Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Kronobergs län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Ronnie Kihlman, Analysavdelningen

3 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Sammanfattning... 2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 4 Näringsgrenar och yrken Utbudet av arbetskraft Fördjupningsruta Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Yrkesbarometern Om prognosen Källor Tabell- och diagrambilaga... 46

4 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Kronobergs län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Arbetsställe: Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens konjunkturindex: Beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Sökande i program med aktivitetsstöd: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 2 Sammanfattning Under senaste tiden har den globala ekonomin undan för undan tappat fart och BNP-tillväxten har bromsat in i flera länder under andra kvartalet Bedömningen för Europaområdet är fortsatt relativt dyster för resterande del av året och arbetslösheten stiger stadigt. Det finns dock ljuspunkter i världsekonomin. Förenta staterna har gått in i en återhämtningsperiod och den kinesiska ekonomin har tillsynes mjuklandat, vilket bedöms hjälpa upp den globala ekonomin. Sverige, som hittills stått sig starkt i den ekonomiska nedgången, tycks dock nu gå mot en period av avmattning. Samtliga av Konjunkturinstitutets framåtblickande indikatorer har under oktober och november fallit och slår fast att aktiviteten i svensk ekonomi är betydligt lägre än normalt. Dessutom har hushållen blivit alltmer pessimistiska för framtiden. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning i våras gav företagen i Kronoberg en positiv bild av framtiden. I höstens undersökning framkom att den optimism som i våras kunde urskiljas nu är borta. Näringslivet i länet har upplevt ett relativt dystert halvår och man bedömer nu att marknadsutvecklingen kommer utvecklas svagare än förväntat under prognosperioden I takt med den sviktande konjunkturen så anger arbetsgivarna även att kapacitetsutnyttjandet har sjunkit något samt att rekryteringsbehoven inte är lika stora som tidigare. Trots detta så är efterfrågan på arbetskraft god i länet även om den har minskat något och bristsituationer kvarstår för vissa yrkeskompetenser, i synnerhet inom den offentliga sektorn. Arbetsförmedlingen bedömer med bakgrund till detta att den avmattning som skett under 2012 får tillväxten för helåret att bli svag. Även utvecklingen för 2013 förutspås att bli mycket svag. Antalet sysselsatta i länet minskar under 2013 s avmattning i konjunkturen förväntas påverka sysselsättningen i länet negativt. Enligt SCB:s senaste registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) uppgick antalet sysselsatta i Kronobergs län till personer (16-64 år) under Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet sysselsatta i länet minskar med 0,6 procent fram till utgången av fjärde kvartalet 2012 samt att sysselsättningen faller med ytterligare 0,9 procent under I riket som helhet förväntas sysselsättningen att förbli i stort sett oförändrad under 2012 till att sedan minska med 0,4 procent under Arbetslösheten ökar under 2013 Under första halvåret 2011 minskade arbetslösheten i länet. Denna utveckling avtog dock i styrka mot slutet av året och i början av 2012 vände trenden. Arbetslösheten har sedan dess stigit i jämförelse med motsvarande månad föregående år och i oktober i år uppgick antalet totalt inskrivna arbetslösa till personer. Under det sista kvartalet 2011 var det beräknade kvartalsgenomsnittet för länets arbetslöshet personer. Fram till kvartal fyra 2012 förväntas arbetslösheten öka med personer till för att sedan öka med ytterligare 900 personer fram till och med det fjärde kvartalet 2013.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 3 Utmaningar på länets arbetsmarknad I spåren av avmattningen och en stigande arbetslöshet förväntas konkurrensen om de lediga jobben på länets arbetsmarknad vara fortsatt hård. Trots detta har länets företagare i många fall svårt att hitta personer med den kompetens som de eftersöker. Brist på rätt utbildad arbetskraft hämmar rekryteringar och sysselsättning och i förlängningen även tillväxt och välfärd. Framtida arbetskrafts- och kompetensförsörjning är alltså en utmaning för alla parter i länet att agera på. En stigande arbetslöshet betyder även att grupper som har det svårare att komma ut i arbete får en ännu tuffare situation. Av de totalt som var inskrivna som arbetslösa i oktober 2012 så tillhörde nästan 60 procent någon av de utsatta grupperna 1. Många av de personer som tillhör någon av de utsatta grupperna har också långa sammanlagda tider i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen har, tillsammans med andra aktörer och näringslivet, alltså en stor utmaning framöver att på olika sätt stötta dessa arbetssökande och skapa en varaktig utveckling som medför högre sysselsättning och minskad arbetslöshet. 1 Till utsatta grupper räknas utomeuropeiskt födda personer, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, personer med högst förgymnasial utbildning och personer äldre än 55 år

7 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under de senaste åren har den relativt optimistiska synen på världsekonomin ersatts av en internationell finansoro med bland annat krisande banker, bostadsbubblor och en växande statsskuldsproblematik bland ett flertal länder. Detta har fått den globala ekonomin att undan för undan tappa fart och BNP-tillväxten att bromsa in under andra kvartalet 2012 i så väl Kina och USA som i stora delar av EU-området. Samtidigt pekar de framåtblickande indikatorerna inom Europaområdet på en fortsatt dyster utveckling under resterande del av året och arbetslösheten stiger stadigt. Även om länder som Tyskland, Sverige och Finland tidigare stått sig relativt starka mot skuldkrisen och dess efterdyningar så har nu försvagningen även spridit sig hit. En viss ljusning kan dock skönjas i ett flertal länder där bland annat indikatorer i USA visar på en ihållande återhämtning på bostadsmarknaden samt att hushållens skuldanpassning går i rätt riktning. Även i Kina tycks man se indikationer på att tillväxttakten växlar upp under det fjärde kvartalet. Tidigare erfarenheter av stora skuld- och budgetsaneringar säger dock att de ofta kan vara både ekonomiskt och politiskt smärtsamma och utdragna förlopp. Arbetsförmedlingen uppskattar således att konjunkturen i euroområdet kommer påverkas längre av den ekonomiska osäkerheten än vad man tidigare prognostiserat. Därför bedöms också att tillväxten utvecklas mycket svagt i stora delar av Europa under 2013 samt att detta även kan dra ned de globala tillväxtutsikterna något. Den svenska ekonomin har hittills visat överraskande tecken på en god motståndskraft gentemot den globala avmattningen. Enligt SCB ökade BNP med 1,3 procent 2 under andra kvartalet 2012, vilket betyder att den svenska ekonomin gick bättre än många andra länders i Eurozonen. Under senare delen av hösten har dock tecknen visat på en allt tydligare avmattning även i Sverige och under november månad föll samtliga av Konjunkturinstitutets indikatorer för näringslivet. Även hushållens konfidensindikator liksom barometerindikatorn sjönk i november, vilket indikerar att tillväxten för närvarande är märkbart svagare än normalt. Situationen på arbetsmarknaden har påverkats av dessa förändrade ekonomiska tillstånd och arbetslösheten har stigit något under den senaste tiden. Sysselsättningen bedöms ha ökat något under den första delen av 2012 men med avtagande tillväxttal och indikatorer för den senare delen av året, så talar mycket för en fallande sysselsättningstrend det sista halvåret i år. Efterfrågan på länets varor och tjänster faller Efterfrågan på arbetskraft påverkas till viss del av konjunkturutvecklingen men också av andra faktorer som till exempel företagets åldersdemografi samt hur väl arbetsstället utnyttjar verksamhetens kapacitet. I Arbetsförmedlingens undersökning gör företagen inom det privata näringslivet bedömningar om den framtida marknadsutvecklingen gällande deras varor och tjänster, både på kortare och lite längre sikt. I diagram 1 redovisas förtagens bedömningar på kort sikt som ett kon- 2 Jämfört med motsvarande period föregående år, förändringstalet bygger på kalenderkorrigerade men ej säsongsrensade värden.

