Budget 2011 och planer för

Transkript

1 Budget 2011 och planer för Antagen av kommunfullmäktige

2 Läshänvisning Budget 2011/Plan läsanvisning Budgeten innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas följande läsanvisningar. Inledande del Budgeten inleds med det politiska förord som låg till grund för kommunfullmäktiges beslut. Finansiell del Avsnittet börjar med en sammanfattning av förslaget, och åtföljs av information om de förutsättningar som budgeten baseras på. Resultat-, balans- och finansieringsbudget återfinns i slutet av detta avsnitt. Nämnder Här ges en kort information om vilket ansvarsområde respektive nämnd har, samt de verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställer för nämnden i enlighet med god ekonomisk hushållning. Vidare framgår driftbudget för 2011 samt planerna för åren 2012 och 2013 med viktigare förändringar i jämförelse med innevarande års budget. Under varje nämnd redovisas eventuella justeringar/tillägg. Vill Du veta mer? Tag kontakt med kommunledningsförvaltningens avdelning för styrning och ledning! Postadress: Karlskrona kommun Avdelningen för styrning och ledning Kommunledningsförvaltningen KARLSKRONA Besöksadress: Östra Hamngatan 7B Telefon: E-post: kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se Hemsida: 2

3 Innehåll VI TROR PÅ KARLSKRONA, BUDGET 2011 OCH PLAN ÅREN SAMMANFATTNING AV BUDGETFÖRSLAGET...9 FÖRUTSÄTTNINGAR...10 God ekonomisk hushållning...10 Finansiella mål...10 Verksamhetsmål...10 Kommunövergripande verksamhetsmål...10 Den samhällsekonomiska utvecklingen...11 Förändringar i den globala ekonomin...11 Skatter och statsbidrag...12 Skatteutjämning och Generella statsbidrag...13 Övriga statsbidrag...15 Demografi...16 Personalförändringar...17 Medarbetarperspektivet...17 EKONOMISK ÖVERSIKT...18 Skattesats och utdebitering...18 Avgifter...18 Årets resultat, kommunen...18 Kostnaden för räntor och antaganden om räntesatser...19 Förändring av kommunens nettolåneskuld...20 Soliditet...21 Löne- och prisstegring...21 Pensioner...22 Pensionerna idag och i framtiden...22 Finansiell analys och nyckeltal...23 Analystal...23 Känslighetsanalys...23 Förändringar i samband med antagna budgetramar...24 Finansiella förändringar...24 Förändrade resurser till nämnderna...25 Förändringar i samband med finansiell avstämning hösten Ytterligare utökade resurser till nämnderna...27 Sammanfattning av såväl beslutade ramar i juni som förändringar efter beslut om budgetramarna...28 Sammanfattning av antaganden i budgetförslaget...29 RESULTAT- BALANS OCH INVESTERINGSBUDGET...30 Nettokostnadernas fördelning...31 Resultatbudget och balansbudget...32 INVESTERINGSBUDGET...36 Sammanfattning NÄMNDER OCH STYRELSER...38 Kommunfullmäktige...38 Valnämnden...38 Överförmyndarnämnden...38 Revisionen...38 Kommunstyrelsen/ Kommunledningsförvaltningen...40 Kommunstyrelsen/Serviceförvaltningen...43 Barn- och ungdomsnämnden...47 Handikappnämnden...52 Idrotts- och fritidsnämnden...57 Kulturnämnden...61 Miljö- och byggnadsnämnden...64 Socialnämnden...66 Tekniska nämnden...70 Utbildningsnämnden...77 Äldrenämnden...82

4 Förord Ett Karlskrona för alla Femklövern har påbörjat en förändring och förnyelse av Karlskrona. Vi vill fortsätta på den inslagna vägen och skapa möjligheter för att möta framtidens utmaningar. När vi nu bygger ett hållbart samhälle i Karlskrona är några av de stora utmaningarna energiförsörjning och rent vatten. I omställningen till förnyelsebar energi ser vi stora utvecklingsmöjligheter som ger förutsättningar för lokala företag att profilera sig, särskilt inom klimat- och miljöteknikområdet. Barn och unga i Karlskrona ska få de bästa förutsättningarna i skolan för att kunna bygga sig en trygg framtid i livet. Vi vill ha en skola med krav och positiva förväntningar. Stöd och förstärkning måste sättas in i ett tidigt stadium för barn med särskilda behov. Alla elever i Karlskronas skolor ska få bästa möjliga förutsättningar för att kunna gå ut skolan med godkända betyg. Modern teknik måste vara en självklarhet i våra skolor. För ungdomar är jobben en viktig framtidsfråga. En stor förändring för Karlskronas gymnasieungdomar blir att den nya gymnasiereformen införs under hösten 2011 viket innebär fler lärlingsutbildningar. För 2011 har kommunen nästan tre miljarder i skatteintäkter och statsbidrag som vi på bästa sätt ska använda för att ge medborgarna en så god service som möjligt. Vi vill ha ett samhälle där alla känner framtidstro, självtillit och delaktighet. Det ska vara tryggt att leva i Karlskrona. Karlskrona För Femklövern i Karlskrona Camilla Brunsberg Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Budget Vi tror på Karlskrona Budget 2011 och plan åren Karlskrona har goda möjligheter Vi som bor i Karlskrona har goda förutsättningar till ett rikt och bra liv. Vi har en positiv befolkningsutveckling. Vi har en bra miljö och en fantastisk natur. Vi har många bra bostadsområden med närhet till arbetsplatser och vi har ett varierande näringsliv. Vi har också goda möjligheter till idrotts- och friluftsliv samt ett spännande kulturliv. Kort sagt finns det goda förutsättningar för ett bra liv i Karlskrona, men vi tycker att det i vissa delar behövs en mer aktiv politik för att ta vara på de möjligheter vi har på ett bättre sätt. Våra prioriterade områden: Jobben Vår möjlighet att driva en bra välfärdspolitik bygger på att många arbetar. Vi kan glädja oss över att antalet jobb nu växer igen, men vi måste göra mer för att ännu fler ska komma i jobb. Vår vision bygger på att skapa en arbetsmarknad där alla ska kunna arbeta till 100 procent av sin förmåga. Det är genom de mångas arbete som resurser skapas för att bygga en stark välfärd, därför kommer jobben först för oss. Särskilt viktigt är att stärka arbetsmarknaden för de unga. Här krävs en kraftsamling från hela samhället för att bryta ungdomsarbetslösheten. Vidare ska ett nära samarbete mellan Karlskrona kommun och näringslivet bidra till ett positivt näringslivsklimat som leder till fler företag och nya jobb. Barnen och ungdomarna Vi brukar säga att våra barn är vår framtid. Men vi får inte glömma att framtiden är nu. Det är vår skyldighet att satsa på våra barn och ungdomar. Vår vision bygger på en vilja att skapa bättre uppväxtvillkor för våra barn och unga, än vi själva hade. För att klara det måste vi sätta barnen i centrum och faktiskt ge dem de bästa förutsättningarna för detta. Det hållbara Karlskrona Vi har egentligen aldrig haft större möjligheter än idag att rädda vår jord. Vi har kunskaperna, vi har tekniken och vi har resurserna. Det är dyrare att inte göra klimatomställningen än att göra den. Mer än någonsin finns också den folkliga viljan inte minst hos de yngre generationerna. Men det handlar inte bara om klimat och miljö. Det handlar lika mycket om rättvisa, jämställdhet och social integration. För att nå ett mer hållbart Karlskrona krävs ett politiskt ledarskap där långsiktighet och hållbarhet är ledord. Vi har för lite resurser I valet den 19 september 2010 fick den moderatledda regeringen förnyat förtroende. Den har tydligt aviserat en vilja att fortsätta med den politiska inriktning som drevs förra mandatperioden. Huvudnumret för den var att sänka skatten för alla som jobbar. Resultatet av den politiken är att många har fått mer i sin egen plånbok, en del väldigt mycket mer än andra. Ett annat resultat av den förda politiken är att den offentliga sektorns resurser har begränsats. Istället för att investera i vår gemensamma välfärd har man valt att sänkta skatten. Tillsammans med det faktum att arbetslösheten 5

6 Budget verkar bita sig fast på en hög nivå innebär detta att resurserna för vår gemensamma välfärd inte räcker till för att vi ska kunna nå våra höga ambitioner. När vi nu presenterar vårt budgetförslag för 2011 ser vi tydligt att effekten för våra verksamheter blir att pengarna inte räcker till. Det finns inte möjlighet att utveckla skolan, vården och omsorgen i den utsträckning vi egentligen vill, ej heller vårt kultur-, fritids- och föreningsliv. Vi skulle även vilja stärka vårt arbete med tillväxtskapande åtgärder ytterligare samt inte minst skapa ett bättre resultat så vi inte alltid måste skära i våra verksamheter vid tillfälliga ekonomiska förändringar. Vi tycker att den nuvarande politiken är felaktig och på sikt kommer den att leda till att Karlskronas och Sveriges möjligheter att hävda sig i konkurrensen minskar kraftigt. Karlskronas möjlighet att fortsätta utvecklas och klara de stora välfärdsbehoven, inte minst inom skolan och handikappomsorgen, bygger på att inkomsterna i kommunen måste öka. Det bästa sättet för detta är att fler får jobb och skattekraften därmed ökar. Regeringen bör även prioritera höjda statsbidrag till kommunerna och tillämpa finansieringsprincipen fullt ut. Om inget av detta räcker måste vi gemensamt, över blockgränsen, föra en diskussion om hur vi ska åstadkomma ökade intäkter så att mål och medel går ihop. Alternativet blir annars fortsatta besparingar, vilket leder till sämre skola, färre händer i vården och sämre förutsättningar för Karlskrona att utvecklas väl. Vi menar att det är oansvarigt att passivt stå och se på hur kommunens invånare får klä skott för den moderatledda regeringens kommunala utarmningspolitik. Fler i utbildning för fler jobb Antalet nya jobb växer nu i rask takt, det är bra. Men redan vid dagens höga arbetslöshet har företagen problem att rekrytera personal med rätt kompetens. Mycket av detta hänger ihop med den förda arbetsmarknadspolitiken på nationell nivå, men även vi i kommunen har ett ansvar. Vårt bästa redskap i detta sammanhang är den kommunala vuxenutbildningen. Vi har under hösten fått utstå kritik från Skolverket när det gäller såväl utbud som den fysiska placeringen gällande Komvux. Vi avsätter resurser för att skapa ett bättre Komvux i centrala Karlskrona. Vi vill också successivt, när vi har resurser, öka antalet platser på Komvux. Men vi vill mer än så, vi vill koncentrera våra resurser för rådgivning och våra kommunala insatser på arbetsmarknadsområdet till ett vägledningscentrum. Här ser vi gärna att arbetsförmedlingen och även det privata näringslivet också deltar. Vi tror att nya utmaningar på arbetsmarknaden kräver att vi tänker nytt även på hur vi hanterar dessa. En avgörande faktor om vi ska lyckas med det är att vi kan erbjuda goda möjligheter till omskolning och vidareutbildning. Green development city Karlskronas arbete med Telecom city har varit extremt framgångsrikt och det har varit ett mycket bra exempel på vad man kan åstadkomma genom samverkan mellan högskolan, kommunen och näringslivet. Samtidigt som Telecom city fortsätter att utvecklas vill vi arbeta för att skapa nästa stora utvecklingsområde. Vi är övertygade om att den gröna sektorn med klimatomställning och hållbar utveckling är nästa stora tillväxtbransch. Därför vill vi nu lansera ett nytt begrepp som vi kallar Green development city. Tanken med detta är att åter samordna de möjligheter som finns på BTH med kommunen och näringslivet. Vi tror dessutom att det finns goda möjligheter att samverka med såväl Växjö som Kalmar i detta arbete för att skapa ett nytt kunskapskluster inom hållbar utveckling i sydöstra Sverige. Barnen och ungdomarna i centrum Trots att vi har väldigt begränsat utrymme för nya utgifter vill vi ändå peka på några områden där vi väljer att satsa mer än den styrande minoriteten. Vi tillskjuter 105 miljoner till barn och ungdomar för att så bra som möjligt möta de behov som föreligger. För grundskolan handlar 6

7 Budget det om 21,5 miljoner mer än vad den styrande minoriteten avsätter för att undvika allt för kraftfulla besparingar i verksamheten. Vi väljer också att avsätta pengar bland annat till en utbyggd skola i Nättraby, en renovering av såväl Tullskolan som Holmsjö skola och utbyggd förskola. När det gäller gymnasieskolan avsätter vi 32,5 miljoner vilket är 4,5 miljon mer än den styrande minoriteten. Vi vill använda de pengarna för att stärka personalen via fortbildning och handledning. Vi vill öka stödet till eleverna via stöd- och specialundervisning, fler elevassistenter, förstärka biblioteket på Thörnströmska gymnasiet samt förbättrad skolhälsovård. Vi vill skapa en bättre skola via bättre läromedel samt investeringar i bättre IT-stöd, en renare skola via fler tjänster i lokalvården och stärka de kommunala gymnasieskolornas konkurrenskraft genom ökad marknadsföring. Vi väljer också att avsätta pengar till sommarjobb för våra gymnasieungdomar. Här vill vi att kommunen tar ett rejält initiativ för att tillsammans med näringslivet och övriga samhällssektorer skapa möjlighet för alla gymnasieelever att få ett sommarjobb. Skälet för detta är att vi vet att chansen att få ett jobb efter avslutad utbildning ökar drastiskt om man haft sommarjobb. Barns möjligheter till ett gott liv innehåller inte bara en bra skola. Det gäller också att det finns ett rikt förenings- och fritidsliv. Vi vet att alla de ungdomsledare som på ideell basis sliter vecka ut och vecka in för att träna våra barn i olika idrotter eller kulturliv gör en insats som sträcker sig långt bortom det man sysslar med på träningarna. Vårt föreningsliv är en viktig del av vårt demokratiska samhälle och dess insatser för våra ungdomar är ovärderliga. Därför vill vi stärka stödet till föreningarna med en miljon redan från år Vi vill sedan fortsätta ökningen med en miljon om året när vi får ekonomiskt utrymme för det. För många barn spelar våra fritidsgårdar en viktig roll som samlingsplats men också som en kontaktyta med vuxna utanför skola och hemmet. Vi vill se fler fritidsgårdar och framför allt att ännu fler barn och ungdomar söker sig till fritidsgårdarna. Vi budgeterar en halv miljon mer är den styrande minoriteten för att bevara och utveckla fritidsgårdsverksamheten. Ett mer hållbart Karlskrona Ett mer hållbart Karlskrona kräver ett långsiktigt arbete. Vi har idag ett system med ett bra miljöbokslut, men det saknas en miljöbudget för kommunen. På samma sätt som vi gör budget för användningen av våra finansiella resurser bör vi budgetera hur vi använder natur- och miljöresurser. Därför lägger vi förslag om att Karlskrona kommun ska inrätta en miljöbudget och ett uppföljningssystem som ska följa samma cykler som den ekonomiska uppföljningen. Detta bör sedan resultera i handlingsplaner på varje förvaltning för att skapa en mer hållbar verksamhet. Givetvis ska arbetet med miljöbokslut fortsätta och utvecklas. För att nå våra höga ambitioner gällande en hållbar kommun måste vi söka samarbete i vår omvärld. Vi har idag väldens kanske bästa utbildning i hållbar utveckling på BTH. Vi vill att man nyttjar den kunskap som finns där för att utveckla vår kommun ytterligare. Dessutom vill vi stärka samverkan mellan BTH och våra skolor på detta tema med en tydlig målsättning att stimulera fler ungdomar att söka in på utbildning mot ett mer hållbart samhälle. För att skapa ett mer jämställt och rättvist samhälle i Karlskrona vill vi att alla beslut som fattas ska prövas utifrån hur de påverkar jämställdhet och rättvisa i en positiv riktning. Vi vill dessutom, för att följa upp och få en gemensam bild av utvecklingen, införa ett antal hållbarhetsindikatorer som kanske inte alltid kan spåras till miljödiskussionen utan till en vidare definition av hållbarhet. Det kan handla om: Ekonomisk utsatthet, t.ex. antal barn i fattiga familjer och antal hushåll som behöver ekonomiskt bistånd, Ekonomisk jämställdhet såsom lönegap mellan män och kvinnor samt medelinkomst, Kreativitet, antal sysselsatta inom kreativa näringar per 1000 invånare, 7

8 Budget Sysselsättning, arbetslöshet och förvärvsfrekvens. Listan kan säkert göras längre. Detta är bara exempel på indikatorer för en hållbar utveckling som vi kan utveckla ytterligare. För att skapa ett mer hållbart Karlskrona krävs att vi börjar jobba med barns attityder i tidiga åldrar. Vi välkomnar att allt fler skolor genomför miljöprojekt men vill gärna se fler. Därför vill vi införa ett mål om att fler skolor ska genomföra miljöarbete enligt Grön flagg. Vi vill också skriva in arbetet med hållbarhet i den nya skolplan som ska skrivas. En attraktiv och jämställd arbetsgivare Den offentliga sektorn står inför stora utmaningar i framtiden. Allt pekar på att behoven hos karlskronaborna kommer att öka, konkurrensen om arbetskraften blir hårdare och kraven på högre kompetens hos alla anställda kommer att skärpas. För att möta denna utveckling på bästa sätt utgör personalen i kommunen dess viktigaste resurs. Det är genom trygga anställda med rätt kompetens som vi kan säkerställa den högsta möjliga kvalitén i våra verksamheter. För att skapa bästa förutsättningar för våra välfärdsarbetare vill vi skapa mönsterarbetsplatser i Karlskrona kommun. Mönsterarbetsplatsen bygger på ökat inflytande och lärande för de anställda. Det ökar inte bara trivseln för de anställda utan också effektiviteten i verksamheten samtidigt som brukarnas kvalitet förbättras. Karlskrona kommun ska bli en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklande arbeten där arbetsglädje, hälsa och effektivitet står i fokus. Vi ska ha en nolltolerans mot alla former av diskriminering och kränkande särbehandling. Vårt personalpolitiska arbete ska bidra till en mer jämställd kommun. För att komma dit vill vi även utveckla chefsrollen i våra verksamheter. Chefsrollen ska bygga på en ledarskapspolicy som utarbetas i nära samverkan med de anställda och dess företrädare. En god ekonomi är att ta ansvar för framtiden Det budgetförslag som den styrande minoriteten lagt fram visar inte en resultatutveckling som man kan säga är ansvarsfull för framtiden. Men med de förutsättningar som vi har förstår vi att det inte går att skapa ett starkare resultat. Vår inriktning är dock att vi måste komma tillbaka till ett läge där vi både stärker vår ekonomiska ställning och samtidigt investerar mer i vår gemensamma välfärd. Det är inte rimligt att använda vår verksamhet som konjunkturregulator så som vi nu tvingas göra. Men det kräver en annan politisk inriktning även på nationell nivå. Under de senaste åren har vi sett att allt mer verksamhet köps upp av andra aktörer än kommunen själv. Många gånger är det både bra och rationellt men det finns också exempel där kommunen avvecklat en förmåga för att sedan handla upp samma tjänst i princip på heltid. Vi vill att det görs en rejäl genomgång av de ekonomiska konsekvenserna av detta. Visar det sig att det innebär lägre kostnader för skattebetalarna att återföra verksamheten till kommunen ska så ske. Att ta ansvar för vår ekonomi är att se till att skattebetalarnas pengar används på bästa sätt. 8

9 Sammanfattning Sammanfattning av budgetförslaget Föreliggande budget för 2011 med tillhörande planer för 2012 och 2013 har i enlighet med vår nya budgetprocess (se dokumentet Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Karlskrona kommun fastställt av kommunfullmäktige , 176) till stor del beslutats redan i somras. På grund av ändrade finansiella förutsättningar och förväntade långsiktiga budgetavvikelser för innevarande år har sedan höstens budgetberedning förslagit ytterligare ett antal justeringar av och tillägg till sommarens beslut. Vid kommunfullmäktiges behandling i december månad av budgeten antogs dessutom oppositionens (dvs. socialdemokraternas och vänsterpartiets) budgetförslag i stället för den styrande minoritetens (dvs. Femklöverns). Föreliggande budget utgör således en slutlig sammanfattning av de olika budgetbesluten gällande de kommande tre åren. Budgetarbetet har även i år till stor del präglats av rådande konjunkturläge vilket inneburit att de under året löpande prognoserna avseende skatteintäkter och statsbidrag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i motsats till föregående år successivt har justerats uppåt. Budgeten och planen för de kommande tre åren bygger på en oförändrad utdebitering för kommunen (21,19 %) och innebär bl.a. att ytterligare medel tillförs framför allt handikappomsorgen, ekonomiska biståndet, grundskolan och gymnasieskolan. Med hjälp av ytterligare statsbidrag enligt årets höstproposition på ca 14 miljoner kronor kan ett budgeterat resultat på knappt 2 miljoner kronor presenteras för år Det extra statsbidraget för 2011 är precis som för år 2010 tyvärr av engångskaraktär, vilket gör att osäkerheten avseende storleken på skatteintäkter och framför allt statsbidrag för åren 2012 och 2013 är extra stor. De budgeterade resultaten för dessa båda år är samtidigt drygt respektive knappt 2 miljoner kronor, vilket innebär att kommunen inte något år tillnärmelsevis når upp till ett resultat motsvarande åtminstone önskvärda 1,0 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag (skulle då motsvara ett resultat om knappt 30 miljoner kronor för respektive år.) Resultaten som budgeterats för samtliga år innebär därför att kommunen är mycket känslig för exempelvis sämre utfall avseende skatteintäkter eller pensionskostnader. Budgetförslaget innehåller inte heller några särskilda och långsiktiga reserver för att kunna möta tillkommande volymökningar inom nämndernas olika verksamheter m.m. Det är därför av allra största vikt att alla nämnder framöver verkligen lyckas bedriva sin verksamhet inom nu tilldelade ramar. 9

10 Förutsättningar God ekonomisk hushållning Kommunallagen föreskriver att kommunen utöver de rent finansiella målen även skall formulera och fastställa olika verksamhetsmål av stor betydelse för en god ekonomisk hushållning. Genom dessa mål skall det skapas förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande av kommunens tillgängliga medel och att verksamheterna bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Det skall därvid egentligen finnas ett klart samband mellan de resurser vi använder och de prestationer som genomförs samt de resultat/ effekter som vi uppnår. För att på ett tillfredsställande sätt klara detta krävs en planering med såväl framförhållning som en handlingsberedskap i kombination med tydliga och mätbara mål samt dessutom även en bra och löpande uppföljning. Det är härutöver angeläget att de fastställda målen i princip inte är av kostnadsdrivande karaktär. Målsättningen är sedan primärt att samtliga nämnder skall kunna klara av att hålla sig inom sina nettobudgetramar samtidigt som även de angivna verksamhetsmålen uppfylls. Verksamhetsmålen skall sedan kommenteras och utvärderas såväl i samtliga större uppföljningar och delårsrapporter som i årsredovisningens förvaltningsberättelse samt dessutom bli föremål för kommunrevisionens årliga granskning. Det åligger nämnderna att bryta ned de mål som skall uppnås på årsbasis, så att relevant avstämning kan göras löpande för avstämning av hur medel används respektive mål uppnås. För mål som är satta framåt i tiden skall dessa brytas ned till årsvisa delmål. Om en avstämning visar på ett negativt resultat ska nämnden till fullmäktige föreslå en särskild åtgärdsplan. Några av verksamhetsmålen är av förvaltningsövergripande karaktär, medan flertalet övriga blir mer nämndsspecifika och nämndsunika. Ett av grundkraven är att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Motiven till detta är bland annat: Långsiktig konsolidering av ekonomin Skapa utrymme för reinvesteringar Täcka ökningen av hela pensionsåtagandet Riskexponering och osäkerhetsfaktorer Undantag från grundkravet om att intäkterna ska överstiga kostnaderna får bara göras om det finns synnerliga skäl. Finansiella mål De finansiella målen behövs för att markera att ekonomin är en restriktion för att bedriva verksamhet. Dessutom är syftet att skapa större stabilitet och mindre ryckighet i planeringen. Följande finansiella mål ligger till grund för budget 2011 och plan Den löpande verksamhetens kostnader skall finansieras med årets intäkter. Investeringar ska delas upp i två kategorier, skattefinansierade och avgiftsfinansierade investeringar. Skattefinansierade investeringar finansieras inom investeringsutrymmet som motsvarar årets avskrivningar. Extern finansiering kan göras för avgiftsfinansierade och/ eller lönsamma investeringar. Kommunens nettolåneskuld skall amorteras med ett belopp som motsvarar det positiva resultatet för varje år. Verksamhetsmål Verksamhetsmålen behövs för att klargöra uppdraget och nå visionen. Målen ska ange vad som kan uppnås med befintliga resurser. Viktiga utgångspunkter är att säkra kostnadseffektivitet och god kvalitet i verksamheten. Kommunövergripande verksamhetsmål Karlskrona kommun skall under perioden öka sin befolkning med i genomsnitt 500 personer per år (med utgångspunkt från ett totalt invånarantal om drygt i slutet av år 2010). Den genomsnittliga sjukfrånvaron för Karlskrona kommun ska fortsätta minska. (Långsiktigt mål ska vara 4 %.) 10

11 Förutsättningar Andelen heltidsbefattningar inom Karlskrona kommun ska öka. Antalet ofrivilligt timanställda i Karlskrona kommun ska minska. Lönesättningen inom de kommunala verksamheterna ska bli mer jämställd. Antalet kollektivtrafikresor per invånare i kommunen ska öka. Andelen tågresor av de kommunanställdas och förtroendevaldas resor i tjänsten ska öka. Andelen flygresor av de kommunanställdas och förtroendevaldas resor i tjänsten ska minska. Verksamhetsmål för respektive nämnd återfinns i avsnitt Nämnder och styrelser sid. 38 och framåt, under rubriken Verksamhetsmål Den samhällsekonomiska utvecklingen De samhällsekonomiska bedömningar som ligger till grund för dels regeringens budget proposition för år 2011, dels Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) senaste skatteintäktsprognoser kommenteras enligt nedan i SKL:s publikation Makronytt 03/2010 (daterad ): Tillväxten i den svenska ekonomin har i år, så här långt, varit mycket stark. Företagens och hushållens förväntningar inför framtiden är även fortsättningsvis ytterligt positiva. Tillväxttalen förväntas därför bli starka även under återstoden av i år. BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,4 procent. Även nästa år blir BNP-tillväxten hög, närmare 4 procent. Den starka utvecklingen ska i huvudsak beskrivas som en rekyl en återhämtning från det omfattande ras i produktion och efterfrågan som skedde vintern 2008/2009. Detta ras var emellertid så stort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till 4½ procent i två års tid för att förhållandena ska hinna bli fullt ut normala. Vi räknar med att det tar längre tid än så. Först 2015 beräknas arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Att återhämtningen beräknas bli så utdragen beror på förhållanden i omvärlden. Åtskilliga länder brottas med omfattande statsfinansiella underskott samtidigt som problemen i de finansiella systemen ännu inte övervunnits helt. Förutsättningarna i Sverige är i dessa avseenden betydligt bättre. Statsfinanserna är i god ordning och svenska hushåll har under en rad av år haft ett högt sparande. De inhemska förutsättningarna för en fortsatt snabb tillväxt och återhämtning är på flera sätt ypperliga men problemen i omvärlden bromsar denna återgång. Mot den bakgrunden beräknas svensk export växa långsammare än vad som brukar vara normalt i en konjunkturuppgång. I sin tur innebär detta att industriproduktion och investeringar hålls tillbaka. Utvecklingen på arbetsmarknaden har förvånat med ett betydligt mindre fall än förväntat under krisen och en tidig vändning till det bättre. Redan under fjolåret kom vändpunkten, antalet sysselsatta vände uppåt och antalet arbetade timmar slutade minska. Från årsskiftet sjunker också arbetslösheten. De närmaste åren sker en relativt långsam återhämtning och gapet till potentiell sysselsättning sluts Lönesumman ökar mycket långsamt i år, betydligt långsammare än vad ökningen av arbetade timmar och avtalade löneökningar egentligen motiverar. Det innebär att skatteunderlaget väntas bli oförändrat i år när prisökningarna rensats bort. Från och med nästa år ökar det reala skatteunderlaget igen. Relativt beskedliga kostnadsökningar, den betydligt mörkare bilden av ekonomin för ett år sedan när budgetarna för 2010 beslutades och ökade statsbidrag leder till att kommuner respektive landsting sammantaget i år förväntas redovisa stora positiva resultat. Bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet och relativt stora demografiskt betingade behovsökningar ger markant sämre förutsättningar redan Det är en viktig förklaring till återhållsamheten i sektorn i år trots de stora intäkterna. Förändringar i den globala ekonomin Världsekonomins uppgång ur den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget fortsätter. Under första halvåret 2010 skedde 11

12 Förutsättningar således ett betydande uppsving i världshandeln och den är nu därmed nästan tillbaks på den toppnivå som rådde under våren Tyvärr ser det i nuläget däremot ut som om utvecklingen under andra halvåret tappat fart och gått in i ett mer återhållsamt förlopp. Den stora frågan är då om denna uppbromsning bara blir tillfällig eller den är ett uttryck för mer långsiktiga och underliggande problem. Under de senaste åren har det varit påfallande hur likartad utvecklingen varit i många länder till följd av den allt mer globaliserade ekonomin. Nu ser dock plötsligt situationen olika ut och då framför allt i Europas länder. De länder som i dagsläget uppvisar den kraftfullaste utvecklingen är de som hade det kraftigaste fallet i handeln under finanskrisen. Tyskland och framför allt Sverige är två lysande exempel på detta dvs. två länder med starkt exportberoende och en inhemsk ekonomi i god ordning före den akuta krisen. De svenska statsfinanserna torde just nu till och med vara de starkaste i hela Europa. Å andra sidan är den ekonomiska situationen i USA, Storbritannien, Irland och i flertalet länder runt Medelhavet i södra Europa betydligt sämre. Underskottet i dessa länders statsfinanser är betydande och omfattande besparingsprogram är på väg att genomföras i flertalet av dessa länder (t.ex. Storbritannien, Grekland, Spanien och Frankrike). Återställandet av statsfinanserna är en process som kostar på, eftersom det gäller att återställa förtroendet för ekonomin utan att störa den ekonomiska tillväxt som samtidigt finns. Det ekonomiska nuläget oroar därför såväl den amerikanska som den europeiska centralbanken, som bägge signalerar att det nuvarande låga ränteläget sannolikt behöver bestå under en längre tid. Mest oroande för den ekonomiska tillväxten i världen är kanske ändå den fortsatt tröga utvecklingen i världens största ekonomi dvs. USA. Växtkraften och potentialen finns i stället i nuläget i öst/asien och då kanske framför allt Kina, Indien och Indonesien. Dessa länder med sin starka ekonomiska utveckling under de senaste åren har fått en allt större betydelse för världshandeln och denna utveckling lär fortsätta framöver. Det är dock tveksamt om dessa länder och denna del av världen verkligen kan ersätta USA (och delvis Japan) som motorer för världsekonomin. Återhämtningen av den globala ekonomin lär därför komma att ta sin tid. BNP i världen totalt beräknas därför för åren 2010 och 2011 sammantaget växa med måttliga ca 4 procent. Till denna utveckling bidrar då främst Kina med en årlig ökningstakt runt 10 procent, medan motsvarande tillväxttal för USA och Europa beräknas uppgå till drygt respektive knappt 2 procent. För Sveriges del beräknas motsvarande tal i regeringens budgetproposition för år 2011 till 4,5 respektive 3,7 procent dvs. betydligt högre nivåer än genomsnittet i västvärlden. Skatter och statsbidrag Den allmänekonomiska utvecklingen enligt ovan är viktig för kommunerna. Den avgör skatteintäkternas nivå men också kostnadsnivåerna för personal, varor, tjänster och kapital. Den påverkar också kommunens kostnader för t.ex. individ- o familjeomsorg och arbetsmarknadsverksamhet. Budgetarbetet utgår i många avseenden från bedömningar som framläggs i den statliga budgetpropositionen, som i sin tur ligger till grund för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömningar för kommunernas budgetförutsättningar för de närmaste åren. SKL:s senaste prognos och framtidsbedömning publicerad i oktober månad (cirkulär 2010:63 daterad ) ligger således till grund för de olika ekonomiska antaganden som denna treårsbudget utgår från. Denna prognos räknar nu med en sammanlagd ökning av det kommunala skatteunderlaget med något mer normala men fortfarande mått-liga 14,0 % (effekterna av pensionärernas kraftigt höjda grundavdrag under åren har då beaktats) under perioden Detta kan då jämföras med endast 13,1 % enligt fjolårets budget avseende höjning- 12

13 Förutsättningar en för åren Regeringens bedömning för samma tidsperiod hamnar denna gång på en något lägre nivå. Det som då främst skiljer prognoserna åt är att SKL räknar med en högre skatteunderlagsutveckling under år 2011 än vad regeringen i nuläget gör. Regeringens prognos utgår samtidigt från en något lägre löneökningstakt under åren jämfört med SKL. SKL:s senaste prognoser (presenterade efter sommaren) visar samtidigt på en något högre ökningstakt (0,9 procent) än vad som antogs i den tidigare prognosen från april månad som låg till grund för fullmäktiges beslut om budgetramar för åren Tillväxttalen för skatteunderlaget har då räknats upp för åren 2010 och 2011 samtidigt som en viss nedräkning har gjorts av motsvarande tal för åren 2012 och Detta är då en effekt av att sysselsättningen inte sjunkit så mycket som man tidigare befarat samtidigt som sysselsättningsökningen tagit fart något tidigare än beräknat. SKL:s uppräkning föranleds således mer av en tidsförskjutning än av en reell nivåhöjning. Såväl SKL:s senaste prognos som Budgetpropositionen har således beaktat konsekvensen av regeringens förslag om ett från år 2011 ytterligare förhöjt grundavdrag för pensionärer. Detta förslag beräknas minska kommunernas skatteunderlag detta år med 1,4 procentenheter. Effekten på kommunernas och landstingens skatteinkomster av denna förändring regleras/ neutraliseras däremot enligt de fastställda spelreglerna fullt ut genom en motsvarande höjning av bidraget till kommunalekonomisk utjämning. Kommunens finansiella planering utgår således som ovan nämnts i princip från de bedömningar som SKL gör. Den viktigaste avvikelsen härifrån är att invånarantalet per den 1 november 2010, som ligger till grund för intäktsberäkningarna för år 2011, har räknats upp med ytterligare drygt 200 personer (motsvarande en årlig befolkningsökning om totalt 633) jämfört med SKL:s beräkningar till sammanlagt Den faktiska utvecklingen hittills under detta år talar för att denna uppräkning är realistisk Tabell 1. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL, okt 2010* 1,5 1,8 1,6 3,9 4,4 14,0 BP11, okt 2010* 1,5 1,9 1,1 4,0 4,5 13,6 ESV, aug ,2 1,6 3,3 3,7 4,0 14,6 SKL, aug ,5 1,8 2,8 3,9 4,3 15,1 *Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer även för år 2011 i Budgetpropositionen för år 2011 har kunnat beaktas i denna prognos. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 1,4 procent. och väl motiverad. För de resterande åren under planeringsperioden ligger däremot SKL:s befolkningsantaganden utifrån SCB:s gällande riksprognos väl i nivå med kommunens gällande befolkningsprognos. SKL:s nästa skatteunderlagsprognos, där den intressanta fortsatta globala och inhemska ekonomiska utvecklingen beaktas, kommer att presenteras först i mitten av december och hinner därmed inte beaktas i detta budgetdokument. Skatteutjämning och Generella statsbidrag Under innevarande budgetår erhåller kommuner och landsting ett omfattande tillfälligt konjunkturrelaterat finansiellt stöd från staten motsvarande totalt 17 miljarder kronor. För Karlskronas del innebär detta ett tillfälligt finansiellt tillskott om hela 80 miljoner kronor för enbart år Ca 28 miljoner kronor av dessa utbetalades för övrigt som ett engångsbelopp till kommunen redan i december månad 2009, medan resterande del utbetalas månadsvis samtidigt med de ordinarie skatteintäktslikviderna. Redan i vårpropositionen 2009 presenterade regeringen också ett förslag om en från år 2011 permanent och långsiktig höjning av statsbidragen till kommuner och landsting med 5 miljarder kronor. Med den sedvanliga fördelningen mellan kommuner och landsting om 70/30 innebär detta ett långsiktigt tillskott till kommunen om ungefär 24 miljoner kronor. I den nyligen presenterade budgetproposi- 13

14 Förutsättningar tionen för år 2011 föreslår sedan regeringen ett ytterligare, men tyvärr ånyo enbart tillfälligt, finansiellt konjunkturrelaterat tillskott till kommunsektorn om 3 miljarder kronor. För Karlskronas del innebär detta då ett tillfälligt bidrag om ca 14 miljoner kronor. Att resurstillskottet återigen blir bara tillfälligt kan vara ett utryck för en viss försiktighet från regeringens sida att vilja göra långsiktiga ekonomiska utfästelser utifrån en förhoppning om att den samhällsekonomiska utvecklingen blir positivare än vad som nu prognostiserats. I ett sådant förändrat läge skulle ju de kommunala skatteintäkterna kunna växa ytterligare av egen kraft i stället för att vara beroende av finansiella tillskott från staten. För de resterande två åren under perioden finns däremot inga antydningar från regeringen om ytterligare statsbidrag till kommunsektorn trots SKL:s enträgna påstötningar om behovet av en långsiktig värdesäkring/indexuppräkning av statsbidragen. Den kommunala fastighetsavgiften uppgår i nuläget till ca 85 miljoner kronor. Varje år sker sedan en viss indexering av taxeringsvärdena innebärande ett smärre årligt intäktstillskott till kommunen. Detta tillskott har nu beräknats till 3 miljoner kronor men enbart för åren 2011 och Risk finns nämligen att dessa två ökningar är tilltagna något i överkant, varför en försiktighet bör iakttas vid bedömningen av utfallet för år Den årliga omräkningen och uppdateringen av de olika delfaktorerna inom kostnadsutjämningen innebär för år 2011 i likhet med de tre närmast föregående åren en fortsatt reducering av kommunens avgift till systemet. För år 2011 blir då denna reducering ca 4 miljoner kronor. Förbättringen denna gång förklaras utav en oförmånligare strukturkostnadsutveckling inom främst grundskolan och individ- och familjeomsorgen. För de resterande två åren under planeringsperioden har det i beräkningarna antagits en förbättring av kostnadsutjämningen med blygsamma 2 miljoner för år 2012, medan avgiften för år 2013 förväntas bli oförändrat jämfört med året innan. Rimligheten i dessa antaganden måste med hänsyn till systemets komplexitet regelbundet stämmas av och eventuellt korrigeras. Kommunens kostnadsutveckling under de senaste åren indikerar annars (med undantag av äldreomsorgen) en viss reducering av kostnadsutjämningsavgiften även för de närmaste åren. I slutet av 2008 tillsatte regeringen ännu en parlamentarisk kommitté med uppgift att på nytt utvärdera och utreda det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning. Kommitténs ordförande är det kristdemokratiska kommunalrådet i Markaryds kommun Bengt Germundsson. Kommittén ska i första hand utreda alternativa metoder för en rättvisare inkomstutjämning i syfte att försöka öka incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning i den enskilda kommunen. Den ska dock härutöver också utan särskilt givna direktiv utreda andra frågor som är av betydelse för utjämningssystemet. I denna del ingår då bl.a. att pröva de förslag kring revidering/ uppdatering av vissa delfaktorer i kostnadsutjämningen, som presenterades redan av 2005 års skatteutjämningsutredning i ett särskilt betänkande i september månad 2007 (SOU 2007:61). Dessa förändringar skulle då enligt betänkandets beräkningar på sikt kunna innebära ett resurstillskott till Karlskrona kommun om ca 22 miljoner kronor. Den nu sittande skatteutjämningsutredningen ( Utjämningskommittén.08 ) ska för övrigt slutredovisa sitt förslag senast den 30 april Detta innebär i sin tur att eventuella förändringar i utjämningssystemet kan införas tidigast från år När det sedan gäller den årliga omräkningen/ uppdateringen av den särskilda LSS-utjämningen, visar denna i likhet med förra året på en reducering av kommunens avgift till systemet. Reduceringen uppgår denna gång däremot till hela dryga 11 miljoner kronor. Kommunens kostnadsutveckling under verksamhetsåret 2009 har därmed varit avsevärt ogynnsammare än för rikets kommuner i genomsnitt. Kommunens avgift för 2011 är därmed i stort sett tillbaks på 14

15 Förutsättningar den nivå som gällde för år Kostnadsutvecklingen för kommunens handikappomsorg under åren 2010 och 2011 lär bibehållas på en hög nivå. Med hänsyn till att en hel del av kostnadsökningen hänför sig till insatser som inte beaktas i utjämningssystemet och att osäkerheten är stor kring utvecklingen i övriga kommuner antas denna gång försiktigtvis en jämfört med år 2011 oförändrad utjämningsavgift för såväl år 2012 som Övriga statsbidrag I budgetpropositionen för år 2011 presenterar regeringen till slut det tidigare utlovade förslaget om att nuvarande riktade statsbidrag till anhörigstöd inom äldre- och handikappomsorgen från år 2011 ska upphöra och att motsvarande medel i stället tillförs det generella statsbidraget. Det aktuella beloppet motsvarar för Karlskronas del en höjning av det årliga bidraget med drygt 2 miljoner kronor. Inom utbildningsområdet föreslår regeringen för de närmaste åren flera nya reformer, där den ekonomiska regleringen ska ske genom en justering av de generella statsbidragen till kommunerna. Statsbidragsramen kommer således att utökas som kompensation för bl.a. den nya skollagen, införandet av såväl betyg från (tidigast) årskurs sex som fler nationella prov i grundskolan och utökad undervisningstid i matematik (i grundskolan). I gengäld vill regeringen med början från år 2012 kraftigt reducera bidragsramen med hänvisning till förväntade besparingar och rationaliseringar till följd av den från höstterminen 2011 gällande nya gymnasiereformen. I nuläget har däremot inte motsvarande reducering gjorts av budgetramarna för utbildningsnämnden, eftersom nämndens beräkningar avseende denna reforms ekonomiska effekter visar på helt andra resultat än vad regeringen har kommit fram till. Inom utbildningsområdet föreslår regeringen samtidigt ett flertal ytterligare satsningar som ska finansieras med särskilda riktade statsbidrag. Som en del i detta förlängs t.ex. de nuvarande satsningarna på läsa/skriva/räkna och matematik/naturvetenskap/teknik i grundskolan till att gälla även under åren 2011 och För Karlskronas del handlar detta om årliga bidrag i storleksordningen 3 5 miljoner kronor. Även de nuvarande kompetenshöjande insatserna för lärare och förskollärare ska fortsätta. Lärarlyftet föreslås således pågå till och med år 2014, medan Förskolelyftet i nuläget bara förlängs ett år till och med år Regeringen vill också förlänga de nuvarande satsningarna på vuxenutbildning och lärlingsutbildning under ytterligare något år med hänvisning till det rådande läget på arbetsmarknaden. En tillfällig satsning på en förstärkt elevhälsa är dessutom tänkt att göras under åren 2012 och Inom äldreomsorgen förlängs och utökas det nuvarande stimulansbidraget. Den ursprungliga äldremiljarden kommer då från år 2011 att vara uppe i nästan det dubbla eller närmare bestämt 1,9 miljarder kronor. Samtidigt vill regeringen ändra inriktningen på bidraget mot en större fokusering på och premiering av resultat. Regeringen vill därför satsa på ett effektivare resursutnyttjande inom vård och omsorg, där resurser och bemanning i större grad utgår från patienternas behov. Regeringen efterlyser nya lokala samverkansformer mellan äldreomsorg, hemsjukvård, vårdcentraler och sjukhus, där tyngdpunkten ska ligga på omhändertagandet av de mest sjuka äldre. I denna nya programförklaring inryms då även en särskild utbildningssatsning för äldreomsorgens medarbetare. Detta s.k. omvårdnadslyft ska genomföras under åren I stimulanspaketet avsätts också särskilda medel för genomförandet av den nationella värdegrunden och lokala värdighetsgarantier samt en breddad satsning på anpassade bostäder för äldre inkluderande nya lösningar på behovet av parboende. Regeringen föreslår härutöver att den hittillsvarande särskilda psykiatrisatsningen fortsätter under hela den kommande mandatperioden. Regeringen är däremot inte beredd att i nuläget överföra även dessa medel till det generella statsbidraget, vilket varit den bästa lösningen ur kommunernas synvinkel. En sådan för- 15

16 Förutsättningar ändring har annars tidigare aviserats från regeringens sida. Bland övriga satsningar kan nämnas ett antal ytterligare mer begränsade satsningar inom arbetsmarknadsområdet. Till följd av den förväntade positiva utvecklingen på arbetsmarknaden under de närmaste åren föreslås i nuläget inga större satsningar specifikt inom detta område. Ungdomspolitiken och idrottslivet får däremot ökade resurser för fortsatta satsningar på främst föreningslivet riktat till barn och ungdomar (t.ex. det s.k. Idrottslyftet). Demografi En övervägande del av kommunens kostnader har ett nära samband med antalet invånare i vissa åldersgrupper (främst barn och ungdomar och äldre pensionärer) och förändringar i dessa åldersgruppers storlek. Nedanstående prognosvärden är hämtade ur kommunens antagna befolkningsprognos för perioden I genomsnitt antas kommunens folkmängd växa med mer än 565 personer per år under perioden , med ett positivt födelsenetto på i genomsnitt + 65 per år och ett flyttnetto på i genomsnitt per år. Antal födda förväntas ligga över 700 per år och antalet inflyttade på ca per år. Flyttsiffrorna antas ligga högst i början av prognosperioden bland annat baserat på att Blekinge Tekniska Högskola förlägger sitt huvudcampus till Karlskrona från och med år Folkmängden kommer, enligt denna prognos, att passera Karlskrona kommuns all time high från år 1951 (64 140) i början av Det är stora skillnader mellan de enskilda åldersklasserna, vilket ställer krav på flexibilitet såväl inom som mellan olika verksamheter. Det kan redan nu också konstateras att kommunens befolkningsutveckling under det första planeringsåret år 2010 blir påtagligt positivare innebärande ca 100 personer fler än vad som anges i ovanstående prognos. Prognosen ligger ändå tills vidare kvar oförändrat för återstoden av perioden. Tabell 2. Demografiska förändringar Totala antalet invånare förändring Antal barn i åldern 0 5 år förändring Antal barn och ungdomar i åldern 6 15 år förändring Antal ungdomar i åldern år förändring Antal pensionärer år förändring Antal pensionären 90 år och äldre förändring / Prognosvärden är hämtade ur kommunens antagna befolkningsprognos för perioden

17 Förutsättningar Sammanfattande kommentarer: Förskolan 0 5 år Antalet barn i förskoleåldern förväntas öka med ca 200 i en relativt jämn takt ända fram till slutet av prognosperioden, år Förändringen är ett resultat av antaganden om den åldersstruktur i familjebildande åldrar vi antar i kommunen som en följd av inflyttningsöverskott snarare än en ökning av fruktsam hetstalen. Grundskolan 6 9 år Antalet barn i åldern 6 9 år förväntas öka med ca 445 fram till slutet av perioden, men med vissa fluktuationer i de mellanliggande åren. Det ökade antalet födda barn under de senaste åren får effekt för denna åldersklass år Antalet barn i åldern år förväntas öka med ca 545 barn fram till år 2016 varefter antalet ligger på en relativt jämn nivå fram till slutet av prognosperioden år Antalet barn i åldern år förväntas minska fram till år 2011 med ca 170 för att därefter öka med ca 530 till år Gymnasiet år Antalet ungdomar år förväntas minska med ca 625 personer fram till år 2015 när de låga födelsetalen i slutet av 90-talet blir märkbara för denna åldersklass. Fram till slutet av prognosperioden, 2019, förväntas sedan en viss återhämtning med en ökning på ca 230 ungdomar. Äldreomsorgen år Antalet personer i åldern år förväntas under prognosperioden ligga på en relativt konstant nivå, men totalt minska med ca 165 inledningsvis fram till år 2015 för att därefter öka med ca 245 personer fram till år år och äldre Antalet personer i åldern 90 år och äldre kommer att öka med ca 75 personer fram till år 2013, vilket motsvarar en ökning med ca 12 % från år Mot slutet av prognosperioden, fram till år 2019, förväntas sedan folkmängden i denna åldersklass ligga på en relativt konstant nivå. Personalförändringar Medarbetarperspektivet Varje medborgare i Karlskrona kommun som möter någon av oss när vi utför vårt arbete ska uppleva det mötet så bra att de gärna vill möta oss igen det är visionen för inre kvalitetsarbete i Karlskrona kommun. Personalpolitiskt fokuserar vi tre områden i arbetet med att förverkliga visionen Ledarskap/medarbetarskap, Hälsa/arbetsmiljö och Löner/arbetsrätt. Övergripande kommer vi under planperioden med början år 2011 att utveckla vidare det värdegrundsbaserade personalprogram som startades under 2006 och som utvärderats under Resultatet av utvärderingen kommer att vara vägledande i arbetet som kommer att ske i samverkan med de fackliga organisationerna. Karlskrona kommun är Blekinges största arbetsgivare med ca anställda (årsarbetare). Antalet årsarbetare har minskat under föregående planperiod bl. a. som en följd av omställningsprogram, eget val i hemtjänsten och minskat behov av visstidsanställningar. Bedömningen är att antal årsarbetare kommer att ligga på ungefär samma nivå som ovan under kommande planperiod. Sjukfrånvaron fortsätter att minska inom samtliga nämnder och mätområden (kön, ålder och intervaller av sjukdagar). Det är bl a en effekt av ett medvetet arbete som kommunen bedrivit de senaste åren inom område Hälsa/ arbetsmiljö med tydliga processer för rehabilitering, tidiga kontakter från arbetsledningen, Kommunhälsans arbete och Möjligheternas hus. Det är också troligt att de nya regler som tillämpas inom Försäkringskassan med hår- 17