Innehåll. December Kärt återseende på ranchen i Chiapas. Nyheter från föreningen COLCHAJ NAC LUUM Rapporter från Yalambojoch i Guatemala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. December 2013. Kärt återseende på ranchen i Chiapas. Nyheter från föreningen COLCHAJ NAC LUUM Rapporter från Yalambojoch i Guatemala"

Transkript

1 December 2013 Nyheter från föreningen MayaNYTT COLCHAJ NAC LUUM Rapporter från Yalambojoch i Guatemala SERIÖST SNACK. 20-åriga Marcela Paiz Pedro från Yalambojoch är utbildad undersköterska och jobbar ofta ensam på vårdcentralen i Gracias a Dios. Här talar hon allvar med en av sina patienter, en 78-årig kvinna som lider av hosta. FOTO: MONICA ZAK Marcela, 20, ansvarar för vården I början av undersköterskeutbildningen bävade hon redan inför blodproven. Nu hjälper Marcela Paiz Pedro patienter med allt ifrån preventivmedel till surrande öron, svårkontrollerbar ilska och allvarliga sjukdomar. Innehåll Pers kommentar Sid.2 Stöd från festival 3 Inget bistånd till högstadiet 3 Resebrev från Guatemala åringar på långresa Mateo återvände efter utbildningen Bytte flaskan mot religionen Ekonomisk redovisning 16 Utan läkare på vårdcentralen blir det Marcela som får fatta besluten om lämplig behandling. Författaren Monica Zak följde Marcela på arbetet. SIDORNA 4 OCH 5 I redaktionen: ELIN PETTERSSON OCH GITH THÖGERSEN Kärt återseende på ranchen i Chiapas Byäldsten Juan Pérez Pérez är nu 75 år och nästan blind. Krafterna sinar och han saknar den tid då han kunde göra hela dagsverken ute i odlingarna. Men när vi börjar prata gamla minnen, om festerna i salonen och alla dansanta svenska damer han snurrat runt med på cementgolvet skiner han upp. SIDORNA 6-7

2 Kommentar Mörka moln över Yalambojoch Femton år har gått sedan vår förening startade förskolan Arco Iris i byn. Med inspiration från svenska och spanska volontärer har förskollärarna Julia och Margarita blivit allt duktigare. Kokerskan Francisca har lärt sig att tillaga en varierad meny, förutom att hon bakar goda bullar. Barnen trivs, lär sig arbeta i grupp och får grunderna i matematik och spanska. Men som ni kan läsa i den ekonomiska redovisningen på sista sidan är vår förenings insamlingsresultat i fritt fall. Från över en miljon 2011 till under sexhundra tusen kronor i år. Därför tvingades styrelsen i oktober ta det sorgliga beslutet att helt stänga förskolan, åtminstone första sex månaderna nästa år. Det fanns ingen annan lösning, skogsprojektet har redan skurits ner till ett minimum. I högstadieskolan minskar vi från fyra till tre lärare. Det kostar ungefär kronor per år att driva förskolan med inskrivna barn. Största kostnaden är - som i Sverige - löner, cirka kronor. Maten kostar ungefär , pedagogiskt material kronor per år. Slutligen elektricitet, gasol och städmaterial ungefär kronor. I Yalambojoch hade vi stora förhoppningar om att ekoturism skulle kunna ge lokala intäkter till förskolan. Men tyvärr skrämmer rapporteringen om knarkkartellernas närvaro i gränsområdet. Orättvist, tycker jag, eftersom departementet Huehuetenango har lägst "vanlig" kriminalitet i Guatemala. Offren för kartellernas våld är främst rivaliserande gäng, poliser och andra myndighetspersoner. Turister drabbas ytterligt sällan. Uthyrning av gästrum och kursgården ger oss ett gott år en femtedel av förskolans kostnader. BEHÖVER EXTRA BIDRAG Det gör riktigt ont att tvingas stänga förskolan. Personalen hade avskedsträff med barnens mammor i mitten av november. Vår förening har en löneskuld till Francisca, Julia och Margarita på nästan tjugotusen kronor. En skuld som vi måste beta av kommande månaderna. Som ensamstående mamma får speciellt Francisca det svårt därefter. Någon a- kassa finns inte i Guatemala. Just nu är jag hemma i Norden och jag har lovat föräldrar och personal att Kinesisk träsvarv, marknadspris kronor. Kostnad enligt EU-projektet kronor. FOTO: PETRI MATALAMAA. PER BYLUND ANDERSEN, KOORDINATÖR göra allt för att vi åter kan öppna Arco Iris nästa år. Omöjligt till läsårets start i januari, men kanske i februari? Därför vädjar jag nu till alla som har möjlighet att ge extra bidrag kommande månader. Senaste månaderna har konflikterna kring gruvbrytning och vattenkraftsprojekt åter blossat upp i Huehuetenango. Det har varit vägblockader, sammanstötningar mellan befolkningen och polis/militär samt arresteringar av sociala aktivister. Förhandlingarna mellan regeringen å ena sidan och representanter för maya-befolkningen å andra sidan har brutit samman. Yalambojoch ligger utanför det direkta konfliktområdet. Som ni tidigare kunnat läsa i Maya Nytt försöker skogsföreningen Awum Te hitta finansiering till ett bybaserat minivattenkraftverk i floden Salchilá. Eftersom byborna har lagfart på marken kring floden vore det ytterligt svårt för hungriga energibolag att kapa åt sig vattenkraftsrättigheterna just hos oss. Vår förening stödjer utvecklingen av ett hållbart lokalt näringsliv i Yalambojoch. Arbetet med skogsbruk har gett oss mycket goodwill i Guatemala och vi har ett väl fungerande samarbete med statliga skogsstyrelsen, INAB. Men satsningen på ett skogsindustriellt center har trots detta blivit ett rejält fiasko. Som ni sedan 2009 kunnat läsa i MayaNytt blev EU-stödet till snickeri, virkestork och sågverk en mardröm. In i det sista kämpade skogsföreningen Awum Te och jag mot oegentligheterna i projektet. Den kinesiska träsvarven, till exempel, som ingår i upphandlingen kostar på öppna marknaden knappt femtusen kronor i Huehuetenango. EU-kontoret har bokfört den till kronor. Och då är EUbiståndet momsbefriat i Guatemala. Det lokala projektkontoret i Huehuetenango stängdes i slutet av oktober. Det är nu omöjligt att få rättelse. Tyvärr lägger nu Awum Te-projektet i malpåse. De har inga egna resurser för att färdigställa snickeriet. Och vår förening måste kommande månaderna slita hårt för att klara driften av högstadieskolan, flickornas fritidshem samt återöppna förskolan. 2 MAYA-NYTT DECEMBER 2013