8 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 5 junkturindex för de kommande sex månaderna. När konjunkturläget stärks och företagen tror på bättre tider redovisas positiva och starka indexvärden och således det omvända när man tror på sämre tider. Dessa bedömningar om marknadsutvecklingen är en av de faktorer som är viktiga och påverkar företagens agerande vad det gäller exempelvis investeringar och nyrekryteringar. Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. 80 Kronobergs län Historiskt genomsnitt, Kronobergs län Riket H 02 V 02 H 03 V 03 H 04 V 04 H 05 V 05 H 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Av höstens resultat framgår att företagen i Kronobergs län sänkt sin bedömning vad det gäller efterfrågan på sina varor och tjänster. Bedömningen gällande den kommande marknadsutvecklingen har under det senaste året fallit med 15 enheter och ligger nu på minus 4. Det är klart under det historiska genomsnittet för länet och ett av de lägsta indexvärden som redovisats sedan konjunkturnedgången Den återhämtning som länets företag såg vid prognostillfället i våras har inte heller infriats och man bedömer nu att marknadsutvecklingen har utvecklats svagare än förväntat under våren och sensommaren. 3 Företagen i Kronoberg är också något dystrare i sina bedömningar än riksgenomsnittet. Arbetsgivarna har alltså på relativt kort tid omvärderat marknadsutvecklingen. Orsaker till detta anges vara en sviktande europeisk och global konjunkturutveckling, vilket skapar en osäkerhet gällande hur såväl inhemsk efterfrågan som framtida export kan komma att påverkas. Företagens bedömningar om framtiden är dock inte enhetliga utan skiljer sig från bransch till bransch. Mest optimism under hösten 2012 visar företagen inom den privata tjänstenäringen medan industrin och byggnadsverksamheten uppvisar en betydligt dystrare framtidstro. Bygg- och anläggningssektorn i Kronobergs län är den enda bransch som uppvisar genomgående negativa konjunkturindexsiffror under höstens undersökning. 3 Se tabellbilaga 1

9 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 6 Sett på lite längre sikt (6-12 månader) är arbetsgivarna i länet mer försiktiga i sina bedömningar om framtiden nu jämfört med för ett år sedan då länets konjunkturindex fallit med 9 enheter från hösten Sammanfattningsvis visar höstens intervjuundersökning att den privata sektorn i länet upplevt en tydlig nedgång i konjunkturen med en fallande efterfrågan, samt att den optimism som kunde skönjas i vårens undersökning nu har bytts ut mot en betydligt mer pessimistisk syn på marknadsutveckling för det kommande året.

10 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 7 Lediga platser Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets Arbetsförmedlingar återspeglar till viss del läget i konjunkturen samt hur efterfrågan på arbetskraft förändras över tid. Sedan nedgången har antalet anmälda lediga platser märkbart ökat i samband med återhämtningen i konjunkturen och har sedan dess legat kvar på en hög nivå. Under perioden januari oktober 2012 har det anmälts nästan platser, en minskning med drygt 4 procent i jämförelse med länets platsstatistik ifjol för motsvarande tidsperiod. Totalt sett så ligger ändå antalet platser som hittills anmälts i länet på en hög nivå i jämförelse med ett historiskt medelvärde för de säsongsrensade värdena under 2000-talet. I genomsnitt har det från , anmälts platser under perioden januari-oktober. Av de nyanmälda platserna i Kronobergs län så stod den privata tjänstesektorn för 52 procent och vård, omsorg och utbildning för drygt 40 procent. Ytterligare 4 procent anmäldes inom industri och bygg samt anläggningsverksamheten stod för drygt 1 procent. Den största delen av de anmälda platserna inom den privata tjänstesektorn utgjordes av finansiell verksamhet och företagstjänster, följt av handel. Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober Antal Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet är en viktig indikator när det gäller bedömning av företagens kommande efterfrågan på arbetskraft. Detta mäts i Arbetsförmedlingens undersökning genom att företagen svarar på hur mycket den befintliga personalstyrkan på arbetsstället kan öka sin produktion av varor och tjänster innan de behöver rekrytera ytterligare personal. Ett högt värde på ledig kapacitet tyder på att företagen har ett lågt kapacitetsutnyttjande och kan med andra ord möta en uppgång av efterfrågan med de outnyttjade produktionsresurserna som finns. Ett lågt värde innebär att produktionskapaciteten slår i taket. Resultaten från höstens intervjuundersökning visar på ett kapacitetsutnyttjande bland länets företag som är fortsatt relativt högt. 63 procent av arbetsgivarna uppgav att de kan öka produktionen med upp till tio procent utan att de behöver an-

11 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 8 ställa ytterligare personal. I jämförelse med hösten 2011 har andelen minskat med 3 procentenheter. Det tyder på att kapacitetsutnyttjandet har gått ned något bland länets företag och värdet ligger nu strax under det historiska genomsnittet. Om länets företag bedömer en fortsatt minskning av efterfrågan på varor och tjänster kan även kapacitetsutnyttjandet komma att minska ytterligare. Om den trenden fortsätter en längre tid kan det få till följd att företagen måste minska personalstyrkan. Det finns skillnader mellan olika branscher i länet. Inom byggnadsverksamheten är kapacitetsutnyttjandet som högst och under höstens intervjuundersökning upplevde 34 procent av de tillfrågade arbetsställena att de inte kunde öka produktionen alls utan att behöva nyrekrytera. En siffra som minskat med 15 procentenheter jämfört med hösten Många av företagen inom byggbranschen är dock små och trots att de skulle kunna anställa fler för att öka sin produktion så anger ett stort antal att de är nöjda med den marknadssituation de har och önskar inte att expandera. Byggverksamhetens höga siffra kan också jämföras med motsvarande siffror för industrin och den privata tjänstesektorn som ligger på 14 respektive 12 procent. Diagram 3: Andel arbetsställen i näringslivet som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent H 02 V 02 H 03 V 03 H 04 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 04 H 05 V 05 H 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Rekryteringsproblem Rekryteringsproblem redovisas i Arbetsförmedlingens rapport som andelen arbetsställen som angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under de senaste sex månaderna. I höstens undersökning angav 22 procent av arbetsgivarna inom privat sektor att man upplevt brist vid rekrytering. Ett värde som ligger i nivå med undersökningen i våras men som minskat med 3 procentenheter sedan hösten 2011 och nu ligger under det historiska genomsnittet för länet. När konjunkturen bromsar in och efterfrågan på arbetskraft minskar tenderar även den upplevda bristen att sjunka. I den nu genomförda undersökningen upplevdes bristen på arbetskraft/kompetens som relativt jämn mellan de olika branscherna även om skillnader finns inom de olika delbranscherna. Inom så väl industrin, byggbranschen

