STUDIEHANDLEDNING. LÄA072, Neurologi, 10,5 högskolepoäng. Avancerad nivå. Kursen ingår i läkarprogrammet HT 2016 SAHLGRENSKA AKADEMIN

Transkript

1 SAHLGRENSKA AKADEMIN STUDIEHANDLEDNING LÄA072, Neurologi, 10,5 högskolepoäng Avancerad nivå Kursen ingår i läkarprogrammet HT Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 1 (10) Sektionen för klinisk neurovetenskap Blå stråket 7, 3 tr, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg

2 Neurologi, 10,5 hp, avancerad nivå Kursen i neurologi omfattar ämnena: neurologi, neurokirurgi, klinisk neurofysiologi, medicinsk rehabilitering och neurokemi. Kursen ingår som obligatorisk kurs på läkarprogrammet, termin 7 och omfattar 10,5 högskolepoäng. Målsättningen är att studenten efter genomgången kurs självständigt ska kunna handlägga patienter med symtom från nervsystemet och vara väl förtrogen med de vanligaste neurologiska sjukdomstillstånden. Studenten ska under kursen tillägna sig förmåga att: ta upp en koncis anamnes som säkrar en adekvat kunskap om patientens symtomutveckling genomföra en noggrann statusundersökning som identifierar befintliga neurologiska bortfall/ retningssymtom genom kombination av information från anamnes och undersökning precisera en sannolik sjukdomsdiagnos med kunskap om neurologiska specialundersökningar genomföra en neurologisk basal utredning Studentens undersökningsteknik och kunskapsnivå prövas kontinuerligt under kursen (signeras i examinationslistan, se nedan) och examineras i samband med patientundersökning (praktiska provet) och skriftlig sluttentamen. Kursbeskrivning Upplägg/innehåll Kursen innehåller teoretisk undervisning i form av katedrala föreläsningar i helklass, problembaserad undervisning i halvklass, fallseminarier och temahalvdagar. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) utgörs av klinisk tjänstgöring på neurolog- och neurokirurgavdelningar respektive mottagningar, på neurorehabmottagning samt deltagande i neurolog/neurokirurgjourer. Efter de första dagarnas katedrala föreläsningar delas kursen in i sex grupper. Varje student har ett individuellt schema med veckovis omväxlande teoretisk undervisning (inklusive tid för inläsning) och VFU. Det är förbjudet att foto- respektive videodokumentera under kursen, såväl på föreläsningar som under VFU inklusive operation. Arbetsformer/undervisningens utformning Huvudprincipen för undervisningen är problembaserad undervisning och inlärning genom praktiskt kliniskt arbete. Aktuellt kursschema finns publicerat på GUL:s öppna sidor och ev. uppdateringar anslås på kursens anslagstavla på GUL Information under kursen till kursdeltagarna sker i stor utsträckning via GUL. Viktig information skickas även till e-postadresserna på (@student.gu.se). Teoretisk undervisning (varannan vecka, sammanlagt tre veckor) Under de första kursdagarna ges övergripande föreläsningar med syftet att snabbt introducera samtliga i kursen ingående ämnen, förankra dessa i en basal neurovetenskaplig grund och övergripande introducera viktiga terminologiska och fenomenologiska begrepp och principer. Därefter ges föreläsningar som översiktligt ska presentera de stora sjukdomsområdena och utgöra grund för den kliniska tjänstgöringen. Första veckan avslutas med en dugga och träning i neurologstatus. Duggan omfattar föreläsningarna om neuroanatomi och neurologiska symtom och syndrom samt topisk diagnostik och kapitel 1 och 2 i läroboken, Neurologi av Fagius och Nyholm. 2 (10)

3 Under kursen undervisas i mindre studentgrupper om neurologiska sjukdomar i enlighet med nationellt curriculum i neurologi och kursens lärandemål (se nedan). Under en av de teoretiska veckorna ingår en auskultationsdag på Neurorehab, Högsbo sjukhus. De aspekter av professionell utveckling som särskilt belyses på neurologkursen är kliniska etiska frågeställningar (i ett seminarium) och bemötande av och förståelse för personer med funktionshinder (i den verksamhetsförlagda utbildningen). Varje fredag under kursen har alla studenter gemensamma föreläsningar eller temadagar med fall i helklass. VFU på neurologavdelning Omfattar i regel en vecka (måndag-torsdag), två dagar på avdelning 15 + två dagar på avdelning 135 på Sahlgrenska sjukhuset alternativt fyra dagar på SÄS i Borås eller Hallands sjukhus i Halmstad. På avdelningen tränar studenten anamnestagande och statusteknik samt lär sig om de vanligaste neurologiska sjukdomstillstånden. Under de kliniska placeringarna är det viktigast att studenterna får träffa och undersöka så många patienter som möjligt, detta har företräde framför att t.ex. sitta med på rond. Under de ronder studenten deltar i ska möjlighet ges att följa och ta del av hur man bedriver utredning och handlägger patienter med neurologiska sjukdomar. I så stor utsträckning som möjligt ska studenten aktivt delta i det praktiska arbetet på avdelningen d.v.s. undersöka inneliggande patienter och skriva in nyinlagda patienter, skriva remisser, sitta med på patientsamtal samt se och utföra LP. Efter inskrivning av patienter ska återkoppling på journal och neurologstatus ges av amanuens eller avdelningsläkare. Om det är mindre att göra på avdelningen finns det möjlighet att följa med patienter på undersökningar t.ex. CT/MR hjärna, dopplerundersökning och EEG. På Sahlgrenska sjukhuset kan man även gå med dagjouren (högst två kandidater åt gången). Observera att studenter placerade på neurologmottagningen har företräde att gå med dagjouren. VFU på neuromottagningen Omfattar i regel en vecka (måndag-torsdag) på neuromottagningen på Sahlgrenska sjukhuset alternativt fyra dagar på SÄS i Borås eller Hallands sjukhus i Halmstad. Under dessa dagar bör studenten bekanta sig med de vanligaste neurologiska och neurokirurgiska sjukdomstillstånden inom öppenvård. Auskultation sker med specialister och ST-läkare på deras ordinarie mottagning alt primärjouren på akuten eller konsultläkaren på huset. Vid två-tre schemalagda tillfällen under veckan deltar studenten i kandidatmottagning där studenten ansvarar för läkarbesöket, tar upp anamnes och gör neurologstatus på en patient som kommer på ett nybesök eller ett återbesök. Fallet diskuteras efteråt tillsammans med ansvarig läkare och studenten dikterar journal och remisser. Journalarbetet gås sedan igenom med ansvarig läkare. Vid ytterligare två-tre kandidatmottagningar deltar studenten som medsittande när en annan student ansvarar för anamnestagande och neurologstatus samt journalföring. VFU på neurokirurgavdelning Omfattar i regel sammanlagt en vecka (måndag-torsdag) under vilken studenten bör närvara vid operationer, delta i bedömning av vakenhetssänkta patienter och undersöka neurokirurgiska patienter under två dagar. Under dessa dagar handleds studenten av amanuens från neurokirurgen. Efter neurokirurgiveckan ska studenten ha kännedom om de vanligaste neurokirurgiska tillstånden. Övriga två dagar handleds studenterna av en amanuens från neurologen och fokus är då på neurologiska symtom och statusfynd. Under dessa dagar ska studenterna också arbeta med artiklar och fall som rör kliniska etiska frågeställningar och förhållningssätt vid svår sjukdom i nervsystemet. Detta avslutas med ett seminarium där studenterna presenterar sina tankar kring fallen och dessa problem diskuteras med en erfaren neurolog, neurokirurg eller rehabiliteringsläkare. 3 (10)

4 Jourtjänstgöring Under kursen ska studenten gå två neurologjourer. Alternativt kan en av dessa ersättas med en neurokirurgjour. Arbetsbelastningen framförallt på neurokirurgjourerna varierar, men målsättningen är att studenten ska ges möjlighet att undersöka en patient per jourpass och få återkoppling av jourläkaren på denna undersökning. För att bibehålla ett högt utbildningsvärde är antalet studenter begränsade till högst två kandidater per jourpass. Lärandemål Övergipande lärandemål för neurologikursen Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse - Redogöra för grundläggande medicinska samband mellan symptom och patofysiologiska förklaringsmodeller vid sjukdom i nervsystemet - Beskriva principer för neurofysiologiska, neurokemiska och radiologiska diagnostiska metoder vid sjukdomar i nervsystemet och förstå deras användande - Sammanfatta handläggningsprinciper vid de vanligaste neuromedicinska sjukdomstillstånden - Ange neurologiska och neurokirurgiska behandlingsprinciper och alternativa behandlingsmetoder vid de vanligaste sjukdomarna i nervsystemet Färdighet och förmåga - Ta upp en koncis anamnes som säkrar en adekvat kunskap om patientens symtomutveckling - Genomföra en noggrann statusundersökning som identifierar befintliga neurologiska bortfallsrespektive retningssymtom - Genomföra en medvetandebedömning av vakenhetssänkt patient - Precisera en sannolik sjukdomsdiagnos genom att kombinera information från anamnes och undersökning och ange nödvändigt handläggningstempo - Planera och genomföra en neurologisk basal utredning - Kommunicera med patienter på ett enkelt och tydligt sätt och förklara deras sjukdomstillstånd samt i detta visa respekt och empati - Samverka med olika yrkesgrupper på vårdavdelningar och i öppenvård Värderingsförmåga och förhållningssätt - Identifiera och diskutera etiska frågeställningar relaterat till klinisk praxis inom det neuromedicinska området - Identifiera och diskutera olika typer av mångfaldsfrågor, jämställdhet och lika behandling i samband med handläggning av personer med neurologisk sjukdom Lärandemål för centrala sjukdomsområden och symtom inom neurologi/neurokirurgi/ klinisk neurofysiologi (gäller kunskap o förståelse, beträffande färdigheter och förmågor samt värderingsförmåga och förhållningssätt gäller övergripande lärandemål enligt ovan) Efter avslutad kurs förväntas studenten: Cerebrovaskulära sjukdomar - Kunna principerna bakom topisk diagnostik utifrån kärlterritorierna och kunna akut handläggning, utredning, differentialdiagnostiska överväganden och sekundärprevention vid TIA och de vanligaste huvudtyperna av ischemisk stroke i olika åldersgrupper - Kunna identifiera de vanligaste funktionsnedsättningarna efter stroke (kognition, motorik och språk) och konsekvenserna av dessa 4 (10)

5 - Kunna identifiera de vanligaste neurokirurgiskt behandlingsbara sjukdomstillstånden såsom subaraknoidalblödning, blödning från AVM, andra spontana hematom och expansiva infarkter - Känna till den grundläggande akuta intrakraniella dynamiken vid cerebrovaskulär sjukdom Epilepsi - Kunna inhämta en god anamnes och vittnesbeskrivning och initiera basal utredning vid misstanke om epileptiska anfall - Kunna de vanligaste differentialdiagnoserna och vad som karakteriserar symtomen vid dem - Kunna diagnostik och initial handläggning av epilepsi - Kunna initial handläggning vid status epilepticus - Kunna handlägga epilepsipatienter som söker primärvården för andra sjukdomar (t.ex. avseende läkemedelsinteraktioner) - Kunna identifiera de epilepsirelaterade problem där neurolog måste konsulteras (t.ex. graviditet, körkortsfrågor, diskussion kring utsättande av antiepileptika) - Känna till kirurgisk behandling av epilepsi Rörelsestörningar - Kunna diagnostik och inledande behandling av Parkinsons sjukdom i tidig fas, essentiell tremor, läkemedelsutlöst parkinsonism samt restless legs - Känna till: läkemedelsbehandling vid Parkinsons sjukdom i medelsvår fas, problem vid avancerad Parkinsons sjukdom, sjukdomar som liknar Parkinsons sjukdom, neurokirurgisk behandling av rörelserubbningar, fokala dystonier och orsaker till ataxi Multipel skleros - Kunna epidemiologi, symtom, diagnostik och olika sjukdomsförlopp vid MS - Kunna omhändertagande och behandling av patienter med MS med akut försämring - Känna till olika immunmodulerande/immunosuppressiva MS-terapier samt principer för insättande av dem - Känna till de viktigaste differentialdiagnoserna (andra demyeliniserande CNS-sjukdomar) Neuromuskulära sjukdomar - Kunna inhämta en god anamnes och kunna den typiska kliniska symtomatologin och diagnostiken av de vanligaste mononeuropatierna och polyneuropatier - Kunna basal polyneuropati-utredning på primärvårdsnivå - Kunna den typiska kliniska symptomatologin och känna till diagnostiken vid Guillain-Barrés Syndrom (GBS), myasthenia gravis (MG) - Kunna avgöra indikation för inläggning på sjukhus vid neuromuskulär sjukdom, initial handläggning inklusive handläggning av underventilering - Kunna den typiska kliniska symptomatologin vid ALS och känna till diagnostik och handläggning - Känna till typisk symptombild vid hereditära myopatier och polymyosit Tumörer i nervsystemet - Kunna de vanligaste debutsymtomen, diagnostik och differentialdiagnostik vid de vanligaste neurokirurgiskt behandlingsbara hjärntumörerna (gliom, akustikusneurinom, hypofystumörer och meningeom) - Känna till den grundläggande intrakraniella dynamiken vid expansivitet från en hjärntumör, respektive förståelse av ryggmärgskompression - Känna till tillämpbar onkologisk terapi samt symtomlindrande behandling (steroider, antiepileptika) 5 (10)

6 Ryggmärgssjukdomar och rizopatier - Kunna symtom och statusfynd vid såväl akut debuterande som långsamt progredierande sjukdom i ryggmärgen - Kunna akut handläggning vid ryggmärgsskada, både vid akut trauma och vid icke-traumatisk progredierande ryggmärgspåverkan - Känna till de vanligaste orsakerna till ryggmärgssjukdom, såsom vaskulära skador, diskbråck, inflammationer, infektioner, tumörer - Känna till kliniska tecken vid rizopatier och plexuspåverkan Neurotrauma - Kunna de olika mekanismerna för en cerebral skada efter trauma såsom parenkymskada, expansivitet från blödning eller ödem med intrakraniell tryckökning samt axonal skada - Kunna de grundläggande principerna för att säkerställa transport av en patient med intrakraniell respektive spinal skada - Kunna symptom och diagnostik av kroniska subduralhematom - Känna till den grundläggande intrakraniella dynamiken vid en akut traumatisk expansivitet - Känna till principer för neurointensivvård Hydrocephalus - Kunna beskriva de vanligaste symtomen vid hydrocephalus och principer för utredningen - Kunna beskriva de viktigaste metoderna och fynden vid utredningen som stärker diagnosen - Känna till behandlingsmetoder och beskriva hur man bör utreda behandlingssvikt - Känna till komplikationer vid shuntbehandling - Känna till grundläggande patofysiologiska mekanismer för uppkomsten av hydrocephalus Neurologiska sömnstörningar - Kunna kardinalsymptomen vid narkolepsi och kunna inhämta en god anamnes med avseende på dessa - Kunna de vanligaste differentialdiagnoserna inklusive idiopatisk hypersomni - Känna till utrednings- och behandlingsprinciper vid neurologiska sömnstörningar Vakenhetssänkning/coma - Kunna differentialdiagnostik vid vakenhetssänkning inklusive handläggningsprinciper vid de vanligaste orsakerna till vakenhetssänkning (metabola respektive strukturella) - Kunna redogöra för de grundläggande patofysiologiska mekanismerna vid vakenhetssänkning - Känna till principer och legala kriterier för fastställande av total hjärninfarkt Yrsel - Kunna ta upp en yrselanamnes och tolka neurologiska statusfynd vid yrsel - Kunna vanliga differentialdiagnoser, utrednings- och undersökningsmetoder - Kunna handlägga akut och kronisk yrsel - Känna till balanssystemets anatomi och fysiologi och förstå hur neurologiska statusmoment påverkas av dysfunktion i olika delar av balanssystemet Huvudvärk - Kunna diagnostik och handläggning av akut huvudvärk - Kunna diagnostik och handläggning av migrän, spänningshuvudvärk och läkemedelsutlöst huvudvärk - Kunna symtom vid sekundär (symtomatisk) huvudvärk - Känna till diagnostik och initial handläggning av temporalisarterit, Hortons huvudvärk och trigeminusneuralgi 6 (10)

7 Påverkan på autonoma nervsystemet - Kunna diagnostisera symtom på autonom dysfunktion vid sjukdom och skada - Känna till riskerna med autonom dysfunktion vid ryggmärgsskada/sjukdom både i akutskedet och långsiktiga effekter - Känna till autonoma nervsystemets principiella uppbyggnad Rehabilitering - Kunna inhämta en anamnes hos person med rehabiliteringsbehov som belyser symptom, funktionsnedsättning, aktivitetsnedsättning och delaktighetsinskränkning - Kunna beskriva vad arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast, psykolog gör inom rehabiliteringsverksamhet - Känna till principerna kring ICF (International Classification of Functioning) - Känna till FN s konvention kring funktionshinder Klinisk neurofysiologi - Kunna skriva remiss till undersökning med EMG, Neurografi och EEG - Kunna dra rätt slutsatser från remissvar från EMG, Neurografi och EEG - Känna till de fysiologiska underlagen för EMG, Neurografi och EEG - Känna till indikationerna för EMG, Neurografi och EEG Infektioner* - Kunna diagnostik och initial handläggning av encefalit, bakteriell och serös meningit, samt cerebral abscess - Kunna diagnostik och handläggning av neuroborrelios - Känna till neurologiska symtom vid HIV och prionsjukdom Demens och konfusion* - Kunna kriterier för demens - Kunna initial handläggning av demensliknande tillstånd - Kunna diagnostik och handläggning av akuta konfusionstillstånd - Känna till principer för utredning och behandling av demenstillstånd - Känna till diagnostik och handläggning av transitorisk global amnesi * OBS! Områden som undervisas i mycket begränsad omfattning då huvudundervisningen är på andra kurser (infektion och psykiatri), men där det finns avsnitt i läroboken för självstudier. Arbetsformer Huvudprincipen för undervisningen är problembaserad undervisning och inlärning genom praktiskt kliniskt arbete. En mindre del av den teoretiska undervisningen är katedrala föreläsningar i helklass, den större delen utgörs av fallbaserad halvklassundervisning med utrymme för diskussion. Under VFU handleds studenten av avdelningsamanuens och andra läkare på avdelning/mottagning. Studenten ska dels auskultera, d.v.s. följa arbetet på avdelning/mottagning, dels och framför allt vara aktiv själv genom att på avdelning/jour undersöka patienter och göra inskrivningar. Vidare har studenten vid 2-3 tillfällen egen mottagning kandidatmottagning då de själv ser patienter och efteråt handleds av ansvarig läkare både kring sina bedömningar och också sitt journalskrivande. 7 (10)

8 Obligatoriska moment och hur de examineras Första kursveckan hålls genomgång av neurologstatus och träning i smågrupper vilket godkänns av handledande läkare när studenten deltagit i träningen. Första veckan avslutas med en dugga som examineras skriftligt (multiple choice). All patientnära undervisning är obligatorisk. VFU examineras genom att ett antal enskilda moment bedöms och godkänns av avdelnings- eller kursamanuens. T.ex. är kandidatmottagningen godkänd först då studenten dikterat och ev. reviderat en journalanteckning som håller tillfredsställande kvalitet. På samma sätt godkänns avdelningstjänstgöringarna när studenten genomfört planerat avdelningsarbete. Även på jourerna bör studenten undersöka patienter för att få godkänt. Slutgiltigt examineras VFU genom det praktiska prov som genomförs mot slutet av kursen (se nedan). För godkänd auskultation på neurorehab, Högsbo sjukhus, krävs aktivt deltagande, vilket bedöms och godkänns av handledaren på neurorehab. Vid det s.k. fallseminariet då studenterna i grupper om 4-5 träffar en professionell patient, tar upp sjukhistoria och utför ett neurologiskt status, examineras studenten genom att ansvarig lärare godkänner den seminariepresentation studenterna håller för varandra och där alla ska vara aktiva. Två av kursens seminarier/worskhops är obligatoriska; seminariet kring kliniska, etiska frågeställningar och förhållningssätt vid svår sjukdom i nervsystemet samt en workshop om kommunikation vid neurologiska kommunikationshinder som ges tillsammans med studenter på logopedprogrammet. För godkänt på dessa moment krävs ett aktivt deltagande. Former för bedömning och kriterier för godkänt Bedömning av uppnådda lärandemål sker kontinuerligt under kursens gång via dugga, seminariedeltagande och de VFU-moment som ingår (se beskrivning ovan och examinationslistan) samt vid den muntliga och skriftliga examinationen. För godkänt betyg på hel kurs krävs godkänd examination av VFU, aktiv närvaro vid obligatoriska undervisningsmoment samt godkänd muntlig (praktiskt prov) och skriftlig examination. Examinationslista för klinisk tjänstgöring - VFU Under kursens gång fyller studenten i examinationslistan med de olika moment som är genomförda. Dessa moment ska godkännas och signeras av ansvarig läkare vilket utgör examination av verksamhetsförlagd utbildning. Listan är ett underlag för godkänd VFU och den används också av kursledningen för att få en uppfattning om vilka patientkategorier studenten träffat under kursen. Examinationslistan lämnas in vid tentamen eller efter överenskommelse till kursadministratören vid ett senare tillfälle. Obligatorisk närvaro krävs vid alla undervisningsmoment som är patientanknutna t.ex. avdelningstjänstgöring, kandidatmottagningar, fallseminarier och annan undervisning med patientmedverkan. Utöver dessa undervisningsmoment finns det även obligatoriska moment under de teoretiska veckorna och de är markerade i schemat. Frånvaro måste meddelas senast samma dag. Obligatoriska moment som missats tas igen efter samråd med kursadministratör/kursamanuens som i sin tur diskuterar med kursledare. Muntlig examination, praktiskt prov i neurologi Det praktiska provet är en examination av studentens förmåga att ta en anamnes och genomföra ett neurologiskt status. Studenten ska kunna bemöta en patient med neurologisk diagnos, kunna inhämta en adekvat sjukhistoria och tolka denna på ett rimligt sätt, samt kunna anpassa neurologstatus till de statusfynd som framkommer och vid behov fördjupa undersökningen. Provet betygsätts med 8 (10)

9 godkänt eller underkänt, se bilagor med information och bedömningsmall samt kriterier för godkänt. Vid underkänt praktiskt prov behövs oftast mer träning på anamnestagande och neurologstatus och en individuell plan för kompletterande VFU-moment görs därför av kursledningen före omexamination. Möjlighet till det finns främst vid de extra tillfällen som ges mellan de ordinarie praktiska proven d.v.s. i februari, maj, september/oktober och december. Antalet praktiska prov en student maximalt får genomgå är fem. Vid omexamination av praktiskt prov är examinatorn aldrig densamma som underkänt studenten vid tidigare praktiska prov. Skriftlig tentamen Kursen avslutas med en skriftlig tentamen som efterfrågar fakta-, förståelse- och färdighetskunskaper inom neuroområdet. I den skriftliga tentamen krävs att 70% av uppgifterna är korrekt lösta. Tentamensgenomgång sker i nära anslutning till skrivningen, för att studenterna ska få direkt återkoppling och kunna räta ut eventuella frågetecken med avseende på uppgifterna. Vid underkänt ska omtentamen göras, tillfälle till omtentamen ges vid varje ordinarie tentamenstillfälle (2 ggr/termin) samt i slutet på februari och i början av augusti. Kursutvärdering Kursenkäten ligger på GUL (efter inloggning). Det är angeläget att studenterna deltar i utvärdering av kursen genom att svara på denna enkät. Kursen utvärderas också på kursnämndsmötet med valda kursrepresentanter och lärare samt verksamhetschef och klassansvarig. Inför kursnämndsmötet har klassen schemalagd möjlighet att lämna synpunkter till sina klassrepresentanter. Sammanställningen av kursenkäten publiceras på GUL senast åtta veckor efter kursens avslut och ligger till grund för utveckling av kursen. Litteraturlista Kurslitteratur FAGIUS J, NYHOLM D: Neurologi, 5:e upplagan, Liber, 2012 Referenslitteratur LÄKEMEDELSBOKEN, Neurologikapitlet MALM/LIEDHOLM: Akut neurologi. 8: upplagan, (ISBN: ), Kognitivus HB, 2010 MELLERGÅRD P: Grundläggande Neurokirurgi, Studentlitteratur 1998 KANDEL E R, SCHWARTZ J H AND JESSELL T: Principles of neural science, McGraw-Hill Book Company; 5 (ISBN 13: ) 2012 Kontaktinformation Kurskansli: Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap, Blå stråket 7, 3 tr, Göteborg Kursledare för kurs 1: Professor Kristina Malmgren, kristina.malmgren@neuro.gu.se Kursledare för kurs 2: Docent Katarina Jood, katarina.jood@neuro.gu.se Kursamanuens: Magnus Johnsson, tel , , amanuens@neuro.gu.se Kursadministratör: Katinka Almrén, tel , , katinka.almren@neuro.gu.se Avd.amanuens neurologi: Rosemary Bremler, tel , rosemary.bremler@vgregion.se 9 (10)

10 Övrigt undervisningsansvar Klinisk neurofysiologi - Blå stråket 5, 3 tr., SU/S Mikael Elam, professor, tel , mikael.elam@neuro.gu.se Neurokirurgi - Blå stråket 5, 3 tr., SU/S Bertil Rydenhag, professor, tel , bertil.rydenhag@neuro.gu.se Neurorehab - Högsbo sjukhus, Hus B9, Tunnlandsgatan 2, Neurorehabiliteringen Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor, tel , ks.sunnerhagen@neuro.gu.se Bilagor Information om och bedömningsmall för praktiskt prov Examinationslista VFU Kompletterande litteraturhänvisningar 10 (10)