Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013"

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Kronobergs län Prognos för arbetsmarknaden 2014

2 Text Ronnie Kihlman, Analysavdelningen

3 Sida: 3 av Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 5 Sammanfattning... 7 Konjunkturen ljusnar under Arbetslösheten minskar i Kronoberg... 7 Sysselsättningen ökar... 8 Utmaningarna på länets arbetsmarknad kvarstår... 8 Sysselsättning och efterfrågan... 9 Försiktig återhämtning i den globala ekonomin... 9 Positiva signaler i svensk ekonomi och arbetsmarknad Stigande efterfrågan på länets varor och tjänster God men avtagande efterfrågan på arbetskraft Kapacitetsutnyttjandet föll Rekryteringsproblemen minskade under hösten Varsel Näringsgrenar och yrken Inledning Länets branschstruktur och -utveckling Sysselsättningen i länet Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Brist och överskott på arbetskraft Utbudet av arbetskraft Grupper utanför arbetskraftsdeltagandet Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Utveckling av deltagare i program med aktivitetstöd Jobb- och utvecklingsgarantin... 41

4 Sida: 4 av 58 Jobbgaranti för ungdomar Arbetslöshetens struktur Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Personer med arbetslöshetstider på mer än tre år ökar Antalet personer i utsatta grupper fortsätter att öka Arbetslösa med högst förgymnasial utbildning Utomeuropeiskt födda Arbetslösa med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa äldre år Om prognosen Tabell- och diagrambilaga Rekryteringsproblem Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Kronobergs län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten bedöms även utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, bristoch överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.

5 Sida: 5 av 58 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Notera att den arbetslöshetsstatistik som Arbetsförmedlingen redovisar inte är den officiella arbetslösheten utan att den redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år.

6 Sida: 6 av 58 Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend.

7 Sida: 7 av 58 Sammanfattning Konjunkturen ljusnar under 2014 Världsekonomin håller på att långsamt repa sig, men bland annat osäkerheten i det skuldtyngda euroområdet bidrar till att dra ner den globala tillväxttakten. En stark inhemsk efterfrågan tillsammans med en stabilare situation i den internationella konjunkturen gör emellertid att utsikterna ljusnar för den svenska ekonomin efter de senaste årens inbromsning. Stämningsläget i den svenska ekonomin har successivt förbättrats under den senare delen av 2013 och framåtblickande indikatorer, som Konjunkturinstitutets barometerindikator, har sedan sommaren pekat uppåt och ligger nu över det historiska genomsnittet. Utvecklingen av BNP-tillväxten har dock varit modest under de tre första kvartalen 2013 och den svenska återhämtningen har gått på sparlåga. Den svenska arbetsmarknaden visar också tecken på förbättring då data från SCB:s arbetskraftsundersökningar pekar på en ökad sysselsättning under första delen av Samtidigt indikerar Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik att ökningstakten av antalet inskrivna arbetslösa (16-64 år) successivt avtar. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar även den på en tilltagande optimism bland länets företag, i synnerhet inom den privata tjänstesektorn. Länets företag har påverkats av den svaga omvärldsutvecklingen och utvecklingen för årets första del var något svagare än vad man förväntade sig i våras, speciellt för länets industri. Framtiden bedömer dock företagen i Kronoberg som betydligt mer positiv och man ser en ljusning i efterfrågan avseende varor och tjänster samtidigt som man bedömer marknadsutvecklingen som god på längre sikt. Undersökningen visar även på att kapacitetsutnyttjandet bland länets företag har sjunkit något jämfört med tidigare undersökningar, vilket kan indikera att man, i större utsträckning än tidigare, kan möta en uppgång i produktionen med redan befintlig personal. Trots detta så har efterfrågan på arbetskraft i länet varit god, framförallt inom den privata tjänstesektorn, även om den fullt naturligt minskat något i spåren av den inbromsande konjunkturen. Bristsituationer kvarstår dock fortfarande för ett antal yrkeskompetenser i länet, i synnerhet inom den offentliga sektorn. Arbetslösheten minskar i Kronoberg Länets arbetslöshet har ökat under 2012 och Ökningstakten har emellertid successivt avtagit och i oktober i år bröt länet för första gången på nästan två år trenden med en stigande arbetslöshet och minskade, jämfört med motsvarande månad året innan. I oktober i år uppgick antalet inskrivna arbetslösa personer i länet till drygt personer. Vad det gäller länets arbetslöshet för de resterande tre månaderna av 2013 så bedöms den minska med drygt 200 personer, eller 2,4 procent, jämfört med kvartal I takt med att konjunkturen

8 Sida: 8 av 58 förbättras under nästa år så uppskattas arbetslösheten i länet att falla ytterligare och för fjärde kvartalet 2014 bedöms arbetslösheten i Kronoberg ligga på en nivå runt personer, en minskning med ytterligare 300 personer. Sysselsättningen ökar Enligt SCB:s senaste registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) uppgick antalet sysselsatta i Kronobergs län till personer (16-64 år) under Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet sysselsatta i länet sakta ökar med 400 personer fram till utgången av fjärde kvartalet 2013 samt att sysselsättningen fortsätter att stiga med ytterligare 800 personer fram till fjärde kvartalet Utmaningarna på länets arbetsmarknad kvarstår I spåren av avmattningen och den senaste tidens stigande arbetslöshet så har konkurrensen om de lediga jobben på länets arbetsmarknad hårdnat. Detta har betytt att grupper som har det svårare att komma ut i arbete fått en ännu tuffare situation och ett stort antal av de inskrivna på Arbetsförmedlingen har nu långa tider utan arbete. Antalet personer som varit arbetslösa i mer än tre år den senaste tioårsperioden har ökat sedan våren 2008 och mot slutet av oktober i år hade drygt personer varit utan arbete i mer än tre år under den senaste tioårsperioden. Det motsvarar en ökning med drygt 8 procent jämfört med i oktober 2012 och personer med riktigt långa tider i arbetslöshet utgör nu 28 procent av samtliga inskrivna arbetslösa i länet. Ökningstakten har dock avtagit under året. Trots de relativt goda utsikterna för länets arbetsmarknad så väntas grupper, som genom sin svagare ställning på arbetsmarknaden identifierats av Arbetsförmedlingen, att få det fortsatt svårt. Dessa så kallade utsatta grupper, som också i stor utsträckning tenderar att omfattas av ovanstående problematik med långa tider av arbetslöshet, har ökat i antal det senaste året och utgör nu drygt 63 procent av de inskrivna arbetslösa i länet. Arbetsförmedlingen tillsammans med andra aktörer och näringslivet har här ytterligare en utmaning i att, utöver bryta den stigande trenden för personer med långa tider i arbetslöshet, också på olika sätt stötta arbetssökande i de utsatta grupperna för att skapa en varaktig utveckling som medför högre sysselsättning och minskad arbetslöshet. Även om konkurrensen om jobben i Kronoberg ökat så uppger länets företagare i många fall att de har svårt att hitta personer med den kompetens som eftersöks. En arbetsmarknad som ställer allt hårdare krav på kompetens och erfarenhet tycks i många fall möta arbetssökande som inte har den kompetens som efterfrågas. Brist på rätt utbildad arbetskraft hämmar rekryteringar och sysselsättning och i förlängningen även tillväxt och välfärd. Framtida arbetskrafts- och kompetensförsörjning är alltså en annan utmaning som länet bör agera på.

9 Sida: 9 av 58 Sysselsättning och efterfrågan Försiktig återhämtning i den globala ekonomin Den globala ekonomin har under en längre tid präglats av internationell finansoro, vilket fått den att undan för undan tappa fart. Denna oro har fått ekonomiska och konjunkturella indikatorer att åka bergochdalbana, vilket gett en brokig bild av stämningsläget med indikationer om återhämtning varierat med tecken om nedgång. Den internationella konjunkturen tycks dock ha gått in i en återhämtningsperiod och utsikterna för världsekonomins utveckling förefaller att ljusna. Det är framförallt USA:s ekonomi som till synes börjat ta fart med bland annat stigande huspriser, ökat bostadsbyggande samt en fallande arbetslöshet. Den långsiktiga trenden på den amerikanska marknaden pekar även den på en fortsatt god ekonomisk utveckling. Samtidigt har dock tillväxtekonomierna med bland annat Kina och Indien i spetsen visat tecken på en avmattning, vilket fått dem att gå in i en något lugnare tillväxtbana. Trots detta väntas tillväxtländerna bidra mest till den globala tillväxen, då man jämfört med andra länder har en relativt god tillväxt där till exempel Kinas BNP för 2014 nedreviderad beräknas till 7,3 procent. Sveriges BNP-tillväxt bedöms under samma period till 2,3 procent. 1 En ljusnande framtid gryr även i den hårt ansatta europeiska ekonomin där anpassningen i bland annat Spanien, Italien och Grekland är i full gång, men återhämtningen går mycket långsamt. Eurozonen visade ändå en positiv tillväxt för årets andra kvartal efter att ha backat sex kvartal i rad. Utvecklingen i området är emellertid ojämn där de Sydeuropeiska länderna fortfarande brottas med stora skuld- och strukturproblem samtidigt som arbetslösheten i euroområdet ligger kvar på rekordhöga nivåer. Under hösten har dock regionens draglok Tyskland, men även Storbritannien och många andra ekonomier, redovisat uppgångar inom bland annat tjänstesektorn samt industrin vilket lyft totalindexet för konjunkturbarometern i euroområdet. Utvecklingen i euroområdet bedöms att sakta vända uppåt och tillväxten förväntas öka under Trots de många positiva signalerna och en stigande global konjunkturkurva för kommande år kvarstår ett antal problem i världsekonomin även om riskerna tycks minskat något. En av utmaningarna är att bedöma hur beroende marknaderna är av de penningpolitiska stimulanserna som kontinuerligt har genomförts sedan krisåren , när de ska trappas ner och hur det påverkar den relativt svaga utvecklingen i världsekonomin. Det mest aktuella hotet mot den pågående globala återhämtningen är om USA, i värsta fall, skulle gå in i ett politiskt dödläge i kommande skuldtak- och budgetförhandling. Ett sådant scenario kan mycket väl få den försiktiga återhämtningen i världsekonomin att bromsa in eller avstanna 1 Enligt IMF:s Oktoberrapport, World Economic Outlook

10 Sida: 10 av 58 helt. Den kortsiktiga lösning som man enades om den 17 oktober i år löper ut den 7 februari 2014 och en mer långsiktig lösning behövs följaktligen. Positiva signaler i svensk ekonomi och arbetsmarknad Den svenska ekonomin, som är starkt beroende av utvecklingen i omvärlden, har gått relativt trögt under första halvåret trots positiva signaler i början av BNP var också svagare än förväntat för det 2:a kvartalet i år och utvecklingen för det tredje kvartalet var även den blygsam. Den återhållsamma utvecklingen inom framförallt euroområdet bedöms ha dragit ner den svenska tillväxttakten för bland annat export men även minskat investeringarna. SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) har under senare tid däremot noterat en stigande sysselsättningsutveckling för riket som helhet, och under tredje kvartalet i år var drygt fler sysselsatta jämfört med motsvarande kvartal Samtidigt har ökningstakten på antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen markant avtagit. Även Konjunkturinstitutets (KI) barometerindikator för den svenska ekonomin har kontinuerligt förstärkts sedan början av sommaren (juni) med undantag för september månad. I den senaste konjunkturbarometern (november) visade både hushållen och näringslivet på positiva tecken. Barometerindikatorn steg med 2,4 enheter och har därmed ökat 12 enheter de senaste sex månaderna. Ökningen förklaras främst av att tillverkningsindustrins, byggverksamhetens och hushållens bedömningar förstärkts. När världsekonomin utvecklas svagt blir den inhemska efterfrågan allt viktigare. Förändringar i hushållens förtroende och hushållskonsumtion är därför viktiga konjunkturindikatorer då hushållskonsumtionen utgör en mycket stor del av total BNP (cirka 47 procent) 2. Enligt SCB:s månadsvisa konsumtionsindikator (HUKO) ökade hushållskonsumtionen med 1,2 procent i september jämfört med föregående år. Mycket talar för att den inhemska konsumtionen förstärks även framöver då hushållen haft en god inkomstutveckling och sparandet legat högt. Lägg därtill fortsatt låga bolåneräntor, eventuella inkomstskattesänkningar, en successivt förbättrad arbetsmarknad och ett, under en längre tid, uppbyggt konsumtionsbehov så finns det förutsättningar för att konsumtionstakten kan komma att öka under nästa år. Den svenska tillväxten bedöms öka under prognosperioden och en successiv förbättring i världsekonomin förväntas att sakta gynna den svenska exporten. Samtidigt antas en ökad inhemsk konsumtion bidra till en fortsatt tillväxt inom den privata tjänstesektorn och handeln samt stötta återhämtningen inom byggsektorn. 2 Enligt SCB, Pressmeddelande 11 november 2013, Nr 2013:290

11 Sida: 11 av 58 Stigande efterfrågan på länets varor och tjänster Det första halvårets försiktiga utveckling i Sverige avspeglas också i den intervjuundersökning som Arbetsförmedlingen genomfört i Kronobergs län under hösten. Länets arbetsgivare har haft ett relativt svagt halvår bakom sig där vårens förväntningar inte riktigt infriats. Höstens resultat ska ändå ses som en återhämtning från ett tidigare ganska dystert stämningsläge under hösten Det är framför allt länets industri som upplevt en något trögare efterfrågeutveckling än förväntat de senaste sex månaderna medan förväntningarna för byggverksamheten verkar ha infriats i större utsträckning (se Tabell- och diagrambilaga, Tabell 1). 3 Totalt i länet uppger 18 procent av företagen i undersökningen att efterfrågan på deras varor och tjänster minskat det senaste halvåret, medan 32 procent anger att efterfrågan ökat. Höstens undersökning ger även en förstärkt bild om framtiden och företagen i Kronobergs län är nu betydligt mer positiva än för ett år sedan. Enligt diagram 1 nedan, som är korrigerat för säsongsvariationer, har stämningsläget bland länets företag gradvis förbättrats och ligger nu strax över det historiska genomsnittet för länet. Det är ändå en påtaglig ökning med nästan 16 enheter, sett till säsongrensad data. Man bör dock nämna att förbättringen skett från en relativt låg nivå hösten Länets resultat under hösten 2013 ligger också i paritet med bedömningarna för riket. Företagens efterfrågebedömningar är även goda sett på lite längre sikt (6-12 månader) och på ett år har andelen företag som tror på en ökad efterfrågan stigit från 30 till 44 procent samtidigt som andelen företag som tror på en minskning fallit från 19 till 6 procent. Företagens bedömningar om framtiden skiljer sig dock något åt branschmässigt där företagen inom den privata tjänstenäringen har den starkaste framtidsoptimismen under höstens undersökning. Industrin i länet uppvisar en något mer försiktig framtidstro medan byggverksamheten och transport är mer pessimistiska om den närmsta framtiden. Att byggverksamheten redovisar låga siffror under hösten hänger väl ihop med den säsongsvariation som existerar inom branschen. Sammanfattningsvis visar höstens intervjuundersökning i länet på en svag återhämtning som tycks ta försiktiga steg in på något tryggare mark. Företagen ser fortsatt ljust på framtiden och stärker även sina bedömningar på längre sikt. Det är dock viktigt att påminna om att de stigande framtidsförväntningarna sker från en låg nivå och att en viss osäkerhet finns i dessa bedömningar kopplat till hur utvecklingen går internationellt. 3 Diagram 1 samt tabell 1 under bilagan kan ses som ett slags konjunkturindex. När konjunkturläget stärks och företagen tror på bättre tider redovisas positiva och starka indexvärden och således det omvända när man tror på sämre tider. Siffrorna speglar skillnaden mellan andelen arbetsställen som har anger en ökad respektive minskad efterfrågan på deras varor och tjänster.

12 Arbetsmarknadsutsikterna höstenn 2013 Kronobergs län Sida: 12 av 58 Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex 4 för näringslivet. Efterfrågeutveckling kommande sexx månader, säsongsren sade värdenn Kronobergs län. Hösten 2004 hösten 2013 Index 100 = historiskt genomsnittt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Tolkning: värden >110 indikerar mycket starkare förväntningar än normalt, starkare förväntningar än normalt, svagare förväntningar än normalt samt < 90 mycket svagare förväntningar än normalt God men avtagande efterfrågan på arbetskraft Antalet nyanmälda lediga platser i länet har sedan 2010 ökat i samband s med återhämtningen i konjunkturen och har sedan dess legatt kvar på en förhållandevi is hög nivå även om antalet har minskat något under senaste tiden. Under 2013 har det hittills anmälts nästan platser vilket ligger något över dett historiska genomsnittett för länet somm uppgår tilll för perioden. 5 Länets platsinflöde för har dock avtagit jämfört med motsvarande perioder för både 2011 och 2012 då det anmäldes drygt respektive platser. En stor andel av de nyanmälda platserna återfinns inom två områden. Den privata tjänstesektornn i länet är störst och har stått för drygt 51 procentt av de än så länge platserna medan vård, omsorg och utbildning utgör 42 procent. Industrin och byggverksamheten står hittills för 4,5 procent. 4 Data har i ett första steg säsongsrensats för att sedan transformeras till t en standardiserad normalfördelning N(0,1). Förr att förenkla tolkningen har data i steg två transformerats till en ny serie med medelvärde 100 och standardavvikelse Det historiska genomsnittet avser perioden januari oktober, åren

13 Arbetsmarknadsutsikterna höstenn 2013 Kronobergs län Sida: 13 av 58 Antalet nyanmälda platserr är till viss del en indikator på läget i konjunkturen men också en mätare på hur företagens efterfrågan på arbetskraft förändras över ö tid. Det är dock viktigt att tillägga att inte alla lediga platser anmäls till Arbetsförmedlingen. Av samtliga rekryteringar på arbetsmarknaden så har Arbetsförmed dlingen vanligtvis en marknadsandel på mellan 30 och 40 procent. Marknadsandelen varierarr över tid och tenderar attt stiga när efterfrågan på arbetskraft är hög och minska något när efterfrågan dämpas. Förändrade annonseringsregler och annonseringskultur påverkar ocksåå antalet platser som anmäls hos arbetsförmedlingen. 6 Diagram 2. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser (med varaktighet längre än tio dagar), Ackumulerat antal perr år, Januari 2010 Oktober 2013, Kronobergs län. Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensadee data, trendvärden. Kapacitetsutnyttjandet föll I Arbetsförmedlingens undersökning ställs frågan om hur mycket företagens befintliga personalstyrkaa kan öka sin produktionn av varor och tjänster innan de behöver rekrytera ytterligare personal. Ett lågt eller fallande värde i diagram 3 indikerar att företagen i större utsträckning än tidigare kan klara en produktionsökning med de d befintliga personalresurserna. Ett högt värde tyder på ett (nästan) fullt utnyttjande avv produktionsresurserna. 7 Det så kalladee kapacitetsutnyttjandet kan k således vara en viktig indikator när det gäller bedömning av företagens kommande efterfrågan påå arbetskraft.. 6 Det primära syftet med platsannonseringen är att underlätta matchningen på arbetsmarknaden och inte förr statistikproduktion. 7 Diagram 3 visar andelen företag som klarar en produktionsökning påå 0-10 procentt innan nyrekryteringarr behövs.

14 Arbetsmarknadsutsikterna höstenn 2013 Kronobergs län Sida: 14 av 58 Kapacitetsutnyttjandet bland Kronobergs företag har successivtt minskat sedan våren 2011 och ligger nu under det historiska genomsnittet för länet. I höstens intervjuundersökning uppger 555 procent av arbetsgivarna att de ligger på ett nästan fullt kapacitetsutnyttjande. Det ärr 4 procentenheter lägre än mätningen i våras och nästan 10 procentenheter lägre jämfört med vad företagen uppgav för ett år sedan. Det är främst företag inom länets industri men även företag inom den privata tjänstesektornn som angettt ett lägre kapacitetsutnyttjande med siffror som fallit med 15 respektive 7 procentenheter jämfört med i våras. Ett fallande kapacitetsutnyttjande kan delvis speglaa en förändring av efterfrågan på varor och tjänster bland företagen samtidigt som det också kan indikera att företagen behållit sin personall i högre utsträckning trots en minskandee efterfrågan. Sammantaget indikerarr höstens undersökning att jämfört med tidigare så kan en större del av länets företag, och då främst inom industri och privat tjänstesektor, möta en viss förutspåddd uppgång i produktionenn med redan befintlig personal. Diagram 3. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2007 hösten Kronobergs län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Rekryteringsproblemen minskade under hösten h Företagens efterfrågan på arbetskraft förändras bland annat beroende på deras ekonomiska situation samt deras bedömningar av kommande marknadsutsi ikter. När konjunkturen bromsar in och efterfrågan på arbetskraft minskar tenderar även den upplevda bristen att sjunka och omvänt gäller vid en konjunkturuppgång. Vid en tillbakablick har länets arbetsgivare inom privata näringslivet tenderat att redovisa höga bristtal som legat överr riksgenomsnittet. De senaste mätningarna har dock legat underr det historiska medelvärdet för

15 Sida: 15 av 58 såväl riket som för länet. Den avmattning i konjunkturen som skedde under både hösten 2011 och 2012 har minskat företagens upplevda brist på arbetskraft. Minskade bristtal kan också indikera ett något lägre rekryteringsbehov bland länets företag. Samtidigt bör man ha i åtanke att arbetslösheten stigit fram till oktober, vilket lett till att konkurrensen på arbetsmarknaden ökat och det blivit fler sökande till många av de lediga jobben, särskilt till yrken med lägre kompetenskrav. I höstens undersökning anger 21 procent av arbetsgivarna inom det privata näringslivet att man upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under de senaste 6 månaderna. Det är 1 procentenhet lägre än vid mätningen under våren 2013 och 5 procentenheter under det historiska genomsnittet för länet. Trots att bristen minskat och ligger under det historiska genomsnittet så är det alltså fortfarande mer än vart femte företag i länet som upplevt en avsaknad av rätt kompetens vid rekrytering. Denna relativt höga siffra ska dock inte förknippas med att Kronobergs län upplever en generell brist på arbetskraft. Att den lediga arbetskraftens kompetens inte kan möta de krav som ställs av arbetsmarknaden pekar således mer mot en kompetensbrist än en arbetskraftsbrist. Det är viktigt att påpeka att arbetslösheten fortfarande är hög och att ledig arbetskraft finns. Denna så kallade matchningsproblematik kan få allvarliga konsekvenser för kommande rekryteringar såväl som för den totala sysselsättningen i länet och är en av de utmaningar som arbetsmarknadspolitiken tillsammans med andra politikområden står inför. Den upplevda bristen på kompetent arbetskraft varierar också mellan arbetsgivarna inom det privata näringslivet. Rekryteringsproblemen upplevs som störst inom näringsgrenarna utbildning, vård och omsorg samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Här anger nästan hälften respektive fyra av tio arbetsgivare att man haft problem att finna rätt kompetens vid vissa rekryteringar. De lägsta bristtalen i länet hittas inom handel och transport. Inom många områden där arbetsgivarna efterfrågar personer med högre utbildning och erfarenhet tenderar bristen dessutom att vara hög oavsett konjunkturläge. Lyckas inte rekryteringar av personal med nyckelkompetenser till länet finns risker för att detta i förlängningen kan få negativa effekter för tillväxt och välfärd. Exempel på bristyrken som angetts inom det privata näringslivet är bland annat kockar och golvläggare med erfarenhet, mjukvaru- och systemutvecklare, diverse ingenjörsyrken inom både industri och byggverksamhet samt arbetsledare och chefer av olika slag. Bristtalen för de offentliga verksamheterna i Kronoberg har i höstens undersökning stigit jämfört med i våras och ligger nu på 43 procent, vilket är 6 procentenheter över det historiska genomsnittet i länet och 3 procentenheter högre än höstens resultat för riket. Bristtalen är höga inom många olika verksamhetsområden och som återkommande bristyrken uppger

16 Arbetsmarknadsutsikterna höstenn 2013 Kronobergs län Sida: 16 av 58 arbetsgivarna bland annat specialistsjuksköterskor, allmän- ochh specialistläkare, socialsekreterare och speciallärare inom grundskolan. Diagram 4. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under dett senaste halvåret. Våren 2007 hösten Kronobergs län. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Varsel Förra årets varseltal i Kronobergs län slutade på en relativt högg nivå då antalet varsel ökade något under våren för att senare, s och då framförallt under den senare s delenn av hösten, stiga s kraftigt. Totaltt sett så landade länets varselsiffra för 2012 på drygt personer, vilket är den tredje högsta varselsiffran under 2000-talet. Varsel om uppsägning är en viktig konjunkturindikator men kan också ses som en indikator på hur efterfrågann av arbetskraft kan komma att utvecklas. Att personer varslas om uppsägning kan dock d ske oavsett konjunkturläge, även om företagen f i tider med god ekonomisk aktivitet ochh hög efterfrågan på varor och tjänster tenderarr att varsla färre och vise versa. Man bör b dock beakta att alla som s varslas inte blir uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Det är även viktigt att poängtera att de flesta som råkar i arbetslöshet inte blir b det på grund utav varsel utan på grund av att deras visstidsanställning inte förlängs, att man avslutat en annan anställning än en tillsvidareanställningg eller att man helt enkeltt har haft dett svårt att hitta ett första arbete och på så sättt ett fotfäste på arbetsmarknaden.

17 Arbetsmarknadsutsikterna höstenn 2013 Kronobergs län Sida: 17 av 58 Hittills under 2013 (januari-oktober) har drygt 920 personer varslats i länet. Det är 850 personer färre jämfört med motsvarande period för 2012 och drygt 200 färre än det historiska genomsnittet. 8 Två tredjedelar av dessa personer har varslats under u årets fyra första månader varav 500 kan härledas tilll månadernaa januari och april. Underr årets resterande månader så ha varslen legat på mer normala nivåerr i takt med att konjunkturen stabiliserats något. Drygt 82 procent av varslen under perioden januari till oktoberr 2013 har berört länets tillverkningsindustri samt byggverksamhet. Länets tillverkningsindustri berördes även kraftigt av de varsel som lades under 2012 då man stod för drygt 64 procent. Hittillss i år har tillverkningsindustrin ståttt för drygt 677 procent medan byggverksamheten svarat för 15 procent. Resterande antal har varit relativt jämt fördelade på andra branscher. Om antalet varsel i länet fortsätter i samma takt som de legat på sedan början av sommaren så beräknas varseltalet för helåret 2013 att sluta i nivå med eller strax underr det historiska genomsnittet. Tabell 1. Antal varslade personer per år, , Kronobergs län. Källa: Arbetsförmedlingen. Det historiska genomsnittett avser perioden januari oktober, åren D

18 Sida: 18 av 58 Näringsgrenar och yrken Inledning Under 2000-talet har den sysselsatta dagbefolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) i länet ökat med drygt 6,5 procent fram till och med I riket som helhet var motsvarande ökning 8 procent. Länet hade behövt ytterligare cirka jobb för att matcha sysselsättningsökningen i riket för motsvarande period. En av förklaringarna till den något lägre sysselsättningsökningen är att Kronoberg var ett av de län som drabbades hårdast i kölvattnet av den senaste ekonomiska krisen. Mot slutet av 2009 hade sysselsättningen i länet minskat med drygt personer jämfört med året innan. Antalet sysselsatta uppgick då till personer vilket motsvarade en minskning på nästan 5,2 procent. Motsvarande procentsats för sysselsättningsnedgången i riket under samma period var 3,4 procent. Det var framförallt tillverkningsindustrin som drabbades hårt av denna nedgång. Under 2010 tog konjunkturen fart igen och återhämtningen fortsatte även, om än i en varierande takt, under Från 2009 till slutet av 2011 steg länets sysselsättning med drygt 2,6 procent, vilket var en något svagare utveckling än riksgenomsnittet som under samma period ökade med drygt 4 procent. 9 En stor del av sysselsättningsuppgången under denna period stod länets industri för men även företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster samt information och kommunikation redovisade en relativt stark sysselsättningsökning. Länets branschstruktur och -utveckling Rörelsen och omflyttningen av arbetskraft på arbetsmarknaden är kontinuerlig och sker mellan såväl sektorer som regioner. Branschstrukturen i Kronobergs län har, och då framförallt under senare tid (från 90-talet och framåt), förändrats något där sysselsättningen i industrisektorn har minskat samtidigt som andra sektorer, och då främst tjänstesektorn, har växt. Ett mönster som återfinns även på nationell nivå. Vid en jämförelse av nuvarande sysselsättningsstuktur är de mest framträdande skillnaderna att länets befolkning, i större utsträckning än riket, arbetar inom tillverkningssektorn samt att en större andel av rikets befolkning är sysselsatta inom finansiell verksamhet och företagstjänster. I länet arbetar 22,4 procent av de sysselsatta inom tillverkning och utvinning, en siffra som är nästan 8 procentenheter högre än motsvarande siffra för riket. Även vård, omsorg och sociala tjänster samt jord- och skogsbruket i länet sysselsätter något fler än i riket. En tydlig skillnad i fördelningen av andelen sysselsatta i de olika delbranscherna syns också om man jämför rikets och länets sysselsättning i näringsgrenen finansiell verksamhet och företagstjänster. I Kronobergs län arbetar 9,4 procent av de sysselsatta inom denna delbransch, vilket är nästan 4,5 procentenheter lägre jämfört med motsvarande andelssiffra för riket. 9 Enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS), år, dagbefolkning

19 Sida: 19 av 58 Diagram 5. Branschstruktur i Kronobergs län, RAMS år, dagbefolkning Riket Kronobergs län Tillverkning och utvinning Vård och omsorg samt sociala tjänster Offentlig förvaltning, utbildning och försvar Handel Finansiell verksamhet och företagstjänster Byggindustri Transport och magasinering Okänd verksamhet Information och kommunikation Personliga och kulturella tjänster Jordbruk, skogsbruk och fiske Hotell och restaurang 5,5% 5,0% 4,8% 3,5% 3,3% 2,6% 2,3% 9,4% 11,8% 13,6% 15,8% 22,4% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Källa: SCB, RAMS 2011, förvärvsarbetande dagbefolkning Länets arbetsmarknad har, sett på lite längre sikt, haft en förhållandevis god utveckling jämfört med andra län. Vid senaste nedgången var dock trenden tydlig då antalet anställda inom tillverkningsindustrin föll kraftigt efter lågkonjunkturen, något som gjorde att länet drabbades hårt. Industrin var också den bransch i länet som tappade störst andel av sin sysselsättning jämfört med året innan, en nedgång på 13,5 procent (se tabell 2). Sedan dess har det skett en återhämtning under 2010 och 2011 och det totala antalet anställda ökade under perioden med nästan personer i länet, dock har industrin inte riktigt återskapat tidigare sysselsättningsnivå. En bransch som haft en stark återhämtning och, som framförallt under senare år, ökat sin sysselsättning är Information och kommunikation som ökat med drygt 440 personer sedan Under 2012 vände dock marknaderna åter nedåt vilket har påverkat näringarna i Kronobergs län och åter igen så är det tillverkningsindustrin som känt av en tydlig avmattning. I den OECD-studie över Småland-Blekingeregionen som släpptes under 2012 så framhävdes dock regionen som en paradox där, om man jämför med andra liknande regioner och givet förutsättningarna, Kronoberg haft en oväntat stark industriutveckling. OECD konstaterar ytterligare att regionen måste ta tillvara på den industriella framgången och utveckla de framgångsfaktorer som finns för att på så sätt klara en exempelvis ökad framtida konkurrens från låglöneländer. Under 2013 har, som tidigare nämnts, konjunkturen präglats av den osäkerhet som funnits i omvärlden och framtida bedömningar har i växlande grad visat både upp och nedgångar inom många branscher. Flertalet indikatorer pekar dock nu mer åt det positiva hållet och företagens produktionsprognoser som Konjunkturinstitutet presenterar

20 Sida: 20 av 58 för riket som helhet var de starkaste sedan i maj 2012, vilket fått många branscher att skruva upp sina sysselsättningsbedömningar. Tabell 2. Branschutveckling i Kronobergs län från , RAMS år, dagbefolkning w Förändring jämf föregående år Förändring Förändring Bransch antal personer i % Jordbruk, skogsbruk och fiske 4,5% 1,2% -3,5% 47 2,1% Tillverkning och utvinning -13,5% 1,7% 1,9% ,4% Byggindustri -2,6% 3,2% 1,0% 74 1,5% Handel -5,1% 0,3% -0,6% ,3% Transport och magasinering -4,9% 0,9% -0,1% ,1% Hotell och restaurang 1,1% 8,9% -1,1% 166 8,8% Information- och kommunikation -2,1% -0,5% 19,7% ,6% Finansiell verksamhet och företagstjänster -4,4% 3,2% -0,1% ,5% Offentlig förvaltning, utbildning och försvar -1,1% 0,8% 0,1% -21-0,2% Vård och omsorg samt sociala tjänster -2,2% 1,0% 0,9% -52-0,4% Personliga och kulturella tjänster 1,2% -3,5% -1,5% ,8% Okänd verksamhet -1,6% 10,1% -2,0% 248 6,1% Totalsumma -5,2% 1,8% 0,9% ,7% Källa: SCB, RAMS 2011, förvärvsarbetande dagbefolkning Sysselsättningen i länet Trots en orolig och svag ekonomisk aktivitet i omvärlden under det senaste året så har den svenska arbetsmarknaden stått emot relativt väl jämfört med många andra länder. Ökningen av arbetslösheten har bromsat in kraftigt under senaste månaderna och som tidigare nämnts så har sysselsättningen, enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar, stigit något sett till riket som helhet. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen i riket fortsätter att öka under prognosperioden. Även Konjunkturinstitutets (KI) konfidensindikator för Sveriges totala näringsliv har visat positiva siffror under senare tid och med ökningen i november så har den stigit med nästan 13 enheter de senaste fem månaderna. Tillverkningsindustrin, byggverksamheten och handeln bidrog positivt i november medan den privata tjänstenäringen backade något. I Konjunkturinstitutets undersökning görs dock bedömningen att sysselsättningen minskat de senaste månaderna men man räknar med att den stabiliseras de närmaste månaderna. Företagens bedömningar angående sysselsättningen de närmast kommande månaderna skiljer sig emellertid åt mellan de olika delbranscherna. I novembermätningen indikerar industrin en minskning av antalet anställda medan byggverksamheten och detaljhandeln räknar med en i stort sett oförändrad sysselsättning. Den privata tjänstenäringen bedöms däremot att öka sin sysselsättning.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Kronobergs län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Kronobergs län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Kronobergs län Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Vera Opacic Curuvija, Hanna Glössner Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 18 decemberr 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, november 2013 12 603 (7,3 %) 5 847

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 ÖREBRO LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Fredrik Mörtberg, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Definitioner... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Hallands län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text Sara Andersson och Andreas Mångs, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text Ann Mannerstedt, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 VÄSTMANLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Marcus Löwing, Analysavdelningen Sida: 3 av 44 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Örebro län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Örebro län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Örebro län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Text: Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Telefon: 010-488 40 39 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 06 10

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Örebro län Text Utredare Agneta Tjernström-Krooks Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Stockholms län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text: Julia Asplund, Analysavdelningen Erik Huldt, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Agneta Tjernström, Analysavdelningen Sida: 2 av 47 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 3 Definitioner...

Läs mer

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN Prognos 2012 Jämtlands län: Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad Utvecklingen i världsekonomin har sedan sommaren dominerats av händelser i euroområdet samt i USA. Som det ser ut under hösten 2011

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 HALLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Sara Andersson, Analysavdelningen Sida: 3 av 51 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 ÖREBRO LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 ÖREBRO LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 ÖREBRO LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Fredrik Mörtberg Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06 11 3

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Uppsala län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Uppsala län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Uppsala län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Text: Therese Landerholm Analysavdelningen Telefon: 010-488 40 32 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 06

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 JÖNKÖPINGS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 JÖNKÖPINGS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 JÖNKÖPINGS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Andreas Mångs Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06 11

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 STOCKHOLMS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 STOCKHOLMS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 STOCKOLMS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Erik uldt och Julia Asplund Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 STOCKHOLMS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 STOCKHOLMS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 STOCKOLMS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Julia Asplund och Erik uldt Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Ann Mannerstedt Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 UPPSALA LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 UPPSALA LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 UPPSALA LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Therese Landerholm, 010 488 40 32 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län 1 PROGNOSEN Ökad optimism för arbetsmarknaden 2014 och 2015 Vid slutet av 2013 hade arbetsgivarnas optimism dämpats jämfört med året innan, de tror ändå

Läs mer

prognos Arbetsmarknad Värmlands län

prognos Arbetsmarknad Värmlands län prognos Arbetsmarknad Värmlands län 2010 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...1 Antalet sysselsatta minskar under 2010...1 Arbetskraften minskar...1 Arbetslösheten ökar under 2010...1 Utmaningar på länets

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Kalmar län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Kalmar län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Kalmar län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Text: Maria Lycke Analysavdelningen Telefon: 010-486 54 18 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 06 10 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland

Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland Ekonomin i stort Index 50 Sentix index USA j anuari 2003 - oktober 2010 25 0-25 -50 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 VÄSTERBOTTENS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Bo Gustavsson, Analysavdelningen Sida: 3 av 45 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Stockholms län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Erik Huldt, Julia Asplund Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 norrbottens län. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 norrbottens län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län 2012 Text Maria Salomonsson Text- och bildredigering Urban Isberg Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Västernorrlands län Innehållsförteckning Sida DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text: Thomas Behrens, Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2013-12-12 Sida: 3

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län 1 PROGNOSEN Skåne går mot bättre tider Situationen i vår omvärld har stor påverkan på svensk ekonomi, inte minst på den exportberoende verkstadsindustrin. Under

Läs mer

prognos arbetsmarknad Halland 2008 2009

prognos arbetsmarknad Halland 2008 2009 prognos arbetsmarknad Halland 2008 2009 2 Arbetsmarknadsutsikter förhallands län Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 4 Ekonomisk översikt...

Läs mer

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 2 (22) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 UTMANINGAR I LÄNET... 4 SKILLNADER I LÄNET... 4 OMVÄRLDSBILD... 4 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Gävleborgs län. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Gävleborgs län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Gävleborgs län Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Bitte Lyrén Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09 3 Innehållsförteckning

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 HALLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 HALLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 HALLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Peter Nofors Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06 11 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (15) 2011-02-04 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 5, 2011-02-04 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på mycket låg nivå 50

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer