LITTERATUR SVENSKARNA I NORDAMERIKA. Av docenten DAVID HANNERBERG, Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LITTERATUR SVENSKARNA I NORDAMERIKA. Av docenten DAVID HANNERBERG, Göteborg"

Transkript

1 LITTERATUR SVENSKARNA I NORDAMERIKA Av docenten DAVID HANNERBERG, Göteborg SYcnsk utflyttning till främmande områden och svensk bosättning utomlands har förekommit åtminstone sedan folkvandringstiden. Tidigt grundade svenskar boplatser i de baltiska staterna. Under vikingatiden gingo dc svenska färderna främst i österled, till Ryssland och ännu avlägsnare länder. Åtminstone från medeltidens början - oeh i viss utsträckning säkerligen åtskilligt tidigare - koloniserade svenskar vid Finska vikens och Bottniska vikens kuster. På 1650-talet gjordes ett misslyckat försök att grunda en svensk koloni på Guldkusten i Afrika. Under 1780-talet vandrade något tusental svenskättlingar från Estland den långa vägen genom Ryssland, där de i söder inom den svarta jordens område grundade det bekanta Gammalsvensk by. Den svenska utflyttningen mot öster utgör ett icke obetydligt inslag i vår befolkningshistoria. Detta svenska element har i dc nya länderna utövat ett märkbart och i fråga om Finland ännu i våra dagar betydelsefullt inflytande. Men det största utrymmet i historien om svensk bosättning i främmande länder tillkommer dock svenskarna i Nordamerika. Den första utflyttningen till denna världsdel tog sin början på 1630-talet. Efter ett långt uppehåll inleddes den senare svenska emigrationen till Nordamerika omkring Den svenska landsbygdens proletarisering under 1800-talet, missväxterna på 1860-talet, jordbrukskrisen under 1880-talet och åtskilliga andra faktorer bidrogo till att driva fram och stegra den väldiga folkvandringen från svenska bygder till det lockande landet på andra sidan det stora havet. Enligt befolkningsstatistiken emigrerade under de 80 åren från 1861 till och med 1940 över 1,100,000 svenskar till U. S. A. Av dessa återvände visserligen ungefär 200,000 till det gamla landet, men kvar står dock en nettoutflyttning på något över 900,000 personer. Detta innebär en oerhörd omflyttning inom den svenska befolkningen, en invecklad process med många orsakssammanhang och betydelsefulla följder. De senaste hundra årens svenska emigration till Nordamerika erbjuder ett utomordentligt rikt material för personhistoriska och biografiska skildringar, för mera allmänna historiska och geografiska undersökningar, för sociologiska analyser a v olika slag. Till raden av förut utförda arbeten har för ett par år sedan fogats ett synnerligen betydelsefullt led,»the Swedes and the Swedish settlements in North Amerika» av Helge Nelson\ sedan många år professor i 1 Helge Nelson, The Swedes and the Swedish settlements in North America. I. Text. 441 s. II. Atlas. 73 kartor. Tryckt i Lund

2 geografi vid Lunds universitet. Arbetet, som har utgivits av Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund, omfattar tvenne delar. Den första innehåller en rikt illustrerad skildring av den svenska bosättningen i Nordamerikas olika delar och den avslutas med tabellbilagor, en omfattande litteraturförteckning samt med ett för bokens utnyttjande värdefullt register. Den andra delen av arbetet utgör en atlas, där författaren genom det för geografen naturliga uttrycksmedlet kartan i detalj berättar främst om svenskarna i U. S. A. och Canada men därjämte också åskådliggör vissa andra förhållanden i samband med Nordamerikas kolonisation och beträffande den svenska utflyttningen. Professor Helge Nelson har på ett ovanligt grundligt sätt förberett det stora, här anmälda arbetet om svenskarna i Nordamerika. Under mer än trettio år har han gång efter annan återvänt till frågor om emigration och kolonisation. Under 1900-talets första årtionde utförde han för den då verkställda stora emigrationsutredningen en utmärkt studie av den omfattande utvandringen från Öland. Under 1920-talet företog han tre och under 1930-talet ännu en omfattande studieresa till U. S. A. och Canada. Under dessa fyra resor, vilka berört vitt skilda delar av den stora kontinenten, har han haft tillfälle att besöka alla viktigare svenskbygder, att personligen lära känna ganska många av Nordamerikas svenskar samt att på ort och ställe studera såväl förutsättningarna för som resultaten av det arbete, som svenskarna utfört. studiet av natur samt av bygd och svenskbygd i U. S. A. och Canada har ända sedan år 1922 givit oss en rad arbeten av professor Helge Nelsons hand, vilka samtliga i viss mån, nämligen i vad som berör svenskbygderna och deras förutsättningar, kunna betraktas som förarbeten till det nu behandlade stora verket. Författaren famhåller i det inledande kapitlet, att trots allt som skrivits om svenskarna i Nordamerika har dock en vetenskaplig bedömning av deras betydelse knappast mer än påbörjats. Det föreliggande arbetet syftar till att lämna svar på vissa mycket betydelsefulla och grundläggande frågor: var ha svenskarna bosatt sig~ Varför ha de bosatt sig just där~ I vilken utsträckning ha de samlats inom begränsade områden, där de äro tillräckligt talrika för att sätta sin prägel på omgivningen, på distriktet eller staden~ Huru länge behålla de sin nationella karaktär, innan de helt assimileras av den amerikanska miljön~ I syfte att teckna en bakgrund till det befolkningsgeografiska förloppet skildras i ett kort och överskådligt kapitel den allmänna geografiska miljön. Där karakteriseras först världsdelens stora geografiska regioner: Appalacherna i öster med låga bergskedjor och nederoderade dalar och slätter, den canadiska urbergsplatån omkring Hudson Bay, vilken på grund av likartad utveckling i mångt påminner om Skandinavien och Finland, vidare de delvis mycket fruktbara och i öster tidigt koloniserade kustslätterna vid Atlanten och Mexikanska Golfen, de väldiga inre slätterna, vilka före kolonisationen till stor del upptogos av präriens grästäckta, trädlösa vidder samt 702

3 slutligen i väster Kordillererna, med mäktiga bergskedjor, torra högslätter och i stilla havets närhet fruktbara dalar med milt klimat. På denna väldiga skådebana utspelas under 1800-talet ett mäktigt fascinerande skådespel: odlingsfrontens successiva förskjutning mot väster. Redan själva existensen av»the frontier» med möjligheten för envar som så ville att lämna den gamla invanda miljön för att bryta mark, röja skog och odla prärie och därmed skapa sig en ny existens, redan den möjligheten betydde under hela 1800-talet oerhört mycket för den amerikanska nationens utveckling och gestaltning. Professor N els on betonar kraftigt det hos oss kanske icke alltid beaktade förhållandet, att det var amerikanarna själva som förde fronten framåt mot väster. Sedan århundraden vana vid att röja vildmark och skapa sig nya hem i vildmarken gingo amerikanarna i teten, och efter dem följde från 1840-talet den stigande vågen av immigranter, av vilka många och icke minst svenskarna under detta skede likaledes ägde en äkta»pioneer spirit». Nu existerar icke längre i U. S. A. någon odlingsfront i 1800-talets bemärkelse, men en befolkningsförskjutning mot väster fortgår dock alltjämt, i det att Pacific-staternas folkmängd växer snabbare än hela landets. Det skall också tilläggas, att under hela 1800-talet fanns i U. S. A. jämte den västra fronten även en nordlig sådan, och sedan den i stor skala bedrivna nybyggarverksamheten hade upphört i väster, kom den norra odlingsfronten att tilldraga sig ökat intresse. Vid början av innevarande århundrade försköts den inom prärieområdet in över Canadas gräns, där sedan dess ett imponerande odlingsarbete utförts, inom vilket även svenskar i viss mån gjort ett pionjärarbete. Sedan senare delen av 1800-talet har emellertid i Nordamerika lik Som här i Sverige förekommit en befolkningsförskjutning av annan art. Landet har industrialiserats och urbaniserats. En växande del av befolkningen har samlats till städerna. I denna förskjutning ha även svenskarna tagit del. De som ha utflyttat till N ordarnerika under innevarande århundrade ha i övervägande grad bosatt sig i städerna. Och från många av de gamla svenska jordbruksbygderna i U. S. A. ha svenakar och svenskättlingar i stor utsträckning flyttat till städer och stadsliknande orter. De svenskar, som rycktes med i den nu skisserade väldiga befolkningsförskjutningen, 'kommo från alla delar av Sverige, men inom vissa områden blev åderlåtningen särskilt kraftig. Professor Nelson ägnar ett kapitel åt en statistisk-geografisk översikt av emigrationen från Sverige. Under de första årtiondena, och 1850-talen, var det mest grupputflyttning. Människor, vilka sammanhällos genom släktskapsband eller genom gemensam religiös övertygelse, utflyttade samtidigt och bildade även i vissa fall i det nya landet svenskbygder med enhetlig och ibland egenartad karaktär. Under detta första skede, då emigranterna ännu relativt sett voro ganska fåtaliga, skedde utflyttningen främst från gränstrakterna mellan Östergötland och Småland, från Kristianstads, Kronobergs och Blekinge län, från Älvsborgs län samt från Gästrikland och Hälsingland. Som redan förut 703

4 framhållits framkallade emellertid missväxterna i slutet av 1860-talet och jordbrukskrisen, vilken kulminerade under 1880-talet, en våldsam stegring i emigrationen. Räknat efter årtionden var denna störst under 1880-talet, då den uppgick till 325,000 personer. Från följande fem län utflyttade under detta årtionde årligen mera än en procent av befolkningen, nämligen från Jönköpings, Hallands, Kronobergs, Värmlands och Älvsborgs län. Utvandringen var betydande även under 1890-talets första år, men som helhet utgjorde den under detta årtionde endast 60 Ofo av 1880-talets. I arbetets andra del, atlasen, ägnas tvenne kartor åt den årliga nettoutvandringen från Älvsborgs län under och 1890-talen. Trots att utflyttningsintensiteten var mycket mindre under det senare årtiondet, äro dock de båda kartbilderna i sina huvuddrag tämligen likartade. Emigrationen var mest betydande från gränstrakterna mot Skaraborgs län samt mot Småland och Halland. Däremot var den relativt obetydlig i de mera industrialiserade delarna av länet, i trakterna mot Göteborg samt i Götaälvs och Viskans dalgångar. I Älvsborgs län såväl som på andra håll blev utvandringen ihållande och omfattande i de områden, där den tidigt tagit fart. Breven från anhöriga i Amerika lästes runt om i gårdarna, och hos än den ene och än den andre mognade så beslutet att bryta sig loss ur det invanda för att söka sin lycka i de stora möjligheternas land. Under 1900-talets första årtionde var utflyttningen ännu något större än under det föregående årtiondet. Ökningen berodde på, att Norrland vid denna tidpunkt mera än förut ryckts med i utvandringsströmmen. Huvuddelen av arbetet har professor Nelson ägnat åt svenskarnas bosättning i Nordamerika. I en kort refererande anmälan kan endast framhållas några av de stora linjerna i den på intressanta detaljer rika framställningen. I korta osentimentala skildringar tecknar författaren en rad av för emigrationen och för svenskarnas insats i Amerika karakteristiska livsöden. I början av 1850-talet anlände till Boston ett segelfartyg med emigranter från trakten mellan Borås och Ulricehamn. En av dessa emigrantfamiljer slog sig ner i närheten av Rockford i Illinois, där det redan förut bodde åtskilliga svenskar. I den familjen fanns en pojke med gott gry. Först arbetade han några år i skogarna i Wisconsin. Efter den stora branden i Chicago 1871 köpte han för sina sparade pengar häst och kärra och deltog i röjningsarbetet i den ödelagda staden. Sedan återvände han till Rockford, där svenskarna under tiden hade fått betydande tillskott från det gamla landet. Där blev han, ensam eller tillsammans med andra svenskar, ägare till flera fabriker, som i främsta rummet tillverkade möbler. Under 1890-talets kris blev han totalt ruinerad men ägde energi att åter arbeta sig upp, och med tiden blev han åter innehavare av ett flertal fabriker och delägare i ännu flera. Han dog år 1927, välbärgad och mycket aktad av svenskar och infödingar. Det är i korthet berättelsen om P. A. Peterson i Rockford, Illinois. En av de första svenskar, som under 1800-talets emigrationsperiod utvandrade till U. S. A., var Sven Magnus Swenson från Barkaryd 704

5 i Jönköpings län. Redan år 1838 kom han till Texas, där han på talet i Austin startade ett affärsföretag och ett stort hotell samt inköpte vidsträckta landområden i omgivningarna. Genom hans initiativ lockades anhöriga till honom och även andra från trakterna kring Nässjö att flytta till Texas. Det blev åtskilligt omtalat, när år 1867 flera hundra personer från dessa delar av Småland med ett extratåg från Forserums station avreste till Göteborg för vidare befordran till Texas. Så kom en person och en familj att ingripa i befolkningsförflyttningen mellan Småländska höglandet och Texas-präriens»black lands». Det är ganska kuriöst att erinra sig, att en del av dessa smålänningar i Texas blevo slavägare och varmt försvarade slaveriet. Det försäkrades på 1850-talet, att slavarna i Texas fingo bättre mat och även i övrigt blevo bättre behandlade än arbetsfolket hemma i Sverige. År 1932 erhöll den 60-årige Andrew Anderson i Alsask, Saskatchewan, Canada, den förnämliga utmärkelsen»master Farmer Gold Medal», vilken då innehades av endast 16 personer i hela Canada. Andrew Anderson hade kommit från Eslövstrakten och slagit sig ned i Saskatchewans torra område, inom vilket s. k.»dry-farming» måste användas, varvid jorden får ligga i träde vart annat år i syfte att magasinera så mycken fuktighet som möjligt. I denna för en svensk bonde så främmande miljö har Anderson genom förträffliga brukningsmetoder och lämpligt utsäde skapat ett stort och rikt givande mönsterjordbruk, vilket i studiesyfte besökes av intresserade även från avlägsna platser. En linje i professor Nelsons arbete utgöres av skildringen av de svenska jordbrukskolonierna, sammanhängande områden, där svenskar brutit mark och ännu sätta sin prägel på bygden. Av de många svenska bygderna utväljas här några exempel av olika typ. När nytt land öppnades i väster, lämnade många av de duktigaste amerikanarna sina hem i de östra staterna och drogo västerut. Vissa av de östra staterna visade tendenser till minskad folkmängd, och till dem hörde Maine bland Nya Englandsstaterna. Bland statens ledande män uppkom då den tanken, att en skandinavisk invandring skulle vara till fördel. En grupp svenskar koloniserade från år 1870 ett stycke av Maines vildmark. Där uppstod ett New Sweden, ett svenskt område, som är 20 km långt och 12 km brett. Inom detsamma finnas tre järnvägsstationer med namnen Stockholm, J emtland och New Sweden. Jordbruket är välskött och kan gott betecknas som mönstergillt. Den viktigaste saluprodukten är potatis. Folkökningen har emellertid varit svag, och New Sweden företer nu samma bild av staganation som månget jordbruksområde i Sverige. I östra Minnesota finnas ett par counties, Chisago och Isanti, som till övervägande del ha uppodlats av svenskar, och där svenskar och deras ättlingar år 1910 utgjorde ungefär tre fjärdedelar av befolkningen. De första svenskarna anlände dit år 1851 under ledning av en bonde Per Andersson från Hassela finnbygd i Hälsingland. Snart mottog Chisago ett kraftigt tillskott från Småland och från norra Blekinge, och där talas ännu i dag smålandsdialekt. Isanti däremot Svensk Tidskrift

6 har blivit ett Dalarne i Amerika genom inflyttning av familjer från Orsa, Rättvik och angränsande trakter, och där talades ännu år 1921 dialekter från Siljansbygden. Landskapet i denna del av Minnesota erinrar mycket om Sverige. Det är sjöar och skogsdungar mellan ängar och åkrar. Som i det förut behandlade exemplet företer även här landsbygden och dess små samhällen en karaktär av stagnation. De närbelägna storstäderna St. Paul och Minncapolis utöva en stark dragningskraft på befolkningen. I sydvästra Iowa finnes ett område, kallat»halland settlement», nära 25 km i längd och 20 km i bredd, vilket har kultiverats av svenskar. Då mot slutet av 1860-talet en järnväg byggdes genom denna del av Iowa, förmedlade en prästman B. M. Halland från Drängsered i Halland järnvägsjord till svenskar, vilka tillhörde den lutherska kyrkan. Så skapades denna svenska bygd, vilken genom kyrkans inflytande i ovanligt hög grad behållit sin svenska karaktär. Halland settlement, beläget inom den vågiga präriens område, utgör en del av Amerikas»cornbelt» med odling av majs och uppfödning av svin som viktigaste inkomstkälla. Dess nybyggare ha i allmänhet icke kommit direkt från Sverige utan först varit bosatta i andra, östligare områden i U. S. A. En stor grupp svenskar kommo år 1871 från nordvästra Illinois. De hyrde ett järnvägståg med fyra personvagnar och en rad godsvagnar, och så flyttade de med möbler, redskap och boskap till sin nya hemort. Som ett sista exempel på ett svenskt jordbruksdistrikt väljes Turlock settlement i Californien, ett område av ännu en annan typ än de föregående. En man N. O. Hultberg från Vittskövle i Kristianstads län utvandrade år 1887 till Amerika och tog år 1903, efter att ha varit skollärare och guldgrävare i Alaska, initiativet till en svensk kolonisation i Californiadalen. Hultberg tillhörde Svenska missionsförbundet i Amerika, och till det nya området kommo trosfränder från olika delar av landet. Den svenska bygden omgives av områden, vilka i huvudsak bebos av portugiser, japaner och armenier. Egendomarna äro konstbevattnade och i regel små. Den viktigaste produkten är meloner. De valda exemplen ha visat, att svenskarna äro spridda över alla delar av U. S. A. och Canada. De äro visserligen fåtaliga i Sydstaterna, men de förekomma dock såväl i Florida som i södra Texas. Exemplen ha också visat, att svenskarna ryckts med i den allmänna rörelsen mot väster och mot städerna. Det finnes de som ha levat sin barndomstid i Sverige, sedan under ett skede röjt skog och brutit mark i trakterna vid övre sjön, därefter som medelålders män plöjt och sått i präriens mylla för att slutligen få tillbringa sin levnads afton i det soliga Californien. Vilka äro då de faktorer, som främst ha bestämt den svenska bosättningen~ Professor Nelson ägnar ett kapitel åt några karakteristiska drag vid valet av bosättningsområde. Först nämnes därvid billig jord. Många av de svenska utvandrarna drogo till Amerika lockade av utsikterna att där bli jordägare. Homestead-lagen av år 1862 stadgade i huvudsak att varje medborgare över 21 år skulle äga 706

7 rätt att få högst 160 acres (ung. 64 ha) av unionens jord mot villkor att bosätta sig där och under 5 år ägna sig åt områdets uppodling. Före denna lag, som varieras något i de olika staterna, och även jämsides därmed förekom försäljning av jord till varierande priser. Av betydelse för kolonisationen har varit försäljningen av den mark, som järnvägsbolagen till växlande bredd erhöllo å ömse sidor om linjen vid järnvägarnas framdragande genom obebyggda områden. Det har ofta framhållits, att svenskarna valt sina boplatser inom områden med ungefär samma natur som deras hemtrakt. Det är alldeles säkert, att svenskarna till att börja med kände sig främmande inför den trädlösa prärien. Säkert förmådde de uppskatta jordens bördighet, men bristen på vatten och skog samt risken för torka och hemsökelser genom skadeinsekter skrämde dem. Det innebar ju en våldsam omvälvning att icke endast brytas loss ur den gamla sociala miljön utan att därtill hamna i en natur, som krävde en annan arbetsteknik än den gamla invanda. Av stort intresse är att följa svenskarnas yrkesval. Ur befolkningsstatistiken för år 1900 kan utläsas, att svenskarna av första och andra generationen (första generationen födda i Sverige; andra generationen födda i Amerika och med antingen båda föräldrarna födda i Sverige eller den ena av dem född i Sverige och den andra i U. S. A.) i relativ stor utsträckning, till c:a 33 /o, voro jordbrukare. Några nationaliteter bland immigranterna uppvisa visserligen högre procenttal, norrmännen 55, danskarna 44, schweizarna 40 och böhmarna 35 Ofo, men bland de allra flesta utgöra jordbrukarna en lägre andel. Svenska bönder och deras ättlingar ha i U. S. A. utfört ett betydande odlingsarbete. Den amerikanska statistiken tillåter oss icke att följa de invandrade längre än t. o. m. den andra generationen, varför beräkningarna beträffande de olika nationaliteternas insatser egentligen komma att lämna för låga värden, även om de i och för sig äro nog så imponerande. Ur 1920 års statistik kan beräknas, att de svenska invandrarna av första och andra generationen inom U. S. A. ha uppodlat över 25,000 km 2 jord, vilket är mer än 2 /s av den åkerareal, som nu finnes i Sverige. I städerna arbeta många svenskar inom industrigrenar, där deras tekniska och mekaniska skicklighet kommer till sin rätt. Många äro byggnadsarbetare, arbetsledare och entreprenörer inom byggnadsbranschen. Det har beräknats, att ungefär en tredjedel av de nyare husen i Chicago ha uppförts av svenskar. Skogs- och sågverksarbeten lämpa sig också väl för våra landsmän. Professor Nelson återvänder i många sammanhang till de intressanta, sociologiskt inriktade frågorna om yrkesväxlingen mellan de olika generationerna. Det är över huvud taget av ett betydande intresse att ur olika synpunkter studera den andra generationens inställning, å ena sidan till de från Sverige inflyttade föräldrarna och den värld de representera och å andra sidan till det nya landet, till de jämnåriga amerikanarna och deras ekonomiska, sociala och kulturella inställning. Det är nog ingen tvekan om att många i denna andra generation haft svårt att finna sig tillrätta med den 707

8 egenartade mellanställningen mellan ett gammalt land och det nya, mellan en europeisk kulturform och den amerikanska. Det torde väl icke föreligga någon undersökning om den andra generationen av svenskar i detta avseende haft lättare eller svårare än motsvarande grupper från andra nationaliteter att komma tillrätta med problemen. Man vågar dock antaga, att svenskarna liksom övriga nordiska folk haft relativt lätt att växa in i den nya miljön. Därmed tangeras den sista av de linjer i professor Nelsons framställning, som kan bliva föremål för ett omnämnande i denna anmälan. Det gäller svenskarnas amerikanisering. Författaren framhåller, att ur allmänt kulturell synpunkt i regel redan den andra generationen är fullt assimilerad. Så snabbt förlöper processen. Någon alldeles enhetlig utveckling har det dock icke varit. Det kan angivas en rad faktorer, som ha varit ägnade att påskynda assimilationen, men samtidigt kan det nämnas en rad andra, som försenat denna process. Till denna sistnämnda hör den omständigheten, att svenskarna ofta utvandrade i grupper och även vid omflyttningar inom U. S. A. höllo samman i grupper. Det ständiga tillskottet av utvandrare från Sverige ända fram till 1920-talet bidrog till att hålla det svenska språket levande. I samma riktning verkade de svenska sammanslutningarna, av vilka de religiösa organisationerna betytt mest. De många svenska tidningarna ha även gjort en betydande insats för att uppehålla förbindelserna mellan svensk-amerikanarna och Sverige. Trots dessa fördröjande faktorer har dock amerikaniseringsprocessen fortskridit snabbt, i synnerhet efter första världskriget. Under 1920-talet blev det allt ovanligare, att gudstjänsterna i de svenska kyrkorna höllos på svenska språket. I professor Nelsons framställning kan i många fall processen följas i detalj. I Sverige har den under tidens gång utlöst många känslobetonade reaktioner. Professor Nelson avstår klokt och konsekvent från allt sådant. Att förmedla kontakt mellan Amerika och Svenskamerika å ena sidan och Sverige å den andra är för professor Nelson ett starkt och osentimentalt intresse. I det syftet har hans stora arbete om svenskarnas bosättning i N ordarnerika kommit till. Efter den linjen bör arbetet för vidmakthållen och förbättrad kontakt fortsättas. Industriens, handelns, konstens, vetenskapens representanter liksom andra grupper kunna därvid göra en insats. Då i denna anmälan ett vetenskapligt verk har behandlats, bör det vara lämpligt att avslutningsvis ännu en gång framhålla, vad professor Nelson själv betonar, nämligen att den svenska bosättningen i Nordamerika erbjuder ett utomordentligt rikt material för vetenskapliga undersökningar av vitt skilda slag. Å ven inom det geografiska gebitet återstår mycket att göra. Detaljstudier med utnyttjande av en ännu levande kunskap om utvecklingen eller med genomgång av folkräkningarnas primärmaterial och andra icke tryckta källor skulle säkerligen giva mycket av betydande värde. Av enskilda forskare kunna emellertid sådana intensivstudier utföras endast för mycket begränsade områden. En av förutsättningarna då det gäller att välja område för detaljstudiet samt att planlägga detta och rätt 708

9 tyda och utnyttja dess resultat, är att man äger en konsekvent överblick över hela fältet. Denna överblick, vittskådande och ändock detaljrik, har professor Nelson skänkt genom sitt med levande intresse och uthållig, gedigen forskning genomförda undersökning om svenskarna och den svenska bebyggelsen i Nordamerika. KORT OM BÖCKER Andra kammarens förste vice talman, trädgårdsmästaren och riksgäldsfullmäktigen Karl Magnusson i Skövde har utgivit sina ungdomsminnen, S å v a r d e t d e n t i d e n. Boken innehåller mera kulturhistoria än politisk historia, och detta är karakteristiskt för denne boksynte märkesman, som gjort så många behjärtade och oförfärade insatser för att rädda och vårda vårt lands kulturminnesmärken. En lika levande som pietetsfull skildring av den fattiga småländska hembygden och det fattiga, barnrika torparhemmet! Litauens förutvarande minister lgnas J.-Scheynius har forsatt sitt uppmärksammade, verkligt litterärt politiska skriftställarskap med D e n r ö d a f l o d e n s v ä m m a r ö v e r. Boken, som är en av flammande känsla buren vädjan om självbestämningsrätt åt även de små folken, har ett sällsynt stort dokumentariskt värde: den ger en omsorgsfullt sammanställd översikt över auktoritativa uttalanden särskilt i U. S. A. till förmån för de baltiska staternas frihet. Den baltiska asylrättsfrågan har skänkt boken en stor aktualitet. Den österrikiske flyktingen sedan många år i Sverige, d :r Rudolph Philipp, har i S k o r, s v e t t o c h t å r a r gett en annan och överraskande ny belysning av Batakoncernen än den som före kriget erhölls genom E. Langlets bekanta mera ljust målande skildring av det tjeckiska världsföretaget. Som advokat i processerna mot Bata kan Philipp knappast vara den objektive bedömaren, men var och en som hyser minsta intresse för stordriftens teori och praktik möter här ett verkligt sensationellt reportage om rationaliseringens järnhårda lagar. E. H. 709

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord!

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Läxförhör facit Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap 1. Varför splittrades indoeuropeiskan i flera språk? Ett

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Högskoleverket DTK 2005-10-29

Högskoleverket DTK 2005-10-29 Högskoleverket DTK 2005-10-29 2 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I STOCKHOLMS LÄN 2002 Folkmängd, folkökning, antal födda och döda, antal inflyttade och utflyttade samt flyttningsnetto för riket, för

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN TEXT och MUSIK: Sankt Staffans visa - Ut kommer Staffan är en legendvisa som är sammanställd av två liknande varianter. Den egenartade melodin är upptecknad i Vittskövle

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Yaria. Viktor Rydberg

Yaria. Viktor Rydberg Yaria Viktor Rydberg Innehåll Förord 9 Förra avdelningen Om Buddah återvände 15 Inledning till Victor Pfeiffs översättning av Edwin Arnolds dikt»asiens ljus». 1888. Den mekaniska världsteorien 50 Inledande

Läs mer

MOT LÖFTETS LAND Åtvidaberg i svensk emigrationshistoria Svante Kolsgård

MOT LÖFTETS LAND Åtvidaberg i svensk emigrationshistoria Svante Kolsgård MOT LÖFTETS LAND Åtvidaberg i svensk emigrationshistoria Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Mot löftets land. Åtvidaberg i svensk emigrationshistoria. Svante Kolsgård Befolkningsutveckling är

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 1: Flyktingmottagning bromsar avfolkningen Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 KAPitel 1-7 Förmågor Centralt innehåll Utviket Vad är SO? Du och jag Förr i tiden Att leva tillsammans Analysera (se samband, orsaker, konsekvenser) Skildringar

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

GRUPPARBETE VISiON 22 MARS, GRUPP 1

GRUPPARBETE VISiON 22 MARS, GRUPP 1 GRUPPARBETE VISiON 22 MARS, GRUPP 1 Delaktiga i Grupp 1 Bertil Bäckström, Eva Thomasdotter, Remus Wilson, Monica Modig Rauden, Markus Emilsson Inledning Gruppen samtalade om vad en vision är och kan vara.

Läs mer

Canadian Pacific. Linjens. Sällskapsresa till. C fcxl kcl k. i maj IQ3O. »Success of Klcfimond» 20,000 lon

Canadian Pacific. Linjens. Sällskapsresa till. C fcxl kcl k. i maj IQ3O. »Success of Klcfimond» 20,000 lon Canadian Pacific Linjens Sällskapsresa till C fcxl kcl k i maj IQ3O»Success of Klcfimond» 20,000 lon Avsikten med denna sällskapsresa är att arrangera för våra passagerare den möjligast bästa ock bekväma

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 1 Riistantutkimuksen tiedote 203B:1-7. Helsinki 1.9.20054 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 Ilpo Kojola, Elisa Määttä och Harri Hiltunen De stora rovdjurens antal i Finland i slutet av år

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Utvandring från Finland till Sverige genom tiderna

Utvandring från Finland till Sverige genom tiderna Jouni Korkiasaari Utvandring från Finland till Sverige genom tiderna Siirtolaisuusinstituutti Migrationsinstitutet Turku Åbo 2003 http://www.migrationinstitute.fi 2 Utvandring från Finland till Sverige

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik februari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik februari 2012 Inkvarteringsstatistik februari 2012 Gästnätter län, februari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 912 1 500 1 000 500 0 570 583 268 292 299

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 1 Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 Bild från Uppsala Tidning den 18 nov. 1989 där han som 80-åring berättar om livet och om snideriet. Eugen och

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045 Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Översikt ets prognoser Länsprognos 2013 2022 Länsprognos 2013 2045 Alternativa prognoser

Läs mer

Flyktinginvandring i samband med andra världskriget

Flyktinginvandring i samband med andra världskriget 16 Efterkrigstidens invandring och utvandring Flyktinginvandring i samband med andra världskriget Flyktingarna från grannländerna, vilka vistades tillfälligt i landet under andra världskriget, folkbokfördes

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012 Inkvarteringsstatistik mars 2012 Gästnätter län, mars 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 211 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 500 0 604 676 296 337 301 218 34

Läs mer

NÄSSJÖ. Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av

NÄSSJÖ. Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av NÄSSJÖ Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av F M nit ort- 1855 56 års järnvägskommittés förslag skulle Södra stambanan dragas från Malmö genom

Läs mer

AVSTÅND Tel. Tel. 1. Lintula kloster 19. Tulikivi Oyj / Kermansavis fabriksbutik 2. Johanneskoti, fi sketillstånd 20. Kotipuro Gästgiveri

AVSTÅND Tel. Tel. 1. Lintula kloster 19. Tulikivi Oyj / Kermansavis fabriksbutik 2. Johanneskoti, fi sketillstånd 20. Kotipuro Gästgiveri Karta 2 Må bra i Heinävesi Må bra i Heinävesi Heinävesi kommun ligger i gränstrakterna mellan Savolax och Karelen. Skogsklädda höjder och blå sjöar beskriver landskapet i Heinävesi när det är som bäst.

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010 Transport och turism 011 Finländarnas resor 011, mars I mars 011 reste finländarna utomlands I mars ökade finländarnas fritidsresor med övernattning utomlands med 1 procent jämfört med motsvarande period

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer