Bilaga 4 till rapporten Pionjärbanor för spårbilar Ds nr 2009:48

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4 till rapporten Pionjärbanor för spårbilar Ds nr 2009:48"

Transkript

1 1 Bilaga 4 till rapporten Pionjärbanor för spårbilar Ds nr 2009:48 Intresset för pionjärbanor och utveckling av spårbilssystem Den här bilagan innehåller en relativt detaljerad redovisning av intresset för pionjärbanor och utveckling av spårbilssystem. Redovisningen utgår i huvudsak från inhämtning av information från alla intresserade kommuner. Resultat av förfrågan hos kommuner/intressenter En förfrågan om intresset för spårbilar och pionjärbanor sändes till samtliga 290 kommunstyrelser den 20 april En tiondel av alla, det vill säga 29 kommuner, har redovisat ett intresse för saken. Dessutom har två icke-kommunala aktörer i Stockholm visat ett stort intresse. 11 kommuner och en aktör har mer långtgående planer, djupgående kunskaper, finansiella möjligheter eller politisk förankring se översikten, figur 1. Det är i dessa kommuner som de främsta förutsättningarna för byggande av en pionjärbana eller utveckling av spårbilssystem finns i dag; se vidare utredningens slutsatser och förslag. Se även bilaga 3 där hållbarhetsperspektivet ger en liknande men inte helt identisk bild. Nätverket Kompass är en förening av kommuner som prövar att satsa på spårbilar. Medlemmarna har alla redovisat intresse för saken. I översikten, figur 1, anges dessa kommuner med kursiv stil.

2 2 Län Stockholms län Södra Stockholms län Norra Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Kronobergs län Blekinge län Skåne län Västra Götalands län Örebro län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Kommun (Projekt) (Stockholm) Via Academica, Stockholmsutställningen Södertälje, Haninge, Botkyrka, Huddinge Ekerö, Värmdö, Sundbyberg, (Solna), (Sollentuna), Täby, Upplands Väsby, Sigtuna Uppsala Eskilstuna Linköping Växjö, (Älmhult) Karlskrona Malmö Uddevalla, Trollhättan, Kungälv, Göteborg Örebro, Lindesberg Smedjebacken Gävle, Hofors Sundsvall Åre Umeå Kiruna Figur 1. Översikt av intresserade kommuner och intressenter. Kommuner med särskilt intresse och förutsättningar anges i fet stil; Medlemmar i Kompass (sep 09) anges i kursiv stil; Berörda kommuner anges inom parentes. Stockholms län Hälften av ett tjugotal svenska kommuner och aktörer som är intresserade av pionjärbanor och utveckling av spårbilssystem finns i Stockholms län. Länet utgör därmed ett stort kluster av intressenter för spårbilsutveckling i Sverige. I Stockholms stad finns olika aktörer som vill pröva spårbilsbanor i verkligheten men den politiska ledningen har inte tagit ställning i frågan. Bland länets övriga kommuner finns dock flera kommunledningar som tagit aktiv ställning för vidare utredningar om spårbilsbanor. Ställningstagandena framgår av följande redovisning som delas upp i ett kluster i den södra och ett i den norra länsdelen. Storstockholms Lokaltrafik Kommuner som har övervägt pionjärbanor har överlag kommit till slutsatsen att SL bör ingå i någon form av samverkanslösning vad gäller investeringar, drift och anpassning av nuvarande kollektivtrafik till den nya spårbilsservicen. Det är därför angeläget att få veta hur SL ser på ett pionjärbaneprojekt.

3 3 Utredningen har samtalat med SL:s representanter 29 juni 2009 och tagit del av SL:s aktiviteter inom spårbilsområdet. För två år sedan formulerade SL en rapport om spårbilar 1. Rapporten understryker bland annat alla de svårigheter som kan förväntas med ett helt nytt och oprövat tekniskt system. En del framsteg har gjorts inom området under de senaste åren; Vectus testbana i Uppsala har godkänts för publik användning, ULTra startar snart publik tillämpning på Heathrow i London, en användarförening (som föreslås i rapporten) eller snarare beställarförening, har bildats, nämligen Kompass i Sverige, och flera samhällsekonomiska analyser har gjorts både i Sverige och utomlands med positiva nyttokostnadsresultat för spårbilssystem. SL säger också att man är medveten om att rapporten har föråldrats något. Lars-Gunnar Sjöcrona preciserade SL:s uppfattning i ett e-postmeddelande dagen efter vårt möte: - Ett PRT-system skall vara integrerat i ett kollektivtrafiksystem. Det är rimligt att priset för denna tjänst är något dyrare (om det visar sig mer kostsamt än konventionell kollektivtrafik). - Idealet är att testa systemet i samband med byggandet av nya större stadsdelar (till exempel Järvastaden i Solna eller Barkarbystaden i Järfälla med vardera nya invånare inom perioden fram till 2020). Där bör man integrera bostadsområden med bland annat köpcentra, arbetsplatser, annan kollektivtrafik, skolor, kommunal service och idrottsanläggningar. Detta skulle skapa förutsättningar för ett betydligt mindre behov av bilar. Självfallet måste en samplanering ske av PRT med vägar, gator och parkeringsplatser. Integration av PRT med olika byggnader med möjligheter att stiga av inne i vissa lämpliga byggnader. Möjligheterna är många om vi genomför detta i samband med planeringen av nya stadsdelar där vi inte behöver ta hänsyn till befintlig bebyggelse utan kan ta till vara möjligheterna fullt ut. - Innan start av projektet måste det gå att visa att det är tekniskt (även trafiktekniskt) och ekonomiskt rimligt. - Att genomförandet görs i steg där steg 1 görs i mindre kontrollerad skala för att verifiera användningen av spårbilar, teknik och ekonomi. - Att det är rimligt att förvänta stora tekniska problem initialt (tar säkert 1 2 år att skaka ner systemet, kanske mer). Sjöcrona avslutar med att understryka att det vore mycket intressant att genomföra ett pionjärprojekt med SL:s medverkan på något sätt. SL har deltagit i Södertäljes förprojektering och avser att följa projektet fortsättningsvis. SL har vidare, tillsammans med Akademiska Hus, bekostat utredningen om förslaget Via Academica (se ovan). Stockholm Huvudstadskommunen har landets mest utvecklade infrastruktur för kollektivtrafik och den politiska ledningen slår vakt om den fortsatta utbyggnaden av både denna infrastruktur och bilvägnätet. Intresset för spårbilssystem är avvaktande men det finns ett visst intresse för Akademiska Hus planer på en pionjärbana, Via Academica, i den så kallade Vetenskapsstaden (se nedan) och man har, åtminstone i ett tidigare skede, även bejakat den så kallade Stockholmsutställningen (se nedan) med en pionjär spårbilsbana som ett viktigt inslag. Många kranskommuner har ett markerat intresse av pionjärbanor med spårbilar som berör Stockholms kommun. Det gäller exempelvis Värmdös intresse av en regionalbana till Slussen, 1 Delrapport Spårbil för SL, SL och samtal/e-post juni 2009

4 4 intresset för en lokal bana mellan Kungens kurva i Huddinge och Skärholmens centrum i Stockholm, Ekerös intresse av en bana till Brommaplan, Akademiska Hus förslag om en förlängning av Via Academica vid KTH och Albano via norra stationsområdet till Karolinska institutet och sjukhuset i Solna, Sundbybergs intresse av en bana från kommunens centrum via Mariehäll till Spånga i Stockholm och Stockholmsutställningens förslag att knyta samman Kista och Helenelunds pendeltågstation i Sollentuna med en demonstrationsbana. Akademiska hus Via Academica 2 Området norr om Valhallavägen i Stockholms kommun gränsar till och ingår delvis i Nationalstadsparken. Det innehåller en mängd institutioner, bland annat KTH och Stockholms Universitet (SU). Totalt närmare människor studerar, arbetar och rör sig inom området; en mindre del bostäder finns också. Trots tunnelbanelinjen, Roslagsbanan och en mängd busslinjer är området kraftigt belastat av personbilstrafik, särskilt på Valhallavägen, Roslagstull och E18 mot Danderyd-Norrtälje. Området, som också kallas Vetenskapsstaden, har varit föremål för förslag om spårtaxibanor tidigare 3. Nu har den stora fastighetsägaren i området, Akademiska Hus, stora utbyggnadsplaner, särskilt på det tidigare industriområdet Albano. Man vill även, längre fram, binda samman Albano västerut med norra stationsområdet och Karolinska institutet och sjukhuset. Man har i planeringen uppdagat svårigheter att försörja hela området med tillräckligt bra kollektivtrafik; varken tunnelbanan eller Roslagsbanan kan av flera skäl få ny station vid Albano. Studenter och lärare har och får genom utbyggnad i Albano långa avstånd mellan nya och befintliga undervisningslokaler, avstånd som på ett smidigt sätt skulle kunna överbryggas med spårbilsbanor. Akademiska Hus AB har tillsammans med Storstockholms Lokaltrafik (SL), SU och KTH låtit utreda förutsättningarna för spårtaxiförbindelser i Vetenskapsstaden 4. En överslagsmässig kalkyl visar att systemet kan vara samhällsekonomiskt lönsamt; den huvudsakliga nyttan utgörs av restidsvinster. Det planerade spårbilsnätet har 9 km spår och 17 stationer som betjänas med upp till 90 vagnar med 5 sittplatser i varje vagn. Den genomsnittliga resvägen inom bansystemet är 1,2 km vilket tar 2,4 minuter efter 1 minuts väntan. Det föreslagna spårbilsnätet framgår av fig. 2. Den totala investeringen beräknas bli 660 mnkr (71 mnkr per km) och driftkostnaderna uppskattas till 20 mnkr per år. Med 50 procent investeringsbidrag från stat eller EU och resterande OPS-finansierat över 20 år med 5 procent ränta blir totalkostnaden 44 mnkr per år. Utslaget per resa är totalkostnaden lägre än SL:s biljettintäkt per påstigande. Se kalkylblad, fig Samtal med Sten Wetterblad 28/4 samt även med Anders Rosqvist 15/6 på Akademiska Hus AB, Drottning Kristinas Väg 25 i Stockholm 3 SkyCab AB 4 Rapport Via Academica, LogistikCentrum AB, juli 2009

5 Figur 2. Via Academica. Föreslaget spårbilsnät i form av enkelriktade slingor. De flesta resmål ligger mindre än 300 meter från närmaste hållplats. 5

6 6 OPS-kalkyl Via Academica Investering Enhetskostnad mnkr Enkelspår upphöjt 5,5 km Dubbelspår upphöjt 0,9 km Enkelspår i markplan 2,0 km Installationer i bana o stationer 9,3 km Stationer vid tåg Stationer stora Stationer små Depå Vagnar 80 0,75 60 Styrsystem Biljettsystem Intrimning mnkr/km Drift exklusive el skift Månadslön tkr Årskostnad Chef/planerare ,6 Operatör ,3 Vagnunderhåll ,7 Städare ,6 Stationsvärdar ,4 Reservdelar 2,5% av vagnkostnad 1,5 Reservdelar 0,5% av bana+stationer 2,6 Underhåll programvara 10% av styrsystem 1,0 16,8 mnkr/år El Totalt Förbrukning/vagn inkl AC 7 kw 560 kw Drifttimmar per vardag 9 tim/vagn kwh/dygn Vardagar per år 300 dagar MWh/år Elpris 2,00 kr/kwh 3,0 mnkr/år Finansiering Bidrag stat o/e EU 0% 50% Total investering Bidrag Rest för lånefinansiering mnkr Annuiteter 5% ränta Vagnar 15 år 6 3 Stationer 40 år 4 2 Bana och depå 40 år Summa annuiteter mnkr/år Reserv, risk och vinst 10% 6 4 Total årsavgift mnkr Figur 3. Via Academica. OPS kalkylblad

7 7 Stockholmsutställningen På uppdrag av Stockholms stad har en kreativ grupp under ledning av Jan Åman arbetat fram ett förslag till en ny stor Stockholmsutställning som en process över perioden och med en medveten koppling till föregående internationella Stockholmsutställningar 1897 och, inte minst, utställningen 1930, som utgjorde funkisens genombrott i Sverige och världen 5. Utställningen är tänkt att utvecklas på Järvafältet. En demonstrationsbana med spårbilar skulle kunna anläggas genom flytt av Vectus testbana i Uppsala. Tanken är vidare att demonstrera hur man kan koppla samman Kista med Husby-Akalla, Rinkeby och Helenelund i Sollentuna, det vill säga tvärförbindelser mellan tre radiella tunnelbane- och pendeltågslinjer. Utställningen är tänkt att fokusera på både miljömässiga och socialt integrativa processer i vilka spårbilstekniken kan passa in. Det är vid denna rapports överlämnande oklart hur utställningsplanerna utvecklas. Södra länsdelen Stockholms läns södra länsdel sammanfaller här med landskapet Södermanlands del av länet. Intresset för spårbilssystem har, som redovisas nedan, dels manifesterats i en förprojektering i Södertälje och dels av att de angränsande kommunerna Södertälje, Haninge och Botkyrka är medlemmar i spårbilsnätverket Kompass samt att Huddinge har en öppen inställning till att pröva spårbilsalternativet. De här kommunerna har närmare invånare. Förutom Södertälje, som har en naturlig centralitet, lider de andra kommunerna av onaturliga kommungränser och den uppsplittrande effekten av de radiella trafikstråken in mot Stockholm. Planerarna ser därför spårbilsbanor som en möjlighet att förena stora bostads- och verksamhetsområden till större inomregionalt utbyte söder om Stockholm. Med spårbilsbanor kan man förbättra tillgängligheten till fjärrtåg, pendeltåg och tunnelbana samt ersätta busslinjer. Botkyrkas norra stadsel (Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg) skulle kunna förbindas med den södra stadsdelen (Tumba och Tullinge) med en spårbilsbana via Hågelbyparken. Den norra stadsdelen kan bindas samman med Skärholmen och Kungens kurva i Stockholms respektive Huddinges kommuner några få kilometer nordöst ut samtidigt som Skärholmen/Kungens kurva och Tumba/Tullinge kan förbindas med den regionala kärnan Flemingsberg i fyrkantens östra hörn i Huddinges kommun (se nedan under varje kommunredovisning). Södertälje 6 Södertälje kommun har invånare. Fram till år 2030 beräknas befolkningen öka till över invånare enligt Regionplane- och trafikkontorets prognoser. I Södertälje finns en stor hamn samt två andra stora arbetsgivare, Scania samt Astra-Zeneca. Här finns också besöksmål som nöjesparken Tom Tits Experiment och badhuset Sydpoolen. I Södertälje finns KTH:s treåriga ingenjörsutbildningar samlade, liksom Mälardalens högskola. Antalet arbetsplatser i Södertälje beräknas enligt Regionplane- och trafikkontoret öka med 45 procent till år 2030 jämfört med idag, vilket innebär att antalet arbetsplatser således förväntas öka snabbare än befolkningen i kommunen. Detta medför ökad inpendling vilket ställer krav på ett effektivt transportsystem. 5 Slutrapport av förstudie för Stockholmsutställningen 2009, samtal med Jan Åman och Leif Saletti maj-juni 6 Samtal på Telge AB i Södertälje 27/4 med Alarik von Hofsten, Patrik Wirsenius, Lars B Johansson och Eva Lofvar-Konradsson med flera.

8 8 Södertäljes nuvarande översiktsplan har en tidshorisont fram till år Planen ses över varje mandatperiod för att den alltid ska vara aktuell. Ett planarbete pågår sedan ett par år gällande hur den centrala stadskärnan i Södertälje kan utvecklas. Samhällsbyggnadskontoret presenterar nu ett programförslag för Södra Stadskärnan som går ut på samråd efter sommaren I uppdraget för programförslaget ingick att ta fram en vision för framtidens kollektivtrafik som kan minska bilresandet genom att erbjuda en högre standard än dagens kollektivtrafik. Andra viktiga målsättningar för arbetet är att öka in- och utpendling med tåg och integrationen mellan områden och befolkningsgrupper i kommunen. Ett av problemen som har identifierats är kommunikationerna in till stadskärnan. Ett mål som formulerats är att kommunen önskar minska biltrafiken i stadskärnan. För att nå detta mål har en samlad trafikstrategi tagits fram. Den innebär i korthet en satsning på gående och cyklister, en mycket attraktiv kollektivtrafik med bland annat spårbil och stombusslinjer, bilpoolsystem och parkeringsanläggningar vid infarterna till stadskärnan i stället för mitt inne i centrum. Södertälje överskrider med jämna mellanrum miljökvalitetsnormer för Frisk luft vid några hårt trafikerade gator i och nära stadskärnan. Det finns därför ett behov av åtgärder för att påverka färdmedelsvalet i kommunen så att miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet kan nås. En av slutsatserna i arbetet är att ett hållbart transportsystem förutsätter miljövänliga alternativ till dagens biltrafik. Södertälje har i dag en låg andel kollektivtrafikresande, bara 9 procent jämfört med 20 procent i Stockholms län 7. Bilreseandelen i kommunen är 76 procent. 75 procent av resorna i morgonens maxtimme till och från Södertälje tätort utgörs i dag av lokalresor inom kommunen. Denna andel beräknas växa till 80 procent år 2030, det vill säga resor av totalt , medan 6000 resor beräknas ha resmål utanför kommunen. Med denna tonvikt på lokalt resande ser kommunen förutsättningar för att utveckla ett attraktivt, hållbart och kostnadseffektivt lokalt kollektivtrafiksystem. Inriktningen för kommunens planering är att framtidens kollektivtrafik måste kunna konkurrera med bilens bekvämlighet, flexibilitet och tillförlitlighet och vara så attraktivt att en stor andel av dagens bilförare i stället väljer kollektivtrafiken. Ett spårbilssystem ses som ett sådant attraktivt alternativ. Spårbilar har väckt intresse bland planerare och den styrande politiska majoriteten i Södertälje som en mindre miljöpåverkande trafikform i stadskärnan och mellan stadskärnan och perifera bostadsområden. Spårbilar bedöms kunna ge betydande restidsvinster mellan stadskärnan och miljonprogramområdet Fornhöjden, beläget för sig självt på en höjd omkring 8 minuters bilväg sydöst om stadskärnan, liksom mellan stadskärnan/fornhöjden och regionala pendeltåg vid Östertälje station. Spårbilar skulle göra det möjligt att korta restiderna jämfört med de bussförbindelser som i dag finns mellan Fornhöjden och stadskärnan respektive pendeltågsstationen Östertälje. En bussresa från Fornhöjden till Södertälje centrum tar idag omkring 25 minuter medan restiden med spårbil beräknas bli 5 minuter. På grund av spårstrukturen i dag, som gör att pendeltågen till och från Stockholm måste vända vid Södertälje Hamn, är restiden med pendeltåg mellan Södertälje centrum och Östertälje 10 minuter. Med spårbilar beräknas restiden kortas till 5 7 Spårbilar i Södertälje en transportvision. WSP Analys & Strategi och LogistikCentrum, Rapport

9 9 minuter inklusive bytet. Östertälje station ligger närmast Stockholm vilket gör det extra viktigt med bra trafik till och från denna station. Detta är ett viktigt skäl till att pionjärbanan föreslås gå via Östertälje. Ytterligare ett skäl till att spårbilar uppmärksammats i kommunen är att Banverket 2011 planerar att påbörja utbyggnad av dagens enkelspår till dubbelspår mellan stationerna Södertälje hamn och Södertälje C. Under detta arbete kommer pendeltågstrafiken mellan dessa stationer att vara avstängd under 14 månader. Då behövs ett attraktivt alternativ till bilen för resor mellan Östertälje och stadskärnan. Figur 4. Förslag till spårbilsnät för hela Södertälje tätort, Förstudien Spårbilar i Södertälje en transportvision. WSP och LogistikCentrum, Rapport Södertälje kommun har genomfört en förstudie för spårbilsystem 8. Syftet är att utreda förutsättningarna för ett nytt och modernt kollektivtrafiksystem i Södertälje, som ökar andelen resor med kollektivtrafik i Södertälje. Målen för förprojekteringen har varit: Direkta effektmål 1. Ökad andel kollektivtrafikresande 2. Förbättrade in- och utpendlingsmöjligheter 3. Minskat behov av parkeringsytor. 8 Spårbilar för Södertälje en transportvision WSP och LogistikCentrum, Rapport

10 10 Indirekta effektmål: 1. Minskade avgasutsläpp 2. Ökade möjligheter att bo eller arbeta i Södertälje tack vare bättre kommunikationer. Produktmål: Framtagande av ett beslutsunderlag för ställningstagande till ett nytt kollektivtrafiksystem. I underlaget ingår beräkningar av vilka trafikuppgifter en spårbilsbana skulle kunna lösa liksom av antal resande per dygn eller vecka och motsvarande minskning av andra resandeformer. Se figur 5 och 6. Figur 5. Kollektivtrafikandelar för Södertälje tätort 2007 samt 2030 vid olika scenarier. Spårbilar i Södertälje en transportvision. WSP och LogistikCentrum, Rapport I förstudien beräknas ett spårbilsnät för hela Södertälje tätort inklusive tillväxt till år 2030 tredubbla dagens kollektivresande och minska biltrafikens andel från 80 procent (år 2030 utan spårbil) till 70 procent 6. Se figur 4. Förstudien visar att ett spårbilssystem i Södertälje är både tekniskt möjligt och samhällsekonomiskt lönsamt. Kommunen har därför gått vidare med en förprojektering 9. Södertälje är den enda av de kommuner som till utredningen anmält intresse för spårbilsutbyggnad som har genomfört en förprojektering. Förprojekteringen är avsedd att vara ett beslutsunderlag för ett eventuellt genomförande av ett pilotprojekt. Den ska bland annat ge svar på byggnadstekniska frågor, gestaltning och stadsbild, investeringskostnad och finansieringsmodell. Förprojekteringen blev klar i början av Förprojekteringen besvarar frågor om teknik, konstruktion, gestaltning, trafikvolymer/resandeunderlag, kostnader samt samhällsekonomi för en etappvis utbyggnad av spårbilsbanor i Södertälje baserad på Vectus teknologi så som den verifierats och godkänts av Järnvägsstyrelsen. Ett antal kritiska passager har specialstuderats ur gestaltningsoch intrångssynpunkt. Detta är platser där särskild utformning krävs, känsliga stadsmiljöer, komplexa trafikplatser eller stationer där byte mellan olika kollektivtrafikslag sker. 9 Spårbilar i Södertälje en vision för hållbar stadstrafik, WSP, LogistikCentrum,

11 11 Figur 6. Färdmedelsfördelning i utgångsläget respektive år 2030 utan och med spårbilsnät utbyggt i hela Södertälje tätort. Spårbilar i Södertälje, WSP och LogistikCentrum, Rapport I förprojekteringen föreslås att en första etapp av spårbilsbanan dras i centrala staden mellan Astra-Zeneca och Sydpoolen med anknytning till pendeltågen och bussar vid Södertälje Centrum och till bussar även vid Nygatan. Biltrafiken i centrum minskas med infartsparkeringar vid Centrum och Tom Tits och bekväm tillgänglighet med spårbil. Parkeringspriset kan inkludera vidare färd med spårbil (Figur 7). En särskild utmaning gestaltningsmässigt, funktionellt och ur konstruktionssynpunkt för den skisserade etapp 1 är passagen över Slussholmen och två av slussarna i Södertälje kanal. Slussholmen och slussarna är en av Södertäljes känsligaste miljöer och en symbol för staden och sjötrafiken. Spårbilen kommer att vara synlig från motsatt sida av Maren då den passerar de öppna vattenytorna på var sida om Slussholmen. Resenären i spårbilen kommer här att ha utsikt mot Södertäljes stadskärna. Vid slussbron kommer spårbilsbanan att vara öppningsbar. Förprojekteringen redovisar tekniska lösningar för hur detta ska konstrueras. Banan sträcker sig över slussarna och genom att bygga 2 öppningsbara broar med dubbelspår kommer trafiken aldrig att stå still vid slussning. Den ena spårbilsbron placeras på tillräckligt avstånd vid sidan av befintlig vägbro söder om slussen som byggs om då Sjöfartsverket genomför planerad breddning med 5 meter. Den andra bron placeras i slussens norra ände. Broarna byggs med en fri öppning som klarar breddningsplanerna.

12 12 Figur 7. Förslag på sträckning för etapp 1 i förprojekteringen Spårbilar i Södertälje, WSP och LogistikCentrum, När den första etappen utvärderats föreslås att spårbilsbanan förlängs med etapp 2 ut till Östertälje station för samordning med pendeltågstrafiken till och från Stockholm (figur 8). Figur 8. Förslag på sträckning för etapp 1 + etapp 2, förprojekteringen Spårbilar i Södertälje, WSP och LogistikCentrum,

13 13 Med en liten utvidgning till Fornhöjden ges invånare i Fornhöjden snabb förbindelse med Östertälje och centrala staden (Figur 9). Figur 9. Förslag på sträckning för etapp 1, 2 och 3 i förprojekteringen, Spårbilar i Södertälje, WSP och LogistikCentrum, En utvidgning till Ronna skulle ytterligare stödja integrationen och sambandet med övriga områden (Figur 10). Figur 10. Förslag på sträckning för etapp 1-4 i förprojekteringen, Spårbilar i Södertälje, WSP och LogistikCentrum, Förprojekteringen innefattar detaljerad spårdragning med lutningar, radier, doseringar och placering av pelare och stationer med hänsyn till geotekniska förhållanden, bebyggelse och markförlagda serviceledningar. Den bärande konstruktionen, broar och stationer har utformats med hänsyn till estetik och integration i gaturummet. Investeringskostnaden har kalkylerats med hänsyn till materialåtgång, tillverkning, arbetskostnader och ledningsomläggningar med gängse påslag för projektering, byggledning, detaljeringsgrad och budgetreserv. Kostnaden för Vectus installationer i banan, vagnar och styrsystem har uppskattats av oss baserat på ingående komponenter i testbanan.

14 14 Driftkostnaderna har kalkylerats baserade på bemanningsplaner, elförbrukning, underhåll och reservdelskostnad. I förprojekteringen föreslås att systemet OPS-upphandlas där ett leverantörskonsortium arrangerar finansiering och drift under 40 år varefter systemet överlåts till trafikhuvudmannen SL. Med detta upplägg bär konsortiet största risken och investeringen ersätts av en årsavgift som blir jämförbar med upphandlingskostnaden för busstrafik. Banan med markarbeten och installationer kalkyleras till 55 mnkr per kilometer. Inklusive stationer, vagnar, styrsystem, depå och intrimning beräknas investeringen bli 70 mnkr per km eller 370 mnkr för första etappen och 1200 mnkr för alla fyra etapperna. Driftkostnaden beräknas till 4,70 kr per spårbilsresa vilket skulle ge ett positivt driftnetto på omkring 5 kr per resa. Totalkostnaden inklusive finansiering per resa beräknas till 21 kr utan investeringsbidrag och kr beroende på investeringsbidrag (60-40 procent). Dagens trafikkostnad för SL uppskattas till 24,30 kr per lokal bussresa i Södertälje. En besöksresa med privatbil inom området kostar bilägaren omkring 25 kr exklusive parkeringsavgift. Den samhällsekonomiska nyttan i form av påverkan på restid, komfort, biljettintäkter, olyckor och miljö beräknas överstiga kostnaden med cirka 50 procent. Därtill kommer icke värderade nyttor i form av tillgänglighet och rörlighet för alla, fotgängarvänligt centrum, minskat oljeberoende och social hållbarhet. Kommunen är intresserad av ett bredare samarbete med flera aktörer för att i ett nästa steg få till stånd ett pionjärbana/bansystem. I förprojekteringen visas en OPS-kalkyl för genomförande av de olika analyserade utbyggnadsetapperna, se figur 11. SL har varit en samrådspartner i framtagandet av spårbilsutredningen i kommunen. SL:s styrelse har fattat ett beslut att följa utvecklingen av spårbilsplanerna i Södertälje. Kommunen anser att det är av central betydelse att SL ingår som en aktiv partner i ett fortsatt arbete med spårbilar. Kommunen är inte beredd att göra några investeringar av skattemedel, vare sig för pionjärbana/bansystem eller realtidsanimering. Inte minst är detta ett ställningstagande utifrån rådande lågkonjunktur som kräver fokusering på kommunens kärnverksamheter. Kommunen är intresserad av att starta med en etapp av den skisserade planen som en pionjärbana. Vilken av etapperna detta skulle vara är en öppen fråga. En etapp utanför stadskärnan, Slussen-Sydpoolen-Östertälje-Fornhöjden, anges tänkbar då denna etapp erbjuder mindre problematik i form av fysiska intrång och bedöms lättare att få till stånd än en bana i stadskärnan. Vår utredning har av jämförelseskäl valt att redovisa etapp 1 av förstudien eftersom den har likheter med andra objekt i vår utvärdering (se redovisning i matrisen, kap 4, figur 4.2). Den kan liknas vid förprojekteringens sammanslagna etapp men den går till Södertälje Hamn, Scania och Södertälje Syd i stället för över Slussen till Sydpoolen och Östertälje station.

15 15 OPS-kalkyl Södertälje etapp1+2 Investering Enhetskostnad mnkr Bana, pelare, fundament, omläggn 10,3 km Installationer i bana o stationer 10,3 km Klaffbroar Stationer vid tåg Stationer stora Stationer små Depåutrustning Vagnar 140 0, Styrsystem Intrimning mnkr/km Drift exklusive el skift Månadslön tkr Årskostnad Chef/planerare ,6 Operatör ,3 Vagnunderhåll ,5 Städare ,6 Reservdelar 2,5% av vagnkostnad 2,6 Reservdelar 0,5% av bana+stationer 2,7 Underhåll programvara 10% av styrsystem 1,0 16,7 mnkr/år El Totalt Förbrukning per vagn inkl AC 7 kw 980 kw Drifttimmar per vardag tim per 9 vagn kwh/dygn Vardagar per år 300 dagar MWh/år Elpris 1,00 kr/kwh 2,6 mnkr/år Finansiering Bidrag stat o/e EU 0% 50% Total investering Bidrag Exploateringsavgifter 0 0 Rest för lånefinansiering mnkr Annuiteter 5% ränta Vagnar 15 år 10 5 Övrigt 40 år Summa kapitalkostnader mnkr/år Reserv, risk och vinst 10% 7 4 Total årsavgift mnkr/år Figur 11. OPS-kalkyl för förprojekteringens etapp 1+2, Spårbilar i Södertälje, WSP och LogistikCentrum,

16 16 Kommunen har en särskild uppdelning av den kommunala verksamheten mellan kommunen och det kommunala driftbolaget Telge som bland annat ansvarar för investeringar i fastigheter, bostäder, infrastruktur rörande el, fjärrvärme och VA i storleksordningen 1,5 miljarder årligen. Telge kan tänka sig att vara involverat i ett konsortium som finansierar en pionjärbana. Kommunen bedömer att de ekonomiska analyser som gjorts i spårbilsutredningen är tillräckligt djupgående för att utgöra underlag vid diskussioner med potentiella investerare. Kommunen och Telge förfogar över ett gemensamt upphandlingsbolag. Kommunen är intresserad av en virtuell animering i realtid av ett bansystem. Kommunen har visat intresse för att medverka i en animering av det planerade spårbilssystemet i Södertälje för vilket VTI och Vectus har ansökt om forskningsmedel för att kunna genomföra. Södertälje är medlem i spårbilsnätverket Kompass. Haninge 10 Haninge har drygt invånare. Kommunen består av skärgård och landsbygd samt tätorterna Dalarö, Tungelsta och Västerhaninge. Dessutom har en stadsbygd tillkommit under och 70-talen som en typisk så kallad urban sprawl. Denna stadsbygd är av landstinget utpekad som en av åtta regionala stadskärnor. För att den verkligen ska uppfattas som en stad krävs att osammanhängande stadsdelar som Handen, Brandbergen, Jordbro och Vendelsömalm förenas och både fysiska och mentala barriärer rivs. Spårbilsbanor har i diskussionerna kommit att uppfattas som ett möjligt och intressant medel. Kommunen pekar på Forskningsprogrammet om städers dynamik som antyder att kommuner med fler än invånare växer av egen kraft, medan mindre tätorter tappar utan yttre stimulans 11. Haninges stadsbygd har sammantaget invånare, medan varje stadsdel stannar på som mest invånare. Att tänka stad är alltså viktigt också i ett regionalt utvecklingsperspektiv menar kommunen. Givet järnvägens läge i förhållande till stadsdelarna finns ett stort behov av att knyta samman exempelvis Brandbergen med Haninge centrum och därmed skapa en kontakt med pendeltåg. Spårbilar har därför väckt intresse bland kommunens planerare och politiker. Haninge deltar i Energimyndighetens projekt Uthållig kommun och kommunfullmäktige har beslutat att kommunens utsläpp av koldioxid ska minskas med 25 procent från 2005 till En särskild klimatstrategi har upprättats vari transporternas bidrag till de totala utsläppen i kommunen beräknats till hela 70 procent, varav personbilsresandet utgör 40 procentenheter. En viktig uppgift är därför att finna åtgärder som minskar bilresandet i kommunen. En resvaneundersökning planeras för att kartlägga hur resandet i kommunen egentligen ser ut. Biltrafikandelen av personresorna är lägre än för Stockholms län som genomsnitt. Gällande översiktsplan för Haninge kommun är antagen i februari Arbetet med aktualitetsprövning av denna inleddes i maj 2009 och beräknas pågå fram till sommaren Samtal i Haninge stadshus 8/5 med Martin Ragnar, Britta Orring, Jeanette Flodqvist, Karin Österdahl, Pelle Svensson med flera 11 Föredrag av professor Börje Johansson, Handelshögskolan i Jönköping vid Nordic Urban Forum 2009: "Hur stor måste en stad vara för att leda sin egen utveckling?".

17 17 Ett planprogram har tagits fram för utbyggnad av stadsdelen Vegastaden och de första detaljplanerna för området remissbehandlades våren I den gällande översiktsplanen går det eventuellt att tolka allmän plats som möjliga reservat för spårbilsnät. Den kollektiva trafiken i och från kommunen bedöms som relativt bra i vissa avseenden - från Handen till Stockholm C avgår ett pendeltåg var femtonde minut under stora delar av dygnet. Bostadsområdet Brandbergen har goda direktbussförbindelser till centrala Stockholm, med sexminuterstrafik i morgonrusningen. Denna i sig utmärkta trafik leder dock boende bort från Brandbergen utan att de passerar Handen. Direktbusstrafiken kan därför också sägas bidra till att vidmakthålla den splittrade stadsstruktur som Haninges stadsbygd utgör. Från Söderbymalmsskolan, ett par hundra meter öster om centrum på väg mot Brandbergen, går bussar i genomsnitt i femminuterstrafik till Handen-terminalen i morgonrusningen. Problemet med kollektivtrafiken i övrigt är att under större delen av dygnet är turtätheten gles och vid busshållplatserna och på pendeltågstationen blir väntetiderna därför långa (upp till 30 minuter). Detta bedöms inte tillräckligt attraktivt för att locka fler till kollektivtrafiken. Dagens busstrafik i Haninges regionala stadskärna inklusive den planerade stadsdelen Vegastaden kräver 15 bussar. Pendeltågstationerna ligger dessutom perifert i förhållande till kommunens bostadsområden och behöver därför effektiv matning med busstrafik. För att stärka Haninge som regional kärna bedöms Haninges karaktär av stad behöva stärkas. Haninges stadsbygd har invånare. Kommunen vill främja attraktionskraften hos den egna stadskärnan så att kommunens invånare i de olika stadsdelarna ser sig som invånare i en stad, och ser Haninge centrum som sitt naturliga centrum. Ett led i detta är att restiden till pendeltågstationerna behöver minska från de solitära bostadsområdena. Spårbilar bedöms som intressanta för att klara de olika mål kommunen formulerat. Det finns gott om utrymme i befintlig väginfrastruktur. Med anropsstyrd spårbilstrafik skulle problemet med de långa väntetiderna i kollektivtrafiken försvinna. En annan aspekt, som framhålls, är att det i Handens centrala stadsbygd inte finns någon känslig kulturmiljö där konflikter kan uppstå i form av visuella och fysiska intrång. Spårbilar bedöms kunna ersätta den glesa lokala busstrafiken. Spårbilar antas kunna möta behovet av att binda ihop kommunens olika delar till en stad för att skapa ökad social hållbarhet. Effekter för resandet bedöms vara att kollektivtrafiken skulle bli attraktivare. Samtidigt skulle biltrafikens framkomlighet i gatunivå öka. Beräkningar av den sammanvägda effekten av dessa aspekter har inte gjorts. Det finns en idéskiss till ett spårbilsnät som förbinder de olika stadsdelarna i kommunen med Haninge centrum (figur 12). Förslaget har tagits fram på initiativ av kommunens utvecklingsdirektör. Med det skisserade spårbilsnätet bedöms de fysiska och mentala barriärerna mellan de olika stadsdelarna kunna överbryggas. Någon mer fullständig utredning av spårbilar finns inte ännu. Effekter av hur resvanor och färdmedelsandelar med olika trafikslag skulle påverkas av detta spårbilsnät har inte analyserats. En förbindelse mellan Haninge centrum och Flemingsberg, med bland annat fjärrtågstation och universitet, nämns som en intressant möjlighet i framtiden. Figur 12: Förslag på spårbilsslingor i Haninges stad Med en antagen kostnad per km enkelspår inklusive spårbilar på 70 mnkr per km (dubbelspår 100 mnkr per km) bedöms Slinga Brandbergen kosta 450 mnkr, Slinga Jordbro 600 mnkr, Slinga Vega 300 mnkr och Slinga Länna 375 mnkr. Fullt utbyggt skulle det

18 18 sammanlagda skissade spårbilsnätet bestå av 36 km enkelspår varav 8 km parallella, till en kostnad på 2500 mnkr. Kommundelarna Västerhaninge och Krigslida har invånare och var sin egen pendeltågstation. Kommunen för diskussioner om att förlägga ett nytt nationellt hästsportcentrum till Krigslida. Aktörerna bakom Täby Galopp och Solvalla planerar att flytta sin verksamhet och driva ett gemensamt hästsportcentrum. I Krigslida har kommunen pekat ut ett markområde på 200 hektar som bedöms som lämpligt. Markområdet ligger i direkt anslutning till motorväg 73 men med ett avstånd till Krigslida pendeltågstation på 1,5 km. Hur transporterna ska lösas till och från ett så stort besöksmål respektive arbetsplats, som ett hästsportcentrum skulle utgöra, är en central fråga som kommunens planerare för närvarande diskuterar. En alternativ sträckning för en spårbilsbana i Haninge kommun är således mellan Krigslida pendeltågstation och det planerade hästsportcentrumet. Någon närmare utredning om hur detta skulle se ut har inte hunnit göras. Intressenterna bakom flytten av Täby galopp och Solvalla avser att presentera en plan för hur man tänker gå vidare och med vilka kommuner man vill förhandla. Kommunen behöver mer kunskap om vad spårbilar skulle innebära i olika aspekter innan man kan låsa sig för åtaganden. Därför ses det som viktigt att bevaka utvecklingen och följa samt resonera med utredningen om lokalisering av pionjärbanor i Sverige. Intresset samt inställningen att inte binda upp kommunen innan det finns mer kunskaper bedöms finnas hos både majoriteten och oppositionen. Kommunen anser att SL är en nyckelaktör för att en utveckling av spårbilsnät ska komma till stånd. Kommunledningen är angelägen om att få en bättre bild om vilka ekonomiska åtaganden som skulle krävas vid anläggandet av en pionjärbana i kommunen. Kommunen är troligen inte beredd att gå in med någon större finansieringsinsats. Huruvida det finns möjligheter att finna ett konsortium av intresserade finansiärer bedöms som en för tidigt väckt fråga. Atrium/Ljungberg, fastighetsägaren som äger handelsområdet där Coop Forum ligger och som just nu är under expansion, nämns som en möjlig intresserad aktör, liksom ICA Maxi som också ligger i anslutning till det tänkta spårbilsnätet. AB Svensk Galopp äger marken där Täby Galopp i dag ligger och är en stor exploatör som kan ha intresse av att delfinansiera en utbyggnad av bra kommunikationer till det tänkta nya hästsportcentrat. Kommunen kan vara intresserad av en virtuell animering av det tänkta spårbilsnätet. Haninge kommun styrs för närvarande av en majoritet bestående av allianspartierna och miljöpartiet. Denna majoritet har visat ett tydligt intresse genom att ge tjänstemännen i uppdrag att sondera möjligheterna att införa ett spårbilsnät i kommunen. Även oppositionen är positiv till mer kunskap om vad spårbilar kan innebära för kommunen men mer kunskap önskas innan långtgående ekonomiska åtaganden görs på detta område. Haninge är en av medlemskommunerna i Kompass. Ett seminarium om spårbilens potential som transportsystem i Haninge hölls för tjänstemän och politiker den 20 mars Botkyrka 12 Botkyrka med invånare är en geografiskt splittrad kommun som trafikmässigt kan sägas bestå av två delar med omkring invånare vardera. Tunnelbanan försörjer den norra delen av kommunen bestående av stadsdelarna Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg, där 12 Samtal 8/5 med Lars Olson och Peter Nyberg i Botkyrka kommunalhus.

19 19 också E4 passerar, medan pendeltåget trafikförsörjer den södra delen bestående av Tumba och Tullinge. Mellan den norra och södra delen saknas en kraftfull tvärförbindelse. Det finns viss busstrafik men turtätheten är gles. Som följd av detta har den södra delen dålig kontakt med den regionala kärnan Kungens Kurva och Skärholmen tillhörande Huddinge respektive Stockholms kommuner. Från den norra delen är förbindelsen dålig till Flemingsberg som är en annan viktig regional kärna i angränsande Huddinge kommun. Denna struktur har gett som konsekvens att kommunen funktionellt är tudelad. Ett exempel är att arbetskraft i den norra tunnelbanedelen inte söker sig till arbetsplatser i pendeltågsdelen trots att avståndet fågelvägen är kort. Kommunen eftersträvar att bättre integrera de olika kommundelarna med varandra, inte minst för att bättre dra nytta av närheten till de regionala kärnorna Kungens Kurva/Skärholmen och Flemingsberg och den möjliga service och arbetsmarknad som dessa kan erbjuda. Nuvarande översiktsplan är från 2002 och kommunen har påbörjat en översyn av den. En klimatstrategi har antagits av kommunfullmäktige i juni 2009 med mål att kommunen som organisation år 2015 ska vara fossilbränslefri och år 2020 klimatneutral. Kommunen som helhet ska enligt målen vara fossilbränslefri år 2030 och vara klimatneutral år En minskning av klimatpåverkande utsläpp från persontransporter är en nyckelfråga för att uppnå målen. Det finns mot denna bakgrund en politisk ambition att öka andelen resande med spårburen trafik. Bland annat diskuteras en förlängning av tunnelbanan från Norsborg till Tumba. Spårbilar ses av kommunens politiker och planerare som ett möjligt alternativ för att binda ihop kommunens norra och södra delar. Kommunen har utrett korridorer/stråk för snabbspårväg mellan Flemingsberg-Tullinge/Riksten samt Riksten-Tumba-Alby-Fittja. Spårbil kan i framtiden vara intressant som alternativ för delar av ovanstående sträckningar, anser kommunen. Det finns ett blocköverskridande politiskt intresse i kommunen för att öka kunskapen om spårbilsystem och dess potential. Spårvägar diskuteras regionalt på Södertörn i form av den så kallade Snabbspårväg Syd mellan Älvsjö-Kungens kurva/skärholmen-flemingsberg. I november 2007 fattade kommunstyrelsen beslut om att ta fram ett program för området Hågelby-Eriksberg. Familjen Lindgren (tidigare ägare av Gröna Lund i Stockholm) har planer på att anlägga en familjepark i Hågelby med omnejd. En sådan attraktion kommer att utgöra ett populärt besöksmål och det kommer att krävas nya sätt att ta sig till och från området. I utredningsuppdraget ingår att undersöka möjligheten till spårbilar i området. Uppdraget omfattar även att hitta ett alternativt läge till Hågelbyleden. Ett spårbilsystem är tänkt att koppla ihop den norra delen med den södra delen. Det finns ännu inga närmare planförslag eller kostnadsberäkningar för spårbilsnät. Kommunen har med fokus på den planerade exploateringen i Hågelby beställt underlag om resandet och hur det skulle påverkas av en spårbilbana. En första etapp för ett spårbilsnät skulle vara mellan Alby och Tumba förbi Hågelby. I kommunens budget finns inga investeringsmedel för spårbilsnät. Kommunen är öppen för partnerskap med aktörer som kan gagnas av en spårbilsutveckling genom nya etableringslägen.

20 20 Kommunen har underlag för att göra 3D-animationer och på planerarsidan finns ett stort intresse för virtuell animering. I närtid finns problem att animera en förväntad utbyggnad av spårbilar eftersom detaljplaneringen inte är färdig. Kommunen är medlem i spårbilsnätverket Kompass. Huddinge 13 Huddinge kommun, med invånare, deltog i EU-projektet EDICT, där den svenska delen av projektet bestod i att studera en spårtaxibana mellan Kungens kurva och Skärholmen 14. För närvarande pågår ett arbete med en fördjupad översiktplan för Kungens kurva. Inriktningen i den fördjupade översiktsplanen är att planera för Snabbspårväg Syd men möjligheten för spårbilar ska inte byggas bort. Planförslaget omfattar dock inte något markreservat för spårbilar. I det fall fastighetsägarna i Kungens kurva visar ett starkt intresse för spårbilar ser Huddinge kommun positivt på att pröva frågan om anläggande. Kommunen anser att spårbilar kan vara en del i utvecklingen mot ett hållbart resande. I översiktsplanen, som antogs 2001, finns ett reservat för Spårväg Syd som är tänkt att förbinda Flemingsberg med Älvsjö via Fruängen, Skärholmen och Kungens kurva. Kommunens arbete med planering för ny spårburen trafik har hittills inriktats på Spårväg Syd. Det finns inga planförslag för banor eller bansystem eller beräkningar av vilka trafikuppgifter som en pionjärbana eller ett första bansystem skulle kunna lösa utöver de studier som gjordes inom ramen för EDICT-projektet. Inställningen bland kommunens politiker till idén om spårbilar är positiv men kring ekonomi och genomförande finns vissa tveksamheter. Frågan om investeringar i pionjärbana eller realtidsanimering har inte behandlats i kommunen. Det finns för närvarande inga medel avsatta för fortsatta utredningar kring spårbilar. Det finns i dag ingen kännedom om privata investerare och driftbolag är beredda att delfinansiera en pionjärbana. En animering av en spårbilsbana gjordes inom EDICT-projektet. Om fastighetsägarna i Kungens kurva visar ett starkt intresse för spårbilar ser Huddinge kommun positivt på att pröva frågan om anläggande. Norra länsdelen Stockholms läns norra del sammanfaller här med landskapet Upplands del av länet. Vi har tidigare redovisat Akademiska Hus planer i den så kallade Vetenskapsstaden och Stockholmsutställningens planer på Järvafältet. Båda dessa planer berör inte bara Stockholms kommun utan även Solna och Sollentuna. Dessa kommuner har dock inte anmält något intresse till utredningen, vilket naturligtvis inte behöver vara liktydigt med ett ointresse. Sex Upplands -kommuner har anmält intresse av spårbilsutveckling i sin kommun. 13 E-postsvar från Gunilla Wastesson och Gunilla Sundström, Huddinge kommun 14 EDICT - European Demonstration of Innovative City Transport: Sammanfattning av svensk rapport. Transek PM , Stockholm

Bilaga 4 till rapporten Pionjärbanor för spårbilar Ds nr 2009:48

Bilaga 4 till rapporten Pionjärbanor för spårbilar Ds nr 2009:48 1 Bilaga 4 till rapporten Pionjärbanor för spårbilar Ds nr 2009:48 Intresset för pionjärbanor och utveckling av spårbilssystem Den här bilagan innehåller en relativt detaljerad redovisning av intresset

Läs mer

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen mm4 2016-11-24 Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen 2018-2029 Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse till länets kommuner önskat

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser Föredragande landstingsråd: Christer Wennerholm ÄRENDET Motionärerna föreslår

Läs mer

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation. 2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana

Läs mer

Pionjärbanor för spårbilar, analys och aktuella förutsättningar (Ds 2009:49). Svar på remiss från Näringsdepartementet.

Pionjärbanor för spårbilar, analys och aktuella förutsättningar (Ds 2009:49). Svar på remiss från Näringsdepartementet. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET STADSBYGGNADSKONTORET 2009-11-17 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01843 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-20085-32 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm Förord Orange linje behövs! Idag växer Stockholms län med cirka 40 000 invånare per år. Det innebär stora utmaningar för hur Stockholm ska kunna möta

Läs mer

Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg

Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg - En helt ny nordsydlig Orange linje och kraftfulla satsningar på utökade tvärbanor i södra och norra Stockholmsregionen Gynnar främst kvinnligt resande Kopplar

Läs mer

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(5) Samlad effektbedömning OBJEKT: BROMMAPLAN DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-22 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Brommaplan är en av Stockholms större trafikknutpunkter

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:46 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 1 (8) HANDLÄGGARE Marika Norrberg 08-535 365 65 Marika.norrberg @huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 Förslag till beslut Nämnden beslutar

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan Gemensamt yttrande från Arlandaregionen över - Ny länsplan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Under

Läs mer

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015.

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. Förslag till beslut föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg

Fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg Fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg 10-01-22 1 Fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg Flemingsberg - idag och visionen för 2030 Fördjupad översiktsplan

Läs mer

Stockholmsbågen - från vision till verklighet

Stockholmsbågen - från vision till verklighet #stockholmsbågen Stockholmsbågen - från vision till verklighet Seminarium #4 27 mars 2015 Intern information Intern information Restid idag (inkl. 1-4 byten) Restid i Bågen (0 byten) Tidsskillnad Haninge

Läs mer

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Politisk överenskommelse om en tunnelbanelösning för Ostsektorn Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö kommuner är överens om att gemensamt

Läs mer

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor

Läs mer

Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda 1(6) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Version Trafiknämnden 2013-12-10, punkt 8 TN 2013-0695 Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:78 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:20 av Lars B Strand och Maria Wallhager (fp) om byggandet av Tvärbanans Älvsjögren Föredragande landstingsråd: Anna Berger Kettner

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 1 Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 2013-01-14 2 Anders Lindström Förvaltningschef i Trafikförvaltningen

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Program för linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna Kommun

Program för linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna Kommun Program för linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna Kommun Programsamrådshandling 2015-03-06 Dnr 2015/0229 KS203 Visionsbild över Väsjön (illustration: DinellJohansson)

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-08-22 89 Stomnätsstrategi etapp 2 yttrande (KS 2013.080) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår

Läs mer

Remiss teknisk justering länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025

Remiss teknisk justering länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 REMISS 1 (10) Enheten för samhällsplanering Robert Örtegren Remiss teknisk justering länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Länsstyrelsen avser göra en teknisk justering av Länsplan för

Läs mer

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 2013-03-22 Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 Förslaget till stomnätsstrategi för Stockholms län, etapp 2, har tagits fram av Trafikförvaltningen vid Stockholms

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Ärendet och dess beredning

Ärendet och dess beredning Bilaga 9 Landstingsrådsberedningens skrivelse den 24 oktober 2007 Motion 2007:6 av Lena-Maj Anding m fl (mp) utredning av spårbilssystem Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm Ärendet Motionärerna

Läs mer

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag KOMMUNKONTORET 2009-09-22 EWA JUNGSTEDT/HENRIK LUDVIGSSON DNR 259/2009-210 KOMMUNSTYRELSEN Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag Beslutsunderlag

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2.

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2. SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande Anders Hallmén Sidan 1 av 7 Diariekod: 300 Kommunstyrelsen Remiss av stomnätsstrategin, etapp 2 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår

Läs mer

Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050.

Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050. 2012-03-01 Till Trafikverket Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050. Dags att satsa på Södertörn Södertörnssamverkan -

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Förändringar i SL-trafiken 2015/2016

Förändringar i SL-trafiken 2015/2016 Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-03-05 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 26 mars 2015 Förändringar i SL-trafiken

Läs mer

18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15

18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 31 (46) Sammanträdesdatum 2015-04-27 Dnr KS 2015/40 18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15 Sammanfattning

Läs mer

Cykeln och hållbar stadsutveckling

Cykeln och hållbar stadsutveckling Cykeln och hållbar stadsutveckling Cyklingen dagsläget Cykeln i transportpolitiken Infrastrukturplanen 2014-2025 Planeringsmodellen Föredragning vid Socialdepartementets möte om cykelplanering 2014-06-10

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Moderat spårvägsvision för Stockholm

Moderat spårvägsvision för Stockholm Moderat spårvägsvision för Stockholm - en del av framtidens moderna och miljövänliga kollektivtrafik Augusti 2010 När Stockholm växer måste också kollektivtrafiken växa När Stockholm växer måste också

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 2013-07-02 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/371-311 Kommunstyrelsen Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 Yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslaget

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Kungens kurva - Skärholmen

Kungens kurva - Skärholmen resurs pporten e vs i de yttre Kungens kurva - Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Kungens kurva Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen

Läs mer

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Åkalla - Barkarby station.

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Åkalla - Barkarby station. Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-02-18 LS 2015-0142 Landstingsstyrelsen Lokaliseringsutredning för tunnelbana till Järfalla/Barkarby Föredragande landstingsråd:

Läs mer

PM Roslagsvägen möjliga förändringar över tid. Bilaga 9

PM Roslagsvägen möjliga förändringar över tid. Bilaga 9 Bilaga 9 Sidan 1 av 7 PM Roslagsvägen möjliga förändringar över tid Sidan 2 av 7 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 2. Roslagsvägen idag 3 3. Område i förändring 4 4. Roslagsvägen i framtiden 5 4.1 Överdäckning

Läs mer

MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN

MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN För att Stockholmsregionen ska kunna fortsätta växa och utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt behövs mer kapacitet i kollektivtrafiksystemet. STOCKHOLM BLAND DE SNABBAST

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan

Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan 16 november 2009 Samhällsutveckling Rune Andersson Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan Det projekt för vilket medel söks handlar om att utveckla

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Inledning Stadsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbete för ungefär 130 bostäder på två platser längs gatorna Västerled, Nyängsvägen och Koltrastvägen i stadsdelarna Abrahamsberg, Stora Mossen och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor

Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor 19, KS 2013-01-21 15:30 KS: 213/2012 2012-12-27 Dnr: KS213/2012 Handläggare Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor Sammanfattning Stockholms läns landstings Tillväxt- och planeringsutskott

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget.

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-21 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Lokalbussar som cirkulerar i Nykvarn KS/2014:373 Medborgarförslag: Förvaltningens

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning OBJEKT: BYTESPUNKTER FÖR BUSS DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-31 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Upprustningsåtgärder av bytespunkter

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Svar på interpellation av Ann-Marie Högberg (S) och Emil Högberg (S) om Spårväg Syd

Svar på interpellation av Ann-Marie Högberg (S) och Emil Högberg (S) om Spårväg Syd 7 december 2012 1 (1) Kommunfullmäktige Svar på interpellation av Ann-Marie Högberg (S) och Emil Högberg (S) om Spårväg Syd Till att börja med vill jag understryka att Spårväg syd är ett av de viktigaste

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Enheten för samhällsplanering Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Länsplan

Läs mer

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik memo04.docx 2013-06-14 Uppföljning av fördubblingsmål Bakgrund, syfte och mål Partnersamverkan för

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,

Läs mer

Fokus förändring: PODCARS

Fokus förändring: PODCARS Fokus förändring: PODCARS VD Institute for SustainableTransportation www.podcar.org Scandinavian Petroleum Technic Stockholm 11/11 2010 SPT: Fokus förändring 11/11 2010 Institute for Sustainable Transportation

Läs mer

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda.

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda. 2013-03-26 Stockholm Nordost Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Tvärförbindelse Roslagsbanan

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Spårbilar nytt resande på spår. En möjlig utveckling av ett långsiktigt hållbart resealternativ i Sverige

Spårbilar nytt resande på spår. En möjlig utveckling av ett långsiktigt hållbart resealternativ i Sverige Spårbilar nytt resande på spår En möjlig utveckling av ett långsiktigt hållbart resealternativ i Sverige Omslagsbild: Spårbilssystem i svenskt vinterväder. Från Vectus testbana i Uppsala. Produktion: Näringsdepartementet

Läs mer

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun Diarienummer: 13SPN/0398 Datum:2013-05-20 Författare: Paula Rönnbäck, Patrik Stenberg Förvaltning/ kontor: SBK/planenhet E-post: paula.ronnback@varmdo.se patrik.stenberg@varmdo.se Förslag på platser för

Läs mer

Genomförandebeslut avseende Barkarby bussterminal

Genomförandebeslut avseende Barkarby bussterminal 1(6) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 070-786 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-12-22 Trafiknämnden 2015-01-19, punkt 5 Ärende/Dok. id. TN 2015-0993 Infosäk. klass K1 (Öppen)

Läs mer

Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att

Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att Sida 16 (42) Del 2 Öppna delen 31 Inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 - Svar på remiss. Dnr: 289/2015 Beslut: stadsdelsnämnd beslutar att 1. Godkänna förvaltningens förslag till svar på remissen.

Läs mer

Statlig cykelpolitik

Statlig cykelpolitik Statlig cykelpolitik Statliga infrastrukturpengar till cykel 2014-2025. Föredragning för Riksdagens cykelnätverk 12 mars 2014 Krister Spolander www.spolander.se Åren 2000-2012 Åren 2012-2013 Planeringsdirektiven

Läs mer

Ekerö kommuns transportförsörjning

Ekerö kommuns transportförsörjning Region Stockholm 171 90 Solna Sundbybergsvägen 1 Telefon: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 Johan Söderman Väg och trafik söder johan.soderman@vv.se Direkt: 08-757 67 80 Mobil: 070-632 85 26 Datum:

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Åtgärder enligt fyrstegsprincipen Enligt fyrstegsprincipen, som redovisas mer utförligt i kapitel 1.2, ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg.

Läs mer

i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson

i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson Bus Rapid Transit (BRT) är ett koncept som bygger på att utnyttja bussens fördelar när uppgiften är att skapa bekväm och snabb kollektivtrafik till måttlig kostnad.

Läs mer

Förslag till yttrande över motion 2014:6 av Anna Sehlin m.fl. (V) om förlängning av tunnelbana från Hjulsta till Barkarby

Förslag till yttrande över motion 2014:6 av Anna Sehlin m.fl. (V) om förlängning av tunnelbana från Hjulsta till Barkarby 1(3) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se 2015-01-22 Trafiknämnden 2015-02-03, punkt 11 TN 2014-0321 Förslag till yttrande över motion 2014:6 av Anna Sehlin m.fl. (V) om förlängning

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

nya bostäder för en hållbar framtid

nya bostäder för en hållbar framtid 20 000 nya bostäder för en hållbar framtid Tre fokusområden STOCKHOLM Kungens kurva Skandinaviens största shoppingområde expanderar Skandinaviens största shoppingområde Kungens kurva-skärholmen växer med

Läs mer

Sverigeförhandlingen Lägesredovisning 2

Sverigeförhandlingen Lägesredovisning 2 PM 2015:207 RI (Dnr 111-1591/2015) Sverigeförhandlingen Lägesredovisning 2 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Anmälan av Sverigeförhandlingen Lägesredovisning 2 godkänns.

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

B OTKY RK A. Kungens kurva - Skandinaviens största shoppingområde expanderar. Segeltorp. Älvsjö Skärholmen. Kungens kurva.

B OTKY RK A. Kungens kurva - Skandinaviens största shoppingområde expanderar. Segeltorp. Älvsjö Skärholmen. Kungens kurva. Kungens kurva - Skandinaviens största shoppingområde expanderar Skandinaviens största shoppingområde Kungens kurva-skärholmen växer med ett nytt IKEA-varuhus och en spa- och wellnessanläggning med hotell

Läs mer

FÖRORD. Tyresö, November 2009

FÖRORD. Tyresö, November 2009 DEL 1 FÖRORD Det här examensarbetet startade som en idé under våren 2009 och slutfördes i november samma år. Handledare har varit Erland Ullstad och Anders Törnqvist, Blekinge Tekniska Högskola, tack för

Läs mer

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006 Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006 Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 29 maj 2006. Dokumentet har producerats av SWECO FFNS arkitekter. Framsida - Ennäsudden vid Östanå och kv.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

Södertörnskommunernas yttrande över Regional cykelplan för Stockholms län

Södertörnskommunernas yttrande över Regional cykelplan för Stockholms län 2013-05-06 Södertörnskommunernas yttrande över Regional cykelplan för Stockholms län Ett förslag till en Regional cykelplan för Stockholms län har skickats ut på remiss av Trafikverket Region Stockholm,

Läs mer