R A P P O R T : 1. Rapport om den ekonomiska brottsligheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "R A P P O R T 2 0 0 7 : 1. Rapport om den ekonomiska brottsligheten"

Transkript

1 R A P P O R T : 1 Rapport om den ekonomiska brottsligheten

2 1 Rapport om den ekonomiska brottsligheten 2007 Ekobrottsmyndigheten Box Stockholm Tel vx GRAFISK FORMGIVNING Synk Kommunikation, Stockholm TRYCK Elanders 2007

3 2 3 innehållsförteckning 4 Förord Myndighetssamverkan inom ramen för förordningen 6 1. Inledning 7 Samverkan mot ekonomisk brottslighet 9 På vilket sätt kan den ekonomiska brottsligheten skada viktiga samhällsområden 9 Inledning 9 Ekonomisk brottslighet hotar sysselsättningen 9 Ekonomisk brottslighet försämrar förutsättningarna för företagande 10 Ekonomisk brottslighet försämrar produktiviteten 11 Ekonomisk brottslighet leder till skattebortfall 11 Ekonomisk brottslighet hotar de finansiella marknaderna 12 Rapportens huvudsakliga inriktning Hur den ekonomiska brottsligheten har förändrats Brottsutvecklingen på ekobrottsområdet 15 Statistiska uppgifter om brottsutvecklingen 21 Kunskaperna om brottslighetens struktur har ökat 22 Aktörstyper, organisationsgrad och internationalisering 24 Exempel på ekonomisk brottslighet i några olika branscher Nya angreppssätt mot ekonomisk brottslighet har utvecklats Ny och ändrad lagstiftning förbättrar förutsättningarna för brottsbekämpningen 27 Viktigare förändringar i lagstiftningen 30 Kort analys av ny eller ändrad lagstiftning 41 Organisation och arbetsformer 42 Ekorådet 43 Livsmedelsprojektet 44 Penningtvättrapporten 45 De regionala samverkansorganen 46 Projektsamverkan 47 Modeller för samarbete Förslag till inriktning av myndighetssamverkan mot den ekonomiska brottsligheten Inledning 50 Grov organiserad brottslighet, penningtvätt och förverkande av brottsutbyte 50 Ekonomisk brottslighet som utgör ett led i annan organiserad brottslighet 52 Penningtvätt 53 Spårande och återförande av vinning av brott 54 Expanderande svart ekonomi och brottslighet som hotar skattebasen 56 Brottslighet som hotar finansmarknaderna 59 en nationell samordning av ekobrottsbekämpningen 60 Bilaga 60 Myndigheternas representanter i arbetsgruppen 31 Operativ samverkan mellan flera myndigheter 32 Samverkan vid insatser mot penningtvätt och för förverkande av brottsutbyten 34 Samordnade brottsförebyggande projekt 35 Forskning inom ekobrottsområdet 37 Övrig samverkan

4 4 5 Förord Den ekonomiska brottsligheten utgör ett allvarligt samhällsproblem. Brottsligheten skapar orättvisor mellan enskilda och mellan företag. Ekobrottsligheten försämrar förutsättningarna för företagandet genom att oseriösa företag snedvrider konkurrensen. Brottsligheten leder också till försämrad produktivitet och till ett stort skattebortfall. Om den finansiella sektorn skulle drabbas av utbredd ekonomisk brottslighet kan det leda till att förtroendet för de finansiella marknaderna minskar, vilket påverkar kapitalplaceringar och ytterst det samlade börsvärdet. Att skydda enskilda, näringslivet och det allmänna mot ekonomisk brottslighet är därför en viktig samhällsuppgift. Regeringen har gett de myndigheter som på olika sätt arbetar med att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet i uppdrag att samverka i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Samverkan innefattar också kommuner, näringsliv och olika organisationer. Ekobrottsmyndigheten är den myndighet som har ett särskilt ansvar för frågor om samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten skall vart tredje år utarbeta en rapport till regeringen om den ekonomiska brottsligheten. Syftet med rapporten är att ge regering och riksdag underlag för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Den rapport som nu föreligger innehåller en redogörelse för hur den ekonomiska brottsligheten har förändrats under de tre senaste åren och vilka åtgärder som myndigheterna har vidtagit för att samordna sitt arbete mot brottsligheten. Rapporten innehåller också förslag på hur ekobrottsbekämpningen och myndighetssamverkan mot den ekonomiska brottsligheten bör inriktas under de tre kommande åren. Rapporten har utarbetats inom Ekobrottsmyndigheten i samverkan med en arbetsgrupp med företrädare för Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Brottsförebyggande rådet, Finansinspektionen, Skatteverket, Kronofogden och Bolagsverket. Rapporten har därefter den 27 april 2007 behandlats i Ekorådet, som består av verkscheferna för de berörda myndigheterna. Från och med den 15 mars 2007 ingår även generaldirektören för Lotteriinspektionen i Ekorådet. Synpunkter från verkscheferna har beaktats och inarbetats i rapporten. Statsmakterna förväntas inom en nära framtid ta ställning till frågor om den framtida organisationen för ekobrottsbekämpningen, inklusive Ekorådets roll, uppgifter och sammansättning. De överväganden och förslag som redovisas i denna rapport kan därför komma att handläggas i förändrade strukturer. Gudrun Antemar generaldirektör

5 Inledning Att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet kräver nationell samordning och samverkan mellan en rad myndigheter. Regeringen har i en särskild förordning meddelat föreskrifter om samverkan mellan myndigheter för att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet (1997:899). Syftet är att effektivisera kampen mot den ekonomiska brottsligheten genom informationsutbyte, överläggning och samordning mellan berörda statliga myndigheter. På central nivå har regeringen inrättat ett samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet, Ekorådet. Till Ekorådets uppgifter hör bl.a. att följa utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten, att tidigt uppmärksamma nya inslag i brottsligheten samt att vara forum för överläggningar om informationsutbyte och utvecklingsarbete. Rådet skall också ta initiativ till myndighetsgemensamma aktioner för att förebygga och bekämpa ekobrott samt analysera och utvärdera insatserna. Ekobrottsmyndigheten svarar enligt sin instruktion för samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Myndigheten skall också vart tredje år lämna en rapport till regeringen om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten skall innehålla en redogörelse för hur brottsligheten har förändrats och vilka åtgärder som har vidtagits på området inom ramen för myndighetssamverkan. I rapporten skall också lämnas förslag på hur ekobrottsbekämpningen och myndighetssamverkan mot den ekonomiska brottsligheten bör inriktas de tre därefter kommande åren. Rapporten skall beredas i Ekorådet innan den överlämnas till regeringen. Samverkan mot ekonomisk brottslighet Den ekonomiska brottslighetens karaktär är sådan att den kräver insatser på många olika områden. Brottslighetens struktur innebär att flera slag av kriminalpolitiska åtgärder måste sättas in. Kort kan det beskrivas som att rätt åtgärder måste sättas in på rätt områden. Det innebär att flera olika myndigheter, organisationer och andra behöver samverka i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Lagstiftningen bildar ramen för samhällets bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. En modern och ändamålsenlig lagstiftning underlättar arbetet med att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Lagstiftaren anger också gränserna mellan det lagliga och illegala förfarandet för näringslivet och enskilda. Det brottsförebyggande arbetet är ett nödvändigt inslag i målsättningen för att minska den ekonomiska brottsligheten. Alla som arbetar mot ekonomisk brottslighet vet att det inte går att utreda och lagföra bort brottsligheten. Med rätt inriktning och precision kan brottsförebyggande insatser dessutom vara mycket kostnadseffektiva. Samverkan är ett nyckelord i nästan allt brottsförebyggande arbete. Samarbetet sker inte bara mellan samverkande myndigheter utan måste i hög grad också innefatta näringslivets organisationer för att det brottsförebyggande arbetet skall bli effektivt.

6 8 9 Att utreda och lagföra ekonomisk brottslighet är ofta både komplicerat och resurskrävande. Om ekonomisk brottslighet upptäcks på ett tidigt stadium ökar verkningsgraden av de kriminalpolitiska insatserna i kampen mot brottsligheten högst avsevärt. Genom tidiga insatser från myndigheter med kontrolluppgifter och genom en utvecklad och samordnad underrättelseverksamhet kan resurserna i allt högre grad inriktas mot pågående brottslighet. För att ännu mer verkningsfullt än tidigare kunna angripa den allvarliga och grova ekonomiska brottsligheten är det nödvändigt att hela tiden utveckla nya och effektiva arbetsmetoder både för utredningsarbetet och för att åstadkomma en rättssäker och effektiviserad brottsmålsprocess. Till exempel har det visat sig vara möjligt att öka resursinsatserna mot den allvarliga ekonomiska brottsligheten genom att handlägga mindre allvarlig ekobrottslighet med standardiserade utredningsrutiner. Dessa rutiner är mindre resurskrävande men uppfyller samtidigt höga krav på en effektiv, snabb och rättssäker lagföring. Därigenom kan resurser omfördelas till insatser mot allvarlig och grov ekonomisk brottslighet. På alla de nämnda områdena är samverkan mellan myndigheter och med andra samhällsfunktioner en framgångsfaktor för en effektiv ekobrottsbekämpning. För att den samverkan som sker mellan myndigheterna skall bli så effektiv som möjligt gäller det att utnyttja varje myndighets specifika kunskaper och kompetens i det gemensamma arbetet. Myndigheterna har i grunden olika roller, samtidigt som det kan finnas gränssnitt mellan myndigheter som i en del fall inte är helt tydliga. I dessa fall är det särskilt viktigt att myndigheterna samverkar på ett prestigelöst sätt, vilket också sker i dag. En annan viktig fråga gäller informationsutbytet mellan myndigheterna. Som exempel kan nämnas området för kriminalunderrättelsetjänst, där samarbetet har utvecklats på ett mycket positivt sätt. Det finns dock områden där lagstiftningen begränsar möjligheterna till ett effektivt informationsutbyte. Ett sådant exempel gäller insatser mot penningtvätt. Förordningen om myndighetssamverkan tillkom Sedan dess har det successivt skett vissa förändringar av Ekorådets uppgifter och dess sammansättning. Även för de regionala samverkansorganen har regelverket anpassats vid några tillfällen. Erfarenheterna har visat att det visserligen finns exempel på att myndighetsgemensamma aktioner inom Ekorådets ram har varit mycket värdefulla, men att myndighetssamverkan i stor omfattning också sker bilateralt eller multilateralt. Inriktningen av formerna för myndighetssamverkan under de kommande tre åren bör vara att myndigheterna eftersträvar en nationell samverkan på alla områden där detta kan leda till ett effektivare brottsförebyggande arbete och en effektivare ekobrottsbekämpning, oavsett om det sker inom ramen för Ekorådets arbete eller inte. Eftersom statsmakterna inom en nära framtid förväntas ta ställning till frågor om den framtida organisationen för ekobrottsbekämpningen, inklusive Ekorådets roll, uppgifter och sammansättning kan de överväganden och förslag som redovisas i denna rapport komma att handläggas i förändrade strukturer. Redovisningen från de regionala samverkansorganen visar att det på de flesta håll i landet finns en god samverkan mellan myndigheterna. Genom ett ökat erfarenhetsutbyte och genom olika slag av stimulansåtgärder från den centrala nivån finns det goda förutsättningar för att även utveckla samverkan på den regionala nivån. Inledning På vilket sätt kan den ekonomiska brottsligheten skada viktiga samhällsområden? I det följande beskrivs hur den ekonomiska brottsligheten kan skada viktiga samhällsområden. Sammantaget syftar denna del av rapporten till att klargöra Ekonomisk brottslighet hotar sysselsättningen Den svarta arbetsmarknaden kan sägas utgöra ett alternativ till den reguljära arbetsmarknaden. Att pressa tillbaka både utbud och efterfrågan av svart arbetskraft är alltså en viktig komponent i arbetet med att öka den totala sysselsättningen. Det svarta arbetet kan ske i olika former. En grupp utgörs av personer som har ett hel- eller deltidsarbete i den reguljära ekonomin och som på sin fritid erbjuder sig att arbeta svart. Dessa personer kan vara olika typer av hantverkare, i många fall egna företagare. Det kan också röra sig om ungdomar eller andra personer som extraknäcker svart inom exempelvis hotell- och restaurangsektorn eller detaljhandeln. Den andra gruppen består av personer som heltidsarbetar i den svarta sektorn. Dessa personer utgör den svarta arbetskraften i avancerade brottsupplägg. Eftersom det är svårt att kombinera heltidsarbete i vilka samhällsskador som brottsligheten riskerar att leda till de kommande åren. den svarta sektorn med heltidsarbete i den reguljära ekonomin och för att upprätthålla en legal fasad med en officiell försörjning, är det vanligt att den svarta arbetskraften dessutom har ersättning från något transfereringssystem (sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning eller A-kassa). Ekobrottslighet är kortsiktigt lönsamt för den svarta arbetskraften. Även ett litet svart arbetsutbud i kombination med ersättning från något av trygghetssystemen kan ge stora ekonomiska vinster. För en person med en månadslön på exempelvis kronor räcker det med att arbeta svart fyra timmar per vecka (med samma nettolön vid svart arbete som vid arbete på den reguljära arbetsmarknaden) samtidigt som personen får ersättning från ett trygghetssystem, för att den samlade nettolönen ska bli högre än vid vitt arbete. Ekonomisk brottslighet försämrar förutsättningarna för företagande Ekonomisk brottslighet försämrar förutsättningarna för företagande på flera olika plan. En av de viktigaste skadeverkningarna är att otryggheten och riskerna i näringslivet ökar. Det blir svårare för kreditgivare, kunder, leverantörer och investerare att se igenom marknaden. Vem är det egentligen som man gör affärer med? Kommer kreditgivaren eller leverantören att få betalt? Kommer kunden att få den vara eller tjänst som han har betalt för? Kort sagt försämras transparensen i näringslivet. För näringslivet som helhet krävs det sannolikt en omfattande ekonomisk brottslighet för att problemen ska bli stora, men i vissa branscher är läget i dag redan problematiskt. Det finns en risk att en bransch hamnar i en nedåtgående spiral som utlöses av att ekonomisk brottslighet förstör möjligheterna till förtroendefulla affärsmässiga relationer.

7 10 11 En utbredd ekonomisk brottslighet kan också negativt påverka viljan att starta nya företag. Ekonomisk brottslighet kan också därmed utgöra ett etableringshinder. Ett brottsligt företag kan konkurrera ut ett seriöst företag prismässigt. Olika skatter och avgifter utgör en stor del av arbetskraftskostnaderna, vilket gör att ett brottsligt företag får betydligt lägre totala kostnader. Brottsliga företag kan därför hålla avsevärt lägre priser men trots detta generera större vinster än företag som följer gällande lagar, regler och avtal. Det ökade inslaget av organiserad brottslighet och multikriminella ökar riskerna för att seriösa företagare utsätts för våld eller hot om våld i syfte att säkerställa att det brottsliga företaget bibehåller sin marknad. Ytterligare en aspekt på det ökade inslaget av organiserad brottslighet är risken för korruption. En seriös företagare tar med andra ord stora risker vid etablering i en bransch med utbredd ekonomisk brottslighet. Det är dessutom svårt för det seriösa företaget att bedöma vilka risker som finns eftersom många brottsliga företag till det yttre inte går att skilja från seriösa företag. Ekonomisk brottslighet försämrar produktiviteten Den svarta sektorn påverkar också förutsättningarna att öka produktiviteten negativt. I den svarta sektorn torde produktiviteten, sett till såväl nivå som utveckling, vara svag. Ett svart företag har en begränsad livslängd och generar betydligt större vinster än ett vitt företag även vid en högre faktorinsats. Ett svart företag torde inte heller investera, varken i real- eller humankapital, vilket är en av de viktigaste bakomliggande orsakerna till produktivitetstillväxt i den reguljära ekonomin. Den största negativa effekten på produktiviteten kommer dock av att det inte finns några starka incitament att rationalisera arbetsmetoder och produktion för ett brottsligt företag. Följande exempel kan illustrera problematiken. Lagstadgade arbetsgivaravgifter och avgifter enligt kollektivavtal uppgår till knappt 40 procent av den nominella bruttolönen för en anställd. Vid tjänsteförsäljning tillkommer också moms med 25 procent på lönekostnaden. Till detta kommer arbetstagarens inkomstskatt som i dagsläget (i de lägre inkomstskikten) uppgår till knappt 35 procent. Ekonomisk brottslighet kan också leda till högre kreditkostnader för näringslivet. Den utgör då ett finansieringshinder för företag som vill investera och expandera sin verksamhet. Det faktum att det förekommer misstänkt brottslighet i en stor andel av konkurserna påverkar en kreditgivares risker och därmed också kreditkostnaderna. Om andelen brottsliga konkurser ökar, eller om brottsuppläggen blir mer avancerade, blir det svårare för kreditgivare att återvinna tillgångar. Inom tjänstesektorn, som förväntas få en ökad betydelse för produktion och sysselsättning, är det särskilt viktigt att bekämpa ekonomisk brottslighet eftersom expansionen annars riskerar att ske vid sidan av den reguljära ekonomin. Det avdrag för hushållsnära tjänster som nu införs förväntas leda till en ökad efterfrågan på dessa tjänster. Här är det viktigt att skydda denna bransch från ekonomisk brottslighet. Om en persons vita nettolön är 100 kronor per timme blir inkomsttagarens nettolön med ovanstående förutsättningar 65 kronor. Arbetsgivarens arbetskraftskostnad blir 140 kronor. Det belopp som kunden får betala belastas dessutom vanligen med moms på 25 procent och med olika typer av overheadkostnader. Om inkomsttagaren nöjer sig med samma nettolön efter skatt vid svart arbete som vid vitt arbete innebär det alltså att företaget kan anställa minst 175/65 = 2,7 personer för samma arbetskraftskostnad. Med andra ord gör de lägre arbetskraftskostnaderna att även personer som saknar yrkesutbildning och därmed har låg produktivitet är intressanta att anställa förutsatt att de arbetar svart. Ekonomisk brottslighet leder till skattebortfall Syftet med svart arbete är att undandra inkomster från beskattning. De beräkningar av den svarta sektorns storlek som är tillgängliga tyder på att hushållssektorns svarta inkomster uppgår till ca 5 procent av BNP, vilket under 2007 skulle betyda ca 150 mdkr (baseras på en nominell BNP om drygt mdkr). Med ett antagande om att de svarta inkomsterna används för konsumtion inom landet i samma utsträckning som vita inkomster kan den offentliga sektorns skattebortfall beräknas. Den offentliga sektorns skattebortfall blir då ca 48 procent av de svarta inkomsterna, eller omkring 70 mdkr. Förlusterna drabbar den offentliga sektorn olika. Eftersom konsumtionsskatten (momsen) är en statlig skatt blir skattebortfallet för staten omkring 20 mdkr. Kommunsektorn, däremot, förlorar skatteintäkter för hela den svarta lönesumman, vilka uppskattningsvis uppgår till ca 50 mdkr. Genomsnittligt beräknas att skattebortfallet uppgår till ca kronor per år och per person i arbetsför ålder. En svart sektor leder alltså till att skatteuttaget i ekonomin blir högre än vad det annars skulle vara, detta leder i sin tur till samhällsekonomiska kostnader i form av en lägre effektivitet i ekonomin. Ekonomisk brottslighet hotar de finansiella marknaderna De finansiella marknaderna är särskilt sårbara för ekonomisk brottslighet eftersom finansiell verksamhet är beroende av att det finns ett stort förtroende mellan aktörerna. Om den finansiella sektorn skulle drabbas av en utbredd ekonomisk brottslighet skulle det sannolikt leda till svåra förtroendeskador som det skulle ta lång tid att återställa. De välfärdsförluster som kommer av den försämrade samhällsekonomiska effektiviteten skulle troligen också bli omfattande. Företag på finansmarknaden kan, precis som andra företag, drabbas av brottslighet. Denna kan vara intern inom företaget, med eller utan ledningens kännedom. Finansiella företag kan också utsättas för extern brottslighet. Exempel på den första kategorin kan vara investeringsbedrägerier som utförts av falska aktiemäklare. Det är i många fall en global verksamhet. Bedrägerierna har ökat i omfattning de senaste fem åren, vilket främst beror på den nya informationsteknologin. Bedragarna utvecklar hela tiden sina metoder och sin teknik. Den verksamhet som t.ex. falska aktiemäklare bedriver är omsorgsfullt organiserad vilket gör den svår att genomskåda. Man opererar över ett flertal länder; försäljaren i ett land, värdepapperen i ett annat, betalningen går till ett tredje etc. Exempel på extern brottslighet kan vara penningtvätt och olika typer av Internet-attacker till exempel phising. De kommande åren kommer de internationella finansiella marknaderna att bli allt mer integrerade. Sammanslagningen av de nordiska börserna är ett tydligt exempel på denna utveckling. De förändringar som kan genomföras då marknadsdirektivet MiFID genomförs kan förväntas driva utvecklingen ännu längre. Inom de närmaste åren kommer en ökning av handeln med värdepapper att ställa de berörda myndigheterna inför stora utmaningar. Teknikutvecklingen och de nya reglerna innebär att brottsligheten blir än mer komplicerad att spåra och utreda. Det internationella inslaget i utredningarna kommer dessutom att öka betydligt.

8 12 13 Rapportens huvudsakliga inriktning Syftet med denna rapport är att belysa brottsutvecklingen och nya metoder för brottsbekämpningen samt att ge regeringen underlag för beslut om inriktningen av ekobrottsbekämpningen under de närmast följande åren och beslut som syftar till att stärka och utveckla den nationella samordningen av ekobrottsbekämpningen. Rapporten är indelad i fyra huvudavsnitt och innehåller en redogörelse för hur den ekonomiska brottsligheten har förändrats under åren , en redogörelse för de nya angreppssätt som har utvecklats i brottsbekämpningen , en beskrivning av de åtgärder som under samma tid vidtagits inom ramen för den myndighetssamverkan som anges i förordningen om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet samt förslag på hur ekobrottsbekämpningen och myndighetssamverkan mot den ekonomiska brottsligheten skall inriktas under åren Rapporten är begränsad till området för myndighetssamverkan. I årsredovisningarna från de myndigheter som ingår i Ekorådet finns närmare beskrivningar av vad som har gjorts och vad som görs inom respektive myndighet i fråga om insatser mot ekonomisk brottslighet. Myndigheterna har också i varierande omfattning tagit upp frågor om kommande inriktning och resursbehov i sina budgetunderlag. Flera myndigheter dokumenterar därutöver sina bedömningar om den framtida utvecklingen och inriktningen av resursinsatserna i särskilda rapporter. Som exempel kan nämnas att Skatteverket årligen presenterar rapporter som beskriver skattebrottsligheten ur olika aspekter, att Ekobrottsmyndigheten sedan 2005 tar fram en årlig omvärlds- och hotbildsanalys och att Rikskriminalpolisen tar fram en problembild vart tredje år. Treårsrapporten har ett annat syfte och skall beskriva brottsutvecklingen och nationell samverkan på ekobrottsområdet på det sätt som anges i regeringens förordning. Sammansättningen av Ekorådet belyser vilka myndigheter som har olika roller i detta arbete. Förutom Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen är Brottsförebyggande rådet, Skatteverket, Tullverket, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Bolagsverket och Lotteriinspektionen representerade i Ekorådet. På regional nivå finns myndighetssamverkan inom länens SAMEB-grupper. De skall utöva de uppgifter som Ekorådet har på central nivå. I SAMEB-grupperna ingår landshövdingen och statliga myndighetsföreträdare och i vissa fall också företrädare för kommuner, näringsliv och organisationer. Inför arbetet med denna rapport inbjöd Ekobrottsmyndigheten representanter för de centrala myndigheter som ingår i Ekorådet att lämna synpunkter på innehållet i rapporten. Varje myndighet utsåg därefter en eller två representanter som aktivt har medverkat i arbetet med att ta fram rapporten. En förteckning över gruppens medlemmar finns som bilaga. Den 26 oktober 2006 utfärdade Ekobrottsmyndigheten, med stöd av 12 2 st förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet och efter beredning i Ekorådet, allmänna råd med närmare uppgifter om de regionala rapporternas innehåll och utformning. Dessa allmänna råd har i allt väsentligt samma lydelse som Rapporterna från de regionala samverkansorganen kom in till Ekobrottsmyndigheten under februari Av rapporterna framgår att man i följande län bildat gemensamma samverkansorgan på det sätt som förordningen medger: Östergötlands län och Jönköpings län, med landshövdingen i Östergötlands län som ordförande. Samverkansorganets rapport är gemensam för båda länen. Kronobergs län, Kalmar län och Blekinge län, med landshövdingen i Kalmar län som ordförande. I varje län har man upprättat en egen rapport. Dalarnas län och Gävleborgs län, med landshövdingen i Dalarnas län som ordförande. Samverkansorganets rapport är gemensam för båda länen. Västernorrlands län och Jämtlands län, med landshövdingen i Västernorrlands län som ordförande. Samverkansorganets rapport är gemensam för båda länen. Västerbottens län och Norrbottens län, med landshövdingen i Västerbottens län som ordförande. Samverkansorganets rapport är gemensam för båda länen. Från Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Gotlands län, Skåne län, Hallands län, Västra Götalands län, Örebro län och Västmanlands län omfattar det regionala samverkansorganets rapport det egna länet. Någon rapport från Värmlands län har inte inkommit. Enligt uppgift förekommer det ingen organiserad samverkan i länet på det sätt som anges i förordningen. De regionala rapporterna har sammanfogats och finns tillgängliga hos Ekobrottsmyndigheten. Samtliga regionala samverkansorgan har fått tillgång till detta material. Representanter för samtliga samverkansorgan inbjöds till en konferens den 20 mars 2007 där även den gemensamma centrala arbetsgruppen deltog. Vid konferensen diskuterades olika gemensamma frågor samtidigt som ett erfarenhetsutbyte ägde rum. Konferensen var ett viktigt led i beredningsarbetet med rapporten. Denna treårsrapport har behandlats vid ett ordinarie sammanträde med Ekorådet den 27 april 2007.

9 14 15 Brottsutvecklingen på ekobrottsområdet 2. Hur den ekonomiska brottsligheten har förändrats Antalet anmälda ekonomiska brott har inte förändrats på något avgörande sätt under åren , förutom att ökningstakten i den anmälda brottsligheten dämpas jämfört med perioden Det s.k. mörkertalet är sannolikt mycket stort. Det finns en samstämmig uppfattning på den operativa nivån inom myndigheterna att den grova ekobrottsligheten successivt har blivit allt allvarligare och dessutom allt svårare att upptäcka, utreda och lagföra. Antalet personer som lagförts för ekonomisk brottslighet har ökat avsevärt under senare år. Statistiska uppgifter om brottsutvecklingen Antalet anmälda brott ökar något Uppgifter om anmälda brott registreras hos polisoch åklagarmyndigheterna. Brottsförebyggande rådet (Brå) som svarar för den officiella kriminalstatistiken hämtar information från polisens och åklagarmyndigheternas system för att sedan behandla denna information vidare i sina egna system. I denna rapport har det visat sig vara mest ändamålsenligt att redovisa inkomna brottsmisstankar mm genom att använda den gemensamma statistik för Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten som finns i åklagarväsendets ärendehanteringssystem Brådis och som tagits fram med hjälp av databasen Leonardo. Däremot används Brå:s statistik för att redovisa lagföringen av ekonomisk brottslighet. Från år 2001 och fram till och med år 2004 ökade antalet inkomna misstankar om ekonomisk brottslighet starkt, från till inkomna brottsmisstankar eller med nära 60 procent, se diagram 1. Under åren ökade antalet inkomna brottsmisstankar från till DIAGRAM 1. Inkomna brottsmisstankar Källa: Leonardo

10 16 17 Under perioden ökade antalet anmälda brottsmisstankar med endast tre procent. Skatteverket är den myndighet som anmäler flest brottsmisstankar avseende ekonomisk brottslighet, men ökningstakten i verkets anmälningar är inte lika hög som under föregående treårsperiod. Den näst största anmälaren konkursförvaltare har anmält brottsmisstankar på i stort sett samma nivå som tidigare. Det kan finnas flera tänkbara förklaringar till att antalet anmälda brottsmisstankar inte ökar i samma takt som under föregående treårsperiod. En förklaring kan vara att kontrollresursernas inriktning och omfattning delvis har förändrats. Vidare har effektiviteten i kontrollinsatserna ökat successivt och den preventiva effekten härav kan ha haft betydelse. Sambandet mellan ekonomisk brottslighet och olika konjunkturcyklar kan också spela in. Andra förklaringar skulle kunna vara att ändringar i lagstiftningen och kriminalpolitiska insatser faktiskt har lett till en reduktion av ökningstakten i den anmälda brottsligheten. Ingen av dessa förklaringsmodeller kan dock anses säga något konkret om hur brottsligheten utvecklats under den senaste treårsperioden eftersom statistiken över anmälda brottsmisstankar måste kompletteras med annan information för att man skall få en klar uppfattning om brottsutvecklingen. Olika beräkningsmodeller har tagits fram som bl.a. bygger på uppskattningar om den s.k. svarta ekonomins omfattning i förhållande till BNP eller på omfattningen av upp- täckt skattebortfall i samband med skatterevisioner. Skilda beräkningsmodeller ger ofta olika svar på frågan om hur stor som den ekonomiska brottsligheten egentligen är. En erfarenhet är att ökade kontrollinsatser från t.ex. Skatteverkets sida mot vissa branscher vanligtvis leder till att fler brott upptäcks. Slutsatsen blir att mörkertalet avseende den ekonomiska brottsligheten sannolikt är mycket stort. En förstärkt forskning skulle kunna ge utökade kunskaper på detta område. Huvudtyper av brott Under den senaste treårsperioden har det skett tydliga förändringar mellan de mest förekommande huvudtyperna av anmälda brott. Mellan 2001 och 2004 nästan fördubblades antalet anmälda skattebrott, medan en viss minskning har skett under 2005 och 2006 (se diagram 2 och tabell 1). Antalet anmälda bokföringsbrott har däremot hela tiden ökat. Bland de mindre frekventa brottstyperna bör noteras den kraftiga ökningen av anmälda brott mot insiderlagen (numera lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument marknadsmissbrukslagen). Det måste framhållas att de statistiska uppgifterna inte ger någon egentlig bild av hur komplex den ekonomiska brottsligheten kan vara. Bakom brottsrubriceringar som t.ex. skattebrott och bokföringsbrott kan dölja sig mycket avancerade och komplicerade brottsliga upplägg med många inblandade bolag och personer, där utredningsarbetet blir både långvarigt och besvärligt. Å andra sidan kan många brottsmisstankar utredas på ett enkelt sätt med schabloniserade utredningsmetoder. TABELL 1 Mer detaljerade uppgifter om de anmälda brottsmisstankarna hos Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten finns i tabell 1 nedan. Antal inkomna brottsmisstankar per brott Oredlighet mot borgenär Vårdslöshet mot borgenär Mannamån mot borgenär Bokföringsbrott Skattebrott avseende mervärdesskatt Skattebrott, övrig skattelagstiftning Vårdslös skatteuppgift Skatteredovisningsbrott Försvårande av skattekontroll Skatteavdragsbrott Grovt skattebrott Överträdelse av näringsförbud Brott mot aktiebolagslagen Brott mot insiderstrafflagen, insiderbrott Brott mot insiderstrafflagen, otillbörlig kurspåverkan Totalt Källa: Leonardo DIAGRAM 2. Fördelning av brottsanmälningar på brottstyp Skattebrott Bokföringsbrott Övriga borgenärsbrott Överträdelse Brott mot Brott mot näringsförbud aktiebolagslagen insiderstrafflagen Källa: Leonardo

11 18 19 Kontrollverksamhet hos Skatteverket Skatteverkets kontrollverksamhet är framför allt inriktad mot skattebrott. I samband med kontrollverksamheten upptäcks ofta även bokföringsbrott. Kontrollverksamheten omfattar revisioner och s.k. skrivbordskontroller. Revisionsverksamheten har störst betydelse för upptäckt av brottslig verksamhet. Även skrivbordskontrollerna ger underlag för vissa brottsanmälningar. Som framgår av diagram 3 nedan har resursinsatserna för revisioner minskat något under perioden och uppgick 2006 till drygt 900 årsarbetskrafter. Resurserna för skrivbordskontroll minskade med nära en fjärdedel mellan 2004 och 2005 för att åter stiga under 2006 till ca årsarbetskrafter. DIAGRAM 2 DIAGRAM 3. Årsarbetskrafter kontroll Skrivbordskontroll Revisioner Källa: Skatteverket För 2006 och 2007 har Skatteverket fått en resursförstärkning motsvarande cirka 440 nya årsarbetskrafter. Detta har gjort att ersättningsrekryteringar kunnat göras tidigare och att prioriterade riskområden kunnat förstärkas med ytterligare resurser genom omflyttning av personal. Förstärkningar har huvudsakligen gjorts inom följande riskområden; Oredovisade intäkter och svart arbetskraft (cirka 150 årsarbetskrafter), internationella transaktioner (cirka 90 årsarbetskrafter) samt nya företag (cirka 50 årsarbetskrafter). Dessa förstärkningar har ännu inte fått fullt genomslag i den redovisade statistiken. Personalresurser för utredning och lagföring Resurser för utredning och lagföring av ekonomisk brottslighet finns främst hos Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Polisen och Skatteverkets skattebrottsenheter. Genom myndigheternas årsredovisningar kan beräknas att de totala personella resurserna i huvudsak varit oförändrade under åren En ökning har skett under perioden hos Skatteverkets skattebrottsenheter, men samtidigt har en viss minskning skett hos Polisen. Samtliga myndigheter har i linje med statsmakternas allmänna krav minskat sin administration och fört över resurser till operativ verksamhet. I en del fall har förändringarna skett som en följd av att regeringen tillgodosett önskemål om organisationsförändringar. Exempelvis har Ekobrottsmyndigheten under perioden fått möjlighet att genom en organisationsförändring förbättra ledningen och styrningen av sin verksamhet. Vidare har myndigheten genomfört en strategisk omfördelning av resurserna till operativ verksamhet vilket bl.a. lett till en utökad kriminalunderrättelseverksamhet samt en förstärkning av insatserna för spaning, utredning och lagföring. Lagföring och påföljder enligt BRÅ-statistik Redovisningen i tabell 2 bygger på den officiella kriminalstatistiken och avser antal personer som lagförts för brott. Lagföringsstatistiken för 2006 beräknas inte bli klar förrän den 1 juni Brottsförebyggande rådets statistik visar att antalet personer som lagfördes för ekonomisk brottslighet ökade väsentligt under år För att få en uppfattning om lagföringen under 2006 kan man, i avvaktan på Brottsförebyggande rådets lagföringsstatistik för år 2006, ta fram vissa uppgifter ur Åklagarmyndighetens och Ekobrottsmyndighetens årsredovisningar för Där framgår att ökningen av lagförda personer fortsatte även under Vid Åklagarmyndigheten lagfördes 805 personer under 2006, att jämföra med 696 personer under Hos Ekobrottsmyndigheten lagfördes personer under 2006, jämfört med personer under Totalt lagfördes alltså personer för ekonomisk brottslighet under 2006, jämfört med personer under 2005, vilket motsvarar en ökning med nära 8 procent. Lagföring och påföljder i övrigt framgår av tabellen nedan. Brottsrubriceringarna och de utdömda påföljderna under 2004 och 2005 tyder på att den förstärkta inriktningen av brottsbekämpningen mot den grova och allvarliga ekobrottsligheten nu också börjar få ett statistiskt genomslag. TABELL 2 Bokföringsbrott, skattebrott och påföljder m.m (där brotten utgjort huvudbrott) Bokföringsbrott Summa domar, strafföreläggande och åtalsunderlåtelser Antal domar Fängelse Villkorlig dom Böter Andel fängelsedomar (i procent av alla domar) Strafflängd, medelvärde (antal månader) 5,1 5,8 7,0 6,6 4,9 6 Skattebrott (2 ) Summa domar, strafföreläggande och åtalsunderlåtelser Antal domar Fängelse Villkorlig dom Böter Andel fängelsedomar (i procent av alla domar) Strafflängd, medelvärde (antal månader) 3,6 3,9 4,8 3,5 6,6 4 Grovt skattebrott (4 ) Det finns dessutom ett viktigt förhållande som inte kan mätas i siffror men som ändå bör uppmärksammas. Det råder en relativt samstämmig uppfattning på den operativa nivån inom myndigheterna om att den grova ekobrottsligheten successivt blivit allt allvarligare och dessutom allt svårare att upptäcka, utreda och lagföra. Summa domar, strafföreläggande och åtalsunderlåtelser Antal domar Fängelse Villkorlig dom Böter Andel fängelsedomar (i procent av alla domar) Strafflängd, medelvärde (antal månader) 18,0 18,1 18,3 15,3 17,3 20 Källa: Brå

12 20 21 Kunskaperna om brottslighetens struktur har ökat Näringsförbud Näringsförbud är ett viktigt instrument för att så långt som möjligt förhindra att personer som dömts för ekonomisk brottslighet fortsätter att begå sådan brottslighet. Som framgår av diagram 4 uppgick antalet personer med s.k. levande näringsförbud år 2006 till drygt 800, vilket är nästan en fördubbling jämfört med år Med levande näringsförbud avses det antal personer som vid ett visst tillfälle är belagda med näringsförbud. Antalet nya näringsförbud ökade något under perioden DIAGRAM 4. Näringsförbudens utveckling Levande Nya förbud Anmälda överträdelser av näringsförbud förekommer i relativt liten omfattning. Under perioden har antalet anmälningar om överträdelse av näringsförbud varierat något över åren men ligger i genomsnitt på knappt 50 anmälningar per år. Det förs en fortlöpande dialog mellan Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten å ena sidan och Kronofogden å den andra sidan om hur uppföljningen av meddelade näringsförbud skall kunna utvecklas Källa: KFMs årsredovisning Ökade kunskaper om den ekonomiska brottsligheten, dess struktur och metoder, är en förutsättning för en proaktiv ekobrottsbekämpning som förhindrar, upptäcker och lagför dem som begår ekonomiska brott. I det sammanhanget är samverkan mellan myndigheter särskilt viktig. Brottsförebyggande rådet har en unik roll och kompetens när det gäller forskningens kunskaper om den ekonomiska brottsligheten. På sidan 35 finns en beskrivning av de forskningsinsatser som genomförts under senare år mot ekonomisk brottslighet och vilka insatser som pågår eller planeras. Skatteverket har mångårig erfarenhet av att analysera skattebrottsligheten och av att utvärdera de insatser som verket gör. Ekobrottsmyndigheten och Polisen har kunskaper om brottslighetens struktur och organisationssätt. Andra myndigheter har kunskaper om brottsligheten inom sina specifika områden. Varje myndighet med uppgifter inom ekobrottsbekämpningen har således möjligheter att skaffa sig kunskaper om brottsligheten och att utnyttja dessa i myndighetens eget arbete. De stora synergieffekterna uppkommer när myndigheterna delar med sig av kunskaperna till andra och när myndigheterna implementerar kunskaper och erfarenheter från andra håll i det egna arbetet. Helt nya förutsättningar för att öka kunskaperna om den ekonomiska brottsligheten har öppnats genom att flera myndigheter numera bedriver en allt mer avancerad kriminalunderrättelseverksamhet. Det underlag om brottsligheten som tas fram analyseras och dokumenteras samt läggs till grund för såväl strategiska som operativa insatser. Inom Polisen finns en stor erfarenhet från sådant arbete. Som exempel kan nämnas den analys som gjordes av Rikskriminalpolisens analysrotel år 2004 (RKP KUT Rapport 2004:9 b) Systemhotande brottslighet i Sverige 2004 och som visar att de flesta grovt kriminella personerna har kopplingar inte bara till ett utan till flera kriminella nätverk, bland annat till ekonomisk brottslighet. Finanspolisens årliga rapport om penningtvätt tillför nya kunskaper på det området liksom Finansinspektionens rapport 2006 om Penningtvätt och terroristfinansiering finanssektorns förebyggande åtgärder (Rapport 2006:17), för att nämna några exempel. Ekobrottsmyndigheten skall som nationellt kunskaps- och kompetenscentrum för ekobrottsbekämpningen inrikta sin verksamhet på att öka kunskapen om den ekonomiska brottsligheten. Som ett led i detta arbete gör myndigheten sedan år 2005 en årlig omvärlds- och hotbildsanalys. Analysen år 2006 belyser några samhällsfaktorer och förändringar som hotar att leda fram till en fortsatt eller ökad ekonomisk brottslighet. I analysen beskrivs också områden där problemen kräver en hög uppmärksamhet och särskilda åtgärder.

13 22 23 Aktörstyper, organisationsgrad och internationalisering Arbetet med att kartlägga ekobrottslighetens struktur har bl.a. resulterat i ökade kunskaper om de olika aktörstyper som begår ekonomisk brottslighet. Insikterna om i vilken grad och på vilket sätt som ekobrottsligheten är organiserad har också förstärkts. Utgångspunkten för den ganska grova indelningen i aktörstyper är de brottsbekämpande myndigheternas kunskaper om de personer som begår ekobrott: Den första aktörstypen är ensam- eller fåmansföretagare som driver företag med låg omsättning. Denna aktörstyp står för det största antalet brott, men de enskilda brotten rör relativt sett mindre värden. Totalt sett blir dock de ekonomiska skadeverkningarna betydande. Den andra aktörstypen är näringsidkare som har ekonomiska brott som sin affärsidé. Ofta har aktören både en legal och en illegal verksamhet som är nära kopplade till varandra. Brotten begås i större skala, planeras noga och omfattar betydande belopp. Den tredje aktörtypen är medlem i ett kriminellt nätverk. Den kriminella verksamheten bedrivs i företagsform med det enda syftet att begå ekonomiska brott, antingen för att dölja vinsterna från annan brottslig verksamhet eller för att göra nya vinster på ett illegalt sätt. I allt större utsträckning har dessa aktörer kopplingar till annan grov kriminalitet. Kunskaperna om ekobrottslighetens organisationsgrad bygger på de samlade erfarenheterna från Polisens arbete att tillsammans med andra berörda myndigheter kartlägga den organiserade brottsligheten i Sverige men också på den specifika kunskap om ekobrottslingar som successivt kommer fram genom Ekobrottsmyndighetens egen kriminalunderrättelsetjänst i kombination med information från arbetet med att utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Den organiserade brottsligheten verkar benämningen till trots sällan inom fasta strukturer. Samarbetet sker i stället oftast i löst sammansatta multikriminella nätverk eller i olika brottskonstellationer som förenar grovt kriminella personer. Sammansättningen bottnar vanligen i en vilja att skapa maximal ekonomisk vinning. Om brottslingarna kan samverka med olika kompetenser kan brottsplanerna genomföras effektivare. Inom vissa branscher finns exempel på kriminalitet där ett gemensamt etniskt ursprung utgör en sammanhållande faktor. De kriminella nätverken kan indelas i olika strukturer. De kriminella MC-gängen är ett tydligt exempel på en hierarkisk struktur. I dessa organisationer har alla tydliga roller, från ledaren till den enskilde medlemmen. Vissa kriminella etniska grupperingar har också en hierarkisk struktur. I en hierarkisk organisation kan de brottsbekämpande myndigheterna vinna framgång genom att ingripa mot strategiska personer i mellanledet. Traditionella ekobrottsgrupperingar är ofta organiserade i nätverksstrukturer. Dessa är organisatoriskt platta, lösliga och flexibla till sin uppbyggnad. De är inte toppstyrda utan omfattar flera delar som samverkar i olika konstellationer. Det kan vara svårt att avgöra var ett nätverk slutar och ett annat börjar. Nätverksstrukturen möjliggör för de kriminella personerna att snabbt anlita andra med en speciell kompetens. Det blir allt vanligare att brottskonstellationer formerar sig i en cellstruktur. En koordinator har där den övergripande kontrollen. Personer i en del av strukturen har inte någon kunskap om vad personer i en annan del gör. Det finns exempel på cellstrukturer både bland internationella multikriminella nätverk och bland inhemska svartarbetskraftshärvor inom byggbranschen. Det blir vanligare att kriminella personer på ett anonymt sätt flyttar uppdrag och pengar mellan cellerna. Den som arbetar svart vet ofta inte ens att han ingår i ett kriminellt nätverk eller utgör en del av den organiserade brottsligheten. Detta är en medveten strategi eftersom det är den enskilde svartarbetaren som är den svaga länken vid en myndighetskontroll. Nätverks- och cellstrukturer är svåra att bekämpa eftersom verksamheten kan fortsätta även om någon eller några av delarna tas bort. Komplexa brottskoncept förutsätter att flera personer med olika specialistkompetenser samverkar. En del av dessa personer kan vara utbytbara. Var och en av de medverkande har alltså sin roll i en brottsplan eller inom en brottskonstellation. Samma person kan delta i flera brottsplaner eller i flera brottskonstellationer. Brottskoncepten har flera centrala funktioner som till exempel att vara huvudman, konsult eller mäklare. En person kan dessutom utföra flera arbetsuppgifter, till exempel tillhandahålla bolag och målvakter, framställa osanna fakturor, stå som formell företrädare för bolag, skriva avtal eller hämta ut pengar. I vissa fall hyrs olika tjänster in, vilket gör att man kan tala om ekobrottslighetens servicefunktioner. Det finns också möjligheter att göra en brottslig karriär. En svartarbetare kan till exempel avancera till att bli målvakt och sedan bankbud. Internationaliseringen ökar Det är en allmän trend att den ekonomiska brottsligheten blir alltmer internationaliserad. Drivande faktorer är den tekniska utvecklingen samt olika avregleringar som gjort det möjligt att flytta kapital över gränserna på ett mycket snabbare sätt än tidigare. Den organiserade brottsligheten med koppling till ekobrott utnyttjar internationaliseringen, såväl när det gäller flöden av pengar, personer och varor som placering av bolag utomlands. Nätverken skickar t.ex. pengar över gränserna till olika utländska bankkonton som ett led i penningtvätt eller för att dölja kriminella förehavanden. Att sprida pengarna över gränserna försvårar spårandet av de brottsliga vinsterna. Internetbanking är ett enkelt sätt att föra över pengar mellan konton världen över dygnet runt. Personer som tillhör olika kriminella nätverk kan bo och verka utomlands samtidigt som de kan ha kontakter med kriminella nätverk i Sverige. Ibland används utländska bolag för att företräda svenska kommanditbolag och för att placera brottspengar. Det kan även vara så att personer som är bosatta i Sverige agerar utomlands i utländska bolag, ibland via målvakter eller bulvaner. S.k. skatteparadis används i kriminell verksamhet. Inom lagstiftningen på företagsområdet har det genom det europeiska samarbetet uppkommit nya företagsformer, vilket också underlättar för brottsligheten att flytta verksamheter, pengar och varor. Till de nya företagsformerna hör Europeiska Ekonomiska Intressegrupperingar (EEIG), Europabolag (SE) och Europakooperativ (SCE). Det är ännu för tidigt att bedöma i vilken omfattning som den ekonomiska brottsligheten har börjat utnyttja de nya associationsformerna men redan nu förekommer det i vissa brottsutredningar.

14 24 25 Exempel på ekonomisk brottslighet i några olika branscher Under en följd av år har det varit känt att den ekonomiska brottsligheten är särskilt utbredd i vissa branscher. Orsakerna till detta är komplexa. Skäl som brukar nämnas är omfattningen av kontanthandel i en viss bransch samt möjligheterna till svart arbete. Samtidigt är det viktigt att framhålla att den stora majoriteten företagare i utsatta branscher arbetar seriöst och att dessa företagare ofta drabbas negativt av brottsligheten genom snedvriden konkurrens. Problemen inom de traditionella kontantbranscherna som restaurang, frisör, butikshandel och taxi visar inga tecken på att minska. Samtidigt har ekonomisk brottslighet uppmärksammats inom ett nytt område, nämligen skrothandel. I det följande lämnas några korta kommentarer till utvecklingen inom några av de mest utsatta branscherna. Vidare beskrivs problemet med s.k. momskaruseller samt erfarenheterna från kontrollverksamhet riktad mot privata vårdgivare. Företagsservice Allt fler företag väljer att köpa olika slag av service i stället för att ha egna anställda som utför arbetsuppgifterna. Företagsservice kan lämnas av specialiserade företag eller av s.k. bemanningsföretag. Tillväxten hos såväl större som mindre bemanningsföretag har varit mycket stark under senare år och tillväxten väntas fortsätta. Användandet av svart arbetskraft är ett känt problem hos oseriösa företag som erbjuder olika slag av företagsservice. Handel Det s.k. livsmedelprojektet (se sidan 43) visar att delar av branschen är utsatt för ekonomisk brottslighet av betydande omfattning. Problemen har bl.a. sin grund i att livsmedel förs in till Sverige från annat EU-land i strid mot gällande momsregler och på olika nationella momsnivåer. Byggsektorn Genom underentreprenörer i flera led och med hjälp av oseriösa bemanningsföretag bedrivs en organiserad handel med svart arbetskraft inom byggsektorn. Antalet företag och personer som sysselsätts inom den svarta sektorn bedöms vara stort och omfattningen har ökat successivt. Problemen kan ha förstärkts genom bristen på kvalificerad arbetskraft. Samtidigt utgör byggbranschen ett exempel på när en väl fungerande samverkan mellan myndigheter kan leda till en starkare vilja inom branschen att själv vidta åtgärder för att få bort den svarta arbetskraften. Förekomsten av utländsk arbetskraft från låglöneländer i främst östra Europa som arbetar mer eller mindre tillfälligt i Sverige bedöms ha ökat stadigt under 2000-talet. Genom att gränserna inom EU öppnats för varor, kapital och arbetskraft samtidigt som kontrollen fortfarande i princip är nationell, har det skapats förutsättningar för en ny typ av svartgrå arbetskraft. När personer från land 1, arbetar i land 2, för en juridisk person från land 3, kringgås alla normala kontrollsystem. Dessa kontrollproblem underlättar konstruktioner för att undgå skatt. Inslaget av organiserad brottslighet i byggbranschen har ökat. Grova skattebrott i olika former är det mest förekommande ekobrottet som begås av kriminella nätverk. Transportföretag (taxi) Taxinäringen är särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet. Detta faktum fastslår den s.k. Taxi-utredningen i sitt betänkande som överlämnades i november 2004 (SOU 2004:102). Den allmänna bild som utredningen lämnar delas av Skatteverket som vid utredningar och kontroller runt om i landet har funnit stora och allvarliga brister i många av taxiföretagens avlämnade inkomst- och skattedeklarationer. Problemen inom taxinäringen är allvarliga och störst i storstäderna, dvs. i Stockholms-, Malmö- och Göteborgsområdena. Skatteverket bedriver sedan 2006 ett kontrollprojekt inom taxinäringen. Projektledningen för taxiprojektet gör dock den bedömningen att den tidigare uppskattningen av skatteundandragandet i taxibranschen förefaller för högt beräknat, speciellt med tanke på att många av taxiföretagen utanför storstadsområdena redovisar inkomster som motsvarar de belopp som registrerats in i taxameter. Som tidigare nämnts är dock fusket i de största städerna omfattande. Städning Ett annat exempel på ett område som drabbats av ekonomisk brottslighet är städbranschen. De seriösa företagen utsätts ofta för konkurrens från oseriösa entreprenörer som bl.a. baserar sin verksamhet på användandet av svart arbetskraft. Det har också konstaterats kopplingar inom branschen till organiserade kriminella nätverk, som i sin tur har förgreningar till byggbranschen. Många av dem som arbetar i de oseriösa företagen är invandrare, i vissa fall asylsökande som utsätts för något som närmast kan liknas vid människohandel. Restauranger Restaurangbranschen har sedan länge ansetts vara ett väsentligt riskområde, som det under flera år har satsats stora kontrollresurser på. Inom restaurangnäringen finns det många exempel på tydliga kopplingar till den organiserade brottsligheten. Flera yrkeskriminella personer och nätverk står bakom kända restauranger i storstadslänen, ofta via bulvaner. Dessa restauranger används både som penningtvättsinrättningar och för att generera ytterligare brottsliga vinster, både genom svartarbete och momsfusk. Restaurangerna kan även användas för försäljning av smuggelsprit, cigaretter och narkotika. Skrotbranschen Momskaruseller med koppling till organiserad brottslighet förekommer numera även inom metall- och skrotbranschen där miljöbrott dessutom kan bli en allvarlig konsekvens av de kriminella aktiviteterna. Främst är det multikriminella personer som t.ex. tar hand om skrotbilar och som sedan gör sig skyldiga till både eko- och miljöbrott. Andra brott som begås i hanteringen av skrot är stölder, häleri och andra brott i samband med penningtvätt. Även grovt kriminella har börjat etablera sig inom skrotbranschen. Det är tydligt att denna bransch är lukrativ, främst avseende ekonomisk brottslighet och miljöbrott (farligt avfall). Samma utvecklingslinje finns sedan många år i andra europeiska länder. Som exempel kan nämnas uppgifter om att miljöbrott är en av de italienska brottsorganisationernas största inkomstkällor. Problemet med momskaruseller samt erfarenheter från kontroll av privata vårdgivare Utöver problemen i vissa utsatta branscher bör i detta sammanhang även nämnas något om de s.k. momskarusellerna och om erfarenheter från kontroll av privata vårdgivare. I många länder inom EU förekommer angrepp på momssystemet genom s.k. karusellhandel eller, som man numera valt att kalla det, MTIC-transaktioner (MTIC=Missing Trader IntraCommunity VAT Frauds, dvs. momsbedrägerier genom skenföretag). Även ett antal svenska företag har identifierats som s.k. Missing Traders, dvs. företagen gör gemenskapsinterna varuförvärv utan att redovisa den moms som belöper på dessa förvärv. Dessutom har ett oväntat högt antal Conduit Companies (= genomströmningsbolag) upptäckts. Dessa företag har en svensk momsregistrering men skattebedrägeriet riktas mot ett annat EU-land. I EU är momskaruseller ett mycket stort hot mot momsskattebasen. I Storbritannien uppskattas att ca 2 mrd GBP av momsintäkterna försvinner genom olika typer av karusell-bedrägerier. Det är värt att notera att svenska företag förekommer i de stora momskarusellerna som drabbar andra europeiska länder. Skatteverket har under genomfört en omfattande kontrollinsats i form av ett riksprojekt avseende privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster, som fått ersättning från landstingen. I kontrollen har konstaterats oredovisade inkomster och privata kostnader i relativt stor omfattning. Bokföringen har i många fall också varit bristfällig. Projektet visar på ett relativt stort skatteundandragande i en bransch som normalt inte förknippats med oredovisade inkomster. Projektet verifierar också bedömningen att kontrollinsatser inom branscher som under lång tid inte varit föremål för särskild uppmärksamhet ofta leder till en hög upptäckt av skattefel och därpå följande brottsanmälningar.

15 26 27 Ny och ändrad lagstiftning förbättrar förutsättningarna för brottsbekämpningen 3. Nya angreppssätt mot ekonomisk brottslighet har utvecklats Ny och förändrad lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Den operativa samverkan mellan flera myndigheter har förstärkts. Insatserna mot penningtvätt och för att förverka utbyte av brott har utvecklats. Ett stort antal samordnade brottsförebyggande projekt har genomförts liksom ett antal forskningsprojekt om ekonomisk brottslighet. En omfattande samverkan förekommer mellan myndigheterna. På några områden sker samverkan inom ramen för Ekorådet. Viktigare förändringar i lagstiftningen Under åren har det skett ett antal förändringar som i varierande grad haft betydelse för myndigheternas uppdrag att upptäcka, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Förändringarna har vanligen sin grund i en önskan från lagstiftarens sida att underlätta myndigheternas arbete med att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet men kan också vara en följd av en anpassning till internationell rätt. I det följande lämnas en översiktlig redogörelse i kronologisk ordning för mera väsentliga förändringar på lagstiftningsområdet. Polisdatalagen (1998:622) ändrades den 1 januari 2004 till att också omfatta Ekobrottsmyndigheten (2003:847). Därmed kan Ekobrottsmyndigheten bedriva kriminalunderrättelseverksamhet på samma sätt som polismyndigheterna. Genom ändring i Rättegångsbalken 27 kap 18 blev det från och med den 1 oktober 2004 möjligt för en åklagare att hos domstol begära hemlig tele-avlyssning i utredningar om ekonomisk brottslighet, förutsatt att det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år. Exempel på ekobrott där det kan vara aktuellt med hemlig teleavlyssning är grova skattebrott, grova oredlighetsbrott samt grova brott mot marknadsmissbrukslagen. Det s.k. andra penningtvättsdirektivet antogs redan år 2001, men implementerades i svensk lag först 1 januari Finansinspektionens omarbetade föreskrifter och allmänna råd som trädde i kraft 1 juli 2005, FFFS 2005:5, omfattar både lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt och lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall mm. Ytterligare lagstiftningsåtgärder på detta område redovisas på sidan 57. Nya regler om borgenärsbrott (BrB 11 kap) trädde i kraft den 1 juli 2005 och innebär bl.a. en kriminalisering av uppsåtlig underlåtenhet av en gäldenär att, trots uppmaning av konkursförvaltaren, så långt möjligt medverka till att utländska tillgångar som ingår i konkursen tillförs ett svenskt konkursbo. Vidare har straffbestämmelserna i kapitlet förenklats och moderniserats i syfte att underlätta tillämpningen. Bestämmelserna om oredlighet och vårdslöshet mot borgenärer har renodlats genom att bestämmelserna om uppsåtliga respektive grovt oaktsamma brott mot upplysningsplikten förts över till en särskild straffbestämmelse; försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning. Grova brott som begås uppsåtligen ges en egen rubricering; grovt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning. Lagänd-

16 28 29 ringen innefattar också en gradindelning av bokföringsbrott. Numera har det grova bokföringsbrottet getts en egen rubricering och i lagrummet anges vilka omständigheter som särskilt skall beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt. Vidare har fängelse tillkommit i straffskalan för ringa bokföringsbrott. Betydande förändringar har skett i fråga om lagstiftningen mot finansiella brott. En helt ny lag, lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, trädde i kraft den 1 juli 2005 och ersatte den gamla insiderstrafflagen. De nya reglerna har sitt ursprung i EG:s marknadsmissbruksdirektiv (2003/6/EG) och i de så kallade genomförandedirektiven. Den nya marknadsmissbrukslagen har medfört både nya och förändrade regler avseende marknadsmissbruk. När det gäller förbuden mot insiderhandel och röjande av insiderinformation så omfattas numera alla som har tillgång till insiderinformationen av den nya lagen. Den tidigare ordningen som begränsade förbuden till vissa personkretsar har upphört. Vidare har begreppet otillbörlig marknadspåverkan getts en vidare innebörd än tidigare genom att regleringen inte begränsas av handel på värdepappersmarknaden utan träffar även falsk ryktesspridning etc. En annan nyhet i regleringen är den skyldighet som införts för värdepappersinstitut, börser och auktoriserade marknadsplatser att rapportera transaktioner som kan antas utgöra eller ha samband med insiderbrott eller otillbörlig marknadspåverkan till Finansinspektionen. Finansinspektionen skall snarast överlämna dessa uppgifter till åklagare. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter rapporteringsskyldigheten kan dömas till böter. Huvudbrotten i marknadsmissbrukslagen är insiderbrott, otillbörlig marknadspåverkan, obehörigt röjande av insiderinformation samt utebliven rapportering av misstänkt marknadsmissbruk. Finansinspektionen övervakar att marknadsmissbrukslagen följs. För detta ändamål finns det särskilda bestämmelser som ger Finansinspektionen rätt att erhålla de uppgifter som inspektionen behöver i sitt tillsynsarbete. Bestämmelser ger bland annat inspektionen möjlighet att inhämta uppgifter från företag och hålla förhör med den som förväntas kunna lämna upplysningar i ärendet. Så snart det finns anledning anta att brott begåtts skall Finansinspektionen anmäla ärendet till åklagare. Ändringar har också införts från den 1 juli 2005 i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Lagen reglerar primärt den anmälningsskyldighet som åligger personer med insynsställning men utgör också ett komplement till marknadsmissbrukslagen. Det tidigare förbudet mot korttidshandel är upphävt och ersatt av ett generellt handelsförbud som gäller vissa befattningshavare. Handelsförbudet innebär att dessa befattningshavare och deras närstående inte får handla med aktier i bolaget trettio dagar före offentliggörandet av ordinarie delårsrapporter. Det finns vissa undantag till förbudet där handel ändå är tillåten. Om det finns synnerliga skäl kan Finansinspektionen medge ytterligare undantag. Förbudet gäller även aktiemarknadsbolag som köper egna aktier, dock inte värdepappersbolag som köper för kunders räkning eller när försäljningen krävs enligt lag. I lagen anges också att ett svenskt aktiebolag som gett ut fondpapper under vissa förutsättningar ska föra en förteckning över personer med tillgång till insiderinformation (loggbok). Förteckningen ska på begäran lämnas till Finansinspektionen. Det kan i sammanhanget nämnas att det inom värdepapperssektorn pågår arbete med att anpassa svensk rätt till EG-direktiv på ytterligare områden. Dessa frågor behandlas närmare på sidan 57 och gäller bl.a. EG:s direktiv om marknader för finansiella instrument (MiFID). Tullverkets möjlighet att ingripa mot den illegala införseln av cigaretter har ökat genom att lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter ändrades den 1 juli Två nya brott, olovlig förflyttning av respektive olovlig befattning med punktskattepliktiga varor, infördes. Den nya aktiebolagslagen (2005:551) trädde i kraft den 1 januari 2006 och innehåller bl.a. ändrade regler om behörig styrelse. Tidigare gällde att en förändring beträffande styrelsens sammansättning, beträffande firmateckning och val av verkställande direktör trädde i kraft i och med valet på bolagsstämman respektive beslutet i styrelsen. Det innebar att bolagens företrädare i brottsliga sammanhang kunde antedatera protokoll för att försöka undgå ansvar och därmed försvåra myndigheternas utredningsarbete. Numera gäller att en ändring i styrelsens sammansättning, beträffande firmateckning och verkställande direktör har verkan först från den tidpunkt när anmälan om förändringen kommit in till Bolagsverket. Den 1 juli 2006 infördes en möjlighet att ge in anmälningar för registrering i aktiebolag till Bolagsverket på elektronisk väg (SFS 2006:486 och 2006:503). Anmälan kan undertecknas med en elektronisk signatur. För att få tillgång till en elektronisk signatur förutsätts en ordentlig identitetskontroll. Den elektroniska signaturens giltighet kontrolleras också i samband med att ärenden ges in till Bolagsverket. Detta gör att elektroniska registreringsanmälningar har en högre säkerhet än ärenden som ges in på traditionellt vis i pappersform. I samband med att lagstiftningen förändrades för att möjliggöra elektroniska registreringsanmälningar togs kraven bort på att ge in vidimerat namnteckningsprov för företrädarna. I stället skall den som skriver under anmälan med sin elektroniska signatur försäkra på heder och samvete att uppgifterna i anmälan är riktiga och att företrädarna tagit på sig uppdragen. Motsvarande försäkran gäller för revisor. Bolagsverket underrättar varje dygn in- och avregistrerade revisorer om registreringarna i aktiebolagsregistret. Underrättelsen sänds till folkbokföringsadressen för att säkerställa att underrättelsen når den aktuella personen. Motsvarande underrättelseförfarande finns sedan många år för styrelseledamöter, suppleanter, firmatecknare och verkställande direktörer. Lagen (1997:1024) om Skatteverkets medverkan i brottsutredningar ändrades från den 1 juli 2006 så att personal vid Skatteverkets skattbrottsenheter har rätt att verkställa beslag i vissa fall och möjlighet att medverka vid husrannsakan. Samtidigt fick skattebrottsenheterna rätt till direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen. I lagen (2006:570) om särskild skattekontroll i vissa branscher som trädde i kraft den 1 januari 2007 föreskrivs att företag som driver restauranger eller hårvård skall föra personalliggare över anställda i företaget. Det finns inga straffbestämmelser i lagen, däremot sanktionsmöjligheter i form av föreläggande, kontrollavgift och vite. Skatteverket räknar med att under 2007 genomföra ca kontrollbesök.

17 30 31 Kort analys av ny eller ändrad lagstiftning Operativ samverkan mellan flera myndigheter Generellt kan sägas att lagstiftningen är av fundamental betydelse för myndigheternas möjligheter att bedriva en effektiv bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. De förändringar som skett på lagstiftningsområdet sedan 2004 har i varierande grad förbättrat förutsättningarna för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Möjligheten att använda hemlig teleavlyssning i utredningar om ekonomisk brottslighet har visat sig vara mycket betydelsefull. Det är framför allt i ärenden där grov ekonomisk brottslighet har kopplingar till annan allvarlig organiserad brottslighet som den hemliga avlyssningen varit framgångsrik. Som framgår av särskilda redovisningar till regeringen har tillstånd till hemliga tvångsmedel meddelats i ett fall under perioden 1 oktober 31 december 2004 och i 28 fall under För 2006 lämnas en redovisning till regeringen inom kort. Att Ekobrottsmyndigheten numera får bedriva kriminalunderrättelseverksamhet är också av grundläggande betydelse för att myndigheten skall kunna upptäcka och lagföra allvarlig ekobrottslighet. Som exempel kan nämnas att 221 anmälningar om sådan brottslighet under 2006 grundades på den operativa kriminalunderrättelsetjänstens analyser. Förändringarna i lagstiftningen beträffande marknadsmissbruk innebär ett förtydligande av Ekobrottsmyndighetens ansvar för brottsutredningar på området och att anmälningar om misstänkta insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan lämnas till Ekobrottsmyndigheten på ett tidigare stadium än förut. Den förändrade ansvarsfördelningen har enligt Ekobrottsmyndighetens bedömning lett till en effektivare brottsbekämpning. Den tidiga direktrapporteringen till Ekobrottsmyndigheten medför ett snabbt ställningstagande till frågan om brottsutredning skall inledas. Antalet anmälningar om misstänkta brott har ökat och fler förundersökningar än tidigare har inletts. Ändringarna i BrB 11 kap bör leda till att fler personer lagförs för övriga borgenärsbrott, i stället för att som nu sannolikt sker i viss omfattning lagföringen i stället sker för bokföringsbrott. De ökade möjligheterna att i svenska konkurser spåra tillgångar som finns i utlandet förväntas leda till ökad effektivitet i brottsbekämpningen. Ändringarna på det associationsrättsliga området innebär att samverkande myndigheter genom uppgifter hos Bolagsverket mera exakt kan avgöra vem som var bolagets företrädare vid en viss tidpunkt, vilket bl.a. har betydelse i många brottsutredningar. Lagändringen på Tullverkets område bedöms ge positiva effekter för verkets brottsbekämpning. De ökade kunskaper om den ekonomiska brottsligheten som myndigheterna successivt har skaffat sig har lett till att nya angreppssätt har utvecklats från myndigheternas sida. Flera myndigheter samverkar strukturerat och målinriktat i gemensamma operativa insatser. Arbetet med hotbildsanalyser har redan nämnts. Syftet med hotbildsanalyser är att skapa ett underlag för den strategiska inriktningen av det operativa arbetet. Kunskaperna om brottsligheten används också för att öka effektiviteten i det operativa arbetet. Det samarbete som sker mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Rikskriminalpolisens Operativa råd har blivit allt viktigare för att kunna bekämpa den ekonomiska brottslighet som är en del i grov organiserad brottslighet. Operativa rådet leds av chefen för Rikskriminalpolisen och i rådet ingår representanter för polismyndigheterna inom de sex operativa samverkansområdena samt för Rikspolisstyrelsen och Säkerhetspolisen. Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Tullverket har status som observatörer i rådet. Syftet med Operativa rådets verksamhet är att förstärka underrättelsesamarbetet mellan olika myndigheter på central, regional och lokal nivå i kampen mot den grova, organiserade brottsligheten. Genom att tillsätta nationella aktionsgrupper kan både kriminella nätverk och enskilda personer identifieras. I de delar som Operativa rådets verksamhet berör ekonomisk brottslighet kartlägger Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst yrkeskriminella personer inom detta område och sammanför denna information med den kunskap som finns hos Polisen och andra berörda myndigheter. Rikspolisstyrelsen har tillsammans med Operativa rådet och polismyndigheterna tagit fram en underrättelsebaserad nationell strategi för hur grov organiserad och systemhotande brottslighet skall bekämpas. Arbetet bedrivs bl.a. i enlighet med en ny modell för underrättelsearbete (Polisens UnderrättelseModell PUM). Den kriminalunderrättelseverksamhet som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten har anpassats till denna modell. Samarbetet på kriminalunderrättelseområdet har också utvecklats på den regionala nivån. Regionala underrättelsecentrum (RUC) finns numera i Stockholm, Göteborg och Malmö. Där samverkar underrättelsepersonal från flera myndigheter i gemensamma lokaler med uppgiften att kartlägga grov brottslighet och ge ett underlag för operativa insatser. Såväl verksamheten i Operativa rådet som i RUC har utvecklats positivt och bidrar på olika sätt till förebyggande av ekonomisk brottslighet. Genom de samverkande myndigheternas olika kompetenser kan kriminalunderrättelsetjänstens analyser och kartläggningar samordnas. Det ökar möjligheterna att spåra och avslöja pågående grov brottslighet där den ekonomiska brottsligheten blir ett allt tydligare inslag. Analyserna ger också kunskaper om vilka samhällsområden som utnyttjas för ekonomisk brottslighet och på vilket sätt detta sker. Samarbetet ökar förutsättningarna att angripa kriminalitet där allvarlig ekonomisk brottslighet är en del av annan grov och organiserad brottslighet. Skatteverket initierade under 2006 ett antal riksgemensamma projekt för åtgärder mot skattefelet ( riksprojekten ). Sammanlagt bedrivs tolv olika riksprojekt för insatser på nationell nivå. Projekten är bland annat inriktade på uthyrning av svart arbetskraft, privata kostnader, momsbedrägerier och taxibranschen. Syftet med projekten är att genom en tydligare fokusering och nationell samordning kunna kraftsamla och arbeta problemorienterat med en större bredd i valet av åtgärder. Detta ger Skatteverket möjlighet att på ett effektivt sätt kombinera kontroll med förebyggande åtgärder för att nå långsiktiga effekter inom ett visst riskområde. Insatserna innebär fördjupad samverkan med andra myndigheter, t.ex. genom uppgiftsinhämtning, där flera myndigheter kan dra nytta av inhämtat underlag och aktuell riskvärdering. Kontrollåtgärderna i riksprojekten leder till utredning och lagföring av brott. Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten har kommit överens om särskilda samverkansrutiner för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och goda verksamhetsresultat.

18 32 33 Samverkan vid insatser mot penningtvätt och för förverkande av brottsutbyten Penningtvätt är en viktig ingrediens i många kriminella verksamheter. Även de mest framgångsrika kriminella aktiviteterna kan bli ett ekonomiskt misslyckande om åtgärderna i att förvandla svarta pengar till vita inte är tillräckligt effektiva. Bekämpning av penningtvätt är ett område där myndigheterna redan i dag samverkar i betydande omfattning men där behovet av en utvecklad samverkan är stort. De s.k. förbrotten till penningtvätt är ofta skattebrott eller andra brott som genererar stora summor pengar. Förbrotten kan också vara kontantbaserade brott som narkotikabrott, rån av värdetransporter eller koppleri. Av naturliga skäl är det svårt att beräkna hur mycket penningtvätten omsätter, men en ofta angiven uppskattning är 2 5 procent av världens BNP. Skatteverket har i en kartläggning konstaterat att det vid sidan av de etablerade bank- och finansföretagen finns ett antal företag som tillhandahåller tjänster för penninghantering och som inte omfattas av samma kontroll och tillsyn som de seriösa företagen. I verkets utredningar har det framkommit att vissa företag verksamma inom factoring, valutaväxling och alternativ betalningsförmedling används som ett led i skatteundandragande och för penningtvätt. Även Finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten har motsvarande erfarenheter inom ramen för respektive myndighets insatser mot penningtvätt. Finanspolisen har dokumenterat erfarenheterna avseende de alternativa betalningsförmedlarna genom en kartläggning som genomförts av samverkansgruppen mot penningtvätt (RKP KUT-rapport 2005:3). Samverkansgruppens rapport visar att möjligheterna att förebygga och bekämpa penningtvätt som utförs genom de alternativa betalningsförmedlarna måste förbättras. Liknande slutsatser finns i Ekorådets rapport om penningtvätt. Även Finansinspektionen har kartlagt hur banker och andra institut som står under inspektionens tillsyn fullgör sina uppgifter på penningtvättsområdet. Kartläggningen genomfördes och visade att de stora bankerna uppfyllde de ställda regelkraven i stort men att de förkom olika slag av brister hos andra företag. Det ledde till informationsinsatser av olika slag, bl.a. i samband med att nya föreskrifter från Finansinspektionen trädde i kraft den 1 juli Penningtvätt kan i huvudsak ske med två något olika brottsliga utgångspunkter. Den ena är när brottsligheten direkt har genererat stora kontantinnehav, exempelvis genom narkotikahandel, utpressning, rån av värdetransporter eller liknande. Den andra utgångspunkten är behovet av att tvätta pengar som har uppkommit genom ekonomisk brottslighet. Ett exempel på det sistnämnda är verksamhet som genererat stora vinster genom falsk eller vilseledande fakturering för att dölja grova skattebrott i näringsverksamhet, t.ex. vid användandet av svart arbetskraft. Här är det insatta medel på ett företags konto som behöver omvandlas till kontanter för att betala den svarta arbetskraften och huvudmännen. Dessa personer har sedan i sin tur ett behov av att omvandla kontanterna till skenbart legala betalningsmedel på konton eller i annan form. Ett annat exempel är de brottsliga vinster som uppkommer i samband med s.k. investeringsbedrägerier. Även för sådana vinster finns det ofta ett behov hos brottslingen att göra en tvättning. Skatteverket har uppmärksammat att det i ökad utsträckning förekommer belåning av fakturor hos factoringföretag. De svarta företagen får därmed ett snabbare flöde av likvida medel. En mer utbredd användning av svart arbetskraft kan ligga bakom denna utveckling, större upplägg genererar mer likviditet som i praktiken blir mycket besvärlig att hantera genom kontantuttag. Indikationer på penningtvätt kan vara onormala transaktioner eller transaktioner utanför det gängse finansiella systemet. Den sannolikt största andelen penningtvättsanmälningar kan relateras till svart arbetskraft. Dessa anmälningar kommer huvudsakligen från växlingskontoren. Den svarta byggsektorn är enligt Skatteverket den bransch som omsätter mest av de kända riskbranscherna inom den svarta ekonomin. Till skillnad från restaurang-, frisör- och taxinäringarna måste den svarta byggsektorn kontinuerligt förses med kontanter för löneutbetalningar. För detta ändamål genomförs kontantuttagen ofta på växlingskontor. Brottsliga kopplingar till svart arbetskraft kan påfallande ofta sättas i samband med kontantuttag från växlingskontor. Bekämpning av penningtvätt är i första hand en fråga för polis och åklagare. Även Finansinspektionen gör betydelsefulla insatser mot penningtvätt genom sin tillsynsverksamhet. Finansinspektionen har bl.a. inrättat en särskild funktion med samordningsansvar för inspektionens penningtvätts- och terrorismfinansieringsfrågor. Penningtvätt kan också förekomma som ett led i finansiering av terrorism och blir då en fråga också för Säkerhetspolisen. Problemen kring penningtvätt har under 2006 särskilt uppmärksammats i Ekorådet, som tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att se över informationsflödet mellan myndigheterna och eventuellt behov av ny lagstiftning för att informationsutbytet skall kunna ske på ett effektivt sätt. Det arbetet beskrivs närmare på sidan 44. Financial Action Task Force (FATF) riktade i en rapport 2006 kritik mot Sveriges hantering av frågor om penningtvätt. Justitiedepartementet remitterade under året en departementspromemoria om utvidgat förverkande m.m. (Ds 2006:17). Mot denna bakgrund har Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten under 2006 initierat ett omfattande utvecklingsarbete för att utveckla metoder och skapa bättre förutsättningar för att spåra och förverka medel som åtkommits genom brott och för att öka lagföringen av brott avseende penningtvätt. Ekobrottsmyndigheten har bildat en ny enhet Brottsutbytesenheten som initialt består av en åklagare, två analytiker och en ekorevisor. Enheten arbetar både strategiskt och operativt med målsättningen att öka det kriminalpolitiska genomslaget för åtgärder mot penningtvätt och för att slå mot drivkraften bakom brottsligheten pengarna. Enhetens strategiska arbete har inletts med en analys av vilka möjligheter som finns inom ramen för nuvarande lagstiftning och en förberedelse av utbildningsinsatser på dessa områden. Arbetet innefattar även etablerandet av ett myndighetsnätverk för samverkan med andra myndigheter inom och utom Ekorådet. Samverkan med motsvarande enheter inom de ekobrottsbekämpande myndigheterna i övriga nordiska länder har gett värdefulla erfarenheter på såväl strategisk som operativ nivå. Också utanför Norden har kontakter etablerats. Brottsutbytesenheten gör också operativa insatser och utvecklar ett system för att på ett rationellt sätt kunna bistå åklagarna med ekonomiska analyser och kartläggningar. Systemet bygger på att det i förundersökningarna vid åklagarkamrarna endast behöver identifieras ett behov av en ekonomisk analys och kartläggning enligt en modell som läggs fast av Brottsutbytesenheten. När behovet är fastställt gör Brottsutbytesenheten den ekonomiska analysen och kartläggningen parallellt med att brottsmisstankarna utreds i den förundersökning som handläggs vid åklagarkammaren. Med enhetens kartläggning och det övriga förundersökningsmaterialet som grund kan den åklagare som är förundersökningsledare ta ställning till frågan om åtal för brott med penningtvättsinslag och framställa ett yrkande om förverkande avseende utbyte av brott. Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten samverkar på detta område inom ramen för ett gemensamt projekt som genomförs under Projektet innefattar bl.a. gemensamma erfarenhetsseminarier, rättslig information och metodstöd till åklagarna. För år 2007 har Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Ekobrottsmyndigheten givits ett gemensamt uppdrag i regleringsbreven att redovisa och kommentera de åtgärder som myndigheterna vidtagit eller planerar att vidta för att utbyte av brott i så stor utsträckning som möjligt skall kunna beslagtas och förverkas, samt för att förbättra uppföljningen av sådana åtgärder.

19 34 35 Samordnade brottsförebyggande projekt Ett viktigt angreppssätt mot den ekonomiska brottsligheten är det brottsförebyggande arbetet. Under perioden har ett stort antal samordnade brottsförebyggande projekt genomförts, utöver olika myndighetsspecifika insatser. I det följande beskrivs kortfattat ett antal större projekt av detta slag. För att motverka penningtvätt har Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen och Finanspolisen gemensamt genomfört informationsinsatser på växlingskontor och hos betalningsförmedlare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Av totalt 35 valutaväxlingsföretag eller kombinerade valutaväxlings- och betalningsförmedlingsföretag på dessa orter har 24 företag varit representerade vid de kontaktmöten som hållits. En särskild informationsfolder som tagits fram för ändamålet har fått stor spridning. Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten har tillsammans medverkat i olika informationsinsatser som syftar till att de finansiella instituten skall ha god kännedom om den anmälningsskyldighet som den nya lagstiftningen föreskriver, både i fråga om handel med finansiella instrument och penningtvätt. Bl.a. har Finansinspektionen tillsammans med Finanspolisen genomfört ett antal utbildningsseminarier om penningtvätt för olika finansiella branschsektorer. Ett särskilt projekt har inletts för att utveckla de brottsförebyggande metoderna mot svart arbetskraft i byggbranschen. Brottsförebyggande rådet undersöker i samverkan med Ekobrottsmyndigheten och företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna i byggsektorn den organiserade brottsligheten inom byggbranschen. Projektet syftar till att finna metoder för att systematiskt och långsiktigt förebygga och motverka ekonomisk brottslighet. Brottsförebyggande metoder har kombinerats med brottsutredande insatser mot svartarbetskraft inom restaurangbranschen genom förverkande av manipulerade kassaapparater. Kontrollaktiviteten påbörjades i samverkan mellan Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och regionala och lokala myndigheter i Stockholm. Arbetsmodellen tilllämpas nu i ett rikstäckande kontrollprojekt som Skatteverket har initierat. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har bl.a. i seminarieform spridit sina kunskaper och sina erfarenheter till andra som arbetar mot brottslighet inom restaurangbranschen. Ekobrottsmyndigheten har tagit fram en folder som särskilt riktar sig till nya företagare och nyanställda i branschen. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har samverkat om information till revisionsbyråer och bokföringskonsulter. Revisorer och bokföringskonsulter är viktiga målgrupper som direkt kan påverka sina klienter att inte begå ekobrott. Revisorerna bidrar också till att brott upptäcks och anmäls. Sedan projektet inleddes 2005 har mer än oorganiserade bokföringskonsulter deltagit i sammanlagt 18 informationsträffar som anordnats av Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i samverkan. Ekobrottsmyndigheten har i samarbete med de tre storstadskommunerna och företrädare för arbetsmarknadens parter under 2006 påbörjat två brottsförebyggande projekt med direkt syfte att utveckla system och metoder för att hindra eller försvåra brottslig verksamhet. Det ena projektet gäller svart arbetskraft inom lokalvård och innebär att rutiner har kartlagts och vidareutvecklats för att säkerställa att offentlig upphandling av lokalvårdstjänster sker på ett sådant sätt att företag som anlitar svart arbetskraft utesluts i beslutsproceduren. Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Statens Folkhälsoinstitut har samverkat i ett projekt med kommunernas alkoholhandläggare som målgrupp. Ett utbildnings- och informationsmaterial har tagits fram som syftar till att öka kunskapen hos kommunernas handläggare så att risken för ekonomisk brottslighet kan beaktas vid bedömningen av om serveringstillstånd skall lämnas. Ekobrottsmyndigheten har i samverkan med flera andra myndigheter tagit fram ett antal informationsfoldrar som riktar sig bl.a. till småföretagare, växlingskontor, lagerbolagsbildare, elever på yrkesinriktade utbildningar samt företagare och anställda i restaurangbranschen. Foldrarna behandlar ämnen som t.ex. bokföringsskyldighet, penningtvätt och svart arbete och har som syfte att öka kunskapen om vad som motverkar ekonomisk brottslighet. Informationsfoldrarna har spridits vid Forskning inom ekobrottsområdet I mitten av 1990-talet konstaterade en statlig utredning att den svenska ekobrottsforskningen var ett påtagligt försummat forskningsområde (SOU 1996:84). Sedan dess har förhållandet förbättras. Under några år lämnade Brottsförebyggande rådet (Brå) på regeringens uppdrag bidrag till universitet och högskolor för ekobrottsforskning (Bokslut: Brå:s satsning på ekobrottsforskning ). Sammanlagt lämnades 26 miljoner kronor i stöd och resultatet blev flera vetenskapliga arbeten av betydelse. Satsningen var framgångsrik och lade grunden till en svensk ekobrottsforskning förankrad i den forskning som bedrivs internationellt. Några särskilda medel till ekobrottsforskningen har inte avsatts sedan dess utan den forskning som bedrivs konkurrerar om samma medel som annan forskning. Följden är att ekobrottsforskningen har minskat i omfattning. De projekt som bedrivs är till stor del koncentrerade till de institutioner som redan innan det särskilda stödet infördes i slutet av nittiotalet var aktiva inom ekobrottsforskning. En återgång har således skett till redan aktiva miljöer. olika informationsmöten, via de lokala brottsförebyggande råden och branschorganisationer samt vid informationsmöten av olika slag. Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten samverkar i två forskningsprojekt. Det ena gäller den organiserade brottsligheten inom byggbranschen och det andra avser verksamheten vid Ekobrottsmyndighetens brottsutbytesenhet. Ekobrottsmyndigheten har gjort en utvärdering av de större brottsförebyggande projekt som genomförts (Rapport 2006:2). Flertalet av de projekt som beskrivs i rapporten har skett i samverkan med en eller flera andra myndigheter. Utvärderingen sätter ljuset på att samverkan med näringslivet och arbetslivets organisationer är en avgörande framgångsfaktor i det brottsförebyggande arbetet. Ekobrottsmyndigheten har tagit en aktiv del i ekobrottsforskningen genom att stödja forskningsseminarier som anordnats vid Linköpings universitet. På det sättet har Sveriges ekobrottsforskare kunnat mötas och diskutera projekt. Ett särskilt projekt har inletts för att utveckla de brottsförebyggande metoderna mot svart arbetskraft i byggbranschen. Brå undersöker i samverkan med Ekobrottsmyndigheten och företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna i byggsektorn den organiserade brottsligheten inom byggbranschen. Projektet syftar till att finna metoder för att systematiskt och långsiktigt förebygga och motverka ekonomisk brottslighet. Finansiärer är Ekobrottsmyndigheten, arbetsmarknadens parter och Brå. Sedan 2006 samverkar Ekobrottsmyndigheten med Brå i ett gemensamt projekt som berör verksamheten vid Ekobrottsmyndigheten brottsutbytesenhet. Projektet omfattar en studie med beteckningen Spåra och återföra utbyte av brott exemplet EBM och LUC i Göteborg. Brå:s studie är inriktad på metodoch kunskapsutveckling och kommer att pågå även

20 36 37 under år Projektet, som är finansierat av Ekobrottsmyndigheten, skall redovisas genom rapporter och seminarier under Juridiska fakulteten vid Lunds universitet bedriver projekt bland annat om kopplingen mellan ekonomisk och organiserad brottslighet och bidragsbedrägerier. Sociologiska institutionen vid Lunds universitet har genomfört flera projekt om korruption. Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet är inriktade på revisorernas kontrollfunktioner och andra kontrollfrågor samt skatteparadis. Vid Linköpings universitet bedrivs arbeten om skattebrott, etik och miljöbrott. På Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet bedrivs projekt om hur den ekonomiska brottsligheten ska mätas. Vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet bedrivs projekt om ekobrottslingens personlighetsdrag och bedrägerier. Utöver dessa redovisade institutioner och projekt bedrivs ekobrottsforskning i mindre skala även på andra ställen. En sammanställning av svensk ekobrottsforskning finns i Forskning om ekonomisk brottslighet (Brå 1999:7) och i den tidigare översynen av Brå:s satsning (Bokslut, se a.a). Brå lyfte i Bokslut fram vikten av en kunskapsorienterad reglering och kontroll. I rapporten betonas att ett effektivt brottsförebyggande arbete måste baseras på kunskap om brottsligheten och om olika metoders effekter och att det är angeläget att det bedrivs en ekobrottsforskning som har sin utgångspunkt i de behov som finns. Under senare år har det tagits initiativ för att förbättra kunskaperna om hur ekobrott kan förebyggas. Utifrån behovet av att samla både svenska och internationella erfarenheter, metoder och teorier för ett förebyggande arbete tog Ekorådet initiativ till det som resulterade i Förebyggande metoder mot ekobrott: En antologi (Brå 2003:10). Brå hade också ett regeringsuppdrag om att ta fram metoder för att förebygga ekonomisk brottslighet, vilket resulterade i rapporten Förebygga ekobrott: behov och metoder (Brå 2003:1). Samma år publicerades även Att förebygga fel och fusk: Metoder för reglering och kontroll (Lars Korsell och Mikael Nilsson, 2003), ett arbete som finansierades av Brå och Finansdepartementet gemensamt. Vid Brå finns idag en enhet för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet. Vid enheten bedrivs forskning om nämnda områden samt om miljöbrott och kulturarvsbrott. Projekten är till övervägande del egeninitierade och externfinansierade. Just nu genomförs ett projekt om hur korruptionen ser ut i Sverige och ett projekt som syftar till en rapport om ekobrott i näringslivet. Därutöver pågår också arbetet med en handbok mot otillåten påverkan trakasserier, hot, våld och korruption. Ett par projekt har finansierats av EU och inneburit internationellt samarbete och utbyte av erfarenheter mellan olika länder. Övrig samverkan Myndigheterna samverkar i en rad sammanhang som får anses ligga utanför de författningsreglerade formerna för samverkan. Här redovisas några exempel på sådan samverkan. 1. Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten beslutade i november 2006 om gemensamma riktlinjer för ekobrottsbekämpningen. Av riktlinjerna framgår att Ekobrottsmyndigheten ansvarar för utvecklingen av åklagarväsendets insatser på ekobrottsområdet såsom rättslig utveckling, rättslig tillsyn och kontroll, metodutveckling samt utbildning. Även frågor som rör operativ samverkan regleras i riktlinjerna. En kontinuerlig dialog har skett med Åklagarmyndigheten om en gemensam utvecklingsplan och ett gemensamt program för utveckling av brottsbekämpningen. Samverkan har också skett bl.a. i strategiska frågor avseende bland annat internationella kontakter samt kompetensutveckling. 2. Samarbetet mellan Ekobrottsmyndigheten, Polisen och andra myndigheter som bedriver underrättelsetjänst har under senare år utvecklats och strukturerats på såväl central som regional nivå. Inriktningen för det arbetet har bl.a. varit att följa pengarna, vilket har inneburit att underrättelsesamarbetet har innefattat bl.a. de delar av den organiserade brottsligheten som gäller grov ekonomisk brottslighet. En arbetsgrupp har tagit fram en för polisverksamheten underrättelsebaserad nationell strategi för hur grov organiserad och systemhotande brottslighet skall bekämpas. 3. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket samarbetar på såväl central som lokal nivå för att lösa olika gemensamma samordningsfrågor. Ekobrottsmyndigheten har i dessa sammanhang även representerat Åklagarmyndigheten. Ett viktigt område för nationell samordning har under senare år varit Skatteverkets insatser med förstärkta resurser för utökad kontrollverksamhet. Det har hittills lett till en förbättrad samordning av myndigheternas resurser för brottsbekämpning. En viktig bieffekt av den utvecklade samverkan mellan myndigheterna är att nya forum för diskussioner om bland annat olika rättstillämpningsfrågor har skapats. De nya samverkansformerna skall ses som ett komplement till den samverkan som sedan lång tid sker i den centrala samrådsgruppen för skattebrottsenheterna, där Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten är representerade. Gruppens arbetsuppgifter har utvidgats till att också avse Skatteverkets fiskala verksamhet. Förutom löpande samverkansfrågor har gruppen också arbetat med att utveckla rutinerna för Skatteverkets brottsanmälningar och frågor som rör skattebrottsenheternas utvidgade möjligheter att använda tvångsmedel under förundersökningen. 4. Näringsförbud är ett viktigt instrument för att förhindra att näringsidkare som grovt åsidosätter sina åligganden fortsätter att driva sin verksamhet. Det är Kronofogdemyndigheten som har tillsyn över att näringsförbuden efterlevs och skall anmäla överträdelser till Ekobrottsmyndigheten eller Åklagarmyndigheten. Även om frågor om näringsförbud ingår i det författningsreglerade området för samverkan krävs emellanåt ytterligare samverkan. Här kan nämnas att Ekobrottsmyndigheten och specialindrivningsteamet vid Kronofogdemyndigheten i Stockholm, i syfte att effektivisera hanteringen av misstänkta överträdelser av näringsförbud, har diskuterat förändringar i rutinerna för att förbättra uppföljningen av meddelade näringsförbud.

Omvärlds- och hotbildsanalys 2006. Påverkansfaktorer, hotbilder och åtgärder

Omvärlds- och hotbildsanalys 2006. Påverkansfaktorer, hotbilder och åtgärder Omvärlds- och hotbildsanalys 2006 Påverkansfaktorer, hotbilder och åtgärder I N N E H Å L L 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekobrottsmyndighetens vision Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

X X X X 7 5. Årsredovisning 2006

X X X X 7 5. Årsredovisning 2006 X X X X 7 5 Årsredovisning 2006 7 6 X X X X I N N E H Å L L 1 Innehåll 2 Förord 7 Verksamhet och organisation 11 Resultatredovisning Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Årsredovisning 2008 Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. INNEHÅLL 1 Innehåll 3 Förord 7 Verksamhet och organisation 11 Brottsförebyggande

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35)

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35) Sida 1 (6) Rättsenheten 2005-09-15 Ert EBM A-2005/0467 Er beteckning Bitr. chefsjuristen Monica Rodrigo 2005-05-23 Fi2005/2479 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN

BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten från byggbranschens arbetsgivar- och fackförbund BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen

Läs mer

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Vad är svart arbete? Att arbeta svart betyder att du inte betalar skatt på din lön. Om du är anställd på ett företag betyder det också att arbetsgivaren inte

Läs mer

H 49 Motion till Socialdemokraternas partikongress 2009

H 49 Motion till Socialdemokraternas partikongress 2009 H 47 Motion angående ekonomisk brottslighet. Enligt flertalet utredningar förlorar samhället ca 150 miljarder årligen på ekonomisk brottslighet och ca 70 miljarder på sk svartarbete. Detta är ofantliga

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Budgetunderlag 2010-2012

Budgetunderlag 2010-2012 Budgetunderlag 2010-2012 EBM A-2008/0094 Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2010-2012 Sammanfattning och yrkande Inledning Ekobrottsmyndigheten har ett vitt uppdrag och en central funktion i kampen mot

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen i samverkan ska brett och aktivt delta i samhällsdebatten mot svartarbete. Vårt mål är en utbredd

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ekonomisk brottslighet

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ekonomisk brottslighet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ekonomisk brottslighet Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 Eko- och miljöbrott EKONOMISK BROTTSLIGHET Linda

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Innehåll. 2 Förord. 6 År 2007 i sammanfattning. 9 Verksamhet och organisation

Innehåll. 2 Förord. 6 År 2007 i sammanfattning. 9 Verksamhet och organisation Årsredovisning 2007 7 6 X X X X I N N E H Å L L Innehåll 2 Förord 6 År 2007 i sammanfattning Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet 9 Verksamhet

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun

Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun Jan Landström Jan.landstrom@nacka.se Tel: 08-718 87 45 Nacka kommun Detta ska jag hinna med att prata med er om Ordinarie

Läs mer

Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32)

Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) Remissvar Sida 1 (6) 2008-07-02 Ert EBM A-2008/0123 Er beteckning Chefsjuristen Monica Rodrigo 2008-04-04 Ju2008/3029/L1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Yttrande över betänkandet Marknadsmissbruk (SOU 2004:69)

Yttrande över betänkandet Marknadsmissbruk (SOU 2004:69) EKOBROTTSMYNDIGHETEN Yttrande Sida 1 (5) Chefsjurist Roland Andersson 2004-10-19 Ert 900 2004/0302 Er beteckning 2004-07-07 Fi2004/3176 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Rapport om den ekonomiska brottsligheten

Rapport om den ekonomiska brottsligheten Rapport om den ekonomiska brottsligheten 2 Förord Förord Ekobrottsmyndigheten ska vart tredje år utarbeta en rapport till regeringen om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten ska innehålla en redogörelse

Läs mer

Köper ditt företag tjänster? Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig!

Köper ditt företag tjänster? Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig! F Ö R E B Y G G A N D E I N F O R M A T I O N Köper ditt företag tjänster? Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig! Skatteverket vill hjälpa upphandlande myndigheter och företag att göra rätt

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Att tänka på vid köp av lagerbolag. Råd och regler

Att tänka på vid köp av lagerbolag. Råd och regler Att tänka på vid köp av lagerbolag Råd och regler Allmänna regler för aktiebolag Aktiebolag ska ha ett aktiekapital på minst 100.000 kr. Styrelsen för ett aktiebolag ska bestå av minst en styrelseledamot

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt Från svart till vitt och gråzonen däremellan En skrift om penningtvätt 1% är inte nog alltför få rapporterar misstänkta transaktioner! Hjälp oss att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism.

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Årsredovisning 2009 Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. INNEHÅLL 1 Innehåll 2 Förord 5 Verksamhet och organisation 7 Brottsförebyggande

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2014:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Skånes län Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07 Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms Almedalen 2010-07-07 Halvera tjänstemomsen Bakgrund: Den ekonomiska krisen har ställt arbetsmarknaden inför stora utmaningar. Nu finns flera

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Årsredovisning 2005 Ekobrottsmyndigheten Grafisk form och produktion: Ord&Form AB Foto: Ester Sorri, David Lundberg, Hans Öhlander, Johan Glase, Eva-Lisa Lennstrand, Ola Högberg Tryck: Sandvikens Tryckeri,

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2003

EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2003 EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2003 I EKOBROTTSMYNDIGHETEN Grafisk form och produktion: Ord&Form i Uppsala AB Foto: Björn Larsson Rosvall, Bilduppdraget (sid 25), The Image Bank (sid 30) och Ola Högberg

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

RAPPORT OM DEN EKONOMISKA BROTTSLIGHETEN

RAPPORT OM DEN EKONOMISKA BROTTSLIGHETEN RAPPORT OM DEN EKONOMISKA BROTTSLIGHETEN Rapport 2004:1 Ekobrottslighetens omfattning och mörkertal Svart ekonomi (svart arbete och oredovisade inkomster) Övrigt Svart ekonomi skatte- och (svart avgiftsfusk

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens samverkan på strategisk och operativ nivå

Ekobrottsmyndighetens samverkan på strategisk och operativ nivå 1 Ekobrottsmyndighetens samverkan på strategisk och operativ nivå 1. Inledning Ekobrottsmyndigheten ansvarar för samordningen av ekobrottsbekämpningen i landet. Myndighetens specialistkompetens ska kunna

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Skatteverkets större insatser 2015. 17 februari 2015

Skatteverkets större insatser 2015. 17 februari 2015 Skatteverkets större insatser 2015 17 februari 2015 Nya regler för rot- och rutarbete Pia Blank Thörnroos, rättslig expert Cajsa Toresten, verksamhetsutvecklare Nya regler för rot och rut Lagen infördes

Läs mer