Protokoll fört vid stiftsfullmäktiges i Borgå stift sammanträde

Transkript

1 1 Protokoll fört vid stiftsfullmäktiges i Borgå stift sammanträde Tid : Tisdagen den 29 maj 2007 Plats : Jakobstads svenska församlings församlingscenter, Ebba Brahe Esplanaden 2 Stiftsfullmäktiges närvarande medlemmar: Aaltonen, Monica Broo, Bengt Eriksson, Olle Fernström, Stig Olof Gammals Bror Johansson Ingemar (suppleant för Juanita Fagerholm Urch) Knuts, Lars Runar, ordf. Kokkola, Rolf Krokfors Jockum Lassila, Max Olav Lawast Slotte, Linda Laxell, Gustav Liljeström Helene Lindgrén, Lemuel Lindstedt, Åke Löfqvist, Anders Monnberg, Tove Saarukka, Karin Sandström, Marianne Snellman, Lucas Storbacka, Ann Sofi Övriga närvarande: Björkstrand, Gustav Hellberg, Jan Lindgård, Stina Steffansson, Gösta Särs, Asta Åstrand, Bo Göran Österholm, Kasten Lars Runar Knuts ordförande Clas Abrahamsson sekreterare protokolljusterare Monica Aaltonen protokolljusterare Bengt Broo

2 2 Sammanträdet inleddes med andakt kl Andakten hölls av kyrkoherde Helene Liljeström. Därefter inleddes förhandlingarna. 1 Sammanträdets öppnande Ordförande Lars Runar Knuts hälsade alla välkomna och förklarade sammanträdet öppnat. 2 Konstaterande av vilka som är närvarande Sekreteraren förrättade namnupprop varvid konstaterades vilka som var närvarande. 3 Konstaterande av laglighet och beslutförhet Kallelsen hade sänts till ledamöterna, i enlighet med 2 i arbetsordningen för stiftsfullmäktige, två månader före sammanträdet. Ordföranden konstaterade att sammanträdet var lagligt sammankallat. Eftersom namnuppropet visade att stiftsfullmäktige var fulltaligt, konstaterade ordföranden att sammanträdet var beslutfört. Ordförande Lars Runar Knuts föreslog att sammanträdet skulle vara offentligt. Förslaget understöddes. Stiftsfullmäktige beslöt enhälligt att sammanträdet var offentligt. 4 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare valdes Monica Aaltonen och Bengt Broo. Ordföranden kallade protokolljusterarna att vid behov fungera som rösträknare. 5 Fastställande av föredragningslistan Föredragslistan fastställdes utan tillägg. 6 Stiftets verksamhets och ekonomiplan Beredning: Domkapitlets framställning till stiftsfullmäktige 5/2007 Stiftsfullmäktige skall enligt KL 17b:1,1,2 p årligen godkänna stiftets verksamhets och ekonomiplan. Enligt 1 mom. 3 i arbetsordningen skall detta ske vid sammanträdet i maj. Med tanke på ansökan om medel för följande år är denna plan vägledande. Efter det att kyrkomötet har fastställt hur mycket stiftet får för följande år är det stiftsfullmäktige som vid sammanträdet i februari slår fast budgeten.

3 3 Enligt kyrkostyrelsens direktiv skall verksamhets och ekonomiplanen vara mycket kort och nämna endast de allra viktigaste tyngdpunktsområdena och verksamhetsmålen. Maximalt en och en halv sida står till förfogande. I fråga om anslagsökningen har kyrkostyrelsen beslutat att det är möjligt att höja anslaget från 2007 till 2008 med 3 % och varje år därefter likaså med 3 %. Allt annat skall motiveras särskilt. Alla stiftssekreterare och missionssekreteraren har getts möjlighet att komma med förslag till tyngdpunktsområden och verksamhetsmål, vilka i mån av möjlighet har beaktats i förslaget till framställning. Dessutom bifogas en utförligare verksamhetsplan (bilaga 1) som i huvudsak baserar sig på deras förslag i sin helhet. På grund av uppenbarligen alltför lösa direktiv till sekreterarna har det inte varit möjligt att få denna verksamhetsplan helt enhetlig vare sig till uppbyggnad eller till innehåll. Detta får anstå till nästa år. Ytterligare bifogas en mera detaljerad preliminär budget (bilaga 2) som bygger på bokslutet för 2006 och budgeten för Dessa bifogas dock inte den slutliga framställningen till kyrkostyrelsen. Vid stiftsfullmäktiges sammanträde omfattades två klämmar i samband med behandlingen av verksamhets och ekonomiplanen för Stiftsfullmäktige önskar ett närmare samarbete med kyrkans central för det svenska arbetet och de ansvariga för stiftets personalutbildning och fortbildning. Den nuvarande strukturen i stiftet förutsätter ett konstruktivt organiserat samarbete mellan alla parter. 2. Stiftsfullmäktige önskar att ett arbete sätts igång för att formulera visionen för vår kyrka på 2000 talet. Genom att fördjupa teologin kan man klargöra hur Borgå stift och församlingarna kan vara en fristad och gemenskap för människor som söker och vill leva i kontakt med vår Herre. Detta djuplodande arbete kunde ske i en arbetsgrupp under ledning av stiftets biskop. Den första klämmen har inte beaktats särskilt i planen eftersom det efterlysta samarbetet har funnits redan i flera år. Sålunda samlas en grupp (BiDDS) bestående av biskopen, Lärkkullastiftelsens direktor, svenska centralens direktor och stiftsdekanen regelbundet (ca en gång per månad) till överläggningar. Biskopen är ordförande för och Lärkkulla stiftelsens direktor medlem i nämnden för svenska centralen, i vilken stiftsdekanen dessutom har närvaro och yttranderätt. Vidare kan nämnas att stiftssekreterarna för församlingsdiakoni och ledande branschsekreteraren för diakoni, samhälle och kultur träffas månatligen till gemensam planering. Tjänsteinnehavarna ansvariga för utbildningen vid utbildningsproducenterna (DK, svenska centralen. Lärkkulla, Nykarleby, FMS och Kyrkans Utlandshjälp) samlas flera gånger per år till personalutbildningsforum (PUF) för att förbereda det framtida personalutbildningsutbudet. Dessutom sammanträder de utbildningsansvariga vid DK och Lärkkulla (stiftsdekan, utbildningssekreterare, direktor, utbildningsplanerare, LiPUF) ca en gång per månad. Vid stiftsfullmäktiges sammanträde ägnades en hel dag åt att träffa de ansvariga för barn och ungdomsarbetet vid svenska centralen och stiftets ungdomsarbetsledare samt de ansvariga för stiftets personalutbildning och yrkesutbildningen på svenska till kyrkliga yrken. Till stiftsfullmäktiges sammanträde i höst kunde man tänka sig att inbjuda nämnden för svenska centralen och dess ledande tjänsteinnehavare.

