Innehållsförteckning
|
|
- Malin Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Integrationsrapport 2011
2 Innehållsförteckning 1. Inledning Integration översikt Svenska för invandrare (Sfi) Flyktingmottagning Älvens grupphem Utvecklingsbehov
3 1. Inledning Denna rapport är en sammanfattning av vad som gjorts inom integrationsområdet för invandrare och flyktingar inom Piteå kommun. Till största delen är det verksamhet som Nämnden för Arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning ansvarar för. En mer detaljerad redogörelse finns i Kvalitets och verksamhetsrapporten 2011 från nämnden. Att öka andelen utlandsfödda i Piteå och bygga strukturer för integration är en viktig framtidsfråga för Piteå kommun. Befolkningsutvecklingen de senast åren skulle ha varit negativ om vi inte hade haft inflyttning av utlandsfödda. Uppdraget inför 2011 var främst strategiskt och innebar att se över uppdrag, roller och ansvar, beslut och riktlinjer. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret för integrationsfrågorna i Piteå kommun. Uppdraget är kommunövergripande, även om det inte omfattar direkt beslutanderätt över andra nämnders ansvarsområden. Integrationsuppdraget gäller hela kommunen som ort och det är viktigt att kraftsamla kring det genom fortlöpande dialog med olika aktörer. Piteå kommun har sedan 2008 en policy för integrationsarbetet i kommunen. I policyn uttrycks kommunens övergripande vision, att nyanlända flyktingar och invandrare skall uppleva att de är välkomna och att det är hit man kommer när man kommer hem. Under 2011 har ett nytt samlat program för Integrationsarbetet tagits fram och fastställts av Kommunfullmäktige KF Av detta framgår bland annat att integrationsfrågorna är ett ansvar för alla Piteå kommuns verksamheter. Som bakgrund till integrationsarbetet kan man notera att Piteå har en låg andel utrikesfödda invånare i åldrarna 20 till 64 år, ca 5 %, vilket är bland det lägsta i Sverige. Rikssnittet är knappt 18 % och länssnittet drygt 12 %. 2
4 2. Integration översikt Inom Europeiska unionen arbetar man för att ha en gemensam politik inom integrationsområdet för invandrare. Detta har sammanfattats i De elva europeiska grundprinciperna för integration. Invandringen består av flera olika grupper som delvis lyder under olika lagstiftningar. Det är bland annat Europeiska flaggor flyktingar, arbetskraftsinvandring inklusive anhöriga och studerande. Sverige fortsätter att vara ett av de länder i Europa som tar emot flest asylsökande. Totalt var invandringen till Sverige ca personer varav ca 30 % var flyktingar och ca 25 % arbetskraftsinvandringa och deras anhöriga. invandringen under 2011 var något lägre än året innan. En grupp som ökar är dock ensamkommande flyktingbarn och behovet av kommunplatser för dessa har ökat. Under året fanns invandrare från ett 45 tal länder i Piteå. De största grupperna var från Thailand, Irak, Somalia, Afghanistan och Tyskland. Arbetsförmedlingen har fått ett utökat uppdrag vad gäller flyktingarnas etablering. Verksamheten för flyktingmottagning har därför anpassats till detta. Under andra halvåret 2011 ökade antalet flyktingar markant. En svårighet är att hitta bostäder till flyktingar, vilket måste lösas för att svara upp mot avtalet med Migrationsverket. En utredning om hur bostadssituationen ska lösas har därför inletts. Verksamheten med mottagande av ensamkommande flyktingbarn har utvecklats positivt. En plan för hur ett utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarnska genomföras ska tas fram. Glädjande är att alla ensamkommande barn i fortsättningen har möjlighet att studera på gymnasieskolan eller på Sfi. Andelen flyktingar som valt att bo kvar tre år efter ankomst har ökat från 43 procent 2010 till 58 procent En del av förklaringen är att ensamkommande flyktingbarn väljer att stanna i kommunen i högre grad än andra flyktingar. En samrådsgrupp för berörda nämnder har bildats bestående av nämndsordförande, förvaltningschef och verksamhetsansvariga. De som går Sfi ha kortare utbildning med sig från sina hemländer än tidigare. I verksamheten har utveckling i form av projekt för att prövar nya metoder för kortutbildade att lära sig ett nytt språk fått ta utrymme. Delfi är ett EU finansierat projekt för att utveckla metoder för språkinlärning. Förvaltningen för Arbetsmarknad och vuxenutbildning är koordinator och i projektet deltar parter från fem olika länder. Att skriva sig till läsning (ASL) är ett projekt inom SFI lokalt i Piteå. 3
5 Några händelser inom området var: Samhällsorintering för flyktingar startade. Detta innebär att nyanlända flyktingar har rätt till 60 timmar samhällsinformation, med möjlighet att undervisas genom tolk på det egna språket. Samhällsorienteringen genomfördes som ett samverkansprojekt mellan kommunerna Luleå, Piteå, Boden och Älvsbyn. Med anledning av den nya etableringsreformen, som innebär att Arbetsförmedlingen tar över kommunens roll i vissa frågor, har ett avtal tecknats mellan Af och Piteå kommun. Utställningen Hedersrelaterat våld en fråga för de andra genomfördes i samarbete med Konsthallen och Biblioteket. Mångfaldsdagen genomfördes samband med nyinvigningen av Studiecentrum, i slutet av oktober Inom Attraktiv och uthållig kommun har ett integrationsprojekt som legat under förvaltningschefen för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Projektet har syftat till att aktivera samhället utanför kommunen, som idrottsföreningar, företag, studieförbund och andra intresserade. 4
6 3. Svenska för invandrare (Sfi) Svenskundervisning för invandrare ska ge grundläggande kunskaper i det svenska språket för invandrar och flyktingar. Undervisningen bedrivs i tre spår med fyra olika kurser A-D. Merparten av deltagarna är invandrare. Studietakten är individuell och studierna pågår hela året. Sfi syftar även till att ge vuxna invandrare som inte kan läsa eller skriva möjlighet att förvärva sådana kunskaper. Kursdeltagarna placeras beroende på studiebakgrund och förkunskaper i olika grupper. Ansvarig för verksamheten är rektor och fem lärare arbetade i verksamheten under året. Ensamkommande på Älven gör läxor med hjälp av personal Antalet deltagare i verksamheten räknat i unika personer har varit ca 110 och har inte förändrats från 2010 till 2011, men ligger ungefär 35 procent över antalet under Andelen invandrare har varit stabil över åren och legat på drygt 70 % likaså andelen flyktingar som varit ca 30 %, Andelen kvinnor är något större än andelen män. Endast cirka 10 % läser A kursen medan många väljer att läsa B- och kanske C-kursen. D- kursen läses inte av lika många, vilket kan bero på att man slutat, fått praktik eller flyttat. Andelen deltagare på Sfi som blir klara och får betyg har minskat från 42 % 2009 till 34 % Förklaringen till det kan bland annat vara från vilket land deltagarna kommer och vilken utbildningsbakgrund de har. Flera av deltagarna (invandrarna) reser till sitt hemland på längre besök och skrivs då ut för att skrivas in igen då de kommer tillbaka. Avbrotten har ökat från 30 procent under 2009 till 40 procent under En förklaring till det är att hösten 2011 började de ensamkommande flyktingbarnen på Strömbackaskolan. Det förklarar avbrottsökningen till stor del. Från och med hösten 2009 sker en 100 % ökning av dem som fortsätter kursen över halvåret och därefter ligger antalet som fortsätter på den nivån. En förklaring är ändrade rutiner vad gäller utskrivning över sommaren. Tolkningen av andelarnas utveckling över tid är svår, då elevernas mål och förutsättningar i övrigt varierar, vilket medför att resultaten kan variera från år till år. När det gäller mål som att flyktingar och invandrare ska vara delaktiga i arbets- och samhällsliv efter avslutad introduktion bedöms måluppfyllelsen begränsad. Det har flera orsaker och en är att mer välutbildade ofta flyttar då på grund av svårigheter att få arbete på orten eller för att komma närmare familj och släktingar i andra delar av landet. 5
7 Även under 2011 märks en högre andel studerande med låg eller ingen utbildning, vilket gör att de studerande har behov av mycket handledning och även stöd av specialpedagog. A- gruppen för de med liten eller ingen utbildning fylls snabbt och andelen som klarar prov och går vidare till nästa kurs går betydligt långsammare. Införskaffandet av bärbara datorer har markant ökat datoranvändningen på Sfi. Även i gruppen med långsamma inlärare, där flertalet aldrig hade använt datorer, är de studerande nu väl bekanta med dem och använder dem dagligen. I och med försöket med Att skriva sig till läsning (ASL) i A-gruppen ökar datoranvändandet och det ska bli intressant att se hur det går för dessa studerande om ett år då vi kanske kan se resultatet. Värdegrundsfrågorna är ett ständigt återkommande inslag i SFI:s verksamhet i alla grupper. Det blir naturligt så, bland annat för att många olika kulturer möts och genom att man samtalar kring vårt lands värdegrund. Det blir många intressanta diskussioner kring detta. Deltagarna är nöjda med verksamheten, då de anser att den är omväxlande och tycker att det är bra att man arbetar mycket gemensamt. Man är nöjda med lärarnas insatser och de ensamkommande flyktingbarnen som gått till Strömbackaskolan ville till att börja med återvända till Sfi, trots att många av dem tidigare önskat att få börja läsa på gymnasieskolan. De kommer ofta på besök och vill gärna prata med lärarna. När det gäller måluppfyllelse av de nationella målen har andelen resurskrävande elever ökat även detta år, vilket medför att det tar längre tid för de flesta av de studerande på Sfi att nå de dessa mål. Målet att flyktingar och invandrare ska gå till studier, praktik eller arbete efter avslutad Sfi har inte förbättrats sedan föregående år. Däremot har målet att de ensamkommande barnen ska erbjudas plats i gymnasieeller grundskolan uppnåtts. då samtliga ensamkommande flyktingbarn har börjat på Strömbackaskolan och där går språkintroduktionen. Informationsmaterial på Studiecentrum 6
8 4. Flyktingmottagning 1 december 2010 infördes den nya etableringsreformen. Enligt reformen är det Arbetsförmedlingen som har samordningsansvaret över nyanlända flyktingars etablering. Arbetsförmedlingen ska tillsammans med Försäkringskassan stå för utformning och utbetalning av etableringsersättning till individerna. Kommunens ansvar är bosättning, att tillhandahålla skola och förskola, SFI-undervisning och samhällsorientering för nyanlända. Antalet flyktingar från det gamla systemet minskar då de under 2011 efterhand har skrivits ut. De flyktingar som kommer i det nya systemet har Arbetsförmedlingen det övergripande ansvaret för. Nyanlända flyktingar som bosatt sig i Piteå efter den 1 december 2010 ingår i det nya systemet. De flyktingar som har påbörjat sin introduktionsperiod innan det datumet fortsätter i det gamla systemet. Det innebär att under 2011 har det funnits två parallella system i verksamheten. Roll- och ansvarsfördelning mellan kommun och Arbetsförmedling har inte varit tydlig. Arbetsförmedlingen har enligt etableringsreformen det övergripande ansvaret och ska tilldela alla flyktingar en lots som ska hjälpa och stötta dem. Kommunens ansvar ska vara mottagande vid bosättning och att bistå med förskola och skola samt Sfi för vuxna. Det är av stor vikt att rollfördelningen förtydligas inom flyktingmottagningen. Det har visat sig att det finns brister i reformen. Bland annat har ensamstående, med små barn under ett års ålder, men som inte har rätt till barnomsorg, mottagits. De får då en vilande etableringsplan från Arbetsförmedlingen, vilket har inneburit att de inte har fått det stöd de behöver. De hamnar utanför systemet och kommunen måste träda in. En lokal överenskommelse (LÖK) behöver utvecklas undvika fortsatt otydlighet. Arbetsförmedlingen har uppdraget att sammankalla samtliga parter för att upprätta en sådan. I dagsläget finns totalt 56 flyktingar inskrivna på flyktingmottagningen. Av dessa hör 20 till det gamla systemet, som innebär att kommunen står för den största servicen och ansvarar för deras introduktionsersättning. Det finns totalt 36 flyktingar inskrivna i det nya systemet där Arbetsförmedlingen ska stå för den mesta servicen samt ansvara för deras etableringsersättning (introduktionsersättning). Av dessa är fem ensamkommande flyktingbarn, som inte ingår i Arbetsförmedlingens ansvar, utan hör till Älvens grupphem. Under 2011 togs 37 flyktingar emot. Vi har tackat ja till 40 flyktingar, men på grund av vissa omständigheter är mottagandet för tre av dessa framskutet till januari En av flyktingarna som kommit under året har valt att flytta söderut. Detta innebär att kommunen under 2011 uppfyllt avtalet med Migrationsverket om att ta emot 40 flyktingar per år. En bedömning av måluppfyllelsen visar att det finns betydande utvecklingsbehov i verksamheten, bland annat till följd av de beskrivna oklarheterna när det gäller roll- och ansvarsfördelning mellan kommun och andra myndigheter. Den nya verksamheten Hamnen 18+ behöver finna sina former för att i första hand fortsätta arbeta med ensamkommande flyktingbarn. Också vuxna flyktingar som inte har rätt till etableringsplan på arbetsförmedlingen behöver stöd för att nå självförsörjning och detsamma gäller flyktingar och invandrare överhuvudtaget. 7
9 5. Älvens grupphem Älvens grupphem vänder sig till ensamkommande flyktingbarn i års ålder. Målet med boendet är att de skall få en känsla av tillhörighet, vilja bo kvar i Piteå och få ett självständigt liv som självförsörjande vuxen. Grupphemmet ligger i Öjebyn och har tolv platser. I verksamheten arbetar nio handledare, en verksamhetschef och en biträdande boendechef. Kostnaderna för grupphemmet ryms inom ramen för bidraget från Migrationsverket. Grupphemmet är bemannat dygnet runt och personalen ska vara ett vuxenstöd för att stötta och vägleda ungdomarna. Socialtjänsten gör en utredning och vårdplan för att klargöra passande boendeform och behov för ungdomen. Arbetet med ungdomarna skall utgå från en genomförandeplan som bygger på den vårdplan som Ungdomar och personal på Älven lagar mat tillsammans Socialtjänsten har formulerat. Överförmyndarnämnden utser en god man till ungdomen. Ungdomarna skall inom en vecka från ankomstdatum erbjudas undervisning i svenska. Under 2011 har sexton ungdomar varit inskrivna på Älvens grupphem. En ungdom omplacerades före 18-års ålder av Socialtjänsten till ett behandlingshem utifrån ungdomens behov. Två ungdomar gick över till Migrationsverkets regi efter 18-års ålder, varav en blev uppskriven i ålder. Tre flyttade ut till eget boende, varav två har stannat kvar i Piteå. Dessa två har skrivits över till den nya verksamheten Hamnen 18+. Under året har några enstaka platser varit tomma, under korta perioder. Skälet var att Migrationsverket ändrade sina rutiner från den 1 mars 2011 och vände på kön för kommunplaceringar. Tidigare placerades de som väntat längst i ankomstkommunerna till anvisningskommuner. Det innebar att Älven kunde få ungdomar som vistats i ankomstkommunen upp till sex månader. Resultatet blev att de inte ville stanna i Piteå, utan flytta tillbaka till t.ex. Malmö, där de hunnit bygga upp ett socialt nätverk. Nu ska de som kommer till Sverige direkt placeras i anvisningskommunen och vara högst två dygn på transitboenden i ankomstkommunen. Förändringen är en stor vinst, då ungdomen placeras direkt hos oss. De nationaliteter som under året varit på boendet var ungdomar från Afghanistan, Somalia, Irak, Libanon, Uzbekistan och Kirgizistan. Från höstterminen har samtliga gått över till gymnasiet, utom en som går grundskola. Allaungdomar blev också tilldelad en god man snarast efter ankomst. Alla ungdomar som var inskrivna på Älvens grupphem under sommaren erbjöds feriejobb. 8
10 Under 2011 hölls två större nätverksmöten, ett i februari och ett i september. Deltagare var aktörer som kommer i kontakt med de ensamkommande barnen. Närvarande var representanter från Älven, Öjebyns vårdcentral, BUP, Socialtjänsten, Sfi och skolan. Alla ansåg att det fungerar bra och att personalen gör en bra insats med ungdomarna. Under maj höll Socialstyrelsen en aviserad tillsyn och under september en icke-aviserad tillsyn av verksamheten. Resultatet blev godkänt. Tillsynerna gällde hur verksamheten planerar och följer upp vården samt ungdomarnas möjlighet att vara delaktiga. Ungdomarna intervjuades av Socialstyrelsen om deras delaktighet i frågor som berör dem och nästan alla deltog. Resultatet blev att 90 % känner delaktighet. Målet om delaktighet i frågor som berör dem bedöms uppfyllas tillfredsställande. Vid Socialstyrelsen tillsyn gjordes intervjuer om deras syn på boendet och inflytande i frågor som berör dem. Resultaten visade att de tycker att de har inflytande i frågor som berör dem och att de genom deltagande i våra husmöten kan framföra sina åsikter och önskemål. Älven: Ungdomar och personal fikar tillsammans Samarbetet med sjukvården, överförmyndarnämnden och skolan har fungerat bra. Ungdomarna har tilldelats god man och har erbjudits hälsoundersökning. Närvaron i skolan har varit hög och samarbetet mellan har fungerat bra. Månadsvisa träffar mellan skolans och Älvens personal hålls för att följa upp ungdomarnas utveckling. Merparten av ungdomarna är aktiva i fritidssysselsättningar, främst fotboll men även boxning, friidrott och kampsporter m.m. Vi har också ett samarbete med Röda Korsets 9
11 ungdomsavdelning, som genomför aktiviteter med ungdomarna och därmed hjälper till i integrationen. När ungdomarna flyttat ut från Älven efter 18-års ålder finns ett fortsatt stödbehov. Därför har en ny verksamhet startats, Hamnen 18+, från den 1 oktober Syftet är att skapa ett förlängt skyddsnät för ensamkommande flyktingbarn mellan år som flyttat ut från Älvens grupphem. Två ungdomar är f.n. inskrivna, men antalet kommer successivt att öka. Alla som redan hunnit flytta ut har också erbjudits denna hjälp. Totalt erbjuds ett tiotal ungdomar möjlighet till samkväm och läxhjälp. Två personal arbetar vardera 50 % i verksamheten. Verksamheten bedrivs i en samlingslokal på Studiecentrum som ungdomarna kan besöka tre gånger per vecka. Personalen står för trygghet, kompetens och stöd till ungdomarna. Verksamheten inriktar sig på integration i samhället, hjälp och stöd i fortsatta studier, samkväm, råd och läxhjälp. Största behovet att få hjälp med är läxorna. Varje kväll har fem till sju ungdomar besökt verksamheten. Öppettiderna kommer under 2012 att ökas med ytterligare en dag per vecka. Det kommer att vara fyra personal som arbetar i verksamheten. Samarbetet med Kyrkan kommer att utökas och verksamheten kommer att vara på Kyrk center på fredagar. Då kommer alla andra flyktingar att bjudas in samt även svenskar. Tanken är att det ska bli en mötesplats som främjar integration. 10
12 6. Utvecklingsbehov Kommunfullmäktige har fastställt ett program för kommunens integrationsarbete. Arbetet med att implementera programmet inom Piteå kommuns samtliga verksamheter kommer att blir det huvudsakliga uppdraget för Integrationssamordningen under de kommande åren Ett fortsatt utvecklingsarbete behövs dessutom för att utveckla den lokala överenskommelsen (LÖK). Detta innebär bland annat att Ansvarsfördelningen mellan kommun, Arbetsförmedling och andra aktörer bör förtydligas. 11
TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379
TOMELILLA KOMMUN Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2017, Kf 169. Gäller från den 19 december 2017. Dokumentansvarig politisk
Läs merTkr Budget Prognos 2 Budget
FLYKTINGMOTTAGNING Intäkter 36 609 29 127 21 500 Kostnader - 36 609-29 127-21 500 Nettokostnader 0 0 0 Flyktingmottagningen ansvarar för mottagande av flyktingar till kommunen enligt gällande regler för
Läs merInformationsmöte flyktingsituationen. Välkommen!
Informationsmöte flyktingsituationen Välkommen! Vad är kommunens ansvar och hur jobbar vi? Magnus Färjhage/Åselotte Andersson Vad händer när man fått uppehålltillstånd? Samtal med Arbetsförmedlingen lokalt,
Läs merÄlvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp
Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning 1 Övergripande mål och förhållningssätt Älvens grupphems mål är att ge ungdomarna en trygg, meningsfull och lärorik tid oavsett asylutredningens resultat. Målet
Läs merFlyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?
Flyktingmottagande i Bjuvs kommun Hur kan du göra för att hjälpa till? Just nu kommer det många människor till Sverige som är på flykt från förtryck, övergrepp och förföljelse. I denna folder har vi samlat
Läs merRapport Integrationsarbete 2009
Rapport Integrationsarbete 2009 Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning Dokumenttyp Rapport Dokumentnamn Rapport Integrationsarbete 2009 Fastställd/upprättad Beslutsinstans Nämnden för arbetsmarknadsfrågor
Läs merIntegrationsenheten Haparanda Stad
Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration
Läs merRapport integrationsarbetet 2008
Rapport integrationsarbetet 2008 Rapportskrivare och kontaktperson: Integrationssamordnare Inga Johansson, 0911-69 67 66 Innehåll Mål... 1 Uppdelning flyktingar andra nyanlända invandrare... 1 Introduktion
Läs merHandlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar
Handlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar 2017 2019 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Lagstiftning regler begrepp 3 3. Vision och Mål 2030: Det goda livet hela
Läs merPolitiska inriktningsmål för integration
Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla
Läs merLokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea
Sida: 1 av 9 Dnr: : Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea 1. Inledning och syfte. En lokal överenskommelse om nyanländas etablering ska i första hand tydliggöra uppdrag, sfördelning,
Läs mer2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 393 2010-12-14 022. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS
Läs mer1. Socialtjänstnämnden ger förvaltningen uppdraget att organisera boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar.
Kundorienterade HVB B ARN OCH U NGDOM Handläggare: Anette Necander Tfn: 508 25251 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-08-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-09-26 DNR 441-0441/2006 Till Socialtjänstnämnden Asylsökande ensamkommande
Läs merRapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun
Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar
Läs merGranskning av kommunens integrationsarbete. Revisorerna Sandvikens kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av kommunens integrationsarbete Karin Magnusson David Boman Revisorerna Sandvikens kommun September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...
Läs merPolicy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073
Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda
Läs merABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10
ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning
Läs merNy förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar
Promemoria 2010-09-10 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Bakgrund Som ett led i den reformering av nyanländas etablering
Läs merStatsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2
Läs merIntegrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Läs merMottagande av flyktingar i Tyresö
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun Utvecklingsförvaltningen 2014-03-05 1 (8) Diarienr: 2014/GAN 0029 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Mottagande av flyktingar i Tyresö Förslag till beslut 1. Godkänna förvaltningens
Läs merNy lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting
Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya
Läs merIntegration av utrikes födda med mottagande av nyanlända
LÄGESRAPPORT 1 (6) 2016-02-18 Kompetensnämnden Dnr. Kon 2016/21-2 Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända Ärendet i korthet Kommunstyrelsen har i samband med beslutandet av mål och budget
Läs merRevisionsrapport Granskning av kommunens Flyktingmottagande. Krokoms kommun
Revisionsrapport Granskning av kommunens Flyktingmottagande Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 5 3. Bedömning och rekommendationer... 12 1 Sammanfattning
Läs merGranskning av flyktingmottagandet Torsås kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...
Läs merInformation till dig som vill veta mer om SFI -
Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte
Läs merFastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Läs merUppföljning av Integrationsstrategi 2016
Tjänsteskrivelse 2017-02 - 14 Handläggare Merith Fröberg Tillväxtavdelningen Näringslivsnämnden Uppföljning av Integrationsstrategi 2016 Förslag till beslut Nämnden har tagit del av uppföljningen av Integrationsstrategi
Läs merLokal överenskommelse om flyktingar och andra nyanländas introduktion inom Kiruna kommun
Terje Raattamaa Datum: 111012 Lokal överenskommelse om flyktingar och andra nyanländas introduktion inom Kiruna kommun Inledning Denna överenskommelse syftar till att tydliggöra Arbetsförmedlingens, Kommunens
Läs merMottagande av nyanlända
Mottagande av nyanlända Länsstyrelsen i Västra Götalands län - Samhällsavdelningen Anneli Assmundson Bjerde Oskar Johansson Integrationsutvecklare Integrationsutvecklare anneli.assmundson.bjerde@lansstyrelsen.se
Läs merARBETE, SYSSELSÄTTNING OCH INTEGRATION VÄNERSBORGS KOMMUN
ARBETE, SYSSELSÄTTNING OCH INTEGRATION SUFYAN KADHIM ENHETSCHEF FLYKTINGMOTTAGNINGEN & INTEGRATIONSCENTER VÄNERSBORGS KOMMUN PERSONAL PÅ FLYKTINGMOTTAGNINGEN -Enhetschef -1:e Socialsekreterare -6 Socialsekreterare
Läs merMinnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal
Minnesanteckningar 2011-02-03 Diarienummer 851-17795-2010. 1(6) Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal Föregående minnesanteckningar och kort information från Länsstyrelsen Under
Läs merInformation. Flyktingsituationen i Luleå
Information Flyktingsituationen i Luleå September 2016 1 2 Kommunens roll De stora flyktingströmmarna till Europa och Sverige påverkar också Luleå. Luleå kommun har sedan många år tagit emot flyktingar
Läs merStyrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING
Läs merLokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun
Lokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun Överenskommelse kring samverkan Mellan parterna myndigheten/erna och Åtvidabergs kommun tecknas följande överenskommelse om att samverka kring
Läs merÖverenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare
Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag
Läs merFrågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande
1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)
Läs merRegional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län
Sida 1 av 5 Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län Denna strategi syftar till att kraftsamla och samordna länets resurser för
Läs merPlan för samhällsorientering Skara kommun
1(5) Plan för samhällsorientering Skara kommun Bakgrund Den 1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Den syftar till att ge nyanlända bättre förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära
Läs merUtökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-04-22 1 (5) Catarina Stavenberg stabschef Sara Sjögren avdelningschef Dnr: 0078/10-61 Socialnämnden Utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn Förslag till beslut
Läs merREGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län
REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REVIDERAD Mars 2009 Tryck: Länsstyrelsen i Norrbottens län 1 Förord Den regionala överenskommelsen för Norrbotten
Läs merRevisionsrapport Granskning av kommunens integrationsarbete
s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens integrationsarbete. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen
Läs merBilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (RiR
Läs merFörstudie avseende stadens beredskap för ett ökat flyktingmottagande. Solna stad,
Förstudie avseende stadens beredskap för ett ökat flyktingmottagande Solna stad, 2015-09-16 Uppdraget I ljuset av eventuella krav på ökat mottagande i kommunen ska förstudien belysa kommunens beredskap
Läs mer#stockholmtillsammans för ett hållbart mottagande. Med samlade krafter för lokal inkludering och likvärdighet i mottagandet
#stockholmtillsammans för ett hållbart mottagande Med samlade krafter för lokal inkludering och likvärdighet i mottagandet #stockholmtillsammans för ett hållbart mottagande Vad representerar du idag? Ta
Läs merFÖRSLAGLokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration
FÖRSLAGLokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration Foto: Peter Dallman 2007-12-11 Reviderad 2010-12-01 och 2014-05-30 Inledning Den lokala överenskommelsen om samverkan
Läs merNYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60
, Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring
Läs merRapport - Genomströmning av elever i verksamheten
Sid (7) Rapport Dnr 323725 208-02-07 Rapport - Genomströmning av elever i verksamheten sfi Bakgrund Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden har ansvaret för uppgifterna i skollagen (200:800) som avser skolformerna
Läs merInterpellation till bildningsnämndens ordförande om vilka satsningar som görs på integrationsområdet för att säkerställa bostäder och egenförsörjning
Interpellation till bildningsnämndens ordförande om vilka satsningar som görs på integrationsområdet för att säkerställa bostäder och egenförsörjning Ärende 17 KS 2018/169 Sida 159 av 193 Tjänsteskrivelse
Läs merRiktlinjer integration KS2016/726/01
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-10-21 1 (1) Kommunstyrelsen Riktlinjer integration KS2016/726/01 Förslag till beslut Godkänna den framtagna integrationsplanen för Sunne kommun. Sammanfattning av ärendet Sunne
Läs merMetodstöd för Lokala överenskommelser
Metodstöd för Lokala överenskommelser Norrköping 2014-04-10 Hans-Göran Johansson Arbetsförmedlingen, Avd. Integration & Etablering Lotta Dahlerus Sveriges Kommuner och Landsting Metodstöd bakgrund och
Läs merDepartementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända
Dnr A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nässjö kommuns diarienummer KS2015-194 Sammanfattning Nässjö kommun har
Läs merMALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR
MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)
Läs merIntegrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-01-25 1 (2) Kommunstyrelsen Integrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01 Förslag till beslut Godkänna den framtagna integrationsplanen för Sunne kommun. Sammanfattning av
Läs merInvandrarindex några resultat och reflexioner
Invandrarindex några resultat och reflexioner Tegelbacken konferens, 26 januari 2018 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning (SOFI) Stockholms universitet Integration - olika undersökningsmetoder
Läs merAnsvar för kommunens flyktingmottagande
Kommunstyrelsen 2016-11-07 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:585 Marita Skog 016 710 55 19 1 (6) Kommunstyrelsen Ansvar för kommunens flyktingmottagande Förslag till beslut Förslag
Läs merNyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering
Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000
Läs merÖkat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet
2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra
Läs merINTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018
Laxå 9 februari 2015 Antagen av KS: 2015-03-03 41 INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill bosätta sig i Laxå. Det innebär
Läs merLokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-15 KS 2013/0620 Kommunstyrelsen Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun
Läs merIntegrationsplan. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunchef och kanslichef KF 109/ KS /7
PLAN 1(14) Maria Eriksson, 0586-481 29 maria.eriksson@degerfors.se Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion Dokumenttyp Plan Dokumentet gäller Kommunkoncernen Revideringar Beslutsinstans Kommunfullmäktige
Läs merSamhällsorientering och vägledning 2018
Samhällsorientering och vägledning 2018 Enheten 2018 Målgruppen för enheten är flyktingar, som fått ett uppehållstillstånd, mottagna enligt avtal mellan Västerås Stad och Migrationsverket, egenbosatta
Läs merEtt nationellt perspektiv
Ett nationellt perspektiv Flyktingsituationen innebär stora möjligheter för det svenska samhället Få igång stor bostadsproduktion som ändå behövs Klara arbetskraftsförsörjningen Stärka befolkningsunderlaget
Läs merProjektplan Integrationsstrategi
Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,
Läs merVerksamhetsplan för Koordination Norrort 2015
Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan
Läs merKLK 2018/729
TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) 2018-09-18 KLK 2018/729 Handläggare Enhetschef Annika Karlsson Strategisk integration Annika.S.Karlsson@hassleholm.se Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen
Läs merAvsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun
1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens
Läs merBetänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58)
Kommunstyrelsen 2008-10-13 216 369 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 199 484 Dnr 08.490-13 oktks12 Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända
Riktlinjer för mottagande av nyanlända Riktlinje Diarienummer: KS 2016/1392 Dokumentansvarig: Chef Flykting Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum för beslut: 2016-09-28
Läs merNy lag nya möjligheter
Ny lag nya möjligheter VISSA NyANLäNdAS etablering I ArbetS- och SAMhäLLSLIVet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya
Läs mer10 maj 2017 Gävle Välkommen!
Grunden om asyl- och flyktingmottagning 10 maj 2017 Gävle Välkommen! Under dagen får du bland annat svar på följande frågor: Hur går en asylansökan till? Vad betyder olika begrepp? Hur ser flyktingsituationen
Läs merETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO
ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,
Läs merLokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö
Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen
Läs merBeslutsunderlag inför eventuellt utträde ur samarbetet inom Boråsregionens etableringscenter
Beslutsunderlag inför eventuellt utträde ur samarbetet inom Boråsregionens etableringscenter Ärendet Bollebygds kommuns kommunfullmäktige beslutade 2012-04-26 81 att ansluta sig till den gemensamma flyktingmottagningen,
Läs merLokal överenskommelse
Vetlanda kommun Socialförvaltningen 2005-10-03 Sida 1 (4) Lokal överenskommelse Bakgrund I april 2001 träffades en överenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket,
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL
Läs merProgram 18 april i Gävle
OM ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING en utbildningsdag med grundläggande fakta och information om asyloch flyktingmottagning och som vänder sig till dig som är ny inom området integration och etablering för
Läs merIntegrationsplan för Ale kommun
Ärendenr: KS 2017.407 Integrationsplan för Ale kommun 2018 2021 Integration för hela livet Förord Integration av nyanlända och utrikesfödda Alebor i Ale kommun ska genomsyra hela kommunen och alla verksamheter.