3 Inget statligt bistånd till högstadiet Forum Syd avslog föreningen CNL:s ansökan om biståndspengar till byns högstadieskola. Här skriver CNL:s kassör Jan Angner om den svenska biståndspolitiken. Sveriges bistånd uppgår till ca 40 miljarder kronor per år. En liten del går till små organisationer. Som sådan är vi hänvisad att söka medel via ramorganisationen Forum Syd som i sin tur söker medel från SIDA. Forum Syd fick 280 miljoner från SIDA förra året. 80 miljoner användes till Forum Syds egna projekt och 160 miljoner vidareförmedlades till andra svenska organisationer. CNL har tidigare sökt och fått medel den vägen, volontärsbidrag och medel för utvecklings- och informationsprojekt. Till största delen för återetableringen i Yalambojoch när byinnevånarna återvände från exilen i Mexiko. På senare år har vi avstått från att söka medel då det blivit alltmer krångligt. Ansöknings- och redovisningsbyråkratin har ökat väsentligt under den borgerliga regeringen. Visst ska det vara ordning och reda, men vi och andra organisationer tycker att kraven ska vara anpassade till bidragets storlek. ÖKADE KRAV Kritiken från regeringen mot främst SIDA till att de i sin tur ökade kraven på ramorganisationerna. Forum Syd känner trycket och vill inte heller riskera att "göra fel", varvid de lägger till ytterligare krav. Längst ner sitter vi, ideella föreningar med förtroendevalda personer, och ska hantera hela kravpaketet. Att det är skillnad på "folk och folk" har vi hört om på sistone. UD hanterar själva 12 miljarder av det totala biståndet, på ett sätt som enligt en ny internrapport är under all kritik. Dessutom har "avräkningar" gjorts, bland annat till biståndsministerns lön från biståndsmedel - som rimligt borde gå till fattiga länder. NY REGEL STOPPADES På Forum Syds årsmöte i maj var kritiken mot den ökade byråkratin massiv från medlemsorganisationerna. Bland annat har Forum Syd infört en lägstagräns för informationsbidrag om kronor. Med denna egenpåhittade regel omöjliggjorde Forum Syd i praktiken små organisationers anslagssökande. CNL, vår förening, motionerade om borttagande av lägstagränsen, vilket blev årsmötets beslut - mot styrelsen vilja. CNL har i år sökt ett mindre belopp för information i Sverige och medel för fortsatt drift av högstadiet i Yalambojoch. Informationsprojektet är fortfarande under handläggning och har stoppats av petitesser i ansökan. Beträffande högstadieprojektet blev det nej, och där är vi oeniga med Forum Syd om huruvida sådan verksamhet ska anses omfattas av reglerna från SIDA. UTBILDNING FÖR DEMOKRATI Vi anser att just utbildning av unga människor är en grundläggande faktor för ursprungsbefolkningens utveckling och delaktighet i samhällsutvecklingen. Utan kunskap kan man inte hävda sina intressen och påverka samhället i demokratisk riktning. I Yalambojoch och andra mayabyar i Guatemala finns få möjligheter till utbildning för ungdomar utöver statens bristfälliga låg- och mellanstadieutbildning (i den mån skolor alls finns). Ytterst få byar har råd att skicka sina studiebegåvade ungdomar till internat i provinshuvudstaden. Högstadiet tar en stor del av våra insamlade medel, och om vi inte lyckas få in mer pengar till driften riskeras utbildningen. Vi vill inte minska utan istället öka utbildningsmöjligheterna för ungdomarna i Yalambojoch och närliggande byar. JAN ANGNER Sommarfestival stödjer Yalambojoch Bland CNL:s givare finns många privatpersoner och skolor - men också en halländsk sommarfestival. Här berättar Kristoffer Kabell, före detta volontär i Yalambojoch, om Sjönevadsfesten. Här kommer en varm hälsning från er vänorganisation Drivvedskompaniets Kulturförening. Vi är en ideell kulturförening som i början av augusti anordnande Sjönevadsfesten för tionde året i rad, mitt i de halländska skogarna deltagande medlemmar kom till festen som under de senaste åren växt via hörsägen och blivit en plats bort från kommersialism och konsumtion. Kreativitet, skapande och glädjen att delta och ge står i centrum. Det är med stolthet och DECEMBER 2013 SOMMARFEST. I tio år har Sjönevadsfesten anordnats i skogarna utanför Falkenberg. FOTO: EVELINA HÅKANSSON EVILOJNEN glädje som vi meddelar att vårt byggande, matlagande, musikspelande och festfixande i år har genererat ett bra överskott som delas mellan CNL och barnhemmet Mercy Home i Tiruvannamalai i södra Indien kronor går direkt till verksamheten i Yalambojoch, samt kronor som är reserverade stipendiepengar för Juana och Isabel som gick ut högstadiet i höstas. Sammanlagt skickar vi kronor till Yalambojoch att användas på bästa sätt. Vi ger överskottet till CNL därför att vi har personlig direktkontakt mellan föreningarna och vet att ert arbete gör stor skillnad för människorna i byn och att pengarna går direkt in i verksamheten där de gör bäst nytta. Vi vill även passa på att tacka er alla i CNL, på plats i Guatemala och hemma i Sverige för er solidaritet och det arbete ni gör för att göra världen lite bättre. Tack! Om ni är intresserade av att veta mer om Drivvedskompaniets kulturförening och Sjönevadsfesten kan ni kolla in KRISTOFFER KABELL MAYA-NYTT 3

4 Marcela Paiz Pedro tar stor Det är marknadsdag i Gracias a Dios. På huvudgatan trängs vuxna och barn för att handla kläder, leksaker, frukt och grönsaker. Många som kommit för att handla eller sälja passar också på att gå in på vårdcentralen, där författaren Monica Zak observerade händelserna under en timme. Redan när kliniken öppnar fylls väntrummet med patienter. Marcela Paiz Pedro, 20, jobbar ensam och tar emot dem i rummet innanför. Hon ler och tar i hand och ser mycket förtroendeingivande ut. Första patienten är en ung kvinna som visar upp sin baby, en månad gammal. Mamman har varit här tidigare när barnet hade feber. Marcela undersöker bebisen och säger att flickan är helt frisk nu. Mamman ler lyckligt. När Marcela väger babyn och säger hur mycket barnet gått upp i vikt ler mamman ändå bredare. HOSTA Nästa patient är en 78-årig kvinna med hosta. Hon har svårt att sova på nätterna. Marcela ger henne en flaska hostmedicin. Vi har två sorter, säger hon, men den här är bäst. Mediciner och besöken på vårdcentralen är gratis. Hon skriver in kvinnans uppgifter i klinikens bok. Kvinnan ska skriva under, men säger urskuldande att hon inte kan skriva. Hon får sätta sitt tumavtryck i boken. SURR I ÖRAT Patient nummer tre, en ung bonde, visar sig vara ett ovanligt fall. Under natten kröp något djur in i mitt öra. Jag hör hur det surrar där inne. Kan du ta ut det? Det finns ett speciellt instrument som man kikar in i öron med, säger Marcela, men det har inte vi. Du måste åka till Nentón. Den unge bonden säger att han hoppas att Marcela ska hjälpa honom, även utan det där instrumentet. Marcela låter honom ligga ner på britsen och häller i en mild lösning av något slag. De väntar, men den unge bonden säger beklagande att det fortfarande surrar i örat. Marcela petar försiktigt med en bomullstops, men inget djur kommer ut. Jag kunde hälla i något starkare, säger hon, men jag törs inte. Jag ska ringa till Nentón och fråga, kom tillbaka om några timmar. En blek ung kvinna kommer in med ett litet barn. Mamman är 19 år och vill få en KONFERERAR. Marcela och hennes kollega diskuterar hur insekten ska avlägsnas ur örat p spruta så hon inte blir gravid igen. Marcela skriver in henne i familjeplaneringsprogrammet, ger henne en p-spruta och en ny tid. Det är viktigt att du passar den här tiden. Sprutan varar i tre månader, sedan kan du bli gravid om du inte får en ny. Den unga mamman sitter kvar. Hon har fler bekymmer: Min flicka verkar ha feber och på morgnarna är hennes ögon igenklibbade av något gult. Marcela tar tempen på barnet. Hon har lätt feber, och får medicin. Mamman själv får järntabletter mot sin trötthet. MÖTE. Jobbet på vårdcentralen innebär många möten med barn. Marcela kommer från en barnrik familj - men själv vill hon inte ha fler än två barn. ARG PÅ HÖNSEN Nästa patient är en 63-årig bonde. Han säger att han har så ont i knäna och i benen. Hur länge har du haft det? I tio år. Har du fått någon hjälp? Jag gick till doktorn i Nentón. Det kostade mycket pengar. Och jag blev inte bättre. Han hade gått till en läkare på vårdcentralen i Nentón som var ökänd för att lura fattiga patienter. Han tog emot dem på den öppna och avgiftsfria kliniken på förmiddagarna, men sade att de måste komma till hans privata klinik på eftermiddagen i stället. Där tog han kraftigt betalt. Men en kubansk läkare som började på vårdcentralen anmälde honom så han fick sluta. Mannen med de onda knäna är ett svårt fall för Marcela. Kanske har han artros. Och sen blir jag så arg, fortsätter mannen. Jag bråkar med folk. Jag vill döda dom. Ibland vill jag ge mig av hemifrån. Jag blir arg på alla, till och med på hönsen. Det enda som hjälper är sprit. Jag dricker varenda kväll. Då kan jag sova. Mot knäsmärtorna får mannen värktabletter och rådet att uppsöka en läkare. Mot ilskan blir det en spruta lugnan- 4 MAYA-NYTT DECEMBER 2013

