DOMKAPITLET I BORGÅ STIFT

Transkript

1 DOMKAPITLET I BORGÅ STIFT PROTOKOLL 1/2010 Stiftsfullmäktige Tid kl Plats Domkapitlet i Borgå, Gymnasiegränd 2. Närvarande Aaltonen Monica lekmannamedlem Broo Bengt lekmannamedlem Ekholm Camilla prästmedlem frånvarande Engblom Magnus lekmannamedlem frånvarande Erickson Gerd lekmannamedlem Fernström Stig Olof prästmedlem Klingenberg Johan prästmedlem Knuts Lars Runar lekmannamedlem Lassila Max Olav prästmedlem Lawast Ruth lekmannamedlem Liljeström Helene prästmedlem Lindbäck Peter lekmannamedlem Monnberg Tove lekmannamedlem Nyberg Stig lekmannamedlem Näse Gun Maj lekmannamedlem Sandell Torsten prästmedlem Sjöbacka Christian lekmannamedlem Snellman Hans lekmannamedlem Sveholm Pehr lekmannamedlem Westerlund Johan prästmedlem Åminne Cecilia lekmannamedlem Zilliacus Tom Snellman Lucas suppleant suppleant Vikström Björn biskop Lindgård Mats domprost frånvarande Österholm Kasten lagfaren assessor Ekstrand Sixten stiftsdekan Laxell Anders prästassessor frånvarande Lemberg Robert prästassessor frånvarande Saarukka Karin lekmannamedlem Abrahamsson Clas notarie, sekreterare Häggblom Freja Borgå stifts representant i kyrkostyrelsen frånvarande

2 2/35 Träskbacka Bror direktor vid KCSA frånvarande Ahlnäs Görel kyrkomötesombud Kankkonen Stig kyrkomötesombud frånvarande 1 7 Perret Henrik kyrkomötesombud frånvarande Westerlund Åsa A kyrkomötesombud frånvarande Särs Asta Hellberg Jan stiftssekreterare stiftssekreterare

3 3/35 DOMKAPITLET I BORGÅ STIFT PROTOKOLL 1/2010 Stiftsfullmäktige Sammanträdets öppnande Sammanträdet inleddes med en andakt som hölls av Johan Westerlund. Därefter hälsade ordförande Lars Runar Knuts alla välkomna och förklarade sammanträdet öppnat. Stiftsfullmäktiges beslut: Ordföranden förklarade sammanträdet öppnat. 2 Konstaterande av laglighet och beslutförhet Enligt KL 7:4,1 är ett församlingsorgan beslutfört då över hälften av medlemmarna är närvarande. Kallelsen hade sänts till ledamöterna den 11 december 2009, i enlighet med 2 i arbetsordningen för stiftsfullmäktige, två månader före sammanträdet. Föredragningslistan hade sänts den 8 februari 2010, vilket uppfyller arbetsordningens krav på att den skall sändas senast fem dagar före sammanträdet. Stiftsfullmäktiges beslut: Efter namnuppropet konstaterades att 21 ledamöter var närvarande och ordföranden förklarade sammanträdet lagligt sammankallat och beslutfört. På förslag av ordföranden beslöt stiftsfullmäktige enhälligt att sammanträdet är öppet för allmänheten. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare Enligt 6 i arbetsordningen för stiftsfullmäktige väljs två protokolljusterare som skall justera sammanträdets protokoll. Stiftsfullmäktige kan särskilt besluta att protokollet eller en del av detsamma justeras omedelbart. Om det efter protokolljusteringen råder oenighet om protokollets innehåll skall stiftsfullmäktige till denna del slå fast ordalydelsen i protokollet. De valda protokolljusterarna fungerar också som rösträknare. Stiftsfullmäktiges beslut: Till protokolljusterare och rösträknare valdes Gun Maj Näse och Torsten Sandell.

4 4/35 4 Fastställande av föredragningslistan Stiftsfullmäktiges beslut: Föredragningslistan fastställdes i befintlig form och beslöts att beslut om nästa sammanträde fattas under paragrafen "övriga ärenden". 5 < > Initiativ till stiftsfullmäktige om kravet på kunskaper i finska på Åland Föredragande: Notarie Clas Abrahamsson Kyrkomötet har vid behandlingen av förvaltningsutskottets betänkande 3/2009, vilket avgetts med anledning av stiftsfullmäktiges framställning 5/2009 som gäller kravet på kunskaper i finska för kyrkoherdar och andra anställda i församlingar på Åland, beslutat att remittera framställningen till kyrkostyrelsen för utredning och åtgärder. Beslutsförslag: Antecknas för kännedom. Beslut: Enligt förslag. 6 < > Initiativ till stiftsfullmäktige om statistikföring i församlingarna. Föredragande: Notarie Clas Abrahamsson Kyrkomötet har vid behandlingen av allmänna utskottets betänkande 9/2009, vilket avgetts med anledning av stiftsfullmäktiges framställning 4/2009 som gäller statistikföringen i församlingarna, beslutat att låta framställningen förfalla. Beslutsförslag: Antecknas för kännedom. Beslut: Enligt förslag. 7 < > Initiativ till stiftsfullmäktige om Ungdomens kyrkodagars initiativrätt till stiftsfullmäktige Föredragande: Notarie Clas Abrahamsson Kyrkomötet har vid behandlingen av allmänna utskottets betänkande 8/2009, vilket avgetts med anledning av stiftsfullmäktiges framställning 1/2009 som gäller initiativrätt i stiftsfullmäktige, beslutat att skicka framställningen till kyrkostyrelsen för beredning. Beslutsförslag: Antecknas för kännedom. Beslut: Enligt förslag.

5 5/35 8 < > Verksamhetsberättelse och bokslut för 2009 Föredragande: Stiftsdekan Sixten Ekstrand Domkapitlets framställning till stiftsfullmäktige 1/2010 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2009 Verksamhetsidé Borgå stift med sitt domkapitel och stiftsfullmäktige har som sin uppgift att hjälpa och stöda stiftets församlingar, kyrkliga samfälligheter och anställda vid fullgörandet av deras grunduppgifter att förkunna Guds ord, förvalta sakramenten, utöva diakoni, mission och ansvara för den kristna fostran. Domkapitlet sköter dessutom de myndighetsuppgifter som i enlighet med kyrkans bekännelse och bestämmelserna i kyrkolagen och kyrkoordningen ankommer på nämnda organ, att betjäna förvaltningen och ge stöd i det dagliga arbetet, samt att företräda kyrkan i ärenden som gäller stiftet. De viktigaste händelserna i stiftet under året Det gångna året har framför allt präglats av firandet av Borgå lantdags 200 års jubileum och valet av ny biskop. Dessa händelser har inneburit en betydande extra arbetsbörda för domkapitlets personal samtidigt som de gett stiftet en större uppmärksamhet än normalt i media. Under året firades Borgå lantdags 200 års jubileum. För 200 år sedan öppnades och avslutades lantdagen i domkapitelshuset. Därför var domkapitelshuset en av medelpunkterna i firandet, och domkapitlet intog tillsammans med Borgå stad och andra aktörer en central roll i genomförandet av festligheterna. Statsrådet ordnade 28.3 ett jubileumsmöte i domkapitlets sessionssal i vilken bl.a. presidenten deltog. Deltagarna inbjöds efteråt till biskopsgården. En tvåspråkig, televiserad festmässa till minne av lantdagens öppnande firades i domkyrkan 29.3, där biskopen predikade. Efter festmässan bjöd stiftet de inbjudna gästerna på lunch på Villa Haikko. Till minne av lantdagens avslutande firades 19.7 en festmässa i domkyrkan. Helsingfors stift ansvarade för denna. Den 19 september ordnades i domkapitlets sessionssal ett seminarium: Kontinuitet och förnyelse. Konsekvenserna av märkesåret 1809 för de lutherska kyrkorna i Sverige och Finland. I seminariet medverkade Sveriges ärkebiskop Anders Wejryd, professor Oloph Bexell, professor Ingvar Dahlbacka, fil.dr Björn Ryman och biskop Gustav Björkstrand. Programmet avslutades med en buffé på biskopsgården för seminariedeltagarna. Följande dag firades en televiserad högtidsgudstjänst i Borgå domkyrka under medverkan av ärkebiskoparna Anders Wejryd och Jukka Paarma. Biskop Gustav Björkstrand avgick med pension Med anledning av det förrättades biskopsval och Inför valen hölls sex utfrågningstillfällen på olika håll i stiftet till vilka alla röstberättigade blev inbjudna. Biskop Björkstrand avskedsfest hölls Den nya biskopen Björn Vikström tillträdde och vigdes till biskopsämbetet första advent, i Borgå domkyrka.

6 6/35 Inom förvaltningen har arbetet med församlingsstrukturerna gått in i ett något lugnare skede. Under det gångna året fattades inget beslut om församlingssammanslagningar. Dock fattade kyrkostyrelsen beslut om att upplösa Lovisa kyrkliga samfällighet och i dess ställe grunda Lovisanejdens kyrkliga samfällighet. Till den nya samfälligheten anslöts Pernå, Liljendals och Strömfors församlingar. Denna åtgärd gjordes med anledning av en kommunsammanslagning i regionen. Församlingarnas antal bibehölls således vid 65. Domkapitlets arbete har i detta avseende främst varit att fungera som rådgivare åt församlingarna. I Pedersöre och Ålands prosterier har gjorts utredningar av hur församlingarna kunde samarbeta effektivare. Domkapitlet har bidragit med 75 % av kostnaderna för dessa utredningar. På kyrkostyrelsens uppmaning har domkapitlet utsett en styrgrupp och en stödgrupp för att bättre kunna stöda församlingarna och deras anställda. Dessa grupper har dock inte ännu funnit sina arbetsformer. De församlingar som under de senaste åren har sammanslagits, har erhållit extra verksamhetsunderstöd från kyrkostyrelsen. Trots det finns det församlingar som har en trängd ekonomi. Eftersom de minsta församlingarna har sammanslagits till större enheter har ingen församling i vårt stift erhållit vanligt prövningsenligt verksamhetsunderstöd. Under räkenskapsåret 2009 har domkapitlets ekonomi varit stabil. Kyrkostyrelsen hade ställt ett extra anslag till domkapitlets förfogande med anledning av biskopsvalet och lantdagsjubileet, så kostnaderna för dessa evenemang belastade inte domkapitlets övriga verksamhetsmedel. Kyrkoherden i Dragsfjärds församling Margareta Puiras tillträdde tjänsten som stiftssekreterare för personalvård och utbildning från Tyngdpunkten för den tjänsten hade ändrats så att personalvården prioriteras för att domkapitlet skulle ha bättre resurser att möta de behov som finns i församlingarna. I stället för att anställa en städerska, har domkapitlet ingått ett avtal med en städfirma som nu sköter städningen av domkapitelshuset och biskopsgården. I övrigt har alla tjänster varit besatta under året. En förteckning över de stiftsanställda, liksom även över de förtroendevalda på stiftsplanet, ingår i bilaga 1. Stiftssekreterarnas och de olika verksamhetsgrenarnas verksamhetsberättelser ingår i bilaga 2. Utvärdering av hur de målsättningar för verksamheten och ekonomin som godkänts i verksamhets och ekonomiplanen uppnåtts Mål 1 Stiftets strategi förankras i församlingarna och dessa ges hjälp att planera och utveckla sin verksamhet så att den svarar mot aktuella andliga, sociala och kulturella behov. Utvärdering Stiftets strategi godkändes av stiftsfullmäktige och sändes ut till församlingarna. Enligt stiftsfullmäktiges beslut skall den tjäna som underlag för strategiarbetet i församlingarna. Under året distribuerades 600 exemplar av strategin till stiftets församlingar. Riktlinjerna i strategin har beaktats i stiftets verksamhet och utbildningsplanering, vilket i sin tur har bidragit till att förankra den i församlingarna. Mål 2 Biskopsvisitationerna utvecklas och konceptet förnyas så att visitationerna i allt högre grad får en rådgivande och stödjande karaktär.

7 7/35 Utvärdering De nya anvisningarna för biskopsvisitationer godkändes av domkapitlet och togs i bruk under året. Ibruktagandet fördröjdes dock p.g.a. bytet på biskopsstolen, men en visitation enligt det nya konceptet genomfördes i Ålands norra skärgårdsförsamling. Mål 3 Rekryteringen till kyrkliga yrken, som även innefattar en rekrytering av församlingsanställda bland dem som redan studerar. Det kyrkliga arbetsfältet presenteras i ett tidigt skede för de unga. Utvärdering Kontaktgrupperna för teologiestuderande och för diakoni och ungdomsarbetsledarstuderande har under året haft en livlig verksamhet bland studerande till kyrkliga yrken. De stiftsanställda har informerat om och rekryterat till kyrkliga yrken vid Ungdomens kyrkodagar, Höstdagarna, Kirkon Päivä (Kyrkans dag) och olika utbildningsmässor. Mål 4 Den pågående kommun och servicestrukturreformen med dess konsekvenser för församlingsstrukturen följs upp och stödåtgärder som beaktar de församlingsanställdas välmående och situation vidtas. Utvärdering. Domkapitlet har tillsatt en stöd och en styrgrupp för församlingssammanslagningar. Dessutom har anslag beviljats för att stöda arbetsgemenskaper i behov av konsulthjälp. Stiftssekreteraren för personalvård och utbildning har även besökt och stöttat arbetsgemenskaper och enskilda arbetstagare i dessa processer. Mål 5 Församlingarna uppmuntras att utveckla sitt arbete så att de anställda samarbetar kring olika verksamhetsformer i högre grad än tidigare. Detta beaktas även inom personalutbildningen och arbetshandledningen Utvärdering Frågan har behandlats vid stiftssekreterarnas besök i församlingarna. Dessutom har den diskuterats vid en del yrkesgruppers rådplägningsdagar. Inom personalutbildningen har utvecklingen gått mot att olika yrkesgrupper i allt högre grad deltar i samma utbildning. Mål 6 Musikarbetet, särskilt bland de yngre åldersgrupperna (barn, ungdomar och unga vuxna), stöds genom utbildning och genom utgivning av ny repertoar. Utvärdering Musikarbetet har fått stöd genom utbildningstillfällen under året, och arbetet med utgivning av ny repertoar har inletts i samarbete med Fontana Media. Satsningar specifikt på de yngre åldersgrupperna har planerats under året, men förverkligandet av dessa har skjutits fram till de följande verksamhetsåren. Budgetutfall Resultat 2009 Budget 2009 Avvikelse Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag

8 8/35 Överskott från Bilaga 1 FÖRTECKNING ÖVER FÖRTROENDEVALDA OCH TJÄNS TEINNEHAVARE 2009 Stiftsfullmäktige Ordförande: Vice ordförande: Medlemmar: Närvaro och yttranderätt: Sekreterare: Knuts Lars Runar Sveholm Pehr Aaltonen Monica Broo Bengt Ekholm Camilla (från ) Engblom Magnus Erickson Gerd Fernström Stig Olof Klingenberg Johan Lassila Max Olav Lawast Ruth Liljeström Helene Lindbäck Peter Monnberg Tove Nyberg Stig Näse Gun Maj Puiras Margareta (till ) Sandell Torsten Sjöbacka Kristian Snellman Hans Westerlund Johan Åminne Cecilia domkapitlets medlemmar kyrkostyrelsens av kyrkomötet från stiftet valda medlemmar Abrahamsson Clas Domkapitlet Ordförande: Björkstrand Gustav (till ) Vikström Björn (från ) Vice ordförande: Lindgård Mats Medlemmar: Österholm Kasten Ekstrand Sixten Laxell Anders (från ) Lemberg Robert (från ) Syrén Roger (till ) Träskbacka Bror (till ) Saarukka Karin

9 9/35 Närvaro och yttranderätt: Sekreterare: Domkapitlets personal stiftsfullmäktiges ordförande Abrahamsson Clas Biskop Björkstrand Gustav (till ) Vikström Björn (från ) Stiftsdekan Ekstrand Sixten Lagfaren assessor Österholm Kasten Notarie Abrahamsson Clas Stiftssekreterare Hellberg Jan Stiftssekreterare Puiras Margareta (från ) Stiftssekreterare (50 %) Särs Asta Stiftssekreterare (50 %) Sandell Tua Byråsekreterare Lönnqvist Susanne Byråsekreterare Rosqvist Kristina Byråsekreterare Tallberg Christine Vaktmästare Andersson Kjell Gårdskarl eldare (66 %) Hietanen Perttu Missionskommittén Ordförande: Medlemmar: Lindgård Mats Erickson Gerd Fernström Stig Olof Jern Brita Skrifvars Camilla Sekreterare: Björkgren Thylin Marika (moderskapsledig ) Laukkanen Outi ( ) Närvaro och yttranderätt: Hagberg Kerstin Palo Hanna Nämnden för kyrko och gravgårdskultur Ordförande: Medlemmar: Sekreterare Andersson Mårten Airola Tuula Engelqvist Bengt Häkäri Anna Jakamo Maarit Norrlin Bengt Träskbacka Bror Wilén Mikael Ekstrand Sixten

10 10/35 Ledningsgruppen för arbetshandledning Ordförande: Medlemmar: Westerlund Leif Eklund Åsa Näse Barbro Thilman Ben Sekreterare: Sandell Tua (t.o.m ) Puiras Margareta (fr.o.m ) Personalvårdsgruppen Ordförande: Vice ordförande: Medlemmar Höglund Lars Henrik Liljeström Helene Aho Annakatri Helenelund Mikael Sikström Frej Erik Talus Puzesh Marlen Sekreterare: Sandell Tua (t.o.m ) Puiras Margareta (fr.o.m ) Kontaktgruppen för teologie studerande Ordförande: Medlemmar: Sekreterare: Sepponen Eero Busck Nielsen Mikael Bäck Mia Lindberg Maria Lück Kim Sarelin Birgitta Sundqvist Sini Sandell Tua Kontaktgruppen för diakoni och ungdomsarbetsledarstuderande Ordförande: Sandell Tua Medlemmar: Willman Emma Söderman Ingela Sekreterare: Sandell Tua Referensgruppen för gudstjänstliv och musik Ordförande: Vice ordförande: Medlemmar: Sekreterare: Häggblom Hans Helenelund Mikael Envall Carola Holmström Brita Martola Yngvill Wikström Kjell Hellberg Jan

11 11/35 Arbetsgruppen för kyrkomusik Ordförande: Medlemmar: Sekreterare: Gustafsson Kaj Erik Almqvist Dag Ulrik Blomqvist Göran Böckerman Anna Maria Hokkanen Ingmar Hellberg Jan Stiftsdekanen har närvaro och yttranderätt i alla ovan nämnda grupper. Styrgrupp för församlingssammanslagningar 2009 Medlemmar: Abrahamsson Clas, sammankallare Granlund Kaj Laxell Anders Liljeström Helene Stödgrupp för församlingssammanslagningar 2009 Medlemmar: Abrahamsson Clas, sammankallare Höglund Lars Henrik Laxell Anders Westerlund Leif

12 12/35 Bilaga 2 Personalutbildningen Mål Personalutbildningsavtalet mellan domkapitlet och Lärkkulla går ut den Avtalet utvärderas och ett nytt avtal görs upp under året. Strävan är att personalutbildningen fortsättningsvis utvecklas i samarbete med Lärkkulla. Samtidigt utvecklas och fördjupas samarbetet med Kyrkans central för det svenska arbetet. Personalutbildningen svarar mot de behov som finns i stiftets församlingar. Verksamheten 2009 Personalutbildningen genomförs i samarbete med Lärkkulla och andra aktörer inom utbildningssektorn, enligt den av domkapitlet antagna personalutbildningsplanen. Personalutbildningen genomfördes i samarbete med Lärkkulla. Personalutbildningsavtalet utvärderades och granskades under hösten varvid en del tekniska korrigeringar och preciseringar gjordes. Domkapitlet godkände det nya avtalet Samarbetet med Kyrkans central för det svenska arbetet och andra aktörer inom området har skett enligt den av domkapitlet antagna personalutbildningsplanen inom ramen för Stora personalutbildningsforum, som samlats två gånger under året för gemensam planering av och utvärdering av personalutbildningen i stiftet. Under år 2009 deltog 483 personer i stiftets personalutbildning (345 personer 2008). Personalutbildningens marknadsföring effektiveras genom personlig kontakt med de anställda samt genom personalutbildningshäftet på stiftets, Lärkkullas och kyrkans utbildningscentrals hemsidor. Utbildningsunderstödets marknadsföring effektiveras ytterligare. Personalutbildningen för år 2010 planeras. Personalutbildningen och möjligheten att ansöka om utbildningsunderstöd har marknadsförts genom personalutbildningshäftet som sändes till alla församlingar i slutet av augusti. Samma information fanns också på stiftets hemsida. Dessutom har personalutbildningen aktualiserats vid de olika yrkesgruppernas rådplägningsdagar. Information om utbildningsunderstödet har även getts vid bl.a. kyrkoherdekonferensen. Utbildningsunderstöd söktes år 2009 av sammanlagt 7 församlingar (2008, 7 församlingar). Personalutbildningen för 2010 planerades under året. Utvärdering av verksamheten 2009 Samarbetet mellan domkapitlet, Lärkkulla och de andra aktörerna inom området har funnit sina former och fungerar väl. Volymerna inom kyrkans svenska personalutbildning är dock små vilket har resulterat i dels inhiberade kurser, dels i att stiftet inte kan erbjuda all utbildning som efterfrågas. Detta leder till att en del anställda söker sig till finskspråkig utbildning som ordnas av Kyrkans utbildningscentral och/eller de större kyrkliga samfälligheterna.

13 13/35 Personalvården Mål Många nya utmaningar och förändringar påverkar de församlingsanställda. Arbetsuppgifterna blir fler eftersom anställda pensioneras och nya tjänsteinnehavare inte alltid finns att tillgå. Stödåtgärder för de anställda ordnas. Den av biskopen tillsatta personalvårdsgruppen stöder församlingsanställda att orka bättre i sitt arbete. Verksamheten 2009 ASLAK och TYK rehabiliteringskurser ordnas fortsättningsvis på Norrvalla. Personalvårdsgruppen planerar stödåtgärder för dem som genomgått rehabilitering, samt för de anställda vars församling eller kyrkliga samfällighet berörs av strukturförändringar. Stödåtgärder för hela arbetslag utvecklas. Under året har en TYK och en ASLAK rehabilitering pågått på Norrvalla. I dessa rehabiliteringar har sammanlagt 15 anställda från stiftet deltagit. Stiftssekreteraren för personalvård och utbildning har även deltagit i uppföljningen av de pågående ASLAK och TYK rehabiliteringarna. Stiftssekreterare för personalvård och utbildning har under året besökt 5 församlingar i personalvårdssyfte Information om åtgärder kring vården av personalen skickas till församlingarna genom brev och sätts ut på stiftets hemsida. Information om personalvården har funnits på stiftets hemsida. Stiftssekreteraren för personalvård och utbildning deltog under hösten i sju av åtta Kyrktorg som arrangerades i vårt stift och informerade om den personalvård som finns att tillgå. Samma information gavs även på kyrkoherdekonferensen. Utvärdering av verksamheten 2009 Personalvårdsgruppen har under verksamhetsåret 2009 sammankommit till fyra möten. Vid dessa har gruppen, förutom TYK och ASLAK rehabiliteringarna behandlat bl.a. introduktion och mentorskap för nyanställda samt utvecklingssamtalens betydelse. Verksamheten gick under årets första del på sparlåga p.g.a. bristande personalresurser. Sedan 1 augusti har stiftsekreteraren för personalvård och utbildning informerat om de personalvårdsåtgärder som finns att tillgå för de anställda i Borgå stift genom bl.a. Kyrktorgen, församlingsbesök och infobrev till alla församlingar.

14 14/35 Arbetshandledningen och konsultarbetet Mål Den nya strategin för arbetshandledningen och för konsultverksamheten implementeras. Möjligheten att erbjuda arbetshandledning samt konsulttjänster för församlingarnas anställda ökar. Arbetshandledarna och konsulterna stöds och fortbildning erbjuds för att de på ett bättre sätt ska kunna utöva sitt handledarskap och konsultarbete och svara mot det behov som finns. Grupphandledning betonas. Verksamheten 2009 De nationella rådplägningsdagarna för arbetshandledare ordnas 2009 i Borgå stift. Ledningsgruppen för arbetshandledning, som tillsatts av domkapitlet, ansvarar tillsammans med Kyrkans utbildningscentral för planeringen och genomförandet av dagarna. De nationella rådplägningsdagarna för arbetshandledare som ordnades i Borgå samlade över 100 deltagare. Arrangörerna fick synnerligen god feed back på dagarna. Deltagarna var nöjda med såväl de praktiska arrangemangen som föreläsningarna och seminarierna. Ledningsgruppen skickar rundbrev till arbetshandledarna med aktuell information om handledning. Ledningsgruppen fortsätter sitt arbete med att göra arbetshandledningen känd genom informationsbrev och information på stiftets hemsida. Arbetshandledarna i stiftet har erhållit informationsbrev genom e post. Dessutom har aktuellt material gällande arbetshandledningen samt arvodespraxis för pensionerade arbetshandledare satts ut på stiftets hemsida. Utbildningen av nya arbetshandledare fortsätter under 2009 med fyra avsnitt. Ett av de fyra avsnitten är även öppet för stiftets nuvarande arbetshandledare och konsulter och kan betraktas som fortbildning. Den utbildning för nya arbetshandledare som inleddes 2008 fortsatte med fyra kursavsnitt under år I medeltal har 23 personer deltagit i utbildningen. Som utbildare fungerade Leif Westerlund, Barbro Näse, Stina Lindgård och Margareta Puiras. Tyvärr anmälde sig endast tre av stiftets övriga arbetshandledare till det kursavsnitt som var öppet för alla stiftets arbetshandledare och konsulter. Utvärdering av verksamheten 2009 Ledningsgruppen för arbetshandledning och arbetslagsutveckling har under verksamhetsåret 2009 sammankommit till fyra möten. Under dessa har man, förutom ovan nämnda frågor behandlat

15 15/35 bl.a. arvodespraxis för pensionerade arbetshandledare samt etiska spelregler för arbetshandledningen. De anställda i stiftet har uppmuntrats att påbörja arbetshandledningsprocesser och information om arbetshandledare sprids bl.a. genom informationen i häftet Kyrkans svenska personalutbildning och informationen på stiftets hemsida. Studerande till kyrkliga yrken Mål Stiftet stöder de studerande i deras studier och hjälper dem att hitta och utveckla en yrkesidentitet som anställda i kyrkan. Stiftet stärker kontakterna till dem som studerar till diakon eller ungdomsarbetsledare på nyinrättade Novia, samt till dem som studerar i avsikt att bli präster eller kantorer. Behovet av nya arbetstagare ökar i samma takt som de stora årskullarna går i pension. Stiftet stöder de studerande så att de i högre grad ser kyrkan som en reell arbetsplats. Verksamheten 2009 Verksamheten bland teologie studerande koordineras av den av domkapitlet tillsatta kontaktgruppen för teologie studerande. Verksamheten bland dem som studerar för att få behörighet som diakoner och ungdomsarbetsledare koordineras av den kontaktgrupp som tillsatts under hösten För de studerande ordnas t.ex. inspirationsdagar, retreater och andra samlingar. Information om verksamheten finns på stiftets hemsida och tillhandahålls av Åbo svenska församling samt genom annonser och artiklar i ämnesföreningarnas tidningar. De anställda vid domkapitlet håller regelbunden kontakt med de studerande. De bägge kontaktgrupperna har under året haft en livlig verksamhet i Åbo. Under vårterminen ordnades tre diskussionskvällar kring teman som berörde församlingen och att arbeta i församling. Terminen avslutades med en inspirationsdag Vid denna medverkade biskop Gustav Björkstrand, ärkebiskop emeritus John Vikström, församlingspastor Mia Bäck och stiftsdekan Sixten Ekstrand. Under hösten ordnades tre paneldiskussioner. Dessutom arrangerades en subventionerad retreat på Snoan med 8 deltagare från Novia och Teologiska fakulteten vid Åbo Akademi, samt en gudstjänstdag med Fredrik Modeus från Sverige som föreläsare. Kontakterna med Novias utbildning till diakoner och ungdomsarbetsledare har varit täta, och tröskeln för studerande att ta kontakt med stiftssekreteraren för diakoni t.ex. i samband med slutarbetet verkar ha sänkts. Studerande har bl.a. deltagit i diakoniarbetarnas rådplägningsdagar. Stiftssekreteraren för musik och gudstjänstliv har kontakt med kyrkomusikstuderandena. Utvärdering av verksamheten 2009 Kontaktgruppen för teologie studerande och kontaktgruppen för diakon och ungdomsarbetsledarstuderande har under året fungerat som en enda grupp, vilket har visat sig vara en praktisk och fungerande lösning. Gruppen har under året sammankommit fyra gånger. Arbetet i Åbo och kontakterna till de som studerar i Åbo är mycket goda. Arbetet i Helsingfors ligger dock nere för tillfället p.g.a. få svenskspråkiga studerande vid Sibelius Akademin och Teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet.

16 16/35 Rekryteringen Mål De församlingsanställda görs medvetna om sitt ansvar att få ungdomar att bli intresserade av att arbeta inom kyrkan. Vi deltar i kyrkans gemensamma rekryteringsprojekt samt i olika rekryteringsmässor. Rekryteringen av blivande kyrkomusiker ägnas särskild uppmärksamhet. Verksamheten 2009 Stiftsanställda deltar i olika rekryteringsevenemang och arbetar med att motivera församlingsanställda till att mera medvetet rekrytera unga och äldre att börja arbeta inom kyrkan. Frågan tas upp på rådplägningsdagar, kyrkoherdekonferensen, i samband med olika utbildningar och i samtal samt bearbetas i den av domkapitlet tillsatta gruppen för koordinering av den svenskspråkiga kyrkliga yrkesutbildningen och personalutbildningen. Stiftsanställda deltar i rekryteringsmässor typ Studiemässan och Knowhow mässan samt genom att vara synligt med på Höstdagarna och Ungdomens Kyrkodagar. Information om kyrkan som arbetsplats sprids genom kyrkans rekryteringsbroschyr och kyrkans rekryteringssidor på internet samt på stiftets hemsidor. Stiftssekreterarna hade tillsammans med kontaktgruppen för studerande till kyrkliga yrken ett rekryteringsbord på Ungdomens Kyrkodagar På Höstdagarna hade stiftssekreteraren för diakoni ett rekryteringsbord tillsammans med TF från Åbo. Stiftssekreteraren för diakoni deltog som Borgå stifts representant i kyrkostyrelsens rekryteringskampanj på Studiamessu Dekanen och stiftssekreteraren för personalvård och utbildning samt stiftssekreteraren för gudstjänstliv och musik hade ett rekryteringsbord på Kirkon päivä i Helsingfors. Dessutom har rekryteringsfrågorna tagits upp till behandling under de olika yrkesgruppernas rådplägningsdagar samt på kyrkomusikdagarna. Stiftssekreteraren för gudstjänstliv och musik håller personlig kontakt med kyrkomusikstuderandena. Utvärdering av verksamheten 2009 Verksamheten har år 2009 fortgått enligt tidigare mönster. Erfarenheterna av verksamheten är i det stora hela positiva. I framtiden bör det dock fästas allt större uppmärksamhet vid att ansvaret för rekryteringen till kyrkliga yrken är varje anställds skyldighet. Det är på lokalplanet och i den vardagliga kontakten med barn och ungdomar som de bästa resultaten kan nås. Kyrko och gravgårdskulturen Mål Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna vänder sig till den av domkapitlet tillsatta nämnden för kyrko och gravgårdskultur i olika frågor som berör dess verksamhetsområde. Domkapitlet använder nämnden som sakkunnigorgan i frågor som hör till nämndens verksamhetsområde. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna inspireras att på olika sätt ta

17 17/35 vara på kulturarvet som en viktig del av församlingsverksamheten, som också har betydelse för förkunnelsen av evangeliet som det synliggjorda ordet i form av trä, sten, metall, bild, och textilkonst. Verksamheten 2009 Nämnden svarar på frågor om begravningsplatsernas föremåls och växtbestånd samt om annat av kulturhistoriskt och estetiskt värde. Nämnden gör på begäran uttalanden om frågor i anslutning till dessa. Nämnden har sänt information till församlingarna om den riksomfattande kyrkotextilveckan Dessutom ombesörjde nämndens ordförande att två serier blåa åländska kyrkotextilier kunde ställas ut på den riksomfattande kyrkotextilutställningen i Kuopio under tiden Nämnden har även avgett utlåtande om utvidgning av begravningsplatsen i Nedervetil. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna medvetandegörs om möjligheten att ansöka om understöd för att restaurera kulturhistoriskt värdefulla föremål i kyrkobyggnader och på begravningsplatser. Nämnden informerar på stiftets hemsidor om sin verksamhet och ordnar ett seminarium om kyrko och gravgårdskultur. Nämnden besökte Åland den 4 5 juni och ordnade då en samling för de åländska församlingarna. Under samlingen informerades om planering och utvidgning av begravningsplatser samt om möjligheten att söka understöd för restaurering av kyrkotextilier. Nämnden beslöt att inte ordna ett eget seminarium under året, men dess medlemmar medverkar som föreläsare och sakkunniga vid kursen Det sakrala rummet som ingår i personalutbildningsprogrammet Utvärdering av verksamheten 2009 Nämnden har under året sammankommit till tre möten. Nämndens arbete har, med undantag av seminariet om kyrko och gravgårdskultur, fortgått i enlighet med verksamhetsplanen. Nämndens kompetens kunde dock användas i mycket högre grad än vad nu är fallet. En generell iakttagelse är att den typ av frågor som nämnden sysslar med är lågprioriterade i många församlingar. Missionen Mål Missionskommittén för Borgå stift följer med och diskuterar aktuella frågor som berör kommitténs verksamhetsområde. Kommittén verkar likaså aktivt för att information om kyrkans internationella missions och diakoniarbete presenteras i samband med rekryteringskampanjer i stiftet. Dessutom strävar man efter att delta i olika evenemang på stiftsnivå.

18 18/35 Verksamheten 2009 Missionskommittén arrangerar en studieresa till Malawi och Södra Tanzania hösten Målgruppen är församlingarnas anställda, missionsansvariga, ansvariga för internationell diakoni samt studerande till kyrkliga yrken. Resan blev inhiberad p.g.a. för få anmälda, vilket innebar att den hade blivit oproportionerligt dyr för deltagarna. Missionskommittén ordnar dessutom i samarbete med Teologiska fakulteten vid Åbo Akademi ett missionsteologiskt seminarium med anledning av jubileet för kyrkans missionsarbete Den årliga rådplägningsdagen i mission och internationell diakoni hölls i Åbo tillsammans med Teologiska fakulteten vid Åbo Akademi Dagen, som samlade ca 50 deltagare, bestod av föreläsningar av professor Ingvar Dahlbacka, docent Henrik Smedjebacka, FD och TD Jaakko Lounela och biskop emeritus Erik Vikström, med kommentarer av TD Kim Groop, utrikesdirektör Rolf Steffansson och missionssekreterare Brita Jern. Rådplägningsdagen planerades av en arbetsgrupp bestående av Marika Björkgren Thylin, Ingvar Dahlbacka och Kim Groop. Temat anslöt sig till jubileumsåret Mission 150 år. Utvärdering av verksamheten 2009 Missionskommittén i Borgå stift har under året sammankommit till fyra möten och fortsatt på samma verksamhetslinje som under de senaste åren, eftersom kommittén upplever sig ha funnit ett fungerande koncept. Kommittén har sammanställt aktuell information om mission inom Borgå stift. Den har även arbetat med att ta fram material för missionsfostran och informerat om missionen vid olika evenemang i Borgå stift som t.ex. Kyrktorgen. Höstdagarna, Ungdomens kyrkodagar och rekryteringsmässan Know how i Vasa Församlingsdiakonin Mål Församlingarna inspireras att ta åldringarnas behov på allvar, samtidigt som man klargör skillnaden mellan diakonalt åldringsarbete och annat åldringsarbete. Diakonitjänsteinnehavarna är uppskattade och betrodda i det arbete de gör och de bevarar sin arbetsglädje och lever ut sin kristna identitet. Målet är färre sjukledigheter p.g.a. burn out. Dessutom syftar verksamheten till att locka flera studerande till yrket. Församlingarna i Borgå stift bör ha beredskap att ta sitt samhällsansvar vid större eller mindre kriser i samhället. För att utveckla denna beredskap bör varje församling uppgöra en beredskapsplan och vid behov kunna hjälpa vid kriser.

19 19/35 Verksamheten 2009 År 2009 ordnas en kurs i äldrevård. Målgruppen är diakoner och präster. Dessutom utvecklas besökstjänstarbetet. Stiftssekreterare Asta Särs ordnade tillsammans med KCSA en kurs i diakoni bland åldringar. Kursen hade 12 deltagare, och den andra delen hålls i mars Asta Särs har också utvidgat besökstjänstmaterialet och översatt häftet Grupper för äldre invandrare från finska. I syfte att stöda nyanställda görs församlingsbesök till de församlingar som har nyanställda diakoner/diakonissor. Speciell uppmärksamhet ägnas diakoniarbetarna i de församlingar som sammanslås till större enheter. Själavården bland de anställda prioriteras. Den kristna tron som en resurs i arbetet betonas. Stiftssekreterarnas kontakter med diakoniarbetarna i lokalförsamlingarna har hållits på samma nivå som tidigare år. Man har gjort sammanlagt 11 besök i lokalförsamlingar och därutöver besökt prosterivisa samlingar åtminstone någon gång i de prosterier de ordnats. Med tanke på målsättningen kunde detta tidskrävande arbete säkert utökas. Asta Särs har avslutat ett förhållande där hon gett 40 gånger arbetshandledning. De obehöriga diakonivikarierna i Österbotten har samlats till en träff med Asta Särs, och de ledande diakoniarbetarna har samlats till en träff med båda stiftssekreterarna. De årligen återkommande rådplägningsdagarna för diakoniarbetare hölls i Nykarleby i januari med 76 deltagare. KCSA var detta år huvudarrangör och man tog bl.a. upp frågan om sorgegrupper. Tua Sandell har varit med i nätverket kring själavårdscentrum Lärkkulla. All denna verksamhet har syftat till att främja diakoniarbetarnas hälsa och arbetsglädje. Asta Särs har under året hållit tal om diakoni och mission i Korsnäs och i Korsholm. Tua Sandell har tillsammans med Kyrktjänst hållit en utbildningsdag med rubriken Församlingen och det mångkulturella arbetet i Esbo svenska församling den 1 april. Stiftssekreterarna har liksom tidigare år haft ett nära samarbete med KCSA s avdelning för diakoni och samhällsansvar, och också med kollegerna i de finska stiften. I Kyrktorget deltog Asta Särs och Tua Sandell varsin vecka, medan Pia Kummel Myrskog från KCSA reste med Kyrktorget den tredje veckan. Under året har inga speciella satsningar gjorts för att stöda diakoniarbetarna i de församlingar i Helsingfors, Väståboland och på Kimitoön som sammanslogs i början av Informationen om beredskapsplansarbete och krisgrupper prioriteras och kurser i uppgörande av beredskapsplan för församlingarna ordnas under året i Raseborgs och Korsholm prosteri. För att öka församlingarnas beredskap vid olika kriser i samhället uppmuntras de att göra upp en skriftlig beredskapsplan. Tua Sandell höll en tredagarskurs om detta på Lärkkulla i april. Deltagarna kom från olika prosterier. Dessutom höll hon en kort information om beredskapsplaner på ekonomernas rådplägningsdagar. Nära sammankopplat med beredskapsplaner är kyrkans Stöd i

20 20/35 Kris (Henkinen huolto, dvs. HeHu), där hon är med i det finskspråkiga övergripande nätverket. Frågan om grupper för kyrkans Stöd i Kris har också aktualiserats i olika lokalförsamlingar. Utvärdering av verksamheten 2009 Under året har Asta Särs och Tua Sandell delat tjänsten som stiftssekreterare för församlingsdiakoni. Bägge har varit anställda på 50 %. Nya diakoner utbildas i jämn takt. Biskop Gustav Björkstrand vigde fyra diakoner till diakonins ämbete den 21 maj. Vigningen föregicks av en ordinationsretreat, som stiftssekreterarna höll. Arbetet med att få behöriga diakoner framskrider långsamt. Av de fyra som vigdes hade två arbetat som obehöriga en längre tid, men kunde nu få fast tjänst. De två övriga har i detta skede inte sökt kyrklig tjänst främst p.g.a. geografiska orsaker. Det finns fortfarande en hel del obehöriga diakoniarbetare i vårt stift, men en stor del av dem studerar vid Novias flerformsutbildning och kommer på sikt att bli behöriga. Gudstjänstliv och musik Mål Domkapitlet strävar efter att främja församlingarnas gudstjänstliv och musikarbete genom konsultation, kontakter och utbildningsverksamhet samt genom materialproduktion. För att fullfölja denna uppgift samverkar domkapitlet med kyrkostyrelsen samt med övriga institutioner och organisationer som har beröringspunkter med gudstjänst och musikarbetet. Verksamheten 2009 För utvecklingen av både gudstjänst och musiklivet anordnas utbildning för kyrkomusiker och andra anställda inom ramen för kyrkans svenska personalutbildning. Inom ramen för kyrkans svenska personalutbildning ordnades följande kurser inom verksamhetsområdet: Kursen Helighet, helhet, liv ordnades i Vasa och samlade ett stort antal deltagare kring gudstjänstliv och musik med inspiration från keltisk kristen tradition. Kursinnehållet omfattade såväl nytt musik och textmaterial som föreläsningar med exempel på praktiskt gudstjänstarbete. Den fyrdelade kurshelheten Heliga danser fortsatte. Dess andra del ägde rum och dess tredje del , vardera på Stiftsgården Lärkkulla. En kurs i barnkörspedagogik som ägde rum på Svenska Österbottens Folkhögskola Folkakademi i Yttermark i Martin Wegelius institutets regi, i samarbete med personalutbildningen, drog till sig endast en kyrkomusiker. Den tvåspråkiga kursen Ungdomsmusik Nuorisomusiikki, som ägde rum och 17

21 21/ på Stiftsgården Lärkkulla, var fullbelagd av musiker och ungdomsarbetsledare, men endast två deltagare var från Borgå stift. Kursen Gudstjänst som kommunikation, som var planerad till på Lärkkulla, ställdes in p.g.a. brist på deltagare. Arbetsgruppen för propriemusik arbetar för utgivning av mångsidig ny repertoar för både allsångs och körbruk i samarbete med Fontana Media. Arbetet för att ge ut ett antifonal (en samling gregorianska introitus) enligt den nya evangeliebokens texter slutförs Arbetsgruppen för kyrkomusik (nytt namn fr.o.m ) har arbetat för utgivning av ny repertoar i samarbete med Fontana Media. Arbetet med att ge ut ett antifonal enligt den nya evangeliebokens texter, som pågått sedan år 2006 med Åsa Westerlund som sakkunnig, slutfördes i och med att samling Antifoner och psaltarpsalmer I III gavs ut till kyrkomusikdagarna i januari Utgivningen av musik på märket Canto, som under året övertogs av Fontana Media, fick en start då häftet Symfonisk psalm för den tredje nordiska kyrkosångsfesten kom ut, också det till kyrkomusikdagarna Körlivet i stiftet stöds i samarbete med Finlands svenska kyrkosångsförbund r.f., i vilket stiftssekreteraren fungerar som förbundssekreterare. Förberedelserna för den 16 allmänna finlandssvenska kyrkomusikfesten 2010, som samtidigt utgör den 3 nordiska kyrkosångsfesten, fortsätter i samarbete med de övriga nordiska kyrkosångsförbunden. Stiftssekreteraren ansvarar för innehållet på såväl förbundets som kyrkosångsfestens hemsidor samt ger ut Körbladet två gånger per år. Även utbildningsdagar för kyrkosångare anordnas Arbetet för att stöda körlivet i stiftet har gått vidare i samarbete med Finlands svenska kyrkosångsförbund r.f. Förberedelserna för den 16 allmänna finlandssvenska kyrkomusikfesten 2010, som samtidigt utgör den 3 nordiska kyrkosångsfesten, har fortsatt. Ett understöd från Svenska kulturfonden möjliggjorde anställandet av en särskild festsekreterare. Festsekreteraren har ansvarat för kyrkosångsfestens hemsidor och förbundets vice ordförande för förbundets hemsidor. Stiftssekreteraren har redigerat och gett ut ett nummer av Körbladet. Utbildningsdagar för kyrkosångare har anordnats under rubriken Kretsloppet, först med temat Vårda rösten, och i slutet av året med temat Vägen till sångfesten. I samarbete med ansvarsområdet för kristen fostran inom Kyrkans central för det svenska arbetet vidareutvecklas arbetet med gudstjänster för olika åldersgrupper. Dessutom upprätthålls projektet PsalMedaljeSkoj för att stimulera psalmsången i skolorna. Ett fortsatt samarbete med ansvarsområdet för kristen fostran inom Kyrkans central för det svenska arbetet har ägt rum, med syfte att vidareutveckla arbetet med gudstjänster för olika åldersgrupper. Materialet Babykyrkan, för gudstjänster med små barn och föräldrar, gavs ut i augusti. Projektet PsalMedaljeSkoj har fortgått i församlingar och skolor, men har inte varit föremål för någon större satsning från centralt håll under året.

22 22/35 Stiftssekreteraren håller kontinuerlig kontakt med stiftets kyrkomusiker kring repertoar och verksamhetsfrågor genom utskick, e post och domkapitlets hemsidor. Utskick gällande gudstjänstfrågor sänds till stiftets teologer och kyrkomusiker. Stiftets kyrkomusikdagar i Jakobstad , med temat Vision och vardag, samlade ett sextiotal deltagare. Dagarnas huvudgäst var den svenske kyrkomusikskribenten Henrik Tobin. Musik och diskussionstillfällen i samarbete med Musikhuset i Jakobstad aktualiserade kyrkomusikutbildningens diversifiering och rekryteringen till utbildningen. Dagarna innehöll också behandling av aktuella frågor inom stiftet. Endast ett fåtal teologer och inga diakoniarbetare eller ungdomsarbetsledare deltog i kyrkomusikdagarna, även om dessa är öppna för alla församlingsmedarbetare. Kyrkomusikdagarna 2010 planerades under året av representanter från kyrkosångsförbundet, kyrkomusikerföreningen, domkapitlet, värdförsamlingen Johannes församling, Sibelius Akademin och Stiftsgården Lärkkulla. Stiftssekreteraren deltog i fem av de åtta Kyrktorgen i augusti september. Träffar för kyrkomusiker hölls vid alla samlingar. Stiftssekreteraren har hållit kontinuerlig kontakt med stiftets kyrkomusiker kring repertoar och verksamhetsfrågor genom utskick och e post. Verksamhetsområdets sida på domkapitlets hemsidor har endast genomgått en enkel uppdatering. Ett av årets utskick har sänts till både teologer och kyrkomusiker. Som dirigent för Furahakören, som är Finska Missionssällskapets svenskspråkiga kör och därmed en missionskör inom Borgå stift, har stiftssekreteraren bidragit till musik och gudstjänstlivet i de församlingar som kören besökt. Stiftssekreteraren deltar med de övriga stiftens stiftskantorer/stiftssekreterare i konsultationer på riksplanet, samt är medlem i riksomfattande kommittéer kring utvecklandet av psalmanvändningen och kring rekryteringen av kyrkomusiker. Stiftssekreteraren har, med sina motsvarande kolleger i de övriga stiften, deltagit i möten och konsultationer på riksplanet. Han har deltagit i nämnden för kyrkostyrelsens enhet för gudstjänstliv och musikverksamhet och en arbetsgrupp för utvecklandet av psalmanvändningen under samma enhet, samt i en av biskopsmötets kantorsutbildningskommitté tillsatt redaktionsgrupp för en rekryteringsbroschyr till kyrkomusikstudier. Utvärdering av verksamheten 2009 Jan Hellberg har fungerat som stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik sedan den , med arbetsrum på Stiftsgården Lärkkulla i Karis. Under året har stiftssekreteraren i samråd med stiftsdekanen och den övriga verksamhetsavdelningen arbetat för att förverkliga domkapitlets mål inom verksamhetsområdet. Som stöd har han haft två av domkapitlet tillsatta grupper: referensgruppen för gudstjänstliv och musik samt arbetsgruppen för kyrkomusik. Referensgruppen

23 23/35 för gudstjänstliv och musik har från årsskiftet breddats till sin sammansättning så att präster, kyrkomusiker, diakoniarbetare och ungdomsarbetsledare är representerade. De flesta av de målsättningar som ställdes upp för verksamheten år 2009 uppfylldes helt eller delvis. Personalutbildningen uppfyllde de innehållsmässiga målen, men endast delvis de kvantitativa målen. Utgivningen av antifonalet slutfördes enligt planerna, men den övriga utgivningsverksamheten fick endast en liten början. Förberedandet av kyrkosångsfesten år 2010 har löpt väl, om än något efter sin tidtabell. Konkreta satsningar på körverksamhet för yngre har endast planerats för kommande år, och materialarbetet för de åldersgrupperna har löpt väl, även om det varit litet till omfattningen. Kyrkomusikdagarna utföll väl både till innehåll och till deltagarantal, och kontakthållandet särskilt till kyrkomusikerna har varit tillfredsställande.

24 24/35 Bilaga 3 BORGÅ DOMKAPITEL RESULTATRÄKNING ORDINARIE VERKSAMHET Verksamhetsintäkter Ersättningar 4 102,70 Avgiftsintäkter , ,46 Kollekter och donationsintäkter , ,12 Understöd och bidrag 2 250, ,08 Övriga intäkter , ,76 Verksamhetsintäkter , ,42 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,55 Socialförsäkringsavgifter , ,28 Övriga personalkostnader 769,55 199,85 Personalkostnader , ,98 Köptjänster , ,92 Hyror och vederlag , ,54 Material, förnödenheter och varor , ,13 Understöd och verksamhetsanslag , ,86 Övriga kostnader 849,19 100,00 Verksamhetskostnader , ,43 VERKSAMHETSBIDRAG , ,01

25 25/35 BORGÅ DOMKAPITELS FOND RESULTATRÄKNING ORDINARIE VERKSAMHET Verksamhetsintäkter Avgiftsintäkter 5 625,00 Hyresintäkter 4 585, ,60 Placeringsintäkter Ränteintäkter 45,44 20,68 Dividendintäkter 2 896,14 517,50 Försäljningsvinster och övr. finans , ,93 Övriga intäkter Värdeändringar , ,33 Övriga placeringsintäkter 1 456, ,83 Verksamhetsintäkter , ,79 Verksamhetskostnader Hyror och vederlag 3 234, ,80 Material, förnödenheter och varor 10,80 Understöd och verksamhetsanslag 1 118, ,00 Verksamhetskostnader 4 352, ,60 Överföring till fonden , ,39 VERKSAMHETSBIDRAG 0 0

26 26/35 BORGÅ DOMKAPITELS FOND BALANSRÄKNING A K T I V A Placeringar 1290 Bostads och fastighetsaktier , , , ,43 Fordringar 1292 Kortfristiga fordringar från CF 5 163, , , ,68 Finansiella värdepapper 1311 Aktiefonder , , Obligationsfonder , , , ,99 Kassa och bank 1331 Borgå Gyllenberg 700,30 144, , ,58 P A S S I V A Eget kapital 2203 Kapital , , Räkenskapsperiodens över /under , , , ,58

27 27/35 BORGÅ DOMKAPITELS FOND NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN Placeringar Bostads Ab Segerstråles gård, Borgå ( ) ,43 Finansiella värdepapper Aktiefonder SEB Gyllenberg Finlandia B 107, ,51 SEB Ethical Europe Fund , ,41 SEB Global Ethical Index Fund , , ,90 Obligationsfonder SEB Gyllenberg Euro Bond B 857, ,42 SEB Corporate Bond Fund EUR , ,47 SEB Gyllenberg High Yield B 351, ,83 SEB Gyllenberg Money Manager B 219, , ,58 Fondens bankkonto SEB Gyllenberg ,31 Eget kapital Fiscus ,05 Ökning ,35 Användning 0, , ,40 Synodalfonden ,73 Ökning 0,00 Användning 1 118, , ,73 Kollektfonden ,78 Ökning 4 585,20 Användning 3 234, , ,98 Gemensamt ansvar 4 824,94 Fonden för barn och ungdom , ,13

28 28/35 BORGÅ DOMKAPITEL OCH BORGÅ DOMKAPITELS FOND BOKSLUT Borgå den 5 februari 2010 Björn Vikström Kasten Österholm Mats Lindgård Sixten Ekstrand Anders Laxell Robert Lemberg

29 29/35 BORGÅ DOMKAPITEL REDOVISNING MED PROJEKTNUMMER Resultat 2009 Budget 2009 Avvikelse Inte allokerat 601,00 0,00 601, Gemensam verksamhet , , , Biskopens representation 6 468, ,00 531, Stiftsfullmäktige , , , Församlingsdiakoni , , , Gudstjänstliv och musik , , , Missionskommittén 3 179, ,00 820, Nämnden för kyrko 5 146, , ,54 och gravgårdskultur 3541 Personalutbildning , , , Kollekter 8 478,20 0, , Fastigheter , , , Extraordinära , , ,21 Verksamhetsbidrag , , ,29 Budgetutfall Resultat 2009 Budget 2009 Avvikelse Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Överskott från