Biogas för tunga fordon

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biogas för tunga fordon"

Transkript

1 Biogas för tunga fordon - möjlighetsanalys för tunga godstransporter med lastbil på flytande biogas inom området Öresund, Kattegatt och Skagerack Beställare: Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen miljösekretariatet och Hans Larsson, Business Region Göteborg Utförare: Tula Ekengren och Åsa Svensson, Miljöbyrån Ecoplan Göteborg, augusti 2014

2 Ordlista och förkortningar Biogas CNG Dual fuel Fordonsgas Hp LBG LCNG station LNG Ett gasformigt biobränsle som bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material, alternativt förgasning av organiskt material. Gasen består i huvudsak av metan Compressed natural gas, komprimerad naturgas Med Dual Fuel menas att två olika bränslen kan användas i samma utrustning. I denna rapport används Dual Fuel endast i betydelsen motor som kan använda diesel och/eller metangas/diesel i blandning som bränsle Metan som används som drivmedel. Kan vara i form av biogas, naturgas eller kombination av båda Horsepower, hästkrafter Liquefied biogas, flytande biogas Liquefied to compressed natural gas station, station som omvandlar flytande gas till komprimerad gas Liquefied natural gas, flytande naturgas Metan Den enklaste formen av kolväte. Metan förekommer som en fossil gas naturgas och som biogas som framställs genom nedbrytning eller förgasning av organiskt material. Naturgas Uppgraderad biogas ÖKS Naturgas är ett fossilt bränsle som till huvuddelen består av metan och bildades i jordskorpan för många miljoner år sedan. Biogas som renats från främst koldioxid och vatten till fordonskvalitet, med en metanhalt på minst 95 procent. Öresund, Kattegatt och Skagerack 2

3 Sammanfattning Business Region Göteborg och Västra Götalandsregionen deltar tillsammans med bland andra Skive kommune och Östfold samt Akershus fylkeskommun som partner i förprojektet Biogas 2020 under 2014 som medfinansieras av EU-programmet Interreg Öresund/Kattegatt/Skagerack. Projektet har en arbetsgrupp som avser att bidra till utvecklingen inom området biogas i tunga lastbilar, ett område som denna rapport belyser. Bakgrundsfakta Alla tre länderna har sedan länge på olika sätt arbetat för att stötta förnybara alternativ. Till exempel har Danmark sedan länge haft ett produktionsstöd för biogas som används för el- och värmeproduktion och som nu även inbegriper biogas som injiceras på nätet eller används inom transportsektorn. Medan Sverige har stöttat biogasen genom att skattebefria biogas som används som transportbränsle. Biogas som bränsle används framför allt i Sverige och Norge men är på gång även i Danmark, som är lika stor producent av biogas som Sverige. Tunga lastbilar på biogas är en relativt ny företeelse, som kräver att gasen är flytande för att få tillräckligt stor räckvidd per tankning. Tunga fordon med flytande gas finns än så länge bara i Sverige samt i några andra länder i Europa och övriga världen. För tillfället, våren 2014, då nya krav just trätt i kraft, finns för tillfället inga fordon till försäljning, men flera fordontillverkar, däribland Volvo och Scania, kommer med fordonsmodeller under de närmaste åren. Möjlighetsanalys Potentialbedömningar avseende biogasproduktion har sammanställts för Sverige, Danmark och Norge. För alla tre länderna finns stora teoretiska potentialer för biogasproduktion. Bedömningar är gjorda för vad som är realistiskt att producera fram till , och även då visar biogasen att den har en god potential att vara ett av de alternativa bränslena. En beräkning på utvecklingen av tunga lastbilar som drivs på flytande gas har gjorts i rapporten för Sverige, Norge och Danmark. Beräkningen uppskattar antalet fordon 2020 i respektive land till cirka fordon. Beräkningen förutsätter någon form av introduktionsstöd inledningsvis, antingen som ett nationellt investeringsstöd eller i form av projekt. Kopplat till beräkningen förutsätts då behovet av tankställen bli ca 15 i Sverige, 12 i Norge samt 10 i Danmark till år Hinder och utmaningar för en fortsatt utveckling är bland annat svårigheter att få ekonomi i hela biogaskedjan, hur förhållandet biogas/naturgas kommer att utvecklas och att fordonsmodeller kommer ut på marknaden enligt utlovade tidsplaner. Fortsatt arbete Ett samarbetsprojekt mellan Norge, Sverige och Danmark kring ökad användning av flytande biogas skulle ge många goda effekter. I de olika länderna har arbetet och utvecklingen skett på olika sätt vilket ger erfarenheter att ta vara på inom fler områden. Sverige har relativt lång erfarenhet av komprimerad gas för användning i fordon samtidigt som man har två stora fordonstillverkare, Norge har störst erfarenhet av flytande naturgas och Norge har tillsammans med Sverige två av de tre existerande produktionsanläggningarna av flytande biogas i Europa. Danmark har störst erfarenhet av biogasproduktion från jordbruket och har ett utbrett naturgasnät där injicering kan ske. Tre huvudsakliga spår rekommenderas för fortsatt arbete: Investeringsstöd fordon, stöd till infrastruktur samt information och kunskapsbyggande. 3

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Övergripande problembild Syfte Arbetssätt Avgränsning Bakgrundsfakta Politiska inriktningar som berör biogas och tunga fordon i Sverige, Norge och Danmark Biogas som fordonsbränsle samt produktion och annan användning Gods och trafikflöden med tung trafik Befintlig motorteknik och tillgängliga gasfordon nu och i närtid Tankstationer teknik, kostnader och lokalisering Möjlighetsanalys Potentiell biogasproduktion i Norge, Sverige och Danmark Scenario - utveckling av tunga gasfordon på marknaden Scenario - framtida behov av infrastruktur Undersökt intresse av infrastruktur, gasfordon och bränsle bland aktörer i Sverige, Norge och Danmark Hinder och utmaningar Fortsatt arbete Nytta av ett gemensamt projekt inom området ÖKS Förslag på framtida arbete Referenser Bilagor Bilaga 1. Politisk inriktning FN och EU Bilaga 2. Pågående eller just avslutade projekt för ökad användning av biogas

5 1 Bakgrund Business Region Göteborg och Västra Götalandsregionen deltar som partner i förprojektet Biogas 2020 som medfinansieras av EU-programmet Interreg Öresund/Kattegatt/Skagerack. Projektet avser att bidra till utvecklingen inom området biogas i tunga lastbilar och pågår mellan september 2013 och augusti Det övergripande målet med Biogas 2020 är att undersöka möjligheten med att få till ett skandinaviskt biogasramprogram för ökat samarbete och gemensamma projekt mellan aktörer i de tre länderna inom ÖKS-regionen (Öresund, Kattegatt och Skagerack) inför kommande ansökningar. Ett av arbetspaketen fokuserar på lastbilar på flytande gas. Ecoplan har fått i uppdrag av Västra Götalandsregionen och Business Region Göteborg att ta fram ett underlag för att undersöka möjligheten för ett fortsatt arbete kring lastbilar på flytande gas. Underlaget har tagits fram i samverkan med danska och norska partners och täcker speciellt området Öresund/Kattegatt/Skagerack. Övriga deltagare i detta arbetspaket har varit Östfold fylkeskommune (arbetspaketsledare), Akershus fylkeskommune i Norge, samt Skive kommun i Danmark. Bild 1. Programområde Öresund, Kattegatt och Skagerack 5

6 2 Övergripande problembild Transportsektorn är en av de största utmaningarna i arbetet att ställa om till ett mindre klimatpåverkande samhälle. Transportsektorn ökar kontinuerligt och har högst andel fossila bränslen. I Norge står vägtransporterna för cirka 20 procent av utsläppen av växthusgaser. Utsläppen från vägtrafiken har ökat med nära 30 procent sedan I Sverige har utsläppen från transportsektorn ökat kontinuerligt, sedan 1970 med 65 procent. Cirka 90 procent av förbrukade bränslen från vägtransporterna är fossila i Sverige 2, vilket är relativt lågt jämfört med många andra länder men högt med tanke på målsättningar och behov av minskning. Insatser för att minska klimatpåverkan från transportsektorn pågår i alla länder. Ett av alternativen för att minska utsläppen av växthusgaser är att gå över till förnybara drivmedel där biogas är ett av flera alternativ. Biogas produceras framför allt genom rötning av organiskt material eller genom förgasning av träråvara, och kan användas som fordonsbränsle, för el- och värmeproduktion eller som insatsvara till industrin. Denna rapport handlar om möjligheterna att använda biogas som bränsle för tunga lastbilar. 3 Syfte Syftena med arbetet i denna rapport är följande: att ställa samman kunskap om nuläge och behov undersöka möjliga projektområden för en utveckling avseende flytande metangas för tunga fordon i Sverige, Norge och Danmark 4 Arbetssätt För att beskriva relevant bakgrundsinformation har en mängd tidigare dokumentation på området studerats. Valda delar, relevanta för arbetet, presenteras i rapporten. För att erhålla aktuell information och statistik kring till exempel trafikflöden och beräknade potentialer för biogasproduktion har eftersökningar gjorts i aktuell litteratur samt internet och kontakt har tagits med flertalet organisationer för kompletterande information. På flera områden har inte exakt jämförbar information funnits att tillgå. Presenterad statistik och även annan information skiljer sig därför åt något mellan länderna. I arbetet har även en rad intervjuer gjorts per telefon och personligen med bland annat fordonsproducenter och användare av tunga fordon för att erhålla information om vad olika aktörer förväntar sig av marknaden framöver. 5 Avgränsning Rapporten undersöker möjligheten för flytande biogas som bränsle till tunga lastbilar, där gasen måste vara i flytande form för att ge tillräckligt lång räckvidd per tankning. Synergier finns med buss/mindre distributionsbil och sopbilsflottor för att skapa tillräckligt stort underlag för att bygga en tankstation för flytande gas. I övrigt berörs inte övriga fordonsslag. Rapporten berör endast efterkonverterade lastbilar i de fall då efterkonverteringen sker i samarbetet med fordonstillverkaren och säljs via fordonstillverkarens ordinarie säljkanaler. Synergierna med flytande naturgas, både som ett komplement när flytande biogas inte finns tillgängligt samt som en inblandning för att hålla nere priset, berörs i rapporten Fossilfrihet på väg, SOU 2013:84, Näringsdepartementet

7 6 Bakgrundsfakta I denna del av rapporten beskrivs nuläge samt kartlagd utveckling i närtid inom de områden som rapporten berör, nämligen politiska inriktning, biogasproduktion, godstransporter, motortekniker och tillgängliga gaslastbilar samt olika typer av gastankstationer och dess nuvarande lokaliseringar. På flera områden har inte exakt jämförbar information funnits att tillgå. Presenterad statistik och även annan information skiljer sig därför åt något mellan länderna. Underlaget i kapitlet ger en bild över vilken plattform som finns för vidare utveckling inom området flytande biogas för tunga fordon. 6.1 Politiska inriktningar som berör biogas och tunga fordon i Sverige, Norge och Danmark I detta kapitel beskrivs politiska inriktningar i Sverige, Norge och Danmark som berör biogas och tunga fordon. De tre ländernas klimatpolitik bygger på politiska beslut i FN och EU. För inriktningar, direktiv och lagar i FN och EU se bilaga 1. Sveriges klimatpolitik som berör biogas och tunga fordon I proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik fastställs Sveriges mål att andelen förnybar energi av den totala energianvändningen ska vara minst 50 procent 2020 samt att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent Under 2012 uppnådde Sverige 11,8 procent förnybar energi i transportsektorn. 3 Nästa Transportpolitiska mål som skall uppfyllas är målet om en fossiloberoende fordonsflotta år Drivmedel Bensin och diesel är sedan 1991 belagda med en koldioxid- och energiskatt. Koldioxidskatten på biogas är noll och biogasen är idag skattebefriad från energiskatten. Detta skiljer sig från många andra länder som istället valt någon form av produktionsstöd. Sverige måste troligen förändra sitt styrmedelspaket på detta område i framtiden. En kvotplikt finns på inblandning av förnybara alternativ i bensin och diesel. En höjning av inblandningen har diskuterats men stoppats av den europeiska kommissionen. Omtag måste göras och ett förslag i utredningen om en fossil fri fordonsflotta handlar om hur en utökad kvotplikt skulle kunna se ut 4. Ett förslag finns också på ett stöd för biogas från gödsel, den så kallade 20-öringen 5. Fordon Till skillnad från lätta fordon har det hittills varit sparsamt med styrmedel riktade mot tunga fordon för att få ner deras koldioxidutsläpp. För lätta fordon finns både supermiljöbilspremie, nedsatt fordonsskatt för fordon som uppfyller miljöbilsdefinitionen och reducerat förmånsvärde för vissa bränslen/tekniker. Tunga fordon belastas med en låg fordonskatt. Lastbilar över 7 ton med draganordning betalar en vägavgift som införts i ett samarbete med Danmark, Belgien, Luxemburg och Nederländerna. 3 Transportsektorns Energianvändning 2012, Energimyndigheten ES2013:02 4 Fossilfrihet på väg, SOU 2013:84, Näringsdepartementet

8 Avgiften har i princip ingen styrande effekt på utsläpp av klimatpåverkande ämnen från fordonen. En avståndsbaserad vägavgift (även kallad kilometerskatt) diskuterades i utredningen om en fossilfri fordonsflotta. I utredningen presenteras också ett förslag på supermiljöbilspremie för tunga fordon. Förslaget bygger på den miljöbilsdefinition som Göteborg och Stockholms stad tillämpar. Ytterligare utredning krävs om dessa styrmedel ska förverkligas. 6 Investeringsstöd och projektstöd Sverige arbetar kontinuerligt med olika investeringsstöd och projektstöd. Under perioden , fanns klimatinvesteringsprogrammet Klimp som gjorde det möjligt att söka statligt stöd för klimatinvesteringar i Sverige. Den så kallade pumplagen som infördes 1 april 2006 (2005:1248) om att tankställen med försäljning över viss volym även skulle tillhandahålla biodrivmedel, resulterade endast i undantagsfall i att andra bränslen än E85 kunde tankas. Därför infördes ett bidrag vid byggnation av bland annat gastankstationer under en period. I flera omgångar har det funnits möjlighet att söka biogaspengar från Energimyndigheten. Syftet med utlysningarna är att främja energiteknik som är gynnsam ur ett klimatperspektiv, men som ännu inte är fullt kommersiellt konkurrenskraftig. Lokala och regionala styrmedel På flera håll har det funnit lokala och regionala styrmedel för att stimulera till fler lätta miljöfordon; exempelvis gratis parkering och undantag från trängselskatt. För tunga fordon finns inga sådana förmåner. Upphandling är också ett användbart lokalt, regionalt och nationellt verktyg där beställare har möjlighet att ställa krav som bidrar att driva utvecklingen framåt. Norges klimatpolitik som berör biogas och tunga fordon Norge omfattas av EU:s förnybarhetsdirektiv genom avtal med EU, och ska därmed uppnå 10 procent förnybart i transportsektorn till Norge har ett nationellt mål är att transportsektorn ska minska sina utsläpp med mellan 15 och 25 procent till 2020, räknat med 2010 års utsläpp som bas. 7 Miljödirektoratet konstaterar att det finns ett gap mellan målen och de styrmedel som finns för att uppnå dem. Det enda styrmedlet med bäring på tunga lastbilar är kvotplikten för biodrivmedel. Miljödirektoratet föreslår att inblandningen av biodrivmedel ökar med upp till 10 procent. Direktoratet föreslår också en ökad användning av biogas från organiskt avfall och gödsel specifikt i bussar och lastbilar. 8 Den förra regeringens politik och ambitioner var att bland annat att öka andelen förnybart bland produkterna som säljs på drivmedelsmarknaden. Regeringen ville också bidra till biogasutvecklingen genom att främja gårdsbaserade biogasanläggningar och stora sambehandlingsanläggningar för avfall och gödsel. Den gav också investeringsbidrag till biogasanläggningar och finansierade forskningsprojekt. 9 6 Fossilfrihet på väg, SOU 2013:84, Näringsdepartementet TØI working paper 50277, dec 2012, Greenhous Gas Abatement in the Norwegian Transport Sector. 8 Faglig grunnlag for vidareutvikling av den nasjonale og internationale klimapolitikken. Klimatiltak mot 2020 og plan for vidare arbeid. Miljødirektoratet M Melding Stortinget Meld. St Norsk klimapolitikk 8

9 Norge finns registreringsavgifter för fordon men för de tunga fordonen finns ingen miljöstyrande komponent i hur avgifterna läggs. 10 Sedan 2010 måste drivmedelsleverantörer sälja minst en andel på 3,5 procent biodrivmedel. Bolagen kan välja att sälja en andel i alla drivmedel de säljer eller att lösa uppgiften genom att sälja vissa produkter med en högre andel eller hundra procent förnybart. De produkter som säljs är 11 : B7 (biodiesel 7 procent inblandat i fossil diesel) E10 (etanol 10 procent inblandat i bensin) B100 (biodiesel) BTL-diesel (syntetisk diesel med bioråvara) inblandat i fossil diesel E85 (huvudsakligen etanol, resten bensin) Biogas (biogas 100 procent eller blandad med fossil naturgas) De flesta väljer att sälja diesel med en inblandning av 7 procent RME. 12 Tidigare var biodiesel skattebefriat förutom moms, men är sedan ett par år belastat med halva skattesatsen jämfört med diesel. Det finns flera regionala initiativ inriktade på personbilar och kollektivtrafik, framförallt i Oslo, Akershus och Trondheim. Forskningsprogram kanaliseras via Transnova och Forskningsrådet. Mellan Oslo och Stavanger går vätgasvägen med flera tankstationer. Politiken på klimatområdet efter maktskiftet 2013 förväntas bli tydligare under 2014 då budgeten för 2015 tas fram. Före maktskiftet levererade miljödirektoratet ett underlag för en biogasstrategi. Miljödirektoratet pekar ut flera möjliga styrmedel för att främja biogas: Ökad tillgång på substrat: Krav på att sortera ut organiskt avfall till biologisk behandling. Leveransstöd för husdjursgödsel till biogasanläggningar. Strängare krav på lagring och spridning av gödsel. Ökad produktion av biogas: Investeringsstöd eller produktionsstöd i kronor/kwh eller kronor/ton behandlat avfall eller gödsel. Ökad användning av biogas: Minskad engångsavgift på gasfordon. Krav på andel biogas i fordonsgas. Garanterat pris (feed in tariff) för biogasproducenter. Avgift på konstgödsel. Transportstöd för biogödsel. 10 TØI working paper 50277, dec 2012, Greenhous Gas Abatement in the Norwegian Transport Sector. 11 Faglig grunnlag for vidareutvikling av den nasjonale og internationale klimapolitikken. Klimatiltak mot 2020 og plan for vidare arbeid. Miljødirektoratet M TØI working paper 50277, dec 2012, Greenhous Gas Abatement in the Norwegian Transport Sector. 9

10 Danmarks klimatpolitik som berör biogas och tunga fordon I mars 2012 kom alla partier i Folketinget överens om energipolitiken fram till Regeringen har ett mål på 100 procent förnybar energi fram till 2050, inklusive transportsektorn. Till 2020 ska man uppnått 40 procents reduktion av utsläppen av växthusgaser. 13 Man avvaktar att ändra lagstiftningen för att få in 10 procent förnybart till 2020 tills man har gjort en analys av alternativ för att nå EU-målet. Analysen ska vara klar Energieffektiviseringen skall öka liksom andelen förnybar energi inom alla sektorer. En strategi togs fram för med medel för att stötta byggandet av laddstationer, infrastruktur för vätgas och gas. 14 Danmark har länge gett driftbidrag till biogasproduktion och kommer framöver även ge bidrag till uppgradering av biogas och även till biogas som injiceras i naturgasnätet eller används som transportbränsle. I februari 2014 blev det helt klart med EU-kommissionen att systemet är förenligt med statsstödsreglerna. Klima-, Energi-, og Bygningsministeriet och Transportministeriet initierade ett partnerskap för att främja gas till tunga transporter i maj Partnerskapet är öppet för alla intressenter: gasleverantörer, fordonsimportörer, transportföretag, regioner och kommuner. 15 Tidigare politik har styrt till att använda biogas i kraftvärmeproduktion, inte till drivmedel. 6.2 Biogas som fordonsbränsle samt produktion och annan användning Motiv för användning av biogas som bränsle Biogas kan användas som fordonsbränsle och ersätta bensin och diesel. Biogas produceras genom rötning av organiskt material eller genom förgasning av träråvara. Biogas bidrar till flera positiva samhällseffekter 16 : mer hållbar avfallshantering när biogasen produceras ur avfall och restprodukter som matrester, gödsel, avloppsvatten, växtrester. ger förnybar energi; el, värme eller drivmedel minskar utsläppen av växthusgaser genom att: 1. ersätta fossila bränslen som bensin och diesel i t ex transportsektorn 2. minska läckage av metan och lustgas från avfall och restprodukter när dessa rötas. 3. minska behovet av handelsgödsel, som har en fossilintensiv tillverkning, eftersom rötresten ofta fungerar bra som växtnäring produceras och skapar jobb lokalt och gynnar teknik på export ökar oberoende och försörjningstryggheten för bränsle 13 Regeringens klimaplan, på vej mod et samfund uden drivhusgasser, augusti Transport policies related to climate change mitigation the case of Denmark. Ålborg universitet, mars

11 Fordonsgas - en blandning av förnybart och fossilt Naturgas och biogas som används som fordonsbränsle går under benämningen fordonsgas. Biogas som uppgraderats, det vill säga renats från koldioxiden som också bildas vid rötningsprocessen består till molprocent av metan. Naturgas består till molprocent av metan. Den naturgas som säljs här i norden ligger i den övre delen av intervallet. Biogas och naturgas är således väldigt lika och kan därför distribueras tillsammans i naturgasledningar och ersätta varandra vid användning. Fordonsgasen är alltid komprimerat till cirka 230 bars tryck och benämns internationellt CNG, compressed natural gas. Gasfordon kan idag köras på både biogas och naturgas eller en blandning av båda. I Sverige har andelen biogas i fordonsgasen ökat kontinuerligt från bara några få procent på 1990-talet till cirka 60 procent de senaste åren Naturgas Biogas Diagram 1: Volym såld biogas och naturgas som fordonsbränsle i Sverige (1000 Nm 3 ) Flytande fordonsgas 17 Flytande fordonsgas är flytande metangas och kan bestå av både biogas och naturgas eller en mix av de båda. När metangas kyls ner till cirka -160 C övergår den från gas till vätska. När metangas omvandlas till flytande form minskar volymen vilket medför att man kan förvara och transportera mycket mer energi per volymenhet. Detta leder till effektivare transporter. Det öppnas även möjligheter att driva exempelvis långtradare och fartyg med gas då den i flytande form ger mycket längre räckvidd per tankning

12 Bild 2: Storleksförhållande mellan samma energimängd diesel och olika former av metangas 18 Flytande naturgas, internationellt benämnd LNG, liquefied natural gas, har länge använts som en form att transportera naturgas. Av den naturgas som används i Europa via naturgasnätet så kommer till exempel 25 procent i form av LNG som sedan förångas och levereras in på naturgasnätet 19. Denna rapport kommer handla om flytande fordonsgas som bränsle till lastbilar. Att använde flytande gas som fordonsbränsle, vare sig det är naturgas eller biogas, är en relativt ny företeelse. Marknaden har börjat utvecklas i Storbritannien, Spanien, Portugal, Nederländerna och Sverige. I maj 2014 har stationer även byggts i Belgien och Italien. Mer information kommer i kapitel 6.5. Kostnadsbilden för fordonsgas som bränsle Priset för den flytande gasen varierar per land på grund av bland annat tillgång, transportavstånd, andel biogas och skatt. Bränslet har inte funnits så länge så några trender är ännu inte aktuella att göra. Nedan presenterars en tabell som visar priserna på flytande gas och diesel under mars månad 2014 för några företag i de länder i Europa där flytande fordonsgas säljs. Pris flytande fordonsgas [ /Kg] Moms [procent] Pris diesel [ /L] Källa Spanien 1, ,33 Gas Natural Fenosa Sverige 1,9** 25 1,56 FordonsGas Sverige AB/Energigas Nederländerna 1,26-1,3 21 1,471 Iveco Shouten Storbritannien 1, ,623 Chive Portugal 1, ,384 Galp Italien 1-1,16* 22 1,672 ENI Belgien 0,91* 21 1,413 Drive System *Uppskattat pris ** 50 procent biogas Tabell 1: Pris för flytande gas och diesel i ett antal europeiska länder under mars Som synes är priset i Sverige vid denna enskilda prisjämförelses högre än för övriga länder. Notera också att det är det enda bränslet med biogasandel av de som ingår i jämförelsen Statistical Report, Eurogas LNG Blue Corridors, sammanställning Tula Ekengren, Trucks for Me och Javier Lebrato, NGVA Europe, mars

13 Biogas produktion och användning i Norge, Danmark och Sverige Biogasproduktion Norge 21 I Norge är huvuddelen av biogasproduktionen uppsamlad deponigas och biogas som produceras av avloppsslam och matavfall. Mindre gårdsanläggningar som produceras för eget bruk utgör en mindre del av biogasproduktionen. Den årliga produktionen år 2010 från slam och matavfall uppgick till ca 227 GWh, där huvuddelen kommer från slamanläggningar. 270 GWh producerades från uppsamlad deponigas vilket gav en total produktion på 497 GWh. Av den uppsamlade deponigasen används ca 50 procent till värme och produktion av el. Resterande 50 procent facklas bort. I och med att Norge infört förbud mot att lägga lätt nedbrytbart avfall på deponi kommer biogasproduktionen från deponier på sikt minska. Matavfall från Norge exporteras även till Sverige och Danmark för biogasproduktion. Exporten motsvarar en produktion av biogas av storleksordningen cirka 132 GWh. Användning av biogas i Norge Av den biogas som produceras i Norge används ca 60 procent av de producerade verksamheterna själva. Resterande 40 procent använd för elproduktion och för fjärrvärme, drivmedel eller facklas bort gjorde Enova en studie över användningen av biogas från 16 anläggningar. Sannolikt har förhållandena förändrats något, till exempel har drivmedelsanvändningen ökat sedan dess. 2% 9% 18% 19% 52% Elektrisitet Värme Fackling Drivmedel Okänt Diagram 2. Användning av producerad biogas i Norge, undersökning från 2008 Det är framförallt i storstadsområdena som biogasanläggningarna levererar energi externt. Detta sker oftast i form av biogas till drivmedel (Oslo och Fredrikstad), leverans till gasnätet (Stavanger regionen) eller produktion av fjärrvärme och elektricitet (Drammen och Ecopro i Verdal). 21 Underlagsmateriale til tverrsektoriell biogass-strategie Klima- og forurensingsdirektoraret TA 3020,

14 Antalet gasbussar har ökat kraftigt i Norge. Årsskiftet 2012/2013 fanns 400 biogasbussar i drift. Ökningen av gasbussar kommer sannolikt att fortsätta öka. Flera företag kör även verksamhetsbilar drivna på gas. Biogasproduktion i Danmark Under och 90-talet kom krav på att lantbrukarna i Danmark skulle bli bättre på att utnyttja näringen i husdjursgödsel. Biogasanläggningar blev ett sätt att uppfylla kraven och minska övergödningen och samtidigt ett sätt att utvinna biogas. I Danmark finns cirka 154 biogasanläggningar, vara 70 anläggningar är gödselbaserade anläggningar som samrötar gödsel med organiskt avfall eller är rena gårdsanläggningar. Biogas produceras även i anslutning till reningsverk, deponier och vid industrier % 21% 4% 5% 48% Reningsverk Industri Deponi Samrötning Gårdsanläggning Diagram 3. Biogasproduktion i Danmark år 2012 fördelat på olika typer av anläggningar 23 Biogas får sedan länge produktionsstöd i Danmark. En ny utformning av stödet, där stöd utbetalas även till biogas som uppgraderas och injiceras på naturgasnätet eller används som fordonsbränsle, kommer förhoppningsvis ge ökad produktion och möjliggöra en användning inom transportsektorn. Under 2012 producerades totalt GWh biogas i Danmark 24. Användning av biogas i Danmark 25 I Danmark används biogasen i huvudsak till att producera el, hela 980 GWh går till elproduktion. Övriga användningsområden är värmeproduktion samt användning vid vattenrening, på gårdar samt i livsmedelsindustrin. 22 Biogas I Danmark status, barrierer og perspektiver, Energistyrelsen Biogas I Danmark status, barrierer og perspektiver, Energistyrelsen

15 Biogasproduktion i Sverige Den största produktionen av biogas sker i avloppsreningsverk där slam blir till biogas och i samrötningsanläggningar där biogas produceras av hushållsavfall och andra organiska restprodukter eller odlade grödor. Produktionen av biogas av gödsel vid svenska gårdar utgör endast cirka 3 procent av produktionen men har de senaste åren ökat, sannolikt till följd av investeringsstöd. År 2012 uppgick biogasproduktionen till totalt GWh, vilket är en ökning mot år 2011 då totalt GWh biogas producerades 26. I Sverige, liksom Danmark och Norge, har det traditionellt produceras biogas enbart genom rötning av organiskt material. Under 2014 startade dock produktionen vid anläggningen GoBiGas (som beskrivs senare) där träråvaror förgasas. Volymer från den produktionen syns än så länge inte i statistiken. Användning av biogas i Sverige 27 År 2012 användes 53 procent av den producerade biogasen i Sverige som fordonsbränsle. Det är en ökning med 15 procent jämfört med år Värmeproduktion är det näst största användningsområdet. Värmen används av kund eller av biogasproducenten själv, för uppvärmning av egna lokaler eller processer. Resterande gas användes till elproduktion eller facklades bort. 10% 3% 1% 33% 53% Värme Fordonsgas Saknad data Fackling El Diagram 4: Användningsområden biogas i Sverige 2012 Av den uppgraderade gasen injicerades 236 GWh till det befintliga energigasnätet i sydvästra Sverige. Injektionsstationer finns på orterna Laholm, Falkenberg, Helsingborg, Malmö, Bjuv, Göteborg, Stockholm, Lidingö och Lund

16 Få nya projekt är på gång i Sverige. Det beror dels på att flera nya och stora anläggningar nyss tagits i drift, men det beror också på tveksam lönsamhet och avsaknad av långsiktiga styrmedel. För att tillgodose det ökande behovet inom transportsektorn, har dels ny produktion startat och dels befintlig produktion har gått till uppgradering, se grafen nedan. Potentialen för att ta befintlig produktion och uppgradera till fordonsgas är framöver mycket begränsad, vilket innebär att nya projekt kommer att behövas Övrig använding Uppdgradering (transporter) Diagram 5. Uppgradering i förhållande till total produktion i Sverige (GWh) Gods och trafikflöden med tung trafik Godstransporter i Sverige, Norge och Danmark Tvärt emot vad man skulle kunna tro dominerar de nationella godstransporterna, det vill säga där godset lossats och lastats inom landets gränser. I Danmark transporteras 167,7 miljoner ton gods inom Danmarks gränser med lastbil medan endast 23,5 miljoner ton (14 procent) transporteras till eller från Danmark. 29 I Norge transporterades 266 miljoner ton nationellt under 2013 och endast 13,6 miljoner ton (5 procent) internationellt. 30 I Sverige har cirka 4 procent av godset räknat som vikt transporterats från utlandet, resterande godsvikt är inhemsk. Eftersom utländska lastbilstransporter ofta kör längre sträckor än regionala/nationella lastbilstransporter blir deras andel av transportarbetet uttryckt i tonkm högre än dess andel av vikten, för Sverige nämligen 20 procent. 31 Trots detta domineras alltså vägtransportarbetet av nationella eller till och med regionala transporter, i Sverige så lastas och lossas faktiskt 70 procent av godsmängderna inom samma län Biogas väst, omvärldsanalys inför nya programperioden Utländska lastbilstransporter i Sverige , Trafa 2012:3 32 Godsflöden i Sverige, Analys av transportstatistik inom lastbil, bantrafik och sjöfart, Rapport 2012:8, Trafikanalys,

17 De internationella transporterna, det vill säga där godset lastas i ett land och lossas i ett annan är dock betydande och framför allt ökande. För till exempel Danmark ökade lastbilstrafiken över gränserna med 4 procent från 2012 till Danmark transporterar framför allt gods till och från Sverige, Sveriges huvudsakliga volymer går till och från Norge och för Norge gäller vice versa i ännu större utsträckning. Från Danmark % Till Danmark % Från Sverige % Till Sverige % Från Norge % Till Norge % Till Från Till Från Till.. Från Sverige 33 Sverige 29 Norge 34 Norge 32 Sverige 55 Sverige 50 Tyskland 19 Tyskland 25 Finland 15 Finland 18 Danmark 9 Tyskland 8 Norge 19 Norge 15 Danmark 12 Danmark 13 Tyskland 8 Danmark 7 Frankrike 10 Frankrike 14 Tyskland 12 Tyskland 12 Finland 6 Finland 7 Italien 5 Italien 5 Polen 12 Polen 9 Polen 4 Polen 5 Övriga 14 Övriga 12 Övriga 15 Övriga 16 Övriga 18 Övriga 27 Tabell 2: Lastnings- och lossningsland. Data från Norge 34 och Danmark för medan för Sverige från Godsflöden exempel Sverige I detta avsnitt granskas specifikt godsflödena mellan länderna Danmark/Sverige och Sverige/Norge för att illustrera mängder gods som transporteras med olika transportslag mellan länderna. Data kommer ifrån den godsflödesanalys som görs var fjärde år, senast Godsleveranser mellan Sverige och Norge Under 2010 transporterades 4,7 miljoner ton gods med tunga lastbilar från Sverige till Norge, vilket motsvarar 34 procent av allt gods som exporterades under året. Under samma år transporterades 4,8 miljoner ton gods från Norge till Sverige med tunga lastbilar. Det motsvarar 32 procent av allt gods som importerades under Då genomsnittlig godsleverans med lastbil 2010 var cirka 14,2 ton motsvarade det ca styck lastbilsleveranser till Norge och lika många från Norge till Sverige. Lastbilstrafik Sjötrafik Bantrafik Totalt Från Sverige till Norge 4,71 2,74 18,16 25,60 Från Norge till Sverige 4,77 7,25 1,24 13,26 Tabell 3. Godstransporter mellan Sverige och Norge fördelat efter trafikslag. Godsmängd i miljoner ton, år Godsflöden i Sverige, Analys av transportstatistik inom lastbil, bantrafik och sjöfart, Rapport 2012:8, Trafikanalys,

18 Utrikestransporter med tunga lastbilar oavsett riktning sker till stor del med utlandsregistrerade lastbilar men vad gäller transporterna till och från Norge är de svenskregistrerade lastbilarna betydligt fler. 50 procent av godset som transporterades från Sverige till Norge fraktades med svenskregistrerade lastbilar under Av de lastbilar som fraktade gods från Norge till Sverige 2010 var 30 procent svenskregistrerade. Godsleveranser mellan Sverige och Danmark Under 2010 exporterades 1,6 miljoner ton gods med tunga lastbilar från Sverige till Danmark, vilket motsvarar 12 procent av allt gods som exporterades med lastbil. Importen från Danmark uppgick till ca 2 miljoner ton och motsvarade 13 procent av allt gods som transporterades med lastbil till Sverige. Då genomsnittlig godsleverans med lastbil 2010 var ca 14,2 ton motsvarade det ca styck lastbilsleveranser till Danmark under året samt från Danmark till Sverige. Lastbilstrafik Sjötrafik Bantrafik Totalt Från Sverige till Danmark 1,61 6,16 0,11 7,89 Från Danmark till Sverige 1,98 9,92 0,08 11,97 Tabell 4. Godstransporter mellan Sverige och Danmark fördelat efter trafikslag. Godsmängd i miljoner ton, år 2010 Trafikflödet av tunga fordon i Sverige Intransporterna i Skåne och Göteborg för vidare transport norrut längs E6 mot Oslo samt även via E20 och E4 mot Stockholm dominerar, vilket syns tydligt i nedanstående bild över trafikflödena av tunga fordon. Bild 3. Trafikflöden tunga transporter i södra och mellersta Sverige i storleksordningen årsmedeldygnstrafik (ÅDT) vtf.trafikverket.se

19 6.4 Befintlig motorteknik och tillgängliga gasfordon nu och i närtid Motorteknik I Europa finns idag över fordon som drivs med gas, varav cirka är tunga fordon, absoluta majoriteten av dessa är bussar och sopbilar 38. Den dominerande motortekniken hos existerande fordon, både lätta och tunga fordon, är ottomotorn eller tändstiftsmotorn, det vill säga samma motorteknik som används i bensinmotorn. Dieselmotorn, mer korrekt benämnd kompressionständ motor då bränslet antänds genom en kompression, har historiskt inte använts för gasdrivna fordon, däremot vid stationära applikationer t.ex. i generatorer (t.ex. Metso). Gas i dieselmotorer används också inom sjöfarten, till exempel så har just danska Evergas köpt tre nya fartyg som drivs med flytande gas i dieselmotorer levererade av Wärtsilä 39. När metangas används krävs en kontinuerlig mindre mängd diesel för att antända metangasen, tekniken har därför kallats dual-fuel eller metandieselteknik. De olika teknikerna beskrivs mer ingående nedan. Tändstiftsteknik (Spark Ignited Engines) Bygger på samma princip som bensinmotorn med ottoförbränning och är, som nämnts ovan, den vanligaste metoden för att förbränna metan i existerande fordon. En brännbar gasblandning av luft och metan injiceras och antänds av en elektrisk gnista som kommer från ett tändstift. Fördelen med motortekniken är att det är relativt enkelt att få låga emissioner. Nackdelen är att effektiviteten är sämre än dieseltekniken, vilket självklart märks tydligast för tunga fordon. Dessutom finns tekniken inte för större motorer utan endast upp till cirka 340 hp, vilket motsvarar motorstorleken för större distributionslastbilar. Tunga fordon med denna teknik är monobränsle fordon, det vill säga går enbart på gas som bränsle. Dieselteknik En alternativ metod för förbränning av metangas i fordonsmotorer är förbränning i dieselmotorer eller kompressionstända motorer. Tekniken kallas ibland dual fuel eller metandieselteknik. Teknik bygger på dieseltekniken där en mindre mängd diesel tillsätts i kompressionsfasens slutskede och sedan tänder metangasen. Med denna teknik fås en effektivitet som ligger nära dieselmotorn och som kan användas för starkare motorer, över 400 hp. Hittills har det saknats lagstiftning och standardisering för denna motorteknik, men med EURO VI avgaslagstiftningen är detta problem löst. Det finns två olika varianter av tekniken; port /indirect injection och direct injection Port injection/indirect injection Här injiceras metangasen och luften tillsammans in i motorn. Tekniken är relativt kostnadseffektivt, och är enkel att installera. Det är även möjligt att köra enbart på dieselbränsle med full prestanda om man skulle få slut på metangas, vilket är viktigt när marknaden är i en uppbyggnadsfas. De största nackdelarna är risken för höga halter av oförbränt metan samt att tekniken begränsar möjligheterna till att använda en större andel metangas (maximalt cirka 75 procent gas vid rätt körförhållanden om tekniken installerats av fordonstillverkaren). Teknikleverantörerna Hardstaff och Clean Air Power erbjuder denna teknik, och Volvo har använt denna teknik på de fordon som sålts i Sverige och andra europeiska länder. Tekniken har visat sig känslig för metantalet i gasen (som varierar för LNG från olika källor samt för LBG). Idag finns cirka 400 fordon i Europa som sålts av Volvo samt ett okänt antal fordon som efterkonverterats LNG Blue Corridors, sammanställning av Javier Lebrato, NGVA Europe, mars

20 Energieffektiviteten för metandieselfordon som uppfyller kväveoxidskraven och partikelkraven i Euro V jämfört med en dieselmotor (D hk Euro V) har mätts av Volvo i körtester. Resultaten varierar beroende på gaskvalitet (metantal) och för olika körfall och låg i storleksordning på 2-8 procent högre energiförbrukning än för en dieselmotor 41. Direct injected: Här injiceras metanet separat med ett speciellt högtrycksinjiceringssystem. Tekniken har potential för att minska risken för metan läckage och har en högre andel gas (över 90 procent) men har nackdelen att fordonen inte kan köras på enbart diesel om metangasen tar slut (förutom så kallad limp homefunktion, det vill säga möjlighet att köra cirka km/h till verkstad). Westport har en teknik för detta, en HPDI (High Pressure Direct Injection) som finns hos fordonsleverantörer i Nordamerika och Australien men inte på den europeiska marknaden ännu. Tekniken skall inte vara känslig för metantalet. Tillgängliga fordon idag och i närtid Kraven för helbilsgodkännande, de så kallade R110, kommer börja gälla först i juli Tillsammans med de nya emissionskraven EURO VI, har detta inneburit produktuppehåll för flera fordonsleverantörer. Våren 2014 finns därför inga lastbilar som drivs av flytande gas för försäljning i Norden. Nedan beskrivs de kommande modellerna från de företag som idag kommunicerar att de kommer att ha fordon tillgängliga i närtid. Det bör tilläggas att en del länder har infört någon form av dispensförfarande så att fordon som uppfyller kraven i EURO VI men ännu inte är godkända enligt R110 kan säljas. Sverige, Norge och Danmark har inte gjort detta. Volvo Volvo har ett produktuppehåll från sin tidigare EURO V godkända modell innan fordon som uppfyller kraven i EURO VI finns ute till försäljning. En vidareutveckling av tekniken har gjorts och fältprov med den EURO VI godkända modellen pågår nu. Få uppgifter finns tillgängliga om motorstorlek, räckvidd, gasandel eller pris. Den tidigare modellen hade en motor på 13 liter och 460 hk med en räckvidd på mil beroende på val av tank, merkostnaden var SEK. De nya EURO VI godkända fordonen kommer vara av motsvarande modell. En viktig skillnad mellan de två modellerna är att den teknikutveckling som optimerar motorn för metangasen också innebär att lastbilen inte kan drivas av enbart diesel, vilket ställer högre krav på utbyggd infrastruktur. Fördelen med den nya tekniken är ökad effektivitet i motorn och en högre andel gas än tidigare version Slutrapport för projektet BiMe Trucks till Energimyndigheten, januari Fredrik Olsson, Volvo Lastvagnar,

21 Bild 4: Två varianter av Volvos EURO V godkända metandiesellastbil. Till vänster en draglastbil med påkopplad trailer och till höger en jämnlastbil. 43 Volvo kommer även med en lastbil för segmentet ton (motsvarande sopbil och distributionslastbil) som drivs med komprimerad gas, denna med ottomotor. Räckvidden beror även här på val av tank men är i storleksordningen upp till 40 mil. Mål för säljstart är i slutet av 2014 och merkostnaden jämfört med en motsvarande dieselbil beräknas bli i storleksordningen SEK. 44 Scania Scania har en lastbil på komprimerad gas som är godkänd enligt kraven för EURO VI. I en allmän offert delgiven Biogas Väst i samband med ett seminarium under våren 2014 angavs merkostnaden till för 280 hk och ytterligare kr för den större motorn på 340 hk jämfört med motsvarande diesel. Den angivna energiförbrukningen ligger enligt uppgifter presenterade på seminariet på cirka 7 procent högre bränsleförbrukning jämfört med motsvarande dieselbil. 45 Enligt uppgift har Scania ett motsvarande fordon drivet med flytande gas på gång. Alla komponenter är desamma som på ovanstående fordon förutom gastanken för flytande gas. Startdatum för försäljning i Sverige, Norge och Danmark beror på hur snart möjligheten finns för att helbilsgodkänna fordonet enligt de nya antagna reglerna, de så kallade R110, som börjar gälla först juli En del länder kommer att ge dispens och där kan försäljning starta tidigare. Scania anger att deras teknik inte är begränsad till mindre motorstorlekar så branschen hoppas självklart på en modell med större motor. 46 Bild 5. Den första EURO VI godkända Scanialastbilen med komprimerad gas köptes av Bring. 47 Iveco Iveco har en lastbil driven med flytande gas, Iveco Stralis LNG, med 330 hp som är godkänd enligt kraven i EURO VI med tänkt lastvikt på ton. Räckvidden anges till 75 mil. Precis som för Scania måste bilen godkännas enligt R110 innan den kan säljas i Sverige, Norge eller Danmark. 43 Slutrapport för projektet BiMe Trucks till Energimyndigheten, januari Fredrik Olsson, Volvo Lastvagnar samt offert från Scania Sverige daterad av Mats Nilsson 46 Samtal med Zoran Stojanovic, Scania Trailer.se

22 Bild 6 Iveco Stralis LNG 50 Nyregistrering av lastbilar Nyregistreringen av lastbilar över 16 ton var ungefär per land under Norge Sverige Danmark Antal lastbilar Tabell 5: Antal nyregistreringar 2013 av tunga lastbilar över 16 ton51 52 Kostnadsbilden för kommande fordon Kostnaden för de fordon som uppfyller kraven i EURO VI är ännu inte satta. Merkostnaden för Volvos metandieselfordon som klarar kraven för EURO V var i storleksordningen SEK jämfört med motsvarande dieselbil. Merkostnaden för EURO VI godkända metandieselfordon från Volvo kommer troligen inte bli mer än detta 53. Kostnaden för en lastbil från Scania som drivs med flytande metan är heller inte beslutad, men kommer troligen inte ligga över SEK 54. Merkostnaden för en lastbil med flytande gas från IVECO beräknas bli cirka SEK jämfört med en motsvarande dieseldriven lastbil Tankstationer teknik, kostnader och lokalisering Olika typer av tankstationer - teknik Den absolut vanligaste formen av tankstationer för fordonsgas är så kallade CNG-stationer, med komprimerad gas från en ledning som i stationen trycks upp till ett högre tryck och säljs som Telefonsamtal Henning Nielsen, IVECO Se.scania.com Samtal med Christina Eriksson, Volvo Lastvagnar Samtal med Zoran Stojanovic, Scania Samtal med Henning Nielsen, IVECO

23 komprimerad gas. I de fall stationen inte förses med gas från en bio- eller naturgasledning används mobila lager, flak, som fyllts på en produktionsanläggning eller vid en station. Det finns idag ungefär 150 publika CNG stationer i Sverige, 4 i Danmark, 21 stationer i Norge och cirka stationer i hela Europa Flytande gas har högre densitet än komprimerad gas, och i de fall ledningsnätet inte är utbyggt kan en station även med fördel förses med flytande gas, LNG eller LBG. Vid stationen kan då både komprimerad och/eller flytande gas säljas. För att flytande gas skall kunna säljas är det idag en nödvändighet att gasen levereras till tankstationen som flytande gas. Men bara för att gasen transporteras till stationen i flytande fas, samt lagras som flytande gas, är det inte nödvändigtvis så att gasen också säljs i flytande form. Nedan beskrivs de varianter av stationer som finns. I beskrivningarna har de internationella benämningarna använts, det vill säga att alla förkortningarna enbart tar med naturgasen och inte biogasen. Det är självklart möjligt att använda biogas i alla stationsalternativen. CNG 4 bar CNG 200 bar LNG CNG LNG LNG CNG LNG LNG CNG station LCNG station LNG/LCNG station LNG station Bild 7: Korrekt stationsbenämning Exempel på en ren LCNG station är FordonsGas tankstation för bussar på Frihamnen i Göteborg. Aga har en LNG/LCNG station i Älvsjö, Stockholm. Eons tänkta station i Malmö är en LNG-station. I skrivande stund (maj 2014) har den dock ännu inte öppnat. Flytande gas är cirka -160 grader kallt och förvaras på tankstället i en isolerad tank. Trots isoleringen värms gasen sakta upp. Genom att ha ett kontinuerligt uttag, och därmed påfyllning av ny kall gas, hålls uppvärmningen oftast på en hanterbar nivå. Det är därför lämpligt, speciellt i marknadsuppbyggnadsskedet, att förutom flytande gas även sälja gasformig gas på stationen, det vill säga bygga en LNG/LCNG station. I länder med en befintlig flotta av fordon på komprimerad gas kan det räcka med ett vanligt publikt tankställe. Är antalet gasfordon få, kan en etablering med möjlighet att förse en flotta bussar eller sopbilar med komprimerad gas vara ett bra alternativ. Andra alternativ kan vara sametablering med en industri som använder flytande naturgas eller med sjöfart. Det är dock viktigt att trots sametableringen placera stationen på ett bra läge ett logistikperspektiv för att fortsätta garantera en bra tillströmning av fordon

24 Bild 8. Agas LNG/LCNG station i Järna söder om Stockholm. I förgrunden syns dispensen för komprimerad gas Kostnad för en tankstation Kostnaden för en tankstation beror självklart på val av utrustning, vilken kapacitet stationen konstrueras för och om både komprimerad och flytande gas ska kunna tankas där. Hur stor redundans, säkerhet i leverans, man konstruerar för spelar också roll, då större säkerhet till exempel kräver dubbla exemplar av viss utrustning. En annan viktig faktor som kan variera mycket, och ofta är en stor kostnad, är markarbetena. Kostnaden för den första stationen i Sverige, FordonsGas tankstation på Stigs Center, var 12 miljoner SEK 59. Observera att denna station kompletterats sedan start, efter att kunskap från verklig drift föranlett tillägg till ursprungskonstruktionen. För en ren LNG-tankstation kan kostnaden bli lägre eftersom utrustningen för den komprimerade gasen inte behövs, däremot krävs mer redundans för delarna till tankningen av den flytande gasen. Viktigt att tänka på är att för rena LNG stationer krävs tillräckligt många lastbilar så att ordentlig omsättning på gasen finns för att inte riskera uppvärmning och därmed ventilation av gasen. 59 Presentation av Anna Berggren, FordonsGas på Gasdagarna

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasens utveckling och framtid Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasutvecklingen i Sverige Långsam men säker volymutveckling i flera år Kretslopps och avfallstanken driver

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013 Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling Karlskoga, 14 juni 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Fordonsbränsle

Läs mer

PM Konsekvensanalys för tillämpning av gröngasprincipen för flytande metan

PM Konsekvensanalys för tillämpning av gröngasprincipen för flytande metan PM Konsekvensanalys för tillämpning av gröngasprincipen för flytande metan Tula Ekengren, Ecoplan AB Göteborg, december 214 Inledning Inom ramen för projektet Intensifierat nationellt biogasarbete har

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB Biogas till tung trafik Hans Johansson FordonsGas Sverige AB FordonsGas Sverige AB Bildades: 1998 Antal anställda: 33 stycken Ägare: Air Liquide 42 CNG-stationer 2 BiGreen (LBG) stationer 4 bussdepåer

Läs mer

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Dagens presentation Biogasläget i Sverige idag Produktion och användning av biogas

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014 Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050

Läs mer

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012 Växande gasmarknad gör Sverige grönare Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Mattias Svensson Svenskt Gastekniskt Center Svenska luftvårdsföreningens seminarium 18 november 2008 Fordonsgasens potential som drivmedel Störst inhemsk

Läs mer

LNG och LBG i Sverige - en översikt

LNG och LBG i Sverige - en översikt LNG och LBG i Sverige - en översikt LNG och LBG för en hållbar energiomställning i Sverige. Onsdagen den 26 mars 2014. Michelle Ekman Mattias Hanson Henrik Dahlsson Översikt Vad är LNG och LBG? Produktegenskaper

Läs mer

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Energigasläget i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011

Energigasläget i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011 Energigasläget i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion Anders Mathiasson 2011-01-11

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Biogasutbildning i Kalmar län

Biogasutbildning i Kalmar län Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Biogas i Sverige Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas,

Läs mer

Biogas. Ren naturkraft.

Biogas. Ren naturkraft. Biogas. Ren naturkraft. 02 Biogas - ren naturkraft Biogasstationer. AGA Gas AB distribuerar, bygger och sköter biogas och biogasstationer. Tankställen sätts upp i samarbete med Statoil, OKQ8, Shell, Preem,

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Biogasdag för lantbrukare Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Presentationen i korthet Produktion och användning av biogas 2013 Marknaden för biogas Framtiden och potentialen Aktuellt

Läs mer

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Naturgasnät i Sverige Befintligt naturgasnät --- Planerad naturgasutbyggnad Page 2 Fordonsgas på E.ON * E.ON Gas säljer och levererar Fordonsgas på 17 publika tankstationer

Läs mer

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N N O V E M B E R 2 11 Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009 Biogas i Sverige Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen 14 april 2009 Användningsområden för biogas Biogas från vattenslam, gödsel, avfall blir el, värme och drivmedel Gas i kraftvärme har

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Aktuellt på biogasfronten Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv

Läs mer

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår energigasvision: I framtiden säljer vi endast förnyelsebar gas Kapacitet Steg på vägen: År 2020 säljer vi mer

Läs mer

HUR SER UTVECKLINGEN FÖR BIOGAS UT I REGIONEN SAMT I SVERIGE OCH HUR PA VERKAR POLITIKEN BIOGASENS FRAMTID? " " " " Martin Ahrne" Biogas Öst

HUR SER UTVECKLINGEN FÖR BIOGAS UT I REGIONEN SAMT I SVERIGE OCH HUR PA VERKAR POLITIKEN BIOGASENS FRAMTID?     Martin Ahrne Biogas Öst HUR SER UTVECKLINGEN FÖR BIOGAS UT I REGIONEN SAMT I SVERIGE OCH HUR PA VERKAR POLITIKEN BIOGASENS FRAMTID? " " 2014-12-11" " Martin Ahrne" Biogas Öst VI ÄR BIOGAS ÖST! BIOGAS ÖSTS LÅNGSIKTIGA EFFEKTMÅL

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016. 16 okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas

LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016. 16 okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 16 okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas Upplägg Nulägesbeskrivning Sverige och Västra Götaland Biogasprogrammet

Läs mer

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande

Läs mer

Styrmedel och stöd för fordonsgas

Styrmedel och stöd för fordonsgas Mats Håkansson Affärsutveckling AB Styrmedel och stöd för fordonsgas Vägledning och exempel Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se Denna rapport är skriven med

Läs mer

PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer

PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer Lena Wiklander, BioMil AB Lund, november 2014 Inledning Inom ramen för projektet Intensifierat nationellt biogasarbete har BioMil AB haft i uppdrag att i

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Lars Frisk, Chef Affärsutveckling Swedegas - nav med nationellt perspektiv Investerar i infrastruktur för gas Äger och driver svenska stamnätet för gas

Läs mer

TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW.

TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. Hållbara Transporter Utmaningen och Scanias mål Johan Améen Alternative fuels Regional Manager Sales, Trucks VATTEN LUFT Vad är egentligen ett ton CO 2? 10 m diameter

Läs mer

Gröna korridorer för gas i Europa

Gröna korridorer för gas i Europa Gröna korridorer för gas i Europa WP 3.31-2 Corridor of liquefied biomethane for road transports www.scandriaproject.eu Staffan Johannesson, Ecoplan, pua Trafikverket Smart transport av livsmedel på väg,

Läs mer

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Biogasstrategin och biogasutlysningen Biogasstrategin och biogasutlysningen Energimyndighetens aktiviteter inom biogasområdet 2010 (och 2011) Kalle Svensson Handläggare Regeringens uppdrag Öka användningen av biogas Ta till vara sektorövergripande

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Tillväxt och möjligheter för svensk industri relaterade till biogas

Tillväxt och möjligheter för svensk industri relaterade till biogas Tillväxt och möjligheter för svensk industri relaterade till biogas Seminarium Stockholm 19 maj 2010 Biogas - storskaligt och hållbart bränsle Bernt Svensén Affärsdriven Miljöutveckling Business Region

Läs mer

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01

Biogasstrategi  Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01 Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 Vad är LNG och vad kan den göra för miljön? Naturgasen kondenseras till flytande

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Förnybara transporter; Hur ser framtida vägval ut? Åsa Kastensson

Förnybara transporter; Hur ser framtida vägval ut? Åsa Kastensson Förnybara transporter; Hur ser framtida vägval ut? Åsa Kastensson Agenda Bakgrund och nuläge Olika alternativ på förnybara drivmedel Historien om E85 Styrmedels roll Olika upphandlingsstrategier förnybara

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas. Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Gas i södra Sverige Mattias Hennius Gas i södra Sverige Mattias Hennius E.ONs affärsidé är att producera, distribuera och sälja energi Ta tillvara klimatsmarta investeringar Vatten- och kärnkraft Fermentering ger biogas drivmedel för fordon

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Folke Fritzson. Folke Fritzson Combustion System Scania CV AB

Folke Fritzson. Folke Fritzson Combustion System Scania CV AB 1 Folke Fritzson Hållbara transporter tillgängliga drivmedel 2 Ethanol < 90% Biodiesel < 70% FAME, RME, etc. Möjlig CO 2 -reduktion Biogas < 90% Stora möjligheter att minska CO 2 -utsläpp redan idag! Scania

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Clean Vehicles. 95.000 miljöfordon 10 %! Erfaringer frå Stockholm. 75 % av bensinstationerna!

Clean Vehicles. 95.000 miljöfordon 10 %! Erfaringer frå Stockholm. 75 % av bensinstationerna! Miljöbilar i Stockholm Erfaringer frå Stockholm Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Berekraftig energiframtid, Ålesund 10. februar 2010 95.000 miljöfordon 10 %! 75 % av bensinstationerna! 10 % förnybart

Läs mer

Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland

Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen Processledare Biogas Väst 24 nov 2011 Biogasutvecklingen i Västra Götaland 2001 2010 8500 102 49 2001 790 7

Läs mer

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Miljöfordon. Fredrik Ohlsson Produktchef Norden

Miljöfordon. Fredrik Ohlsson Produktchef Norden Miljöfordon Fredrik Ohlsson Produktchef Norden Dettifoss 200 ton per sekund Dramatiskt ökande transport behov Lagstiftning, en kraftfull grön resurs PM (g/kwh) 0.36 Eu1 (1993) Existerande och planerad

Läs mer

Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari

Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari Hans Larsson Biogas Väst Business Region Göteborg Business Region Göteborg Vi är en neutral

Läs mer

Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av

Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av Syfte Sammanställa kunskap om utsläppen i hela fordonsgaskedjan Visa vad BAT ger Peka ut förbättringsområden

Läs mer

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om

Läs mer

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011 Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011 Energigas Sverige Leif Holmberg, Energigas Sverige 2 Hållbar och långsiktig energipolitik

Läs mer

VOLVO BI-FUEL EN UNIK LÖSNING FÖR GASDRIFT

VOLVO BI-FUEL EN UNIK LÖSNING FÖR GASDRIFT VOLVO BI-FUEL EN UNIK LÖSNING FÖR GASDRIFT 2016 1 Vad är Westport? Engineering the world's most advanced natural gas engines and vehicles» Ingenjörsbolag med huvudkontor i Vancouver, Canada. Startades

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012 Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Bakgrund Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, rapport 86, Miljö- och Energisystem LTH. Finansierad av Region Skåne Slutrapport augusti

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.

Läs mer

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) För att nå målen i FFF Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil

Läs mer

Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället.

Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället. Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas 1 Ett smart sätt att trygga energiförsörjningen. Behovet av att ersätta fossila energislag med förnybara blir allt

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer