Resultatdialog Sid 1(14) Rapport, Anna-Lena Norlander Groth,

Transkript

1 Sid 1(14) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Rapport, Anna-Lena Norlander Groth, Resultatdialog 2014 Karlstads kommun Webbplats karlstad.se E-post Organisationsnr Postadress Karlstads kommun Karlstad Besöksadress Kontaktcenter Västra Torggatan 26 Telefon Fax Bankgiro

2 2 Skoldirektörens reflektion Nu har vi genomfört vår första resultatdialog. Genomförandet har inte varit helt problemfritt och vi har ibland fått göra anpassningar efter vägen. När vi nu avslutar 2014 års resultatdialog kan jag ändå konstatera att de allra flesta som deltagit, ser ett värde i arbetssättet och vill medverka igen, vilket är ett gott betyg. Det gäller inte minst nämndens politiker. Resultatdialogen har gett oss ökad kunskap som vi långsiktigt och uthålligt ska ta tillvara i våra utvecklings- och förbättringsarbeten. De lärdomar och slutsatser som konstaterats i 2014 års resultatdialog kommer därför att resultera i konkreta arbetsuppgifter för flera av oss, med syfte att skapa bättre förutsättning för barnens och elevernas lärande och utveckling. Exempel på sådana områden är att säkerställa vikarierekryteringen och pedagogisk utvecklingstid i förskola och fritidshem samt utarbeta stödmaterial angående beslutet om kostnadsfri utbildning. För att resultatdialogen fortsatt ska vara framgångsrik behöver vissa förändringar göras. Grundsärskolans och fritidshemmens samtal ska genomföras var för sig och inte som tidigare vara en del av grundskolans samtal. Förskolans resultatblad behöver utvecklas för att bli ett bättre underlag för analys och samtal. Men den kanske allra viktigaste förändringen är att resultatdialogens genomförande anpassas till barn- och ungdomsnämndens styr- och kvalitetssystem. Konstaterade förbättringsområden och lärdomar blir naturliga underlag till strategisk plan och till verksamhetsplanen och kan då få större genomslag. Min bedömning är att vi är på god väg att skapa ett forum där vi från olika nivåer i organisationen, har en systematisk och tydlig dialog om konkreta utvecklingsområden, för såväl respektive enhet som för helheten. På så sätt kan vi skapa gemensam förståelse av och för vårt uppdrag och bidra till gemensamma konkreta strategier för hur målen ska uppnås på varje enhet och av helheten års resultatdialog kommer inte att innehålla någon självvärdering utan fokus kommer dels att vara på uppföljning av föregående års resultatdialog, dels 2015 års resultat och egna utvecklingsarbeten. För skolans del kommer också enheternas elevhälsoplaner att vara underlag. Resultatdialogens utmaning är inte att det saknas resultat. Utmaningen är istället att vi behöver utveckla vår kunskap i att analysera och förstå de data vi har och inte minst att få fatt i och förstå de data som har störst betydelse för verksamheten. En viktig uppgift blir därför att öka vår egen kunskap vilket också är ett av syftena med resultatdialogen. Resultatdialogen kommer därför att vara en viktig arbetsuppgift framöver. Karlstad 10 augusti 2015 Staffan Skoglund Tf skoldirektör, barn och ungdom

3 3 Innehåll 1 Inledning Genomförande Resultatdialogens nivåer Resultatdialogens återföring Innehåll Slutsatser och lärdomar Enhetsnivå Förskola Grundskola Grundsärskola Fritidshem Enkätundersökning Skolområdes- och förvaltningsnivå Områden som behöver utvecklas Huvudmannanivå Kunskapsnivån i hela nämnden blir större Underlag till barn- och ungdomsnämnden... 13

4 4 1 Inledning Barn- och ungdomsnämnden och dess verksamheter har genomfört 2014 års resultatdialog. Resultatdialogen ingår i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och syftar till att bidra med information och kunskap till huvudmannen och enheterna som grund för beslut och insatser. Detta för att skapa optimala förutsättningar med såväl ökad måluppfyllelse som kvalitet som följd. Genomförandet av resultatdialoger har sin grund dels i skollagens krav på huvudmannen och enheterna att analysera vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse, dels i kommunens ambition att stödja pedagoger, förskolechefer och rektorer i deras egna utvecklingsarbeten. Genom resultatdialogen säkerställs skollagens krav på huvudmannen att genomföra dialoger med enheterna om verksamheternas utvecklingsbehov. Förhoppningsvis bidrar även resultatdialogerna till lärande och kunskap om sambanden mellan förutsättningar, processer och dess resultat samt ökar öppenheten och transparensen mellan organisationens ansvarsnivåer.

5 5 2 Genomförande 2014 års resultatdialog består av följande fyra moment: självvärdering, analys av självvärdering och resultatblad, samtal mellan resultatdialogens deltagare och närmaste chef samt återföring av resultatdialogens lärdomar och slutsatser. 2.1 Resultatdialogens nivåer Resultatdialogen har genomförts på tre nivåer, dels enhetsnivå, dels skolområdes-/förvaltningsnivå och därefter på huvudmannanivå. Utförandet av dialogerna har varierat på de olika nivåerna då ansvar och uppdrag skiljer sig åt. Resultatdialogerna på förvaltnings/skolområdes- och huvudmannanivå har i huvudsak utgått från enheternas sammanfattande lärdomar och slutsatser. Totalt har 191 pedagoger och 48 förskolechefer/rektorer medverkat på enhetsnivå. För förskolan har 22 förskolechefer och 105 pedagoger deltagit. Medan grundskolans, grundsärskolans och fritidshemmens resultatdialoger omfattade 26 rektorer och 86 lärare/fritidspedagoger. Totalt genomförde skolområdescheferna 68 samtal med förskolechef/rektor och pedagoger. Här är det viktigt att påpeka att de medverkande utgör endast en liten del av förskolans och skolans totala antal pedagoger. På förvaltningsnivå har de tre skolområdescheferna samtalat med skoldirektören, om respektive skolområdes analyser och behov av åtgärder. Barn och ungdomsnämndens ledamöter indelades i två grupper och förde sedan en dialog med skoldirektör, skolområdeschefer, samt en förskolechef och två rektorer vilka representerade cheferna. 2.2 Resultatdialogens återföring Samtliga samtal har dokumenterats av barn- och ungdomsförvaltningens två utredare, en praktikant från universitetets statsvetarprogram samt kvalitetsstrateg, enligt mer eller mindre givna mallar. All dokumentation har därefter återgivits och kommunicerats med berörda deltagare. Likaså har skolformsbaserade dokumentationer sammanställts. Återföringar från skolområdescheferna till cheferna har bland annat gjorts i samband med utvecklingssamtal och vid arbetsplatsträffar. Förskolechefers och rektorers återkoppling till sina respektive pedagoger har varierat. Slutligen har medverkande pedagoger och chefer besvarat en enkät med frågor om resultatdialogens samtliga moment. Rektorsutbildningen vid Karlstads universitet har vidare följebeforskat resultatdialogen genom att följa några av samtalen och intervjua vissa medverkande i skolområde Öst. En återkoppling kommer att ges till samtliga chefer i augusti 2015 och till barn- och ungdomsnämnen i september

6 6 3 Innehåll Resultatdialogen har omfattat skolformerna förskola, grundsärskola och grundskola samt fritidshem. Förskoleklassen och den pedagogiska omsorgen ingick inte i 2014 års resultatdialog. Orsaken till att förskoleklassen och den pedagogiska omsorgen inte berördes, berodde på att det var nödvändigt att göra begränsningar, detta med tanke på resultatdialogens tidsåtgång. Ambitionen är dock att nämndens samtliga verksamheter ska belysas men det behöver inte betyda att alla verksamheter redovisas skriftligt varje år års resultatdialog fokuserade på följande områden: 1. Systematiskt kvalitetsarbete, 2. Normer och värden, 3. Kunskaper, 4. Skolans elevhälsa och förskolans barnhälsoteam. Områdena valdes med tanke på konstaterade förbättringsområden av såväl huvudmannen som av Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Vissa områden såsom normer och värden och kunskapser, avses vara återkommande i resultatdialogen, medan andra områden kan komma att variera. Områdena här ovan var grund för såväl självvärderingen som analysarbetet samt samtalet. I samtalen gavs dessutom utrymme för enheternas egna valda områden, såsom lokala utvecklingsarbeten och lärdomar, förutsättningars betydelse eller annat som pedagoger och chefer ville lyfta till nästa nivå. Självvärderingens frågeställningar har hämtats från Skolverkets självskattningsverktyg Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet (BRUK).

7 7 4 Slutsatser och lärdomar Generellt för skolformerna och fritidshemmen framkommer i samtalen, att resultatdialogen i allmänhet och samtalen i synnerhet, har uppskattats av de medverkande. Flera pedagoger beskriver att samtalen varit lärorika och att de som pedagoger, deras uppdrag samt arbetets förutsättningar har uppmärksammats på ett positivt sätt. Här nedan följer en sammanfattning av respektive skolforms/verksamhets lärdomar och slutsatser. De redovisade lärdomarna/slutsatserna är inte rangordnade. Redovisningen saknar därför prioritering. 4.1 Enhetsnivå Förskola - En tankeväckande fråga är hur det kan komma sig att pedagogerna generellt är mer positiva i självvärderingarna än vad förskolecheferna är. - En intressant iakttagelse är att 90 procent av pedagogerna anser att de till stor del eller helt har den kompetens de behöver för att kunna följa upp, dokumentera och analysera verksamhetens kvalitet samtidigt som behov av stöd efterfrågas. - Av svaren i självvärderingen att döma behöver insatser göras, för att stärka förskollärares och förskolechefers analyskompetens och då särskilt hur barngruppers utformning påverkar barnens lärande och utveckling. - Gemensam förståelse för och av begrepp behöver utvecklas. Exempel på sådana begrepp är förskolans måluppfyllelse och huvudmannen. - Det är angeläget att den pedagogiska utvecklingstiden säkerställas utifrån ett likvärdighetsperspektiv för barnen. Vad kan vi lära hur den pedagogiska utvecklingstiden ska förläggas och utformas, då vissa förskolor lyckats bättre att skapa pedagogisk utvecklingstid än andra? - Fortsatta insatser behöver göras för att säkerställa vikarieanskaffningen. - Bristen på ändamålsenliga lokaler är en försvårande omständighet för vissa förskolors undervisning. - Förskolornas arbetsplaner har implementerats som redskap för styrning och ledning, emellertid har de inte implementerats fullt ut. Även om nästan 80 procent av de tillfrågade pedagogerna svarar att arbetsplanerna till stor del eller helt är ändamålsenliga och kända av all personal finns det fortsatt förskolor som saknar arbetsplaner. Likaså framkommer att det vid vissa förskolor förekommer osäkerhet kring arbetsplanernas syfte och användning. Arbetsplanernas koppling till det pedagogiska ledarskapet behöver därför tydliggöras. - En överväldigande del av både pedagoger och förskolechefer svarar att de till stor del eller helt utgår från förskolebarnens eget

8 utforskande och frågor för planering av verksamheten. Hur detta görs och synliggörs är en intressant fråga att lära mer om tillsammans. - Förskolans resultat består mestadels av resultat från kund- och brukarundersökningen (KBU) då förskolorna till stor del saknar gemensamma kvalitetsindikatorer. Det är viktigt att komma ihåg att KBU-resultaten speglar vårdnadshavarnas nöjdhet och att de säger ingenting om pedagogernas egna bedömningar av utbildningens måluppfyllelse i relation till de nationella målen. Det är därför angeläget att utarbeta gemensamma indikatorer för kommunens förskolor. - Övergångar för barn i behov av särskilt stöd mellan förskolor behöver säkerställas - En fjärdedel av de tillfrågade pedagogerna anser att de inte har välfungerande barnhälsoteam på förskolan. Hela 60 procent av pedagogerna är av uppfattningen att barnhälsoteamen inte alls utvärderas enligt den överenskommelse som finns. Det visar att syfte och förutsättningar för arbetet kring barnhälsoteamen behöver förtydligas och säkerställas. - Ett material behöver tas fram som stöd till pedagoger och förskolechefer med syfte att förtydliga gränsdragningar som rör beslutet om kostnadsfri utbildning Grundskola - Lärarnas och rektorernas bilder av verksamheten är mer överensstämmande än vad som är fallet med förskollärarnas och förskolechefernas bedömningar. - Av samtalen att döma är skolornas arbetsplaner och dess syfte kända. - En intressant iakttagelse är att merparten av lärarna anser att den information som samlats in för att bedöma elevernas kunskaper används för att utvärdera och utveckla undervisningen. Hur detta görs och synliggörs är en intressant fråga att lära mer om tillsammans. - Insatser behöver göras för att säkerställa vikarieanskaffningen. - Glädjande är att en överväldigande majoritet av lärarna och rektorerna anser sig till stor del eller helt, kontinuerligt följa upp och dokumentera de åtgärder, som vidtas för att kränkningar ska upphöra. - Det är likaså positivt att merparten av lärarna och rektorerna till stor del eller helt, anser sig ha den kompetens som krävs, för att göra en likvärdig bedömning och betygssättning av varje elev. Likväl efterfrågas mer stöd inom området. - På flertalet skolor har pojkar sämre resultat än flickor. På Norrstrandsskolan årskurs 4-6 har man lyckats bryta trenden och hänvisar till att man nu ställer högre krav på pojkarna. På vilket sätt kan vi lära av deras erfarenheter och lärdomar? - Bristen på vissa ändamålsenliga lokaler, tillgången till IKT och stora klasser framhålls på vissa enheter som försvårande omständigheter för att utveckla kvaliteten i undervisningen. - Behov av kompetensutveckling inom områdena 8

9 Förmågan att göra analyser Bedömningsarbete, sambedömning och hjälp med att tolka resultat Pedagogisk dokumentation Klassrumsklimatet skapa motiverande studiekultur Värdegrundsarbetet Bättre kunskap om elever i behov av särskilt stöd och hur skolan kan möta dessa Bättre kunskap om nyanlända elevers behov - Ett material behöver tas fram som stöd till pedagoger och rektorer med syfte att förtydliga gränsdragningar som rör beslutet om kostnadsfri utbildning Grundsärskola - Vid samtalen mellan lärare, fritidspedagog, rektor och skolområdeschef tenderar grundsärskolan att försvinna. Samtalen i nästa års resultatdialog behöver därför säkerställas genom att de genomförs på annat sätt. - Då specifika resultat saknas för grundsärskolan är det angeläget att grundsärskolans resultat säkerställs till nästa års resultatdialog. - Lärarnas och rektorernas bilder av grundsärskolans utbildning är mer överensstämmande än vad som är fallet med förskollärarnas och förskolechefernas bedömningar. - Särskolans lärare analyserar och bedömer i större utsträckning hur förutsättningarna och arbetssätt etc. påverkar måluppfyllelsen, än vad förskolans, grundskolans och fritidshemmens lärare och pedagoger gör. En intressant fråga är vad övriga skolformer/verksamheter här kan lära av grundsärskolan lärare. - Av självvärderingen att döma finns inte arbetsplaner på alla av grundsärskolans enheter och de som finns är inte alltid kända hos alla. Insatser behöver därför göras för att förtydliga arbetsplanens syfte och dess koppling till det pedagogiska ledarskapet. - Glädjande är att en överväldigande majoritet av lärarna och rektorerna anser sig nästan helt ha fungerande rutiner för att upprätta en plan mot diskriminering. - Det är likaså positivt att merparten av lärarna och rektorerna till stor del eller helt, anser sig ha den kompetens som krävs, för att göra en allsidig och likvärdig bedömning av varje elev. - Elevhälsans och lärarnas dialog om det gemensamma uppdraget att stödja elevernas utveckling mot målen, bör ses över då en fjärdedel av lärarna uppger att så sker endast till viss del. - Ett material behöver tas fram som stöd till pedagoger och rektorer med syfte att förtydliga gränsdragningar som rör beslutet om kostnadsfri utbildning.

10 4.1.4 Fritidshem - Vid samtalen mellan fritidspedagog, lärare, rektor och skolområdeschef tenderar fritidshemmen att försvinna. Samtalen i nästa års resultatdialog behöver därför säkerställas. - Flera enheter lyfter bristen på tid för planering, uppföljning och reflektion som den största utmaningen. En översyn behöver därför göras över hur den pedagogiska utvecklingstiden är fördelad på fritidshemmen. - Behov av kompetensutveckling inom områdena Förmåga att göra analyser Värdegrundsarbetet Bättre kunskap om elever i behov av särskilt stöd och hur fritidshemmet kan möta dess Nyanlända elevers behov Pedagogisk dokumentation. - Uppdraget att genomföra barnkonsekvensanalyser behöver förtydligas. Hur och vad kan vi lära om barnkonsekvensanalyser? - Glädjande är att arbetsplanerna ses som ett stöd i fritidshemmens utvecklingsarbeten. Det bör dock säkerställas att alla fritidshem har arbetsplaner för den egna verksamheten. - I samtalen framkommer en osäkerhet om olika begrepps betydelse. Insatser behöver därför göras för att bidra till en ökad gemensam förståelse av till exempel begreppet analys. - Insatser behöver göras för att säkerställa vikarieanskaffningen. - Resursfördelningssystemet och dess syfte behöver förklaras. - Fritidshemmens resultat består mestadels av resultat från kund- och brukarundersökningen (KBU) då fritidshemmen till stor del saknar gemensamma kvalitetsindikatorer. Det är viktigt att komma ihåg att KBU-resultaten speglar elevernas nöjdhet och att de säger ingenting om pedagogernas egna bedömningar av utbildningens måluppfyllelse i relation till de nationella målen. Kvalitetsindikatorer för fritidshemmens verksamhet behöver därför tas fram. - Ett material behöver tas fram som stöd till pedagoger och rektorer med syfte att förtydliga gränsdragningar som rör beslutet om kostnadsfri utbildning Enkätundersökning Cirka 60 procent av de pedagoger och chefer, som medverkade i resultatdialogen, besvarade huvudmannens uppföljningsenkät. Sammanfattningsvis kan sägas att pedagogerna är mer positiva än cheferna i sina svar. Hela 91 procent av pedagogerna instämmer, till stor del eller helt, i påståendet att det är värdefullt att resultatdialoger genomförs kontinuerligt, att jämföra med 88 procent för förskolecheferna och rektorernas 52 procent. Förskolecheferna är i allmänhet positivare i sina svar än rektorerna bortsett från de påståenden som handlar om förskole- och skolbladen. Här svarade endast 6 procent av förskolecheferna att förskolebladen till stor del, har utgjort god grund för resultatdialogens samtal. Medan 68 procent av 10

11 pedagogerna och 62 procent av rektorerna instämde till stor del eller helt i samma påstående. Rektorerna är mer avvaktande till de påståenden som belyser nyttan av resultatdialogen. I påståendet, resultatdialogen skapar bra förutsättningar för att utveckla verksamheten, instämmer 82 procent av pedagogerna och 82 procent av förskolecheferna till stor del eller helt medan 38 procent av rektorerna anser detsamma. Enligt enkäten finner merparten av de medverkande att samtalet har präglats av en konstruktiv dialog. Hela 94 procent av förskolecheferna och 91 procent av pedagogerna anser, till stor del eller helt, att samtalet präglades av en konstruktiv dialog, medan 72 procent av rektorerna är av samma mening. 4.2 Skolområdes- och förvaltningsnivå Skolområdescheferna menar att resultatdialogen och främst samtalen varit betydelsefulla och bidragit med underlag till analyser om vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse. Genom samtalen har de fått ökad kunskap om den samlade verksamheten på respektive skolområde. En sådan kunskap är att de kan se stora skillnader mellan rektorernas förståelse av sitt uppdrag och sina möjligheter att påverka resultaten likaså att förståelsen av styrkedjan varierar. Underlag för skoldirektörens och skolområdeschefernas resultatdialog var följande frågeställningar: Skolområdeschefernas egna reflektioner över skolområdets resultat vad sticker ut? Vad behöver du ta tag i och utarbeta strategier kring med anledning av resultaten? /Vilka möjliga åtgärder ser du? Vad behöver vi tillsammans ta tag i och utarbeta strategier kring med anledning av resultaten? Vad har du lärt av resultatdialogen? På vilket sätt har du använt dig av resultatdialogerna? Vad behöver vi lära mer om tillsammans? Utöver frågorna var enheternas lärdomar och slutsatser grund för samtalet och då utifrån ett taktiskt och strategiskt perspektiv. Flera av skolområdeschefernas reflektioner, slutsatser och lärdomar överensstämmer med enheternas. Ett återkommande förbättringsområde för förskolan är bristen på pedagogisk utvecklingstid. Skolområdescheferna konstaterar att de behöver fortsätta fokusera på att skapa goda förutsättningar för enheterna såsom ändamålsenliga lokaler, tillgången till IKT och pedagogisk utvecklingstid. Satsningar behöver fortsatt göras för att stärka förskolechefernas och rektorernas pedagogiska ledarskap. Genom samtalen har också skolområdescheferna fått en tydligare bild av kopplingen mellan ledarskapet och arbetsplanens betydelse i styrningen och ledningen av verksamheten. Vad gäller förskolans, skolans och fritidshemmens arbete, lyfts liksom hos enheterna, behovet av ökad analyskunskap. Här påpekas även behovet av att skapa gemensam förståelse för och av begrepp för att stärka det professionella språket. Likaså konstateras behovet av att resultat tas fram 11

12 även för grundsärskolan, inte minst för att kunna analysera och fördjupa samtalen om verksamhetens måluppfyllelse. Här nedan är några områden som bedöms behöva utvecklas på förvaltningsnivå. Utvecklingsområden på skolområdesnivå redovisas inte här. De kommuniceras av respektive skolområdeschef Områden som behöver utvecklas Följande områden bedöms vara angelägna utvecklingsområden på förvaltnings- och skolområdesnivå. Utveckla kunskapen om att göra analyser och verksamhetsbedömningar på områdes- och förvaltningsnivå Göra tydligare analyser på skolområdes- och förvaltningsnivå som grund för prioriteringar, beslut och insatser Utveckla och säkerställa resultatdialogens återkoppling mellan nivåerna Infoga resultatdialogens slutsatser och lärdomar i barn- och ungdomsnämndens styrmodell. Efter gjorda analyser och prioriteringar ska dessa ingå i såväl barn- och ungdomsnämndens strategiska plan som verksamhetsplan och därmed bidra till ökad tydlighet och framförhållning. 4.3 Huvudmannanivå Kunskapsnivån i hela nämnden blir större Citatet ovan är en sammanfattande kommentar från barn- och ungdomsnämndens ordförande, i ett av de samtal som nämndens ledamöter förde med skoldirektör, skolområdeschefer, förskolechef och rektorer, angående den genomförda resultatdialogen. Även övriga ledamöter är positivt inställda till resultatdialogens arbetsform och den information och den kunskap som nämnden får. Inte minst som underlag till de förskole- och skolbesök som nämndens ledamöter regelbundet gör. Vidare påpekades att informationen och kunskapen från resultatdialogen inte bara gagnar nämndens arbete utan även är värdefullt för det strategiskt långsiktiga partipolitiska arbetet i kommunen. Resultatdialogen ses som en viktig del i huvudmannens systematiska kvalitetssystem. I samtalen konstaterades dock att då resultatdialogen genomförts för första gången finns det områden som kan förbättras. Bland annat ska 2015 års resultatdialog genomföras oktober-november och kommer då att vara en naturlig del i nämndens styr- och kvalitetssystem. Resultatdialogens lärdomar och slutsatser kan då komma att vara underlag för nämndens samlade redovisning av kvalitet och måluppfyllelse, nämndens strategiska plan och för verksamhetsplanen. Likaså behöver analyskunskapen förbättras så att orsak- och- verkan-analyser om vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse blir konkretare. Detta för att nämnden ska få tillgång till professionens egna konkreta lärdomar och behov och därmed få vetskap om hur man som politiker kan stödja dessa. Men också som underlag för uppföljning av måluppfyllelse och verksamhetens kvalitet utifrån de nationella målen. I samtalen framkom inte bara värdet av informations- och kunskapsöverföringen från enheter och chefer till huvudmannen, utan även

13 det positiva i att som pedagog bli sedd och få samtala om sin egen verksamhet dels med kollegor dels med representanter för nästa ansvarsnivå. 13 Hur kommer enheterna att märka avtryck från resultatdialogen? Det sammanfattande svaret på den frågan, var att kunskapen och informationen som nämnden nu har fått, kommer att vara underlag för diskussion i nämnden och för kommande förskole- och skolbesök. Mer tid behövs för att sätta sig in i materialet och det behövs svar på fler frågor. Önskemål framfördes därför om att få ta del av dokumentationen på enhetsnivå som grund för förskole- och skolbesöken. Vissa frågor som lyfts i resultatdialogen, såsom lokaler och gruppstorlekar, konstaterades redan vara aktuella och diskuteras i nämnden. Stort intresse väckte emellertid de områden som genomgående är utvecklingsområden såsom behovet av vikarier, pedagogisk utvecklingstid i förskola och fritidshem och behovet av utbildning i analyskunskap för samtliga. En viktig förutsättning är att resultatdialogen anpassas till nämndens strategiska arbete och på så vis blir en naturlig del av nämndens styrsystem. Avslutningsvis kan sägas att nämndens ledamöter ser en stor potential i resultatdialogens arbetssätt och ser fram emot det fortsatta arbetet Underlag till barn- och ungdomsnämnden Inför nämndens samtal med skoldirektör, skolområdeschefer, förskolechef och rektorer gjordes ett urval av enheternas lärdomar och slutsatser. Urvalet gjordes av barn- och ungdomsförvaltningens skoldirektör, skolområdeschef och planeringschef, med anledning av den begränsade tiden. Valet gjordes utifrån föresatsen att belysa såväl strukturella som verksamhetsmässiga utvecklingsområden. Nämndens ledamöter har därutöver fått samtliga skolformsdokumentationer. Underlag för samtalen var följande: Gemensamma slutsatser och lärdomar för samtliga: - I samtalen framkommer att resultatdialogen i allmänhet och samtalet i synnerhet har uppskattats av berörda lärare, pedagoger och chefer. - Flera pedagoger beskriver att samtalen varit lärorika och att de som lärare och pedagoger, deras uppdrag samt arbetets förutsättningar har uppmärksammats på ett positivt sätt. - Fortsatta insatser behöver göras för att säkerställa vikarieanskaffningen. - Behov av kompetensutveckling i att göra analyser och skapa en gemensam förståelse av begrepp. - Ett material behöver tas fram som stöd till pedagoger och förskolechefer med syfte att förtydliga gränsdragningar som rör beslutet om kostnadsfri utbildning. Slutsatser och lärdomar för förskola - Det är angeläget att den pedagogiska utvecklingstiden säkerställas utifrån ett likvärdighetsperspektiv för barnen. Vad kan vi lära hur den pedagogiska utvecklingstiden ska förläggas och utformas, då vissa förskolor lyckats bättre att skapa pedagogisk utvecklingstid än andra? - Bristen på ändamålsenliga lokaler är en försvårande omständighet för vissa förskolors undervisning.

14 - En fjärdedel av de tillfrågade pedagogerna anser att de inte har välfungerande barnhälsoteam på förskolan. Hela 60 procent av pedagogerna är av uppfattningen att barnhälsoteamen inte alls utvärderas enligt den överenskommelse som finns. Det visar att syfte och förutsättningar för arbetet kring barnhälsoteamen behöver förtydligas och säkerställas. Slutsatser och lärdomar för grundskola - En intressant iakttagelse är att merparten av lärarna anser att den information som samlats in för att bedöma elevernas kunskaper används för att utvärdera och utveckla undervisningen. Hur detta görs och synliggörs är en intressant fråga att lära mer om tillsammans. - På flertalet skolor har pojkar sämre resultat än flickor. På Norrstrandsskolan årskurs 4-6 har man lyckats bryta trenden och hänvisar till att man nu ställer högre krav på pojkarna. På vilket sätt kan vi lära av deras erfarenheter och lärdomar? - Bristen på vissa ändamålsenliga lokaler, tillgången till IKT och stora klasser framhålls på vissa enheter som försvårande omständigheter för att utveckla kvaliteten i undervisningen. - Behov av bättre kunskap om elever i behov av särskilt stöd och hur skolan kan möta dessa. Slutsatser och lärdomar för grundsärskola - Då specifika resultat saknas för grundsärskolan är det angeläget att grundsärskolans resultat säkerställs till nästa års resultatdialog. - Elevhälsans och lärarnas dialog om det gemensamma uppdraget att stödja elevernas utveckling mot målen, bör ses över då en fjärdedel av lärarna uppger att så sker endast till viss del. Slutsatser och lärdomar för fritidshem - Flera enheter lyfter bristen på tid för planering, uppföljning och reflektion som den största utmaningen. En översyn behöver därför göras över hur den pedagogiska utvecklingstiden är fördelad på fritidshemmen. - Uppdraget att genomföra barnkonsekvensanalyser behöver förtydligas. Hur och vad kan vi lära om barnkonsekvensanalyser? - Fritidshemmens resultat består mestadels av resultat från kund- och brukarundersökningen (KBU) då fritidshemmen till stor del saknar gemensamma kvalitetsindikatorer. Det är viktigt att komma ihåg att KBU-resultaten speglar elevernas nöjdhet och att de säger ingenting om pedagogernas egna bedömningar av utbildningens måluppfyllelse i relation till de nationella målen. Kvalitetsindikatorer för fritidshemmens verksamhet behöver därför tas fram. Slutsatser och lärdomar angående resultatdialogens form - Vid samtalen mellan lärare, fritidspedagog, rektor och skolområdeschef tenderar grundsärskolan och fritidshemmen att försvinna. Samtalen i nästa års resultatdialog behöver därför säkerställas genom att de genomförs på förändrat sätt. 14