5 t ansvar Drömmer om en vårdcentral i Yalambojoch Hon tar emot patienter på vårdcentralen i Gracias a Dios, rak i ryggen, säker, klädd i vit rock och med stetoskopet runt halsen. Marcela Paiz Pedro, 20, undersköterska. å patienten, som snällt får vänta på britsen. FOTO: MONICA ZAK FAMILJEPLANERING. En ung mamma får en p-spruta av Marcela Paiz Pedro på vårdcentralen i byn Gracias a Dios. de. Det tackar mannen ja till och lovar att komma tillbaka. Regelbundet, säger Marcela. Regelbundet, lovar mannen. Utanför i väntrummet har fler patienter samlats. De flesta är ladinos (spanskättlingar), men några är chujtalande mayaindianer. De blir alltid lika glada när de får träffa Marcela och kan förklara sina problem på sitt eget språk. Marcela vill också helst ha chujpatienter. Hon och en annan undersköterska driver vårdcentralen ensamma - någon läkare finns inte. Jag var borta från min familj i Yalambojoch i två år för att utbilda mig. Jag kände mig så ledsen ibland, jag ville ge upp och flytta hem. Men varje gång fick jag hjälp och uppmuntran, bland annat av mina före detta lärare i byn. Första praktiken var på ett sjukhus - och Marcela darrade. Jag var så rädd och osäker och trodde aldrig jag skulle klara att ta ett blodprov. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle ta examen. Det var den mest oförglömliga dagen i mitt liv. Mamma och pappa var så stolta över mig då. Nu har Marcela arbete på vårdcentralen i Gracias a Dios vid mexikanska gränsen. Hon bor där tillsammans med den andra undersköterskan. MYCKET ANSVAR Marcela tar emot patienter om dagen. Jobbet är ansvarsfullt - men hon älskar det. Tvättar sår, vaccinerar, tar hand om gravida, ger mediciner. Det finns också en kvinna, knuten till vårdcentralen, som undervisar i familjeplanering, hygien och hur man sköter barn. Det är klart att det är nervöst utan läkare. En morgon kom en mamma med ett svårt sjukt litet barn. Jag lyssnade på lungorna och sade att det är nog dubbelsidig lunginflammation. Ni måste omedelbart åka med barnet till sjukhuset i Nentón. Men pappan ville inte. Till slut åkte de, men för sent. Fem minuter senare dog den lille. Det var sorgligt, men läkaren ringde och tröstade mig och sa att det inte var mitt fel. Jag hade förstått att det var allvarligt och jag hade ju försökt få iväg dem på en gång. Marcela Paiz Pedro, 20-årig undersköterska från Yalambojoch. familjeplaneringen kommit till byn och mamman såg till att inte bli gravid igen. I Yalambojoch vill kvinnorna bestämma själva hur många barn de ska ha, berättar Marcela. Det är klart att en del män är emot det. Men deras kvinnor ser till att få sina sprutor eller p-piller i någon annan by. I dag ser man färre gravida kvinnor i byn. Marcela är lycklig över att hon kan hjälpa sina föräldrar med pengar. De har arbetat så mycket för mig. Min pappa är arbetsam, vi odlar mycket, vi har alltid haft mat att äta i min familj. Vi är med i en evangelisk kyrka och pappa dricker inte. Men många män i byn super och många barn har det dåligt. INGEN FRITID Under veckorna arbetar Marcela på vårdcentralen och längtar efter sin familj. När kliniken stänger på kvällen sitter hon kvar med pappersarbetet. Hon går aldrig ut och dansar, ser inte på teve eller går på bio. Men varje helg tar hon bussen hem till familjen i Yalambojoch. Då pratar vi, skrattar, hjälps åt att rensa i majsfälten eller grönsakslanden, rensar majs och bönor, lagar mat. Vi är alltid tillsammans när jag är hemma. Marcela har inga drömmar om att arbeta och leva någon annanstans. Det är i Yalambojoch jag har mitt hjärta. Hennes önskedröm är att det snart öppnas en vårdcentral i Yalambojoch. FAMILJEPLANERING I YALAM Marcela har ingen fästman. Men i framtiden kommer det kanske att finnas någon som tycker om mig och som jag tycker om. Jag vill ha två barn, inte fler. Hennes egen mamma födde tio barn. MONICA ZAK Marcela blev den sista; sedan hade MONICA ZAK DECEMBER 2013 MAYA-NYTT 5

6 FAMILJEN VÄXER. Diego Marcos Domingo och hans hustru Isabel omgivna av barn, barnbarn och sonhustrur. FOTO: TORSTEN JANSSON Återbesök på Jord och Frihet Det har gått 23 år sedan jag första gången traskade genom bananlundarna på den smala grusvägen upp mot ranchen Jord och Frihet i södra Mexiko. Då fanns varken elektricitet eller tillräckligt med mat - inte ens särskilt stort hopp om framtiden. Nu räknar jag till fem bilar - små lastbilar i hyfsat skick, och flera nya hus i sten. Utveckling, javisst, men orosmoln hänger över byns 20 familjer och grannsämjan är inte god. Många av er som stött vår förenings arbete i Mexiko och Guatemala under lång tid undrar säkert ibland hur det gått för de mayafamiljer som blev kvar i Mexikos sydligaste delstat Chiapas. Det var här föreningens biståndsarbete tog fart 1983 sedan eldsjälarna Per Bylund Andersen och hans dåvarande hustru Aura köpt ranchen åt de utblottade flyktingarna från byn Yalambojoch i Guatemala. Hit har många svenskar vallfärdat sedan dess för att hjälpa till och för att lära känna människorna och mayakulturen. Så här har knutits många vänskapsband, band som i flera fall fortfarande är starka. Nu är inte många kvar av dem som flyttade in för 30 år sedan; de flesta har valt att återvända till Guatemala. De som bor kvar på Jord och Frihet är nu mexikanska medborgare och etablerade kaffebönder - med mer individualistiska ambitioner än vad som förr rådde i kollektivet Jord och Frihet. Materiellt har familjerna det mycket bättre i dag än för 30 år sedan, men något har gått förlorat på vägen - tycker jag mig förstå. MÅNGA NYBYGGEN Jag stannar på byns lilla torg och ser mig omkring på de många förfallna trähusen som var nya och fräscha då jag första gången kom hit vintern Nu råder nya tider, med flera nybyggda, vackra hus i sten och längre upp i den branta sluttningen flera stenhus där den unga generationen satt bo. För fem år sedan bodde här bara nio familjer, nu är de tack vare ungdomarna 20 hushåll i byn. Jag går mot Diegos hem som nu vuxit och liknar ett litet bostadskvarter. Här bor han själv med hustrun, sex söner, sonhustrur och barnbarn. 100 HEKTAR Diego Marcos Domingo, 53 år, var under många år föreningen Colchaj Nac Luums kassör, ett uppdrag han skötte oklanderligt. Jag ser att ni fortfarande har väldigt gott om hundar på ranchen, men jag har inte sett en enda häst. Nej, ingen har längre häst, men nu finns här fem bilar med massor av hästkrafter under huvarna, säger Diego och skrattar. Det har varit tio, tolv goda år i Chiapas och på ranchen, berättar han. De flesta vuxna har nu en mobiltelefon i fickan och enligt Diego har sex familjer tv. När Diego kom till ranchen i mitten av 1980-talet var den på 64 hektar. Där fanns då kaffebuskar. Sedan har familjerna köpt ytterligare 36 hektar, så nu finns här 100 hektar med kaffebuskar. 6 MAYA-NYTT DECEMBER 2013

7 - Skördarna har varit goda och priserna ofta höga, så visst har det varit många goda år för oss, men nu väntar nog riktigt svåra tider, säger Diego och ser mycket bekymrad ut. SVAMP HOTAR KAFFET Bekymret heter Roya - en svampsjukdom som började spridas i södra Mexiko och i nordvästra Guatemala hösten Svampen angriper kaffebuskens blad, som gulnar och ramlar av, varpå en stor del av kaffebären också faller till marken. Enda bot som finns är att hugga ner de angripna buskarna och plantera en ny sort som är resistent mot denna svampsjukdom. Troligen går ländernas jordbruksmyndigheter in med ekonomisk hjälp för inköp av nya kaffeplantor. Men ändå återstår ett svårt överlevnadsproblem. - Det kommer ju att dröja tre, fyra år innan vi får nämnvärda skördar på de nya buskarna, och hur ska vi överleva fram till dess? undrar Diego. SAMSAS I ETT KÖK. Hemma i Diegos och Isabels kök huserar fyra kvinnor - från morgon till kväll, varje dag. Från vänster Bartolos hustru Maria, Javiers hustru Angelina, Felipes hustru Fabiana och så kvinnornas svärmor Isabel. FRAMSTEG. För trettio år sedan kom Lucas Pérez Pérez som flykting till södra Mexiko. Under flykten mördades hans mor av guatemalansk militär, så hela familjen var traumatiserad - och utblottad - när de kom till Jord och Frihet. Nu är han mexikansk kaffebonde och poserar gärna framför sin nyinköpta pickup. SÄNKT KILOPRIS Samtidigt som skörden minskade med cirka 15 procent från 2012 till 2013 på grund av sjukdomen sjönk kilopriset under samma period från 45 till 23 pesos, enligt Diego. Hårda prövningar står för dörren, och samhörigheten mellan familjerna är inte som förr. Diego och hans familj och Sebastians familj, där en av döttrarna är gift med en av Diegos söner, är enligt de båda männen utfrysta av övriga familjer. Men när jag frågar Sebastians bror Lucas Pérez Pérez och de andra vad konflikten egentligen bottnar i svarar de: "Det finns ingen konflikt, allt är bra, vi lever lugnt här." Diego och Sebastian delar alltså inte den beskrivningen. Konflikten med de övriga började 2004, säger Diego. Jag var då dirigente (koordinatör) i byn. En av männen började då sprida skitprat och ifrågasatte mig som dirigente. När jag sedan krävde redovisning av överskottet från den kooperativa affären, som vi hade lagt ner, blev det irritation och mer bråk. Jag kontrollerar senare redovisningen och konstaterar att där finns ett överskott, så vem som har rätt i den tvisten må vara osagt tills frågan blir ordentligt utredd. Men som i vilket samhälle som helst genererar misshälligheter nya konflikter och med tiden blir det allt knepigare att återskapa goda relationer. Stämningen är tryckt på ranchen och nu hörs inte längre smäktande marimbatoner - och inte så ofta hjärtliga skratt. Men elektricitet, stenhus, bilar, mobiler, TV-apparater, Texas-boots och snygga kläder har de. Blev det som vi hoppats? Ja, på ett plan: undernäring och materiell misär existerar inte längre på Jord och Frihet. Men den kollektiva och kooperativa idén har havererat. Den goda byn med stark gemenskap lekamen återigen i juni Så här kan och stor omtanke om kollektivets man verkligen tala om hållbart bistånd. bästa finns för närvarande inte. Och det smärtar - åtminstone mig. KRÄVS ÖDMJUKHET Nu förkovrar sig flera familjer även Hursomhelst... jag blev som förr mycket utanför byn, berättar Diego. väl mottagen av samtliga familjer, och Fem familjer har köpt mer mark kunde prata öppet med alla om den utanför ranchen - mellan tre och femton härskna stämningen i byn. hektar på var och en. Alla vill förvisso inte se och medge Men en del saker är som förr, som den problemen, medan andra skruvar besvärat massiva cementpoolen nere vid tvättplatsen. på sig och önskar en lösning. För- En bassäng som byggdes i mitten av hoppningsvis förstår de med tiden att det 1980-talet och, om jag inte minns fel, finansierades krävs både vidsynthet och ödmjukhet för av eleverna i en skola utanför att återskapa bättre relationer. Det gäller Norrköping. Där badade jag första gången både i Chiapas och i vilken svensk by som 1990 och där tvagade jag min gamla helst. TORSTEN JANSSON DECEMBER 2013 MAYA-NYTT 7

8 Min kärlek föddes i Guatemala Ett hus i San Miguel i provinsen San Marcos. Halv fyra på morgonen. Min kärlek i detta liv, alltså min fru, som har sina rötter i maylkulturen. Nätterna här i Guatemala har inte varit så kalla som vi varnats för. Min fru är väldigt känslig för kyla. Hon kom till Sverige när hon var sex månader. Hon gnäller ibland som en europé. Men hon är min kärlek i detta liv och tillsammans med henne och barnen besöker jag hennes hemland. Det är fortfarande mörkt. Taxin som vi beställde igår kom på avtalad tid och vi hade några timmar framför oss innan vi skulle anlända till staden Huehuetenango för att möta Per Bylund Andersen. På vägen dit såg vi då och då familjer, vuxna och barn som kom ut ur mörkret. De bar på tunga knyten och var kanske på väg till en marknad för att sälja sina saker. Detta har jag också sett i Mexiko och Ecuador. Barnen är fem, sex år gamla och uppåt och de bär på knyten, tunga knyten. Under min tid här har jag sett dem så tidigt som klockan tre på morgonen. Skall man resa här måste man starta tidigt. Guatemalas hisnande landskap med höga berg, vulkaner, djupa dalar, djungel, ödemark och frodig grönska kräver detta av människan. KNARKHANDEL OCH MORD På vägen till Yalambojoch stannade vi för att äta frukost, ett bra ställe som Per kände till. Innan vi gick in stannade en stor pickup. Föraren var en muskulös typ och han samtalade med den beväpnade vakten. Jag tänkte att jag inte skulle vilja bli bekant med föraren, hans ögon utstrålade förakt och våld. Under färden berättade Per om knarkkartellerna och mördandet samtidigt som jag betraktade det hisnande vackra landskapet. En uppgörelse. Fyrtio minuters skottlossning. Bensin på människor i deras bepansrade bilar, och därefter sex utbrända vrak. Per pekade ut platsen när vi passerade, sotsvarta stora fläckar på vägen. ATT FÅ DET BÄTTRE Utbildningscentret i Yalambojoch var imponerande och vackert, andades kreativitet, lust och möjligheter. Husen med sina starka färger, ett återkommande inslag i Guatemala som fyller mig med nyfikenhet och glädje. I ett land med stor fattigdom, men med ett folk som vill överleva och få det bättre. Vad innebär ett bättre liv? Latinamerika påverkas av USA. Pampigt ska det vara och se bra ut på ytan. Vill verkligen RESENÄRER. Jack Calo reste till Guatemala tillsammans med sin familj. Här deltar han vid en religiös ceremoni. mayafolken i Guatemala komma så långt bort ifrån sina ursprungliga traditioner och andekraftiga myter? Och leva efter västerländska mått på livskvalitet... BESÖK I VERKLIGHETEN Runt omkring utbildningscentret bor människor, en del väldigt fattiga, med hus av plankor, några hade vedspis, andra eldade direkt på jordgolvet under sin gryta. Vi mötte en familj som utstrålade kärlek och glädje. Bredvid sitt kök hade de ytterligare ett hus - ett stenhus. Jag tror de sov därinne. Mannen log mot sin fru och barnen var glada och svarade lite blygt på våra frågor. De hade inte mycket, men ville bjuda oss på mat. Flickan i familjen blev så glad över vinterjackan som vi gav henne från fadderfamiljen Storm i Sverige. En annan familj uppvisade apati och hopplöshet. Mannen var gravt alkoholiserad och kvinnan hade en baby som låg i en hängmatta. Där fanns några barn till i olika åldrar. Elden som brann direkt på jordgolvet fyllde rummet med rök. MAKTENS GIRIGHET Byn får sitt vatten från en källa direkt ur berget. En godsägare ville komma åt marken, konflikt pågick. Godsägare är rika, bönder är fattiga. De som har vill ha mer, de som inget har och ligger ner får inget. Så är det i Guatemala, så är det i Sverige, så är det i världen. Min kärlek föddes i Guatemala. Hon finns bredvid mig och tack vare henne får jag uppleva denna del av Moder Jord. Jag återvänder innerligt gärna. MÄNNISKANS TVÅ FINGRAR Jag har sett templen i Tikal, hört nationalfågelns läte efter att ha klappat mina händer mellan templen. Jag har sett håriga spindlar, pizotes, tucanfåglar med långa kraftiga näbbar och spindelapor som har fyra fingrar, det femte växte aldrig ut eftersom fingrarna enligt myten hade så dåligt uppförande mot varandra. De blev aldrig människor. Men hur går det ihop? Dagens moderna människa använder ju bara två fingrar. Min fru, barnen och jag upplevde en underbar gryning i Tikal. Där vi satt på det högsta templet satt också bredvid oss ett par som lekte med sina iphones. Med två fingrar. Min fru och jag såg två falkar, hörde 8 MAYA-NYTT DECEMBER 2013

9 RUIN. Vid den gamla mayapyramiden i Zaculeu utanför Huehuetenango firade ursprungsbefolkningen den gamla mayakalenderns slut och den nyas början. vrålapor och papegojor som gjorde sig osynliga, och hade även ett möte med en krokodil. I bakgrunden soluppgången. MAYACEREMONIER Jag medverkade i ceremonierna på Zaculeus heliga mark den 21/ , mötte schamaner och många olika mayafolk med färgsprakande kläder och såg dem i traditionella danser till ljudet av en marimba. Stolta människor som upplevde sin kulturs ursprung. Det är en stor sann glädje för mig att ha fått möjlighet att uppleva ceremonierna, som avslutade en mayakalender till förmån för en ny. Jorden gick inte under. Det är bara Hollywood som tror på sådant. NATURLIGA LANDSKAP Fem veckor av en människas liv, mitt liv. Sverige och Guatemala är som natt och dag. På många sätt, landskapsmässigt såväl som socialt. Men som på många andra håll i Latinamerika strävar man efter ett FAMILJ. Från vänster Juana och Petrona Domingo Pérez, Maria, Juana Elina, västerländskt konsumtionssamhälle och Carlos, Brenda Bricelda Domingo Jorge och deras föräldrar Isabel och Bartolo. dess levnadsstil. Mer tid åt individen och mindre åt gemenskap, och familj och medmänsklighet. bor som i Guatemala. Jag vill leva i och Det kan vara i Barva socken såväl som Min kärlek föddes i Guatemala. Jag och uppleva naturliga landskap. Och med lust i Yalambojoch. Hon och Familjen bor numera ute på landet. Naturen är lika betydelsefull där jag de människor som lever där. JACK WIC HAKA CALO och nyfikenhet glädjas av landskapen och DECEMBER 2013 MAYA-NYTT 9

10 Tillsammans fångar Under två veckor i oktober besökte tio elever från Mariefreds skola Yalambojoch. Där samarbetade de med åtta elever från högstadiet i byn. Resultatet blev bland annat videoklipp som visar vardagen. Hanna Rydén och Denise Hamrén, två av ungdomarna, var nöjda med resan. Det kändes så himla fritt på något sätt. Man slapp bry sig om de materiella sakerna som man gör hemma, till exempel smink och kläder. Det kändes lite friare, säger Denise. Hanna hade velat leva mer som familjerna gör i Yalambojoch. Nu var vi lite halvt isolerade Hanna Rydén. på centret, där vi sov och lagade vår egen mat. Eleverna arbetade tillsammans under åtta skoldagar. Första uppgiften var att filma och presentera omgivningarna. Sedan vidtog att klippa ihop de olika delarna till en bra helhet och lägga på röst. Samma video fick speakerröst på fyra olika språk: svenska, engelska, chuj och spanska. När videoklippen var klara tittade vi på dem tillsammans och kommenterade dessa. Det fanns flera förbättringsförslag såsom att hålla kameran stilla och se till att det inte är några störande ljud i bakgrunden. En av de sista dagarna blev det dags att diskutera könsroller. Eleverna fick i uppgift KOMMUNIKATION. Fruktstund betydde pratstund. Kommunikationen gick lite trögt men Benjamin (längst till vänster) visade att det mesta gick med lite vilja. att skriva ihop hur en vanlig dag ser ut för en mamma respektive en pappa. Mariefredseleverna menade att hemma i Sverige beror det helt på vem det handlar om, men att det mesta hushållsarbetet är jämnt fördelat. Eleverna från Yalambojoch hade en helt annan uppfattning om hur det är i byn. Där verkar männen och kvinnorna ha klara, och skilda roller. En skillnad som rev ned lite skratt var att i Sverige rider inte killar, medan i Yalambojoch så rider inte tjejer och kvinnor. Människorna i byn var väldigt välkomnande, öppna och utåtriktade, berättar Denise. De verkar inte klaga på sina liv heller på samma sätt som vi gör. Det var mycket bättre i byn än jag hade trott, säger Hanna. Jag trodde att det skulle vara mycket fattigare. Jag trodde inte att någon hade tv eller bil, men det fanns det ju flera som hade. Denise Hamrén. HÄSTEN ZLATAN Samarbetet flöt på relativt bra. Språket satte en del käppar i hjulen men eleverna kämpade på för att övervinna dessa. Efter ett tag insåg eleverna att det var mindre viktigt att det blev helt rätt och mycket viktigare att det man sa förstods av den man pratade med. De som vi samarbetade med var det lätt att prata med. Men det fanns de i byn som stirrade, vilket var lite obehagligt, säger Hanna. En del elever fick riktigt god kontakt, vilket bland annat resulterade i att det nu finns en häst i byn som heter Zlatan. Jag tyckte att det var roligt att få använda spanskan, inte bara de här fraserna som man lär sig i skolan, utan man fick tänka till lite också, säger Denise. Hanna jobbade i majsfältet BYLIV. En dag gjorde eleverna ett besök på marknaden i grannbyn Buléj. deras barn tittar på bilder. till lagunen bjöd på lera och fin utsikt. ÅTERSEENDE. Isabe, Bartolo och NATURUPPLEVELSE. Vandringen ned 10 MAYA-NYTT DECEMBER 2013

11 de vardagen på film och fick sig en tankeställare. Efter en kvart hade hon fått tio blåsor i händerna, medan ungdomarna från Yalambojoch glatt jobbade vidare. I Sverige tar vi allt för givet och är bortskämda.vi utgår ifrån att alla ska ha en i-phone, platt-tv och varmvatten i duschen. Myntets baksida är väl tristessen. Det var en liten by och alla kände alla. Det är likadant som i Mariefred och sådant är lite tråkigt, tycker Hanna. Tanken med projektet är att ta del av varandras vardag genom digitalt berättande. Nu när Mariefredseleverna har varit på plats är förhoppningen att videoutbytena kommer igång på allvar. Ambitionen är att vidga elevernas omvärldsuppfattning och göra dem mer intresserade av och nyfikna på de globala frågorna. Även om det för en 14-åring kan vara svårt att förstå hur allting hänger ihop, tror vi att resan kommer att sitta i dessa elever länge och att det kommer att påverka dem den dag om många år då de är makthavare. TRÄFFA JÄMNÅRIGA För eleverna i Yalambojoch kan det vara upplyftande att märka av ett intresse för deras situation. Ett intresse som alltså kommer från jämnåriga i en helt annan del av världen. Dessutom får alla eleverna chansen att utveckla sina digitala förmågor. Vi ville att eleverna skulle få möta andra kulturer då Mariefred är ett mycket homogent samhälle, där man sällan behöver fundera så mycket på PRAKTIK. Eleverna fick även prova på att arbeta. Här är det Hanna som hugger i med macheten. FOTO: PETRI MATALAMAA vad det innebär att samarbeta med någon från en annan kultur, säger läraren Petri Matalamaa. Det hela började med att Petri besökte byn som en del av den Globala skolan Året efter var Petri och jag i Guatemala för att förbereda elevresan. I våras skrevs en lång ansökan till Universitetsoch högskolerådet och när den beviljades började förberedelserna på riktigt. RENSADE MAJSFÄLT Eleverna och lärarna sov på ett loft i centret och lagade sina måltider i systugans kök. En dag var dock eleverna ute och arbetade hos familjer. Rensning av majsfält med machete stod det på agendan. Undertecknad kan intyga att blåsorna kommer snabbt och att rätt macheteteknik inte är det lättaste. Samt att det är väldigt långt ned till marken. Jag insåg verkligen att lantbrukare i ett u-land är något jag skulle ha svårt att ställa om till. Nådde vi då våra mål? Det kan vara tidigt att utvärdera. Men eleverna som var med gillade människorna i byn och att vara där. Intrycken har dock varit många och det kommer att dröja innan vi vet exakt vad vistelsen har gett dem, både kunskapsmässigt och som personer. CHRISTIAN ERIKSSON Fotnot: Läs mer om projektet på niwannha.wordpress.com och dstmariefred.wordpress.com FAKTA Digitalt berättande Tio elever i årskurs åtta på Mariefreds skola reste i höstas till Guatemala för en studieresa. Tidigare i projektet har två av deras lärare besökt Yalambojoch, och två av de guatemalanska lärarna, Ana och Mateo, besökte Sverige år Temat är digitalt berättande och målet med resan var att eleverna skulle dokumentera vardagslivet i Yalambojoch tillsammans med ungdomarna i byn. De svenska eleverna har tidigare gjort filmer om sin egen vardag, som de skickat till Yalambojoch. Projektet stöds av Universitets- och högskolerådet. LEKFULLT. Varje morgon på skolan inleddes SAMARBETE. Linnéa Berg och Francisco Gómez Pedro redigerar video. med en gemensam lek. DECEMBER 2013 MAYA-NYTT 11

12 HEMMA. Hans föräldrar kommer från Yalambojoch, men själv är Mateo Lucas Alonzo född i ett mexikanskt flyktingläger. I dag känner han sig hemma i byn, även om han fortfarande kan sakna Mexiko. Skolanbetydermyck Mateo Lucas Alonzo, 23 år, har tagit lärarexamen och kommit tillbaka till hembyn för att undervisa. I dag är han en engagerad högstadielärare med vilja att stanna i Yalambojoch. Här berättar han för författaren Monica Zak som sitt liv. Jag tog lärarexamen i Huehuetenango i november Min pappa reste dit för att vara med om min examen. Min mamma hade dött och fick inte uppleva det, men pappa, som är bonde och snickare, fick kliva upp på scenen när jag tog emot mitt lärardiplom. Det var en stor dag, både för honom och mig. Under sista terminen hade Per Bylund frågat om han ville jobba i Yalambojoch. Jag hade fått ett erbjudande om ett lärarjobb i Huehuetenango också. Nu frågade jag min pappa till råds. Han tyckte det var bättre att jag kom hem och jobbade som lärare i byn. Det tyckte jag också. Nu undervisar jag i årskurs åtta och nio på högstadiet. Jag försöker ge eleverna självförtroende. Själv har jag alltid älskat att studera. Jag försöker överföra min entusiasm på mina elever. Byns framtid hänger på oss unga. Mateo vill vidareutbilda sig. Han klarade blev erbjuden ett stipendium som skulle täcka allt. Men jag måste arbeta och tjäna pengar till min familj. Därför tackade jag nej. Nu jobbar jag i byn och går kurser i pedagogik, media och psykologi på helgerna i stället. Jag åker buss till Huehuetenango fredag morgon och kommer tillbaka söndag kväll. Den utbildningen kommer att ta tre år. Sen hoppas jag kunna fortsätta och läsa i tre år. Varför? För att bli en bättre pedagog. Och så älskar jag att studera. Men jag kan inte göra det på heltid eftersom jag måste hjälpa min familj, bland annat har jag en bror som jag betalar för så han också kan studera i Huehuetenango. SATSAR PÅ UTBILDNING Mateo är en av de unga med engagemang för byns framtid. Han vill att ungdomarna ska fortsätta studera och satsa på utbildningar som byn har nytta av. Skogsvård. Sjukvård. Olika sorts ingenjörer. Att de bryr sig om vad som hänt och händer i Guatemala är också viktigt. Högstadieelever var med om att skriva och framföra en musikteater om vår bys historia. De växte medan arbetet pågick och de var så duktiga. Det ser jag Men det finns många unga i byn som inte tar livet på allvar. De super, gifter sig, skaffar en massa ungar. Jag har ingen fästmö. Jag letar inte efter någon heller. Jag tänker satsa på min utbildning. TJEJFOTBOLLEN KOM TILL BYN Mateos största kärlek är i stället fotbollen. Han älskar Barcelona och Messi. När jag kom tillbaka till byn var en dröm att få igång tjejfotboll. Fast jag trodde att många av de äldre männen skulle vara emot det. Jag började träna tjejerna lite försiktigt. I september förra året när det var byfest hade vi damfotboll för första gången. Högstadietjejer spelade mot flickor från sexan i den statliga skolan. Jag var mycket nervös. Vi hade fått riktiga dräkter från Sverige, röda. Och fotbollsskor. Men före matchen kände jag mig nedstämd. Det kommer inte att gå bra, tänkte jag. Det är inte lätt att införa något nytt i den här byn. Så kom den stora dagen. Massor med folk kom för att titta. När matchen började hurrade publiken och ropade uppmuntrande ord till spelarna. Män kom fram och sade: Tack för att min flicka fick vara med. proven till universitetet Landivar och som ett stort steg framåt. Vi fick inte en enda negativ kommenblev 12 MAYA-NYTT DECEMBER 2013

13 PÅ JOBBET. Mateo Lucas Alonzo fick chans att studera och är i dag en engagerad högstadielärare i hembyn Yalambojoch. et för byns framtid tar. Jag kände enorm glädje. Det var ett steg mot något nytt. Nu finns det flicklag i grannbyarna också. De olika lagen skulle ha haft en turnering nu i år, men regnen började tidigare än normalt. Flickorna kom, men det började ösregna, planen var bara lera och matcherna fick ställas in. Men flickfotbollen har kommit för att stanna. Det är viktigt, menar Mateo. Ska byn utvecklas måste flickorna och kvinnorna ta mer plats. Själv spelar han med i byns herrlag. Tråkigt nog för honom som håller på Barcelona heter laget Real Madrid. Men allt annat med laget är bra. Fotboll är pojkarnas och männens stora fritidsnöje här. SPARADE SKOLBÖCKER Som lärare försöker han skapa entusiasm hos sina elever. Många tycker att matten är svårast. Jag älskar matte. Och jag älskar skolböcker och att plugga. När jag tvingades lämna flyktinglägret Porvenir 2 i Mexiko och skolan där var jag åtta år. Jag packade ner alla mina skolböcker. Jag har dem kvar fortfarande. Ibland tar jag fram dem och tittar och minns. Jag har tagit dem med mig till min klass och visat. Då bru- MONICA ZAK DECEMBER 2013 MAYA-NYTT 13 kar vi prata om tiden som flyktingar. Det är viktigt. Som många unga i byn föddes Mateo i ett flyktingläger i Mexiko. Vi var åtta syskon som växte upp där. Föräldrarna hade flyttat ihop i Yalambojoch och flydde 1982 tillsammans med alla i byn. Mamma bar sin tvååring på ryggen. Det var juli månad, man skulle snart börja skörda, det såg ut att bli en bra skörd men de fick fly från allt, huset, majsen, djuren. Det var det som gjorde mest ont. Jag hörde föräldrarna berätta om det här, om lukten från människor som brändes i San Fransisco. Att militärerna tände på alla husen. Att männen i vår by sade: Vi måste fly. Alla gav sig av hals över huvud. Det var regntid, regnet öste ner, det var lera överallt. Eftersom det inte fanns några kvar i byn fortsatte soldaterna mot Bulej och mötte två personer på vägen dit som de dödade. Andra soldater stötte på folk från vår by och dödade dem. Jag var inte född då, men jag hörde de vuxna berätta. Mateo var ett med Mexiko och kände inte till något annat. Pratet om Yalambojoch lyssnade han knappt på. Men när han var åtta år kom beskedet: Det var fred i Guatemala. Nu skulle de återvända. Jag var så förvirrad. Pappa sade att nu är det en glädjedag för vi ska återvända till vårt eget land. Jag ville inte åka dit. Mexiko var ju mitt land, där hade jag mina vänner. Men jag tvingades packa. Jag packade ner min favoritleksak, en liten leksaksbil. Jag lade den i en påse tillsammans med mina skolböcker. Sakerna lastades på lastbilar. SAKNAR MEXIKO Efter två dygn var de framme. Huset fanns inte kvar och familjen fick bo hos andra. Jag ville bara tillbaka. Vi fick vänta nästan ett halvår innan skolan kom igång. Då blev det bättre. Fick vänner. Vande mig. Men jag längtade efter Mexiko. Det gör jag fortfarande. Mexiko såg ju mig växa upp. Jag har starka känslor för Mexiko. Gillar landet. Sättet folk pratar på. Mexikansk fotboll. Mexikansk musik. I dag är han lärare åt sin egen lillebror, Diego. I skolan lyder han, jag är ju El Profe, men hemma är han busig och struntar i vad jag säger. Jag har ingen auktoritet hemma. Men det gör inget. Det viktigaste är att jag får ungdomarna att lyssna på mig i skolan.

14 Pascual i livets bergochdalbana Pascual Gómez Pérez förverkligade drömmen om USA när han tog sig genom öknen i Arizona och vidare till ett kycklingslakteri i South Carolina. Men han förvaltade sitt pund illa. Veckans lön rann bort i brännvinsfloden varje helg. Vi träffas på nedervåningen i familjens affär i "Amerikahuset " - ett synbart bevis i två våningar som vittnar om att här bor en man som lyckats i livet. Regnet öser ner i Yalambojoch där Pascual föddes När han var sju år slogs livet i spillror, sedan militären den 17 juli 1982 mördat nästan alla invånare i grannbyn San Francisco, cirka 370 personer. Därefter brände soldaterna ner hela byn. Två dagar senare, i gryningen den 19 juli, flydde alla från Yalambojoch mot mexikanska gränsen. Under den kaotiska flykten sköt militären ihjäl Pascuals mor STOLT FAMILJ. Pascual Gómez Pérez med sin hustru Delma och sönerna Mateo och Felipe framför familjens ståtliga "Amerikahus" invid genomfartsleden i Antonia och hans lillasyster Rosa, sex månader. byn Yalambojoch. FOTO: TORSTEN JANSSON Pascual och alla andra barn och ungdomar i byn fick sämsta tänkbara start i livet. för att ta sig upp genom Mexiko till amerikanska Jag söp, ljög och skämdes. Han hamnade slutligen i flyktinglägret gränsen. Slutligen kände han sig tvingad att åter- Cuahtemoc i Mexiko, där hans farmor Vi var en grupp på 14 personer från vända hem och ta hand om sin hustru och farfar tog hand om honom och hans olika platser i Centralamerika som tog och sonen - och om sitt eget liv. syskon. oss igenom Arizona-öknen. Vi gick i fyra Det var i november 2004 och året därpå Efter tolv år som flyktingar i Mexiko dagar, från 8 till 11 september, så vi kom föddes deras andra son, Felipe. Efter återvände familjen 1994 till hembyn Yalambojochma fram till Phoenix i delstaten Arizona sam- drygt ett år beslöt han sig för att göra ett dag som de två planen flög in i World nytt försök i USA. Han lånade ihop Jag tyckte det var trist i Yalambojoch. Trade Centers tvillingtorn i New York. dollar och gav sig iväg på den långa resan Då var det inte många familjer som återvänt, genom öknen. så flera hus stod tomma och andra BRA LÖN Han återvände till samma takfirma i hade förstörts av militären. I Phoenix fick de träffa en ny människosmugglare Columbia, flyttade in i samma lägenhet - som gav dem lappar med olika och tog återigen till flaskan trots alla goda LÄRDE SIG MURA destinationer. föresatser. Jag träffade Pascual första gången i februari Jag fick åka med i en bil som tog mig Jag drack hårt de tre första helgerna, 1996 då han tillsammans med några till staden Columbia i delstaten South men insåg snart att jag höll på att uppre- andra ungdomar i Yalambojoch fick chansen Carolina, där jag träffade José och andra pa samma misstag som under de tre försden att lära sig mura. Det var vid den ti- kompisar från Yalambojoch. De jobbade ta, förspillda åren i USA. vår förening CNL började med återuppbyggnaden på ett kycklingslakteri, där även jag fick i byn. Första bygget dessa jobb. Men jag trivdes inte, så jag stack NYKTER OCH FRÄLST unga murarlärlingar gav sig på var förskolan, efter en månad och lyckades få nytt jobb Han behövde hjälp för att komma ur sitt som faktiskt står upprätt än i dag. De i en takläggningsfirma. missbruk och vände sig därför till bekanta jobbade hårt och flera av dem söp Där trivdes han och tjänade bra. Så nu som var medlemmar i Iglesia Cristiania, dessvärre upp merparten av förtjänsten. tyckte han livet var mycket bättre än i en pingstkyrka i Columbia. Supa hade jag lärt mig som flykting i Yalambojoch. Han hade bra bostad, bra Sedan den dagen för sju år sedan har Mexiko. Första gången var jag nog bara lön och åt gott. Men så var det den där jag inte tagit en droppe alkohol, säger han 13 år. Och inte blev det bättre för att jag spriten. med eftertryck. kom hem till Yalam, snarare värre, säger Jag söp aldrig under arbetsveckan, Han tjänade bra som takläggare, 13 Pascual. men på fredagskvällarna blev flaskan vårt dollar i timmen, cirka i månaden - Under de här åren, i slutet av 1990-talet, sällskap. Så vartenda veckoslut drack vi skattefritt. Bostaden hyrde han tillsam- började många unga män drömma om hårt. Och pengarna jag tjänat under veckmans med tre andra centralamerikaner det rika landet i norr. Pascual var nu gift an rann bort i brännvinsfloden. och betalade för sin andel 180 dollar i med Delma och hade en son, Mateo. Han Så höll Pascual på i tre år och bara en månaden. Så utan "kamrat alkohol" blev drogs med och drabbades av Amerika-febern, rännil av hans intjänade pengar fann vägen det nu pengar över varje månad. Mycket drömde om att dra ihop högvis hem till familjen. pengar. med dollar, komma hem och bygga sig ett Det var hemskt. Jag ljög för Delma Jag skickade regelbundet hem pengar stort flott hus. Så 2001 lämnade han byn och skyllde på utebliven lön och annat. till familjen, så att min kamrat, muraren 14 MAYA-NYTT DECEMBER 2013

15 Fadderpresenter endast i postens gröna Många av de svenska faddrarna skickar då och då gåvor till fadderbarnen och deras familjer. Eftersom postgången i Guatemala inte är som den svenska finns en del att tänka på. Presenterna måste alltid skickas i postens egna kuvert (de gröna). Egentillverkade paket stoppas alltid i tullen i huvudstaden och att få ut dem kräver en enorm byråkrati. OBS! Upp till två kilo går paketen som brev. Skicka aldrig försändelser som väger mer än två kilo. Det händer också att paket försvinner. Vi uppskattar att cirka procent av de gröna kuvert som skickas verkligen kommer fram till vår postbox. Även de gröna postpåsarna öppnas av tullen, därför kan det vara bra att Postens gröna påse går som brev. skicka med en innehållslista så att vi kan kontrollera att allt kommer fram. Det är förbjudet att skicka fröer och annat levande organiskt material. Bra presenter är till exempel fleecetröjor, regnkläder, tandborstar, hårspännen. Normalt kommer paketen fram på två-tre veckor, men det kan även dröja månader. PER BYLUND ANDERSEN AFFÄREN. Delma och Pascual i deras lilla affär i Yalambojoch. Delfino, kunde bygga det här huset åt oss. Det kostade mig omkring quetzales (ungefär lika mycket i svenska kronor). PARABOL OCH PICKUP Det stora huset i två plan med parabolantenn och stor balkong ligger utmed genomfartsvägen i Yalambojoch, så det undgår ingen att Amerikafararen Pascual lyckats där borta i El Norte. På gården står också en välhållen Toyota-pickup och i familjens affär finns ett ovanligt brett sortiment - ett amerikanskt utbud av hudkrämer, mobiler, Texas-boots och annat man inte ser i en ordinär bybutik. Hans trivs med sitt nya, nyktra liv i hembyn. Nu känns livet mer normalt. Jag slipper den fattigdom jag levde i förr, och som så många här i byn fortfarande sitter fast i. Förutom affären och bilen har han också en liten kaffeodling med buskar nere vid sjön Yolnajab. Julklapp från norr En trevlig överraskning inför julen kom i år från Skönsmons skola i Sundsvall. Skolan hade anordnat ett sponsorlopp och fått in hela kronor, som skänktes till CNL:s arbete i Yalambojoch. Delfino Bautista Gómez, 2 år. Föreläsningsturné i vår Föreningen CNL:s koordinatör Per Bylund Andersen kommer i mars till Sverige för en intensiv informationsturné. Per stannar i Sverige mellan cirka 10 mars och 10 april. Om din förening eller skola vill arrangera en föreläsning med Per kan du kontakta honom på VÅR POSTBOX Ange barnets namn Apartado Postal # 4 Huehuetenango GUATEMALA Vill du ha ett fadderbarn i Yalambojoch? Då kan du fylla i den här talongen och skicka in den till föreningens fadderansvarige Malin Linné, Vantörsvägen 245, Hägersten. E-post: VÄG HOTAR HUSET Men det finns ett bekymmer som förmörkar hans tillvaro: En ny väg ska dras genom byn och den kommer att stryka förbi bara två meter från hans hus, vilket innebär att hans kokhus och tvättstuga måste rivas. Han känner ändå tillförsikt inför framtiden: Jag vill fortsätta utveckla mina affärer och se till att mina söner får bra utbildning, säger Pascual som numera är aktiv i i byns pingstkyrka. TORSTEN JANSSON Namn Adress Telefon Mejl DECEMBER 2013 MAYA-NYTT 15

16 EKONOMIN Redovisning för 2013, jan-okt, samt budget för 2013 så som den antogs vid årsmötet i maj Budget jan-okt 2013 IN Medlemsavgifter Fadderbidrag Bidrag skolor Bidrag övriga Försäljning Övriga intäkter Projekt UT Löner Lokalkostnader Avskrivningar Administrationskostnader Telefonkostnader Informationskostnader Volontärskostnader Bistånd Mexiko Bistånd Guatemala Bistånd Guatemala, betalas i Sverige Projekt VINST/FÖRLUST för perioden: Vi budgeterade ett överskott för 2013 för att täcka förlusten från 2012, men det ser tyvärr ut att bli en förlust även i år. Vi har dragit ner på verksamheten i Yalam vilket kommer att minska medelförbrukningen under årets två sista månader. JAN ANGNER, kassör ORDFÖRANDE: BÖRJE REHNSTRÖM Älvbrovägen 116, Avesta Tel: , mobil: E-post: KASSÖR: JAN ANGNER Alkärrsgatan 24, Norrköping Tel och fax: , mobil: E-post: jan LEDAMÖTER: TORSTEN JANSSON Västerviksgatan 14, Enköping Tel: mobil: E-post: MALIN LINNÉ (Fadderansvarig) Vantörsvägen 245, Hägersten Tel: , E-post: SEKRETERARE: KRISTINA BYLUND ANDERSEN Fleminggatan 1, Norrköping Tel: E-post: SUPPLEANT: ULLA ÅMAND Lindhem, Hedared Tel: , mobil: E-post: Styrelse och funktionärer 2013 FÖRENINGENS HEMSIDA PETRI MATALAMAA Timmervägen 45B, Strängnäs Mobil: E-post: REVISORER: HANS ÅKERVALL Prästgården Häradshammar, Östra Husby Tel: , mobil: E-post: JANOS SZEMLER Hagvägen 5, Åby Tel: E-post: REVISORERSUPPLEANT: ANNA CALO Lindholm-Östra Flygeln, Eskilstuna Tel: mobil: E-post: KOORDINATÖR: PER BYLUND ANDERSEN Apartado postal #4, Huehuetenango, Guatemala E-post: eller MAYANYTT: ELIN PETTERSSON (Redaktör) Kilavägen 19, Uddebo Tel: , E-post: STÖD VÅRT ARBETE I GUATEMALA Plusgiro

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

4. Vad tyckte du om kvaliten på ridningen?: mycket bra Kommentar om ridningen: -man fick rida hur mycket som helst, olika slags turer.

4. Vad tyckte du om kvaliten på ridningen?: mycket bra Kommentar om ridningen: -man fick rida hur mycket som helst, olika slags turer. Namn: Andrea Renström Resa: Arizona Datum: 9/3 2014 Kommentar mottagande: - Kommentar boende: -underbar stuga, sängarna är jättesköna. Städning varje dag om man vill. Kommentar maten: Maten är grymt god.

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 Mattias Sandström Öregrundsgatan 11/004 11559 Stockholm mattias@beauty.se 073-9344500 Vad skulle du göra om du skulle dö? Det är frågan

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Filmhandledning BUFF 2015 ABOUT A GIRL Charleen macht Schluss. Tyskland, 2014. Regi: Mark Monheim. 104 minuter. Rekommenderas för åk 7 gymn.

Filmhandledning BUFF 2015 ABOUT A GIRL Charleen macht Schluss. Tyskland, 2014. Regi: Mark Monheim. 104 minuter. Rekommenderas för åk 7 gymn. Filmhandledning BUFF 2015 ABOUT A GIRL Charleen macht Schluss. Tyskland, 2014. Regi: Mark Monheim. 104 minuter. Rekommenderas för åk 7 gymn. En filmhandledning av Sarah Olsson I dramakomedin About A Girl

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

BARNHEMMET I MUANG MAI

BARNHEMMET I MUANG MAI BARNHEMMET I MUANG MAI torsdag 17 mars - lördag 26 mars De här tio dagarna har bestått av mycket besök av folk som vill hjälpa till på ett eller annat sätt. De har även bestått av besvikelser på svenska

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Dubbelt utsatt Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor berättar om sina liv Det här är en lättläst version av boken Dubbelt Utsatt. Den handlar om kvinnor med funktionsnedsättning

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj Veckan har varit lugn men den har bestått av många Hej då och många Hej. Veckan har i stort sett varit lugn. Vi har kommit in i våra nya rutiner, som

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardagslivet, t.ex. anpassade berättande eller beskrivande vardagsnära texter vardagliga meddelanden och annonser

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 Oktober och nästan hela november har gått sedan sist och oj vad vi har hunnit med mycket! Barnen har fått sina mitterminsbetyg de har

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Bilaga 1 Fallbeskrivningar

Bilaga 1 Fallbeskrivningar Bilaga 1 Fallbeskrivningar FALLBESKRIVNING 13. Låg beredskap för förändring Ett MI-samtal om att medvetandegöra en man om vikten av att sköta sin personliga hygien och att duscha. John, 72 år, är änkling

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Jag vill vara som du Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livet enligtrosa.se JAG VILL VARA

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli Det är lugnt på Phuket när det är sommar i Europa, i alla fall mycket lugnare. Men hos oss är allt som vanligt fast med lite mindre besök. Och som

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom.

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom. 1. Santos hade nu spelat för klubben ungdomslag i två år och trivdes oerhört bra med sitt nya liv. Han fick i princip hålla på med det han älskade från morgon till kväll. Ja, de hade ju lite skola också

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer