Protokoll fört vid stiftsfullmäktiges i Borgå stift sammanträde

Transkript

1 1 Protokoll fört vid stiftsfullmäktiges i Borgå stift sammanträde Tid : Fredagen den 17 februari 2006 Plats : Borgå finska församlings församlingshem, Lundagatan 5 i Borgå Stiftsfullmäktiges närvarande medlemmar: Aaltonen, Monica Broo, Bengt Fagerholm Urch, Juanita Fernström, Stig Olof Gammals Bror Knuts, Lars Runar Kokkola, Rolf Krokfors Jockum Lassila, Max Olav Lawast Slotte, Linda Laxell, Gustav Liljeström Helene Lindgrén, Lemuel Lindstedt, Åke Löfqvist, Anders Monnberg, Tove Saarukka, Karin Sandström, Marianne Snellman, Lucas Storbacka, Ann Sofi Wikström, May Övriga närvarande: Grönblom, Gunnar Steffansson, Gösta Träskbacka, Bror Vikström, Erik ( 1 7) Vikström Jokela, Monica Österholm, Kasten Inbjudna Särs, Asta Sarelin. Birgitta Myrskog, Stefan Lars Runar Knuts ordförande Lemuel Lindgrén protokolljusterare Clas Abrahamsson sekreterare Åke Lindstedt protokolljusterare

2 2 Sammanträdet inleddes andakt kl i kapellet. Andakten hölls av kaplan Jockum Krokfors. Därefter inleddes förhandlingarna. 1 Sammanträdets öppnande Ordförande Lars Runar Knuts hälsade alla välkomna och förklarade sammanträdet öppnat. 2 Konstaterande av vilka som är närvarande Ordföranden förrättade namnupprop varvid konstaterades vilka som var närvarande. 3 Konstaterande av laglighet och beslutförhet Kallelsen hade sänts till ledamöterna i enlighet med 2 i arbetsordningen för stiftsfullmäktige två månader före sammanträdet. Ordföranden konstaterade att sammanträdet var lagligt sammankallat. Eftersom namnuppropet visade att stiftsfullmäktige var fulltaligt, konstaterade ordföranden att sammanträdet var beslutfört. Ordförande Lars Runar Knuts föreslog att sammanträdet skulle vara offentligt. Förslaget understöddes. Stiftsfullmäktige beslöt enhälligt att sammanträdet var offentligt. 4 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare valdes Lemuel Lindgrén och Åke Lindstedt. Ordföranden kallade protokolljusterarna att vid behov fungera som rösträknare. 5 Fastställande av föredragningslistan Jockum Krokfors föreslog att 10 flyttas så att den behandlas efter 7 vilket understöddes. Detta blev stiftsfullmäktiges beslut. Monica Aaltonen föreslog att en paragraf med övriga ärenden tillsätts. Detta understöddes och föredragningslistan fastställdes med dessa ändringar. 6 Stiftsfullmäktigemedlemmen Bengt Broos initiativ rörande rösträtt Beredning: Domkapitlets framställning till stiftsfullmäktige 12/2005

3 3 Protokollet i ärendet från stiftsfullmäktiges sammanträde har följande lydelse: Stiftsfullmäktigemedlemmen Bengt Broo har inlämnat ett initiativ rörande rösträtt till stiftsfullmäktige. Initiativet lyder: Till stiftsfullmäktige i Borgå stift Initiativ Till sådan ändring av VOK 4:2,2 att i kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller församlingsrådet invald präst vilken icke har prästerligt förordnande icke vid val av kyrkomötesombud respektive stiftsfullmäktigemedlemmar skulle förvägras rösträtt. VOK 4:2 stadgar i fråga om rösträtten vid val av ombud till kyrkmötet respektive stiftsfullmäktigemedlemmar i 1:a momentet att domkapitlet skall uppgöra en förteckning över de präster i stiftet som har rösträtt vid valet av prästmedlemmar till nämnda organ och i 2:a momentet att kyrkoherden skall insända en förteckning över kyrkofullmäktiges/gemensamma kyrkofullmäktiges/församlingsrådets (lekmanna ) medlemmar som har rösträtt vid valet av lekmannamedlemmar till organen i fråga. Härvid skall i stället för en prästmedlem anges den lekmannasuppleant som enligt sitt jämförelsetal vid valet är i tur att träda till. Det sistnämnda stadgandet kan emellertid i vissa fall få en icke avsedd, odemokratisk och orättvis effekt. Om ifrågavarande prästmedlem i organet icke har prästerligt förordnande så blir han/hon helt utan rösträtt! Stadgandet behöver sålunda en komplettering att sådan prästmedlem i kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller församlingsrådet som icke har rösträtt enligt 1:a momentet (d.v.s. den prästerliga sidan) har rösträtt som lekman, d.v.s. icke skall ersättas en lekmannasuppleant. Stiftsfullmäktige torde således besluta föreslå en ändring av VOK 4:2 enligt följande: I stället för en sådan präst som valts till medlem och som har rösträtt enligt 1:a momentet skall i förteckningen antecknas den suppleant som avses i 2 kap. 57 och som skall vara lekman. Domkapitlet konstaterar att hela den kyrkliga lagstiftningen är föremål för genomgripande omarbetning. Man kommer först att utreda området för den kyrkliga lagstiftningen och därefter kommer man att genomföra det egentliga kodifieringsarbetet. Kyrkostyrelsen tillsatte vid sitt sammanträde en kommission som har till uppgift att utreda området för

4 4 den kyrkliga lagstiftningen. Att sända ett initiativ till kyrkomötet för att en enskild paragraf skall ändras är därför inte ändamålsenligt just nu. Enligt vår kyrkas ordning har vi dels en ämbetsstruktur och dels en representationsstruktur. I flera förvaltningsorgan finns kvoter för representanter för prästämbetet och kvoter för övriga. Så är det t.ex. i kyrkomötet och i stiftsfullmäktige. Då det gäller att utse representanter för prästämbetet är det genomgående så att endast präster och lektorer har rösträtt medan rösträtt vid valet av representanter för lekmännen innehas endast av lekmän. Enligt 5 kap. 3 i kyrkolagen har en präst rösträtt under fyra år räknat från det tjänsteförhållandet upphörde dock inte efter uppnådd avgångsålder. Detta betyder att en präst som lämnat sin prästtjänst för ett arbete utanför kyrkan sålunda har rösträtt ännu under fyra år efter det att han lämnat prästtjänsten. Tanken har naturligtvis varit den att i första hand avgränsa rösträtten i fråga om de äldre pensionerade prästerna emedan deras antal blivit relativt stort. Kyrkans ordning är att den som innehar prästämbetet även innehar en prästtjänst eller i alla fall tjänstgör i en församling eller i kyrkan. Om någon inte iakttar denna princip utan i stället vill tjänstgöra utanför kyrkan får han/hon vara beredd på att rösträtten i fråga om val av prästrepresentanter inte längre föreligger. En präst som har blivit invald som förtroendevald i ett förvaltningsorgan där lekmannamedlemmarna har rösträtt vid val av representanter för lekmännen t.ex. i stiftsfullmäktige och kyrkomötet kan naturligtvis inte räkna med att bli betraktad som en lekman så länge som han eller hon innehar prästämbetet. Önskar man få utöva rösträtt som lekman måste man i så fall lämna prästämbetet. Man kan inte tänka sig att någon är både präst och lekman tillika. Domkapitlets beslutsförslag: Stiftsfullmäktige låter initiativet förfalla. Bengt Broo föreslog att ärendet återremitteras för sorgfällig prövning och understöddes av Karin Saarukka. Ordförande konstaterade att ett understött remitteringsförslag gjorts varför omröstning bör förrättas. Den som stöder fortsatt behandling röstar ja och den som röstar för remittering röstar nej. Omröstningsförslaget godtogs. Vid omröstningen gavs 20 nej röster och noll ja röster. En lade ner sin röst. Stiftsfullmäktiges beslut: Ärendet remitteras till domkapitlet. Stiftsfullmäktigemedlemmen Bengt Broo ingav även följande skrivelse: Kommentar till DK:s framställning nr 12/2005 till Stfge. Min motion av den 28 sept. ang. sådan ändring av VOK 4:2 att i kfge/gkfge/fr invald präst befriad från eller utan förordnande skulle få rösträtt (på samma sätt som lekmannamedlem) vid val a kyrkomötesombud resp. stiftsfullmäktigemedlemmar skulle ha behövt en komplettering som jag inte observerade då jag skrev motionen.

5 5 En präst som avgått från en prästtjänst eller liknande ( ett specialuppdrag inom kyrkan, som lärare i teologi vid universitetet, som religionslärare vid läroverk eller tjänstgöring i vissa kyrkliga organisationer ) bibehåller visserligen enligt KL 5:3 sin rösträtt som präst vid val till kyrkliga förtroendeuppdrag under fyra (4) år efter avgången, dock högst till 67 års ålder, men detta är icke en verklig lösning på det problem jag tog upp. Bakgrunden till nämnda bestämmelse om 4 år, dock högst till 67 års ålder, är den att kommittén för revision av kyrkolagen i sitt betänkande av år 1989 tog upp det då rådande (miss)förhållande att alla präster om de inte avsagt sig eller avsatts från prästämbetet bibehöll sin rösträtt vid val av präster till kyrkliga förtroendeuppdrag under sin livstid (RKB, del 1 ss och 271). Kommittén föreslog att denna rösträtt skulle begränsas till 5 år, men kyrkomötets utskott skärpte till 4 år och drog gräns vid avgångsåldern 67 år (KM 1991, rev.utsk. s 11 och 28, KL 5:5 mom. 2). I förslaget till VOK tog man in det tidigare stadgandet i 525 GLK (145/85) oförändrat om att vid val av kyrkomötesombud skall i kfge invald präst ersättas av suppleant som är lekman. Det man ville åstadkomma var ju att mängden avgångna präster eller präster utan tjänst som inverkade på valen till dessa kyrkliga uppdrag (i Borgå stift 33 %) skulle förminskas. Någon erfarenhet av att präster kunde sitta som medlemmar i kfge senare än 4 år efter avgången från tjänst och således utan förordnande hade man givetvis inte, varför den sidan av denna fråga inte beaktades i då rådande läge (1989 resp., 1991). I dagens läge är situationen emellertid en annan. Årsbok för Borgå stift 2003 uppger att av 225 präster är det 12 som är befriade från förordnande och 5 som är utan, alltså sammanlagt 17 (7,6 %). De är f.ö: befriade: Lars Olof Ahlfors, Tom Bergman, Ulrik Fagerholm, Leif Fredriksson, Paula Hartman, Bengt Klemets, Tuija Numminen, Kaarina Rauhala, Carola Sarén, Gustav Strömsholm, Joel Sörensen utan förordnande: Peter Blumenthal, Erland Forsberg, Trygve Geber, Tom Lagerross, Gunhild Wertmann. Varför de vill kvarbli i prästämbetet trots att de inte har präst eller motsvarande tjänst kan förstås ha olika orsaker. Borde det kanske utredas? Mängden av dessa befriade kommer sannolikt att öka, t.ex. konsulter/etiska rådgivare i företag. I ärendet synes två olika principer stå mot varandra: den demokaratiska: den som väljs till ett förtroendeuppdrag bör också i allo få sköta det, inklusive full rösträtt den ecklesiastiska: åtskillnaden mellan ämbetsstruktur (präster) och representationsstruktur (lekmän). Att ta en hållbar ställning till hur det skall avvägas mellan dessa två principer är undertecknad knappast kapabel till, ej heller Stfge in corpore utan beredning. Ärendet bor de alltså, tycker jag, återremitteras till DK för sorgfällig prövning.

6 6 Petalax, 18 nov 2005 Bengt Broo RKB = revisionskommitténs betänkande, Kyrkans centralförvaltning. Serie A 1989:1/1. GKL = gamla kyrkolagen (635/64; 145/85) KM = kyrkomöte DK = domkapitlet Stfge = stiftsfullmäktige Kfge = kyrkofullmäktige Gkfge = gemensamma kyrkofullmäktige Fr = församlingsråd Genom att ärendet återremitterats har domkapitlet fått i uppdrag att ånyo bereda ärendet och ge ett nytt beslutsförslag. Enligt VOK 4:2 skall kyrkoherden vid kyrkomötes och stiftsfullmäktigeval göra en förteckning över kyrkofullmäktiges, gemensamma kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets medlemmar. I stället för en präst som valts till medlem skall i förteckningen över röstberättigade antecknas en suppleant som skall vara lekman. Enligt KL 5:5 har en präst som har avgått från sin prästtjänst eller från någon annan tjänst i en församling eller kyrkan rösträtt under fyra år räknat från det tjänsteförhållandet upphörde dock inte efter uppnådd avgångsålder d.v.s. 68 år. Enligt stiftsfullmäktigemedlemmen Broos skrivelse är 17 präster i stiftet befriade från förordnande eller saknar förordnande. Av dessa är det likaså få som är medlemmar i kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller församlingsråd och enligt ovan nämnda saknar rösträtt. Genom att ändra KL 5:5 på ett sådant sätt att fyraårstiden tas bort i fråga om rösträtten för präster skulle prästmedlemmarna i kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsråd få rösträtt. Rösträttsbegränsningen för de präster som uppnått avgångsåldern, 68 år kunde bibehållas. Domkapitlets beslutsförslag: Stiftsfullmäktige finner det oändamålsenligt att prästmedlemmar i kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsråd inte har rösträtt i kyrkliga val efter det att fyra år förflutit sedan de avgått från sin prästtjänst eller från någon annan tjänst i en församling eller kyrkan. Stiftsfullmäktige anser därför att KL 5:5 bör ändras på ett sådant sätt att präster skall ha rösträtt också efter den i paragrafen nämnda fyra års tid, dock inte efter uppnådd avgångsålder. Stiftsfullmäktige beslutar göra en framställning till kyrkomötet om att KL 5:5 ändras på ovan nämnt sätt. Stiftsfullmäktiges beslut: Enligt förslag 7. Initiativ gällande predikolov Beredning: Domkapitlets i Borgå stift framställning 1/06 till stiftsfullmäktige

7 7 Församlingsrådet i Borgå svenska domkyrkoförsamling har gjort ett initiativ till stiftsfullmäktige för vidarebefordran till kyrkomötet att en lämplig person som är känd för sin kristna övertygelse av kyrkoherden i enskilda fall kan kallas att predika vid en gudstjänst. Behandlingen i församlingsrådet i Borgå svenska domkyrkoförsamling byggde på en skrivelse från kaplanen i samma församling Karl af Hällström. Hans skrivelse hade följande ordalydelse: Det ekumeniska samarbetet mellan olika grenar av den kristna familjen får allt större betydelse i vår splittrade värld. Om inte vi kristna ens sinsemellan kan komma överens om sådant som är centralt för oss, har vi knappast någon större möjlighet att påverka vår omgivning heller. Mycket har gjorts på detta område, men mycket återstår att göra. En verksamhetsform som vore värd att understöda är predikstolsutbyte, alltså att präster och pastorer från andra samfund predikar i varandras gudstjänster. Så får församlingarna se att den andra kanske inte är så konstig ändå. Tyvärr är denna verksamhetsform för vår kyrkas del förbjuden vad gäller högmässogudstjänsterna enligt KO 2:6. Den talar uttryckligen endast om medlemmar av en evangelisk luthersk kyrka som möjliga gästpredikanter. Därför föreslår vi att KO 2:6 mom. 3 skulle formuleras som följer: I enskilda fall kan kyrkoherden kalla en lämplig person som är känd för sin kristna övertygelse att predika vid gudstjänsten. Enligt det bifogade protokollsutdraget ligger initiativets bakgrund i Borgå svenska domkyrkoförsamlings ekumeniska situation och man kan i protokollet läsa följande: Domkyrkoförsamlingen har ekumeniska kontakter och ekumeniskt samarbete med friförsamlingar på orten. Samarbetet och kontakterna är i huvudsak goda och det återspeglar initiativet med all tydlighet. Ett likadant ekumeniskt samarbete och likadana kontakter behöver förstås inte vara ett faktum för alla församlingar i den evangelisk lutherska kyrkan i Finland. I församlingsrådets beredning av ärendet konstateras vad som för närvarande är stadgat. Enligt KO 2:6 3 mom. gäller följande: I enskilda fall kan kyrkoherden kalla en sådan medlem av en evangelisk luthersk kyrka som är konfirmerad och känd för sin kristna övertygelse att predika vid gudstjänsten. Dessutom konstateras att det nya stadgandet i KO 1:4 2 mom. också ger möjlighet för medlemmar i sådana kyrkor som har undertecknat Borgåöverenskommelsen att på liknande sätt av kyrkoherden kallas att predika vid en högmässa. Församlingsrådet konstaterar att initiativet gäller en församlings högmässogudstjänst och aktualiserar en situation som handlar om det fundamentala för kyrkan beträffande lära och bekännelse. En högmässogudstjänst uttrycker kyrkans tro står det i protokollsutdraget och det konstateras att kyrkan av denna anledning för lärosamtal med olika kyrkor och religionssamfund. Det konkreta förslaget är, så som ovan framgår, att KO 6:2 3 mom. skall formuleras på följande sätt: I enskilda fall kan kyrkoherden kalla en lämplig person som är känd för sin kristna övertygelse att predika vid gudstjänsten. Församlingsrådet konstaterar att det inte har kompetens att besluta i ett sådant ärende utan endast kyrkomötet. Därför vill församlingsrådet att initiativet utreds och vidarebefordrar ärendet till stiftsfullmäktige i Borgå stift som äger rätt att pröva ärendet ifall det vill sända initiativet till kyrkomötet.

8 8 Ovan nämnda stadgande i KO 2:6 3 mom., så som det för närvarande är formulerat i kyrkoordningen, innehåller enligt domkapitlet både en inomkyrklig och en mellankyrklig aspekt. Den inomkyrkliga aspekten är att detta moment ersätter det gamla systemet för beviljande av predikolov. Enligt kyrkomötets beslut finns det inte längre någon examen för predikolov, venia concionandi, utan en kyrkoherde kan på ovan nämnt sätt kalla en gästpredikant till högmässan. Detta behov är alltjämt stort, särskilt i sådana församlingar i vår kyrka som rätt ofta får besök av gästande predikanter från de inomkyrkliga väckelserörelserna. Till den inomkyrkliga aspekten hör givetvis också att kyrkoherden bör övervaka att en högmässa till alla delar håller sig till kyrkans lära och bekännelse. Därför är skaran av dem som kan kallas till gästpredikanter (med beaktande av ovan nämnd utvidgning enligt KO 1:4 2 mom.) begränsad till sådana som är medlemmar av en evangelisk luthersk kyrka samt dessutom konfirmerade och kända för sin kristna övertygelse, vilket allt förutsätter kyrkoherdens prövning och fortsatta övervakning. Den mellankyrkliga aspekten på detta moment i kyrkoordningen har att göra med predikooch nattvardsgemenskapen mellan vår kyrka och andra kyrkor. Så som ovan framgår har en viss utvidgning här ägt rum i och med Borgå överenskommelsen. Vår kyrka har också fört seriösa samtal med bl.a. Finska Frikyrkan och Pingstväckelsen. Dessa har bl.a. resulterat i samarbetsdelegationer dels med Frikyrkan och dels med Pingstväckelsen (Pingstkyrkan) vilka vardera för tillfället har biskop Erik Vikström som luthersk ordförande. Frågan om t.ex. sådan predikogästvänlighet som initiativet från Borgå svenska domkyrkoförsamling nu avser har inte hittills aktualiserats på allvar i dessa delegationer. Samtal förs från vår kyrkas sida även med metodister och baptister och vad de leder till är alltjämt öppet. Inga av dessa överläggningar har sålunda lett till vare sig prediko och nattvardsgemenskap och inte ens till ovan avsedd predikogästvänlighet. När det gäller den romersk katolska kyrkan och den ortodoxa kyrkan i vårt land är något sådant ännu mera fjärran, särskilt på grund av den attityd som dessa kyrkor har till vår kyrka. Initiativet från Borgå svenska domkyrkoförsamling aktualiserar det faktum att det dock finns uppenbara olägenheter i det nu rådande systemet. Inte bara i Borgå utan på många andra ställen i vårt land uppstår det ganska ofta situationer när man har t.ex. en ekumenisk bönevecka och gärna skulle kalla en predikant från t.ex. baptistsamfundet att predika. Strikt taget är detta nu inte möjligt. Om man går ett tiotal år tillbaka i tiden kunde man tänka sig extrema situationer när världskända predikanter som t.ex. Billy Graham (närmast baptist) eller biskop Desmond Tutu (anglikan från Syd Afrika, dock ej medlem av Borgå gemenskapen) medverkar vid något stort ekumeniskt möte och dock inte kan predika i den lutherska kyrkans högmässa på den ort där samlingen hålls. I dylika situationer torde man i praktiken bryta mot kyrkoordningens stadgande och kalla en sådan person till gästpredikant. Dylika exempel visar att den nuvarande kyrkoordningen inte till alla delar är i överensstämmelse med den faktiska ekumeniska situationen och de konkreta ekumeniska behoven i vårt land. Initiativet från Borgå svenska domkyrkoförsamling gäller inte prediko och nattvardsgemenskap mellan vår kyrka och andra utan mera begränsat predikogästvänlighet i särskilda situationer, men problematiken kunde enligt domkapitlet gärna utvidgas till att gälla också frågan om nattvardsgästvänlighet (eucharistic hospitality). Som exempel kan nämnas att man vid anglikanska gudstjänster i England i agendan ofta får läsa att alla som är kommunikanter i sin egen kyrka är välkomna till nattvarden. Vid europeiska kyrkokonferensens stora generalförsamling i Trondheim 2003 väckte det stor uppståndelse och stark kritik särskilt från vissa ortodoxa kyrkors sida när den armeniska kyrkan, som hör

9 9 till världens äldsta, vid sin morgonmässa i Nidaros domen inbjöd till nattvarden alla dem som bekänner treenigheten. En fråga som länge har pressat på är vilka steg vår egen kyrka kunde ta i denna riktning. Initiativet från Borgå svenska domkyrkoförsamling ger anledning att äntligen ta itu med detta stora problemkomplex och domkapitlet har därför beslutat att väcka ett initiativ hos biskopsmötet att biskopsmötet vidtar åtgärder för att utreda hela frågan om predikogästvänlighet (preaching hospitality) och nattvardsgästvänlighet (eucharistic hospitality) inom vår kyrka. Efter utförd utredning och prövning kan biskopsmötet sedan vid behov göra en framställning i ärendet till kyrkomötet. Domkapitlet önskar framhålla att detta är ett ärende som i första hand ankommer på biskopsmötet samt att domkapitlet enligt KO 21:2 har initiativrätt direkt till biskopsmötet, vilket är en möjlighet som stiftsfullmäktige inte har. Att nu gå från stiftsfullmäktige direkt till kyrkomötet vore enligt domkapitlet att i en alltför omogen situation gå till fel instans i detta skede. Domkapitlet föreslår därför att stiftsfullmäktige, efter att ha tagit del av denna redogörelse, för sin del, och på grund av att domkapitlet vidtagit åtgärder i ärendet, låter det förfalla och beslutar att inte nu göra någon framställning till kyrkomötet. Domkapitlets förslag till beslut: Stiftsfullmäktiges beslut: Stiftsfullmäktige tar del av ovanstående redogörelse och gör, på grund av domkapitlets åtgärder i ärendet, ingen framställning till kyrkomötet. Enligt förslag 8. Godkännande av verksamhetsberättelse och bokslut för år Verksamhetsidé Beredning: Domkapitlets framställning till stiftsfullmäktige 2/2006 Att i enlighet med bestämmelserna i kyrkolagen och i kyrkoordningen betjäna stiftets församlingar, kyrkliga samfälligheter och anställda på ett så allsidigt sätt som möjligt. De viktigaste händelserna under året Stiftsverksamheten under år 2005 har framför allt präglats av att en specialenhet för det svenska arbetet, kyrkans central för det svenska arbetet, inrättades vid kyrkostyrelsen från och med De flesta av de anställda vid det tidigare stiftsrådet överfördes från samma datum till denna specialenhet och har formellt därefter inte underlytt domkapitlet. Alla anställda förutom tre överfördes till specialenheten. Dock har dessa tre under hela året fortsättningsvis haft sin arbetsplats vid centralen och inte vid domkapitlet på grund av domkapitlets renovering. Först fr.o.m. ingången av 2006 har de kunnat flytta till domkapitlet. Denna ändring i själva strukturen för stiftsverksamheten har framför allt inneburit att de beslut som domkapitlet tidigare har fattat i personalärenden efter har fattats av kyrkostyrelsen. Då det däremot gäller själva verksamheten har förändringen inte varit lika kännbar. Dock har det från centralens sida framförts bestämda önskemål om att domkapitlet i

10 10 framtiden måste upprätthålla sina egna internetsidor, vilket hittills har skötts av centralens webbredaktör. Verksamhetsåret har för domkapitlets vidkommande präglats av renoveringen av domkapitelshuset. Bland annat på grund av att rum måste beredas för tre nya tjänsteinnehavare ägde en rätt grundlig renovering och ombyggnad av domkapitelshuset rum under året. Under tiden för renoveringen verkade domkapitlet i biskopsgården. Renoveringen blev färdig till årsskiftet såsom planerat och allt verkar åtminstone hittills fungera till belåtenhet förutom problemet med sessionssalen. Tidigare har det varit tillåtet för högst 120 personer att vistas i salen men i och med att ett nytt byggnadslov måste erhållas för renoveringen begränsades det högsta antalet personer till salen till 10. Trots flera försök att få en ändring till stånd på den här punkten har det inte hittills lyckats. Hopp finns dock om att detta skall gå att åtgärdas under nästa verksamhetsår. Om det mot förmodan inte blir möjligt kommer domkapitlets verksamhetsförutsättningar att på ett kännbart sätt naggas i kanterna eftersom andra samlingsutrymmen inte står till förfogande i huset. Ett verkligt bekymmer under året har varit biskopsgårdens framtida öde. Förhandlingarna mellan kyrkostyrelsen och Borgå stad om kyrkans övertagande av biskopsgården vidtog redan för fyra år sedan och har fortsatt under året. Även om man från domkapitlets sida har försökt driva på har det inte varit möjligt att få ett köp till stånd. Detta har egentligen berott på blandade signaler från stadens sida huruvida man har varit villig att sälja gården eller inte. Detta ledde småningom till att kyrkostyrelsen frångick alternativet att köpa gården även om medel hade reserverats i budgeten för kyrkans centralfond. I stället har man underhandlat om ett alternativ enligt vilket staden bildar ett ömsesidigt bostadsaktiebolag till vilket gården överlåts varefter kyrkostyrelsen ingår ett långsiktigt hyresavtal med detta bolag. Före det måste gården genomgå en grundlig renovering. Den kommer dock inte att hinna bli färdig i tid. I slutet av verksamhetsåret meddelade nämligen biskop Erik Vikström att han avgår i och för pension räknat från den 1 december Han har varit biskop i Borgå stift sedan den 1 januari 1983 och varit den femte biskopen i stiftet sedan I och med att biskopsgården inte kommer att hinna bli färdig i tid innebär detta att den nya biskopen först måste flytta in i en annan bostad; till vilken är i skrivande stund ännu inte helt klart. Under räkenskapsåret 2005 har domkapitlets ekonomi varit stabil. Utbildningssekreteraren Stina Lindgård har fortsättningsvis varit tjänstledig hela året och hennes tjänst har skötts av teol. mag. Madeleine Wendelin. Byråsekreterare Clary Ann Granroth Mattson har likaså varit tjänstledig på grund av sjukdom under hela året och hennes tjänst har skötts av studentmerkonom Gunilla Rosqvist Mansner. Bokföraren Eva Lisa Lindberg beviljades avsked från sin tjänst räknat från i och för deltidspension och anställdes att på deltid sköta projektuppgifter fram till sin pensionering Tack vare ett extra anslag har detta varit möjligt och hon kommer fortsättningsvis att tjänstgöra vid kyrkans svenska central i Helsingfors. I stället kommer det att vara möjligt för domkapitlet att anställa en ny tjänsteinnehavare i hennes ställe med placering i Borgå. En förteckning över de stiftanställda ingår i bilaga 1 liksom även över de förtroendevalda på stiftsplanet. Examina. Under året avlades pastoralexamen av två präster medan ingen präst avlade högre pastoralexamen. Den fjärde kursen för sådana präster som önskar avlägga examen i ledning av församlingsarbete påbörjades men slutförs först under Under året prästvigdes fem personer, alla män. Vid slutet av året var i stort sett alla prästtjänster besatta. Fyra personer vigdes till diakoner.

11 11 Inom personalutbildningen fortsatte verksamheten enligt uppgjorda planer. Församlingarna har fortsättningsvis relativt svårt att utarbeta utbildningsplaner för de kommande tre åren trots att detta kontinuerligt borde ske på samma sätt som i fråga om verksamhets och ekonomiplanen. En utbildningsplan för de kommande tre åren är dessutom nödvändig för att församlingen skall kunna erhålla utbildningsunderstöd. Det har visat sig vara svårt att få församlingarna att utnyttja den här möjligheten. Dock har en intensiv informationskampanj lett till att i alla fall några församlingar har anhållit om detta understöd. Församlingar och enskilda personer, framför allt präster som inte är i församlingstjänst, kan ansöka om understöd ifall man inte annars har möjlighet att bekosta deltagandet i personalutbildningen. Åtgärder för att underlätta rekryteringen till kyrkliga yrken i framtiden har fortsättningsvis vidtagits på en mängd områden. Detta har framför allt skötts av den av domkapitlet tillsatta kontaktgruppen för teologie studerande, som bl.a. delade ut information om kyrkliga yrken vid Ungdomens Kyrkodagar. Som av namnet framgår är det främst kontakten till de teologie studerande som gruppen ägnar sig åt. Antalet nya teologie studerande har varit glädjande stort de senaste åren. Sålunda påbörjade ca 25 studerande sina studier vid den teologiska fakulteten vid Åbo Akademi hösten Problemet är att de som blir färdiga inte i lika hög grad som ännu på 1980 talet söker sig till prästämbetet. Dock har det trots detta inte förekommit någon större prästbrist de senaste åren. Utbildningssekreterarens verksamhetsberättelse ingår i sin helhet som bilaga 2. Missionskommittén, med uppgift att vara en sammanbindande och koordinerande länk i fråga om missionsarbetet i stiftet, sammanträdde under året fem gånger. Året blev ett rätt aktivt år för kommittén. Rådplägningsdagarna och deras planering tog rätt mycket tid i anspråk men satsningen var lyckad och dagarna blev till inspiration för dem som deltog och på församlingsplanet arbetar med dessa frågor. Under året färdigställdes en infobroschyr om missionskommittén som kommer att sändas till församlingarna i början av 2006 i hopp om att göra kommitténs arbete känt i en vidare krets. Kommitténs verksamhetsberättelse ingår i sin helhet som bilaga 3. Nämnden för kyrko och gravgårdskultur har som målsättning att aktivt uppmuntra församlingarna till en genomtänkt strategi vid utvecklandet av den lokala gravgårdskulturen samt att ge församlingarna stöd och råd när det gäller bevarandet och konserverandet av kulturellt värdefulla föremål och textilier och inventeringen av dessa. Nämnden sammanträdde en gång under året och gjorde dessutom en exkursion till Jakobstad. Ett närmare samarbete med Föreningen Minnesvårdarna r.f. inleddes med avsikt att planera ett gemensamt seminarium kring gravgårdar. Från fick nämnden en ny sammansättning. Nämndens verksamhetsberättelse ingår i sin helhet som bilaga 4. Då stiftsekreteraren för församlingsdiakoni Asta Särs under hela verksamhetsåret fortsättningsvis har haft sin arbetsplats vid kyrkans svenska central har verksamhetsberättelsen för ansvarsområdet för diakoni och samhällsansvar utarbetats som en helhet, även om församlingsdiakonin formellt fr.o.m har varit domkapitlets primära ansvarsområde medan det övriga inom ansvarsområdet för diakoni och samhällsansvar har hört till svenska centralen. Denna odelade verksamhetsberättelse ingår i sin helhet som bilaga 5. Från och med år 2005 har stiftsrådets tidigare stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik tjänstgjort vid domkapitlet. Innehavaren, docent, dir. cant. Birgitta Sarelin har dock haft sin

12 12 arbetsplats på kyrkans svenska central i Helsingfors eftersom domkapitelshuset har renoverats. Som tidigare har stiftssekreterarens uppgift varit att genom konsultation, kontakt och utbildningsverksamhet samt materialproduktion främja församlingarnas gudstjänstliv och musikarbete. Domkapitlet har strävat till att samverka med den utveckling och verksamhet inom samhällets offentliga institutioner samt fria organisationer som hänför sig musiklivet. Verksamhetsberättelsen för gudstjänstliv och musik ingår i sin helhet som bilaga 6. Inom förvaltningen har frågan om församlingarnas framtida struktur fortsättningsvis varit föremål för domkapitlets särskilda uppmärksamhet redan för fjärde året i rad. Denna satsning ledde fram till att domkapitlet i mars under verksamhetsåret fattade ett principbeslut om den framtida strukturen för stiftets församlingar. Man gick härvid in för att ta initiativ till så få regleringar som möjligt. I ett fall hade församlingarna själva tagit initiativ till en sammanslagning och i ett annat fall fattade domkapitlet ett motsvarande beslut. I övrigt togs inga andra initiativ från domkapitlets sida. Detta hindrade naturligtvis dock inte att församlingarna själva kunde ta initiativ vilket också skedde i ett fall något senare. Sålunda kom domkapitlet under året att göra tre framställningar till kyrkostyrelsen om ändring av församlingsstrukturen vilka fastställdes av kyrkostyrelsen i oktober och trädde i kraft Antalet församlingar minskade härigenom från 80 till 75. Tack var detta var det möjligt för de församlingar som sålunda blev sammanslagna och som tidigare hade fått verksamhetsunderstöd från kyrkans centralfond att fortsättningsvis under 2005 få motsvarande understöd och dessutom från 2006 sammanslagningsunderstöd. De borde därför ha möjligheter att klara sig åtminstone fem år framåt. Även i övrigt vann domkapitlets handlande gehör inför kyrkostyrelsen och de församlingar som domkapitlet ansåg att fortsättningsvis borde få prövningsenligt verksamhetsunderstöd fick det också och kommer sannolikt att få det även i framtiden även om anslaget om dessa understöd i kyrkans centralfond fortsättningsvis kommer att minska. Mot slutet av året fick denna fråga förnyad aktualitet på grund av planerna på en förestående kommunreform och står därför fortsättningsvis högt på domkapitlets prioriteringslista. Utvärdering av de uppställda verksamhetsmålen Mål 1: Utvärdering: Mål 2: Utvärdering: Att hjälpa de församlingar som är beroende av understöd att komma till rätta med mindre eller utan understöd Det lyckades att uppnå detta mål till fullo. Alla de församlingar som domkapitlet förordade fick även understöd. Den plan som domkapitlet hade omfattat för den framtida församlingsstrukturen omfattades av kyrkostyrelsen. En medveten satsning på den förebyggande personalvården kommer att fortsätta. Denna verksamhet har framför allt skötts av den av biskopen tillsatta personalvårdsgruppen med uppgift att utveckla och upprätthålla arbetsförmågan hos de anställda i stiftet. Möjligheter till deltagande i retreater samt till rehabilitering av olika slag har erbjudits och samarbetet med Norrvalla har fungerat bra. Gruppen gjorde en aktiv insats vid kyrkoherdekonferensen i september genom att ge kyrkoherdarna konkret information om hur man förebygger problemsituationer i församlingarna och instrument att förbättra arbetsklimatet.

13 13 Mål 3: Utvärdering: Att försöka skapa en sådan bild av kyrkan som arbetsgivare att ungdomar söker sig till kyrkliga yrken. Denna verksamhet har i första hand skötts av kontaktgruppen för teologie studerande, framför allt genom att dela ut information om kyrkliga yrken vid Ungdomens Kyrkodagar. Här kunde säkert verksamheten ytterligare ha intensifierats. Mål 4: Implementering av avtalet med Lärkkulla om personalutbildningen. Utvärdering: Detta samarbete som trädde i kraft från början av år 2004 har fortsättningsvis finslipats. Utbildningssekreteraren har tjänstgjort på Lärkkulla och verksamheten har utfallit till bägge parters belåtenhet. Mål 5: Utvärdering: Mål 6: Utvärdering: För den händelse att biskopsgården övergår i kyrkans ägo kommer en totalrenovering av biskopsgården att bli aktuell inklusive en omläggning av hela trädgården. Detta mål kunde inte uppnås eftersom biskopsgårdens framtid inte blev klar under året. I stället genomfördes en grundlig renovering av hela domkapitelshuset. Att stöda församlingarnas diakonala ansvar i synnerhet bland dem som hotas av fattigdom och marginalisering. Stiftssekreteraren för församlingsdiakoni gjorde i detta syfte församlingsbesök samt medverkade vid diakoniarbetarnas samlingar och vid utbildningen i diakonala frågor för förtroendevalda. Kursen Att förstå flyktingar kan även betraktas som ett led i försöket att uppnå det uppställda målet. Mål 7: Utvärdering: Att ge församlingarna beredskap att arbeta med den nya gudstjänsten och att introducera den nya förrättningshandboken. Förrättningshandboken har introducerats vid kyrkomusikdagarna i början av året och genom att en seminariedag om boken hölls i samtliga prosterier i januari och februari. En kurs om de kyrkliga förrättningarna hölls i augusti. En undersökning under året om vilka gudstjänstagendor som används i församlingarna visar dock att många församlingar fortfarande har dålig beredskap att använda sig av alla de möjligheter som den nya gudstjänsthandboken ger. Budgetutfallet Resultat 2005 Budget 2005 Avvikelse Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag

14 14 Domkapitlets förslag: Stiftsfullmäktige godkänner verksamhetsberättelsen och för sin del det därtill fogade bokslutet (bilaga 7). Stiftsfullmäktiges beslut: Enligt förslag

15 15 FÖRTECKNING ÖVER FÖRTROENDEVALDA OCH TJÄNSTEINNEHAVARE 2005 Stiftsfullmäktige Ordförande: Knuts Lars Runar Vice ordförande: Saarukka Karin Medlemmar: Aaltonen Monica Broo Bengt Fagerholm Urch Juanita Fernström Stig Olof Gammals Bror Kokkola Rolf Krokfors Jockum Lassila Max Olav Lawast Slotte Linda Laxell Gustav Liljeström Helene Lindgrén Lemuel Lindstedt Åke Löfqvist Anders Monnberg Tove Sandström Marianne Snellman Lucas Storbacka Ann Sofi Wikström May Närvaro och yttranderätt: domkapitlets medlemmar kyrkostyrelsens från stiftet valda medlemmar Sekreterare: Abrahamsson Clas Domkapitlet Ordförande: Medlemmar: Vikström Erik Österholm Kasten Grönblom Gunnar Syrén Roger Martola Nils Vikström Jokela Monica Närvaro och yttranderätt: stiftsfullmäktiges ordförande Sekreterare: Abrahamsson Clas Domkapitlets personal Bilaga 1 Biskop Stiftsdekan Lagfaren assessor Notarie Vikström Erik Grönblom Gunnar Österholm Kasten Abrahamsson Clas

16 16 Tf utbildningssekreterare Wendelin Madeleine Stiftsekreterare Sarelin Birgitta Stiftsekreterare Särs Asta Byråsekreterare Lönnqvist Susanne Tf byråsekreterare Rosqvist Mansner Gunilla Vaktmästare Andersson Kjell Städare Lindström Anita Gårdskarl eldare Hietanen Perttu Missionskommittén Ordförande: Schmidt Lars Medlemmar: Björkgren Thylin Marika Fredriksson Stig Olof Jern Brita Laasio Jaakko Österholm Johan Närvaro och yttranderätt: Särs Ulf Hagberg Kerstin Sekreterare: Myrskog Stefan Nämnden för kyrko och gravgårdskultur Ordförande: Vice ordförande: Medlemmar: Andersson Mårten Appelgren Kari Airola Tuula Engelqvist Bengt Rosengren Camilla Norrlin Bengt Siltanen Carita Martola Nils Sekreterare: Lemberg Robert till Sundblom Maria från Ledningsgruppen för arbetshandledning Ordförande: Medlemmar: Sekreterare: Westerlund Leif Björkstrand Olav Hedman Ann Britt Näse Barbro utbildningssekreteraren Personalvårdsgruppen Ordförande: Medlemmar: Sekreterare: Lundell Fjalar Höglund Lars Henrik Jansson Saarela Kristina Kummel Myrskog Pia Westerlund Leif utbildningssekreteraren

17 17 Kontaktgruppen för teologie studerande Ordförande: Medlemmar: Sekreterare: Lück Kim Bäck Mia Ekstrand Sixten Sandvik Christa Sepponen Eero Wikstedt Maria Vikström Jokela Monica utbildningssekreteraren Referensgrupp för gudstjänstliv och musik Ordförande: Vice ordförande: Medlemmar: Sekreterare: Häggblom Hans Helenelund Mikael Envall Carola Giljam Lisbeth Illman Ruth Stiftsekreteraren för gudstjänstliv och musik Stiftsdekanen har närvaro och yttranderätt i alla grupper.

18 18 UTBILDNINGSSEKRETERAREN Bilaga 2 Personalutbildningen Med personalutbildning avses utbildning som församlingen i egenskap av arbetsgivare ordnar eller köper för sina anställda. Meningen är att man via utbildningen skall upprätthålla de anställdas kunskap samt förkovra dem inom de områden de behöver för sin fortsatta yrkesutövning. Vid genomförandet av personalutbildningen för år 2005 har man liksom tidigare år eftersträvat ett så brett utbud som möjligt för att på så sätt kunna erbjuda utbildning åt alla yrkesgrupper inom kyrkan. Deltagandet har varit ungefär på samma nivå som året innan. Kontaktgruppen för teologie studerande Domkapitlet i Borgå stift ville i början av 1990 talet skapa en närmare kontakt till dem som studerar teologi. Då bildades kontaktgruppen för teologistuderande i Borgå stift. I gruppen finns representanter för de studerande, två från Åbo och en från Helsingfors. Lärarkåren representeras av en lärare, domkapitlet av en medlem. Ordförande i kontaktgruppen är en präst i Borgå stift. Medlemmar är också fakultetskaplanen i Åbo. Mentorverksamheten eller fadderverksamheten är en del av kontaktgruppens verksamhet och verksamheten följs upp kontinuerligt. Man strävar efter att de personer som önskar få en mentor skall få det inom ett geografiskt område. Verksamheten kräver kontinuerlig uppföljning. Under året kontaktade utbildningssekreteraren stiftets alla församlingar för att höra sig för hur mentorskapet fungerar och vilka präster som under året var beredda att ställa upp som mentor. En broschyr med kontaktuppgifter för kontaktgruppen uppdateras varje år. Praktikseminariet är en del av arbetet bland de studerande. Det hölls Inspirationsdagarna har varit ett årligt återkommande evenemang men inhiberades detta år på grund av att väldigt få anmälde sitt intresse. Biskopsklubben, klubben för teologiestuderande vid Helsingfors universitet samlas en gång per månad, och dessa möten samlar i medeltal 5 7 personer per träff. Klubben samlar främst de svenskspråkiga teologie studerande vid fakulteten. Gruppen önskar fortsätta som diskussionsgrupp och inte vara en förening. Biskop Erik Vikström besökte Teologiska fakulteten vid Åbo Akademi i april Kyrksöndagen hölls 25.9 i Åbo och riktar sig i första hand till nya studerande. Som en ny satsning har man i Åbo arrangerat en ny diskussionsserie med temat Präst jag?! Detta evenemang hålls ett par gånger per termin och man strävar efter att inbjuda olika personer i stiftet som talare vid dessa samlingar.

19 19 Ledningsgruppen för arbetshandledning Arbetshandledning är en inlärningsprocess där man lär sig genom reflektion över det man gjort i sitt arbete. De konkreta arbetssituationerna genomgås tillsammans med arbetshandledaren. Alla yrkeskategorier inom kyrkan har nytta av arbetshandledning. När man är ny i sin tjänst kan arbetshandledningen fungera som ett stöd. Om man efter flera års arbete vill utvärdera eller förändra sitt sätt att arbeta kan arbetshandledningen vara till stor hjälp. Man behöver kanske finna nya konstruktiva sätt att fungera i svåra arbetssituationer. Arbetshandledning lämpar sig också bra då man går in i ett nytt arbetsskede eller skall möta nya utmaningar. En arbetsgrupp bestående av Ann Britt Hedman, Barbro Näse och Madeleine Wendelin utarbetade nya texter om arbetshandledning och arbetslagsutveckling till personalutbildningshäftet. Under året har utbildningssekreteraren gjort en förfrågan till stiftets handledare angående ledig kapacitet att fungera som handledare. I framtiden är det meningen att en förfrågan angående handledarkapaciteten sänds ut två gånger per år. Genom domkapitlets försorg har man åt stiftets handledare införskaffat boken "Hoppa, landa mjukt Arbetshandledning en kultur för kyrkans framtid". Boken är utgiven av Svenska kyrkan och ger en bild av vad som är aktuellt och hur man tänker och jobbar just nu inom handledningen i Sverige. Personalvårdsgruppen Personalvårdsgruppen har som uppgift att utveckla och upprätthålla arbetsförmågan hos de anställda. Till personalvård räknas Tyky eller Tyhy Upprätthållande av arbetsförmågan genom olika motionsformer som den anställda kan delta i regelbundet. Rehabilitering i samarbete med kyrkostyrelsen och FPA TYK yrkesinriktad, individuell rehabilitering för att bibehålla och förbättra arbetsförmågan Aslak yrkesmässig, fördjupad medicinsk rehabilitering riktar sig till personer som har arbetsrelaterade problem Retreater På vårvintern besökte personalvårdsgruppen Norrvalla. Man diskuterade då arbetshandledningen som en del av rehabiliteringen. Man konstaterade att det kan vara bra med handledning kopplad till rehabiliteringsprocessen. Diskussioner med Norrvalla fördes om det rehabiliteringsprogram som riktar sig bl.a. till de kyrkligt anställda. Önskemål framfördes om att följande åtgärder vidtas: Inrättande av ett stillhetens rum, vilket kunde bli möjligt redan inkommande höst. En medveten satsning på möjligheter till terapeutisk och själavårdsmässig verksamhet. En möjlighet till en rehabiliteringspräst. Personalvårdsgruppen deltog vid kyrkoherdekonferensen på Lärkkulla. Målsättningen var att ge kyrkoherdarna bättre förutsättningar att närma sig medarbetarna i olika situationer samt att ge dem information och redskap som förebygger problemsituationer

20 och instrument att förbättra arbetsklimatet i församlingarna. Notarie Clas Abrahamsson informerade om arbetsmiljön i församlingen och om de bestämmelser som gäller i anknytning till denna fråga. Boken En för alla, ingen mot en delades ut vid kyrkoherdekonferensen. 20

21 21 Bilaga 3 Allmänt MISSIONSKOMMITTÉN Missionskommittén i Borgå stift (MKB) är tillsatt av domkapitlet för att koordinera och befrämja missionsarbetet i stiftet. Målsättningen är att 1. vara en sammanbindande länk mellan stiftets församlingar och de organisationer som på olika sätt idkar mission och internationell diakoni och har verksamhet på svenska, 2. samordna kurser och rådplägningsdagar och så motivera församlingarna att ständigt och på olika sätt söka vägar för evangeliets utbredande och inspirera människor att gå ut i missionstjänst, samt att 3. samordna information och på så sätt inspirera till att offrandet för missionen skall bli en naturlig del av församlingarnas verksamhet. Uppföljning av verksamhetsplanen 1. Rådplägningsdagar 2005 Rådplägningsdagar för mission och internationell diakoni hålls i Tallinn. Detta år hölls rådplägningsdagar för mission och internationell diakoni såsom planerat i början av maj i Tallinn, Estland. Dagarna riktades till frivilliga missionssekreterare och ombud för Kyrkans Utlandshjälp samt till övriga missionsansvariga i stiftets församlingar. 36 personer deltog och responsen var mycket god. Många önskade att man också i fortsättningen skulle träffas på stiftsplanet och vart 2 3 år göra en resa till något närområde. Temat för rådplägningsdagarna var Tillsammans i mission och diakoni. Under dagarna hann vi hålla egen rådplägning, få information om Teologiska institutet (där vi också bodde), besöka Estlands lutherska kyrkas konsistorium och missionscentral samt bekanta oss med Peeteli församlings sociala arbete och med S:t Mikaelskyrkan och dess verksamhet. Dagarna hade planerats av Marika Björkgren Thylin, S O Fredriksson, Jaakko Laasio, Ulf Särs och Stefan Myrskog 2. Sammanträden Missionskommittén håller 3 4 möten under året Fem sammanträden har hållits under året. Främst var det rådplägningsdagarna som krävde arbete och senare också broschyren som presenterar missionskommitténs arbete. Eftersom varje enskild organisation har ett omfattande eget arbete, har MKB sett som sin uppgift att vara ett forum för gemensam koordinering och planering. 3. Kommitténs arbetssätt Missionskommittén diskuterar mera ingående aktuella frågor som berör kommitténs ansvarsområde och kallar inledare som kan öppna diskussionen och ge insyn i respektive frågor.

22 22 På årets första möte informerade stiftsdekan Gunnar Grönblom om nuläget i stiftsreformen. I dagsläget medför den inga förändringar för missionskommitténs arbete. Missionsverksamheten blir kvar på stiftsnivå och missionskommittén fortsätter som förut. Kommittén besökte vid sitt novembermöte kyrkans missionscentral där man hade en träff med personalen. Jaakko Mäkelä, Aarre Kaura och Katriina Kokko presenterade centralens historia och verksamhet samt informerade om hur centralen vill betjäna kyrkans missionsorganisationer. MKB fick även höra ett kort föredrag om nya religiösa rörelser i Finland. Det fanns under året planer på ett missionsteologiskt seminarium tillsammans med teologiska fakulteten i Åbo men planerna förföll i och med att teologiska fakulteten drog sig ur. 4. Infobroschyr Arbetet med en infobroschyr om missionskommittén i Borgå stift inleds. Kommittén valde internt en arbetsgrupp som skulle arbeta fram en infobroschyr om MKB att sändas till församlingarna och andra som arbetar med mission och internationell diakoni. Arbetsgruppen bestod av Marika Björkgren Thylin, Kerstin Hagberg och Brita Jern. Broschyren blev klar i slutet av året och skickas ut i början av år Sekreterarens övriga arbetsuppgifter Sekreteraren har tillsammans med de andra stiftens missionssekreterare deltagit i möten på kyrkans missionscentral samt i månadsmötena på kyrkans central för det svenska arbetet. Biskopen kallade också till en överläggning på ledande tjänstemannanivå där sekreteraren informerade om MKB:s arbete. Utvärdering 2005 blev ett rätt aktivt år för MKB. Rådplägningsdagarna och deras planering tog rätt mycket tid i anspråk men satsningen var lyckad och dagarna blev till inspiration för dem som deltog och på församlingsplanet arbetar med dessa frågor. Även arbetet med infobroschyren tog tid, men också här blev slutresultatet gott. Broschyren är ett led i att göra kommitténs arbete känt i en vidare krets och vi hoppas och tror att den skall bidra till att öppna ögonen för kommitténs och de enskilda organisationernas arbete. Det aktiva arbetet har svetsat samman kommittémedlemmarna vilket främjar det fortsatta samarbetet mellan organisationerna. De enskilda organisationerna har sina egna infallsvinklar i arbetet, men vi vill tro att vi tillsammans bildar en helhet som för Guds mission framåt. Vi skrev i 2004 års verksamhetsberättelse att MKB befinner sig i ett läge där den försöker utveckla arbetet och hitta nya vägar framåt för missionsarbetet i stiftet. Detta gäller fortfarande, men årets arbete har visat att vi är på rätt väg och att vi i många frågor kan samarbeta.

23 23 Det ekonomiska missionsstödet 2004 Här hänvisar vi till Understöds och verksamhetsstatistik över missionen år 2004 som utgetts av kyrkans missionscentral.

24 24 Bilaga 4 Nämnden för kyrko och gravgårdskultur Verksamhet Nämnden bedriver ett stiftsomfattande arbete för att befrämja kyrkokultur och gravgårdskultur. Nämndens uppgift är att uppmuntra församlingarna till planering och utveckling av den lokala gravgårdskulturen samt att ge församlingarna utbildning, stöd och råd när det gäller bevarandet och konserverandet av värdefulla föremål och textilier samt inventeringen av dessa. Nämnden eller någon av dess medlemmar kan på begäran ge utlåtanden i frågor som rör nämndens ämnesområden. Nämnden har under 2005 varit samlad en gång till möte och en gång för exkursion till Jakobstad. Exkursionen skedde Pedersöre kyrka med intilliggande begravningsplatser samt begravningsplatsen i Jakobstad besöktes. En speciell exkursion gjordes även till den Aspegrenska trädgården under Camilla Wikmans ledning. Kurser kring kyrkans kulturarv bör ordnas vartannat år vilket innebär att inte några kurser ordnades Ett konkret samarbete med Föreningen Minnesvårdarna rf. inleddes för att tillsammans planera ett seminarium kring gravgårdar. Branschsekreterare Robert Lemberg invaldes också i Föreningen Minnesvårdarna rf:s styrelse fr.o.m. april Robert Lemberg deltog i en nordisk kyrkobyggnadskonferens i augusti 2005 i Lund där även den finländska professorn Tarmo Kunnas föreläste. Kontakter och samarbete Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby samt Föreningen Minnesvårdarna har under detta år varit de mest aktuella samarbetspartnerna. Robert Lemberg, branschsekreteraren för vuxenarbete och kultur, tillträdde som tf direktor för kyrkans central för det svenska arbetet och pastor Maria Sundblom vikarierar honom under tiden vilket gör att det är Maria Sundblom som är nämndens för kyrko och gravgårdskultur sekreterare tills vidare.