Läs merPlan för samhällsorientering för nyanlända i Hjo kommun
Plan för samhällsorientering för nyanlända i Hjo kommun Dokumenttyp Plan Fastställd/upprättad 2012-03-14 av Kommunstyrelsen 47 Senast reviderad 2015-06-03 av Kommunstyrelsen 118 Detta dokument gäller för
Läs merRegional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering
Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer
Läs merIntegrationsstrategi Strategi för bostad, utbildning, sysselsättning och social sammanhållning
www.hassleholm.se Integrationsstrategi Strategi för bostad, utbildning, sysselsättning och social sammanhållning Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte 1 Ansvar, genomförande och uppföljning 1 Vad är integration
Läs merIntegrationsstrategi. Krokoms kommun
Integrationsstrategi Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY
Läs merArbetsmarknads- och integrationsutskottet
Kallelse Föredragningslista Arbetsmarknads- och integrationsutskottet 1(1) 2019-02-13 Sammanträde Arbetsmarknads- och integrationsutskottet Plats och tid Stadshuset, Kompassen kl 8.30 Ordförande Sekreterare
Läs merStockholmsregionen växer
Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen
Läs merPLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016
PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Plan för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Avesta kommun har sedan början av 2013 en tillsvidare överenskommelse med Migrationsverket
Läs merÖverenskommelse om mottagning och bosättning av nyanlända invandrare
Kommunstyrelsen ORDFÖRANDEFÖRSLAG Dnr KS/2015:173-723 2015-04-13 1/1 Överenskommelse om mottagning och bosättning av nyanlända invandrare Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Dnr 43-2014:8149 Melleruds kommun kommun@mellerud.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Melleruds kommun 2(12) Ti syn av skolformerna inom vuxenutbildningen i Melleruds kommun har genomfört tillsyn
Läs merLokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete
Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...
Läs merNär det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år.
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (5) 2009-02-12 Handläggare: Karin Eriksson Bech Telefon: 08 508 25 468 Till Socialtjänst- och
Läs merElever och studieresultat i sfi läsåret 2007/08
Enheten för utbildningsstatistik 2009-04-29 1 (5) Dnr 71-2009:73 Elever och studieresultat i sfi läsåret 2007/08 Kursplanen för svenskundervisning för invandrare (sfi) inrymmer tre olika studievägar om
Läs merStyrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun
Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen
Läs merSylvia Lundholm (MP) Kommunhuset, Centralgatan 7, Tierp
2015-05-21 1 (8) Plats och tid A-salen, kl. 13:30 16:00 Beslutande Se förteckning sid 2 Övriga närvarande Sofia Nohrstedt, Kultur och fritids chef 12 Helena Carlsson, Verksamhetschef vård & omsorg 12 Randi
Läs mer- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället
- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen
Läs merRutiner och riktlinjer för mottagande av nyanlända barn
Rutiner och riktlinjer för mottagande av nyanlända barn Förskola Pedagogisk omsorg Dokumenttyp Fastställd Rutiner och riktlinjer av utbildningsnämnden 2015-06-08 46 Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden
Läs merNär den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor
Läs merSammanträdesprotokoll
1 (11) Plats och tid Nolia City, styrelserum kl 10.00 16.00 Beslutande Se sida 2 Övriga deltagare Se sida 2 Utses att justera Lars-Owe Larsson Justeringens tid och plats Vägledningscentrum 2012-01-30,
Läs mer60 miljoner människor
Asyl- nyanlända Flyktingsituationen i världen 60 miljoner människor är just nu på flykt i världen Många av världens flyktingar kommer från dessa länder Syrien 4 miljoner Afghanistan 2.5 miljoner Somalia
Läs merSverige växer. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet
Sverige växer Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni 216 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet 239 av landets 29 kommuner växer Befolkningsutveckling 21 Befolkningsutveckling 215
Läs merHandlingsplan anhöriginvandring
Handlingsplan anhöriginvandring Handlingsplan anhöriginvandring Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Etableringsreformen 4 Kommunens ansvar 4 Arbetsförmedlingens 4 Inga extraordinära åtgärder
Läs merNyanländ i Småland. en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar
Dokumentation från konferensen Nyanländ i Småland en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar Dagen arrangerades av Länsstyrelserna i Kalmar- Kronobergs- och Jönköpings län.
Läs mer