12 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 9 som den privata tjänstenäringen angav 22 procent av företagen brist. Den delbransch som upplevt det som svårast att rekrytera personal är finansiell verksamhet och företagstjänster där hela 43 procent av arbetsgivarna uppgav brist. Av dessa svarade 30 procent att bristen fick till följd att befintlig personal blev tvungen att arbeta mer. 19 procent internutbildade befintlig personal, 15 procent fick tacka nej till ordrar, 11 procent sköt planerad expansion på framtid och 11 procent angav att produktionen/servicen minskade. 7 procent hyrde in personal från bemanningsföretag. I länet som helhet uppgav 13,5 procent av de företag som upplevt brist att befintlig personal fick arbeta mer medan 5,9 procent sänkte sin produktion/service. 4,5 procent av företagen löste problemet med inhyrd bemanningspersonal medan 3,8 samt 3,5 procent tackade nej till order respektive sköt på den planerade expansionen. Den upplevda bristen inom offentlig sektor är fortsatt hög. Samtidigt börjar generationsväxlingen ge kännbara konsekvenser då bland annat landstinget uppgivit att man räknar med avgångar de närmaste fem åren. Senaste året har även kostnaden för inhyrning av läkare ökat. Sammantaget kan tecknen inom den offentliga sektorn peka på kommande svårigheter i framtiden med att rekrytera volymer av vissa yrkesgrupper men också på svårigheter att finna nyckelkompetenser. Vid en tillbakablick har länets arbetsgivare, och då främst inom det privata näringslivet, tenderat att redovisa höga bristtal som legat över riksgenomsnittet. Under höstens intervjuundersökning upplevde dock arbetsgivarna i länet rekryteringsproblemen som mindre än riksgenomsnittet, vars siffra landade på 23 procent. Att den upplevda bristen fortfarande ligger kvar på en relativt hög nivå tyder på en saknad av vissa kompetenser även om konjunkturläget mattas av och den totala efterfrågan på arbetskraft minskar. Det är samtidigt viktigt att påpeka att arbetslösheten fortfarande är hög och att ledig arbetskraft finns. I viss mån kan detta återspegla att kompetensen på den lediga arbetskraften inte fullt ut matchar det som efterfrågas av arbetsmarknaden. Brist på rätt utbildad arbetskraft hämmar rekryteringar och sysselsättning. Lyckas inte rekryteringar av personer med nyckelkompetenser finns också risker för att detta i förlängningen kan få negativa effekter på tillväxt och välfärd. Särskilt svårt att komma in i arbetslivet får då de grupper som har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Här ligger alltså en viktig utmaning för länets alla parter; att ta in, lära om och agera på de signaler som finns om kompetensbrist. Detta för att i framtiden minska kompetensglappet och stärka chanserna för att skapa ökad sysselsättning men även för att i förlängningen stärka välfärd och tillväxt. Exempel på bristyrken som angetts i undersökningen är sjuksköterskor inom akutsjukvård, läkare, diverse IT-specialister, civilingenjörer maskin, specialpedagoger, förskollärare, styr- och reglertekniker med flera andra.

13 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 10 Diagram 4: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent V 02 H 03 V 03 H 04 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 04 H 05 V 05 H 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Varsel Antalet personer som omfattades av varsel i Kronobergs län under 2011 var relativt lågt och långt ifrån de höga nivåer som registrerades under finanskrisen 2008/2009. Totalt omfattades 790 personer av de varsel som inkom under I början av 2012 har varseltalen i Kronobergs län, med undantag för ett enstaka större varsel i mars månad, legat på en normal nivå. Varselnivåerna steg dock något under våren och under den senare delen av hösten 2012 har länet ökat sin andel av varslen i jämförelse med riket. Länets andel av rikets varsel var för det tredje kvartalet 4,1 procent. En siffra som ligger tydligt över det historiska kvartalsgenomsnittet för länet på 2,2 procent. Hittills under 2012 (januari-oktober) har personer varslats i länet. Närmare 63 procent av dessa varsel berörde tillverkningsindustrin och resterande antal var relativt jämnt fördelade på andra branscher. 140 av de varslade återfanns inom länets kommunala verksamheter. Årets varselsiffror kan jämföras med siffrorna 950 respektive 660 personer för motsvarande period 2010 och Årets varselnivå ligger dock fortfarande betydligt lägre än vad som registrerades under lågkonjunkturen Varsel kan ses som en temperaturmätare på konjunkturläget och en indikator på hur efterfrågan av arbetskraft kan komma att utvecklas. Man bör dock beakta att alla som varslas inte blir uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Noterbart är dock, som nämndes ovan, att det under senhösten märkts en markant ökning av varslen i länet. Under de två senaste månaderna ökade varslen i Kronoberg med 920 personer, vilket står för nästan 52 procent av alla varslade i länet under perioden januari-oktober 2012.

14 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 11 Tabell 1: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.om. oktober) 1770 Källa: Arbetsförmedlingen

15 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 12 Näringsgrenar och yrken Näringslivsstrukturen i Kronobergs län Näringsstrukturen i Kronobergs län är lik rikets sammansättning när man delar upp den i statlig, kommunal, landstingskommunal och privata sektorer. Den privata sektorn är störst och utgör cirka 63 procent av de förvärvsarbetande inom länet enligt RAMS (2010). 21 procent arbetar inom kommunal sektor och inom statlig- respektive samt landstingskommunal sektor jobbar ytterligare 6 procent vardera. Sysselsättningen i länet Under de senaste tio åren har sysselsättningsgraden i riket varierat mellan 70 och 73 procent. Sysselsättningsgraden föll kraftigt i samband med lågkonjunkturen i början av 1990-talet men har sedan dess stigit något till att nå nuvarande nivå. Den internationella finanskris som drabbade Sveriges ekonomi 08/09 förde med sig en sysselsättningsminskning i riket på 3,4 procent enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS, år). Redan i slutet av 2009 började dock sysselsättningen att öka och 2010 uppgick sysselsättningsgraden i riket till 71 procent. Kronoberg var ett av de län som drabbades hårdast av nedgången och sysselsättningen minskade kraftigt under finanskrisen 08/09. Mellan 2008 och 2009 sjönk antalet sysselsatta i Kronobergs län med personer till personer. Det var framförallt länets industri som drabbades hårt av denna nedgång. Under 2010 tog konjunkturen fart igen och länets sysselsättning steg med 1,9 procent eller personer. Nu stod industrin och finansiell verksamhet och företagstjänster för en stor del av uppgången och länets sysselsättningsgrad ökade till 74 procent mot slutet av I november 2012 backade Konjunkturinstitutets konfidensindikator för hela näringslivet med sex enheter och sedan april i år har den minskat med hela 18 enheter. Indikatorn ligger nu 16 enheter under det historiska genomsnittet, vilket indikerar en svagare tillväxt än normalt. Konjunkturinstitutet gör också bedömningen att sysselsättningen i riket som helhet har minskat under det tredje kvartalet och att företagen räknar med ytterligare nedskärningar. Även hushållen har blivit allt mer pessimistiska de senaste månaderna och hushållens syn på arbetslöshetens utveckling har, enligt Konjunkturinstitutet, inte varit dystrare sedan juni I hösten intervjuundersökning har, som tidigare nämnts, även Arbetsförmedlingens konjunkturindex för det privata näringslivet i Kronoberg minskat och ligger nu klart under det historiska genomsnittet. Ett flertal branscher i länet har gett tecken på en avmattning i konjunkturen där främst företag inom tillverkningsindustri samt bygg- och anläggningssektorn aviserat en tillbakagång i både efterfrågan och sysselsättning. Samtidigt har den kraftiga avmattningen i Sydeuropa fått ett större genomslag i de norra delarna av eurozonen, vilket kan komma att påverka de företag i Kronoberg som är exportintensiva. Noterbart är att alla prognoser, inklusive den från Arbetsförmedlingen, byggt på att hushållen kommer ta hand om taktpinnen i tillväxten då exporten förväntas få en svag utveckling. I hös-

16 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 13 tens undersökning ser i och för sig företagen inom den privata tjänstesektorn framtiden an med en viss optimism, men hushållens växande pessimism har fått företagen att tydligt skriva ner framtida förhoppningar på grund av en förväntad minskad konsumtion. Med detta i åtanke bedömer Arbetsförmedlingen nu att länets sysselsättning minskar med 0,6 procent under Det är främst inom industrin men även inom byggverksamhet det förväntas en negativ utveckling. Den privata tjänstesektorn bedöms, tack vare ett relativt positivt första halvår samt en förhoppning om ökade försäljningsvolymer under fjärde kvartalet 2012, att öka sin sysselsättning under Utsikterna för kommande år är att den återhämtning som prognostiserades i våras skjuts på framtiden och nu bedöms sysselsättningen att minska med 0,9 procent fram till fjärde kvartalet För riket som helhet bedöms en i princip oförändrad sysselsättning under 2012 med en viss tillväxt i storstadsregionerna samt i Norrbottens län, vars gruvindustri hjälper upp sysselsättningssiffrorna. Under 2013 bedöms rikets sysselsättning minska med 0,4 procent. Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt -0,6% -0,9% Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning.

17 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 14 Jord- och skogsbruk De areella näringarna i Kronoberg sysselsätter drygt 3 4 procent av samtliga sysselsatta i länet och omfattar utöver arbete med jord- och skogsbruk även uppfödning och skötsel av djur samt fiske med mera. Branschen är klart mansdominerad då nästan fyra av fem sysselsatta är män. Den utveckling som pågått under en tid med strukturomvandlingar inom jordbruket fortsätter, vilket innebär att mindre enheter går ihop och bildar större enheter för att på så sätt öka lönsamheten. Lönsamheten inom främst sågverks-, skogsoch mjölknäringen är fortsatt pressad. En stark svensk krona, sjunkande råvarupriser inom så väl timmer, massa som bränsleved samt stigande foder och kraftfoderpriser anges som kostnader som påverkar vinsten i negativ riktning. I höstens undersökning ger man uttryck för att investeringar i maskiner är önskvärt för att effektivisera och öka produktionen ytterligare. Lantbrukarna inom svensk köttproduktion är något mer positiva och priset till bonden på bland annat nöt- och griskött samt slaktkycklingar och ägg har förbättrats något. Även här uppger man att man påverkats av en stark svensk krona vilket fått svenskt exportkött att bli dyrare utomlands. Kronkursen har även påverkat importen av kött från andra länder som blivit billigare, vilket har haft en inverkan på den inhemska produktionen i nedåtgående riktning Inom skogsbruket i länet finns fortfarande ett relativt stort behov av röjningsarbeten och skogsvårdande åtgärder efter stormarna Gudrun, Per och Dagmar. Det kommer att medföra ett ökat behov av så kallade manuellarbetare, något som de större skogsföretagen förväntas lägga ut på entreprenad. Enligt Skogsstyrelsen har andelen anmälda slutavverkningar minskat med cirka 15 procent under årets tredje kvartal jämfört med motsvarande period i fjol. Ovan nämnda stormar samt en vikande konjunktur antas ligga bakom produktionsminskningen. s undersökning visar tydligt att branschen känt av nedgången i konjunkturen. Man har också en ganska negativ syn på den närmsta framtiden då man redovisar ett negativt konjunkturindex på minus 29 för de kommande sex månaderna. En minskning med hela 42 enheter jämfört med motsvarande bedömning i våras. På lite längre sikt (6-12 månader) är företagarna betydligt mer positiva och bedömningen har stigit med 4 enheter jämfört med i våras. Kapacitetsutnyttjandet i branschen har i höstens undersökning minskat jämfört med hösten Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen i branschen sannolikt kommer att vara oförändrad för resterande del av 2012 för att minska något under Erfarna maskinförare och skogsmaskinsförare upplevs som biristyrken och anges vara svåra att rekrytera till. 4 Antal förvärvsarbetande i länet enligt RAMS 2010, dagbefolkning.

18 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 15 Industri Industriföretagen utgör en viktig del av Kronobergs sysselsättning. Betydelsen för den totala sysselsättningen bör värderas ännu högre än vad nedanstående procentsiffra anger då branschen köper in mycket tjänster från andra branscher uppgick antalet sysselsatta inom industrin i Kronoberg till personer enligt Statistiska centralbyrån. Det motsvarar 22 procent av den totala sysselsättningen. De kommuner i Kronoberg som har störst andel sysselsatta inom industrin är Uppvidinge och Markaryd med 46 respektive 40 procent av kommunens totala antal förvärvsarbetande. Lägst andel sysselsatta inom industrin har Växjö och Älmhults kommun med 11 respektive 20 procent. Branschen är också tydligt mansdominerad då nästan 80 procent av de sysselsatta är män. Diagram 5: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. 80 Kronobergs län Historiskt genomsnitt, Kronobergs län Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Länets industri har under befunnit sig i en återhämtningsfas som hösten 2011 fick ett litet avbräck då optimism byttes ut mot osäkerhet och en uppskattad efterfrågeminskning visade Arbetsförmedlingens undersökning att industrin i länet åter igen såg med tillförsikt på framtiden och företagen bedömde att efterfrågan på deras varor och tjänster skulle stiga. Under hösten har dock industrikonjunkturen saktat in något och Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin backade för fjärde månaden i rad när novemberstatistiken presenterades. Den ligger nu 14 enheter under det historiska genomsnittet, vilket indikerar en betydligt svagare tillväxt än normal. Såväl orderingångar som produktionsvolym och sysselsättning minskade under det tredje kvartalet 2012 och enligt konjunkturinstitutet räknar inte industriföretagen med någon återhämtning under det fjärde kvartalet i år. Arbetsförmedlingens egen undersökning för hösten 2012 visar på en liknande bild som konjunkuturinstitutets då länets företag bedömer att efterfrågan på varor och tjänster inom industrinäringen minskat det senaste halvåret. Utfallet blev också betydligt lägre än vad företagen förväntade sig i våras och den förväntade upp-

19 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 16 gången man förutspådde har alltså inte alls infriats. Företagen bekräftar detta genom att uppge en minskad orderingång. Industriföretagens framtidsoptimism har också minskat under den senare delen av Arbetsförmedlingens konjunkturindex för länets industri föll med 17 enheter i nuvarande undersökning jämfört med motsvarande bedömning för hösten 2011 och ligger nu klart under det historiska genomsnittet. Det är också en markant nedgång jämfört med den positiva bild som gavs i våras. Bedömningarna skiljer sig något åt mellan delnäringarna inom industrin. Metall-, trävaru-, massaoch pappersindustrin är missnöjda över kommande orderingångar och produktionsvolymer medan gummi- och plastindustrin ger uttryck för en något mer försiktigt positiv framtidsbild. På lite längre sikt (6-12 månader) tenderar företagen i branschen att vara mycket försiktigare än tidigare. Konjunkturindexet har fallit med 11 enheter på ett år till 1 vid höstens undersökning. Det innebär att den svagt förväntade tillväxten inom industrin i länet vilar på en relativt osäker grund. Många företag berättar också om förkortade ledtider och ryckighet i produktionen vilket ökat svårigheten att se in i framtiden. Kapacitetsutnyttjandet inom industrin i länet minskar för tredje mätningen i rad och andelen företag med ett stort produktionsutrymme ökat. Andelen företag som angett att de kan öka produktionen med minst 11 procent har ökat med tio procentenheter jämfört hösten Samtidigt har andelen företag som anger att de inte kan öka sin produktion med mer än 10 procent innan de behöver rekrytera ny personal minskat 11 procentenheter på ett år. Det visar att den lediga kapaciteten bland länets industriföretag ökat, vilket innebär att företagen i större utsträckning än tidigare kan öka produktionen utan att ny personal behöver rekryteras. I takt med att produktionsutrymmet bland industriföretagen ökar samt att konjunkturen viker så bedömer arbetsgivarna även att deras rekryteringsbehov minskar. s intervjuundersökning visar på negativa rekryteringssiffror för länets industriföretag de senaste sex samt kommande sex månaderna, det vill säga antalet avgångar överstiger antalet rekryteringar. Under de kommande 6 månaderna bedömer företagen i undersökningen att man har ett rekryteringsbehov på 110 personer. Motsvarande siffra för våren 2012 var drygt 180 personer. En vikande konjunktur och minskad aktivitet samt ett avtagande rekryteringsbehov har även fått den upplevda bristen på arbetskraft att minska något. I höstens intervjuundersökning uppger 22 procent av de tillfrågade arbetsställena att man upplevt brist på arbetskraft, vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med hösten En relativt liten minskning i den upplevda bristen på arbetskraft kan förklaras med att ny teknik kontinuerligt införs inom industrin på grund av ett ständigt rationaliseringstryck och i regel brukar en konjunkturavmattning medföra effektiviseringar inom industrin. När industrin då rekryterar under och efter en konjunkturnedgång har produktionsprocessen ofta moderniserats, vilket medför höjda kompetenskrav som kan innebära att tidigare anställd personal liksom övriga arbetssökande inte alltid har de kvalifikationer som krävs. Yrkeskategorier som företagen angett vara svåra att rekrytera det senaste halvåret är konstruktörer, maskiningenjörer och maskintekniker. Andra bristyrken som

20 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 17 nämns är bland annat erfarna chefer på mellannivå, olika inriktningar av civilingenjörer samt produktionstekniker Arbetsförmedlingens bedömning är att sysselsättningen minskar under 2012 och Sysselsättningsminskningen är en följd av den avmattning som skett under Varslen inom branschen har också stigit och 84 procent av de varsel som lagts under den senare delen av hösten 2012 berörde tillverkningsindustrin, något som kan komma att påverka industrisysselsättningen även under Byggnadsverksamhet Byggbranschen utgör 6 procent av den totala sysselsättningen i Kronobergs län och är en mansdominerad verksamhet då mer än 90 procent av de anställda är män. Branschen omfattar bland annat nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad och reparationer samt anläggnings- och byggnadsarbete. Diagram 6: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet Kronobergs län Historiskt genomsnitt, Kronobergs län Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Tillbakagången i konjunkturen har, sett på en nationell nivå, försatt byggindustrin i något av ett viloläge. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för bygg- och anläggningsverksamheten sjönk kraftigt med 10 enheter under oktober månad och ytterligare två enheter i november. Sedan april i år har konfidensindikatorn fallit drygt 42 enheter och ligger nu klart under det historiska genomsnittet. Orderingångar, byggproduktion och sysselsättning har minskat under tredje kvartalet och den något pessimistiska bilden delas av såväl husbyggare som anläggningsverksamheten. Byggbranschen i Kronobergs län ger en liknande bild som man ser i riket som helhet. Arbetsförmedlingens undersökning visar på en tydligt avmattad efterfrågeutveckling det senaste halvåret med en nedgång som blev djupare än vad branschen befarade under våren. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för byggbranschen ligger klart under det historiska genomsnittet med minus 22. Det är ett rejält fall med hela 61 enheter jämfört med undersökningen i våras men ett steg uppåt med 5 enheter i jämförelse med motsvarande bedömning för ett år sedan. Man bör

21 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 18 dock ha i åtanke att en viss säsongseffekt kan tänkas ligga bakom höstens något negativa värden. Byggföretagen tenderar att redovisa starkare siffror under våroch sommarhalvåret om man jämför med mätningar som sker under senare delen av året. Byggföretagen ser dock ingen ljusning inför det fjärde kvartalet i år och bedömningar om utvecklingen för det kommande året är också relativt pessimistiska. s optimism har bytts ut mot en mer dyster syn på framtiden där konjunkturindex för länets byggföretag, sett på lite längre sikt, är negativt. Index föll från minus 6 hösten 2011 till minus 19 för nuvarande undersökning. Bostadsbyggandet förväntas inte vända under 2013 och antalet påbörjade bostäder beräknas bli lägre än i fjol. Branschen ser ändå en ljusning framöver och man hoppas på en vändning vad det gäller nybyggnationer. Detta eftersom nuvarande nivåer anses som ohållbara då det finns ett stort underskott av bostäder i många större städer runt om i Sverige. Den närmsta framtiden ses dock som mycket oviss och byggföretagen räknar inte med någon snabb förbättring. Orderingångar, anbudspriser samt sysselsättningen förväntas minska något, vilket redan kan utläsas då arbetslösheten inom byggbranschen ökat något. Ökningen i arbetslöshet har i oktober månad i år främst rört lärlingssidan där målar- samt träarbetarlärlingarna haft det tuffast på länets arbetsmarknad. Problemet med lärlingsplatser inom länet och möjligheterna för unga och nyutbildade att komma in på arbetsmarknaden kvarstår. Färre än 50 procent av de ungdomar som fullgjort sin utbildning under våren i år hade under sommaren någon anställning inom det yrke de studerat till. Svårast att komma ut på arbetsmarknaden har ellärlingarna, men även snickarna möter vissa svårigheter att finna lärlingsplatser. Bristtalet för branschen har minskat jämfört med de tre senaste prognoserna och ligger nu under riksgenomsnittet. Den upplevda bristen bland byggföretagen i länet är dock fortfarande relativt hög då mer än var femte arbetsgivare uppgett att man upplevt arbetskraftsbrist vid rekrytering. Företagen anger att en av de konsekvenser som den upplevda arbetskraften fick var att befintlig personal fick arbeta mer men att man också minskade på produktionen och servicen. Bristen på kvalificerad arbetskraft gäller för många yrkeskategorier och då är det främst personer med erfarenhet som arbetsgivarna efterfrågar. Exempel på bristyrken som uppges är byggnadsplåtslagare, VVS-ingenjörer samt erfarna platschefer och beräkningsingenjörer. Sveriges byggindustriers prognos är relativt positiv trots att man känner en viss osäkerhet inför framtiden. Offentliga lokalinvesteringar beräknas följa tidigare aviserade planer. Nyinvesteringarna i bostäder bedöms dock minska under nästa år men istället räknar man med att ROT-marknaden och ombyggnadsinvesteringarna ger ett visst tillskott till bygginvesteringens utveckling under Totalt sett bedöms bygginvesteringarna i riket att öka med 1 procent under både 2012 och Arbetsförmedlingen bedömer att byggsysselsättningen i länet kommer att minska något under 2012, och då främst under fjärde kvartalet. Under 2013 bedöms sysselsättningen att minska ytterligare.

22 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 19 Privata tjänster Den privata tjänstesektorn är en bred och heterogen bransch som omfattar många olika delbranscher som handel, transport, hotell och restaurang samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Drygt 36 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet arbetar inom den privata tjänstesektorn. Männen står för nästan 58 procent av de sysselsatta och kvinnorna för drygt 42. På nationell nivå föll Konjunkturinstitutets konfidensindikator för den privata tjänstenäringen med fem enheter i oktober och ligger nu klart under det historiska genomsnittet. Efterfrågan bedömdes som i stort sett oförändrad under tredje kvartalet i år medan sysselsättningen minskade något. Utvecklingen för de olika områdena inom privata tjänster ser dock olika ut. De som i oktober månad såg ljusast på framtiden med en stigande efterfråge- och sysselsättningsutveckling var restauranger, fastighetsbranscherna och konsultbranschen. Företagen inom bland annat landtransport, reklam, uthyrningsbranschen samt finans och försäkringar rapporterade istället om nedskärningar i verksamheterna. Tjänsteföretagen är trots allt relativt optimistiska inför fjärde kvartalet i år och räknar med en ökande efterfrågan. Den privata tjänstesektorn har under en tid då industrikonjunkturen i Sverige minskat betraktats som sysselsättningsmotorn i ekonomin. I Arbetsförmedlingens undersökning är det också den privata tjänstesektorn som vanligtvis uppvisar de mest positiva bedömningarna. s undersökning i Kronobergs län var inget undantag då den privata tjänstenäringen var den enda bransch som redovisade positiva konjunkturindexsiffror. I diagram 7 redovisas företagens förväntningar om framtiden. Den optimism som skymtade i våras har dock reviderats ned och indexvärdet har minskat 19 enheter i jämförelse med vårens bedömning och ligger nu under det historiska genomsnittet för länet. Det indikerar en något svagare tillväxt än normalt i branschen men att man fortfarande är försiktigt positiv inför den närmsta framtiden. I Arbetsförmedlingens undersökning kan man se skillnader i utveckling mellan olika delbranscher. De starkaste bedömningarna för det senaste halvåret görs av hotell- och restaurangverksamheten samt företagen inom information och kommunikation. Av de företag som deltog i höstens intervjuundersökning bedöms framtiden utvecklas starkast för delar av transportnäringen samt för finansiell verksamhet och företagstjänster och företag inom information och kommunikation. Även handeln i länet ser med viss tillförsikt på framtiden. Kapacitetsutnyttjandet inom branschen har ökat och 62 procent av företagen anger nu att man inte kan öka sin produktion med mer än 10 procent innan man behöver rekrytera ytterligare personal. Det kan jämföras med 56 procent i våras och med 52 procent för hösten Den outnyttjade kapaciteten i sektorn har alltså minskat och man ligger nu nästan i paritet med övriga branscher. Arbetsförmedlingens bedömning är att den totala sysselsättningen för den privata tjänstesektorn kommer att stiga något under 2012 till att vara oförändrad eller svagt fallande under 2013.

23 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 20 Diagram 7: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. 80 Kronobergs län Historiskt genomsnitt, Kronobergs län Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Finansiell verksamhet och företagstjänster samt information och kommunikation Inom denna näringsgren ryms bland annat finans- och försäkringsverksamhet, företagstjänster så som fastighets- och uthyrningsverksamhet samt data- och ITkonsulter och service inom exempelvis ekonomi, teknik, och juridik. 13 procent av samtliga sysselsatta i länet finns inom denna bransch. s undersökning visar att branscherna känt av en tydlig efterfrågeminskning det senaste året med fallande konjunkturindex. Företagens syn gällande den framtida efterfrågeutvecklingen skiljer sig dock något. Företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster är försiktigt optimistiska om den närmsta framtiden men ger en betydligt positivare bild med ett starkare konjunkturindex sett på längre sikt. Arbetsgivarna inom information och kommunikation redovisar däremot ett relativt starkt konjunkturindex för hela prognosperioden. Delbranscherna finansiella verksamheter och företagstjänster samt information och kommunikation tillhör de mer expansiva på länets arbetsmarknad och många av företagen säljer någon form av tjänster till andra företag. Branschen är därför starkt kopplad till marknadsutvecklingen i andra branscher och deras efterfrågan på tjänster. Bemanningsföretagen är ett exempel på en näring som tydligt växt under senare tid i länet. Deras tjänster nyttjas exempelvis av industrin, byggverksamheten och IT-sektorn. I höstens undersökning har dock många av arbetsgivarna angett att avmattningen i konjunkturen medfört att man minskat på den inhyrda personalen, vilket haft en dämpande effekt även hos bemanningsföretagen. Många arbetsgivare anger också att man, i och med rådande konjunkturläge med den osäkerhet som föreligger, tänker ligga kvar på eller minska nuvarande nivå av inhyrd personal. Kapacitetsutnyttjandet är i det närmaste oförändrat men fortfarande högt. Fyra av fem företag säger att de inte kan öka sin produktion med mer än tio procent utan att behöva rekrytera ny personal.

24 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 21 Den upplevda bristen inom branschen är också hög. 46 procent av företagen uppger att de upplevt brist vid rekrytering under senaste halvåret. De kompetenser som eftersöks inom information och kommunikation är främst IT-arkitekter, erfarna programmerare, tekniska konsulter och systemutvecklare medan man inom den finansiella verksamheten bland annat söker erfarna ekonomiassistenter med lönekompetens. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen i branschen som helhet kommer att öka något under prognosperioden. Handel Branschen omfattar detaljhandel, partihandel samt handel med och reparation av motorfordon och den uppgår till 12 procent av länets totala antal sysselsatta. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för detaljhandeln minskade ett par enheter under november månad. Samtidigt föll hushållens konfidensindikator för fjärde månaden i rad och minskade med nästan 5 enheter. Hushållens indikator ligger nu klart under det historiska genomsnittet, vilket signalerar att de är mer pessimistiska än normalt. Utvecklingen inom handeln låg kvar på en oförändrad nivå under andra kvartalet i år men har sedan dämpats något och länets företag har känt av en tydlig avmattning i efterfrågan under hösten enligt Arbetsförmedlingens undersökning. Länets handelsföretag är trots allt försiktigt optimistiska om utvecklingen framöver och redovisar ett svagt positivt konjunkturindex på 13 för den närmsta framtiden. Nyetableringar av olika kedjor och tillbyggnader av handelsområden, köpcentra och gallerior har under året genomförts. Många av dessa handelsområden ligger dock något utanför stadskärnorna och farhågor finns över huruvida det sker en viss överetablering av fack- och dagligvaruhandeln i Kronoberg. Stora skillnader finns dock inom branschen och mest positiva är livsmedelshandeln medan fackhandeln, och då speciellt handeln med sällanköpsvaror, upplever en något tuffare marknadssituation. Bristen på arbetskraft har minskat något (-1 procentenhet) jämfört med siffran för hösten Företagen signalerar även att det inte planeras för några större rekryteringar inför den kommande julhandeln. Andra kvaliteter, utöver formell kompetens, värderas ofta högt vid rekrytering inom handeln. Erfarenhet, social kompetens och säljvana är kompetensord som arbetsgivarna ofta uppgav under höstens intervjuundersökning. Dessa krav har varit tydligast inom delar av fackhandeln där man gärna söker erfaren personal över 25 år. Det väcker frågan om branschen har tagit några steg ifrån att vara en inkörsport för ungdomar till arbetslivet. Exempel på bristyrken som nämns under höstens prognos är inköpare, tekniska säljare och tunnplåtslagare inom handeln med motorfordon. Transport 5 procent av den förvärvsarbetande befolkningen i Kronobergs län är sysselsatta inom transportnäringen. Branschen inkluderar passagerar- och godstransporter, drift av terminaler, lager och godshantering samt post- och budverksamhet och är klart mansdominerad då 79 procent av de sysselsatta är män. Transportnäringen är mycket konjunkturberoende och påverkas av utvecklingen i andra branscher

25 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 22 såsom bygg, industri och handel. Vid en konjunkturuppgång, när industri-, byggeller handelsverksamheten går bra, ökar således behovet av transporter. Transportbranschen i länet är, trots den inbromsning som sker i ekonomin, försiktigt optimistiska. Branschen redovisar också relativt starka konjunkturindex både på kort men också på lite längre sikt. Den outnyttjade kapaciteten inom branschen har ökat det senaste året och samtidigt uppger företagarna att antalet avgångar kommer överstiga antalet rekryteringar med nästan 75 procent. Arbetsgivarna upplever, trots ett minskat rekryteringsbehov, svårigheter att rekrytera inom vissa yrkesgrupper. Andra utmaningar branschen står inför de kommande åren är en ökande utlandskonkurrens samt ett stort behov av att ersätta kommande pensionsavgångar. Branschen har också uppgett att det i framtiden, i och med dessa pensionsavgångar, kan komma att saknas förare med giltiga YrkesKompetensBevis (YKB-chaufförer). Exempel på kompetensord som arbetsgivarna uppgav som önskvärda vid rekrytering var förutom körkortskravet just giltiga YKB-bevis, men också mer informella egenskaper som erfarenhet, självständighet och social kompetens lyftes fram. Bland kommande rekryteringar nämner arbetsgivarna bussförare och erfarna transportledare. Hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster Branscherna hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster innefattar bland annat hotellverksamhet samt annan form av tillfällig logi, restaurangcatering- och barverksamhet, kultur, nöjen, skönhetsvård och sport. 6 procent av länets sysselsatta är verksamma inom dessa två branscher. Delar av branschen är säsongsbetonad med en större efterfrågan under sommarmånaderna, vilket gjort att företagen också bedömt det senaste halvåret som relativt positivt. Företagen som deltagit i höstens undersökning har uppgett att konkurrensen ökat och ser därför mycket försiktigt på framtiden, men man tror ändå på en kommande tillväxt. Sysselsättningen inom branschen är till viss del säsongsbetonad och deltidsanställningar är vanliga. Arbetsgivarna upplever inte några större svårigheter vid rekryteringar även om man har svårt att hitta personal till vissa yrkeskategorier. Som bristyrken anges bland annat kockar med diverse kunskap inom specialkost, kvalificerad serveringspersonal samt hovmästare med erfarenhet. Offentliga tjänster Offentliga tjänster omfattar utbildning och forskning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning. Närmare personer är sysselsatta i den offentliga verksamheten, vilken är en klart kvinnodominerad bransch då 80 procent av de yrkesverksamma är kvinnor. 30 procent av samtliga sysselsatta i länet arbetar inom den offentliga tjänstesektorn. Många av verksamheterna inom offentliga tjänster är behovsstyrda. Bakom oss har vi haft ett par goda år med relativt goda skatteprognoser och överskott i resultaträkningarna bedöms inte bli något undantag. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings egna beräkningar så kommer sektorn att gå mot ett rekordresultat

26 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 23 likt Bedömningarna gällande de kommande skatteunderlagen har i spåren av avmattningen reviderats ner, men räknas ändå som starka. Kommunernas och landstingens ekonomier kommer ändå att vara ansträngda under de kommande åren. Detta beror på att kostnaderna beräknas öka i en snabbare takt än skatteunderlaget. Snaran om redan hårt ansatta verksamheter dras då åt hårdare och besparingar kommer att genomföras på flera håll i länet. Inom många verksamheter har det lagts in årliga sparkrav för att först 2015 få en budget i balans. Den undersökning som Arbetsförmedlingen genomfört under hösten visar att antalet anställda inom stat, kommun och landsting i länet varit i princip oförändrad till mycket svagt minskande det senaste året. Det redovisas nu också endast en marginell övertalighet på anställda i förhållande till budgetarna. Här är det nästan uteslutande gymnasieskolan och vuxenutbildningen som redovisar siffror på övertalig personal. Under det kommande halvåret uppger den kommunala grundskoleverksamheten att antalet rekryteringar kommer att överstiga antalet avgångar, även om det endast sker marginellt. Utbildningssektorn är i mångt och mycket styrd av demografiska effekter och jobben inom utbildning finns till stor del inom den offentliga sektorn. Etableringen av friskolor i länet är dock mycket hög och konkurrensen är hård mellan kommunala utbildningar och privata aktörer. Övergångar till privata alternativ inom utbildningsväsendet medför inte några stora förändringar av den totala sysselsättningen inom detta område. Undersökningen visar dock på att kommunen kommer behöva omfördela resurser till en växande barn- och äldreomsorg. Samtidigt anger gymnasie- samt vuxenutbildningen, vilket nämnts tidigare, att de kommer minska sina verksamheter. En minskande efterfrågan och krympande elevkullar anges som orsak. Det fria vårdvalet har inneburit en etablering av privata vårdcentraler och att konkurrensen inom länet har ökat. Landstinget uppskattar att cirka 25 procent gått över till privata aktörer men arbeten inom vård och omsorg finns till största delen inom kommun och landsting. Det sker en påtaglig generationsväxling inom landstinget och de närmaste fem åren räknar man med nästan avgångar. Det handlar dock främst om att ersättningsrekrytera till dessa tjänster då det inte anses finns något utrymme för att utöka verksamheterna. Inom landstinget bedöms sysselsättningen att ligga oförändrad till att eventuellt sjunka något 2013 och då beräknas det främst ske nedskärningar inom den administrativa sidan. Den upplevda arbetskraftsbristen i länet är fortsatt hög. 46 procent av arbetsgivarna angav i höstens undersökning att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste sex månaderna (se diagrambilaga). En siffra som ligger klart över det historiska genomsnittet för länet men även över riksgenomsnittet där 41 procent av arbetsställena anger brist. En förklaring till det höga bristtalet i länet är att många av de tillfrågade arbetsgivarna har brist på samma yrkeskategorier. Inom kommunal verksamhet talar man om svårigheter att rekrytera bland annat förskollärare, ingenjörer, arkitekter samt skolpsykologer. Inom landstinget söker man efter specialister inom så väl läkar- som sjuksköterskeyrken men även tandläkare och erfaren IT-personal.

27 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 24 Sammantaget bedöms sysselsättningen för den offentliga sektorn att ligga stilla till att svagt minska under 2012 och 2013, dock inte tillräckligt för att markeras med en nedåtgående pil i tabell 5. Diagram 8: Index - Andel verksamheter inom kommun, landsting och stat som bedömt ökning av verksamheten minus dito minskning. 30 Kronobergs län Historiskt genomsnitt, Kronobergs län Riket Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

28 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 25 Utbudet av arbetskraft Befolkningen i arbetsföra åldrar utgör basen för arbetskraften. Arbetskraften definieras i Arbetsförmedlingens rapport som antalet förvärvsarbetande plus summan av antalet öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Personer i arbete med stöd som lönebidrag, anställningsstöd samt nystarts- och instegsjobb räknas in i gruppen förvärvsarbetare. Utbudet av arbetskraft påverkas av en rad olika faktorer som bland annat befolknings- och sysselsättningsutveckling, studier, pensionsavgångar och sjukskrivningstal. I konjunkturuppgångar tenderar arbetskraften att öka då det bland annat blir ett tillskott av personer från utbildningssystemet och personer som är latent arbetssökande. Omvänt gäller följaktligen vid lågkonjunkturer. Vid 2011 års slut uppgick länets befolkning år till personer enligt SCB:s befolkningsstatistik. De senaste två åren har befolkningsnivån i Kronoberg legat kvar på en i princip oförändrad nivå. Antalet personer som tillträtt i arbetskraften har dock under senaste åren minskat och varit lägre än antalet äldre som gick i pension och därför lämnat arbetskraften. Den trenden antas fortsatta ett antal år framöver. Enligt en specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos så bedöms befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) i Kronoberg att minska med cirka personer fram till Under denna period förväntas den inrikes födda delen av befolkningen att minska med personer medan den utrikes födda beräknas att öka med nästan personer. I riket som helhet bedöms befolkningen att öka med nästan 3,5 procent under samma period, där storstadslänen står för en stor del av tillväxttakten. En annan faktor som påverkar det regionala arbetskraftsutbudet är arbetspendlingen. Statistik från SCB 5 visar att Kronobergs län har en positiv nettopendling på nästan personer. Det betyder att länets arbetskraft ökar då det är fler människor utanför länets gränser som väljer att resa till och arbeta i länet än tvärtom. De största pendlingsströmmarna går mellan de till Kronoberg angränsande länen Skåne, Kalmar och Jönköping. Det finns också en viss pendling till storstadsregionerna men då är det mer utpendling än inpendling det rör sig om. Sjuk- och ohälsotalen påverkar också arbetskraften och dessa har under det gångna året sjunkit i landet som helhet och så även i Kronobergs län. Under perioden oktober 2011 till oktober 2012 så har antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning minskat med nästan 260 personer i Kronoberg. Även ohälsotalet i länet har sjunkit stadigt under den senare delen av 2000-talet, vilket är en utveckling som genererat ett positivt tillskott till arbetskraften. I september 2012 uppgick kronobergarnas ohälsotal till 26,1 sjukdagar per sjukförsäkrad. Det är den fjärde lägsta länsnoteringen i Sverige då mätningen gjordes och en minskning med drygt en halv dag per sjukförsäkrad på ett år. Motsvarande siffra för riket som helhet var 27,1. Personer från kortare sjukskrivningar samt utförsäkrade utgör alltså ett värdefullt tillskott till länets arbetsmarknad, men det kan dröja innan de går från arbetslöshet till arbete. Förändringar i sjukförsäkringssystemet har under senare år medfört ett tillskott till arbetskraften, men den slutgiltiga effekten av 5 Enlig RAMS 2010.

29 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 26 denna reform är svår att beräkna. Dels för att en del av dem som övergått till Arbetsförmedlingen, på grund av att de nått den bortre tidsgränsen i försäkringen, går tillbaka till Försäkringskassan och dels beroende på justeringar i regelverket. Bedömningen är att tillförseln från sjukförsäkringen till arbetskraften är avtagande och kommer vara liten under 2012 och Antalet personer som studerar påverkar också arbetskraften och antalet personer som väljer att studera följer delvis konjunkturen. När konjunkturen försvagas tenderar fler att välja studier medan det i en konjunkturuppgång är fler som väljer att arbeta. I och med den konjunkturavmattning som skett under hösten och den ovisshet som nu råder på arbetsmarknaden talar mycket för att fler kommer att välja att studera och därmed ej stå till arbetsmarknadens förfogande. Den beräknade arbetskraften för november 2011 i Kronobergs län var personer. Under prognosperioden 2013 bedöms arbetskraften i länet att öka med cirka 200 personer. Grupper utanför arbetskraftsdeltagandet Arbetskraftsdeltagandet, alltså andelen sysselsatta och arbetslösa relativt befolkningen år är i Kronoberg 80 procent. Det är tre procentenheter högre jämfört med motsvarande siffra för riket som är 77 procent. Det betyder att 20 procent av länets befolkning år beräknas stå utanför arbetskraften och här finns en viktig arbetskraftspotential att ta tillvara på. Exempel på människor som inte räknas in i arbetskraften är studerande som ej söker arbete, förtidspensionärer, barnlediga, personer som tar del av sjukförsäkringen eller helt enkelt personer som inte står till arbetsmarknadens förfogande av andra skäl. Arbetskraftsdeltagandet för utrikesfödda är betydligt lägre jämfört med inrikes födda. Bland inrikesfödda personer i Kronobergs län var deltagandet år 2010 drygt 83 procent, vilket är högre än riksgenomsnittet på drygt 80 procent. Arbetskraftsdeltagandet för gruppen utrikes födda låg på 66 procent, nästan två procentenheter högre än riksgenomsnittet. Det innebär att det finns en avsevärd arbetskraftspotential bland den utrikes födda befolkningen. Detta gäller särskilt de utrikes födda kvinnorna, vars arbetskraftsdeltagande är ännu lägre än de utrikes födda männens. Om utrikes födda i Kronoberg hade haft lika högt arbetskraftsdeltagande som svenskfödda skulle tillskottet i arbetskraften vara ytterligare personer. Ett ökat arbetskraftsdeltagande bland den utrikes födda befolkningen i Kronoberg handlar i hög utsträckning om en effektivare integration.

30 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kronobergs län 27 Fördjupningsruta Befolkningsprognos Underlaget till detta stycke är en specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos, nedbruten på län och kommuner. Bearbetningen har gjorts av SCB. Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolkningsutvecklingen. Här kan vissa generella drag i befolkningsutvecklingen förutses med relativt god precision medan andra bedömningar av olika variabler inte har lika stor tillförlitlighet. Framtida fruktsamhet och antaganden om hur detta utvecklas är osäkert och får snabbt stor betydelse för det framtida antagandet om antalet barn. Andra faktorer som är svåra att förutsäga är in- och utvandring. Omständigheter som kan påverka in- och utvandringen till Sverige är till exempel den ekonomiska konjunkturen, näringslivets globalisering, oron i omvärlden samt både svensk och andra länders invandringspolitik. Antaganden om dödlighet är däremot relativt säkra på kort sikt då mortalitet är en relativt stabil process fri från konjunktursvängningar. På något längre sikt kan dock medicinska framsteg eller livsstilsförändringar påverka livslängden. Läs mer om SCB:s befolkningsprognoser: Bild 1 Befolkningstillväxt (16-64 år) kommuner Källa: SCB Kronoberg har under de senaste decennierna visat på en förskjutning av åldersstrukturen då den äldre delen av befolkningen har ökat medan den yngre minskat. Befolkningsförändringen påverkas dock inte enbart av födelseöverskott (födda minus döda) utan nettoinvandringen spelar också en stor roll. Under 2011 uppgick