underlagsmaterial till Ansvarsutredningsworkshop

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "underlagsmaterial till Ansvarsutredningsworkshop"

Transkript

1 Länsstyrelserna i Uppsala, Gävleborg, Stockholm, Södermanland och Gotlands län Uppsala och Stockholm underlagsmaterial till Ansvarsutredningsworkshop Foto: SGI, Ebba Wadstein

2 Datum: Uppdragsledare: Sofie Hermansson Handläggare: Sofie Hermansson Diarienr: Uppdragsnr:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING LAGSTIFTNING kapitlet miljöbalken före och efter 1 augusti Relevanta lagrum i ansvarsutredningssammanhang Principen om att förorenaren betalar Tillämpningsområdet för 10 kapitlet miljöbalken Verksamhetsutövaransvaret Fastighetsägaransvar Den ansvarige ska göra det som är skäligt Ansvar för värdeökning Solidariskt ansvar Ansvar för nyttiga utredningskostnader Sammanfattande grafik PRAXIS OCH ANDRA AVGÖRANDEN Kustbostäder (Högsta domstolen, , mål nr T ) Landskronahem / Albano 32 (Mark- och miljödomstolen vid Växjö Tingsrätt, , mål nr ) Vansbro (Miljööverdomstolen, , mål nr ) Banverket i Nässjö (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Mossgropen (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Forsbacka Bruk (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Norra industriområdet (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Stora Enso (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Bunge Stucks (Miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt, , mål nr M ) Tarkett / Ebbamåla (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Klippan KKB (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) SCA (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Balticgruppen (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) KABE (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Klosters Fabriker (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Arvamet (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Lastbilen i Gällivare (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Olja i urinbrunn (Koncessionsnämnden, B249/94) Saltsyremålet (Koncessionsnämnden, B250/92) SKÄLIGHETSAVVÄGNINGEN Steg ett - miljövårdsåtgärder Steg två adressatens andel Sammanfattande grafik TILLSYNSMYNDIGHETENS ARBETE Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighetens krav FÖRETAGSEKONOMISKA ASPEKTER Adressatens person och ekonomi Fusion och delning Konkurser VAD HÄNDER EFTER ANSVARSUTREDNINGEN? Föreläggande Tillsyn genom dialog FÖRVARINGSFALL HUR HANTERAS MISSTÄNKT FÖRORENING OCH PÅGÅENDE VERKSAMHET? CHECKLISTOR Checklista referensmaterial Checklista ansvarsutredning (39)

4 Inledning Föroreningssituation Området Ansvarig verksamhetsutövare enligt 10 kapitlet 2 miljöbalken Ansvarig fastighetsägare enligt 10 kapitlet 3 miljöbalken Övrigt Checklista skälighetsavvägning Steg ett miljövårdsåtgärderna Steg två adressatens andel KÄLLOR Lagstiftning Rapporter med mera Internet BILAGA kap. miljöbalken före och efter 1 augusti (39)

5 1 INLEDNING Denna rapport utgör underlagsmaterial till en utbildning om ansvarsutredningar till följd av 10 kap. miljöbalken. Utbildningen ges för kommunala miljöinspektörer i Mälardalen och handläggare på Länsstyrelserna i Uppsala, Gävleborg, Stockholm, Södermanland och Gotlands län, vilka arbetar med förorenade områden. Utbildningen anordnas av länsstyrelserna och ges i Stockholm och Uppsala under ledning av miljöjurist Sofie Hermansson, Statens geotekniska institut (SGI). Syftet med utbildningen är att öka kunskapen kring arbetet med ansvarsutredningar och den juridik som gäller ansvaret för efterbehandling av förorenade områden. Kursen anordnas som en del av länsstyrelsernas tillsynsvägledningsarbete vad gäller förorenade områden och inriktas därför mot ansvarsutredningar som en del av kommunernas tillsynsarbete. Ansvarsutredningar kan även utarbetas för det som i allmänna ordalag kallas bidragsspåret. Det vill säga det arbete med förorenade områden som helt eller delvis finansieras av staten i enlighet med förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande. Ansvarsutredningar har som syfte att presentera de ansvarsförhållanden som råder för ett visst förorenat område. För bidragsspåret kan syftet vara att visa att något ansvar inte kan utkrävas, så att statliga bidrag kan utgå. Ansvarsutredningar i samband med tillsynsarbete utarbetas som underlag för att utkräva ett ansvar av en verksamhetsutövare eller fastighetsägare som befunnits ansvarig för ett förorenat område. Det underlagsmaterial som presenteras här är i stora delar användbart i båda situationerna. Då en förorening konstaterats bör en preliminär ansvarsutredning göras så tidigt som möjligt. En sådan preliminär ansvarsutredning av enklare art kallas ofta för ansvarsbedömning. En av anledningarna till att en ansvarsbedömning bör göras så snart möjligt är att statliga bidrag inte får användas i de fall det finns en ansvarig. Så tidigt som möjligt innebär oftast under förstudieskedet i samband med MIFO fas 2 undersökningar. En slutlig ansvarsutredning och en definitiv skälighetsavvägning är dock sällan möjligt förrän under ett projekts huvudstudieskede. För de fall en förorening inte har konstaterats blir tillsynsmyndighetens tillvägagångssätt något annorlunda, mer om det nedan. 5 (39)

6 2 LAGSTIFTNING God kännedom om gällande lagstiftning är ett måste för den som ska utarbeta en ansvarsutredning. Lagstiftningen gällande förorenade områden introducerades i svensk rätt år 1999 i samband med tillkomsten av miljöbalken (1998:808) och dess 10 kapitel. Dessförinnan fanns endast en begränsad reglering i miljöskyddslagen (1969:387) kapitlet miljöbalken före och efter 1 augusti 2007 Den 1 augusti 2007 förändrades 10 kapitlet miljöbalken, eftersom miljöansvarsdirektivet infördes i svensk rätt. Miljöansvarsdirektivet tar sikte på ansvar för allvarliga miljöskador, vilka uppstår efter den 1 augusti Av övergångsbestämmelserna till ändringen framgår att äldre bestämmelser fortfarande gäller i fråga om miljöskador (förorenade områden) som orsakats före den 1 augusti Det är min bedömning att vi för lång tid framöver, eller till dess övergångsbestämmelserna ändras, kommer att tillämpa miljöbalkens 10 kapitel i dess lydelse före den 1 augusti 2007 parallellt med nuvarande lydelse. Detta eftersom en överväldigande majoritet av de förorenade områden som vi arbetar med härrör från tiden innan år Det är därför viktigt att du i din ansvarsutredning eller i ditt föreläggande redogör för vilken lydelse av miljöbalken som du hänvisar till. I slutet på denna rapport finns en regelnyckel i tabellformat, som lättöverskådligt redogör för 10 kapitlet miljöbalken både före och efter 1 augusti Relevanta lagrum i ansvarsutredningssammanhang Nedan följer en kort sammanställning över de mest relevanta lagrummen i ansvarsutredningssammanhang. 10 kapitlet miljöbalken i dess lydelse före den 1 augusti 2007 har använts. Kommentarerna är på intet sätt uttömmande, men redogör i vart fall för några viktiga aspekter och frågeställningar Principen om att förorenaren betalar Det är främst 10 kapitlet miljöbalken som tillämpas i samband med ansvarsutredningar, eftersom de konkreta reglerna om ansvar återfinns där. 10 kapitlet miljöbalken har dock sin utgångspunkt i 2 kapitlet 8 miljöbalken, vilken innehåller den internationellt vedertagna principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pays Principle, PPP). 2 kap. 8 MB - Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. 2 kapitlet 8 miljöbalken är således utgångspunkten för allt arbete med förorenade områden och stadgar att den som orsakat en skada eller olägenhet ansvarar för att den avhjälps. Paragrafen anger att de närmare reglerna kring hur detta ska ske finns i 10 kapitlet miljöbalken. 6 (39)

7 2.2.2 Tillämpningsområdet för 10 kapitlet miljöbalken 10 kap. 1 MB - Detta kapitel skall tillämpas på mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Portalparagrafen för 10 kapitlet talar om för oss att vi kan använda kapitlet på: - Mark - Grundvatten - Ytvatten - Sediment - Byggnader - Anläggningar Tillsynsmyndigheten måste veta att området är förorenat för att kunna använda 10 kapitlet miljöbalken. Vi brukar tala om konstaterat förorenade områden. Miljööverdomstolen uttalade i Forsbacka-ärendet, se nedan, att den i ärendet utförda MIFO fas 1 undersökningen var tillräcklig för att visa att området var förorenat på ett sätt som innebar risk för människors hälsa och miljön. Miljööverdomstolen tillade att undersökningen inte motsagts genom det fåtal jordprover som analyserats. Min bedömning av detta blir att det inte krävs någon omfattande utredning för att tillsynsmyndigheten ska kunna konstatera att området är förorenat och därmed kunna tillämpa 10 kapitlet miljöbalken. Det är inte tillsynsmyndighetens sak att bevisa att det föreligger en skada eller en olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det räcker med att föroreningen typiskt sett utgör en risk för att bevisläget ska vändas om. Det vill säga att det är den ansvariges uppgift att bevisa för tillsynsmyndigheten att det inte föreligger en risk för skada eller olägenhet på grund av föroreningen Verksamhetsutövaransvaret 10 kap. 2 MB - Ansvarig för efterbehandling av sådana områden, byggnader eller anläggningar som anges i 1 är den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till föroreningen (verksamhetsutövare). Andra paragrafen i 10 kapitlet miljöbalken talar om för oss vem det är som ansvarar för att efterbehandla ett förorenat område. Vi brukar tala om den ansvarige verksamhetsutövaren. Både företag (juridiska personer) och fysiska personer kan vara verksamhetsutövare. Lagen tillåter inte att exempelvis ett moderbolag automatiskt görs ansvarigt för ett dotterbolags förpliktelser, utan varje juridisk person svarar för sitt och det är organisationsnumret som är avgörande. Företags organisationsnummer kan sägas vara detsamma som människors personnummer. Detta innebär att namnet på företaget eller personen kan bytas utan att det påverkar själva ansvarsfrågan, så länge numret är detsamma. 7 (39)

8 Uppgifter om organisationsnummer och företagshistorik finns hos Bolagsverket. Där kan du få åtkomst till Näringslivsregistret via Internet. Från Bolagsverket kan även annan viktig information såsom årsredovisningar hämtas. Dessa ger underlag för att bedöma en verksamhetsutövares betalningsförmåga och innehåller information om viktiga händelser som ägt rum under året som gått. 8 lagen om införande av miljöbalken - Bestämmelserna i 2 kap. 8 och 10 kap. 2 miljöbalken skall tillämpas i fråga om miljöfarlig verksamhet vars faktiska drift har pågått efter den 30 juni 1969, om verkningarna av verksamheten alltjämt pågår vid tiden för miljöbalkens ikraftträdande enligt 1, och det föreligger behov av att avhjälpa skador eller olägenheter som har orsakats av verksamheten. 10 kapitlet miljöbalken kan bara tillämpas på verksamheter vars faktiska drift pågått efter den 30 juni Praxis (exempelvis Klosters Fabriker, se nedan) har visat att det är verksamhetens drift i det stora hela som är relevant. Det spelar således ingen roll om den förorenande verksamhetsdelen har upphört före den 30 juni 1969, ansvar kan ändå utkrävas. Däremot har tillsynsmyndigheten ingen möjlighet att utkräva något ansvar av verksamhetsutövaren om verksamheten helt lagts ner före detta datum, oavsett denne fortfarande existerar som juridisk person, se Stora Enso nedan Fastighetsägaransvar 10 kap. 3 MB - Kan inte någon verksamhetsutövare utföra eller bekosta efterbehandling av en förorenad fastighet är var och en efterbehandlingsansvarig som förvärvat fastigheten och vid förvärvet känt till föroreningarna eller då borde ha upptäckt dem. Avser förvärvet en privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 inkomstskattelagen (1999:1229) ansvarar endast en förvärvare som känt till föroreningen. I fråga om förorenad byggnad eller anläggning gäller detsamma den som förvärvat den fastighet där byggnaden eller anläggningen är belägen. Med förvärv av fastighet likställs förvärv av tomträtt. Tredje paragrafen i 10 kapitlet miljöbalken anger att det finns ytterligare ansvariga, utöver de primärt ansvariga verksamhetsutövarna. Det är fråga om fastighetsägare som blir ansvariga i de fall inte någon ansvarig verksamhetsutövare kan utföra eller bekosta nödvändig efterbehandling. Många frågor är tyvärr obesvarade när det gäller fastighetsägaransvaret. Det är till exempel ännu inte klarlagt huruvida en fastighetsägare blir ansvarig för att komplettera en verksamhetsutövare, det vill säga för den del som verksamhetsutövaren inte kan/ska betala upp till totalkostnaden för åtgärden, eller om det är så att verksamhetsutövarspåret måste vara helt uttömt innan fastighetsägaransvaret kan aktualiseras. Exempelvis att verksamhetsutövaren har gått i konkurs och att fastighetsägaren därmed står ensam kvar med ansvaret. Den så kallade Vansbro-domen, se nedan, pekar dock på att verksamhetsutövaransvaret måste vara helt släckt, innan fastighetsägaransvaret kan aktualiseras. Det är vidare osäkert om fastighetsägaransvaret kan utkrävas om verksamhetsutövaransvaret utraderats på grund av ej faktisk drift efter den 30 juni Sannolikt kan något fastighetsägaransvar inte utkrävas i dessa situationer. Naturvårdsverket ger på sin hemsida sin tolkning av fastighetsägaransvaret. Klicka här. 8 (39)

9 Klart är att fastighetsägaren vid förvärvet ska ha känt till föroreningarna eller då borde ha upptäckt dem för att bli ansvarig. Rör det sig om privatbostadsfastigheter måste förvärvaren ha känt till, alltså inte borde ha upptäckt, föroreningarna. Detta ger ett visst skydd åt privatpersoner. Ett frågetecken som ännu inte klarlagts i praxis är vad som går in under borde ha upptäckt när det gäller fastighetsförvärv. Jag förespråkar att köparen av exempelvis en industrifastighet i vart fall bör ha kontaktat kommunen för att kunna gå fri från ansvar enligt 10 kapitlet 3 miljöbalken. Jag ser det som ett rimligt krav att en fastighetsspekulant kontaktar kommunen innan köp för att höra efter om den har vetskap om några föroreningar. Låter köparen bli att kontakta kommunen och den vet något om föroreningar på fastigheten, borde alltså köparen ha upptäckt dem och blir därför ansvarig enligt mitt resonemang. Praxis har ännu inte heller definierat vad som avses med förvärv. Här kan fråga vara om köp, gåva, arv, fastigheter i bolag med mera. Att köp går in under förvärvsdefinitionen är klart, men mer tveksamt är om till exempel arv ska ingå i definitionen. I samband med införandet av miljöansvarsdirektivet gjordes en korrigering i lagtexten rörande detta och från och med den 1 augusti 2007 finns det i 10 kapitlet 3 miljöbalken definierat att med förvärv avses 1. köp, byte eller gåva 2. tillskott till ett bolag eller en förening, eller 3. utdelning eller skifte från ett bolag eller en förening. Enligt övergångsbestämmelserna gäller denna definition förvärv som görs från och med den 1 augusti 2007 oavsett när föroreningen ägde rum. Detta gör att det finns ett glapp i lagstiftningen mellan den 1 januari 1999 och den 31 juli 2007 där förvärvsdefinitionen fortfarande är oklar. Generellt sett brukar det anses att det inte är nödvändigt med insnävande definitioner om inte lagstiftningen innan dess varit bredare. Detta talar alltså för att förvärv innan den 1 augusti 2007 omfattar fler transaktioner än de tre ovan nämnda punkterna, till exempel bodelning, fastighetsreglering och expropriation. Det kan också anses att förtydligandet gynnar fastighetsförvärvarna och att tolkningen av lagstiftningen mellan åren 1999 och 2007 därför ska ses i ljuset av den nya definitionen. Detta medför i så fall att den nya definitionen även ska gälla för tiden däremellan. Praxis får lösa frågan. 15 lagen om införande av miljöbalken - Vid tillämpningen av 10 kap. 3 beaktas inte förvärv som har skett före miljöbalkens ikraftträdande. Denna paragraf innebär att fastighetsförvärv före den 1 januari 1999 inte ska beaktas, varför det är viktigt att kontrollera mot fastighetsregistret när aktuell fastighet senast förvärvats. Detta datum är oberoende av den 1 augusti 2007, som alltså talar om för oss vad som räknas som ett förvärv. 9 (39)

10 2.2.5 Den ansvarige ska göra det som är skäligt 10 kap. 4 MB - Efterbehandlingsansvaret innebär att den ansvarige i skälig omfattning skall utföra eller bekosta de efterbehandlingsåtgärder som på grund av föroreningar behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. När ansvarets omfattning skall bestämmas skall det beaktas hur lång tid som har förflutit sedan föroreningarna ägt rum, vilken skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar och omständigheterna i övrigt. Om en verksamhetsutövare visar att han bidragit till föroreningen endast i begränsad mån, skall även detta beaktas vid bedömningen av ansvarets omfattning. Preskriptionslagen (1981:130) är inte tillämplig på efterbehandlingsansvar. Fjärde paragrafen i 10 kapitlet miljöbalken talar om för oss att den som utpekats som ansvarig i skälig omfattning ska utföra eller bekosta efterbehandlingsåtgärder. Detta innebär att tillsynsmyndigheten måste göra en så kallad skälighetsbedömning eller skälighetsavvägning. Mer om detta under rubriken Skälighetsavvägningen. Att preskriptionslagen inte är tillämplig på efterbehandlingsansvar innebär att tillsynsmyndigheten har möjlighet att när som helst påkalla ett ansvar oavsett när skadan eller olägenheten uppstått och hur lång tid som gått sedan den upptäcktes. Naturligtvis måste övergångsbestämmelserna till miljöbalken iakttas Ansvar för värdeökning 10 kap. 5 MB - Den som äger en fastighet som efterbehandlas kan trots frihet från ansvar enligt 2 eller 3 förpliktas att i skälig utsträckning svara för kostnader som motsvaras av den värdeökning på fastigheten som efterbehandlingen medför. Av paragrafen framgår att den som äger en fastighet som efterbehandlas, trots frihet från det så kallade efterbehandlingsansvaret, kan förpliktas att i skälig utsträckning svara för kostnader som motsvaras av den värdeökning på fastigheten som efterbehandlingen medför. Det är alltså tänkt att paragrafen ska förhindra att någon gynnas av att staten (eller annan för den delen) betalar en sanering. Begreppet obehörig vinst används i förarbetena. Det finns inget i miljöbalken eller i dess förarbeten som anger när eller hur denna värdeökning ska beräknas. Inte heller i övrigt finns något konkret uttalat kring detta. Det är dock viktigt att tillsynsmyndigheten tar ställning till värdeökningsfrågan och motiverar sitt ställningstagande i varje ansvarsutredning som görs inför en ansökan om statliga bidrag till efterbehandling. Utgångspunkten är att om en fastighet förvärvats för marknadsmässigt pris, utan kännedom om föroreningssituationen, så blir det inte fråga om värdeökning. Om fastigheten däremot förvärvats till ett pris som justerats med hänsyn till föroreningssituationen, måste frågan om värdeökning utredas närmare. Till den del efterbehandlingen medför en förädling av fastigheten är utgångspunkten att kostnader för detta måste bäras av annan än staten. 10 (39)

11 Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för ebh-frågor har tagit fram en promemoria som behandlar värdeökningsfrågan. Du som arbetar på en länsstyrelse når denna promemoria via den så kallade ebh-portalen. Du som arbetar på en kommun får be din länsstyrelse om en kopia Solidariskt ansvar 10 kap. 6 MB - Om flera verksamhetsutövare är ansvariga enligt 2, skall de svara solidariskt i den utsträckning inte annat följer av att ansvaret är begränsat enligt 4 första stycket. En verksamhetsutövare som visar att hans eller hennes bidrag till föroreningen är så obetydligt att det inte ensamt motiverar efterbehandling skall dock ansvara endast för den del som motsvarar bidraget. Vad de solidariskt ansvariga har betalat skall fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till den omfattning i vilken var och en har medverkat till föroreningen och till omständigheterna i övrigt. Det solidariska ansvaret är komplext och flera tolkningsmöjligheter finns. Bland annat finns två huvudsakliga sätt att tolka paragrafens tillämpningsområde på. Första tolkningen innebär att flera verksamhetsutövare som bidragit till en och samma förorening svarar tillsammans för denna. Till exempel i det fall då verksamheten bedrivits av olika juridiska personer utsträckt i tiden. Den andra tolkningen innebär att en ansvarig förorenare blir ansvarig för samtliga föroreningar som återfinns inom det förorenade området. Till exempel både olje- och metallföroreningarna. Jag föredrar den första tolkningen och tycker att den andra tolkningen är väl långtgående, men så länge vi inte fått frågan avgjord i praxis är tolkningen fri. När frågan om paragrafens tillämpningsområde enligt ovan är avgjord finns ett än större frågetecken att räta ut. Nämligen om den så kallade skadeståndsrättsliga tolkningen eller den så kallade förvaltningsrättsliga tolkningen ska tillämpas. Mycket kortfattat innebär den skadeståndsrättsliga tolkningen att varje solidariskt ansvarigs ansvar inskränks till vad som befunnits skäligt för just denne person. Detta medan den förvaltningsrättsliga tolkningen innebär att var och en av de solidariskt ansvariga svarar för hela det ansvar som bedömts som skäligt för samtliga ansvariga. Ytterligare aspekter angående solidariskt ansvar finns och frågetecknen är flera. För den intresserade utvecklas resonemangen bland annat i Miljöskulder i mark och vatten samt kommande tillsynshandbok från Naturvårdsverket. (Se under rubriken Källor i slutet.) Fördelning av det solidariska ansvaret sker av mark- och miljödomstol efter att det påkallats av endera parten i enlighet med 21 kapitlet 1 7. miljöbalken. Praxis på detta område är begränsad, se Kustbostäder och KABE nedan samt Miljööverdomstolens dom den 3 mars 2009 i mål nr M Sammanlagt har åtta stämningsansökningar om fördelning av soldariskt ansvar inkommit till mark- och miljödomstolarna genom åren. Fyra av dessa har avskrivits då parterna ingått förlikning och någon fördelning kom därför aldrig att göras av mark- och miljödomstolen. Av de kvarstående fyra målen har två ännu inte avgjorts och ett resulterat i ett ogillat käromål, eftersom 10 kapitlet 6 miljöbalken inte ansågs 11 (39)

12 tillämplig. Detta gör att endast ett mål verkligen blivit föremål för mark- och miljödomstolens prövning av fördelningen av det solidariska ansvaret. Denna dom är numera överklagad till Mark- och miljööverdomstolen, se Landskronahem nedan. 10 kap. 7 MB - Om flera fastighetsägare eller tomträttshavare är ansvariga enligt 3, skall de svara solidariskt i den utsträckning annat inte följer av att ansvaret är begränsat enligt 4 första stycket. Vad de solidariskt ansvariga har betalat skall fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till vad de insett vid förvärvet och omständigheterna i övrigt. Se kommentaren till föregående paragraf Ansvar för nyttiga utredningskostnader 10 kap. 8 MB - I frågor om ansvar för kostnader att utreda föroreningar inom ett sådant markeller vattenområde eller en sådan byggnad eller anläggning som avses i 1 tillämpas 2-4 samt 6 och 7. Ägaren till en fastighet, byggnad eller anläggning som avses i första stycket kan trots frihet från ansvar enligt 2 eller 3 förpliktas att svara för utredningskostnader som rör fastigheten i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till den nytta ägaren kan antas få av utredningen, de personliga ekonomiska förhållandena och omständigheterna i övrigt. Denna paragraf talar om för oss att samma ansvarsprinciper gäller för utredningar och undersökningar som för åtgärder. I paragrafen nämns förvisso bara ett ansvar för kostnader, men någon praxis som underkänt krav på utförande av utredningar eller undersökningar är inte känd för mig. Däremot har ett undersökningsansvar godtagits i flera avgöranden. Antagligen är skillnaden i formuleringarna ett förbiseende från lagstiftaren. I och med omformuleringen av 10 kapitlet miljöbalken år 2007 samlades både utredningar, undersökningar och åtgärder under termen avhjälpande. Andra stycket ger tillsynsmyndigheten möjlighet att utkräva ansvar för nyttiga utredningskostnader av en fastighetsägare, men i praktiken torde detta tillämpas restriktivt. Stycket kan tänkas få tillämpning exempelvis i samband med exploatering och detaljplaneläggning. 12 (39)

13 2.3 Sammanfattande grafik 10 kap. MB Konstaterad förorening Risk för människors hälsa eller miljön Lydelse före/efter 1/ Bidragit till föroreningen Faktisk drift efter 30/ Solidariskt ansvar Verksamhetsutövare Fastighetsförvärvare Förvärv efter den 31/ Kännedom/borde ha upptäckt Solidariskt ansvar Figur 1 De inledande tre stegen i en ansvarsutredning. Ej fastighetsförvärvaransvar Värdeökning Nyttiga utredningskostnader Förvaringsfall Fastighetsägaransvar Figur 2 Om inget ansvar föreligger enligt figur 1, bedöm dessa tre alternativ. 13 (39)

14 3 PRAXIS OCH ANDRA AVGÖRANDEN Nedan återfinns sammanfattningar av de mest tillämpade domarna rörande förorenade områden och ett par avgörande enligt äldre lagstiftning som än idag tillämpas. Rättsfallen är ovärderliga som tolkningshjälp och många gånger återfinns bra formuleringar i domskälen som kan återanvändas i den egna ansvarsutredningen eller i det egna föreläggandet. Praxis kan laddas ner från domstolarnas gemensamma sökplats för vägledande avgöranden. Klicka här. Övriga rättsfall återfinns i databaser som tillhandahålls mot betalning av vissa företag. En dom kan också naturligtvis fås från aktuell domstol. Miljööverdomstolen bytte den 2 maj 2011 namn till Mark- och miljööverdomstolen och vid samma tillfälle namnändrades miljödomstolarna till mark- och miljödomstolarna. Mark- och miljööverdomstolen använder dock fortfarande förkortningen MÖD. 3.1 Kustbostäder (Högsta domstolen, , mål nr T ) I denna dom slår Högsta domstolen fast att även den som låter sanera en fastighet, genom de gräv- och schaktningsarbeten som då sker, kan bidra till föroreningen på så sätt att denne blir att betrakta som verksamhetsutövare enligt 10 kap. 2 miljöbalken. Exploatören blir därmed solidariskt ansvarig för föroreningen och kan som sådan få prövat hur saneringskostnaden ska fördelas mellan parterna, det vill säga mellan den som ursprungligen förorenat och exploatören. Högsta domstolen har genom domen bekräftat Miljööverdomstolens avgörande i det så kallade KABE-ärendet, se nedan. Högsta domstolen uttalar i domen att det är en förenkling sett ur miljömyndigheternas perspektiv att ansvaret enligt 10 kap. 6 miljöbalken är solidariskt och att frågor som gäller en uppdelning av ansvaret till stor del förlagts till regressledet och på så vis ytterst blir en tvistefråga verksamhetsutövarna emellan. Högsta domstolens domskäl ger i övrigt uttryck för att syftet med reglerna generellt sett är att skapa ett tydligt och effektivt system för avhjälpande, vilket innebär att reglerna ska förenkla för miljömyndigheterna. 3.2 Landskronahem / Albano 32 (Mark- och miljödomstolen vid Växjö Tingsrätt, , mål nr ) Detta är den enda dom i vilken en fördelning av kostnaderna för sanering fullt ut har prövats. Det är alltså fråga om en stämningsansökan och en regresstalan i enlighet med 21 kap miljöbalken. Enkelt uttryckt hade Landskronahem köpt en fastighet av ett fastighetsbolag, som efter köpet visade sig vara kraftigt förorenad. Detta orsakade Landskronahem saneringskostnader motsvarande nästan 23 miljoner kronor. Genom stämningsansökan till mark- och miljödomstolen yrkade Landskronahem att fastighetsbolaget skulle förpliktas att ersätta bolaget för dessa kostnader. Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att Landskronahem är att betrakta som solidariskt ansvarig verksamhetsutövare och därmed berättigat att föra en regresstalan. Mark- och miljödomstolen konstaterar vidare att fastighetsbolaget bör ha hela ansvaret för avhjälpandet av skadan och slutsatsen blir därmed att fastighetsbolaget också ska svara för hela saneringskostnaden. Domen är överklagad till Mark- och miljööverdomstolen. 14 (39)

15 3.3 Vansbro (Miljööverdomstolen, , mål nr ) I detta mål var fråga om fastighetsförvärvarens ansvar enligt 10 kap. 3 miljöbalken. Länsstyrelsen hade riktat ett föreläggande mot fastighetsägaren, eftersom verksamhetsutövaren som ursprungligen förorenat fastigheten befann sig i likvidation vid föreläggandetillfället och uppenbarligen saknade ekonomiska tillgångar. Fastighetsägaren överklagade föreläggandet och menade att då det fanns en verksamhetsutövare att rikta kraven mot saknade han själv ansvar. Miljööverdomstolen konstaterar att länsstyrelsen skulle ha förelagt verksamhetsutövaren i stället för fastighetsägaren, eftersom verksamhetsutövarens ekonomiska ställning saknar betydelse för frågan om ansvarets placering. Miljööverdomstolen konstaterar också att bolagets likvidation avslutats under handläggningen vid miljödomstolen och att detta innebär att bolaget är upplöst. Detta hindrar dock inte enligt Miljööverdomstolen att likvidationen kan fortsätta, om talan väcks mot bolaget eller det av andra skäl uppkommer behov av en likvidationsåtgärd. Det har alltså också efter det att likvidationen avslutats funnits möjlighet att rikta krav mot bolaget som verksamhetsutövare. Dessa domskäl kan jag inte tolka på annat sätt än att krav på utredningar, undersökningar och åtgärder måste riktas mot ansvarig verksamhetsutövare både under pågående likvidation, men även efter det att likvidationen har avslutats. Frågan som uppstår är för hur lång tid efter det att likvidationen har avslutats som krav måste ställas? En fråga som är omöjlig att besvara. Det är min tolkning att verksamhetsutövaransvaret måste vara helt utsläckt innan ett fastighetsförvärvaransvar kan aktualiseras och att relativt omfattande krav ställs på tillsynsmyndigheten att verkligen säkerställa en fullständig prövning av verksamhetsutövarens ansvar innan det subsidiära fastighetsägaransvaret utkrävs. 3.4 Banverket i Nässjö (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) En dom från Miljööverdomstolen som behandlar vad som är miljömässigt motiverat och skäligt, speciellt i relation till åtgärdskostnaden. Miljööverdomstolen ansåg i det aktuella fallet att en merkostnad om cirka 70 miljoner kronor för att avlägsna ytterligare cirka 9 ton arsenik var skälig. Domstolen uttalar att riskerna som är förknippade med kvarlämnade mängder föroreningar samt de allmänna förutsättningarna för åtgärderna, speciellt i ett långsiktigt perspektiv, måste vägas in i skälighetsbedömningen. Därtill är långsiktigheten i åtgärderna av stor betydelse enligt Miljööverdomstolen. Miljööverdomstolen redogör dock inte för hur den bedömt omfattningen av Trafikverkets (Banverkets) ansvar utan nöjer sig med att konstatera att vid en samlad bedömning av tidsaspekten och omständigheterna i målet i övrigt, anser Miljööverdomstolen att Trafikverkets kostnadsansvar för efterbehandlingen bör uppgå till halva kostnaden av de förelagda åtgärderna och tidigare utredningar. Återstoden av efterbehandlingskostnaderna får täckas av allmänna medel som ställs till Trafikverkets förfogande genom länsstyrelsens försorg. Naturvårdsverket har kommenterat domen på sin hemsida. Klicka här. 15 (39)

16 3.5 Mossgropen (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Hjortsberga (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Engqvist & Udesen / Tölö (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) I samtliga dessa tre avgöranden sattes skälighetsbedömningen i fokus. Det vi kan lära av dessa avgöranden är att skälighetsbedömningen ska göras i två steg. För det första ska det utredas vilka efterbehandlingsåtgärder som är miljömässigt motiverade och rimliga från kostnadssynpunkt. Därefter ska det ske en bedömning av ansvarets omfattning. Bedömning av vilka efterbehandlingsåtgärder som är miljömässigt motiverade ska vara objektiv, d.v.s. omständigheter som hänför sig till en viss verksamhetsutövare saknar här betydelse. När ansvarets omfattning sedan bedöms beaktas aspekter som är hänförliga till adressaten. Dessa tre domar innebär sammantaget att i stort sett bara tidsaspekten får betydelse vid skälighetsbedömningen, se vidare nedan under rubriken Skälighetsavvägningen. Naturvårdsverket har kommenterat domarna på sin hemsida. Klicka här. 3.6 Forsbacka Bruk (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Hur omfattande utredning krävs för att ett område ska kunna betraktas som konstaterat förorenat och därmed omfattas av 10 kapitlet miljöbalken? Miljööverdomstolen uttalade i detta ärende att en MIFO fas 1 undersökning tillsammans med ett fåtal jordprover räckte för att området skulle anses konstaterat förorenat. På platsen hade järnbruksverksamhet bedrivits sedan mycket länge. Miljööverdomstolen bedömer i domen även hur vissa gränsdragningar rörande faktisk drift efter 30 juni 1969 ska göras. Domstolen uttalar att järnbruksverksamheten måste ses som en integrerad helhet och att de olika delverksamheterna (till exempel oljelagring, deponier och valsverk) har haft ett sådant tekniskt och miljömässigt samband att de tillsammans utgör en verksamhet. Tillsynsmyndigheten måste därmed inte bevisa att varje förorenande delverksamhet i sig pågått efter det kritiska datumet. Jämför Stora Enso nedan. 3.7 Norra industriområdet (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Ale / Tudor (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Dessa båda mål avgjordes samma dag av Miljööverdomstolen, eftersom frågeställningen var densamma: Kan deponier betraktas som förorenade områden på vilka 10 kapitlet miljöbalken är tillämpligt? Ansvariga verksamhetsutövare hävdade att deponier ska betraktas som förvaringsfall, för vilka 10 kapitlet miljöbalken inte är tillämpligt. Miljööverdomstolen uttalade klart att mark innehållande avfall utgör ett förorenat område på vilket 10 kapitlet miljöbalken är tillämpligt. Om syftet när avfallet påfördes fastigheterna var att bli kvitt avfall, att fylla ut marken eller bådadera spelar inte någon 16 (39)

17 roll för bedömningen att det nu är fråga om ett förorenat område. Det är det bolag genom vars verksamhet avfallet har uppkommit som har undersökningsansvaret. Miljööverdomstolen gör även klart att det inte innebär något hinder att bolaget nu inte har rådighet över det förorenade området, eftersom länsstyrelsen enligt bestämmelser i 28 kapitlet miljöbalken kan besluta om tillträde. 3.8 Stora Enso (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) I detta mål var frågan om verksamhetens faktiska drift hade pågått efter den 30 juni 1969 så att ansvar kunde utkrävas enligt 10 kapitlet 2 miljöbalken. Aktuellt bolag hade bedrivit sulfitmassatillverkning på platsen fram till februari 1966 och det var till den verksamheten som föroreningarna kunde härledas. Bolaget hade därefter på samma plats, men i nya lokaler, från juni 1966 fram till år 1984 bedrivit spånskivetillverkning. Miljööverdomstolen bedömde att det var fråga om två skilda tekniska processer, medförande skilda typer av föroreningar, och att den faktiska driften av den miljöfarliga verksamhet som bidragit till föroreningsskadan mot denna bakgrund inte kunde anses ha pågått efter den 30 juni Bolaget kunde därmed inte bli adressat för åtgärdskrav. 3.9 Bunge Stucks (Miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt, , mål nr M ) Ett av få avgöranden som rör fastighetsförvärvaransvaret enligt 10 kap. 3 miljöbalken. I detta fall hade en privatperson förvärvat en fastighet för bostadsändamål med kännedom om föroreningssituationen. Då förvärvet skett efter den 31 december 1998 och inget ansvar kunde utkrävas av verksamhetsutövaren konstaterade miljödomstolen att privatpersonen kunde åläggas att bekosta efterbehandlingsåtgärder. Efter en samlad skälighetsbedömning beslutade miljödomstolen att privatpersonen skulle föreläggas att bekosta 25 % av kostnaden för saneringen, dock högst kronor. Domen överklagades till Miljööverdomstolen, som dock inte meddelade prövningstillstånd Tarkett / Ebbamåla (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Tarkett hade under åren lämnat avfall från sin mattproduktion i en grusgrop. I domen framgår att Miljööverdomstolen finner att utredningen i målet inte ger stöd för att ägaren eller arrendatorn av fastigheten drev en sådan verksamhet för avfallsdeponering att Tarkett härigenom avhänt sig ansvaret för avfallet. [ ] Mattproduktionen vid Tarketts fabrik har pågått efter den 30 juni 1969 och dess faktiska drift pågår alltjämt med samma inriktning. Miljööverdomstolen ansåg således att deponeringen var en del av huvudverksamheten mattillverkning och att ett verksamhetsutövaransvar för deponin enligt 10 kapitlet 2 miljöbalken därför kunde utkrävas även om ingen deponering skett efter den 30 juni Klippan KKB (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) I detta avgörande framgår att krav på provtagning och undersökning inte kan riktas mot ett konkursbo som fortsatt viss verksamhet, i vart fall inte om det inte genom den fortsatta verksamheten också har bidragit till föroreningssituationen. 17 (39)

18 3.12 SCA (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) I detta ärende var fråga om nedskräpning på en fastighet i SCA:s ägo. Miljööverdomstolen konstaterar att även nedskräpning kan utgöra miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet 1 miljöbalken under förutsättning att nedskräpningen innebär en risk för människors hälsa eller miljön. Domen anses därmed tillämplig på så kallade förvaringsfall. Domstolen konstaterar vidare att den som tippat avfallet på fastigheten är att betrakta som verksamhetsutövare, både vad avser själva uppläggningen av avfallet och den fortsatta förvaringen av detsamma. Det som är nytt i och med denna dom är att Miljööverdomstolen uttalat att det krävs något mer av fastighetsägaren, än att det bara förvaras avfall på fastigheten, för att denne ska bli ansvarig. Till exempel acceptans av förvaringsverksamheten, att avfallet upptäckts eller borde ha upptäckts vid förvärvstillfället eller möjligen även det att inga åtgärder vidtas för att motverka riskerna med förvaringen. Då inga sådana omständigheter förelåg i ärendet ansåg Miljööverdomstolen att SCA inte hade något ansvar för det avfall som förvarades på fastigheten Balticgruppen (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) I domen står följande: Då massaproduktionen vid fabriken pågått efter den 30 juni 1969 [ ] har Strömpilen AB varit att anse som verksamhetsutövare med ansvar för efterbehandling [ ] Efter Strömpilen AB:s fusion med Balticgruppen Fastighet AB, vilken fusion avslutades den 12 januari 2000, är sistnämnda bolag att anse som verksamhetsutövare i detta mål. [ ] Enligt Miljööverdomstolen bör inte heller den tid som gått sedan utsläppen skedde eller den omständigheten att verksamheten bedrevs med tillstånd och enligt då gällande teknik och praxis inom branschen verka förmildrande vid skälighetsbedömningen [ ] Då omständigheterna i övrigt inte bör leda till lindring av ansvaret är det enligt Miljööverdomstolen inte oskäligt att ålägga bolaget att genomföra provtagnings- och analysdelen av undersökningen. I domen klargörs att verksamhetsutövaransvaret övergår till det övertagande bolaget vid fusion, oavsett det övertagande bolagets förbindelse med den förorenande verksamheten. Likaså klargörs att skäligheten att utföra undersökningar och utredningar är stor, även om det förorenande ämnet endast släppts ut under en begränsad tid och det för länge sedan (mellan åren i detta fall) KABE (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Detta är ett avgörande rörande fördelning av solidariskt ansvar. I ärendet var fråga om att KABE tvingats till sanering av en förorening orsakad av AB Tenhults Impregneringsverk. För att få ersättning för sina kostnader ansökte KABE om stämning enligt 20 kapitlet 2 7. miljöbalken (numera 21 kap miljöbalken). Miljööverdomstolen konstaterar i sitt avgörande att KABE haft rätt att vid miljödomstolen väcka talan mot AB Tenhults Impregneringsverk om fördelning av det solidariska ansvaret. Vidare utveckling av praxis skedde inte då parterna träffade en förlikning och aldrig lät miljödomstolen pröva fördelningen i sak. 18 (39)

19 3.15 Klosters Fabriker (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) I Klosters Fabriker fastslog Miljööverdomstolen hur begreppen faktisk drift och miljöfarlig verksamhet enligt övergångsbestämmelserna till miljöbalken ska tolkas. I ärendet var fråga om förorenande tjärproduktstillverkning som upphört före den 30 juni 1969, men där verksamheten i stort fortgått. Miljööverdomstolen kom fram till att Genom att bolaget fortsatt driften av den miljöfarliga verksamheten efter den 30 juni 1969 kan bolaget bli föremål för krav på utredningar trots att den del av verksamheten som orsakat markföroreningen upphört före detta datum Arvamet (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) I detta ärende har Miljööverdomstolen slagit fast att en förvärvare av skrotåtervinningsverksamhet blir ansvarig för föregångarens PCB-utsläpp. Domstolen uttalar att Den skrotningsverksamhet som bedrivits på fastigheterna bedrivs alltjämt, men sedan den 1 november 1999 av Arvamet som verksamhetsutövare. Det är utrett att PCB har påträffats i Umeåälven och att verksamheten har orsakat dessa föroreningar. [ ] den som tar över en verksamhet i princip övertar såväl rättigheter som skyldigheter [ ] Krav om efterbehandlingsåtgärd kan därför riktas mot vem som helst av dem som bedrivit eller bedriver verksamheten. I efterbehandlingsansvaret får enligt Miljööverdomstolens mening anses ingå också det inledande ansvaret för utredningar om och kartläggning av föroreningarna. Speciellt intressant i detta avgörande är att det var fråga om en så kallad inkråmsöverlåtelse som medförde ansvar, det vill säga att Arvamet köpt rörelsen av den tidigare verksamhetsutövaren och inte kommit över verksamheten via fusion, se Balticgruppen ovan. Att även inkråmsöverlåtelser medför ansvar sågs som ett kontroversiellt ställningstagande. Motsvarande utgång återfinns i Träbiten (Miljödomstolen vid Umeå Tingsrätt, , mål nr M , ej prövningstillstånd i Miljööverdomstolen) Lastbilen i Gällivare (Miljööverdomstolen, , mål nr M ) Ett konkursbo som haft rådighet över en lastbil har inte kunnat visa att läckage av diesel från lastbilen inte till någon del skett efter konkursutbrottet. Konkursboet har därför ansetts vara verksamhetsutövare enligt 10 kapitlet 2 miljöbalken och ansvarigt för efterbehandling. Miljööverdomstolen uttalar i domen att det är fråga om efterbehandlingsåtgärder som är relativt begränsade till omfång och kostnad och att de inte kan anses vara oförenliga med konkursen som ett likvidationsförfarande Olja i urinbrunn (Koncessionsnämnden, B249/94) Koncessionsnämnden har i detta avgörande funnit att förvaring av olja i en urinbrunn, med hänsyn bland annat till rådande osäkerhet om brunnens täthet och hållfasthet, i sig utgjorde en miljöfarlig verksamhet och att den som utan kännedom om förekomsten av oljan förvärvat fastigheten skulle anses bedriva den miljöfarliga verksamheten. Med hänsyn till föroreningsrisken skulle skyddsåtgärder vidtas av fastighetsägarna. 19 (39)

20 3.19 Saltsyremålet (Koncessionsnämnden, B250/92) Ett konkursbo som förvarat förorenad saltsyra inom ett fabriksområde har ansetts som utövare av miljöfarlig verksamhet och därmed ansvarigt för att forsla bort saltsyran. Koncessionsnämnden uttalar i beslutet Att låta denna saltsyra finnas kvar inom området innebär i vart fall på sikt en fara för miljön och saltsyran bör därför forslas bort. Detta bör i princip ske av den som för närvarande förfogar över saltsyran och fastigheten, nämligen konkursboet. [ ] I förevarande fall torde man kunna utgå ifrån att en ny ägare till fastigheten kommer att åläggas att forsla bort saltsyran på fastigheten om inte konkursboet gör detta. Därmed är det sannolikt att värdet av fabriksfastigheten, och därmed köpeskillingen vid en försäljning, skulle bli så mycket lägre som motsvarar kostnaden för att forsla bort den aktuella saltsyran. Ett föreläggande skulle därför sannolikt inte få någon avgörande betydelse för värdet av tillgångarna i boet. Om å andra sidan saltsyran före en försäljning skulle bortskaffas på samhällets bekostnad, skulle värdet av fastigheten sannolikt öka jämfört med om saltsyran finns kvar vid en försäljning. Detta ökade värde skulle då komma att tillgodogöras av konkursborgenärerna. 20 (39)

21 4 SKÄLIGHETSAVVÄGNINGEN Som påpekats ovan kräver 10 kapitlet 4 miljöbalken att tillsynsmyndigheten ska göra en skälighetsavvägning av det ansvar som den ansvarige ska avkrävas. Detta är det parti av ansvarsutredningen som många upplever som svårast, till stor del beroende på avsaknaden av praxis. Sommaren 2010 kom dock tre avgöranden från Miljööverdomstolen (Mossgropen, Hjortsberga och Tölö, se ovan och nedan) som ger oss vägledning när det gäller detta med skälighet. Bland annat uttalar Miljööverdomstolen i domarna att skälighetsavvägningen ska göras i två steg. 4.1 Steg ett - miljövårdsåtgärder Innan den ansvariges andel av undersöknings- eller åtgärdskostnaden kan bestämmas måste tillsynsmyndigheten först avgöra vad som är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att kräva. Det är nämligen utifrån detta som adressatens andel sedan beräknas. Av bland andra Mossgropen-domen framgår att bedömningen av vilka efterbehandlingsåtgärder som är miljömässigt motiverade ska vara objektiv, det vill säga omständigheter som hänför sig till en viss verksamhetsutövare saknar här betydelse. I domen hänvisar Miljööverdomstolen till Miljöbalkskommentaren med angivande av att ställning bör tas till vilka typer av föroreningar och vilka föroreningsnivåer som bör utlösa efterbehandlingsåtgärder etcetera. Tekniskt möjligt innebär att det ska finnas metoder för att genomföra det som krävs. Vissa föroreningar kanske är så tekniskt komplicerade att åtgärda, att tillsynsmyndigheten tvingas välja ett annat åtgärdsalternativ, till exempel täckning, än det som bäst skulle åtgärda föroreningen. Att åtgärderna är ekonomiskt rimliga innebär att även ekonomin tillåts spela roll för vad tillsynsmyndigheten kan kräva. Vad som är ekonomiskt rimligt ska dock ses ur ett samhällsperspektiv och inte ett individperspektiv. Exempelvis kan det vara så att det kostar orimligt mycket extra att ta bort den sista delen av föroreningen i jämförelse med vad en efterbehandling av nästan allt skulle kosta. Den stora merkostnaden kommer då inte att överväga den nytta som den extra åtgärden medför. Frågan ställdes på sin spets i avgörandet Banverket i Nässjö (se ovan). Miljööverdomstolen förde där ett resonemang kring två olika åtgärdsalternativ innebärande att det ena skulle avlägsna cirka 9 ton mer arsenik till en merkostnad av cirka 70 miljoner kronor jämfört med det andra. Miljööverdomstolen uttalade att marginalkostnaden kan synas hög, men i valet av vilket alternativ som ska väljas måste även andra faktorer vägas in, framför allt vilka risker som är förknippade med den kvarlämnade mängden och de allmänna förutsättningarna för åtgärderna särskilt i ett långsiktigt perspektiv. Domstolen uttalade vidare att långsiktigheten i åtgärderna är av stor betydelse. Sammantaget fann Miljööverdomstolen att det dyrare efterbehandlingsalternativet var miljömässigt motiverat och skäligt. 21 (39)

22 4.2 Steg två adressatens andel Det andra steget i skälighetsavvägningen är en bedömning av adressatens andel av miljövårdsåtgärderna enligt steg ett. 10 kapitel 4 miljöbalken talar om för oss att tillsynsmyndigheten ska ta följande fyra faktorer i beaktande vid skälighetsavvägningen: 1. Hur lång tid som har förflutit sedan föroreningarna ägt rum. 2. Vilken skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar. 3. Omständigheterna i övrigt. 4. Bidrag i begränsad mån. Praxis (till exempel Klosters Fabriker och Balticgruppen) har utvisat att utredningar och undersökningar i stort sett alltid är skäligt att kräva av ansvarig verksamhetsutövare. De tre ovan nämnda domarna (Mossgropen, Hjortsberga och Tölö) har dock utvisat att fallet inte är detsamma när det gäller åtgärder. Domarna, som utgör merparten av den praxis som behandlar skälighetsavvägningen vid åtgärder, innebär sammanfattningsvis att stor hänsyn tas till när i tiden föroreningarna har uppkommit. I Mossgropen-fallet hade utsläppen som förorsakat efterbehandlingsansvaret skett mellan åren 1972 och 1992 och då fann Miljööverdomstolen inte skäl att begränsa bolagets ansvar med hänsyn till tidsaspekten. Att bolagets verksamhet varit tillåten utifrån dispenser och tillstånd är enligt Miljööverdomstolens bedömning i målet inte ensamt ett skäl för jämkning. Vidare uttalar Miljööverdomstolen att utrymmet för att i bedömningen av ansvarets omfattning beakta ett bolags ekonomiska förhållanden synes vara litet och att syftet med reglerna i 10 kapitlet miljöbalken är att skapa garantier för att förorenade områden blir föremål för efterbehandling utan att det belastar statsbudgeten (prop. 1997/98:45 s. 359). I Hjortsberga-ärendet var fråga om träskyddsbehandling som givit upphov till föroreningarna och som ägt rum från 1940-talet till år Ansvarig verksamhetsutövare anförde att fler faktorer borde tas i beaktande vid skälighetsavvägningen, men Miljööverdomstolen fann vid en samlad skälighetsavvägning att endast tidsaspekten skulle beaktas vid bedömningen av bolagets ansvar. Då betydande del av föroreningarna hade uppstått före år 1969 fann Miljööverdomstolen att bolagets ansvar borde begränsas till 40 procent av kostnaderna. Intressant är att Miljööverdomstolen i både Hjortsberga-ärendet och Tölö-ärendet anser att ansvaret för föroreningar som uppkommit före och under 1950-talet i princip bör jämkas till noll kronor. En annan bedömning kan ske om det föreligger särskilda skäl till annat, t.ex. att verksamheten har bedrivits i strid med gällande regler. För tiden efter 1950-talet till 1969 har det också förflutit en sådan tid sedan föroreningarna uppstod att det bör beaktas vid skälighetsbedömningen. För den del av föroreningarna som uppkommit efter 1969 finns det däremot inte anledning att jämka bolagets ansvar med hänsyn till tidsaspekten. Detta resonemang gav i Tölö-ärendet utslaget att bolaget skulle ansvara för 25 procent av samtliga efterbehandlingskostnader inkluderande tidigare utredningskostnader. En stor del av föroreningarna hade uppstått under perioden 1920-talet till år Att en 22 (39)

23 mycket lång tid förflutit sedan föroreningarna uppstod borde enligt Miljööverdomstolen beaktas vid skälighetsavvägningen. Ett annat intressant avgörande som rör skälighetsavvägningen är, som nämnts ovan, Banverket i Nässjö. Miljööverdomstolen förde där samma resonemang om tidsaspekten som i ärendena Hjortsberga och Tölö, men trots att föroreningarna till stor del uppkommit för mycket länge sedan; under 1900-talets första hälft och 1950-talet, ansåg Miljööverdomstolen vid en samlad bedömning av tidsaspekten och omständigheterna i målet i övrigt att Trafikverkets (Banverkets) kostnadsansvar borde uppgå till halva kostnaden av de förelagda åtgärderna och tidigare utredningar. 4.3 Sammanfattande grafik Miljövårdsåtgärder Adressatens andel Skäligt ansvar Figur 3 Skälighetsavvägningens två delar, som resulterar i ett samlat skälighet ansvar. 23 (39)

Rättspraxis. Några viktiga rättsfall

Rättspraxis. Några viktiga rättsfall Rättspraxis Några viktiga rättsfall Överlåtelse av verksamhet Arvamet M 9822-02 Övertagande av verksamhet (inkråmsöverlåtelse) ger ansvar I praxis anses att den som tar över en verksamhet i princip övertar

Läs mer

Ansvarsutredningar. Sara Lundquist

Ansvarsutredningar. Sara Lundquist Ansvarsutredningar Sara Lundquist 10 kapitlet miljöbalken Tillämpligt om föroreningsskada finns Huvudregeln är att den som förorenat också ska avhjälpa. (10:2 MB) Vad är avhjälpande? Utredning, efterbehandling

Läs mer

Rättspraxis. Några viktiga rättsfall

Rättspraxis. Några viktiga rättsfall Rättspraxis Några viktiga rättsfall Överlåtelse av verksamhet Arvamet (MÖD 2003:17) Övertagande av verksamhet (inkråmsöverlåtelse) ger ansvar. I praxis anses att den som tar över en verksamhet i princip

Läs mer

Förändringar i praxis rörande ansvaret för fastighetsförvärvare och exploatörer

Förändringar i praxis rörande ansvaret för fastighetsförvärvare och exploatörer 1 Förändringar i praxis rörande ansvaret för fastighetsförvärvare och exploatörer Advokat Anders Linnerborg, Setterwalls Advokatbyrå i Malmö 1 3 Om det inte finns någon verksamhetsutövare som kan utföra

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö Sid 1 (3) KLAGANDE Ytmetall AB i likvidation, 556153-4685 c/o Advokat GW Ombud: IM MOTPART Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen

Läs mer

Saneringsansvar m.m. enligt miljöbalken en utmaning bl.a. vid företags- och fastighetsförvärv

Saneringsansvar m.m. enligt miljöbalken en utmaning bl.a. vid företags- och fastighetsförvärv Saneringsansvar m.m. enligt miljöbalken en utmaning bl.a. vid företags- och fastighetsförvärv SANERINGSANSVAR MILJÖBALKEN Verksamhet efter 1969, ej preskription 2 kap och 10 kap Viss verksamhet anses pågående

Läs mer

Tillsynshandboken. Vad kommer jag att ta upp? Tillsynshandboken vad har hänt?

Tillsynshandboken. Vad kommer jag att ta upp? Tillsynshandboken vad har hänt? Tillsynshandboken Sanering och efterbehandling av förorenade områden genom tillsyn och prövning På säker grund för hållbar utveckling Vad kommer jag att ta upp? Ansvar för förebyggande åtgärder Ansvar

Läs mer

Förorenad mark syns inte men finns om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser

Förorenad mark syns inte men finns om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser Förorenad mark syns inte men finns om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser Det finns 80 000 misstänkt förorenade platser i Sverige! Vad händer om jag köper en förorenad

Läs mer

Miljööverdomstolen MÖD 2005:29

Miljööverdomstolen MÖD 2005:29 Miljööverdomstolen MÖD 2005:29 Målnummer: M3079-04 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2005-05-17 Rubrik: Föreläggande enligt miljöbalken att följa villkor i beslut om tillstånd enligt miljöskyddslagen-----ett

Läs mer

DOM 2013-01-10 meddelad i Växjö

DOM 2013-01-10 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2013-01-10 meddelad i Växjö Mål nr M 2065-12 KLAGANDE Bolagsstiftarna Förvaltning Sverige AB Box 12086 402 41 Göteborg Ombud: E.A. c/o MAQS Law Firm Advoktabyrå

Läs mer

DOM 2015-01-27 Stockholm

DOM 2015-01-27 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060208 DOM 2015-01-27 Stockholm Mål nr M 4696-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-04-29 i mål M 4168-11, se bilaga KLAGANDE

Läs mer

Miljööverdomstolen målnummer M2599-07

Miljööverdomstolen målnummer M2599-07 Sida 1 av 8 M i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2008:11 Målnummer: M2599-07 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2008-06-18 Rubrik: Föreläggande om utredning av föroreningar ----- Ett bolag hade under åren

Läs mer

Förorenade fastigheter hur gör man?

Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Storslagen natur är något som ofta förknippas med Dalarna. Kanske är det de höga bergen och djupa skogarna som gör att många trivs

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

DOM 2008-07-04 meddelad i VÄXJÖ

DOM 2008-07-04 meddelad i VÄXJÖ VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2008-07-04 meddelad i VÄXJÖ Mål nr Sid 1 (14) KLAGANDE Södra Skogsägarna ekonomisk förening, 729500-3789 351 89 Växjö Ombud: MF Södra Skogsägarna ekonomisk förening 351 89 VÄXJÖ MOTPART

Läs mer

KOMMUNERS ANSVAR VID AVHJÄLPANDE AV MILJÖSKADA

KOMMUNERS ANSVAR VID AVHJÄLPANDE AV MILJÖSKADA KOMMUNERS ANSVAR VID AVHJÄLPANDE AV MILJÖSKADA Av Frida Stange Handledare: Johanna Rosenqvist Examensarbete med praktik 30 poäng i miljörätt Stockholm höstterminen 2011 INNEHÅLL 1. Inledning...2 1.1 Läget

Läs mer

KLAGANDE Bayer AB, 556051-3870, Box 5237, 402 24 Göteborg Ombud: Advokaten J J Advokatbyrå, Göteborg

KLAGANDE Bayer AB, 556051-3870, Box 5237, 402 24 Göteborg Ombud: Advokaten J J Advokatbyrå, Göteborg VÄXJÖ TINGSRÄTT Miljödomstolen, rotel ll DOM Målnr 1(10) 2006-04-21 M1501-05 Meddelad i Växjö KLAGANDE Bayer AB, 556051-3870, Box 5237, 402 24 Göteborg Ombud: Advokaten J J Advokatbyrå, Göteborg MOTPART

Läs mer

M iljö överdomstolen MÖD 2007:14

M iljö överdomstolen MÖD 2007:14 M iljö överdomstolen MÖD 2007:14 Målnummer: M3455-06 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2007-04-24 Rubrik: Tillstånd till nuvarande och utökad återvinningsverksamhet-----i samband med prövning av en ansökan

Läs mer

ANSVARSUTREDNING. Gladhammars Gruvor

ANSVARSUTREDNING. Gladhammars Gruvor ANSVARSUTREDNING Gladhammars Gruvor Västerviks kommun Kalmar län 2006-04-12 Författad av Mikael Hägglöf, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB 2(33) 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...5 3. Utgångspunkt...6

Läs mer

Minnesanteckningar från nationell juristträff 15 maj 2013

Minnesanteckningar från nationell juristträff 15 maj 2013 Avsändare Sofie Hermansson Minnesanteckningar från nationell juristträff 15 maj 2013 Nedanstående minnesanteckningar har förts av undertecknad i samband med nationell juristträff i Göteborg den 15 maj

Läs mer

DOM 2012-07-04 Stockholm

DOM 2012-07-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060207 DOM 2012-07-04 Stockholm Mål nr M 3321-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-03-21 i mål nr M 3518-11, se

Läs mer

Efterbehandlingsansvar. En vägledning om miljöbalkens regler och rättslig praxis

Efterbehandlingsansvar. En vägledning om miljöbalkens regler och rättslig praxis En vägledning om miljöbalkens regler och rättslig praxis rapport 6501 juni 2012 En vägledning om miljöbalkens regler och rättslig praxis NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax:

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

DOM 2013-11-06 Stockholm

DOM 2013-11-06 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 2013-11-06 Stockholm Mål nr M 4093-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr, se bilaga KLAGANDE Blaikengruvan

Läs mer

Länsstyrelsen i Skåne läns beslut 2011-06-22 i ärende nr 505-16193-10, se bilaga 1

Länsstyrelsen i Skåne läns beslut 2011-06-22 i ärende nr 505-16193-10, se bilaga 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 3129-11 ',' Vi Mark- och miljödomstolen 2011-10-27 JU meddelad i Växjö Sid 1 (3) KLAGANDE Bastionen Skåne AB Box 97 201 20 Malmö Ombud: Advokat C.B. MOTPART Miljönämnden i

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66)

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Målnummer: Ö1473-06 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2009-10-30 Rubrik: Fråga om Miljööverdomstolen varit skyldig att inhämta förhandsavgörande från

Läs mer

DOM 2015-01-16 Stockholm

DOM 2015-01-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060205 DOM 2015-01-16 Stockholm Mål nr M 2626-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-02-25 i mål nr M 1928-07, se bilaga A KLAGANDE Kustbostäder

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

DOM 2013-11-06 Stockholm

DOM 2013-11-06 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 DOM 2013-11-06 Stockholm Mål nr M 4233-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-04-05 i mål nr M 1717-12 och

Läs mer

DOM 2013-10-15 Stockholm

DOM 2013-10-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2013-10-15 Stockholm Mål nr M 2748-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-28 i mål nr M 398-12, se bilaga

Läs mer

Efterbehandling av gruvor ansvarsfrågor vid förvärv

Efterbehandling av gruvor ansvarsfrågor vid förvärv Efterbehandling av gruvor ansvarsfrågor vid förvärv 1 september 2011 Pia Pehrson och Peter Dyer Foyen Advokatfirma Hur fördela risk/ansvar i en affärstransaktion? Vilken part har bäst information? Riskens

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 april 2010 Ö 1754-08 KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Ställföreträdare: IS SAKEN Lagfart

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19 Malmö stad Delegationsbeslut Datum 2015-04-07 Handläggare Miljöinspektör Jens Artin Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar Direkttelefon 040-34 58 85 / 34 20 39 Industrigatan i Malmö AB Box 55938 102 16 STOCKHOLM

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 199-03 KLAGANDE Byggintressenter i Jönköping Aktiebolag Ställföreträdare: GB Ombud: advokaten SM MOTPART Bolagsverket,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Sid 1 (7) PARTER KÄRANDE Aktiebolaget Zelda, 556057-3056 Box 2084 182 02 Danderyd Ombud: advokaten Michael Nordstrand, jur. kand. Konstantin Sabo Advokatfirman

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Ekonomisk säkerhet enligt miljöbalken

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Ekonomisk säkerhet enligt miljöbalken Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juni 2011 T 5420-08 KLAGANDE Boliden Mineral AB Box 44 101 20 Stockholm Ombud: Advokaterna PM och FT MOTPARTER 1. Naturvårdsverket 106

Läs mer

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet.

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet. Svensk författningssamling Lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220); SFS 2009:244 Utkom från trycket den 7 april 2009 utfärdad den 19 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om stiftelselagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer

DOM 2013-06-26 Stockholm

DOM 2013-06-26 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2013-06-26 Stockholm Mål nr M 11429-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-11-26 i mål nr M 4006-11, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

DOM 2014-06-04 Stockholm

DOM 2014-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060108 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr P 11053-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2013-11-12 i mål nr P 871-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2007 T 4171-05 KLAGANDE STS Skoglund Transport System i Göteborg AB:s konkursbo, 556620-2924 c/o Advokat Bo Stefan Arleij Lilla Bommen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28. Herrelösa fastigheter samt ansvar för konkurskostnader

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28. Herrelösa fastigheter samt ansvar för konkurskostnader 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Herrelösa fastigheter samt

Läs mer

Fredrik Bäck Stabsjurist SGU. Statligt förorenade områden Statens oljelager Uppdragsverksamhet Riksintressen Kontinentalsockellagen m.m.

Fredrik Bäck Stabsjurist SGU. Statligt förorenade områden Statens oljelager Uppdragsverksamhet Riksintressen Kontinentalsockellagen m.m. Fredrik Bäck Stabsjurist SGU Statligt förorenade områden Statens oljelager Uppdragsverksamhet Riksintressen Kontinentalsockellagen m.m. Ansvar för förorenad mark (ur ett mäklarperspektiv) Parternas ansvar

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

... Q~T[N~I~ KUNGL. och fastighetsägares ansvar vid efterbehandling. Examensarbete nr. 78. Handledare: Rebecca Westring. Utfort av: Pia Karlsson

... Q~T[N~I~ KUNGL. och fastighetsägares ansvar vid efterbehandling. Examensarbete nr. 78. Handledare: Rebecca Westring. Utfort av: Pia Karlsson ... Q~T[N~I~ KUNGL OCH KONST TEKNI SKA ~ HÖGSKOLAN Institutionen för fastigheter och byggande Avdelningen för fastighetsvetenskap Examensarbete nr. 78 och fastighetsägares ansvar vid efterbehandling Handledare:

Läs mer

DOM 2013-06-18 Stockholm

DOM 2013-06-18 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060109 DOM 2013-06-18 Stockholm Mål nr P 10617-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-11-07 i mål P 3298-12, se bilaga

Läs mer

DOM 2015-09-17 Stockholm

DOM 2015-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-09-17 Stockholm Mål nr F 1396-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-01-22 i mål F 4425-14, se bilaga KLAGANDE JM

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt?

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? PROMEMORIA/PM 1(9) Kontaktperson Karin Persson Miljötillsynsenheten, EBH-gruppen Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? Denna PM utgår från ansökan om bidrag

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2013:455 Utkom från trycket den 12 juni 2013 utfärdad den 30 maj 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö

DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö Mål nr M 2516-15 KLAGANDE Miljönämnden i Malmö Stad 205 80 Malmö MOTPART Căldăraru Gheorghe c/o Centrum för Sociala Rättigheter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 T 407-13 KLAGANDE Secora Sverige AB, 556707-8976 Strandbergsgatan 61 112 51 Stockholm Ombud: Advokat HDK och advokat TS

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 april 2005 Ö 4803-03 KLAGANDE 1. GW Ombud: advokaten SE 2. IW MOTPART SW Ombud: advokaten AS SAKEN Rättegångshinder ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

DOM 2011-06-23 Stockholm

DOM 2011-06-23 Stockholm SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060201 Copyright (c) Lex Press AB DOM 2011-06-23 Stockholm Målnr M 6986-10 Sid 1 (5) < Y ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, miljödomstolen, dom 2010-07-29

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 mars 2014 T 2247-12 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristerna Nils-Bertil Morgell och Micael Zingmark Skatteverket Rättsavdelningen

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

DOM 2013-12-16 Stockholm

DOM 2013-12-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 DOM 2013-12-16 Stockholm Mål nr M 4026-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-04-04 i mål nr M 4320-12,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 mars 2015 Ö 3938-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm Ombud: Jur.kand. JZ MOTPART JH SAKEN Ersättning till konkursförvaltare

Läs mer

Gunilla Nordén (S), 1:e v ordf Anna af Sillén (M), 2:e v ordf Staffan Folke (V) Martina Hallström (C) Ylva Franzén (MP) tj ers.

Gunilla Nordén (S), 1:e v ordf Anna af Sillén (M), 2:e v ordf Staffan Folke (V) Martina Hallström (C) Ylva Franzén (MP) tj ers. 140609 Plats och tid Stadshuset Sal B, Måndagen den 9 juni 2014, kl 13.30-16.30 Ledamöter och ersättare Beslutande Gunilla Nordén (S), 1:e v ordf Anna af Sillén (M), 2:e v ordf Staffan Folke (V) Martina

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om europabolag; SFS 2004:575 Utkom från trycket den 18 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 Sammanfattning Fråga om avvisning. Staten genom Statens pensionsverk har väckt talan vid tingsrätt mot en tidigare statsanställd person med yrkande om återbetalning

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet.

Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet. HFD 2014 ref 79 Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet. Lagrum: 6 och 7 lagen (2009:194) om förfarandet vid

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Workshop kring vägledande domar. Sheraton 22 november 2010

Workshop kring vägledande domar. Sheraton 22 november 2010 Workshop kring vägledande domar från miljööverdomstolen Sheraton 22 november 2010 Avlägsna förorening 1999 Avlägsna hot spot Förorening 1969 RISK Transport- & exponeringsväg 1989 Människor och Miljö Områdesrestriktioner,

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 juni 2014 T 2878-12 KLAGANDE Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Ombud: Advokat SA MOTPART SL Ombud: Advokat GÅ SAKEN Skadestånd

Läs mer

DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand

DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand 1 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand Mål nr M 944-14 KLAGANDE Åke Ström Enköpingsvägen 262 176 76 Järfälla MOTPART Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 december 2014 T 2133-14 KLAGANDE 1. MH Ombud: Advokat P-O N 2. JL Ombud: Advokaterna AN och MS MOTPART Deloitte AB, 556271-5309 Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

DOM 2014-10-23 Stockholm

DOM 2014-10-23 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2014-10-23 Stockholm Mål nr M 2184-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom den 10 februari 2014 i mål nr M 477-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer