LITTERATUR SVENSKARNA I NORDAMERIKA. Av docenten DAVID HANNERBERG, Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LITTERATUR SVENSKARNA I NORDAMERIKA. Av docenten DAVID HANNERBERG, Göteborg"

Transkript

1 LITTERATUR SVENSKARNA I NORDAMERIKA Av docenten DAVID HANNERBERG, Göteborg SYcnsk utflyttning till främmande områden och svensk bosättning utomlands har förekommit åtminstone sedan folkvandringstiden. Tidigt grundade svenskar boplatser i de baltiska staterna. Under vikingatiden gingo dc svenska färderna främst i österled, till Ryssland och ännu avlägsnare länder. Åtminstone från medeltidens början - oeh i viss utsträckning säkerligen åtskilligt tidigare - koloniserade svenskar vid Finska vikens och Bottniska vikens kuster. På 1650-talet gjordes ett misslyckat försök att grunda en svensk koloni på Guldkusten i Afrika. Under 1780-talet vandrade något tusental svenskättlingar från Estland den långa vägen genom Ryssland, där de i söder inom den svarta jordens område grundade det bekanta Gammalsvensk by. Den svenska utflyttningen mot öster utgör ett icke obetydligt inslag i vår befolkningshistoria. Detta svenska element har i dc nya länderna utövat ett märkbart och i fråga om Finland ännu i våra dagar betydelsefullt inflytande. Men det största utrymmet i historien om svensk bosättning i främmande länder tillkommer dock svenskarna i Nordamerika. Den första utflyttningen till denna världsdel tog sin början på 1630-talet. Efter ett långt uppehåll inleddes den senare svenska emigrationen till Nordamerika omkring Den svenska landsbygdens proletarisering under 1800-talet, missväxterna på 1860-talet, jordbrukskrisen under 1880-talet och åtskilliga andra faktorer bidrogo till att driva fram och stegra den väldiga folkvandringen från svenska bygder till det lockande landet på andra sidan det stora havet. Enligt befolkningsstatistiken emigrerade under de 80 åren från 1861 till och med 1940 över 1,100,000 svenskar till U. S. A. Av dessa återvände visserligen ungefär 200,000 till det gamla landet, men kvar står dock en nettoutflyttning på något över 900,000 personer. Detta innebär en oerhörd omflyttning inom den svenska befolkningen, en invecklad process med många orsakssammanhang och betydelsefulla följder. De senaste hundra årens svenska emigration till Nordamerika erbjuder ett utomordentligt rikt material för personhistoriska och biografiska skildringar, för mera allmänna historiska och geografiska undersökningar, för sociologiska analyser a v olika slag. Till raden av förut utförda arbeten har för ett par år sedan fogats ett synnerligen betydelsefullt led,»the Swedes and the Swedish settlements in North Amerika» av Helge Nelson\ sedan många år professor i 1 Helge Nelson, The Swedes and the Swedish settlements in North America. I. Text. 441 s. II. Atlas. 73 kartor. Tryckt i Lund

2 geografi vid Lunds universitet. Arbetet, som har utgivits av Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund, omfattar tvenne delar. Den första innehåller en rikt illustrerad skildring av den svenska bosättningen i Nordamerikas olika delar och den avslutas med tabellbilagor, en omfattande litteraturförteckning samt med ett för bokens utnyttjande värdefullt register. Den andra delen av arbetet utgör en atlas, där författaren genom det för geografen naturliga uttrycksmedlet kartan i detalj berättar främst om svenskarna i U. S. A. och Canada men därjämte också åskådliggör vissa andra förhållanden i samband med Nordamerikas kolonisation och beträffande den svenska utflyttningen. Professor Helge Nelson har på ett ovanligt grundligt sätt förberett det stora, här anmälda arbetet om svenskarna i Nordamerika. Under mer än trettio år har han gång efter annan återvänt till frågor om emigration och kolonisation. Under 1900-talets första årtionde utförde han för den då verkställda stora emigrationsutredningen en utmärkt studie av den omfattande utvandringen från Öland. Under 1920-talet företog han tre och under 1930-talet ännu en omfattande studieresa till U. S. A. och Canada. Under dessa fyra resor, vilka berört vitt skilda delar av den stora kontinenten, har han haft tillfälle att besöka alla viktigare svenskbygder, att personligen lära känna ganska många av Nordamerikas svenskar samt att på ort och ställe studera såväl förutsättningarna för som resultaten av det arbete, som svenskarna utfört. studiet av natur samt av bygd och svenskbygd i U. S. A. och Canada har ända sedan år 1922 givit oss en rad arbeten av professor Helge Nelsons hand, vilka samtliga i viss mån, nämligen i vad som berör svenskbygderna och deras förutsättningar, kunna betraktas som förarbeten till det nu behandlade stora verket. Författaren famhåller i det inledande kapitlet, att trots allt som skrivits om svenskarna i Nordamerika har dock en vetenskaplig bedömning av deras betydelse knappast mer än påbörjats. Det föreliggande arbetet syftar till att lämna svar på vissa mycket betydelsefulla och grundläggande frågor: var ha svenskarna bosatt sig~ Varför ha de bosatt sig just där~ I vilken utsträckning ha de samlats inom begränsade områden, där de äro tillräckligt talrika för att sätta sin prägel på omgivningen, på distriktet eller staden~ Huru länge behålla de sin nationella karaktär, innan de helt assimileras av den amerikanska miljön~ I syfte att teckna en bakgrund till det befolkningsgeografiska förloppet skildras i ett kort och överskådligt kapitel den allmänna geografiska miljön. Där karakteriseras först världsdelens stora geografiska regioner: Appalacherna i öster med låga bergskedjor och nederoderade dalar och slätter, den canadiska urbergsplatån omkring Hudson Bay, vilken på grund av likartad utveckling i mångt påminner om Skandinavien och Finland, vidare de delvis mycket fruktbara och i öster tidigt koloniserade kustslätterna vid Atlanten och Mexikanska Golfen, de väldiga inre slätterna, vilka före kolonisationen till stor del upptogos av präriens grästäckta, trädlösa vidder samt 702

3 slutligen i väster Kordillererna, med mäktiga bergskedjor, torra högslätter och i stilla havets närhet fruktbara dalar med milt klimat. På denna väldiga skådebana utspelas under 1800-talet ett mäktigt fascinerande skådespel: odlingsfrontens successiva förskjutning mot väster. Redan själva existensen av»the frontier» med möjligheten för envar som så ville att lämna den gamla invanda miljön för att bryta mark, röja skog och odla prärie och därmed skapa sig en ny existens, redan den möjligheten betydde under hela 1800-talet oerhört mycket för den amerikanska nationens utveckling och gestaltning. Professor N els on betonar kraftigt det hos oss kanske icke alltid beaktade förhållandet, att det var amerikanarna själva som förde fronten framåt mot väster. Sedan århundraden vana vid att röja vildmark och skapa sig nya hem i vildmarken gingo amerikanarna i teten, och efter dem följde från 1840-talet den stigande vågen av immigranter, av vilka många och icke minst svenskarna under detta skede likaledes ägde en äkta»pioneer spirit». Nu existerar icke längre i U. S. A. någon odlingsfront i 1800-talets bemärkelse, men en befolkningsförskjutning mot väster fortgår dock alltjämt, i det att Pacific-staternas folkmängd växer snabbare än hela landets. Det skall också tilläggas, att under hela 1800-talet fanns i U. S. A. jämte den västra fronten även en nordlig sådan, och sedan den i stor skala bedrivna nybyggarverksamheten hade upphört i väster, kom den norra odlingsfronten att tilldraga sig ökat intresse. Vid början av innevarande århundrade försköts den inom prärieområdet in över Canadas gräns, där sedan dess ett imponerande odlingsarbete utförts, inom vilket även svenskar i viss mån gjort ett pionjärarbete. Sedan senare delen av 1800-talet har emellertid i Nordamerika lik Som här i Sverige förekommit en befolkningsförskjutning av annan art. Landet har industrialiserats och urbaniserats. En växande del av befolkningen har samlats till städerna. I denna förskjutning ha även svenskarna tagit del. De som ha utflyttat till N ordarnerika under innevarande århundrade ha i övervägande grad bosatt sig i städerna. Och från många av de gamla svenska jordbruksbygderna i U. S. A. ha svenakar och svenskättlingar i stor utsträckning flyttat till städer och stadsliknande orter. De svenskar, som rycktes med i den nu skisserade väldiga befolkningsförskjutningen, 'kommo från alla delar av Sverige, men inom vissa områden blev åderlåtningen särskilt kraftig. Professor Nelson ägnar ett kapitel åt en statistisk-geografisk översikt av emigrationen från Sverige. Under de första årtiondena, och 1850-talen, var det mest grupputflyttning. Människor, vilka sammanhällos genom släktskapsband eller genom gemensam religiös övertygelse, utflyttade samtidigt och bildade även i vissa fall i det nya landet svenskbygder med enhetlig och ibland egenartad karaktär. Under detta första skede, då emigranterna ännu relativt sett voro ganska fåtaliga, skedde utflyttningen främst från gränstrakterna mellan Östergötland och Småland, från Kristianstads, Kronobergs och Blekinge län, från Älvsborgs län samt från Gästrikland och Hälsingland. Som redan förut 703

4 framhållits framkallade emellertid missväxterna i slutet av 1860-talet och jordbrukskrisen, vilken kulminerade under 1880-talet, en våldsam stegring i emigrationen. Räknat efter årtionden var denna störst under 1880-talet, då den uppgick till 325,000 personer. Från följande fem län utflyttade under detta årtionde årligen mera än en procent av befolkningen, nämligen från Jönköpings, Hallands, Kronobergs, Värmlands och Älvsborgs län. Utvandringen var betydande även under 1890-talets första år, men som helhet utgjorde den under detta årtionde endast 60 Ofo av 1880-talets. I arbetets andra del, atlasen, ägnas tvenne kartor åt den årliga nettoutvandringen från Älvsborgs län under och 1890-talen. Trots att utflyttningsintensiteten var mycket mindre under det senare årtiondet, äro dock de båda kartbilderna i sina huvuddrag tämligen likartade. Emigrationen var mest betydande från gränstrakterna mot Skaraborgs län samt mot Småland och Halland. Däremot var den relativt obetydlig i de mera industrialiserade delarna av länet, i trakterna mot Göteborg samt i Götaälvs och Viskans dalgångar. I Älvsborgs län såväl som på andra håll blev utvandringen ihållande och omfattande i de områden, där den tidigt tagit fart. Breven från anhöriga i Amerika lästes runt om i gårdarna, och hos än den ene och än den andre mognade så beslutet att bryta sig loss ur det invanda för att söka sin lycka i de stora möjligheternas land. Under 1900-talets första årtionde var utflyttningen ännu något större än under det föregående årtiondet. Ökningen berodde på, att Norrland vid denna tidpunkt mera än förut ryckts med i utvandringsströmmen. Huvuddelen av arbetet har professor Nelson ägnat åt svenskarnas bosättning i Nordamerika. I en kort refererande anmälan kan endast framhållas några av de stora linjerna i den på intressanta detaljer rika framställningen. I korta osentimentala skildringar tecknar författaren en rad av för emigrationen och för svenskarnas insats i Amerika karakteristiska livsöden. I början av 1850-talet anlände till Boston ett segelfartyg med emigranter från trakten mellan Borås och Ulricehamn. En av dessa emigrantfamiljer slog sig ner i närheten av Rockford i Illinois, där det redan förut bodde åtskilliga svenskar. I den familjen fanns en pojke med gott gry. Först arbetade han några år i skogarna i Wisconsin. Efter den stora branden i Chicago 1871 köpte han för sina sparade pengar häst och kärra och deltog i röjningsarbetet i den ödelagda staden. Sedan återvände han till Rockford, där svenskarna under tiden hade fått betydande tillskott från det gamla landet. Där blev han, ensam eller tillsammans med andra svenskar, ägare till flera fabriker, som i främsta rummet tillverkade möbler. Under 1890-talets kris blev han totalt ruinerad men ägde energi att åter arbeta sig upp, och med tiden blev han åter innehavare av ett flertal fabriker och delägare i ännu flera. Han dog år 1927, välbärgad och mycket aktad av svenskar och infödingar. Det är i korthet berättelsen om P. A. Peterson i Rockford, Illinois. En av de första svenskar, som under 1800-talets emigrationsperiod utvandrade till U. S. A., var Sven Magnus Swenson från Barkaryd 704

5 i Jönköpings län. Redan år 1838 kom han till Texas, där han på talet i Austin startade ett affärsföretag och ett stort hotell samt inköpte vidsträckta landområden i omgivningarna. Genom hans initiativ lockades anhöriga till honom och även andra från trakterna kring Nässjö att flytta till Texas. Det blev åtskilligt omtalat, när år 1867 flera hundra personer från dessa delar av Småland med ett extratåg från Forserums station avreste till Göteborg för vidare befordran till Texas. Så kom en person och en familj att ingripa i befolkningsförflyttningen mellan Småländska höglandet och Texas-präriens»black lands». Det är ganska kuriöst att erinra sig, att en del av dessa smålänningar i Texas blevo slavägare och varmt försvarade slaveriet. Det försäkrades på 1850-talet, att slavarna i Texas fingo bättre mat och även i övrigt blevo bättre behandlade än arbetsfolket hemma i Sverige. År 1932 erhöll den 60-årige Andrew Anderson i Alsask, Saskatchewan, Canada, den förnämliga utmärkelsen»master Farmer Gold Medal», vilken då innehades av endast 16 personer i hela Canada. Andrew Anderson hade kommit från Eslövstrakten och slagit sig ned i Saskatchewans torra område, inom vilket s. k.»dry-farming» måste användas, varvid jorden får ligga i träde vart annat år i syfte att magasinera så mycken fuktighet som möjligt. I denna för en svensk bonde så främmande miljö har Anderson genom förträffliga brukningsmetoder och lämpligt utsäde skapat ett stort och rikt givande mönsterjordbruk, vilket i studiesyfte besökes av intresserade även från avlägsna platser. En linje i professor Nelsons arbete utgöres av skildringen av de svenska jordbrukskolonierna, sammanhängande områden, där svenskar brutit mark och ännu sätta sin prägel på bygden. Av de många svenska bygderna utväljas här några exempel av olika typ. När nytt land öppnades i väster, lämnade många av de duktigaste amerikanarna sina hem i de östra staterna och drogo västerut. Vissa av de östra staterna visade tendenser till minskad folkmängd, och till dem hörde Maine bland Nya Englandsstaterna. Bland statens ledande män uppkom då den tanken, att en skandinavisk invandring skulle vara till fördel. En grupp svenskar koloniserade från år 1870 ett stycke av Maines vildmark. Där uppstod ett New Sweden, ett svenskt område, som är 20 km långt och 12 km brett. Inom detsamma finnas tre järnvägsstationer med namnen Stockholm, J emtland och New Sweden. Jordbruket är välskött och kan gott betecknas som mönstergillt. Den viktigaste saluprodukten är potatis. Folkökningen har emellertid varit svag, och New Sweden företer nu samma bild av staganation som månget jordbruksområde i Sverige. I östra Minnesota finnas ett par counties, Chisago och Isanti, som till övervägande del ha uppodlats av svenskar, och där svenskar och deras ättlingar år 1910 utgjorde ungefär tre fjärdedelar av befolkningen. De första svenskarna anlände dit år 1851 under ledning av en bonde Per Andersson från Hassela finnbygd i Hälsingland. Snart mottog Chisago ett kraftigt tillskott från Småland och från norra Blekinge, och där talas ännu i dag smålandsdialekt. Isanti däremot Svensk Tidskrift

6 har blivit ett Dalarne i Amerika genom inflyttning av familjer från Orsa, Rättvik och angränsande trakter, och där talades ännu år 1921 dialekter från Siljansbygden. Landskapet i denna del av Minnesota erinrar mycket om Sverige. Det är sjöar och skogsdungar mellan ängar och åkrar. Som i det förut behandlade exemplet företer även här landsbygden och dess små samhällen en karaktär av stagnation. De närbelägna storstäderna St. Paul och Minncapolis utöva en stark dragningskraft på befolkningen. I sydvästra Iowa finnes ett område, kallat»halland settlement», nära 25 km i längd och 20 km i bredd, vilket har kultiverats av svenskar. Då mot slutet av 1860-talet en järnväg byggdes genom denna del av Iowa, förmedlade en prästman B. M. Halland från Drängsered i Halland järnvägsjord till svenskar, vilka tillhörde den lutherska kyrkan. Så skapades denna svenska bygd, vilken genom kyrkans inflytande i ovanligt hög grad behållit sin svenska karaktär. Halland settlement, beläget inom den vågiga präriens område, utgör en del av Amerikas»cornbelt» med odling av majs och uppfödning av svin som viktigaste inkomstkälla. Dess nybyggare ha i allmänhet icke kommit direkt från Sverige utan först varit bosatta i andra, östligare områden i U. S. A. En stor grupp svenskar kommo år 1871 från nordvästra Illinois. De hyrde ett järnvägståg med fyra personvagnar och en rad godsvagnar, och så flyttade de med möbler, redskap och boskap till sin nya hemort. Som ett sista exempel på ett svenskt jordbruksdistrikt väljes Turlock settlement i Californien, ett område av ännu en annan typ än de föregående. En man N. O. Hultberg från Vittskövle i Kristianstads län utvandrade år 1887 till Amerika och tog år 1903, efter att ha varit skollärare och guldgrävare i Alaska, initiativet till en svensk kolonisation i Californiadalen. Hultberg tillhörde Svenska missionsförbundet i Amerika, och till det nya området kommo trosfränder från olika delar av landet. Den svenska bygden omgives av områden, vilka i huvudsak bebos av portugiser, japaner och armenier. Egendomarna äro konstbevattnade och i regel små. Den viktigaste produkten är meloner. De valda exemplen ha visat, att svenskarna äro spridda över alla delar av U. S. A. och Canada. De äro visserligen fåtaliga i Sydstaterna, men de förekomma dock såväl i Florida som i södra Texas. Exemplen ha också visat, att svenskarna ryckts med i den allmänna rörelsen mot väster och mot städerna. Det finnes de som ha levat sin barndomstid i Sverige, sedan under ett skede röjt skog och brutit mark i trakterna vid övre sjön, därefter som medelålders män plöjt och sått i präriens mylla för att slutligen få tillbringa sin levnads afton i det soliga Californien. Vilka äro då de faktorer, som främst ha bestämt den svenska bosättningen~ Professor Nelson ägnar ett kapitel åt några karakteristiska drag vid valet av bosättningsområde. Först nämnes därvid billig jord. Många av de svenska utvandrarna drogo till Amerika lockade av utsikterna att där bli jordägare. Homestead-lagen av år 1862 stadgade i huvudsak att varje medborgare över 21 år skulle äga 706

7 rätt att få högst 160 acres (ung. 64 ha) av unionens jord mot villkor att bosätta sig där och under 5 år ägna sig åt områdets uppodling. Före denna lag, som varieras något i de olika staterna, och även jämsides därmed förekom försäljning av jord till varierande priser. Av betydelse för kolonisationen har varit försäljningen av den mark, som järnvägsbolagen till växlande bredd erhöllo å ömse sidor om linjen vid järnvägarnas framdragande genom obebyggda områden. Det har ofta framhållits, att svenskarna valt sina boplatser inom områden med ungefär samma natur som deras hemtrakt. Det är alldeles säkert, att svenskarna till att börja med kände sig främmande inför den trädlösa prärien. Säkert förmådde de uppskatta jordens bördighet, men bristen på vatten och skog samt risken för torka och hemsökelser genom skadeinsekter skrämde dem. Det innebar ju en våldsam omvälvning att icke endast brytas loss ur den gamla sociala miljön utan att därtill hamna i en natur, som krävde en annan arbetsteknik än den gamla invanda. Av stort intresse är att följa svenskarnas yrkesval. Ur befolkningsstatistiken för år 1900 kan utläsas, att svenskarna av första och andra generationen (första generationen födda i Sverige; andra generationen födda i Amerika och med antingen båda föräldrarna födda i Sverige eller den ena av dem född i Sverige och den andra i U. S. A.) i relativ stor utsträckning, till c:a 33 /o, voro jordbrukare. Några nationaliteter bland immigranterna uppvisa visserligen högre procenttal, norrmännen 55, danskarna 44, schweizarna 40 och böhmarna 35 Ofo, men bland de allra flesta utgöra jordbrukarna en lägre andel. Svenska bönder och deras ättlingar ha i U. S. A. utfört ett betydande odlingsarbete. Den amerikanska statistiken tillåter oss icke att följa de invandrade längre än t. o. m. den andra generationen, varför beräkningarna beträffande de olika nationaliteternas insatser egentligen komma att lämna för låga värden, även om de i och för sig äro nog så imponerande. Ur 1920 års statistik kan beräknas, att de svenska invandrarna av första och andra generationen inom U. S. A. ha uppodlat över 25,000 km 2 jord, vilket är mer än 2 /s av den åkerareal, som nu finnes i Sverige. I städerna arbeta många svenskar inom industrigrenar, där deras tekniska och mekaniska skicklighet kommer till sin rätt. Många äro byggnadsarbetare, arbetsledare och entreprenörer inom byggnadsbranschen. Det har beräknats, att ungefär en tredjedel av de nyare husen i Chicago ha uppförts av svenskar. Skogs- och sågverksarbeten lämpa sig också väl för våra landsmän. Professor Nelson återvänder i många sammanhang till de intressanta, sociologiskt inriktade frågorna om yrkesväxlingen mellan de olika generationerna. Det är över huvud taget av ett betydande intresse att ur olika synpunkter studera den andra generationens inställning, å ena sidan till de från Sverige inflyttade föräldrarna och den värld de representera och å andra sidan till det nya landet, till de jämnåriga amerikanarna och deras ekonomiska, sociala och kulturella inställning. Det är nog ingen tvekan om att många i denna andra generation haft svårt att finna sig tillrätta med den 707

8 egenartade mellanställningen mellan ett gammalt land och det nya, mellan en europeisk kulturform och den amerikanska. Det torde väl icke föreligga någon undersökning om den andra generationen av svenskar i detta avseende haft lättare eller svårare än motsvarande grupper från andra nationaliteter att komma tillrätta med problemen. Man vågar dock antaga, att svenskarna liksom övriga nordiska folk haft relativt lätt att växa in i den nya miljön. Därmed tangeras den sista av de linjer i professor Nelsons framställning, som kan bliva föremål för ett omnämnande i denna anmälan. Det gäller svenskarnas amerikanisering. Författaren framhåller, att ur allmänt kulturell synpunkt i regel redan den andra generationen är fullt assimilerad. Så snabbt förlöper processen. Någon alldeles enhetlig utveckling har det dock icke varit. Det kan angivas en rad faktorer, som ha varit ägnade att påskynda assimilationen, men samtidigt kan det nämnas en rad andra, som försenat denna process. Till denna sistnämnda hör den omständigheten, att svenskarna ofta utvandrade i grupper och även vid omflyttningar inom U. S. A. höllo samman i grupper. Det ständiga tillskottet av utvandrare från Sverige ända fram till 1920-talet bidrog till att hålla det svenska språket levande. I samma riktning verkade de svenska sammanslutningarna, av vilka de religiösa organisationerna betytt mest. De många svenska tidningarna ha även gjort en betydande insats för att uppehålla förbindelserna mellan svensk-amerikanarna och Sverige. Trots dessa fördröjande faktorer har dock amerikaniseringsprocessen fortskridit snabbt, i synnerhet efter första världskriget. Under 1920-talet blev det allt ovanligare, att gudstjänsterna i de svenska kyrkorna höllos på svenska språket. I professor Nelsons framställning kan i många fall processen följas i detalj. I Sverige har den under tidens gång utlöst många känslobetonade reaktioner. Professor Nelson avstår klokt och konsekvent från allt sådant. Att förmedla kontakt mellan Amerika och Svenskamerika å ena sidan och Sverige å den andra är för professor Nelson ett starkt och osentimentalt intresse. I det syftet har hans stora arbete om svenskarnas bosättning i N ordarnerika kommit till. Efter den linjen bör arbetet för vidmakthållen och förbättrad kontakt fortsättas. Industriens, handelns, konstens, vetenskapens representanter liksom andra grupper kunna därvid göra en insats. Då i denna anmälan ett vetenskapligt verk har behandlats, bör det vara lämpligt att avslutningsvis ännu en gång framhålla, vad professor Nelson själv betonar, nämligen att den svenska bosättningen i Nordamerika erbjuder ett utomordentligt rikt material för vetenskapliga undersökningar av vitt skilda slag. Å ven inom det geografiska gebitet återstår mycket att göra. Detaljstudier med utnyttjande av en ännu levande kunskap om utvecklingen eller med genomgång av folkräkningarnas primärmaterial och andra icke tryckta källor skulle säkerligen giva mycket av betydande värde. Av enskilda forskare kunna emellertid sådana intensivstudier utföras endast för mycket begränsade områden. En av förutsättningarna då det gäller att välja område för detaljstudiet samt att planlägga detta och rätt 708

9 tyda och utnyttja dess resultat, är att man äger en konsekvent överblick över hela fältet. Denna överblick, vittskådande och ändock detaljrik, har professor Nelson skänkt genom sitt med levande intresse och uthållig, gedigen forskning genomförda undersökning om svenskarna och den svenska bebyggelsen i Nordamerika. KORT OM BÖCKER Andra kammarens förste vice talman, trädgårdsmästaren och riksgäldsfullmäktigen Karl Magnusson i Skövde har utgivit sina ungdomsminnen, S å v a r d e t d e n t i d e n. Boken innehåller mera kulturhistoria än politisk historia, och detta är karakteristiskt för denne boksynte märkesman, som gjort så många behjärtade och oförfärade insatser för att rädda och vårda vårt lands kulturminnesmärken. En lika levande som pietetsfull skildring av den fattiga småländska hembygden och det fattiga, barnrika torparhemmet! Litauens förutvarande minister lgnas J.-Scheynius har forsatt sitt uppmärksammade, verkligt litterärt politiska skriftställarskap med D e n r ö d a f l o d e n s v ä m m a r ö v e r. Boken, som är en av flammande känsla buren vädjan om självbestämningsrätt åt även de små folken, har ett sällsynt stort dokumentariskt värde: den ger en omsorgsfullt sammanställd översikt över auktoritativa uttalanden särskilt i U. S. A. till förmån för de baltiska staternas frihet. Den baltiska asylrättsfrågan har skänkt boken en stor aktualitet. Den österrikiske flyktingen sedan många år i Sverige, d :r Rudolph Philipp, har i S k o r, s v e t t o c h t å r a r gett en annan och överraskande ny belysning av Batakoncernen än den som före kriget erhölls genom E. Langlets bekanta mera ljust målande skildring av det tjeckiska världsföretaget. Som advokat i processerna mot Bata kan Philipp knappast vara den objektive bedömaren, men var och en som hyser minsta intresse för stordriftens teori och praktik möter här ett verkligt sensationellt reportage om rationaliseringens järnhårda lagar. E. H. 709

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

HELGE NELSONS SAMLING Förteckning

HELGE NELSONS SAMLING Förteckning Lunds universitetsbibliotek Handskriftsavdelningen Bengt Werner, 1997 HELGE NELSONS SAMLING Förteckning Helge Nelson (1882 1966) Professor i geografi vid Lunds universitet 1916 1947. Inspektor för Västgöta

Läs mer

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring Statistik om Västerås Flyttningar Västerås 215 Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt 1 3 personer per år under de senaste 1 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106! Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad

Läs mer

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1 TITEL: Sverige Elevens namn Skolans namn, Datum (lärare) Cécile Tartar 1 Inledning (Vad ska du prata om? Vilket ämne har du valt? Varför har du valt det?) För några år sedan lämnade jag mitt land och började

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010 utvandrade ökade under 2010 Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit mycket hög. Under 2010 sj önk dock invandringen något, totalt invandrade 98 801 personer, 46 163 kvinnor och 52 638

Läs mer

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Målgrupp: 7-9 Tema: USA, historia, slaveri, västerländsk historieskrivning Sökord: USA, historia, slaveri, västerländsk

Läs mer

Statistikinfo 2014:03

Statistikinfo 2014:03 Statistikinfo 2014:03 Folkmängden ökade med 1681 personer i Linköping 2013 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 681 personer 2013, det är en betydligt större ökning än både 2011 och 2012. Vid årsskiftet

Läs mer

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY Filmhandledning DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY USA:s geografi USA är ett stort land och täcker stora delar av Nordamerika. Befolkningen är nästan 320 miljoner till antalet och landets geografi skiljer

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Den stora utvandringen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42215 Ämnen: Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid:

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Befolkning Rapport per

Befolkning Rapport per Befolkning Rapport per 2014-12-02 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2014-12-02 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord!

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Läxförhör facit Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap 1. Varför splittrades indoeuropeiskan i flera språk? Ett

Läs mer

Språkens släktskap (s )

Språkens släktskap (s ) Namn: Läxförhör Nya Mål 3 s.172-177, 178-183, 212-216 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap (s.172-177) 1. Varför splittrades indoeuropeiskan

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den 15 januari 2009 Republikens president, doktor Arajärvi, kära vänner från

Läs mer

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.

Läs mer

Befolkningsstatistik. Kristinehamns kommun 31 Dec 2015

Befolkningsstatistik. Kristinehamns kommun 31 Dec 2015 Befolkningsstatistik DEC 131231 24114 (23949) Kristinehamns kommun 31 Dec 215 2427 214-11-1 24 31 215-11-1 JAN 2416 (23 943) FEB 24129 (23 966) MAR 24181 (23 971) APRIL 24186 (23 983) MAJ 24168 (24 24)

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION:

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

HHIMHi. iiiijsrm. OSB Sm us m^^mw^^m

HHIMHi. iiiijsrm. OSB Sm us m^^mw^^m HHIMHi iiiijsrm OSB Sm us m^^mw^^m Turisttrafiken till Finland. År 1935 besöktes vårt land av 63.747 utlänningar, vilka beräknas ha tillfört landet ca 250 milj. mk. Föregående år voro motsvarande värden

Läs mer

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014..

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. Citation for the original published paper: Andersson, M.

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

Skogsfinnarnas uppgång och fall

Skogsfinnarnas uppgång och fall Skogsfinnarnas uppgång och fall Kurs vid Mälardalens Högskola. Falun HT 2009. Även genomförd som studiecirkel i Los. Projektarbete av Roland Jansson och Tommy Hallqvist Inledning Orsaken till att vi ville

Läs mer

Utvandringen större än någonsin tidigare

Utvandringen större än någonsin tidigare 1(5) Utvandring och invandring Utvandringen större än någonsin tidigare Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög. Under 2011 invandrade 96 467 personer, vilket var en minskning med

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län Företagsamheten 2012 JÖNKÖPINGS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jönköpings län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Hallands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Högskoleverket DTK 2005-10-29

Högskoleverket DTK 2005-10-29 Högskoleverket DTK 2005-10-29 2 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I STOCKHOLMS LÄN 2002 Folkmängd, folkökning, antal födda och döda, antal inflyttade och utflyttade samt flyttningsnetto för riket, för

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken gör en sammanfattning av Amerikas historia och bildandet av USA. Den berättar om viktiga personer och händelser,

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Somaliska riksförbundet isverige (SRFS) (Alvesta)

Somaliska riksförbundet isverige (SRFS) (Alvesta) Somaliska riksförbundet isverige (SRFS) 2016-08-26 (Alvesta) Innehållsförteckning 1. SRFS? 2. Somalia 3. Socialstruktur 4. Migration & integration 5. Avslutning & Frågestund Somaliska riksförbundet i Sverige

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Befolkningsförändringar under år 2014

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Befolkningsförändringar under år 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-02-19 Befolkningsförändringar under år 2014 Befolkningsförändringar under år 2014 Författare: Per-Erik Mårtensson Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län Företagsamheten 2012 gävleborgs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gävleborgs län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Värmlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Den utrikes födda befolkningen ökar

Den utrikes födda befolkningen ökar 1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

Statistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1

Statistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Statistik 2014 B ef o l k ningsutve ckling i Mariestad Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Utgivare: Mariestads kommun, Utvecklingsenheten Bearbetning och registrering: Camilla Pärleborn

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

LANDSBYGDENS NYA ANSIKTE

LANDSBYGDENS NYA ANSIKTE LANDSBYGDENS NYA ANSIKTE Av riksdagsman 1VIARTIN SKOGLUND, Doverstorp ÄNNU så länge bo omkring 50 procent av landets innevånare på den egentliga landsbygden. Men stora grupper av landsbygdens befolkning

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002 31 Skälen till att personer väljer att flytta varierar. Bland framför allt yngre personer är studier ett skäl till att flytta. Vissa väljer att flytta för att bedriva gymnasiestudier på annan ort men det

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västmanlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män Befolkning Befolkningens utveckling 189 9 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda 189 8 317 5 8 1 1 19 3 898 7 7 39 39 195 3 535 3 5 5 35 35 197 5 3 5 57 37 3 19 198 1 7 5 5 199

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv

Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv ERIK ALLARDT Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv Europas karta är som en mosaik av olika nationaliteter och nationella grupper. Den består inte bara av nationalstater, utan också i högsta grad

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer