensindikator för näringslivet i riket steg under de tre första månaderna av 2013 men föll sedan tillbaka något i april. Även i maj sjönk konfidensindikatorn och ligger nu efter fallet åtta enheter under det historiska genomsnittet. Det var framförallt tillverkningsindustrin som bidrog negativt. Konjunkturinstitutet gör också bedömningen att sysselsättningen minskat något de senaste månaderna och att denna minskning kommer fortsätta de närmsta kommande månaderna. Bedömningarna gällande sysselsättningen är dock inte lika negativa som tidigare och vissa delbranscher bedömer istället en kommande sysselsättningsökning. Hushållen syn på den svenska ekonomin har även den förbättrats något under den första delen av året. Emellertid föll också denna indikator tillbaka något under maj månad. Hushållens syn på den egna ekonomin har dock blivit något mer positiv och man tror också att arbetslösheten kommer att dämpas något. I vårens intervjuundersökning har även Arbetsförmedlingens konjunkturindex för det privata näringslivet i Kronoberg stigit i jämförelse med i höstas. Indexvärdet ligger nu över det historiska genomsnittet. Företagen i länet uppgav att de upplevde en tydlig tillbakagång i konjunkturen under hösten men är nu betydligt mer optimistiska om framtiden där man aviserat en uppgång i både efterfrågeutveckling och sysselsättning. Samtidigt vilar dessa bedömningar på en något osäker grund och företagarnas bedömningar varierar. Det är främst den privata tjänstenäringen som lämnat en något starkare

22 Sida: 22 av 64 bedömning medan den relativt omvärldskänsliga tillverkningsindustrin i länet gör något mer försiktiga bedömningar om framtiden. Arbetsförmedlingen bedömer att länets sysselsättning kommer att vara i det närmaste oförändrad under 2013, med en ökning med endast 100 personer. Det är främst inom industrin det förväntas en negativ utveckling medan den privata tjänstesektorn bedöms öka. Utsikterna för 2014 bedöms som något bättre och den återhämtning som prognostiseras får nu ett visst genomslag på sysselsättningen som beräknas stiga med 600 personer fram till fjärde kvartalet Tabell 3. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan. Kronobergs län. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år). Jord- och skogsbruk De areella näringarna i Kronoberg sysselsätter nästan 3 procent 6 av samtliga sysselsatta i länet och omfattar utöver arbete med jord- och skogsbruk även uppfödning och skötsel av djur samt fiske med mera. Andelen sysselsatta har ökat svagt under de senaste åren. Emellertid är medelåldern inom branschen generellt hög och en stor andel förväntas lämna branschen på grund av åldersskäl under de närmsta åren. Branschen är klart mansdominerad då nästan fyra av fem sysselsatta är män. Den utveckling som pågått under en tid med strukturomvandlingar inom jordbruket fortsätter och läget för länets jord- och skogsbrukare är ganska oförändrat jämfört med hösten Den upplevda lönsamheten fortsätter att falla inom flera av branschens produktionsgrenar där framför allt mjölk-, växt- och nötköttsproducenter uppfattar lönsamheten som avtagande. Grisköttsproducenterna har trots en tidigare stark konkur- 6 Förvärvsarbetande i länet enligt RAMS 2011, dagbefolkning.

23 Sida: 23 av 64 rens från utlandet upplevt att lönsamheten förbättrats, mycket tack vare att priset på kött stigit något på senare tid. De snabba svängningarna i lönsamhet inom branschen gör det svårt för producenterna att planera för framtiden, vilket resulterat i att investeringar i byggnader och maskiner varit väldigt försiktiga under Även kommande investeringsplaner har fallit något och förväntas vara låga under hela 2013 enligt statistik från Lantbrukarnas riksförbund. Sågverken lever under en fortsatt pressad situation med dålig lönsamhet. Anmälan om avverkningar och ansökningar om tillstånd till avverkning har ökat något i länet under den senaste tiden. Prisutvecklingen på timmer har dock varit svag och efterfrågan från EU är fortsatt låg. Branschen fortsätter även att genomleva en strukturomvandling där antalet sågverk i hela landet minskar. Precis som under prognosen hösten 2012 är det framförallt marknaderna i Nordafrika, Kina och Östeuropa som företagen söker sig till för att hitta avsättning på sina produkter. I Arbetsförmedlingens undersökning vittnar företagen om en mycket svag konjunktur det senaste halvåret. Man har dock en något mer positiv syn på den närmsta framtiden om ändå något försiktig då man redovisar ett konjunkturindex på 0 för de kommande sex månaderna. På lite längre sikt (6-12 månader) är företagarna ännu något mer positiva även om konjunkturindexet på 20 är en minskning med 5 enheter jämfört med undersökningen under våren Kapacitetsutnyttjandet i branschen har i vårens undersökning legat i det närmaste stilla jämfört med för ett år sedan. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen i branschen sannolikt förblir i det närmsta oförändrad under prognosperioden. Erfarna maskinförare och maskinförare anges vara något svårare att rekrytera. Industri Industrin i Kronoberg sysselsatte nästan personer 2011 enligt Statistiska centralbyrån 6, vilket motsvarar 22 procent av länets totala sysselsättning. De kommuner i Kronoberg som har störst andel sysselsatta inom industrin är Uppvidinge och Markaryd med 47 respektive 42 procent av kommunens totala antal förvärvsarbetande. Lägst andel sysselsatta inom industrin har Växjö och Älmhults kommun med 12 respektive 20 procent. Industriföretagen utgör en viktig del av Kronobergs sysselsättning. Betydelsen för den totala sysselsättningen bör värderas ännu högre än vad ovanstående procentsiffra anger då länets industri också köper in mycket tjänster från andra branscher. Industrisektorn är tydligt mansdominerad då nästan 80 procent av de sysselsatta är män. De delbranscher inom länets industri som sysselsätter flest är maskin- och metall-

24 Sida: 24 av 64 varuindustrin (29,5 respektive 12,5 procent) samt transportmedelsindustrin (9,5 procent). Även trävaru- samt övrig tillvekningsindustri (9 respektive 8 procent) står för en betydande del av länets totala industrisysselsättning. Globalisering och en ökad grad av konkurrensutsättning, från bland annat låglöneländer, har på senare tid påverkat länets industri till att genomföra rationaliseringar och strukturförändringar. Branschen har nu en relativt hög känslighet för konjunktursvängningar och den sysselsättning som förloras i konjunkturnedgångar riskerar att inte hämtas tillbaka när konjunkturen vänder uppåt igen. Å andra sidan finns det tecken på att industriföretagen är något mer rädda om sin personal nu. Länets arbetsgivare har, i den prognos som genomfördes under våren av Arbetsförmedlingen, indikerat att man önskat behålla vissa kompetenser inom företaget i ett läge av tillfällig svacka eftersom denna kompetens kan vara svår att finna när man på nytt vill expandera eller göra återrekryteringar. Efter inbromsningen under hösten 2012 har industrikonjunkturen stärkts något och Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin steg tre månader i rad fram till april i år. När majsiffrorna presenterades så backade dock indikatorn igen och ligger nu tio enheter under det historiska genomsnittet. Produktionsvolymen hade ökat något i maj men en svag orderingång och minskande sysselsättning drog ned resultatet. Enligt konjunkturinstitutet räknar industriföretagen med ytterligare personalnedskärningar och en måttlig produktionstillväxt de kommande månaderna. Arbetsförmedlingens egen undersökning visar på en liknande bild som konjunkturinstitutets. Länets företag bedömde under vårens undersökning att efterfrågan på varor och tjänster minskat under det senaste halvåret. Emellertid blev minskningen inte så djup som företagen förväntade sig i höstas. Industriföretagen i länet har nu också en betydligt mer positiv syn på efterfrågan av deras varor och tjänster inför den närmaste framtiden. Den något negativa synen från i höstas har vänts till en tro på en stigande efterfrågan. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för industrin har stigit med sex enheter på ett år och ligger nu över det historiska genomsnittet (Diagram 6). Länets bedömningar är dock något lägre än riksgenomsnittet vars konjunkturindex landade på 33 för våren Bedömningarna skiljer sig något åt mellan delnäringarna där länets gummi- och plastindustri är något mer positiva medan glas- samt massa- och pappersindustrin är något mer negativa.

25 Sida: 25 av 64 Diagram 6. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Kronobergs län. Våren 2007 våren Kronobergs län Historiskt genomsnitt, Kronobergs län Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. På lite längre sikt (6-12 månader) tenderar företagen i branschen att vara ännu något mer positiva. Konjunkturindex för 6-12 månader har dock inte ökat nämnvärt från våren 2012 (+ 1 enhet) utan ligger i det närmaste stilla på 36. Kapacitetsutnyttjandet inom industrin i länet minskar för fjärde mätningen i rad och andelen företag med ett stort produktionsutrymme ökar. Andelen företag som anger att de inte kan öka sin produktion med mer än 10 procent innan de behöver rekrytera ny personal har minskat med 10 procentenheter på ett år. Samtidigt har andelen företag som angett att de kan öka produktionen med minst 30 procent ökat med 3 procentenheter jämfört med våren Den lediga kapaciteten bland länets industriföretag har alltså stigit och arbetsgivarna uppger i större utsträckning än tidigare att de i ett initialt skede kommer kunna öka produktionen utan att ny personal behöver rekryteras. I takt med att produktionsutrymmet bland industriföretagen stiger så bedöms även en eventuell sysselsättningsökning i branschen att skjutas något på framtiden. Ersättningsoch nyrekryteringar sker dock i viss mån ändå kontinuerligt och på frågan om vilka yrken som blir aktuella att rekrytera till arbetsstället de kommande sex månaderna har företagen svarat att man bland annat kommer att rekrytera maskiningenjörer och maskintekniker.

26 Sida: 26 av 64 Yrken som företagarna uppgivet som bristyrken, det vill säga yrken som upplevs vara svårare att hitta personal till, är bland andra tidigare nämnda maskiningenjörer och maskintekniker, även erfarna CNC-operatörer med programmeringsvana, produktionstekniker, licensierade svetsare och civilingenjörer inom konstruktion. För att rent generellt stärka sina jobbchanser inom industrin handlar det mycket om att ha en kompetensprofil som präglas av erfarenhet men önskvärt är även multikompetens där egenskaper från mer än en traditionell yrkeskategori innefattas. Arbetsförmedlingens bedömning är att industrisysselsättningen minskar något under 2013 för att åter vända uppåt mot slutet av Byggverksamhet Byggbranschen utgör 6 procent av den totala sysselsättningen i Kronobergs län och är en mansdominerad verksamhet då mer än 90 procent av de anställda är män. Branschen omfattar bland annat nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad och reparationer samt anläggnings- och byggnadsarbete. Diagram 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet. Kronobergs län. Våren 2007 våren Kronobergs län Historiskt genomsnitt, Kronobergs län Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. I takt med att konjunkturen bromsade i under hösten 2012 sattes även byggindustrin i något av ett viloläge. Konjunkturinstitutets (KI) konfidensindikator för bygg- och anlägg-

27 Sida: 27 av 64 ningsverksamheten föll stadigt nedåt ända till slutet av En svag förbättring inleddes innan årsskiftet och under de två senaste månaderna har konfidensindikatorn för branschen stärkts. I maj steg den med hela 10 enheter men ligger trots detta fortfarande klart under det historiska genomsnittet. Orderstocken anses som liten och såväl byggproduktion som sysselsättning har fallit. Enligt KI:s undersökning är dock byggföretagen något mer positivta om framtiden och man förväntar sig att orderingången ökar något den närmsta tiden samt att byggproduktionen ligger kvar på nuvarande nivå. Sysselsättningen bedöms dock sjunka ytterligare enlig KI. Även Arbetsförmedlingens undersökning visar på en mer positiv bild för byggsektorn i Kronobergs län. Företagens bedömningar i höstas om en avmattad efterfrågeutveckling för de kommande 6 månaderna blev inte alls så djup som man antog. Bilden i vårens undersökning visar dock ändå på en inbromsning då man redovisade ett konjunkturindex för de senaste sex månaderna på -10. Byggverksamhetens konjunkturindex i länet för de kommande 6 månaderna är dock betydligt mer positiv och landar på 40. Det ligger klart över länets historiska genomsnitt på 13. Det är dock bara en marginell ökning med en enhet jämfört med undersökningen under våren Man bör också ha i åtanke att en viss säsongseffekt kan tänkas ligga bakom vårens positiva värden. Byggföretagen tenderar att redovisa starkare siffror under vår- och sommarhalvåret om man jämför med mätningar som sker under senare delen av året. Vårens indexvärde för de kommande 6-12 månaderna steg med 4 enheter jämfört med Arbetsförmedlingens undersökning för ett års sedan. Byggföretagen är alltså positiva även på något längre sikt (se tabellbilaga, Tabell 1). Företagen uppger att också bostadsbyggandet förväntas ligga stilla under 2013 för att sedan stiga något mot slutet av året och under Det är främst ombyggnadsinvesteringarna som förväntas ge ett positivt tillskott under 2013 samt att nybyggnationerna tar fart under Kapacitetsutnyttjandet i branschen har fallit med hela 24 procentenheter jämfört med för ett års sedan. Med bakgrund av den upplevda fallande efterfrågan och signaler om en svagt minskande sysselsättning så indikerar det att arbetsgivarna försökt övervintra under höstens nedgång och behålla så mycket av sin personal som möjligt. Även bristtalet för branschen har minskat jämfört med de fyra senaste prognoserna och ligger nu under riksgenomsnittet. Att bristen faller ligger i linje med ett lägre kapacitetsutnyttjande då arbetsgivarna inte har lika stora rekryteringsbehov som tidigare. I takt med att byggkonjunkturen sakta förväntas stiga så ser ändå länets arbetsgivare en framtida brist på framförallt kvalificerad arbetskraft. Detta gäller för många yrkeskategorier, men det är främst personer med utbildning och erfarenhet som arbetsgivarna efterfrågar. Exempel

28 Sida: 28 av 64 på bristyrken som uppges är projektledare, driftschefer, byggnadsplåtslagare, diverse ingenjörer samt erfarna platschefer och serviceledare. Lärlingsproblematiken i länet uppges ha förbättrats något och lärlingar har i större utsträckning än tidigare kommit ut i arbete. Ellärlingarna uppges fortfarande ha det svårast att komma ut på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen bedömer att byggsysselsättningen i länet kommer att vara i det närmaste oförändrad under 2013, till att svagt stiga under Privata tjänster Den privata tjänstesektorn är en bred och heterogen bransch som omfattar många olika delbranscher som handel, information och kommunikation, transport, hotell och restaurang samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Drygt 35 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet arbetar inom den privata tjänstesektorn. Männen står för nästan 58 procent av de sysselsatta och kvinnorna för drygt 42. Den privata tjänstesektorn har under en tid då industrikonjunkturen i Sverige minskat många gånger betraktats som den inhemska sysselsättningsmotorn i ekonomin. I Arbetsförmedlingens undersökning är det också den privata tjänstesektorn som vanligtvis uppvisar de mest positiva bedömningarna. Flera branscher inom den privata tjänstesektorn är beroende av hushållens konsumtionsvilja och därför mer eller mindre konjunkturkänsliga. Delar av den privata tjänstesektorn lever också i symbios med andra branscher som industrin och byggbranschen. Diagram 8 visar stämningsläget hos företagen inom den privata tjänstesektorn. I vårens undersökning redovisas relativt starka siffror och arbetsförmedlingens sammanlagda konjunkturindex för den privata tjänstesektorn steg med hela 21 enheter jämfört med undersökningen i höstas och ligger nu på 34. Det är tre enheter över det historiska medelvärdet för länet och också en starkare bedömning än riksgenomsnittet. Bedömningarna skiljer sig något åt mellan de olika delbranscherna där finansiell verksamhet och företagstjänster samt hotell och restaurang är de som ser en starkare efterfrågeökning de kommande sex månaderna. Länets transportnäring är däremot betydligt mer negativ om den närmsta framtiden och bedömer istället en viss nedgång i efterfrågan. Kapacitetsutnyttjandet inom branschen har minskat med 6 procentenheter under hösten och nu anger 56 procent av företagen att man inte kan öka sin produktion med mer än 10 procent innan man behöver rekrytera ytterligare personal. Det är dock en svag ökning

29 Sida: 29 av 64 jämfört med för ett år sedan. Arbetsförmedlingens bedömning är att sysselsättningen för den privata tjänstesektorn kommer att stiga något under prognosperioden. Diagram 8. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Kronobergs län. Våren 2007 våren Kronobergs län Historiskt genomsnitt, Kronobergs län Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Finansiell verksamhet och företagstjänster samt information och kommunikation Inom denna näringsgren ryms bland annat finans- och försäkringsverksamhet, företagstjänster så som fastighets- och uthyrningsverksamhet samt data- och ITkonsulter och service inom exempelvis ekonomi, teknik, och juridik. Många företag i denna bransch säljer någon form av tjänster till andra företag. Branschen är därför starkt kopplad till marknadsutvecklingen i andra branscher och deras efterfrågan på tjänster. 13 procent av samtliga sysselsatta i länet finns inom denna bransch. Vårens undersökning visar att dessa två branscher inte känt av höstens inbromsning i samma utsträckning som övriga branscher då man uppgivit starka konjunkturindex och en stigande efterfrågan för de senaste sex månaderna. Företagens syn gällande den framtida efterfrågeutvecklingen är också mycket positiv, där företagen inom finansiell verksamhet och företagstjänster är betydligt mer optimistiska jämfört med företagen inom information och kommunikation. Även vid bedömningar gällande 6-12 månader framåt är företagen mycket positiva med konjunkturindex på starka 81 respektive 58 för