Bilaga 4 till rapporten Pionjärbanor för spårbilar Ds nr 2009:48

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4 till rapporten Pionjärbanor för spårbilar Ds nr 2009:48"

Transkript

1 1 Bilaga 4 till rapporten Pionjärbanor för spårbilar Ds nr 2009:48 Intresset för pionjärbanor och utveckling av spårbilssystem Den här bilagan innehåller en relativt detaljerad redovisning av intresset för pionjärbanor och utveckling av spårbilssystem. Redovisningen utgår i huvudsak från inhämtning av information från alla intresserade kommuner. Resultat av förfrågan hos kommuner/intressenter En förfrågan om intresset för spårbilar och pionjärbanor sändes till samtliga 290 kommunstyrelser den 20 april En tiondel av alla, det vill säga 29 kommuner, har redovisat ett intresse för saken. Dessutom har två icke-kommunala aktörer i Stockholm visat ett stort intresse. 11 kommuner och en aktör har mer långtgående planer, djupgående kunskaper, finansiella möjligheter eller politisk förankring se översikten, figur 1. Det är i dessa kommuner som de främsta förutsättningarna för byggande av en pionjärbana eller utveckling av spårbilssystem finns i dag; se vidare utredningens slutsatser och förslag. Se även bilaga 3 där hållbarhetsperspektivet ger en liknande men inte helt identisk bild. Nätverket Kompass är en förening av kommuner som prövar att satsa på spårbilar. Medlemmarna har alla redovisat intresse för saken. I översikten, figur 1, anges dessa kommuner med kursiv stil.

2 2 Län Stockholms län Södra Stockholms län Norra Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Kronobergs län Blekinge län Skåne län Västra Götalands län Örebro län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Kommun (Projekt) (Stockholm) Via Academica, Stockholmsutställningen Södertälje, Haninge, Botkyrka, Huddinge Ekerö, Värmdö, Sundbyberg, (Solna), (Sollentuna), Täby, Upplands Väsby, Sigtuna Uppsala Eskilstuna Linköping Växjö, (Älmhult) Karlskrona Malmö Uddevalla, Trollhättan, Kungälv, Göteborg Örebro, Lindesberg Smedjebacken Gävle, Hofors Sundsvall Åre Umeå Kiruna Figur 1. Översikt av intresserade kommuner och intressenter. Kommuner med särskilt intresse och förutsättningar anges i fet stil; Medlemmar i Kompass (sep 09) anges i kursiv stil; Berörda kommuner anges inom parentes. Stockholms län Hälften av ett tjugotal svenska kommuner och aktörer som är intresserade av pionjärbanor och utveckling av spårbilssystem finns i Stockholms län. Länet utgör därmed ett stort kluster av intressenter för spårbilsutveckling i Sverige. I Stockholms stad finns olika aktörer som vill pröva spårbilsbanor i verkligheten men den politiska ledningen har inte tagit ställning i frågan. Bland länets övriga kommuner finns dock flera kommunledningar som tagit aktiv ställning för vidare utredningar om spårbilsbanor. Ställningstagandena framgår av följande redovisning som delas upp i ett kluster i den södra och ett i den norra länsdelen. Storstockholms Lokaltrafik Kommuner som har övervägt pionjärbanor har överlag kommit till slutsatsen att SL bör ingå i någon form av samverkanslösning vad gäller investeringar, drift och anpassning av nuvarande kollektivtrafik till den nya spårbilsservicen. Det är därför angeläget att få veta hur SL ser på ett pionjärbaneprojekt.

3 3 Utredningen har samtalat med SL:s representanter 29 juni 2009 och tagit del av SL:s aktiviteter inom spårbilsområdet. För två år sedan formulerade SL en rapport om spårbilar 1. Rapporten understryker bland annat alla de svårigheter som kan förväntas med ett helt nytt och oprövat tekniskt system. En del framsteg har gjorts inom området under de senaste åren; Vectus testbana i Uppsala har godkänts för publik användning, ULTra startar snart publik tillämpning på Heathrow i London, en användarförening (som föreslås i rapporten) eller snarare beställarförening, har bildats, nämligen Kompass i Sverige, och flera samhällsekonomiska analyser har gjorts både i Sverige och utomlands med positiva nyttokostnadsresultat för spårbilssystem. SL säger också att man är medveten om att rapporten har föråldrats något. Lars-Gunnar Sjöcrona preciserade SL:s uppfattning i ett e-postmeddelande dagen efter vårt möte: - Ett PRT-system skall vara integrerat i ett kollektivtrafiksystem. Det är rimligt att priset för denna tjänst är något dyrare (om det visar sig mer kostsamt än konventionell kollektivtrafik). - Idealet är att testa systemet i samband med byggandet av nya större stadsdelar (till exempel Järvastaden i Solna eller Barkarbystaden i Järfälla med vardera nya invånare inom perioden fram till 2020). Där bör man integrera bostadsområden med bland annat köpcentra, arbetsplatser, annan kollektivtrafik, skolor, kommunal service och idrottsanläggningar. Detta skulle skapa förutsättningar för ett betydligt mindre behov av bilar. Självfallet måste en samplanering ske av PRT med vägar, gator och parkeringsplatser. Integration av PRT med olika byggnader med möjligheter att stiga av inne i vissa lämpliga byggnader. Möjligheterna är många om vi genomför detta i samband med planeringen av nya stadsdelar där vi inte behöver ta hänsyn till befintlig bebyggelse utan kan ta till vara möjligheterna fullt ut. - Innan start av projektet måste det gå att visa att det är tekniskt (även trafiktekniskt) och ekonomiskt rimligt. - Att genomförandet görs i steg där steg 1 görs i mindre kontrollerad skala för att verifiera användningen av spårbilar, teknik och ekonomi. - Att det är rimligt att förvänta stora tekniska problem initialt (tar säkert 1 2 år att skaka ner systemet, kanske mer). Sjöcrona avslutar med att understryka att det vore mycket intressant att genomföra ett pionjärprojekt med SL:s medverkan på något sätt. SL har deltagit i Södertäljes förprojektering och avser att följa projektet fortsättningsvis. SL har vidare, tillsammans med Akademiska Hus, bekostat utredningen om förslaget Via Academica (se ovan). Stockholm Huvudstadskommunen har landets mest utvecklade infrastruktur för kollektivtrafik och den politiska ledningen slår vakt om den fortsatta utbyggnaden av både denna infrastruktur och bilvägnätet. Intresset för spårbilssystem är avvaktande men det finns ett visst intresse för Akademiska Hus planer på en pionjärbana, Via Academica, i den så kallade Vetenskapsstaden (se nedan) och man har, åtminstone i ett tidigare skede, även bejakat den så kallade Stockholmsutställningen (se nedan) med en pionjär spårbilsbana som ett viktigt inslag. Många kranskommuner har ett markerat intresse av pionjärbanor med spårbilar som berör Stockholms kommun. Det gäller exempelvis Värmdös intresse av en regionalbana till Slussen, 1 Delrapport Spårbil för SL, SL och samtal/e-post juni 2009

4 4 intresset för en lokal bana mellan Kungens kurva i Huddinge och Skärholmens centrum i Stockholm, Ekerös intresse av en bana till Brommaplan, Akademiska Hus förslag om en förlängning av Via Academica vid KTH och Albano via norra stationsområdet till Karolinska institutet och sjukhuset i Solna, Sundbybergs intresse av en bana från kommunens centrum via Mariehäll till Spånga i Stockholm och Stockholmsutställningens förslag att knyta samman Kista och Helenelunds pendeltågstation i Sollentuna med en demonstrationsbana. Akademiska hus Via Academica 2 Området norr om Valhallavägen i Stockholms kommun gränsar till och ingår delvis i Nationalstadsparken. Det innehåller en mängd institutioner, bland annat KTH och Stockholms Universitet (SU). Totalt närmare människor studerar, arbetar och rör sig inom området; en mindre del bostäder finns också. Trots tunnelbanelinjen, Roslagsbanan och en mängd busslinjer är området kraftigt belastat av personbilstrafik, särskilt på Valhallavägen, Roslagstull och E18 mot Danderyd-Norrtälje. Området, som också kallas Vetenskapsstaden, har varit föremål för förslag om spårtaxibanor tidigare 3. Nu har den stora fastighetsägaren i området, Akademiska Hus, stora utbyggnadsplaner, särskilt på det tidigare industriområdet Albano. Man vill även, längre fram, binda samman Albano västerut med norra stationsområdet och Karolinska institutet och sjukhuset. Man har i planeringen uppdagat svårigheter att försörja hela området med tillräckligt bra kollektivtrafik; varken tunnelbanan eller Roslagsbanan kan av flera skäl få ny station vid Albano. Studenter och lärare har och får genom utbyggnad i Albano långa avstånd mellan nya och befintliga undervisningslokaler, avstånd som på ett smidigt sätt skulle kunna överbryggas med spårbilsbanor. Akademiska Hus AB har tillsammans med Storstockholms Lokaltrafik (SL), SU och KTH låtit utreda förutsättningarna för spårtaxiförbindelser i Vetenskapsstaden 4. En överslagsmässig kalkyl visar att systemet kan vara samhällsekonomiskt lönsamt; den huvudsakliga nyttan utgörs av restidsvinster. Det planerade spårbilsnätet har 9 km spår och 17 stationer som betjänas med upp till 90 vagnar med 5 sittplatser i varje vagn. Den genomsnittliga resvägen inom bansystemet är 1,2 km vilket tar 2,4 minuter efter 1 minuts väntan. Det föreslagna spårbilsnätet framgår av fig. 2. Den totala investeringen beräknas bli 660 mnkr (71 mnkr per km) och driftkostnaderna uppskattas till 20 mnkr per år. Med 50 procent investeringsbidrag från stat eller EU och resterande OPS-finansierat över 20 år med 5 procent ränta blir totalkostnaden 44 mnkr per år. Utslaget per resa är totalkostnaden lägre än SL:s biljettintäkt per påstigande. Se kalkylblad, fig Samtal med Sten Wetterblad 28/4 samt även med Anders Rosqvist 15/6 på Akademiska Hus AB, Drottning Kristinas Väg 25 i Stockholm 3 SkyCab AB 4 Rapport Via Academica, LogistikCentrum AB, juli 2009

5 Figur 2. Via Academica. Föreslaget spårbilsnät i form av enkelriktade slingor. De flesta resmål ligger mindre än 300 meter från närmaste hållplats. 5

6 6 OPS-kalkyl Via Academica Investering Enhetskostnad mnkr Enkelspår upphöjt 5,5 km Dubbelspår upphöjt 0,9 km Enkelspår i markplan 2,0 km Installationer i bana o stationer 9,3 km Stationer vid tåg Stationer stora Stationer små Depå Vagnar 80 0,75 60 Styrsystem Biljettsystem Intrimning mnkr/km Drift exklusive el skift Månadslön tkr Årskostnad Chef/planerare ,6 Operatör ,3 Vagnunderhåll ,7 Städare ,6 Stationsvärdar ,4 Reservdelar 2,5% av vagnkostnad 1,5 Reservdelar 0,5% av bana+stationer 2,6 Underhåll programvara 10% av styrsystem 1,0 16,8 mnkr/år El Totalt Förbrukning/vagn inkl AC 7 kw 560 kw Drifttimmar per vardag 9 tim/vagn kwh/dygn Vardagar per år 300 dagar MWh/år Elpris 2,00 kr/kwh 3,0 mnkr/år Finansiering Bidrag stat o/e EU 0% 50% Total investering Bidrag Rest för lånefinansiering mnkr Annuiteter 5% ränta Vagnar 15 år 6 3 Stationer 40 år 4 2 Bana och depå 40 år Summa annuiteter mnkr/år Reserv, risk och vinst 10% 6 4 Total årsavgift mnkr Figur 3. Via Academica. OPS kalkylblad

7 7 Stockholmsutställningen På uppdrag av Stockholms stad har en kreativ grupp under ledning av Jan Åman arbetat fram ett förslag till en ny stor Stockholmsutställning som en process över perioden och med en medveten koppling till föregående internationella Stockholmsutställningar 1897 och, inte minst, utställningen 1930, som utgjorde funkisens genombrott i Sverige och världen 5. Utställningen är tänkt att utvecklas på Järvafältet. En demonstrationsbana med spårbilar skulle kunna anläggas genom flytt av Vectus testbana i Uppsala. Tanken är vidare att demonstrera hur man kan koppla samman Kista med Husby-Akalla, Rinkeby och Helenelund i Sollentuna, det vill säga tvärförbindelser mellan tre radiella tunnelbane- och pendeltågslinjer. Utställningen är tänkt att fokusera på både miljömässiga och socialt integrativa processer i vilka spårbilstekniken kan passa in. Det är vid denna rapports överlämnande oklart hur utställningsplanerna utvecklas. Södra länsdelen Stockholms läns södra länsdel sammanfaller här med landskapet Södermanlands del av länet. Intresset för spårbilssystem har, som redovisas nedan, dels manifesterats i en förprojektering i Södertälje och dels av att de angränsande kommunerna Södertälje, Haninge och Botkyrka är medlemmar i spårbilsnätverket Kompass samt att Huddinge har en öppen inställning till att pröva spårbilsalternativet. De här kommunerna har närmare invånare. Förutom Södertälje, som har en naturlig centralitet, lider de andra kommunerna av onaturliga kommungränser och den uppsplittrande effekten av de radiella trafikstråken in mot Stockholm. Planerarna ser därför spårbilsbanor som en möjlighet att förena stora bostads- och verksamhetsområden till större inomregionalt utbyte söder om Stockholm. Med spårbilsbanor kan man förbättra tillgängligheten till fjärrtåg, pendeltåg och tunnelbana samt ersätta busslinjer. Botkyrkas norra stadsel (Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg) skulle kunna förbindas med den södra stadsdelen (Tumba och Tullinge) med en spårbilsbana via Hågelbyparken. Den norra stadsdelen kan bindas samman med Skärholmen och Kungens kurva i Stockholms respektive Huddinges kommuner några få kilometer nordöst ut samtidigt som Skärholmen/Kungens kurva och Tumba/Tullinge kan förbindas med den regionala kärnan Flemingsberg i fyrkantens östra hörn i Huddinges kommun (se nedan under varje kommunredovisning). Södertälje 6 Södertälje kommun har invånare. Fram till år 2030 beräknas befolkningen öka till över invånare enligt Regionplane- och trafikkontorets prognoser. I Södertälje finns en stor hamn samt två andra stora arbetsgivare, Scania samt Astra-Zeneca. Här finns också besöksmål som nöjesparken Tom Tits Experiment och badhuset Sydpoolen. I Södertälje finns KTH:s treåriga ingenjörsutbildningar samlade, liksom Mälardalens högskola. Antalet arbetsplatser i Södertälje beräknas enligt Regionplane- och trafikkontoret öka med 45 procent till år 2030 jämfört med idag, vilket innebär att antalet arbetsplatser således förväntas öka snabbare än befolkningen i kommunen. Detta medför ökad inpendling vilket ställer krav på ett effektivt transportsystem. 5 Slutrapport av förstudie för Stockholmsutställningen 2009, samtal med Jan Åman och Leif Saletti maj-juni 6 Samtal på Telge AB i Södertälje 27/4 med Alarik von Hofsten, Patrik Wirsenius, Lars B Johansson och Eva Lofvar-Konradsson med flera.

8 8 Södertäljes nuvarande översiktsplan har en tidshorisont fram till år Planen ses över varje mandatperiod för att den alltid ska vara aktuell. Ett planarbete pågår sedan ett par år gällande hur den centrala stadskärnan i Södertälje kan utvecklas. Samhällsbyggnadskontoret presenterar nu ett programförslag för Södra Stadskärnan som går ut på samråd efter sommaren I uppdraget för programförslaget ingick att ta fram en vision för framtidens kollektivtrafik som kan minska bilresandet genom att erbjuda en högre standard än dagens kollektivtrafik. Andra viktiga målsättningar för arbetet är att öka in- och utpendling med tåg och integrationen mellan områden och befolkningsgrupper i kommunen. Ett av problemen som har identifierats är kommunikationerna in till stadskärnan. Ett mål som formulerats är att kommunen önskar minska biltrafiken i stadskärnan. För att nå detta mål har en samlad trafikstrategi tagits fram. Den innebär i korthet en satsning på gående och cyklister, en mycket attraktiv kollektivtrafik med bland annat spårbil och stombusslinjer, bilpoolsystem och parkeringsanläggningar vid infarterna till stadskärnan i stället för mitt inne i centrum. Södertälje överskrider med jämna mellanrum miljökvalitetsnormer för Frisk luft vid några hårt trafikerade gator i och nära stadskärnan. Det finns därför ett behov av åtgärder för att påverka färdmedelsvalet i kommunen så att miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet kan nås. En av slutsatserna i arbetet är att ett hållbart transportsystem förutsätter miljövänliga alternativ till dagens biltrafik. Södertälje har i dag en låg andel kollektivtrafikresande, bara 9 procent jämfört med 20 procent i Stockholms län 7. Bilreseandelen i kommunen är 76 procent. 75 procent av resorna i morgonens maxtimme till och från Södertälje tätort utgörs i dag av lokalresor inom kommunen. Denna andel beräknas växa till 80 procent år 2030, det vill säga resor av totalt , medan 6000 resor beräknas ha resmål utanför kommunen. Med denna tonvikt på lokalt resande ser kommunen förutsättningar för att utveckla ett attraktivt, hållbart och kostnadseffektivt lokalt kollektivtrafiksystem. Inriktningen för kommunens planering är att framtidens kollektivtrafik måste kunna konkurrera med bilens bekvämlighet, flexibilitet och tillförlitlighet och vara så attraktivt att en stor andel av dagens bilförare i stället väljer kollektivtrafiken. Ett spårbilssystem ses som ett sådant attraktivt alternativ. Spårbilar har väckt intresse bland planerare och den styrande politiska majoriteten i Södertälje som en mindre miljöpåverkande trafikform i stadskärnan och mellan stadskärnan och perifera bostadsområden. Spårbilar bedöms kunna ge betydande restidsvinster mellan stadskärnan och miljonprogramområdet Fornhöjden, beläget för sig självt på en höjd omkring 8 minuters bilväg sydöst om stadskärnan, liksom mellan stadskärnan/fornhöjden och regionala pendeltåg vid Östertälje station. Spårbilar skulle göra det möjligt att korta restiderna jämfört med de bussförbindelser som i dag finns mellan Fornhöjden och stadskärnan respektive pendeltågsstationen Östertälje. En bussresa från Fornhöjden till Södertälje centrum tar idag omkring 25 minuter medan restiden med spårbil beräknas bli 5 minuter. På grund av spårstrukturen i dag, som gör att pendeltågen till och från Stockholm måste vända vid Södertälje Hamn, är restiden med pendeltåg mellan Södertälje centrum och Östertälje 10 minuter. Med spårbilar beräknas restiden kortas till 5 7 Spårbilar i Södertälje en transportvision. WSP Analys & Strategi och LogistikCentrum, Rapport

9 9 minuter inklusive bytet. Östertälje station ligger närmast Stockholm vilket gör det extra viktigt med bra trafik till och från denna station. Detta är ett viktigt skäl till att pionjärbanan föreslås gå via Östertälje. Ytterligare ett skäl till att spårbilar uppmärksammats i kommunen är att Banverket 2011 planerar att påbörja utbyggnad av dagens enkelspår till dubbelspår mellan stationerna Södertälje hamn och Södertälje C. Under detta arbete kommer pendeltågstrafiken mellan dessa stationer att vara avstängd under 14 månader. Då behövs ett attraktivt alternativ till bilen för resor mellan Östertälje och stadskärnan. Figur 4. Förslag till spårbilsnät för hela Södertälje tätort, Förstudien Spårbilar i Södertälje en transportvision. WSP och LogistikCentrum, Rapport Södertälje kommun har genomfört en förstudie för spårbilsystem 8. Syftet är att utreda förutsättningarna för ett nytt och modernt kollektivtrafiksystem i Södertälje, som ökar andelen resor med kollektivtrafik i Södertälje. Målen för förprojekteringen har varit: Direkta effektmål 1. Ökad andel kollektivtrafikresande 2. Förbättrade in- och utpendlingsmöjligheter 3. Minskat behov av parkeringsytor. 8 Spårbilar för Södertälje en transportvision WSP och LogistikCentrum, Rapport

10 10 Indirekta effektmål: 1. Minskade avgasutsläpp 2. Ökade möjligheter att bo eller arbeta i Södertälje tack vare bättre kommunikationer. Produktmål: Framtagande av ett beslutsunderlag för ställningstagande till ett nytt kollektivtrafiksystem. I underlaget ingår beräkningar av vilka trafikuppgifter en spårbilsbana skulle kunna lösa liksom av antal resande per dygn eller vecka och motsvarande minskning av andra resandeformer. Se figur 5 och 6. Figur 5. Kollektivtrafikandelar för Södertälje tätort 2007 samt 2030 vid olika scenarier. Spårbilar i Södertälje en transportvision. WSP och LogistikCentrum, Rapport I förstudien beräknas ett spårbilsnät för hela Södertälje tätort inklusive tillväxt till år 2030 tredubbla dagens kollektivresande och minska biltrafikens andel från 80 procent (år 2030 utan spårbil) till 70 procent 6. Se figur 4. Förstudien visar att ett spårbilssystem i Södertälje är både tekniskt möjligt och samhällsekonomiskt lönsamt. Kommunen har därför gått vidare med en förprojektering 9. Södertälje är den enda av de kommuner som till utredningen anmält intresse för spårbilsutbyggnad som har genomfört en förprojektering. Förprojekteringen är avsedd att vara ett beslutsunderlag för ett eventuellt genomförande av ett pilotprojekt. Den ska bland annat ge svar på byggnadstekniska frågor, gestaltning och stadsbild, investeringskostnad och finansieringsmodell. Förprojekteringen blev klar i början av Förprojekteringen besvarar frågor om teknik, konstruktion, gestaltning, trafikvolymer/resandeunderlag, kostnader samt samhällsekonomi för en etappvis utbyggnad av spårbilsbanor i Södertälje baserad på Vectus teknologi så som den verifierats och godkänts av Järnvägsstyrelsen. Ett antal kritiska passager har specialstuderats ur gestaltningsoch intrångssynpunkt. Detta är platser där särskild utformning krävs, känsliga stadsmiljöer, komplexa trafikplatser eller stationer där byte mellan olika kollektivtrafikslag sker. 9 Spårbilar i Södertälje en vision för hållbar stadstrafik, WSP, LogistikCentrum,

11 11 Figur 6. Färdmedelsfördelning i utgångsläget respektive år 2030 utan och med spårbilsnät utbyggt i hela Södertälje tätort. Spårbilar i Södertälje, WSP och LogistikCentrum, Rapport I förprojekteringen föreslås att en första etapp av spårbilsbanan dras i centrala staden mellan Astra-Zeneca och Sydpoolen med anknytning till pendeltågen och bussar vid Södertälje Centrum och till bussar även vid Nygatan. Biltrafiken i centrum minskas med infartsparkeringar vid Centrum och Tom Tits och bekväm tillgänglighet med spårbil. Parkeringspriset kan inkludera vidare färd med spårbil (Figur 7). En särskild utmaning gestaltningsmässigt, funktionellt och ur konstruktionssynpunkt för den skisserade etapp 1 är passagen över Slussholmen och två av slussarna i Södertälje kanal. Slussholmen och slussarna är en av Södertäljes känsligaste miljöer och en symbol för staden och sjötrafiken. Spårbilen kommer att vara synlig från motsatt sida av Maren då den passerar de öppna vattenytorna på var sida om Slussholmen. Resenären i spårbilen kommer här att ha utsikt mot Södertäljes stadskärna. Vid slussbron kommer spårbilsbanan att vara öppningsbar. Förprojekteringen redovisar tekniska lösningar för hur detta ska konstrueras. Banan sträcker sig över slussarna och genom att bygga 2 öppningsbara broar med dubbelspår kommer trafiken aldrig att stå still vid slussning. Den ena spårbilsbron placeras på tillräckligt avstånd vid sidan av befintlig vägbro söder om slussen som byggs om då Sjöfartsverket genomför planerad breddning med 5 meter. Den andra bron placeras i slussens norra ände. Broarna byggs med en fri öppning som klarar breddningsplanerna.

12 12 Figur 7. Förslag på sträckning för etapp 1 i förprojekteringen Spårbilar i Södertälje, WSP och LogistikCentrum, När den första etappen utvärderats föreslås att spårbilsbanan förlängs med etapp 2 ut till Östertälje station för samordning med pendeltågstrafiken till och från Stockholm (figur 8). Figur 8. Förslag på sträckning för etapp 1 + etapp 2, förprojekteringen Spårbilar i Södertälje, WSP och LogistikCentrum,

13 13 Med en liten utvidgning till Fornhöjden ges invånare i Fornhöjden snabb förbindelse med Östertälje och centrala staden (Figur 9). Figur 9. Förslag på sträckning för etapp 1, 2 och 3 i förprojekteringen, Spårbilar i Södertälje, WSP och LogistikCentrum, En utvidgning till Ronna skulle ytterligare stödja integrationen och sambandet med övriga områden (Figur 10). Figur 10. Förslag på sträckning för etapp 1-4 i förprojekteringen, Spårbilar i Södertälje, WSP och LogistikCentrum, Förprojekteringen innefattar detaljerad spårdragning med lutningar, radier, doseringar och placering av pelare och stationer med hänsyn till geotekniska förhållanden, bebyggelse och markförlagda serviceledningar. Den bärande konstruktionen, broar och stationer har utformats med hänsyn till estetik och integration i gaturummet. Investeringskostnaden har kalkylerats med hänsyn till materialåtgång, tillverkning, arbetskostnader och ledningsomläggningar med gängse påslag för projektering, byggledning, detaljeringsgrad och budgetreserv. Kostnaden för Vectus installationer i banan, vagnar och styrsystem har uppskattats av oss baserat på ingående komponenter i testbanan.

14 14 Driftkostnaderna har kalkylerats baserade på bemanningsplaner, elförbrukning, underhåll och reservdelskostnad. I förprojekteringen föreslås att systemet OPS-upphandlas där ett leverantörskonsortium arrangerar finansiering och drift under 40 år varefter systemet överlåts till trafikhuvudmannen SL. Med detta upplägg bär konsortiet största risken och investeringen ersätts av en årsavgift som blir jämförbar med upphandlingskostnaden för busstrafik. Banan med markarbeten och installationer kalkyleras till 55 mnkr per kilometer. Inklusive stationer, vagnar, styrsystem, depå och intrimning beräknas investeringen bli 70 mnkr per km eller 370 mnkr för första etappen och 1200 mnkr för alla fyra etapperna. Driftkostnaden beräknas till 4,70 kr per spårbilsresa vilket skulle ge ett positivt driftnetto på omkring 5 kr per resa. Totalkostnaden inklusive finansiering per resa beräknas till 21 kr utan investeringsbidrag och kr beroende på investeringsbidrag (60-40 procent). Dagens trafikkostnad för SL uppskattas till 24,30 kr per lokal bussresa i Södertälje. En besöksresa med privatbil inom området kostar bilägaren omkring 25 kr exklusive parkeringsavgift. Den samhällsekonomiska nyttan i form av påverkan på restid, komfort, biljettintäkter, olyckor och miljö beräknas överstiga kostnaden med cirka 50 procent. Därtill kommer icke värderade nyttor i form av tillgänglighet och rörlighet för alla, fotgängarvänligt centrum, minskat oljeberoende och social hållbarhet. Kommunen är intresserad av ett bredare samarbete med flera aktörer för att i ett nästa steg få till stånd ett pionjärbana/bansystem. I förprojekteringen visas en OPS-kalkyl för genomförande av de olika analyserade utbyggnadsetapperna, se figur 11. SL har varit en samrådspartner i framtagandet av spårbilsutredningen i kommunen. SL:s styrelse har fattat ett beslut att följa utvecklingen av spårbilsplanerna i Södertälje. Kommunen anser att det är av central betydelse att SL ingår som en aktiv partner i ett fortsatt arbete med spårbilar. Kommunen är inte beredd att göra några investeringar av skattemedel, vare sig för pionjärbana/bansystem eller realtidsanimering. Inte minst är detta ett ställningstagande utifrån rådande lågkonjunktur som kräver fokusering på kommunens kärnverksamheter. Kommunen är intresserad av att starta med en etapp av den skisserade planen som en pionjärbana. Vilken av etapperna detta skulle vara är en öppen fråga. En etapp utanför stadskärnan, Slussen-Sydpoolen-Östertälje-Fornhöjden, anges tänkbar då denna etapp erbjuder mindre problematik i form av fysiska intrång och bedöms lättare att få till stånd än en bana i stadskärnan. Vår utredning har av jämförelseskäl valt att redovisa etapp 1 av förstudien eftersom den har likheter med andra objekt i vår utvärdering (se redovisning i matrisen, kap 4, figur 4.2). Den kan liknas vid förprojekteringens sammanslagna etapp men den går till Södertälje Hamn, Scania och Södertälje Syd i stället för över Slussen till Sydpoolen och Östertälje station.

15 15 OPS-kalkyl Södertälje etapp1+2 Investering Enhetskostnad mnkr Bana, pelare, fundament, omläggn 10,3 km Installationer i bana o stationer 10,3 km Klaffbroar Stationer vid tåg Stationer stora Stationer små Depåutrustning Vagnar 140 0, Styrsystem Intrimning mnkr/km Drift exklusive el skift Månadslön tkr Årskostnad Chef/planerare ,6 Operatör ,3 Vagnunderhåll ,5 Städare ,6 Reservdelar 2,5% av vagnkostnad 2,6 Reservdelar 0,5% av bana+stationer 2,7 Underhåll programvara 10% av styrsystem 1,0 16,7 mnkr/år El Totalt Förbrukning per vagn inkl AC 7 kw 980 kw Drifttimmar per vardag tim per 9 vagn kwh/dygn Vardagar per år 300 dagar MWh/år Elpris 1,00 kr/kwh 2,6 mnkr/år Finansiering Bidrag stat o/e EU 0% 50% Total investering Bidrag Exploateringsavgifter 0 0 Rest för lånefinansiering mnkr Annuiteter 5% ränta Vagnar 15 år 10 5 Övrigt 40 år Summa kapitalkostnader mnkr/år Reserv, risk och vinst 10% 7 4 Total årsavgift mnkr/år Figur 11. OPS-kalkyl för förprojekteringens etapp 1+2, Spårbilar i Södertälje, WSP och LogistikCentrum,

16 16 Kommunen har en särskild uppdelning av den kommunala verksamheten mellan kommunen och det kommunala driftbolaget Telge som bland annat ansvarar för investeringar i fastigheter, bostäder, infrastruktur rörande el, fjärrvärme och VA i storleksordningen 1,5 miljarder årligen. Telge kan tänka sig att vara involverat i ett konsortium som finansierar en pionjärbana. Kommunen bedömer att de ekonomiska analyser som gjorts i spårbilsutredningen är tillräckligt djupgående för att utgöra underlag vid diskussioner med potentiella investerare. Kommunen och Telge förfogar över ett gemensamt upphandlingsbolag. Kommunen är intresserad av en virtuell animering i realtid av ett bansystem. Kommunen har visat intresse för att medverka i en animering av det planerade spårbilssystemet i Södertälje för vilket VTI och Vectus har ansökt om forskningsmedel för att kunna genomföra. Södertälje är medlem i spårbilsnätverket Kompass. Haninge 10 Haninge har drygt invånare. Kommunen består av skärgård och landsbygd samt tätorterna Dalarö, Tungelsta och Västerhaninge. Dessutom har en stadsbygd tillkommit under och 70-talen som en typisk så kallad urban sprawl. Denna stadsbygd är av landstinget utpekad som en av åtta regionala stadskärnor. För att den verkligen ska uppfattas som en stad krävs att osammanhängande stadsdelar som Handen, Brandbergen, Jordbro och Vendelsömalm förenas och både fysiska och mentala barriärer rivs. Spårbilsbanor har i diskussionerna kommit att uppfattas som ett möjligt och intressant medel. Kommunen pekar på Forskningsprogrammet om städers dynamik som antyder att kommuner med fler än invånare växer av egen kraft, medan mindre tätorter tappar utan yttre stimulans 11. Haninges stadsbygd har sammantaget invånare, medan varje stadsdel stannar på som mest invånare. Att tänka stad är alltså viktigt också i ett regionalt utvecklingsperspektiv menar kommunen. Givet järnvägens läge i förhållande till stadsdelarna finns ett stort behov av att knyta samman exempelvis Brandbergen med Haninge centrum och därmed skapa en kontakt med pendeltåg. Spårbilar har därför väckt intresse bland kommunens planerare och politiker. Haninge deltar i Energimyndighetens projekt Uthållig kommun och kommunfullmäktige har beslutat att kommunens utsläpp av koldioxid ska minskas med 25 procent från 2005 till En särskild klimatstrategi har upprättats vari transporternas bidrag till de totala utsläppen i kommunen beräknats till hela 70 procent, varav personbilsresandet utgör 40 procentenheter. En viktig uppgift är därför att finna åtgärder som minskar bilresandet i kommunen. En resvaneundersökning planeras för att kartlägga hur resandet i kommunen egentligen ser ut. Biltrafikandelen av personresorna är lägre än för Stockholms län som genomsnitt. Gällande översiktsplan för Haninge kommun är antagen i februari Arbetet med aktualitetsprövning av denna inleddes i maj 2009 och beräknas pågå fram till sommaren Samtal i Haninge stadshus 8/5 med Martin Ragnar, Britta Orring, Jeanette Flodqvist, Karin Österdahl, Pelle Svensson med flera 11 Föredrag av professor Börje Johansson, Handelshögskolan i Jönköping vid Nordic Urban Forum 2009: "Hur stor måste en stad vara för att leda sin egen utveckling?".

17 17 Ett planprogram har tagits fram för utbyggnad av stadsdelen Vegastaden och de första detaljplanerna för området remissbehandlades våren I den gällande översiktsplanen går det eventuellt att tolka allmän plats som möjliga reservat för spårbilsnät. Den kollektiva trafiken i och från kommunen bedöms som relativt bra i vissa avseenden - från Handen till Stockholm C avgår ett pendeltåg var femtonde minut under stora delar av dygnet. Bostadsområdet Brandbergen har goda direktbussförbindelser till centrala Stockholm, med sexminuterstrafik i morgonrusningen. Denna i sig utmärkta trafik leder dock boende bort från Brandbergen utan att de passerar Handen. Direktbusstrafiken kan därför också sägas bidra till att vidmakthålla den splittrade stadsstruktur som Haninges stadsbygd utgör. Från Söderbymalmsskolan, ett par hundra meter öster om centrum på väg mot Brandbergen, går bussar i genomsnitt i femminuterstrafik till Handen-terminalen i morgonrusningen. Problemet med kollektivtrafiken i övrigt är att under större delen av dygnet är turtätheten gles och vid busshållplatserna och på pendeltågstationen blir väntetiderna därför långa (upp till 30 minuter). Detta bedöms inte tillräckligt attraktivt för att locka fler till kollektivtrafiken. Dagens busstrafik i Haninges regionala stadskärna inklusive den planerade stadsdelen Vegastaden kräver 15 bussar. Pendeltågstationerna ligger dessutom perifert i förhållande till kommunens bostadsområden och behöver därför effektiv matning med busstrafik. För att stärka Haninge som regional kärna bedöms Haninges karaktär av stad behöva stärkas. Haninges stadsbygd har invånare. Kommunen vill främja attraktionskraften hos den egna stadskärnan så att kommunens invånare i de olika stadsdelarna ser sig som invånare i en stad, och ser Haninge centrum som sitt naturliga centrum. Ett led i detta är att restiden till pendeltågstationerna behöver minska från de solitära bostadsområdena. Spårbilar bedöms som intressanta för att klara de olika mål kommunen formulerat. Det finns gott om utrymme i befintlig väginfrastruktur. Med anropsstyrd spårbilstrafik skulle problemet med de långa väntetiderna i kollektivtrafiken försvinna. En annan aspekt, som framhålls, är att det i Handens centrala stadsbygd inte finns någon känslig kulturmiljö där konflikter kan uppstå i form av visuella och fysiska intrång. Spårbilar bedöms kunna ersätta den glesa lokala busstrafiken. Spårbilar antas kunna möta behovet av att binda ihop kommunens olika delar till en stad för att skapa ökad social hållbarhet. Effekter för resandet bedöms vara att kollektivtrafiken skulle bli attraktivare. Samtidigt skulle biltrafikens framkomlighet i gatunivå öka. Beräkningar av den sammanvägda effekten av dessa aspekter har inte gjorts. Det finns en idéskiss till ett spårbilsnät som förbinder de olika stadsdelarna i kommunen med Haninge centrum (figur 12). Förslaget har tagits fram på initiativ av kommunens utvecklingsdirektör. Med det skisserade spårbilsnätet bedöms de fysiska och mentala barriärerna mellan de olika stadsdelarna kunna överbryggas. Någon mer fullständig utredning av spårbilar finns inte ännu. Effekter av hur resvanor och färdmedelsandelar med olika trafikslag skulle påverkas av detta spårbilsnät har inte analyserats. En förbindelse mellan Haninge centrum och Flemingsberg, med bland annat fjärrtågstation och universitet, nämns som en intressant möjlighet i framtiden. Figur 12: Förslag på spårbilsslingor i Haninges stad Med en antagen kostnad per km enkelspår inklusive spårbilar på 70 mnkr per km (dubbelspår 100 mnkr per km) bedöms Slinga Brandbergen kosta 450 mnkr, Slinga Jordbro 600 mnkr, Slinga Vega 300 mnkr och Slinga Länna 375 mnkr. Fullt utbyggt skulle det

18 18 sammanlagda skissade spårbilsnätet bestå av 36 km enkelspår varav 8 km parallella, till en kostnad på 2500 mnkr. Kommundelarna Västerhaninge och Krigslida har invånare och var sin egen pendeltågstation. Kommunen för diskussioner om att förlägga ett nytt nationellt hästsportcentrum till Krigslida. Aktörerna bakom Täby Galopp och Solvalla planerar att flytta sin verksamhet och driva ett gemensamt hästsportcentrum. I Krigslida har kommunen pekat ut ett markområde på 200 hektar som bedöms som lämpligt. Markområdet ligger i direkt anslutning till motorväg 73 men med ett avstånd till Krigslida pendeltågstation på 1,5 km. Hur transporterna ska lösas till och från ett så stort besöksmål respektive arbetsplats, som ett hästsportcentrum skulle utgöra, är en central fråga som kommunens planerare för närvarande diskuterar. En alternativ sträckning för en spårbilsbana i Haninge kommun är således mellan Krigslida pendeltågstation och det planerade hästsportcentrumet. Någon närmare utredning om hur detta skulle se ut har inte hunnit göras. Intressenterna bakom flytten av Täby galopp och Solvalla avser att presentera en plan för hur man tänker gå vidare och med vilka kommuner man vill förhandla. Kommunen behöver mer kunskap om vad spårbilar skulle innebära i olika aspekter innan man kan låsa sig för åtaganden. Därför ses det som viktigt att bevaka utvecklingen och följa samt resonera med utredningen om lokalisering av pionjärbanor i Sverige. Intresset samt inställningen att inte binda upp kommunen innan det finns mer kunskaper bedöms finnas hos både majoriteten och oppositionen. Kommunen anser att SL är en nyckelaktör för att en utveckling av spårbilsnät ska komma till stånd. Kommunledningen är angelägen om att få en bättre bild om vilka ekonomiska åtaganden som skulle krävas vid anläggandet av en pionjärbana i kommunen. Kommunen är troligen inte beredd att gå in med någon större finansieringsinsats. Huruvida det finns möjligheter att finna ett konsortium av intresserade finansiärer bedöms som en för tidigt väckt fråga. Atrium/Ljungberg, fastighetsägaren som äger handelsområdet där Coop Forum ligger och som just nu är under expansion, nämns som en möjlig intresserad aktör, liksom ICA Maxi som också ligger i anslutning till det tänkta spårbilsnätet. AB Svensk Galopp äger marken där Täby Galopp i dag ligger och är en stor exploatör som kan ha intresse av att delfinansiera en utbyggnad av bra kommunikationer till det tänkta nya hästsportcentrat. Kommunen kan vara intresserad av en virtuell animering av det tänkta spårbilsnätet. Haninge kommun styrs för närvarande av en majoritet bestående av allianspartierna och miljöpartiet. Denna majoritet har visat ett tydligt intresse genom att ge tjänstemännen i uppdrag att sondera möjligheterna att införa ett spårbilsnät i kommunen. Även oppositionen är positiv till mer kunskap om vad spårbilar kan innebära för kommunen men mer kunskap önskas innan långtgående ekonomiska åtaganden görs på detta område. Haninge är en av medlemskommunerna i Kompass. Ett seminarium om spårbilens potential som transportsystem i Haninge hölls för tjänstemän och politiker den 20 mars Botkyrka 12 Botkyrka med invånare är en geografiskt splittrad kommun som trafikmässigt kan sägas bestå av två delar med omkring invånare vardera. Tunnelbanan försörjer den norra delen av kommunen bestående av stadsdelarna Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg, där 12 Samtal 8/5 med Lars Olson och Peter Nyberg i Botkyrka kommunalhus.

19 19 också E4 passerar, medan pendeltåget trafikförsörjer den södra delen bestående av Tumba och Tullinge. Mellan den norra och södra delen saknas en kraftfull tvärförbindelse. Det finns viss busstrafik men turtätheten är gles. Som följd av detta har den södra delen dålig kontakt med den regionala kärnan Kungens Kurva och Skärholmen tillhörande Huddinge respektive Stockholms kommuner. Från den norra delen är förbindelsen dålig till Flemingsberg som är en annan viktig regional kärna i angränsande Huddinge kommun. Denna struktur har gett som konsekvens att kommunen funktionellt är tudelad. Ett exempel är att arbetskraft i den norra tunnelbanedelen inte söker sig till arbetsplatser i pendeltågsdelen trots att avståndet fågelvägen är kort. Kommunen eftersträvar att bättre integrera de olika kommundelarna med varandra, inte minst för att bättre dra nytta av närheten till de regionala kärnorna Kungens Kurva/Skärholmen och Flemingsberg och den möjliga service och arbetsmarknad som dessa kan erbjuda. Nuvarande översiktsplan är från 2002 och kommunen har påbörjat en översyn av den. En klimatstrategi har antagits av kommunfullmäktige i juni 2009 med mål att kommunen som organisation år 2015 ska vara fossilbränslefri och år 2020 klimatneutral. Kommunen som helhet ska enligt målen vara fossilbränslefri år 2030 och vara klimatneutral år En minskning av klimatpåverkande utsläpp från persontransporter är en nyckelfråga för att uppnå målen. Det finns mot denna bakgrund en politisk ambition att öka andelen resande med spårburen trafik. Bland annat diskuteras en förlängning av tunnelbanan från Norsborg till Tumba. Spårbilar ses av kommunens politiker och planerare som ett möjligt alternativ för att binda ihop kommunens norra och södra delar. Kommunen har utrett korridorer/stråk för snabbspårväg mellan Flemingsberg-Tullinge/Riksten samt Riksten-Tumba-Alby-Fittja. Spårbil kan i framtiden vara intressant som alternativ för delar av ovanstående sträckningar, anser kommunen. Det finns ett blocköverskridande politiskt intresse i kommunen för att öka kunskapen om spårbilsystem och dess potential. Spårvägar diskuteras regionalt på Södertörn i form av den så kallade Snabbspårväg Syd mellan Älvsjö-Kungens kurva/skärholmen-flemingsberg. I november 2007 fattade kommunstyrelsen beslut om att ta fram ett program för området Hågelby-Eriksberg. Familjen Lindgren (tidigare ägare av Gröna Lund i Stockholm) har planer på att anlägga en familjepark i Hågelby med omnejd. En sådan attraktion kommer att utgöra ett populärt besöksmål och det kommer att krävas nya sätt att ta sig till och från området. I utredningsuppdraget ingår att undersöka möjligheten till spårbilar i området. Uppdraget omfattar även att hitta ett alternativt läge till Hågelbyleden. Ett spårbilsystem är tänkt att koppla ihop den norra delen med den södra delen. Det finns ännu inga närmare planförslag eller kostnadsberäkningar för spårbilsnät. Kommunen har med fokus på den planerade exploateringen i Hågelby beställt underlag om resandet och hur det skulle påverkas av en spårbilbana. En första etapp för ett spårbilsnät skulle vara mellan Alby och Tumba förbi Hågelby. I kommunens budget finns inga investeringsmedel för spårbilsnät. Kommunen är öppen för partnerskap med aktörer som kan gagnas av en spårbilsutveckling genom nya etableringslägen.

20 20 Kommunen har underlag för att göra 3D-animationer och på planerarsidan finns ett stort intresse för virtuell animering. I närtid finns problem att animera en förväntad utbyggnad av spårbilar eftersom detaljplaneringen inte är färdig. Kommunen är medlem i spårbilsnätverket Kompass. Huddinge 13 Huddinge kommun, med invånare, deltog i EU-projektet EDICT, där den svenska delen av projektet bestod i att studera en spårtaxibana mellan Kungens kurva och Skärholmen 14. För närvarande pågår ett arbete med en fördjupad översiktplan för Kungens kurva. Inriktningen i den fördjupade översiktsplanen är att planera för Snabbspårväg Syd men möjligheten för spårbilar ska inte byggas bort. Planförslaget omfattar dock inte något markreservat för spårbilar. I det fall fastighetsägarna i Kungens kurva visar ett starkt intresse för spårbilar ser Huddinge kommun positivt på att pröva frågan om anläggande. Kommunen anser att spårbilar kan vara en del i utvecklingen mot ett hållbart resande. I översiktsplanen, som antogs 2001, finns ett reservat för Spårväg Syd som är tänkt att förbinda Flemingsberg med Älvsjö via Fruängen, Skärholmen och Kungens kurva. Kommunens arbete med planering för ny spårburen trafik har hittills inriktats på Spårväg Syd. Det finns inga planförslag för banor eller bansystem eller beräkningar av vilka trafikuppgifter som en pionjärbana eller ett första bansystem skulle kunna lösa utöver de studier som gjordes inom ramen för EDICT-projektet. Inställningen bland kommunens politiker till idén om spårbilar är positiv men kring ekonomi och genomförande finns vissa tveksamheter. Frågan om investeringar i pionjärbana eller realtidsanimering har inte behandlats i kommunen. Det finns för närvarande inga medel avsatta för fortsatta utredningar kring spårbilar. Det finns i dag ingen kännedom om privata investerare och driftbolag är beredda att delfinansiera en pionjärbana. En animering av en spårbilsbana gjordes inom EDICT-projektet. Om fastighetsägarna i Kungens kurva visar ett starkt intresse för spårbilar ser Huddinge kommun positivt på att pröva frågan om anläggande. Norra länsdelen Stockholms läns norra del sammanfaller här med landskapet Upplands del av länet. Vi har tidigare redovisat Akademiska Hus planer i den så kallade Vetenskapsstaden och Stockholmsutställningens planer på Järvafältet. Båda dessa planer berör inte bara Stockholms kommun utan även Solna och Sollentuna. Dessa kommuner har dock inte anmält något intresse till utredningen, vilket naturligtvis inte behöver vara liktydigt med ett ointresse. Sex Upplands -kommuner har anmält intresse av spårbilsutveckling i sin kommun. 13 E-postsvar från Gunilla Wastesson och Gunilla Sundström, Huddinge kommun 14 EDICT - European Demonstration of Innovative City Transport: Sammanfattning av svensk rapport. Transek PM , Stockholm

21 21 Ekerö 15 Ekerö kommun, med invånare, bedömer spårbilar som ett intressant alternativ till att komplettera viss kollektivtrafik med buss i linjetrafik på sträckan mellan Ekerö och Bromma i Stockholm. Ett annat alternativ, som erbjuder nya målpunkter i kommunen såväl som i Stockholm, är passagerarbåttrafik mellan Ekerö och Stockholm. Kommunen redovisar inga egna kvantifierade mål för transporter eller klimat utan hänvisar till de gamla transportpolitiska delmålen samt den egna översiktsplanens övergripande mål att Ekerö ska vara ett hållbart samhälle som fortsätter att utvecklas med försiktighet och omtanke om medborgare, företag, organisationer och andra som arbetar eller vistas i kommunen. Det finns för närvarande inga detaljplaner, eller arbetsplaner för spårbilsbanor respektive bansystem. Breddning av Ekerövägen på sträckan mellan Ekerö centrum och Nockeby är en följdinvestering av anläggandet av Förbifart Stockholm och den ska genomföras inom ramen för Länsstyrelsens och Vägverkets åtgärdsplanering och Stockholmsöverenskommelsen. Breddningen kan lämna vissa öppningar för en infrastrukturutveckling med spårbilar. Inga beräkningar om nyttoeffekter och kostnadskonsekvenser av spårbilsystem i Ekerö kommun föreligger. Oavsett om ett bansystem skulle ha Alvik, Brommaplan eller Nockeby som utgångspunkt i Västerort, och Drottningholm, Ekerö centrum eller en större ringlinje som utgångspunkt inom Ekerö kommun anser kommunen att detta trafikslag kommer att komplettera de andra befintliga trafikslagen, det vill säga buss, taxi och färdtjänst. Ekerö kommun har ett intresse för utveckling av en pionjärbana för spårbilar. Fullmäktige behandlade en motion avseende spårbilstrafik den 21 oktober 2008, med ställningstagandet att Ekerö kommun är positiv till alternativa kommunikationer såsom utnyttjande av vattenvägar och spårbunden trafik och följer utvecklingen. Ekerö kommun avser att anmäla sitt intresse, i det fall SLL/SL önskar driva försöksverksamhet med spårbilar eller annan spårbunden trafik. Med hänvisning till ställningstagandet i kommunfullmäktige finns en politisk uppslutning kring ett bansystem under förutsättning att denna utveckling inte äventyrar reversibilitet på vägnätet, respektive ett fjärde körfält, förbi Drottningholm. Även finansierings-, detaljplane- och arbetsplanefrågor måste integreras i tidigt skede av processen. Det är inte känt huruvida privata investerare eller driftbolag är beredda att delfinansiera ett bansystem med stöd av OPS. Kommunen har ännu inte haft anledning att ta ställning till behov av investeringar gällande nya kollektivtrafiksystem. Även om kollektivtrafik är SLL/SL:s sektorsansvar, kan kommunen under vissa förutsättningar vara öppen för ekonomiska överläggningar avseende realtidsanimering, respektive pionjärbana/bansystem. Ekerö kommun är intresserad av en virtuell animering i realtid av bansystem i den kommunala miljön. När det gäller eventuella förhinder för spårbilsutbyggnad i form av detaljplaner eller liknande pekar kommunen på att på Lovön kan befintligt gång- och cykelstråk mellan Drottningholm och Kanton utgöra ett hinder för ett bansystem för spårbilar. Riksantikvarieämbetet, Statens Fastighetsverk och Kungliga Hovstaterna kan förväntas inta en mycket restriktiv inställning till infrastrukturförändringar inom detta område. Den översiktliga planeringen förutsätter 15 E-postsvar från Leif Kåsthag och Peter Carpelan,Ekerö kommun

22 22 fyrfältighet på Ekerövägen förbi Drottningholm - men förhindrar inte heller anläggande av spårbilssystem. Värmdö 16 Värmdö kommun med invånare växer snabbt. Befolkningen ökar för närvarande med 3 procent per år. Sommartid uppgår befolkningen till närmare invånare. Kommunen karaktäriseras av skärgård och landsbygd med sommarstugeområden som till stora delar är på väg att bli permanentboenden en underdimensionerad infrastruktur för det ökande befolkningstrycket. VA har varit ett stort bekymmer och kommunen gör en stor satsning på utbyggnad av VA-infrastrukturen. Kraftbolagen arbetar för att bygga ut elkraftkapaciteten i kommunen. Kommunikationerna, såväl inom kommunen som mellan kommunen och Stockholm, återstår att lösa. Dagens trafiksituation i Värmdö utgör ett snabbt växande problem. 63 procent av kommunens invånare arbetspendlar till Stockholm eller andra kommuner i länet. En central fråga är hur Värmdöborna ska kunna ta sig in till Slussen. Skurubron är den enda förbindelsen från Värmdö till Stockholm. För närvarande utreds fyra viktiga frågor som rör Värmdös kommunikationer. Dessa är upprustning av Skurubron, upprustning av Saltsjöbanan, den planerade trafikombyggnaden vid Danvikslösen samt ombyggnaden av Slussen. Värmdö samarbetar med Nacka i trafikfrågor. Nacka och Värmdö kommuner beräknas ha invånare tillsammans år Värmdö kommun har en storslagen vision till år 2030, Vision för framtidens Värmdö men inser att om visionen ska kunna förverkligas så kommer trafiken i och från/till kommunen att öka alltför mycket för att dagens transportsystem ska klara detta. Att lösa transportfrågan är en förutsättning för att Värmdö kommun ska kunna fortsätta utvecklas i dagens takt. Vägnätets kapacitet är begränsat och kommer inte att klara den prognostiserade befolkningstillväxten. Kommunen saknar samtidigt en grundläggande kapacitetsstark infrastruktur sedan tidigare, såsom tunnelbana eller pendeltåg. Motorvägen till Stockholm är den enda infrastrukturen med större kapacitet. Alternativ till bil- och busstrafik krävs på sikt. SL säger nej till spårväg till Värmdö av ekonomiska skäl. Tunnelbana diskuteras till Nacka/Ormingelandet men är enligt färska besked från SL framskjutet till efter 2030 på grund av resursbrist. Värmdöborna önskar också kunna resa direkt in till Stockholm utan omstigning. Kommunen vill skapa en kollektivtrafikkorridor in till Stockholm, där vägutrymme reserveras för en bussgata som senare skulle kunna ge plats för spårburen trafik. Diskussioner förs med Nacka kommun och Vägverket om ett sådant reservat. Kommunen kommer att avsätta medel för att utreda hur transporterna in mot Stockholm kan lösas och formulera vad Värmdö kommun vill i frågan. Fullmäktige ska godkänna att utredningen dras igång inom kort. Spårbilar ses som ett intressant och miljövänligt alternativ för Värmdö. Det finns en politisk majoritet för spårbilar i Värmdö och ett förslag att ta fram en policy för kollektivtrafik. En utredning om spårbilar har gjorts för Värmdö 17. Utredningen föreslår en första etapp för Gustavsberg med en sträckning på omkring 13 kilometer, se figur Samtal i Värmdö kommunhus 2/6 med Magnus Hedenfalk, Lars Fladvad, Patrik Stenberg, Hans Lindqvist med flera. 17 Spårbilar Värmdö-Nacka-Stockholm. Förstudie Gustavsberg, IST, Transek AB & Logistikcenter 2006.

Bilaga 4 till rapporten Pionjärbanor för spårbilar Ds nr 2009:48

Bilaga 4 till rapporten Pionjärbanor för spårbilar Ds nr 2009:48 1 Bilaga 4 till rapporten Pionjärbanor för spårbilar Ds nr 2009:48 Intresset för pionjärbanor och utveckling av spårbilssystem Den här bilagan innehåller en relativt detaljerad redovisning av intresset

Läs mer

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015.

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. Förslag till beslut föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15

18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 31 (46) Sammanträdesdatum 2015-04-27 Dnr KS 2015/40 18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15 Sammanfattning

Läs mer

Kungens kurva - Skärholmen

Kungens kurva - Skärholmen resurs pporten e vs i de yttre Kungens kurva - Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Kungens kurva Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen

Läs mer

Ekerö kommuns transportförsörjning

Ekerö kommuns transportförsörjning Region Stockholm 171 90 Solna Sundbybergsvägen 1 Telefon: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 Johan Söderman Väg och trafik söder johan.soderman@vv.se Direkt: 08-757 67 80 Mobil: 070-632 85 26 Datum:

Läs mer

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda.

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda. 2013-03-26 Stockholm Nordost Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Tvärförbindelse Roslagsbanan

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Årstaberg: inga tåg stannar 6/4 2/8 Västerhaninge Nynäshamn: inställd trafik 22/6 2/8 Spånga Bålsta: inställd trafik 27/6 2/8 och 15 16/8 Stockholm C Bålsta:

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

B OTKY RK A. Kungens kurva - Skandinaviens största shoppingområde expanderar. Segeltorp. Älvsjö Skärholmen. Kungens kurva.

B OTKY RK A. Kungens kurva - Skandinaviens största shoppingområde expanderar. Segeltorp. Älvsjö Skärholmen. Kungens kurva. Kungens kurva - Skandinaviens största shoppingområde expanderar Skandinaviens största shoppingområde Kungens kurva-skärholmen växer med ett nytt IKEA-varuhus och en spa- och wellnessanläggning med hotell

Läs mer

Trafikplan 2020 i korthet

Trafikplan 2020 i korthet Trafikplan 2020 i korthet Stora framtida utmaningar Trafikplan 2020 visar hur SL vill utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län till år 2020. SL står inför stora utmaningar för att kunna leva upp till

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Spårbilar: Vad är det? Fördelar, ekonomi & exempel

Spårbilar: Vad är det? Fördelar, ekonomi & exempel Spårbilar: Vad är det? Fördelar, ekonomi & exempel Presentation för Gröna Liberaler av Göran Tegnér, WSP Analys & Strategi 2010-03-23 Framtiden kommer av sig själv, framstegen måste vi göra själva 1 -

Läs mer

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Trafikgruppen Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Trafikgruppen noterar med tillfredsställelse det positiva beskedet

Läs mer

Teknik, gestaltning, kostnad 2009-03-25

Teknik, gestaltning, kostnad 2009-03-25 Spårbilar i Södertälje - En vision för hållbar stadstrafik Teknik, gestaltning, kostnad 2009-03-25 Förord Södertälje Kommun har uppdragit åt LogistikCentrum och WSP Samhällsbyggnad att förprojektera de

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27 Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus Stockholm 2010-05-27 VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Ansvarsfördelning och finansiering av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Mälaren, Försvarsdepartementet Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Teknik, gestaltning, kostnad 2009-02-08

Teknik, gestaltning, kostnad 2009-02-08 Spårbilar i Södertälje - En vision för hållbar stadstrafik Teknik, gestaltning, kostnad 2009-02-08 Förord Södertälje kommun har uppdragit åt LogistikCentrum och WSP Samhällsbyggnad att förprojektera de

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: Olof Thiel Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: SL Stockholm växer och fler behöver åka kollektivt ETT STEG PÅ VÄGEN ÄR ATT BYGGA UT PENDELTÅGSTRAFIKEN Arbetet med att förstärka

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad 1(1) Handläggare Malin Ingemarson 08-686 3746 malin.ingemarson@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2014-10-07, info punkt 19 SL 2014-2176 Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad Ärendebeskrivning

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda ÖSTERÅKERS KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 2013-03-20 AU 6:8 Dnr. KS 2012/0540 Utdrag: akten, KS Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda Ärende

Läs mer

Tullinge dialogforum- om Botkyrka kommuns nya översiktsplan

Tullinge dialogforum- om Botkyrka kommuns nya översiktsplan MINNESANTECKNINGAR 1 [6] 2011-12-02 Referens: Josefin Adolfsson och Sofia Wiberg Tullinge dialogforum- om Botkyrka kommuns nya översiktsplan Dag och tid Torsdag 17 november 2011 kl. 18.30 Plats Närvarande

Läs mer

Hallunda-Norsborg Dialogforum Botkyrkas nya översiktsplan (ÖP)

Hallunda-Norsborg Dialogforum Botkyrkas nya översiktsplan (ÖP) MINNESANTECKNINGAR 1 [2] Referens: Alexander Szögi Hallunda-Norsborg Dialogforum Botkyrkas nya översiktsplan (ÖP) Dag och tid 11 April, kl. 18.30-20.30 Plats Hallunda Folkets hus Närvarande Ledamöter i

Läs mer

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer N2013/2942/TE Nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 Bakgrund och problembeskrivning... 3 Åtgärder och fortsatt arbete... 3 Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet... 5 Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda...

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Närhet. Välkommen till Albyberg mitt i det nya handelsstråket på Södertörn. ETAPP 2 ETAPP 1 ALBYBERG OCH HANINGE

Närhet. Välkommen till Albyberg mitt i det nya handelsstråket på Södertörn. ETAPP 2 ETAPP 1 ALBYBERG OCH HANINGE FÖRETAGSPARK Närhet. Välkommen till Albyberg mitt i det nya handelsstråket på Södertörn. ETAPP 1 Markarbeten pågår och en del av området är redan inflyttningsklar. Etapp 1 har en markyta om 330 000 m 2

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 13 1 2 Sammanfattning Den 1 januari 13 omorganiserades verksamheten i AB SL till den nyinrättade Trafikförvaltningen inom Stockholms

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Tidplan, mängder och kostnader

Tidplan, mängder och kostnader SLUSSEN plan B En förnyelse av Slussen genom etappvis rivning och återuppbyggnad, i stort så som Slussen ser ut och fungerar idag, men helt moderniserad. Tidplan, mängder och kostnader Projektgruppen SLUSSEN

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholm Uttag 2012-03-21 3 webb artiklar. Nyhetsklipp

Socialdemokraterna i Stockholm Uttag 2012-03-21 3 webb artiklar. Nyhetsklipp Socialdemokraterna i Uttag 2012-03-21 3 webb artiklar Nyhetsklipp Kritiken mot bussterminalen fäller nya Slussen Svenska Dagbladet 2012-03-18 22:14 2 Kommunen ska rädda bollhallen Länstidningen Södertälje

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

- Både bättre och billigare än spårväg

- Både bättre och billigare än spårväg Bus Rapid Transit - Både bättre och billigare än spårväg Lunchseminarium den 21 juni i Oslo, WSP Analys & Strategi BRT-buss i Leeds, Streetcar, Storbritannien Foto: Volvo 2011-06-21 Vad är BRT? Fordonen

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Vänersborg 2015-01-22

Vänersborg 2015-01-22 Vänersborg 2015-01-22 Regionstyrelsen Västra Götlandsregionen ärende 9 mötet 2015-01-27 Yttrande över Kungörande och granskning av Järnvägsplan för Västlänken (Remiss från Trafikverket) Sverigedemokraterna

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för och Stadens Richard Murray Presentation 6 februari 2013 jämfört med Stadens Byggtid 4½ år istället för 8 år Byggkostnad 5 mdr istället för 8 mdr + bussterminalen

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer