Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. - sammanställning från workshops

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. - sammanställning från workshops"

Transkript

1 inom nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom - sammanställning från workshops

2 Introduktion Socialstyrelsen ger ut nationella riktlinjer som stöd för styrning och ledning i vården. De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom antogs Avsikten är att de ska stödja ett effektivt omhändertagande, diagnostik, behandling och främja ett vårdutbud som inkluderar flera effektiva behandlingsalternativ och som erbjuds på lika villkor över hela landet. Dessa riktlinjer kan i sin helhet laddas ned från Socialstyrelsens hemsida: Där finns även en patientversion av riktlinjerna. Riktlinjerna anger olika åtgärder som man rekommenderar att använda vid vård av personer med depression och ångest. De avser behandling inom första linjens vård som exempelvis primärvården, men det har i praktisk verksamhet visat sig att den rekommenderade vården också kan ges inom öppen och sluten psykiatrisk verksamhet. Riktlinjearbetet bygger på systematiska kunskapsöversikter, dagens praxiserfarenhet och avsikten är att de ska uppdateras kontinuerligt. De föreslagna åtgärderna, rekommendationerna är tänkta att ge vägledning för beslut på gruppnivå, men de utgör även en vägledning för beslut av insatser på individnivå. I riktlinjerna anges olika tillstånd för barn och ungdomar, vuxna och äldre med depression och ångest. Totalt anges 265 olika tillstånd och för varje tillstånd anges en åtgärd. Varje tillstånd har en egen sk rad. Det finns således 265 olika rader. I de beskrivna åtgärder anges inte vilken/vilka yrkesgrupper inom vården som ska erbjuda åtgärderna till patienterna. Riktlinjer har ett patientperspektiv och det är varje yrkesgrupps eget ansvar att framarbeta sin roll och funktion i relation till riktlinjerna. Vidare anger Socialstyrelsen att riktlinjerna får både ekonomiska och organisatoriska konsekvenser vid införande. För varje åtgärd finns tre olika former av rekommendationer angivna av Socialstyrelsen: - Rangordning, värde 1-10 där värde 1 har högst vetenskapligt stöd - Klassificering som Icke-göra, åtgärden föreslås att inte göras - Klassificering som FoU, fortsatt forskning och utveckling av åtgärder efterfrågas för att kunna fastställa dess värde. På Socialstyrelsens hemsida finns tillståndet, åtgärden och rekommendationen angivna och en ordlista som förklarar åtgärdens innehåll och dess vetenskapliga stöd finns också presenterad. En av FSAs viktigaste uppgifter är att aktivt bidra till att utveckla arbetsterapins professionella tjänster. Därför har förbundet erbjudit två olika workshops kring riktlinjerna för att stödja implementeringen av dem i vardagsarbetet för arbetsterapeuterna. En genomfördes i september 2010 och en i maj Inför den första workshopen identifierades vilka åtgärder av de 265, som i första hand skulle kunna vara aktuella inom arbetsterapi. Urvalet gjordes av Birgitta Lundgren Pierre, leg. arbetsterapeut, MSc och utvecklingssekreterare/fou-samordnare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Birgitta har också deltagit som sakkunnig i riktlinjearbetet på Socialstyrelsen. Urvalet gjordes i samråd med Lena Haglund, docent i arbetsterapi. Vid den första workshopen som FSA anordnade arbetade man i grupper med att beskriva och konkretisera vilka insatser arbetsterapeuten kan göra inom urvalet av åtgärder. Därefter förfinades detta via hemarbete där varje deltagare gavs möjlighet att förtydliga och eventuellt förändra beskrivningar av arbetsterapins insatser via mailutskick inom deltagargruppen. 2

3 Deltagarna ombads också granska om urvalet av åtgärder var rimligt dvs. återfanns i urvalet de åtgärder som arbetsterapeuterna uppfattar att de kan arbeta med inom området depression och ångest. Vid den andra workshopen arbetade man också i grupper med att beskriva och konkretisera vilka insatser arbetsterapeuten kan göra inom urvalet av åtgärder. Efter sammanställning, granskning och smärre språkliga justeringar har vi nu beslutat att publicera det material som arbetats fram. I denna sammanställning har vi valt att återge de termer/begrepp och beskrivningar som deltagarna angett. Någon bearbetning av begreppen och termerna i relation till existerande modeller och teorier inom arbetsterapi eller andra klassificeringar har inte gjorts. Totalt har 27 olika rader med tillstånd och åtgärder bearbetats. Sammanfattningsvis behandlas nedanstående åtgärder. Siffran inom parentes anger den rangordning åtgärden getts i riktlinjerna. Sammansatta vårdåtgärder inom primärvården () Managementprogram () Program för problemlösning och stresshantering (8) Textbaserad behandling med behandlarstöd (4) Psykosocial rådgivning (8) Problemlösningsterapi (9) Tillägg av psykosocialt stöd till sedvanlig behandling (8) Självhjälpsgrupper (10) Behandlingsstöd genom case management (6) Coachning (FoU) Råd om egenvård i form av självhjälpslitteratur () Funktionsträning (5) Tillägg av aktivitetsbaserade åtgärder till sedvanlig behandling (6) Strukturstödjande behandling (6) Som tidigare nämnts finns för varje åtgärd en beskrivning av åtgärders innehåll och dess vetenskapliga stöd. De tre sista åtgärderna (Funktionsträning, Tillägg av aktivitetsbaserade åtgärder till sedvanlig behandling och Strukturstödjande behandling) är de åtgärder som har tydligast koppling till arbetsterapi. Beskrivning av begreppen finns på den tidigare angivna hemsidan hos Socialstyrelsen med tillägg/ordlista. (http://www.socialstyrelsen.se/ nationellariktlinjerfordepressionochangest/ordlista#k) I denna skrift har vi angett den rad som tillstånd och åtgärd har i riktlinjerna, för att underlätta när man vill gå tillbaka till de nationella riktlinjerna. Under varje åtgärd har vi sedan skrivit in ; bedömning och behandling/åtgärd. Vi har också valt att i denna skrift ange rangordning/värde (1-10) som åtgärden har i riktlinjerna. Detta för att öka förståelsen för det vetenskapliga stödet och behov av fortsatt utveckling inom området. Socialstyrelsen anger olika indikatorer för en god och säker vård vid depression och ångestsyndrom. Detta utvecklingsarbete är i sin början, några praktiska tillämpningar finns ännu inte. Indikatorerna bygger på begreppen som finns i skriften God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (2006). FSA har nyligen antagit en Kvalitetspolicy inom arbetsterapi som också har sin utgångspunkt i detta dokument om god vård. Däri finns förslag på hur indikatorer kan utvecklas inom arbetsterapi. Det finns ett stort behov av fortsatt arbete inom arbetsterapi för att utveckla indikatorer. Är du intresserad av att närmare utveckla indikatorer inom detta vårdområde kontakt gärna FSA.

4 Denna skrift är inte tänkt att ses som någon slutprodukt, fortsatt tillämpning av riktlinjerna i praxis kommer med all sannolikhet att medföra förändringar, men vår förhoppning är att den i nuvarande utformning ändå ska vara ett stöd för arbetsterapeuten att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Men innan du börjar arbeta utifrån föreslagna åtgärder vill vi varmt rekommendera dig att studera Socialstyrelsen hemsida för att få förståelse för riktlinjernas uppbyggnad totalt sett. Vi vill rikta ett stort tack till alla er arbetsterapeuter som aktivt tagit del i arbetet med att sammanställa dessa arbetsterapiåtgärder. Detta dokument beskriver vissa insatser som arbetsterapeuter inom vården av depression och ångestsyndrom utifrån de nationella riktlinjerna gör, men dokumentet visar också på behovet av forskning och utveckling inom området. Många insatser som arbetsterapeuter gör dagligen inom detta vårdområde finns inte med i denna skrift. Vid förarbetet till de nationella riktlinjerna kunde endast insatser som var beskrivna i studier beaktas och med betoning på dess effekter. Inför revidering av de nationella riktlinjerna är det därför av vikt att arbetsterapiforskning och utveckling inom området depression och ångest har utvecklats och visat på effekter för att fler insatser kan komma att ingå i rekommendationerna. Även termer och begrepp inom arbetsterapi behöver få en tydligare stringens i det framtida arbetet med riktlinjerna. Nacka i juni 2011 Lena Haglund docent i arbetsterapi ordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Birgitta Lundgren Pierre leg. arbetsterapeut, MSc utvecklingssamordnare, verksamhetsutvecklare Sahlgrenska Universtitetssjukhuset, Psykiatri Psykos 4

5 Tillstånds- och åtgärdslista Rad Tillstånd Åtgärd - arbetsterapi; Bedömning och Behandling/åtgärd Rekommendation 7 Vuxna med SAMMANSATTA VÅRDÅTGÄRDER INOM PRIMÄRVÅRDEN Bedömning: Aktivitetsintervju, aktivitetsdagbok, bedömning av dygnsrytm/ sömnvanor, bedömning av behov av strukturstödjande åtgärder, Min Mening instrument, COPM, Intressechecklista, WRI. 8 Äldre med Behandling/åtgärd: Vardagsrevidering balans mellan aktivitet och vila, coachning och strukturstöd med samtal om vardagen och aktivitetsmönster, aktivitetsgrupp med fokus på jagstärkande principer, målfokuserad coachning inkl strukturstöd, stresshantering, vardagsmotion/aktiviteter, TTM/ trädtemametod för att berätta tidigare aktivitetshistoria och skapa vision för framtida aktivitetsstrategier, grön rehab, FysoFaR, funktionsträning av kognitiva funktioner; minne, koncentration, initiativ, träning i att anpassa aktivitetsnivå på ett hållbart sätt, aktivitetsbaserade åtgärder individuellt och i grupp hitta mening i aktiviteter/livsgnista genom deltagande i aktivitet och interagerande med andra. SAMMANSATTA VÅRDÅTGÄRDER INOM PRIMÄRVÅRDEN Bedömning: Identifiera aktivitetsproblem och klientens syn på sin vardag, prioriteringar mm, samtal med anhörig/närstående, COPM, Min Mening, Intressechecklista. Behandling/åtgärd: Coachning i aktivitetsutförande i vardagliga aktiviteter, strukturstöd, kompensatoriska strategier, kognitiva hjälpmedel. 5

6 9 Vuxna med depression MANAGEMENTPROGRAM 26 Ungdomar med kända riskfaktorer för psykisk sjukdom 28 Barn och ungdomar med depressiva symtom Bedömning: Aktivitetsintervju, aktivitetsdagbok, bedömning av dygnsrytm/ sömnvanor, bedömning av behov av strukturstödjande åtgärder, Min Mening, COPM, Intressechecklista, WRI. Behandling/åtgärd: Vardagsrevidering, balans mellan aktivitet och vila, coachning och strukturstöd, aktivitetsgrupp, skapande aktivitet individuellt eller i grupp, målfokuserad coachning, stresshantering, vardagsmotion, TTM/trädtemametod för att berätta tidigare aktivitetshistoria och skapa en vision för framtida aktivitetsstrategier, case management, rehabiliteringsprogram med arbetsterapi. MÅLINRIKTADE UTBILDNINGSPROGRAM Bedömning: Aktivitetsintervju, aktivitetsdagbok, bedömning av dygnsrytm, sömnvanor och bedömning av behov av strukturstödjande åtgärder, funktionsbedömning, BDA, AMPS, Min Mening. Behandling/åtgärd: Tid- och planeringsgrupp ( Styr upp din vardag ), inlärning av nya strategier i vardagen, kognitiva hjälpmedel, coachning och strukturstöd med samtal om vardagen och ungdomens aktivitetsmönster, sociala sammanhang och grupper för att förbättra mot upplevd balans, meningsfull vardag och delaktighet, aktivitetsgrupp med fokus på jagstärkande behandlingsprinciper, att finna nya strategier för att hantera sin vardag, skapande aktivitet individuellt eller i grupp med jagstärkande och strukturstödjande principer, målfokuserad coachning och strukturstöd för att patienten ska börja vara aktiv i sina meningsfulla aktiviteter, stresshantering, vardagsmotion/aktiviteter, TTM/ trädtemametod för att berätta tidigare aktivitetshistoria och skapa en vision för framtida aktivitetsstrategier. PSYKOLOGISK KBT-BASERAD INTERVENTION Behandling/åtgärd: Träning i praktiska situationer som patienten samtalar om hos kognitiv terapeut, t ex åka buss, köpa biljett, läsa tidtabell, få skolarbetet att fungera t ex långsammare tempo i undervisningen, komma i tid, vara hel och ren och äta rätt, struktur för läxläsning, anpassad information för att eleven ska kunna ta den till sig, hjälpa patienten använda kunskap från andra yrkesgrupper i sin vardag

7 0 Ungdomar med depressiva symtom AKTIV UPPFÖLJNING (OSPECIFIK SAMTALSTERAPI MED PSYKOPEDAGOGISKT INSLAG) 1 6 Barn och ungdomar med förhöjd ångestnivå Bedömning: Min Mening, BDA, MI för att välja lämplig intervention. Behandling/åtgärd: -- PROGRAM FÖR PROBLEMLÖSNING OCH STRESSHANTERING, SOM ÅNGESTPREVENTION 8 92 Vuxna med lindrig depression Behandling/åtgärd: Interventionsgrupper med psykopedagogik och övningar i samband med aktivitetsbaserade åtgärder, lära sig planera, prioritera och få struktur på vardagen, balans mellan aktivitet och vila, medvetandegöra vad är viktigt, var kommer kraven ifrån, tipsa om bra sidor på Internet. TEXTBASERAD BEHANDLING MED BEHANDLARSTÖD Vuxna och äldre med depression Behandling/åtgärd: Samtalsgrupp där textmaterial ingår till patienterna mellan träffarna, hänvisning till självhjälpslitteratur av olika slag, bokcirkel, individuellt anpassade skriftliga instruktioner som möjliggör självständighet och aktivitet, lotsa patienten in på nätet, med vägledning och kritisk granskning. TEXTBASERAD BEHANDLING MED BEHANDLARSTÖD Behandling/åtgärd: Samtalsgrupp där textmaterial ingår till patienterna mellan träffarna, hänvisning till självhjälpslitteratur av olika slag, bokcirkel, individuellt anpassade skriftliga instruktioner som möjliggör självständighet och aktivitet. 7

8 208 Vuxna med lindrigt ångestsyndrom TEXTBASERAD BEHANDLING MED BEHANDLARSTÖD 21 Vuxna med t ångestsyndrom Behandling/åtgärd: Samtalsgrupp där textmaterial ingår till patienterna mellan träffarna, träning i aktivitetssituationer som skapar ångest utifrån KBT-principer, coachning och strukturstöd med samtal om vardagen och aktivitetsmönster och sociala sammanhang, grupper för att förbättra mot upplevd balans och meningsfull vardag och delaktighet, aktivitetsgrupp med fokus på jagstärkande behandlingsprinciper, att finna nya strategier för att hantera sin vardag, skapande aktivitet individuellt eller i grupp med jagstärkande och strukturstödjande principer, målfokuserad coachning och strukturstöd för att personen ska börja vara aktiv i sina meningsfulla aktiviteter, individuellt eller i grupp, TTM, mindfulness träning i grupp, hänvisning till självhjälpslitteratur av olika slag, bokcirkel, individuellt anpassade skriftliga instruktioner som möjliggör självständighet och aktivitet. TEXTBASERAD BEHANDLING MED BEHANDLARSTÖD 94 Vuxna med lindrig depression Behandling/åtgärd: Samtalsgrupp där textmaterial ingår till patienterna mellan träffarna, hänvisning till självhjälpslitteratur av olika slag, bokcirkel, individuellt anpassade skriftliga instruktioner som möjliggör självständighet och aktivitet. PSYKOSOCIAL RÅDGIVNING (COUNSELLING) - förslag FoU Vuxna med Behandling/åtgärd: Samtal med fokus på aktivitetsförmåga i vardagsliv och arbete. PSYKOSOCIAL RÅDGIVNING (COUNSELLING) - förslag FoU Behandling/åtgärd: Samtal med fokus på aktivitetsförmåga i vardagsliv och arbete. 8 8

9 101 Äldre med lindrig 118 Äldre med 108 Kvinnor med lindrig efter förlossning 159 Kvinnor med efter förlossning PROBLEMLÖSNINGSTERAPI Bedömning: Vardagsrevidering, Målformulering, Intressechecklistan, Min Mening, BDA, för att kartlägga problem och resurs för att hitta väg till konkreta mål för interventioner. Behandling/åtgärd: Startas individuellt och senare övergå i grupp där aktivitetsutförande också tränas. PROBLEMLÖSNINGSTERAPI Bedömning: Vardagsrevidering, Målformulering, Intressechecklistan, Min Mening, BDA, för att kartlägga problem och resurs för att hitta väg till konkreta mål för interventioner. Behandling/åtgärd: Startas individuellt och senare övergå i grupp där aktivitetsutförande också tränas. TILLÄGG AV PSYKOSOCIALT STÖD TILL SEDVANLIG BEHANDLING Behandling/åtgärd: Göra lustfyllda saker, egen tid, krav/skuldavlastning, strukturstödjande insatser, jagstärkande stöd. TILLÄGG AV PSYKOSOCIALT STÖD TILL SEDVANLIG BEHANDLING Behandling/åtgärd: Göra lustfyllda saker, egen tid, krav/skuldavlastning, strukturstödande insatser, jagstärkande stöd

10 140 Vuxna med TILLÄGG AV AKTIVITETSBASERADE ÅTGÄRDER TILL SEDVANLIG BEHANDLING Bedömning: COPM in/utstatus, Min Mening in/ut, Aktivitetsanamnes, Aktivitetsdag bok/aktivitetsmatris in/ut, Intresse checklista, Roll checklista, THU (vardagsrevidering) in/ ut, DOA in/ut, VAS-skala in/ut, aktivitetscirklar, ta reda på vad patienten är motiverade till nu, visa på vad patienten gör nu förstärka det, aktivitetsanalys, initiativförmågan hitta det som gör att patienten kommer igång, t ex bli medveten om att man gör saker för andra. Behandling/åtgärd:Aktivitetsbaserade åtgärder; direkt och indirekt arbetsterapi utifrån patientens behov, behandling i grupp med fokus på uppgiften, gruppbehandling med fokus på interaktion och personlig utveckling, kognitiva hjälpmedel; individuellt anpassat schema, tidshjälpmedel, mobiltelefon funktioner, priolist, checklist, praktikplats träna aktivitetsförmåga, TTM, lösningsfokuserad terapi kring aktivitetsbalans, skapande aktiviteter av olika slag, bildarbete individuellt och i grupp, fritidsaktiviteter som kartläggning och som rehabiliterande behandlingsaktivitet, arbetsaktiviteter, olika former av studiebesök, prova på, arbetsträning, arbetsrehabilitering, grön rehab, IADL- aktiviteter, boendestöd, FAR, hemuppgifter, aktivitetsgrupper hantverk, matlagning, social färdighetsträning, glädje- och lustfyllda aktiviteter, självförtroendeträning, jagstärkande stöd, studiebesök inom kultur, Basal ADL för att orka göra något lustfyllt/meningsfullt, motivationsarbete, motivationshöjande aktiviteter, viloträning i aktivitet, hitta nya aktiviteter som kan ersätta det man gjort i aktiviteten eller det som var aktivitetens värde. 6 10

11 141 Vuxna med STRUKTURSTÖDJANDE BEHANDLING Bedömning: Samtal för att utforska och hitta balans mellan aktivitetsområden, samtal för att utforska balans mellan aktivitet och vila, aktivitetsschema, aktivitetsdagbok, Min Mening, Intressechecklista, DOA, dygnssnäcka, aktivitets-/sömndagbok, aktivitetslogg, kartläggning av dygnsstruktur och tidsanvändning Behandling/åtgärd: Vardagsrevidering, aktivitetscirklar beteendeaktivering gradvis öka/minska aktiviteter, kostrådgivning sömnskola, FaR, kognitiva hjälpmedel, tidshjälpmedel, Whiteboardtavlor, almanacka, dator, aktivitetsbaserade åtgärder enligt schema för att underlätta rutiner, direkt och indirekt arbetsterapi utifrån patientens behov, behandling i grupp Supported employment för att skapa struktur och balans och mening i personens liv, avslappning som del i viloträning, enskilda samtal som stödjer ett återtagande av vardagsrutiner, dygnsrytm och meningsfulla fritids- och sociala aktiviteter, planera en arbetsträning på ett strukturerat sätt med avseende på timing, dosering, arbetsuppgifternas krav matchat mot klientens förmåga med hänsyn tagen till och ev. anpassning av arbetsmiljön, stötta klienten att skapa struktur i en enskild aktivitet t ex att laga mat eller att planera hur man ska klara att komma iväg till jobbet på morgonen, schema, dagböcker, prioriteringar/värderingar, motivationsarbete, veckomeny/inköpslistor, strategier för hur/när olika vardagsaktiviteter ska utföras, hemuppgifter, bollplank information, medvetandegöra mönster och roller, jobba med prioriteringar, hjälpa personen se vad som är meningsfullt, både ur patient- och samhällsperspektiv, hitta balansen mellan aktivitet och vila, Medvetandegöra vad som är vila, att öka förmågan att se samband mellan aktivitet och kroppsliga uttryck eller känslor. 6 11

12 142 Vuxna med funktionsnedsättning på grund av depression 14 Vuxna med 265 Vuxna med ångestsyndrom FUNKTIONSTRÄNING Bedömning: AMPS in/ut, COPM in/ut, Min Mening in/ut, Aktivitetsschema. Behandling/åtgärd: Aktivitetsbaserad behandling med indirekt effekt att öka kognitiva, sociala och psykiska förmågor, t ex att hantera ångest i problemsituationer, att anpassa sin aktivitetsnivå till hållbar nivå, att planera och minnas, att passa tider etc. ADL-träning i grupp eller individuellt, både p-adl och i-adl, social färdighetsträning, att stärka kognitiva förmågor i olika aktiviteter som ökar i svårighetsgrad (minne/org, genomförande, initiativ), kompensatoriska/ strukturstödjande åtgärder, träning i att använda hjälpmedel, skapa förutsättningar för att kunna träna funktioner, t ex anpassa miljöer och aktiviteter i syfte att lyckas och få positiva upplevelser, träna exekutiva funktioner i olika aktiviteter, minnesfunktion, inlärning, repetition, koncentration, planering, sensorisk info/ känna, lukta, smaka, träna sociala funktioner/färdigheter, rollspel i grupp, minnesträning dataprogram, avslappningstekniker, motiverande samtal, taktil massage, lära patienten strategier, medveten närvaro, sömnhygien, ESL, arbetsträning, tidshjälpmedel, Memo initiativhjälpmedel, bolltäcke. SJÄLVHJÄLPSGRUPPER Behandling/åtgärd: Grupper med teman, vardagsrevidering, kombinerad samtals- och aktivitetsgrupp med psykopedagogiska inslag eventuellt enligt KBT, gruppmedlemmar med likartad problematik, problematiken formuleras i gruppen och styr val av aktiviteter. SJÄLVHJÄLPSGRUPPER Behandling/åtgärd: Grupper med teman, vardagsrevidering, kombinerad samtals- och aktivitetsgrupp med psykopedagogiska inslag eventuellt enligt KBT, gruppmedlemmar med likartad problematik, problematiken formuleras i gruppen och styr val av aktiviteter vilka ska erbjuda exponering i ångestväckande situationer

13 144 Vuxna med funktionsnedsättning på grund av depression 145 Äldre med 204 Vuxna med bipolär sjukdom 207 Vuxna med lindrigt ångestsyndrom 210 Vuxna med lindrigt ångestsyndrom BEHANDLINGSSTÖD GENOM CASE MANAGEMENT Bedömning: Arbetsterapeututredningar till grund för case managers målinriktade arbete med patienten, att utreda kring individen i miljön som underlag att jobba vidare med case management. Behandling/åtgärd: Boendestöd, att klara vardagen självständigt, hjälpa patienten våga utföra aktiviteter själv, fysisk aktivitet, rehabiliteringsprogram med arbetsterapi, coachning genom programmet. BEHANDLINGSSTÖD GENOM CASE MANAGEMENT Bedömning: Bedöma och tydliggöra behovet av social tid. Behandling/åtgärd: Nyorientering, för patienter i icke arbetsför ålder instrueras hemtjänst i värdet av att bibehålla aktivitet, motivera till daglig verksamhet, ta kontakter, få hjälp att söka sig till sociala kontakter, daglig verksamhet, bibliotek, kulturhus, fysisk aktivitet. COACHNING Bedömning: Aktivitetsdagboken, hjälpa att identifiera tidiga tecken. Behandling/åtgärd: Rehabiliteringsprogram med arbetsterapi, coachning genom programmet, tidshjälpmedel, medicin carousel, mobiltelefon, handi, coachning av patient och anhöriga, utveckla anhörigas, vänners roll och funktion, informera, medvetandegöra, känna igen tecken själv eller med hjälp av närstående. RÅD OM EGENVÅRD I FORM AV SJÄLVHJÄLPSLITTERATUR Behandling/åtgärd: Sömnhygien, besöka bibliotek, KBT på nätet, söka och läsa info på nätet, kognitivt förhållningssätt, läsa kapitel reflektera - nytt kapitel, Internet, ex KBT. PSYKOSOCIAL RÅDGIVNING (PSYKOSOCIAL COUNSELLING) Bedömning: Utredningssamtal med analys av patientens livssituation i vardagsliv och arbete. Behandling/åtgärd: Information om ångestens uttryck med uppmärksamhet på samband mellan belastningsfaktorer och patientens ångest, fortsatta åtgärder för att hjälpa patienten att hantera sin situation utan ångest. 6 6 FoU 8 1

14 Planiavägen 1, Box 760, Nacka, , Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, december Layout: Tina Sandulf. Foto: Colourbox

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Besöksadress: Skärgårdsgatan 4, 414 58 Göteborg Telefon: 076 118 93 63 E-post: yvonne.ma.andersson@vgregion.se INBJUDAN TILL UTBILDNING! Projekt Västkompetens

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Att arbeta på avdelningen Stöd och service Att arbeta på avdelningen Stöd och service På avdelningen Stöd och service arbetar vi med att hjälpa personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning är när en person på grund av en skada eller

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-01-23 DNR SN 2011.118 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Återrapportering

Läs mer

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Alla kan delta i samhället och arbetslivet med rätt stöd. Hur gör vi?

Alla kan delta i samhället och arbetslivet med rätt stöd. Hur gör vi? Alla kan delta i samhället och arbetslivet med rätt stöd. Hur gör vi? Vårt namn Metodutveckling Individuellt stöd Samhällsinriktning Arbetsinriktning 4 SL 2005-05-17 Fakta om Misa Startade 1994 i Järfälla

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

Att arbeta med KBT i primärvården

Att arbeta med KBT i primärvården Att arbeta med KBT i primärvården Socialstyrelsens nya riktlinjer om KBT hur påverkas du i primärvården? Hur kan primärvårdsteamet samarbeta och ha ett kognitivt förhållningssätt gentemot patienterna?

Läs mer

RIKSÄT Uppföljning version 1.0

RIKSÄT Uppföljning version 1.0 Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.

Läs mer

Kort rapport Nr 2/2010 KBT. som behandlingsmetod för ungdomar med autismspektrumtillstånd. Birgitta Bryngelson. Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten

Kort rapport Nr 2/2010 KBT. som behandlingsmetod för ungdomar med autismspektrumtillstånd. Birgitta Bryngelson. Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Kort rapport Nr 2/2010 KBT som behandlingsmetod för ungdomar med autismspektrumtillstånd Birgitta Bryngelson Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Verksamhet: Projektansvarig enhetschef: Projektets medarbetare:

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010.

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. www.rpc.nu www.rpc.nu Stockholm 2010 08 28 Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. Riksföreningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete

Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete Christina Lundqvist, leg arbetsterapeut, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka Kvalitet inom arbetsterapi

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Vuxna/unga vuxna med ADHD Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer

Läs mer

Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom

Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar version ISBN 978-91-86301-09-5 Artikelnr 2009-126-85 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009 2 Förord En viktig uppgift

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning.

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. Arbetsterapiprogram SPAS, Lasarettet

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer