Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. - sammanställning från workshops

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. - sammanställning från workshops"

Transkript

1 inom nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom - sammanställning från workshops

2 Introduktion Socialstyrelsen ger ut nationella riktlinjer som stöd för styrning och ledning i vården. De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom antogs Avsikten är att de ska stödja ett effektivt omhändertagande, diagnostik, behandling och främja ett vårdutbud som inkluderar flera effektiva behandlingsalternativ och som erbjuds på lika villkor över hela landet. Dessa riktlinjer kan i sin helhet laddas ned från Socialstyrelsens hemsida: Där finns även en patientversion av riktlinjerna. Riktlinjerna anger olika åtgärder som man rekommenderar att använda vid vård av personer med depression och ångest. De avser behandling inom första linjens vård som exempelvis primärvården, men det har i praktisk verksamhet visat sig att den rekommenderade vården också kan ges inom öppen och sluten psykiatrisk verksamhet. Riktlinjearbetet bygger på systematiska kunskapsöversikter, dagens praxiserfarenhet och avsikten är att de ska uppdateras kontinuerligt. De föreslagna åtgärderna, rekommendationerna är tänkta att ge vägledning för beslut på gruppnivå, men de utgör även en vägledning för beslut av insatser på individnivå. I riktlinjerna anges olika tillstånd för barn och ungdomar, vuxna och äldre med depression och ångest. Totalt anges 265 olika tillstånd och för varje tillstånd anges en åtgärd. Varje tillstånd har en egen sk rad. Det finns således 265 olika rader. I de beskrivna åtgärder anges inte vilken/vilka yrkesgrupper inom vården som ska erbjuda åtgärderna till patienterna. Riktlinjer har ett patientperspektiv och det är varje yrkesgrupps eget ansvar att framarbeta sin roll och funktion i relation till riktlinjerna. Vidare anger Socialstyrelsen att riktlinjerna får både ekonomiska och organisatoriska konsekvenser vid införande. För varje åtgärd finns tre olika former av rekommendationer angivna av Socialstyrelsen: - Rangordning, värde 1-10 där värde 1 har högst vetenskapligt stöd - Klassificering som Icke-göra, åtgärden föreslås att inte göras - Klassificering som FoU, fortsatt forskning och utveckling av åtgärder efterfrågas för att kunna fastställa dess värde. På Socialstyrelsens hemsida finns tillståndet, åtgärden och rekommendationen angivna och en ordlista som förklarar åtgärdens innehåll och dess vetenskapliga stöd finns också presenterad. En av FSAs viktigaste uppgifter är att aktivt bidra till att utveckla arbetsterapins professionella tjänster. Därför har förbundet erbjudit två olika workshops kring riktlinjerna för att stödja implementeringen av dem i vardagsarbetet för arbetsterapeuterna. En genomfördes i september 2010 och en i maj Inför den första workshopen identifierades vilka åtgärder av de 265, som i första hand skulle kunna vara aktuella inom arbetsterapi. Urvalet gjordes av Birgitta Lundgren Pierre, leg. arbetsterapeut, MSc och utvecklingssekreterare/fou-samordnare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Birgitta har också deltagit som sakkunnig i riktlinjearbetet på Socialstyrelsen. Urvalet gjordes i samråd med Lena Haglund, docent i arbetsterapi. Vid den första workshopen som FSA anordnade arbetade man i grupper med att beskriva och konkretisera vilka insatser arbetsterapeuten kan göra inom urvalet av åtgärder. Därefter förfinades detta via hemarbete där varje deltagare gavs möjlighet att förtydliga och eventuellt förändra beskrivningar av arbetsterapins insatser via mailutskick inom deltagargruppen. 2

3 Deltagarna ombads också granska om urvalet av åtgärder var rimligt dvs. återfanns i urvalet de åtgärder som arbetsterapeuterna uppfattar att de kan arbeta med inom området depression och ångest. Vid den andra workshopen arbetade man också i grupper med att beskriva och konkretisera vilka insatser arbetsterapeuten kan göra inom urvalet av åtgärder. Efter sammanställning, granskning och smärre språkliga justeringar har vi nu beslutat att publicera det material som arbetats fram. I denna sammanställning har vi valt att återge de termer/begrepp och beskrivningar som deltagarna angett. Någon bearbetning av begreppen och termerna i relation till existerande modeller och teorier inom arbetsterapi eller andra klassificeringar har inte gjorts. Totalt har 27 olika rader med tillstånd och åtgärder bearbetats. Sammanfattningsvis behandlas nedanstående åtgärder. Siffran inom parentes anger den rangordning åtgärden getts i riktlinjerna. Sammansatta vårdåtgärder inom primärvården () Managementprogram () Program för problemlösning och stresshantering (8) Textbaserad behandling med behandlarstöd (4) Psykosocial rådgivning (8) Problemlösningsterapi (9) Tillägg av psykosocialt stöd till sedvanlig behandling (8) Självhjälpsgrupper (10) Behandlingsstöd genom case management (6) Coachning (FoU) Råd om egenvård i form av självhjälpslitteratur () Funktionsträning (5) Tillägg av aktivitetsbaserade åtgärder till sedvanlig behandling (6) Strukturstödjande behandling (6) Som tidigare nämnts finns för varje åtgärd en beskrivning av åtgärders innehåll och dess vetenskapliga stöd. De tre sista åtgärderna (Funktionsträning, Tillägg av aktivitetsbaserade åtgärder till sedvanlig behandling och Strukturstödjande behandling) är de åtgärder som har tydligast koppling till arbetsterapi. Beskrivning av begreppen finns på den tidigare angivna hemsidan hos Socialstyrelsen med tillägg/ordlista. (http://www.socialstyrelsen.se/ nationellariktlinjerfordepressionochangest/ordlista#k) I denna skrift har vi angett den rad som tillstånd och åtgärd har i riktlinjerna, för att underlätta när man vill gå tillbaka till de nationella riktlinjerna. Under varje åtgärd har vi sedan skrivit in ; bedömning och behandling/åtgärd. Vi har också valt att i denna skrift ange rangordning/värde (1-10) som åtgärden har i riktlinjerna. Detta för att öka förståelsen för det vetenskapliga stödet och behov av fortsatt utveckling inom området. Socialstyrelsen anger olika indikatorer för en god och säker vård vid depression och ångestsyndrom. Detta utvecklingsarbete är i sin början, några praktiska tillämpningar finns ännu inte. Indikatorerna bygger på begreppen som finns i skriften God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (2006). FSA har nyligen antagit en Kvalitetspolicy inom arbetsterapi som också har sin utgångspunkt i detta dokument om god vård. Däri finns förslag på hur indikatorer kan utvecklas inom arbetsterapi. Det finns ett stort behov av fortsatt arbete inom arbetsterapi för att utveckla indikatorer. Är du intresserad av att närmare utveckla indikatorer inom detta vårdområde kontakt gärna FSA.

4 Denna skrift är inte tänkt att ses som någon slutprodukt, fortsatt tillämpning av riktlinjerna i praxis kommer med all sannolikhet att medföra förändringar, men vår förhoppning är att den i nuvarande utformning ändå ska vara ett stöd för arbetsterapeuten att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Men innan du börjar arbeta utifrån föreslagna åtgärder vill vi varmt rekommendera dig att studera Socialstyrelsen hemsida för att få förståelse för riktlinjernas uppbyggnad totalt sett. Vi vill rikta ett stort tack till alla er arbetsterapeuter som aktivt tagit del i arbetet med att sammanställa dessa arbetsterapiåtgärder. Detta dokument beskriver vissa insatser som arbetsterapeuter inom vården av depression och ångestsyndrom utifrån de nationella riktlinjerna gör, men dokumentet visar också på behovet av forskning och utveckling inom området. Många insatser som arbetsterapeuter gör dagligen inom detta vårdområde finns inte med i denna skrift. Vid förarbetet till de nationella riktlinjerna kunde endast insatser som var beskrivna i studier beaktas och med betoning på dess effekter. Inför revidering av de nationella riktlinjerna är det därför av vikt att arbetsterapiforskning och utveckling inom området depression och ångest har utvecklats och visat på effekter för att fler insatser kan komma att ingå i rekommendationerna. Även termer och begrepp inom arbetsterapi behöver få en tydligare stringens i det framtida arbetet med riktlinjerna. Nacka i juni 2011 Lena Haglund docent i arbetsterapi ordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Birgitta Lundgren Pierre leg. arbetsterapeut, MSc utvecklingssamordnare, verksamhetsutvecklare Sahlgrenska Universtitetssjukhuset, Psykiatri Psykos 4

5 Tillstånds- och åtgärdslista Rad Tillstånd Åtgärd - arbetsterapi; Bedömning och Behandling/åtgärd Rekommendation 7 Vuxna med SAMMANSATTA VÅRDÅTGÄRDER INOM PRIMÄRVÅRDEN Bedömning: Aktivitetsintervju, aktivitetsdagbok, bedömning av dygnsrytm/ sömnvanor, bedömning av behov av strukturstödjande åtgärder, Min Mening instrument, COPM, Intressechecklista, WRI. 8 Äldre med Behandling/åtgärd: Vardagsrevidering balans mellan aktivitet och vila, coachning och strukturstöd med samtal om vardagen och aktivitetsmönster, aktivitetsgrupp med fokus på jagstärkande principer, målfokuserad coachning inkl strukturstöd, stresshantering, vardagsmotion/aktiviteter, TTM/ trädtemametod för att berätta tidigare aktivitetshistoria och skapa vision för framtida aktivitetsstrategier, grön rehab, FysoFaR, funktionsträning av kognitiva funktioner; minne, koncentration, initiativ, träning i att anpassa aktivitetsnivå på ett hållbart sätt, aktivitetsbaserade åtgärder individuellt och i grupp hitta mening i aktiviteter/livsgnista genom deltagande i aktivitet och interagerande med andra. SAMMANSATTA VÅRDÅTGÄRDER INOM PRIMÄRVÅRDEN Bedömning: Identifiera aktivitetsproblem och klientens syn på sin vardag, prioriteringar mm, samtal med anhörig/närstående, COPM, Min Mening, Intressechecklista. Behandling/åtgärd: Coachning i aktivitetsutförande i vardagliga aktiviteter, strukturstöd, kompensatoriska strategier, kognitiva hjälpmedel. 5

6 9 Vuxna med depression MANAGEMENTPROGRAM 26 Ungdomar med kända riskfaktorer för psykisk sjukdom 28 Barn och ungdomar med depressiva symtom Bedömning: Aktivitetsintervju, aktivitetsdagbok, bedömning av dygnsrytm/ sömnvanor, bedömning av behov av strukturstödjande åtgärder, Min Mening, COPM, Intressechecklista, WRI. Behandling/åtgärd: Vardagsrevidering, balans mellan aktivitet och vila, coachning och strukturstöd, aktivitetsgrupp, skapande aktivitet individuellt eller i grupp, målfokuserad coachning, stresshantering, vardagsmotion, TTM/trädtemametod för att berätta tidigare aktivitetshistoria och skapa en vision för framtida aktivitetsstrategier, case management, rehabiliteringsprogram med arbetsterapi. MÅLINRIKTADE UTBILDNINGSPROGRAM Bedömning: Aktivitetsintervju, aktivitetsdagbok, bedömning av dygnsrytm, sömnvanor och bedömning av behov av strukturstödjande åtgärder, funktionsbedömning, BDA, AMPS, Min Mening. Behandling/åtgärd: Tid- och planeringsgrupp ( Styr upp din vardag ), inlärning av nya strategier i vardagen, kognitiva hjälpmedel, coachning och strukturstöd med samtal om vardagen och ungdomens aktivitetsmönster, sociala sammanhang och grupper för att förbättra mot upplevd balans, meningsfull vardag och delaktighet, aktivitetsgrupp med fokus på jagstärkande behandlingsprinciper, att finna nya strategier för att hantera sin vardag, skapande aktivitet individuellt eller i grupp med jagstärkande och strukturstödjande principer, målfokuserad coachning och strukturstöd för att patienten ska börja vara aktiv i sina meningsfulla aktiviteter, stresshantering, vardagsmotion/aktiviteter, TTM/ trädtemametod för att berätta tidigare aktivitetshistoria och skapa en vision för framtida aktivitetsstrategier. PSYKOLOGISK KBT-BASERAD INTERVENTION Behandling/åtgärd: Träning i praktiska situationer som patienten samtalar om hos kognitiv terapeut, t ex åka buss, köpa biljett, läsa tidtabell, få skolarbetet att fungera t ex långsammare tempo i undervisningen, komma i tid, vara hel och ren och äta rätt, struktur för läxläsning, anpassad information för att eleven ska kunna ta den till sig, hjälpa patienten använda kunskap från andra yrkesgrupper i sin vardag

7 0 Ungdomar med depressiva symtom AKTIV UPPFÖLJNING (OSPECIFIK SAMTALSTERAPI MED PSYKOPEDAGOGISKT INSLAG) 1 6 Barn och ungdomar med förhöjd ångestnivå Bedömning: Min Mening, BDA, MI för att välja lämplig intervention. Behandling/åtgärd: -- PROGRAM FÖR PROBLEMLÖSNING OCH STRESSHANTERING, SOM ÅNGESTPREVENTION 8 92 Vuxna med lindrig depression Behandling/åtgärd: Interventionsgrupper med psykopedagogik och övningar i samband med aktivitetsbaserade åtgärder, lära sig planera, prioritera och få struktur på vardagen, balans mellan aktivitet och vila, medvetandegöra vad är viktigt, var kommer kraven ifrån, tipsa om bra sidor på Internet. TEXTBASERAD BEHANDLING MED BEHANDLARSTÖD Vuxna och äldre med depression Behandling/åtgärd: Samtalsgrupp där textmaterial ingår till patienterna mellan träffarna, hänvisning till självhjälpslitteratur av olika slag, bokcirkel, individuellt anpassade skriftliga instruktioner som möjliggör självständighet och aktivitet, lotsa patienten in på nätet, med vägledning och kritisk granskning. TEXTBASERAD BEHANDLING MED BEHANDLARSTÖD Behandling/åtgärd: Samtalsgrupp där textmaterial ingår till patienterna mellan träffarna, hänvisning till självhjälpslitteratur av olika slag, bokcirkel, individuellt anpassade skriftliga instruktioner som möjliggör självständighet och aktivitet. 7

8 208 Vuxna med lindrigt ångestsyndrom TEXTBASERAD BEHANDLING MED BEHANDLARSTÖD 21 Vuxna med t ångestsyndrom Behandling/åtgärd: Samtalsgrupp där textmaterial ingår till patienterna mellan träffarna, träning i aktivitetssituationer som skapar ångest utifrån KBT-principer, coachning och strukturstöd med samtal om vardagen och aktivitetsmönster och sociala sammanhang, grupper för att förbättra mot upplevd balans och meningsfull vardag och delaktighet, aktivitetsgrupp med fokus på jagstärkande behandlingsprinciper, att finna nya strategier för att hantera sin vardag, skapande aktivitet individuellt eller i grupp med jagstärkande och strukturstödjande principer, målfokuserad coachning och strukturstöd för att personen ska börja vara aktiv i sina meningsfulla aktiviteter, individuellt eller i grupp, TTM, mindfulness träning i grupp, hänvisning till självhjälpslitteratur av olika slag, bokcirkel, individuellt anpassade skriftliga instruktioner som möjliggör självständighet och aktivitet. TEXTBASERAD BEHANDLING MED BEHANDLARSTÖD 94 Vuxna med lindrig depression Behandling/åtgärd: Samtalsgrupp där textmaterial ingår till patienterna mellan träffarna, hänvisning till självhjälpslitteratur av olika slag, bokcirkel, individuellt anpassade skriftliga instruktioner som möjliggör självständighet och aktivitet. PSYKOSOCIAL RÅDGIVNING (COUNSELLING) - förslag FoU Vuxna med Behandling/åtgärd: Samtal med fokus på aktivitetsförmåga i vardagsliv och arbete. PSYKOSOCIAL RÅDGIVNING (COUNSELLING) - förslag FoU Behandling/åtgärd: Samtal med fokus på aktivitetsförmåga i vardagsliv och arbete. 8 8

9 101 Äldre med lindrig 118 Äldre med 108 Kvinnor med lindrig efter förlossning 159 Kvinnor med efter förlossning PROBLEMLÖSNINGSTERAPI Bedömning: Vardagsrevidering, Målformulering, Intressechecklistan, Min Mening, BDA, för att kartlägga problem och resurs för att hitta väg till konkreta mål för interventioner. Behandling/åtgärd: Startas individuellt och senare övergå i grupp där aktivitetsutförande också tränas. PROBLEMLÖSNINGSTERAPI Bedömning: Vardagsrevidering, Målformulering, Intressechecklistan, Min Mening, BDA, för att kartlägga problem och resurs för att hitta väg till konkreta mål för interventioner. Behandling/åtgärd: Startas individuellt och senare övergå i grupp där aktivitetsutförande också tränas. TILLÄGG AV PSYKOSOCIALT STÖD TILL SEDVANLIG BEHANDLING Behandling/åtgärd: Göra lustfyllda saker, egen tid, krav/skuldavlastning, strukturstödjande insatser, jagstärkande stöd. TILLÄGG AV PSYKOSOCIALT STÖD TILL SEDVANLIG BEHANDLING Behandling/åtgärd: Göra lustfyllda saker, egen tid, krav/skuldavlastning, strukturstödande insatser, jagstärkande stöd

10 140 Vuxna med TILLÄGG AV AKTIVITETSBASERADE ÅTGÄRDER TILL SEDVANLIG BEHANDLING Bedömning: COPM in/utstatus, Min Mening in/ut, Aktivitetsanamnes, Aktivitetsdag bok/aktivitetsmatris in/ut, Intresse checklista, Roll checklista, THU (vardagsrevidering) in/ ut, DOA in/ut, VAS-skala in/ut, aktivitetscirklar, ta reda på vad patienten är motiverade till nu, visa på vad patienten gör nu förstärka det, aktivitetsanalys, initiativförmågan hitta det som gör att patienten kommer igång, t ex bli medveten om att man gör saker för andra. Behandling/åtgärd:Aktivitetsbaserade åtgärder; direkt och indirekt arbetsterapi utifrån patientens behov, behandling i grupp med fokus på uppgiften, gruppbehandling med fokus på interaktion och personlig utveckling, kognitiva hjälpmedel; individuellt anpassat schema, tidshjälpmedel, mobiltelefon funktioner, priolist, checklist, praktikplats träna aktivitetsförmåga, TTM, lösningsfokuserad terapi kring aktivitetsbalans, skapande aktiviteter av olika slag, bildarbete individuellt och i grupp, fritidsaktiviteter som kartläggning och som rehabiliterande behandlingsaktivitet, arbetsaktiviteter, olika former av studiebesök, prova på, arbetsträning, arbetsrehabilitering, grön rehab, IADL- aktiviteter, boendestöd, FAR, hemuppgifter, aktivitetsgrupper hantverk, matlagning, social färdighetsträning, glädje- och lustfyllda aktiviteter, självförtroendeträning, jagstärkande stöd, studiebesök inom kultur, Basal ADL för att orka göra något lustfyllt/meningsfullt, motivationsarbete, motivationshöjande aktiviteter, viloträning i aktivitet, hitta nya aktiviteter som kan ersätta det man gjort i aktiviteten eller det som var aktivitetens värde. 6 10

11 141 Vuxna med STRUKTURSTÖDJANDE BEHANDLING Bedömning: Samtal för att utforska och hitta balans mellan aktivitetsområden, samtal för att utforska balans mellan aktivitet och vila, aktivitetsschema, aktivitetsdagbok, Min Mening, Intressechecklista, DOA, dygnssnäcka, aktivitets-/sömndagbok, aktivitetslogg, kartläggning av dygnsstruktur och tidsanvändning Behandling/åtgärd: Vardagsrevidering, aktivitetscirklar beteendeaktivering gradvis öka/minska aktiviteter, kostrådgivning sömnskola, FaR, kognitiva hjälpmedel, tidshjälpmedel, Whiteboardtavlor, almanacka, dator, aktivitetsbaserade åtgärder enligt schema för att underlätta rutiner, direkt och indirekt arbetsterapi utifrån patientens behov, behandling i grupp Supported employment för att skapa struktur och balans och mening i personens liv, avslappning som del i viloträning, enskilda samtal som stödjer ett återtagande av vardagsrutiner, dygnsrytm och meningsfulla fritids- och sociala aktiviteter, planera en arbetsträning på ett strukturerat sätt med avseende på timing, dosering, arbetsuppgifternas krav matchat mot klientens förmåga med hänsyn tagen till och ev. anpassning av arbetsmiljön, stötta klienten att skapa struktur i en enskild aktivitet t ex att laga mat eller att planera hur man ska klara att komma iväg till jobbet på morgonen, schema, dagböcker, prioriteringar/värderingar, motivationsarbete, veckomeny/inköpslistor, strategier för hur/när olika vardagsaktiviteter ska utföras, hemuppgifter, bollplank information, medvetandegöra mönster och roller, jobba med prioriteringar, hjälpa personen se vad som är meningsfullt, både ur patient- och samhällsperspektiv, hitta balansen mellan aktivitet och vila, Medvetandegöra vad som är vila, att öka förmågan att se samband mellan aktivitet och kroppsliga uttryck eller känslor. 6 11

12 142 Vuxna med funktionsnedsättning på grund av depression 14 Vuxna med 265 Vuxna med ångestsyndrom FUNKTIONSTRÄNING Bedömning: AMPS in/ut, COPM in/ut, Min Mening in/ut, Aktivitetsschema. Behandling/åtgärd: Aktivitetsbaserad behandling med indirekt effekt att öka kognitiva, sociala och psykiska förmågor, t ex att hantera ångest i problemsituationer, att anpassa sin aktivitetsnivå till hållbar nivå, att planera och minnas, att passa tider etc. ADL-träning i grupp eller individuellt, både p-adl och i-adl, social färdighetsträning, att stärka kognitiva förmågor i olika aktiviteter som ökar i svårighetsgrad (minne/org, genomförande, initiativ), kompensatoriska/ strukturstödjande åtgärder, träning i att använda hjälpmedel, skapa förutsättningar för att kunna träna funktioner, t ex anpassa miljöer och aktiviteter i syfte att lyckas och få positiva upplevelser, träna exekutiva funktioner i olika aktiviteter, minnesfunktion, inlärning, repetition, koncentration, planering, sensorisk info/ känna, lukta, smaka, träna sociala funktioner/färdigheter, rollspel i grupp, minnesträning dataprogram, avslappningstekniker, motiverande samtal, taktil massage, lära patienten strategier, medveten närvaro, sömnhygien, ESL, arbetsträning, tidshjälpmedel, Memo initiativhjälpmedel, bolltäcke. SJÄLVHJÄLPSGRUPPER Behandling/åtgärd: Grupper med teman, vardagsrevidering, kombinerad samtals- och aktivitetsgrupp med psykopedagogiska inslag eventuellt enligt KBT, gruppmedlemmar med likartad problematik, problematiken formuleras i gruppen och styr val av aktiviteter. SJÄLVHJÄLPSGRUPPER Behandling/åtgärd: Grupper med teman, vardagsrevidering, kombinerad samtals- och aktivitetsgrupp med psykopedagogiska inslag eventuellt enligt KBT, gruppmedlemmar med likartad problematik, problematiken formuleras i gruppen och styr val av aktiviteter vilka ska erbjuda exponering i ångestväckande situationer

13 144 Vuxna med funktionsnedsättning på grund av depression 145 Äldre med 204 Vuxna med bipolär sjukdom 207 Vuxna med lindrigt ångestsyndrom 210 Vuxna med lindrigt ångestsyndrom BEHANDLINGSSTÖD GENOM CASE MANAGEMENT Bedömning: Arbetsterapeututredningar till grund för case managers målinriktade arbete med patienten, att utreda kring individen i miljön som underlag att jobba vidare med case management. Behandling/åtgärd: Boendestöd, att klara vardagen självständigt, hjälpa patienten våga utföra aktiviteter själv, fysisk aktivitet, rehabiliteringsprogram med arbetsterapi, coachning genom programmet. BEHANDLINGSSTÖD GENOM CASE MANAGEMENT Bedömning: Bedöma och tydliggöra behovet av social tid. Behandling/åtgärd: Nyorientering, för patienter i icke arbetsför ålder instrueras hemtjänst i värdet av att bibehålla aktivitet, motivera till daglig verksamhet, ta kontakter, få hjälp att söka sig till sociala kontakter, daglig verksamhet, bibliotek, kulturhus, fysisk aktivitet. COACHNING Bedömning: Aktivitetsdagboken, hjälpa att identifiera tidiga tecken. Behandling/åtgärd: Rehabiliteringsprogram med arbetsterapi, coachning genom programmet, tidshjälpmedel, medicin carousel, mobiltelefon, handi, coachning av patient och anhöriga, utveckla anhörigas, vänners roll och funktion, informera, medvetandegöra, känna igen tecken själv eller med hjälp av närstående. RÅD OM EGENVÅRD I FORM AV SJÄLVHJÄLPSLITTERATUR Behandling/åtgärd: Sömnhygien, besöka bibliotek, KBT på nätet, söka och läsa info på nätet, kognitivt förhållningssätt, läsa kapitel reflektera - nytt kapitel, Internet, ex KBT. PSYKOSOCIAL RÅDGIVNING (PSYKOSOCIAL COUNSELLING) Bedömning: Utredningssamtal med analys av patientens livssituation i vardagsliv och arbete. Behandling/åtgärd: Information om ångestens uttryck med uppmärksamhet på samband mellan belastningsfaktorer och patientens ångest, fortsatta åtgärder för att hjälpa patienten att hantera sin situation utan ångest. 6 6 FoU 8 1

14 Planiavägen 1, Box 760, Nacka, , Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, december Layout: Tina Sandulf. Foto: Colourbox

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Arbetsterapi i primärvården

Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, februari 2012 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Icke-farmakologisk behandling vid sömnstörning Regional läkemedelsdag 6 oktober 2015

Icke-farmakologisk behandling vid sömnstörning Regional läkemedelsdag 6 oktober 2015 Icke-farmakologisk behandling vid sömnstörning Regional läkemedelsdag 6 oktober 2015 Elna Persson leg.psykolog/utvecklingsledare Kunskapscentrum för psykisk hälsa Regionuppdrag - NR för depression och

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Samordnad Rehabillitering

Samordnad Rehabillitering Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Vad vet vi om aktivitet och välbefinnande hos personer med psykisk ohälsa? Tydligt samband mellan tillfredsställande

Läs mer

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression CARINA TORDAI LEG. ARBETSTERAPEUT ÄLDREPSYKIATRISKA ENHETEN HELSINGBORG Carina Tordai Arbetsterapeutexamen 1993. 11 år inom geriatrisk verksamhet,

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Behandlingsplanering

Behandlingsplanering Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

DELAKTIGHET STUDIER LEGITIMATION KOMPETENS BEDÖMNING UTREDA FRITID LEK AKTIVITET MILJÖ ARBETE BALANS. Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter

DELAKTIGHET STUDIER LEGITIMATION KOMPETENS BEDÖMNING UTREDA FRITID LEK AKTIVITET MILJÖ ARBETE BALANS. Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter LEK DELAKTIGHET BEDÖMNING STUDIER KOMPETENS UTREDA FRITID AKTIVITET ARBETE BALANS LEGITIMATION MILJÖ Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter, december 2015

Läs mer

Vaggeryds kommun. Hur arbetar jag som arbetsterapeut i socialpsykiatri i Vaggeryds kommun? NAP-dagen den 20 november 2012

Vaggeryds kommun. Hur arbetar jag som arbetsterapeut i socialpsykiatri i Vaggeryds kommun? NAP-dagen den 20 november 2012 Vaggeryds kommun Hur arbetar jag som arbetsterapeut i socialpsykiatri i Vaggeryds kommun? NAP-dagen den 20 november 2012 Information Första arbetsterapeut inom Socialpsykiatri anställs år 2011 Andra arbetsterapeuten

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Besöksadress: Skärgårdsgatan 4, 414 58 Göteborg Telefon: 076 118 93 63 E-post: yvonne.ma.andersson@vgregion.se INBJUDAN TILL UTBILDNING! Projekt Västkompetens

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 oktober 2011 TALARE Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Karolinska Institutet Anna Aldehag Så utvecklar

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 1 Bakgrund Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre

Läs mer

DBT. Dialektisk Beteendeterapi.

DBT. Dialektisk Beteendeterapi. DBT Dialektisk Beteendeterapi. Inledning. DBT är en specialinriktad och evidensbaserad behandlingsmodell utformad för personer med självskadebeteende, självmordstankar och personlighetsproblematik. Vanliga

Läs mer

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer boendestöd för vuxna Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Att arbeta på avdelningen Stöd och service Att arbeta på avdelningen Stöd och service På avdelningen Stöd och service arbetar vi med att hjälpa personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning är när en person på grund av en skada eller

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Riktlinjer boendestöd för vuxna Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Socialförvaltningen Område: FO, IFO Bakgrund Den svenska psykiatrireformen trädde i kraft

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Tydlighet och struktur i skolmiljö Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin)

Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin) Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin) Yrkeskravsarbetet i CARPE Tar tillvara tidigare utvecklingsarbete från projektet Modellarbetsplatser Tar tillvara erfarenheter från projektet/verksamheten

Läs mer