Frågor och svar om avfallsförbränning på Filbornaverket

Transkript

1 Frågor och svar om avfallsförbränning på Filbornaverket 1. Vad är huvudskälen till att NSR och Öresundskraft vill bygga anläggningen? Lokal behandling av brännbart avfall och minskade transporter Produktion av fjärrvärme NSR transporterar idag brännbart avfall till ett antal anläggningar i södra Sverige. Mindre mängd avfall deponeras också med dispens. Produktionen av fjärrvärme ersätter en del av produktionen vid det åldrande Västhamnsverket. Västhamnsverkets produktionskostnader ökar i och med ökade bränslekostnader (träpellets). I kombination med att Västhamnsverket tappar intäkter för elcertifikat från och med år 2012 innebär det ökade fjärrvärmetaxor om inte Öresundskraft investerar i en ny anläggning. 2. Varför fortsätter inte NSR att deponera avfallet och ta ut deponigas? Det är förbjudet att deponera brännbart eller organiskt avfall. Dispens från förbudet kan fås om det finns brist på förbränningskapacitet. De senaste åren har NSR deponerat sådant avfall på dispens, men har lyckats handla upp ökade mängder förbränningskapacitet i andra anläggningar, med långa transporter och dyra kostnader som följd. 3. Hur kommer det sig att Öresundskraft är med här? Är det bestämt att Öresundskraft ska bygga anläggningen? Öresundskraft måste på något sätt vara involverad i projektet. Oavsett vem som bygger anläggningen kommer Öresundskraft att hantera den fjärrvärme som anläggningen producerar. Öresundskraft och NSR har i mars 2009 skrivit en avsiktsförklaring om att bygga anläggningen. Hur ägar och samarbetsformen kommer att se ut är inte klart ännu. 4. Varför ska ni öka maximal tillförd bränslemängd från 65 till 85 MW samt öka på årsmängden från ton till ton? Vi tror att anläggningen annars ganska snart kan vara för liten och att det då skulle behövas byggas ytterliggare en. När tillståndet gavs 2007 så ansågs det tillräckligt med både 65 MW och årston. Dock så kommer anläggningen inte att stå klar förrän 2012 och den ska vara tillräckligt stor för att klara ett långsiktigt behov även flera år efter Med hänsyn till en kraftig befolkningsökning genom ökad inflyttning till regionen så tror vi att det är en nödvändighet. 1

2 Enligt prognoser för Helsingborgs stad (se ref HBG hemsida, Statistik om Helsingborg och dess omvärld, rapport 4:2008) så förväntas befolkningen i Helsingborg öka med 14,2 procent till år Avfall Sveriges statistik visar att hushållsavfallsmängderna har ökat med 23,8 procent under åren 1998 till (Se rapport Avfalls Sveriges hemsida Svensk avfallshantering 2008 ). Från året 2006 till år 2007 ökade den med 4,8 procent. Dock syns inte denna ökning för hushållens restavfall i NSR regionen, mycket tack vare den fastighetsnära insamlingen av återvinningsmaterial, organiskt avfall och restavfall. 5. Om ni bygger så stor anläggning som 85 MW tillförd bränslemängd så räcker väl inte årston till hela årets timmar? Anläggningen kommer inte att gå på fullast hela året. En del av avfallet, såsom verksamhetsavfall, kommer att huvudsakligen förbrännas under vinterhalvåret då fjärrvärmebehov finns. När vi simulerar en framtida produktion så försöker vi lägga störst förbränning/produktion när fjärrvärmenätet har störst behov av värme. Då vi har spillvärme från Kemira sommartid kommer revision av anläggningen, ett cirka 4 veckor långt stopp då anläggningen gås igenom, att förläggas på sommaren. Under försommar och sensommar kommer anläggningen att gå på dellast. Revisionsstoppet innebär att avfallet behöver lagras under kortare tid eller att vi samarbetar med annan förbränningsanläggning som inte stannar när vi stannar. Den större effekten från 65 till 85 MW skall också ses som en försäkran om att klara framtida förbränningsbehov. Dessutom kan den större anläggningen klara av högre effekttoppar vintertid och därmed minska behovet av olja. 6. Kommer inte alla andra energibolag och avfallsentreprenörer att vilja elda sopor då ni får betalt för det, och kan det vara så att på sikt så kommer det inte finnas några kvar att elda om alla vill ha soporna och källsorteringen ökar? Kommer ni då att importera sopor från annan region eller utomlands? Det kommer att vara en konkurrens om avfallet. Men, en stor kostnad i sammanhanget är transportkostnader och vi ligger i en region där det inte finns andra motsvarande anläggningar (närmaste är Malmö och Halmstad). Prognoser visar att det kommer att finnas tillräckligt med avfall i regionen. Idag finns en underkapacitet som behöver fyllas och både befolkning och därmed total avfallsmängd ökar för varje år. Skulle det i framtiden visa sig att avfallsmängderna minskar så kraftigt att det är svårt att finna tillräckligt med bränsle kan en del av avfallet ersättas av något 2

3 annat bränsle, exempelvis bark, sågverksavfall och industriavfall. Detta kommer bolaget att söka tillstånd för. Den typ av panna som är planerad för anläggningen klarar ett oförädlat bränsle. Att avfall skulle importeras från andra länder är osannolikt eftersom ett oförädlat avfall är skrymmande och dyrt att transportera långa sträckor. Förädlat avfall innebär en hög kostnad för hantering, avfallet ska krossas, sorteras och kompakteras om längre transporter ska vara lönsamma. Därmed är det inte rimligt av ekonomiska skäl att förädlat avfall kommer att förbrännas i en panna som klarar oförädlat avfall. 7. Kommer utsläppen från anläggningen att förändras om ni ökar effekten och har rökgaskondensering? Nej, de villkor som har angetts kommer att hållas. Rökgaskondensering innebär att rökgaserna tvättas i ett extra steg innan de släpps ut. Vattnet från rökgaskondenseringen, som har fångat upp föroreningar från rökgaserna, renas innan det släpps ut. Vi jobbar hela tiden på att avgifta kretsloppet, varje dag, varje timme. Som nämnts ovan har vår ursprungliga ansökan har kompletterats med en ny för att vi ska kunna utvinna så mycket energi som möjligt ur rökgaskondenseringen. Men i stället för att ha en våt process bygger vi en torr process. Vi tar hand om kondensen och gör energi av det också. De miljöfarliga partiklarna fastnar i vattenreningen. Och självklart är de partiklarna klart under gränsvärdena för vad som är tillåtet att släppa ut idag. Under en intrimningsfas av verket kan det vara så att det bli ett högre utsläpp under någon dag under provdriften men vår eftersträvan är att utsläppen ska hållas så korta som möjligt. Vi strävar också efter att utvecklas med tekniken men måste söka tillstånd på den teknik som finns idag. När vi genomför upphandlingen av teknik ställer vi frågan till marknaden om vem som har den effektivaste processen. 8. NSR får betalt för att ta emot soporna. Kommer detta att göra att antingen sophämtningen blir billigare eller fjärrvärmen blir billigare? Avfallet måste på något sätt tas om hand och det medför kostnader. I en egen anläggning kan transporter minskas och därmed kostnader sparas. Dock står behandling/förbränning av avfall bara för en viss del av kostnaderna för sophanteringen. Intäkterna för soporna till förbränningsanläggningen behövs för att täcka merkostnaderna för denna typ av anläggning. Anläggningen är kostsam med avancerad och dyrbar rening, vilken kan motsvara upp till hälften av anläggningens 3

4 investeringskostnad. Även kostnader för underhåll är högre på denna typ av anläggning jämfört med en icke avfallseldad anläggning. Anläggningen behöver byggas, för de stigande bränslepriserna på pellets kommer att få stor påverkan på framtida fjärrvärmepriser. 9. Kommer produktionen vid denna anläggning att påverka ert mottagande av spillvärmen från Kemira/IPOS? Spillvärmeutnyttjande är väl miljömässigt mest korrekt att prioritera? Vi har gjort simuleringar av produktionen för anläggningen i framtiden och kan inte se att det nämnvärt kommer att påverka mottagandet av spillvärmen från Kemira. Det är huvudsakligen Västhamnsverkets fjärrvärmeproduktion som kommer att minska. En liten andel av spillvärmen kan komma att påverkas under sommarmånader då det är svårt att lagra hushållsavfall om anläggningen står stilla. 10. Kommer behovet av mer sopor till anläggningen att påverka källsorteringen så att hushållen istället ska sortera i brännbara fraktioner och släppa på miljösorteringen? Nej, anledningen är den ökade inflyttning med större mängder avfall totalt. Hushållens fastighetsnära insamling och verksamheternas källsortering av återvinningsmaterial ska fortsätta och utvecklas. För avfallsbränslet gäller att det är ett utsorterat bränsle. NSR arbetar redan med ett koncept för återvinningsmaterial, bränslemix och restmix hos företagen. Även andra bränslen än utsorterat brännbart avfall från hushåll och verksamheter finns med i nuvarande tillstånd, bland annat RT flis, bioaska och 25 GWh deponigas/år motsvarande 4,6 miljoner Nm 3. Vi ansöker nu också om att kunna använda till exempel GROT och sågverksspill inklusive bark som bränsle samt hela den producerade mängden deponigas på ungefär 14 miljoner Nm Kommer transporterna att öka till och från Filborna? Totalt sett förväntas inte transporterna att öka eftersom det brännbara avfall som idag kommer till anläggningen inte behöver transporteras bort till andra anläggningar. Nollalternativet (65 MW) kommer att medföra att sådant avfall som i framtiden inte får eller kan (av kapacitetsskäl) förbrännas i anläggningen måste transporteras till andra förbränningsanläggningar. Utbyggnadsalternativet (85 MW) innebär att sådana transporter i framtiden kan undvikas. 12. Kommer lukten att förändras från Filborna? 4

5 Avfall som levereras till förbränningsanläggningen förvaras i en sluten bunker där delar av förbränningsluften till pannan tas ifrån så undertryck skapas. Det gör att luft från bunkern inte läcker ut till omgivningen och därmed kommer avfallsförbränningen inte att medföra någon luktolägenhet. Utbyggnadsalternativet ger därför ingen påverkan eftersom denna åtgärd sker vid såväl noll som utbyggnadsalternativet. Om deponigasen utnyttjas i anläggningen kan gas med sämre kvallitet (hög luktpotential) användas och detta kan minska risken för luktproblem, tillsammans med andra åtgärder. Möjligen kan man också tänka sig att lukt från den idag öppna avfallshanteringen kommer att minska. 13. Kommer bullret att förändras från Filborna? Den något större anläggningen (85 jfr 65 MW) kommer att upphandlas med samma bullerkrav som NSR:s verksamhet idag. Skorstenshöjden kommer att vara högre varför bullret från skorstensmynningen till och med kan komma att bli något lägre. 14. Är det miljömässigt rätt att elda sopor? NSR har tidigare förespråkat att förbränning skall undvikas. Innehåller inte soporna mycket plast som är fossilt och därmed inte bra för miljön? Det är riktigt att plast är ett fossilt bränsle. Idag finns ett lagstadgat producentansvar där alla är skyldiga att sortera ut tidningar och förpackningar för insamling och återvinning, det vill säga bland annat förpackningar av mjuk och hård plast ska sorteras ut från hushållens restavfall för materialåtervinning. Det pågår också statliga utredningar om att utöka producentansvaret till att omfatta material istället för endast förpackningar. En mindre mängd plast kommer dock att finnas kvar i restavfallet, exempelvis smutsig plast som inte går att rengöra ska kastas i restavfallet. Även utsorterat avfall från industrier innehåller en del plast som inte har sorterats ut. Den plast som går till förbränning har åtminstone blivit effektivt utnyttjad, dels som material i en produkt och därefter för el och värmeproduktion. Utbyggnadsalternativet innebär jämfört med nollalternativet minskade totala utsläpp, då förbränning vid annan anläggning skulle innebära ökade transporter och därmed ökad miljöpåverkan. Nedan är hämtat från Avfalls Sveriges hemsida: EU:s avfallshierarki prioriterar i första hand att man ska sträva efter att förhindra att avfall uppkommer framför allt genom förbättrade produktionsmetoder men också genom förändrade konsumtionsmönster. 5

6 Det avfall som uppkommer ska i första hand återanvändas, om möjligt, och i andra hand återvinnas. Återvinning kan ske genom att materialet eller energin återvinns eller att näringsämnena går i ett kretslopp. Bland återvinningsmetoderna finns exempelvis olika biologiska behandlingsmetoder som kompostering eller rötning, materialåtervinning för olika sorterade avfall samt förbränning med energiutvinning i särskilt anpassade förbränningsanläggningar. I sista hand kan deponering vara den enda lämpliga behandlingsmetoden utifrån geografiska, miljömässiga, tekniska och samhällsekonomiska bedömningar. Deponier ska dock så långt som möjligt utvinna deponigas som sedan kan energiutvinnas. Utsläppsnivåerna kommer att vara mycket låga från anläggningen och stor vikt kommer att läggas på att få hög energieffektivitet, d v s hög elverkningsgrad och totalverkningsgrad, från anläggningen vilket är en fördel ur miljösynpunkt. 15. Kommer ni att satsa på den mest avancerade tekniken (katalysator/scr) för att få ned kväveoxidutsläppen? Det är inte riktigt bestämt men vi kommer att satsa på att minimera kväveoxidernas bildande vid källan med olika förbränningstekniska optimeringar och sen får en teknisk ekonomisk utvärdering visa om SNCR/ammoniakinsprutning i eldstad eller SCR katalysator blir aktuellt. Vi har fått ett prövotillstånd och senare kommer slutgiltiga villkor att fastläggas. Tillståndsnivåerna är idag 200 mg/m 3 vi siktar på att, som årsmedel, komma väl under 100 mg/m Vad ska ni göra med askorna från förbränningen? Bottenaska består av material som inte är brännbart, till stor del skrot, glas och sten. Ur bottenaskan kommer metaller att tas tillvara för återvinning. Resten som ser ut som ett grovt grus kommer att i möjligaste mån återvinnas som konstruktionsmaterial i bland annat sluttäckning av gamla deponier under tätskiktet och inuti den nya deponin på Helsingborgsanläggningen. På sikt kommer dock en hel del att behöva deponeras. Därför är det viktigt för oss att använda ett så bra utsorterat avfallsbränsle som möjligt (främst fritt från obrännbart material som t ex sten, skrot och gips) eftersom det ger mindre mängd aska. Flygaskan fångas i rökgasreningen och består av ett finkornigt material med höga halter av bland annat metaller. Den ska inneslutas, så att föroreningarna inte sprids. Flygaskan kommer troligtvis att skickas till Norge för deponering. 6

7 17. Varför skickas flygaskan till Norge och hur hanteras den där? Hur mycket plats finns det kvar där? Rökgasreningsprodukten (flygaska + reagerad absorbent) från flertalet avfallsförbränningsanläggningar skickas till Langøya i Norge. Produkten har sådana egenskaper att den inte tillåts deponeras på deponier för farligt avfall. Orsaken är att dessa föroreningar är lättrörliga. Seden 1899 har det brutits kalksten på Langøya. Denna drift har resulterat i två store dagbrott på tillsammans närmare 10 millioner kubikmeter, under havsnivån. I det största dagbrottet i norr, fylls utrymmet med restprodukter från behandlat farlig avfall. I det andre dagbrottet bryts fortfarande kalksten som bland annat används före rökgasrening vid avfallsförbränning. Hanteringen är certifierat enligt miljöledningssystemet ISO Kontrollen av utsläpp till luft och vatten från dagbrottet sker i enlighet med en särskild koncession för verksamheten. Enligt företaget är hanteringen läcksäker och skulle det mot förmodan läcka kommer havsvatten att läcka in och inte tvärtom. Mer info: Hur ser tidplanen ut? Anläggningen beräknas vara i drift i slutet av