4 4 Den andra klämmen har däremot beaktats i planen så till vida att det föreslås att strategiarbetet skall vara ett av tyngdpunktsområdena De planerade stiftsdagarna hösten 2008 kan även ses som ett led i detta arbete. Till dessa är det meningen att inbjuda församlingarnas alla förtroendevalda och anställda. Domkapitlets förslag: Stiftsfullmäktige godkänner stiftets verksamhets och ekonomiplan enligt följande: Verksamhets och ekonomiplan Enhet: Borgå stift VERKSAMHETSIDÉ Att i enlighet med kyrkans bekännelse och bestämmelserna i kyrkolagen och kyrkoordningen betjäna och stöda stiftets församlingar, kyrkliga samfälligheter och anställda liksom även stiftsfullmäktige vid fullgörandet av deras grunduppgifter såsom förkunnandet av Guds ord och förvaltandet av sakramenten genom att sköta de myndighetsuppgifter som ankommer på domkapitlet, att betjäna förvaltningen och ge stöd i det dagliga arbetet, att företräda kyrkan i ärenden som gäller stiftet samt genom att föra dess talan vid domstolar och hos andra myndigheter. (KL 1:2, 4:1) TYNGDPUNKTSOMRÅDEN Strategiarbetet Rekryteringen till kyrkliga yrken Församlingsstrukturen med särskild hänsyn till personalens situation Satsning på personalutbildningen Personalvården inom diakonin Stimulering av kyrkosången i stiftet DE CENTRALA VERKSAMHETSMÅLEN INOM TYNGDPUNKTSOMRÅDENA 2008 I enlighet med stiftsfullmäktiges önskan kommer en arbetsgrupp hösten 2007 under ledning av biskopen att arbeta med att formulera visionen för vår kyrka på 2000 talet. Arbetet fortsätter under 2008 med att utforma en strategi för att förvekliga den vision man kan enas om. Rekryteringen till kyrkliga yrken innefattar både en rekrytering av personer som väljer att studera till ett kyrkligt yrke och att rekrytera bland dem som redan studerar. Detta verksamhetsmål är ett gemensamt mål för alla stiftsanställda under På grund av den förestående kommun och servicereformen är det nödvändigt att följa med dess konsekvenser för församlingsstrukturen och stöda församlingarna samt

5 5 införa stödåtgärder där de församlingsanställdas välmående och situation påverkas av förändringarna i församlingsstrukturen. Kyrkans personalutbildning genomgår som bäst strukturella förändringar vilket betyder att även stiftets personalutbildning måste omstruktureras och planeras på nytt. Samtidigt äger en satsning på rekryteringen till personalutbildningen rum. En satsning på personalvården inom församlingsdiakonin sker genom att lyfta fram tron som resurs och genom att stöda diakoniarbetarna i korstrycket av förväntningar och krav. Inom gudstjänstliv och musik satsas på uppsökande och utgivning av ny repertoar, på utbildning inom personalutbildningen och i kyrkosångskretsarna samt på stödande av församlingarnas barnkörsverksamhet genom anordnandet av stiftets barnkörsstämma i Kronoby i slutet av april EKONOMIPLAN Bokslut 2006 Budget 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan % +3 % +3 % Intäkter Kostnader Verksamhetsbidrag Motivering till ekonomiplanen Enhet: Borgå stift Biskopsgården genomgår som bäst en totalrenovering som kommer att vara färdig någon gång under år Denna sköts så att ett bostadsaktiebolag bildas för biskopsgården med Borgå stad som ägare. Detta bolag tar upp ett lån för renoveringen och lånet återbetalas i form av den hyra som domkapitlet erlägger för biskopsgården. Därför är även hyreskostnaderna till utomstående för år 2008 relativt stora och leder till att verksamhetsbidraget är mera än 3 % större än för Även om både barnkörsstämman och stiftsdagarna kommer att föranleda en hel del extra kostnader under 2008 har detta inte ansetts kräva extra anslag. Då det redan nu är klart att nästa biskopsval skall hållas under 2009 har ett extra anslag om tagits med för det året. Likaså kommer 200 års jubileet av Borgå lantdag år 2009 att medföra merkostnader för domkapitlet eftersom domkapitelshuset kommer att vara en av medelpunkterna i firandet. För detta har även reserverats Därför är verksamhetsbidraget för 2009 större än för 2010.

6 6 Bilaga 1 VERKSAMHETSPLAN FÖR BORGÅ STIFT 2008 Strategiarbetet I enlighet med den av stiftsfullmäktige antagna klämmen har en arbetsgrupp under ledning av biskopen arbetat med visioner och mål för stiftets verksamhet. Under 2008 förs detta arbete vidare genom att utarbeta en strategi för hur dessa mål skall kunna nås. Församlingsstrukturen Kommun och servicestrukturreformen kommer med säkerhet att leda till betydande förändringar även i församlingsstrukturen i Borgå stift. Detta betyder att församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna är i stort behov av stöd från domkapitlet för att finna ändamålsenliga strukturer för framtiden. Framför allt blir det fråga om att få till stånd inte bara församlingar utan även kyrkliga samfälligheter som har svensk majoritet och därigenom underlyder Borgå stift. Stiftsdagar Enligt KO 18:9,2 skall biskopen vid behov sammankalla församlingarnas förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare samt representanter för föreningar, stiftelser och anstalter till stiftsdagar vid vilka för kyrkan och stiftet aktuella frågor behandlas. De första stiftsdagarna hölls i miniformat i mars Biskopen har aviserat att han ämnar sammankalla till stiftsdagar igen hösten 2008 sålunda att alla församlingars förtroendevalda och anställda inbjuds till ett par dagars sammankomst. De vart fjärde år återkommande diakonidagarna hålls och stiftsdagarna placeras så att de inte konkurrerar med dessa. Kvinnliga präster i 20 år Den 6 mars 1988 vigdes de första kvinnorna till präster i vår kyrka. Meningen är att detta skall firas med en högtidsgudstjänst, ett seminarium och en festmiddag för både manliga och kvinnliga präster. Platsen är ännu oklar eftersom domkyrkan då ännu inte kommer att vara klar. Biskopsgården Renoveringen av biskopsgården har äntligen kommit i gång och det finns hopp om att den skall bli inflyttningsklar under Förekomsten av kreosot och asbest har fördröjt arbetet och nya överraskningar kan självfallet ytterligare komma. Meningen är i vilket fall som helst att totalrenovera biskopsgården från golv till tak både invändigt och utvändigt och även gårdsplanen. För kostnaderna står i sista hand kyrkans centralfond genom en förhöjd hyra som innehåller en återbetalning av det lån som tas för renoveringen.

7 7 Arbetshandledningen Mål De förändringar av församlingsstrukturen som sannolikt kommer att ske gör att de anställdas behov av arbetshandledning ökar. Samtidigt behöver de nuvarande arbetshandledarna stöd och fortbildning för att kunna utöva sitt handledarskap och svara på det behov som finns. Ledningsgruppen för arbetshandledning stöder arbetshandledarna i stiftet och verkar för att fler arbetshandledare skall utbildas. Verksamhet Ledningsgruppen för arbetshandledning, som tillsatts av domkapitlet, ordnar rådplägningsdagar för arbetshandledarna hösten Ledningsgruppen skickar rundbrev till arbetshandledarna med aktuell information om handledning. Ledningsgruppen fortsätter sitt arbete med att göra arbetshandledningen känd genom informationsbrev och information på stiftets hemsida. Utbildningen av nya arbetshandledare startar hösten Mål Tio nya arbetshandledare har påbörjat sitt handledararbete inom stiftet. Allt fler utnyttjar möjligheten att gå i arbetshandledning. Personalvården Mål De anställda står inför många nya utmaningar som påverkar hur de orkar i sitt arbete bl. a. på grund av förändringar i församlingsstrukturen och det nya lönesystemet som beräknas träda i kraft hösten Arbetsuppgifterna blir fler eftersom anställda pensioneras och nya tjänsteinnehavare inte alltid finns att tillgå. Den av biskopen tillsatta personalvårdsgruppen stöder församlingsanställda att bättre orka i sitt arbete. Verksamhet ASLAK och TYK rehabiliteringskurser ordnas fortsättningsvis på Norrvalla. Stödåtgärder för de anställda vars församling eller kyrkliga samfällighet berörs av en strukturförändring vidtas. Stödåtgärder som befrämjar även hela arbetslaget utvecklas. Information om åtgärder kring vården av personalen skickas till församlingarna genom brev och sätts ut på stiftets hemsida. Mål De anställda i församlingar och kyrkliga samfälligheter orkar och mår bättre. Samarbetet i församlingarna har ökat och informationsgången har blivit bättre. Studerande till kyrkliga yrken Mål Stiftet stöder de studerande i deras studier och hjälper dem att hitta och utveckla en yrkesidentitet som anställda i kyrkan. Behovet av nya arbetstagare ökar i samma takt som de stora årskullarna går i pension. Stiftet stöder de studerande så att de i högre grad ser kyrkan som en reell arbetsplats.

8 8 Verksamhet Verksamheten för teologie studerande koordineras av den av domkapitlet tillsatta kontaktgruppen för teologie studerande. Gruppen ordnar inspirationsdagar och andra samlingar. Verksamheten utvecklas så att också studerande till andra kyrkliga yrken omfattas av denna verksamhet. Bl.a. ordnas en retreat för studerande till kyrkliga yrken. Information om verksamheten sprids på stiftets hemsida, via broschyrer samt i annonser och artiklar i ämnesföreningarnas tidningar. Gruppen stöder och hjälper vid behov dem som fungerar som praktikhandledare. Mål Yrkesidentiteten bland de studerande stärks. Flera studerande väljer att börja arbeta inom stiftet. Rekryteringen Mål De församlingsanställda görs medvetna om sitt ansvar att få ungdomar att bli intresserade av att arbeta inom kyrkan. Vi deltar i kyrkans gemensamma rekryteringsprojekt samt i olika rekryteringsmässor. Verksamhet En gemensam rekryteringsstrategi utarbetas tillsammans med svenska centralen. Stiftsanställda deltar i olika rekryteringsevenemang och arbetar med att motivera församlingsanställda till att mera medvetet rekrytera unga och äldre att börja arbeta inom kyrkan. Frågan tas upp på rådplägningsdagar, kyrkoherdekonferensen, i samband med olika utbildningar och i samtal samt bearbetas i den av domkapitlet tillsatta personalutbildningsdelegationen bestående av representanter för de olika yrkeskårerna inom kyrkan. Stiftsanställda deltar i rekryteringsmässor typ Studiemässan och Knowhow mässan samt genom att vara synligt med på Höstdagarna och Ungdomens Kyrkodagar. Information om kyrkan som arbetsplats sprids genom kyrkans rekryteringsbroschyr och kyrkans rekryteringssidor på internet samt på stiftets hemsidor. Mål Antalet av dem som studerar till kyrkliga yrken och som väljer att börja arbeta inom kyrkan ökar markant. Personalutbildningen Mål Personalutbildningen genomgår en strukturell förändring inom hela kyrkan. Denna förändring är genomförd år Under år 2008 färdigställs planerna och strukturen gällande studievägen för varje yrkeskår. Samtidigt genomgås och omstruktureras personalutbildningsutbudet. Personalutbildningen utvecklas fortsättningsvis i samarbete med Lärkkulla i enlighet med det avtal som ingåtts. Samarbetet med svenska centralen utvecklas så att arbetsfördelningen blir tydligare och samarbetet får fungerande former. Den nya högre pastoralexamen, som träder i kraft , marknadsförs för att få flera att avlägga den. Kyrkans ledarskapsutbildning erbjuds också andra än präster.

9 9 Verksamhet En studieväg utarbetas för varje yrkeskår. Det nuvarande personalutbildningsutbudet ses över och sätts in på de rätta nivåerna i studievägen. Kurser för dem som avlägger högre pastoralexamen enligt den nya modellen planeras och ordnas. Personalutbildningens marknadsföring effektiveras genom personlig kontakt med de anställda samt genom personalutbildningshäftet på stiftets, Lärkkullas och kyrkans utbildningscentrals hemsidor. Anmälningssystemet till personalutbildningen utvärderas. Utbildningsunderstödets marknadsföring effektiveras ytterligare. Personalutbildningen för år 2009 planeras. Mål Personalutbildningen hittar sina nya strukturer och blir mer mångsidig. En gemensam utvärdering av avtalet mellan Lärkkulla och domkapitlet bör ske 2009, dvs. fem år efter att avtalet slutits. Resultatet av denna utvärdering gör sättet att planera personalutbildningen effektivare. Antalet deltagare i personalutbildningen ökar. Kyrko och gravgårdskulturen Mål Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna vänder sig till den av domkapitlet tillsatta nämnden för kyrko och gravgårdskultur i olika frågor som berör dess verksamhetsområde. Domkapitlet använder nämnden som sakkunnigorgan i frågor som hör till nämndens verksamhetsområde. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna inspireras att på olika sätt ta vara på kulturarvet som en viktig del av församlingsverksamheten, som också har betydelse för förkunnelsen av evangeliet som det synliggjorda ordet i form av trä, sten, metall, bild, och textilkonst. Verksamhet En kartläggning av kyrkklockorna i stiftet samt deras historiska bakgrund och antal görs. Projektpengar för detta bör anslås. Nämnden svarar på frågor om begravningsplatsernas föremåls och växtbestånd samt om annat av kulturhistoriskt och estetiskt värde. Nämnden gör på begäran uttalanden om frågor i anslutning till dessa. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna medvetandegörs om möjligheten att ansöka om understöd för att restaurera kulturhistoriskt värdefulla föremål i kyrkobyggnader och på begravningsplatser, speciellt de metallföremål som finns ute såsom t.ex. portar. Nämnden informerar på stiftets hemsidor om sin verksamhet. Mål Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna söker aktivt om restaureringsunderstöd och arbetar aktivt för att kartlägga och bevara det kulturhistoriskt värdefulla föremålen i deras ägo. Nämnden fungerar som ett rådgivande organ för församlingarna. Missionen 1. Rådplägningsdagar i mission och internationell diakoni hålls våren 2008 i form av en resa till Stockholm och S:t Klara församling. 2. Missionskommittén följer med och diskuterar aktuella frågor som berör kommitténs verksamhetsområde samt kallar minst en gång per år en inledare som kan öppna diskussionen och ge insyn i berörda ämnen.

10 10 3. Missionskommittén verkar aktivt för att information om kyrkans internationella missionsoch diakoniarbete presenteras i samband med rekryteringskampanjer i stiftet. 4. Missionskommittén fortsätter att planera den kurs i mission och internationell diakoni som kommer att hållas inom personalutbildningen under år Församlingsdiakonin Åldringsdiakonin 1. Stöd genom information 2. Stöd för församlingarnas frivilligarbete inom diakoni som t.ex. besökstjänst. 3. Utökat material för besökstjänsten. Ett häfte för besökstjänstvänner utarbetas och publiceras. Ett utvidgat material för besökstjänsten bereds, eventuellt också Power Point material. Frivilligarbete av olika slag Församlingsmedlemmarna fostras till diakonalt tänkande. Personalvården 1. Tron lyfts fram som resurs. 2. Diakoniarbetarna stöds i korstrycket av förväntningar och krav. Mål Åldringsdiakonin Besökstjänst: En utvidgad handbok i besökstjänst färdigställs. Kurs i åldringsdiakoni ordnas. 2. Personalvården Tron lyfts fram som resurs. Diakoniarbetarna stöds i korstrycket av förväntningar och krav. Gudstjänstliv och musik Övergripande mål Domkapitlet har som uppgift att främja församlingarnas gudstjänstliv och musikarbete genom konsultation, kontakter och utbildningsverksamhet samt genom materialproduktion. För att fullfölja denna uppgift följer domkapitlet med den utveckling och samverkar med den verksamhet som sker inom kyrkostyrelsen samt inom samhällets offentliga institutioner och fria organisationer i den mån dessa institutioners och organisationers verksamhet har beröringspunkter med domkapitlets verksamhet. Tyngdpunkter 1. Arbetet för en breddning av repertoaren för både allsångs och körbruk, inklusive fortsatt arbete med utgivningen av propriemusik, utförs kontinuerligt. 2. För utvecklingen av både gudstjänst och musiklivet ordnas utbildning för kyrkomusiker och andra anställda samt för kyrkosångare.

11 11 3. Körlivet i stiftet stöds genom anordnandet av stiftets barnkörsstämma samt genom nordiskt kyrkomusiksamarbete tillsammans med Finlands svenska kyrkosångsförbund r.f. 4. Psalmsången i församlingarna och skolorna stimuleras genom projektet PsalMedaljeSkoj och utgivningen av psalmer från projektet Sakral verkstad. Gudstjänstlivet Mål Gudstjänstlivet inklusive förrättningarna är centrum och utgångspunkt för all verksamhet i församlingen. Domkapitlet medverkar till att ge församlingarna ytterligare beredskap och inspiration att uppehålla och utveckla gudstjänstlivet i olika former och för olika åldersgrupper. Verksamhet För att genomföra målsättningen 1) medverkar domkapitlet till att behövliga kurser och seminarier kring gudstjänstlivet ordnas i samarbete med svenska centralen, Lärkkulla stiftelsen och Kristliga folkhögskolan i Nykarleby (2008: kurser kring musik och gudstjänstmaterial inspirerat av keltisk kristen tradition samt kring liturgisk dans), 2) arbetar arbetsgruppen för propriemusik vidare mot utgivandet av ett antifonal (en samling gregorianska introitus) enligt den nya evangeliebokens texter, 3) samarbetar stiftssekreteraren med svenska centralen kring gudstjänster för olika åldersgrupper med särskild hänsyn till unga vuxna, samt 4) deltar domkapitlet i utgivningen av nya psalmer som fortsättning på projektet Sakral verkstad. Musikarbetet Musikarbetet sker för vuxenkörernas del i nära samarbete med Finlands svenska kyrkosångsförbund r.f., i vilket stiftssekreteraren genom ett samarbetsavtal mellan domkapitlet och kyrkosångsförbundet fungerar som sekreterare. Detta arrangemang ger stiftssekreteraren en nära kontakt med musikarbetet i stiftets församlingar och möjliggör också en samordning av musikarbetet i stiftet. Mål Musikarbetet i stiftets församlingar sker både som en integrerad del av gudstjänstlivet och som en friare verksamhetsform. Domkapitlet befrämjar stiftets musikarbete både genom att fortsättningsvis stimulera psalmsången bland de yngre samt genom att stöda och utveckla köroch musiklivet bland barn, unga och vuxna i samarbete med finländska och nordiska musikorganisationer.

12 12 Verksamhet För att genomföra målsättningen 1) anordnas stiftets barnkörsstämma i Kronoby , 2) arbetar stiftssekreteraren med att söka efter lämplig existerande repertoar samt för att befrämja skapandet och utgivningen av ny repertoar inte bara för sedvanlig körverksamhet utan även med tanke på musiker i övrigt, 3) håller stiftssekreteraren kontinuerlig kontakt med stiftets kyrkomusiker genom deltagande i planeringen och genomförandet av kyrkomusikdagarna samt genom utskick, e post och domkapitlets hemsidor, 4) samarbetar domkapitlet med ansvarsområdet för kristen fostran inom svenska centralen för att stimulera psalmsången i skolorna bl.a. genom att stöda projektet PsalMedaljeSkoj, 5) fortsätter förberedelserna för den finlandssvenska kyrkomusikfesten 2010, som samtidigt är den tredje nordiska kyrkosångsfesten, varvid kyrkosångsförbundet medverkar i det nordiska nätverket mellan kyrkosångsförbunden inför planeringen av denna fest, samt 6) uppdaterar stiftssekreteraren regelbundet kyrkosångsförbundets webbsidor och ger ut Körbladet två gånger per år. Stiftsfullmäktiges beslut: Jockum Krokfors föreslog att femte punkten under de centrala verksamhetsmålen inom tyngdpunktsområdena 2008 (sid. 5) får följande lydelse: Inom församlingsdiakonin sker en satsning på personalvården genom att lyfta fram tron som resurs och genom att stöda diakoniarbetarna i korstrycket av förväntningar och krav. Förslaget understöddes av Helene Liljeström. Stiftsfullmäktige beslöt enhälligt omfatta förslaget. Monica Aaltonen föreslog att sjätte punkten under de centrala verksamhetsmålen inom tyngdpunktsområdena 2008 (sid. 5) får följande lydelse: Inom gudstjänstliv och musik satsas på sökande och utgivning av repertoar, på personalutbildning och utbildning i kyrkosångskretsarna samt på stödande av församlingarnas barnkörsverksamhet genom anordnandet av körstämma i Kronoby i slutet av april Förslaget understöddes av Jockum Krokfors. Stiftsfullmäktige beslöt enhälligt omfatta förslaget. Jockum Krokfors föreslog att femte punkten under tyngdpunktsområden (sid. 5) får följande lydelse: Personalvården inom stiftet. Förslaget understöddes av Monica Aaltonen. Stiftsfullmäktige beslöt enhälligt omfatta förslaget.

13 13 Ann Sofi Storbacka föreslog att sjätte punkten under tyngdpunktsområden (sid. 5) får följande lydelse: Stimulering av musiklivet i stiftet. Förslaget understöddes av Jockum Krokfors. Stiftsfullmäktige beslöt enhälligt omfatta förslaget. Lars Runar Knuts föreslog att ekonomiplanen (sid. 5) justeras enligt följande: Bokslut 2006 Budget 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan % +3 % +3 % Intäkter Kostnader Verksamhetsbidrag Förslaget understöddes allmänt och stiftsfullmäktige beslöt enhälligt omfatta förslaget. Helene Liljeström föreslog att andra stycket under motivering till ekonomiplanen får följande lydelse: Både barnkörsstämman och stiftsdagarna kommer att föranleda en hel del extra kostnader under Förslaget understöddes av Lars Runar Knuts. Stiftsfullmäktige beslöt enhälligt omfatta förslaget. 7 Tillsättande av kontaktgrupp Beredning: Domkapitlets framställning till stiftsfullmäktige 6/2007 Medlemmen av stiftsfullmäktige Marianne Sandström inlämnade ett så lydande initiativ till stiftsfullmäktige: Domkapitlet tillsätter en kontaktgrupp för diakoni och ungdomsarbetsledarstuderande. Motivering: Med tanke på rekryteringen till de kyrkliga arbetsplatserna bör man främja goda kontakter mellan de studerande vid yrkeshögskolan Sydväst, församlingarna, stiftet och utbildarna. En kontaktgrupp för diakoni och ungdomsledarstuderande skulle möjliggöra detta effektivt. Kontaktgruppen för teologie studerande har visat att en sådan grupp behövs och modell kunde tas av den. I gruppen torde finnas representanter för studerande diakoni tjänsteinnehavare från närliggande församlingar lärarkåren stiftet Till kontaktgruppens uppgifter kunde höra: stärka den kristna kallelsen, identiteten

14 14 mentorverksamhet kontakt med församlingarnas verksamhet samarbete med kontaktgruppen för teologiestuderanden Borgå den Marianne Sandström Sedan snart 20 år har domkapitlet årligen tillsatt en kontaktgrupp för teologie studerande bestående av representanter för de teologie studerande i Åbo och Helsingfors och teologiska fakulteten vid Åbo Akademi, fakultetskaplanen vid teologiska fakulteten i Åbo, Biskopsklubbens ordförande samt med en yngre präst som ordförande och utbildningssekreteraren som sekreterare. Denna kontaktgrupp har i första hand koncentrerat sig på de teologie studerande men har även då och då hållit kontakt med studerande till övriga kyrkliga yrken (ungdomsarbetsledare, diakoner, kantorer). Sålunda har de s.k. inspirationsdagarna vissa år varit öppna för alla dessa kategorier och även övriga gemensamma träffar har ordnats. Med anledning av initiativet har kontaktgruppen dryftat frågan om domkapitlet borde utvidga mandatet för den nuvarande kontaktgruppen eller tillsätta en skild kontaktgrupp för studerande till övriga kyrkliga yrken. Kontaktgruppen har hittills haft möjlighet att diskutera frågan bara en gång och bett om anstånd med sitt ställningstagande till hösten 2007 med tanke på att frågan kunde avgöras i samband med att en ny kontaktgrupp tillsätts i slutet av året. Gruppen är medveten om att det vore synnerligen angeläget att involvera alla dessa kategorier av studerande i arbetet men man vill ytterligare fundera på formen. Från domkapitlets sida är det också en resursfråga. En skild grupp kostar mera och kräver en större insats på tjänstemannanivå. En gemensam grupp igen blir lätt mycket stor eller mindre representativ. Då det inte är stiftsfullmäktige som tillsätter dylika grupper anser domkapitlet att det räcker med att initiativet översänds till domkapitlet att beaktas då kontaktgruppen för teologie studerande nästa gång tillsätts antingen så att denna kontaktgrupps mandat utvidgas eller så att en skild grupp för studerande till övriga kyrkliga yrken tillsätts. Domkapitlets förslag Stiftsfullmäktige översänder initiativet till domkapitlet för åtgärder. Stiftsfullmäktiges beslut: I enlighet med förslaget. 8 Pernå församlings initiativ till stiftsfullmäktige

15 15 Beredning: Domkapitlets framställning till stiftsfullmäktige 7/2007 Pernå församling har insänt ett initiativ rörande tidpunkten för församlingsval. Kyrkorådet i församlingen har vid sitt sammanträde beslutat insända initiativet till stiftsfullmäktige. Protokollet från sammanträdet lyder: KR 11 INITIATIV ANGÅENDE ÄNDRING AV TIDPUNKT FÖR FÖRSAMLINGSVAL En församlingsmedlem, Anne Hovi, har kommit in med ett initiativ angående ändring för tiden av församlingsval. (Bilaga) Enligt Valordning för kyrkan (VOK) 2:30 skall församlingsvalet påbörjas den andra söndagen i november. Denna dag sammanfaller med farsdagen. Tidpunkten är fastslagen med tanke på att de nya förtroendeorganen skall kunna börja sitt arbete följande år, och är fastställd med alla besvärstider i åtanke. Eftersom kyrkan säger sig värna om familjen är det ändå olyckligt att anställda och frivilliga engagerade i välnämnderna runt om i vårt land är tvungna att tillbringa farsdagen i arbete för valet. Därför är det motiverat att flytta valet framåt en vecka. Hovis initiativ är riktat till kyrkofullmäktige. Kyrkoordningen 7:9 ger möjligheten för en medlem av församlingen att väcka initiativ i frågor som rör församlingens verksamhet. Eftersom kyrkofullmäktige inte utan kyrkorådets beredning kan behandla ett ärende, är det nu kyrkorådets sak att behandla det. VOK kan ändras av kyrkomötet (KM). För att få ett initiativ att behandlas i KM, bör det gå via stiftsmötet. Enlig Kyrkolagen (KL) 17b 1 mom 5 är stiftsmötets uppgift att behandla de initiativ som kyrkoråden har tillställt stiftsfullmäktige. Ett initiativ görs sålunda av kyrkorådet. KYRKOHERDEN: Kyrkorådet omfattar Anne Hovis initiativ och tillställer det stiftsfullmäktige KR beslut; Enligt kyrkoherdens förslag. Enligt 2 kap. 30 i valordningen för kyrkan är andra söndagen i november valdag i församlingsval och samma söndag är även farsdag. Detta innebär att dagarna sammanfaller vart fjärde år. Det är olyckligt att församlingsvalet och farsdag sammanfaller eftersom det kan dels inverka negativt på valdeltagandet i församlingsvalet och dels förhindrar kyrkans anställda och medlemmar i valnämnderna att tillbringa farsdagen med sina familjer. Det kan konstateras att hela den kyrkliga lagstiftningen är föremål för omarbetning. Kyrkostyrelsen har tillsatt en kommission för kodifieringen av kyrkans lagstiftning, och kommissionen skall ha sitt förslag till ny lagstiftning klart före utgången av Att sända

16 16 ett initiativ till kyrkomötet för att ändra en enskild paragraf i kyrkolagen är inte ändamålsenligt. Det är bättre att sända initiativet till kyrkostyrelsen och anhålla om att ändringsförslaget beaktas i kodifieringen av den kyrkliga lagstiftningen. Domkapitlets beslutsförslag: Stiftsfullmäktige beslutar sända initiativet rörande ändring av tiden för församlingsval till kyrkostyrelsen för att initiativet skall beaktas i kodifieringen av den kyrkliga lagstiftningen. Stiftsfullmäktiges beslut: I enlighet med förslaget. 9 Stiftsfullmäktigemedlemmarna Bengt Broos och Åke Lindstedts initiativ till stiftsfullmäktige Beredning: Domkapitlets framställning till stiftsfullmäktige 8/2007 Stiftsfullmäktigemedlemmarna Bengt Broo och Åke Lindstedt har insänt följande initiativ: Till stiftsfullmäktige i Borgå Stift Ärende: Förslag till ändringar i KL och KO i avsikt att utöka demokratin i stfges arbete Den stiftsreform som trädde i kraft 2004 med bl.a. inrättande av stiftsfullmäktige och utseende av en lekmannamedlem i domkapitlet hade som en viktig motivering utökande av demokratin i stiftsförvaltningen. Stiftsfullmäktiges första mandatperiod är nu mer än halvvägs och man kan börja dra vissa viktiga slutsatser. Som viktiga punkter för att utöka demokratin kan följande anföras: 1. Stiftsfullmäktige (stfge) borde i likhet med kyrkofullmäktige (kfge) och kommunfullmäktige (kofge) kunna utse sin ordförande och givetvis även vice ordförande för 2 år åt gången, vid början av mandatperiodens 1:a och 3:e år och inte som nu genast vid arbetets början för hela mandatperioden. Jfr KO 8:2 (ordf. i kfge) och KL 10:2 (kyrkoråd, kr) 2. Vid förhinder eller jäv för ordföranden borde vice ordföranden (1:a eller vid behov 2:a vice ordf.) kunna träda i ordförandes ställe. Ordförandens rätt enligt KO 19:5 att närvara vid domkapitlets (dk) sammanträden och där ha yttranderätt är en viktig

17 17 kontaktlänk mellan stfge och dk (i båda riktningarna), men blir betungande om samma person under fyra år alltid skall vara den som skall/borde sköta denna kontakt. Däremot torde det inte vara nödigt eller ens lämpligt att både ordförande och vice ordförande (såsom i kommunstyrelse) samtidigt kan närvara. 3. I likhet med att lekmannamedlemmen i dk har en första och en andra suppleant borde även stfges ordförande kunna ha det. Detta skulle även medföra att om stfge så vill den ena kunde vara lekman och den andra präst eller t.ex. i spridda Borgå stift att man kunde beakta de olika landskapen. 4. Stfge (stfges lekmannamedlemmar) borde kunna välja lekmannamedlemmen och dennes suppleanter för 2 år åt gången, vid början av mandatperiodens 1:a och 3:e år, i likhet med att kfge utser kr för 2 år åt gången. Då lekmannamedlemmen, avvikande från prästassessorsmedlemmarna, icke har beredningskyldighet, så torde kravet på att vederbörande bör kunna samla och sedan utnyttja erfarenhet i uppdraget icke utgöra något vägande motargument. Den nu gällande bestämmelsen i KO 19:3 om att samma person kan vara lekmannamedlem för högst 2 mandatperioder (dvs. 8 år) kan väl kvarstå eftersom den är ägnad att öka antalet medverkande men borde omformas till att gälla fyra (4) 2 årsperioder, dvs. under tvenne stfgeperioder efter varandra. 5. Sättet för val av lekmannamedlemmen och dennes 1:a och 2:a suppleant borde göras friare och enklare. Nuvarande skrivning i VOK 3:8 om att man samtidigt skall rösta på en medlem och en första och en andra suppleant för denna binder samtidigt som det hos mången skapar förvirring: hur skall man göra då? Texten har hängt med från ett tidigare förslag om att man skulle välja två (2) lekmannamedlemmar varvid proportionella val med två eller flera listor med angivande av alla namn kunde ha blivit aktuellt. Enklaste lösningen i det nya läget torde vara att meningen stryks, alternativt att hela paragrafen upphävs. Bestämmelserna om stfges ordf. och dk:s lekmannamedlem Nuvarande text Föreslagen text Kyrkolagen Kl 17b:2 mom.3 Stiftsfullmäktige väljer inom sig för sin mandatperiod en ordförande och en vice ordförande Stiftsfullmäktige väljer inom sig vid första sammanträdet under året det första och det tredje året av sin mandatperiod en ordförande samt en första och en andra vice ordförande, vilka i denna ordning träder i

18 18 ordförandens ställe vid förhinder eller jäv Till ordförande skall väljas en lekmannaledamot Till ordförande skall väljas en lekmannaledamot (Jfr med KO 8:2 och KL 19:2 ifråga om ordalydelserna) KL 19:2 mom. 1 Medlemmar av domkapitlet är biskopen en lekmannamedlem mom. 4 Lekmannamedlemmen har en första och en andra suppleant, vilka i denna ordning träder i lekmannamedlemmens ställe vid förhinder eller jäv (samma) (samma) KL 19:3 Behörig som lekmannamedlem är en sådan lekmannamedlem i en församling som är valbar till ett förtroendeuppdrag i församlingen och har samtyckt till att kandidera. Lekamannamedlemmen och suppleanterna väljs för fyra år åt gången Rösträtt vid valet har lekmannamedlemmarna i stiftsfullmäktige (samma) Lekmannamedlemmen och suppleanterna väljs för två år åt gången vid stiftsfullmäktiges första sammanträde för året under mandatperiodens första och tredje år. (samma) Kyrkoordningen Samma person kan väljas till prästassessor för högst två mandat perioder eller till lekmannamedlem för högst fyra 2 årsperioder. KO 19:3 Samma person kan väljas till prästassessor eller till lekmannamedlem för högst två mandatperioder. KO 19:5,2 Ordföranden för stiftsfullmäktige har närvaro och yttranderätt vid domkapitlets sammanträden, men inte rätt att delta i Ordföranden för stiftsfullmäktige eller vid förfall eller jäv för denna vice ordföranden (osv.)

19 19 besluten Valordningen för kyrkan VOK 3:8 Valet av lekmannamedlemmen i domkapitlet Valet av lekmannamedlemmen i förrättas med slutna sedlar som majoritetsval. domkapitlet förrättas som I valet röstar man samtidigt på en första och majoritetsval. andra suppleant för Stiftsfullmäktigemedlemmars initiativ omfattar fem punkter som behandlas nedan: 1. Enligt initiativet skall mandatperioden för ordföranden i stiftsfullmäktige vara två år. Ändringen kan anses vara motiverad eftersom arbetsbördan på detta sätt inte blir så betungande för stiftsfullmäktiges ordförande med tanke på ordförandeskapet men också med tanke på närvarorätten vid domkapitlets sammanträden. 2. Enligt initiativet skall stiftsfullmäktiges vice ordförande kunna träda i ordförandens ställe. Här avses antagligen framförallt närvarorätten i domkapitlets sammanträden. Det kan konstateras att kyrkomötet på sin vårsession 2007 ( ) ändrat 19 kap. 5 i kyrkoordningen så att stiftsfullmäktiges vice ordförande har närvaro och yttranderätt vid domkapitlets sammanträden när stiftsfullmäktiges ordförande är förhindrad. Nämnda ändring träder i kraft Initiativet avviker från nämnda ändring genom att det i initiativet föreslås att det skall väljas två vice ordförande. 3. I initiativet föreslås att det skall väljas en andra suppleant för stiftsfullmäktiges ordförande. Ordförandens förhinder eller jäv har inte varit något problem i vårt stift när det gällt deltagande i stiftsfullmäktiges sammanträden. Ändringen skulle troligen få sin största betydelse om vice ordförandena skulle få rätt att närvara vid domkapitlets sammanträden. Ändringsförslaget kan anses vara motiverat. 4. Enligt initiativet skall lekmannamedlemmens och suppleanternas mandatperiod vara två år. De skall kunna omväljas högst fyra gånger. Det kan konstateras att domkapitlets verksamhetsfält är mycket vitt och av en domkapitels medlem krävs goda kunskaper i förvaltning men också i fråga om läran och om stiftet. En förkortning av lekmannamedlemmens mandatperiod till endast två år torde innebära en försvagning av lekmannamedlemmens ställning även om möjlighet till omval finns. 5. Enligt initiativet bör sättet för val av lekmannamedlem och suppleanter göras friare och enklare. Ändringsförslaget är motiverat, eftersom valet av lekmannamedlem och suppleanter förorsakade osäkerhet i senaste val. Det kan konstateras att hela den kyrkliga lagstiftningen är föremål för omarbetning. Kyrkostyrelsen har tillsatt en kommission för kodifieringen av kyrkans lagstiftning, och kommissionen skall ha sitt förslag till ny lagstiftning klart före utgången av Att sända ett initiativ till kyrkomötet för att ändra vissa paragrafer i kyrkolagen, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan är inte ändamålsenligt. Det är bättre att sända initiativet till kyrkostyrelsen och anhålla om att ändringsförslaget beaktas i kodifieringen av den kyrkliga lagstiftningen.

20 20 Domkapitlets beslutsförslag: Stiftsfullmäktige beslutar sända initiativet till kyrkostyrelsen för att punkterna 1 5 skall beaktas i kodifieringen av den kyrkliga lagstiftningen. Stiftsfullmäktiges beslut: I enlighet med förslaget. 10. Övriga ärenden Stiftsfullmäktiges nästa sammanträde blir i S:t Mårtensgården i Mariehamn. 11. Sammanträdets avslutning Sammanträdet avslutades kl med Herrens välsignelse.