Årsredovisningen utgör kommunstyrelsens sammanfattning och avslutning av 2011 års räkenskaper.

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Balansomslutning Investeringar Resultat 484,2 Mkr 29,2 Mkr 12,9 Mkr Antal årsarbetare 31/ Invånare 31/ st st Utdebitering 22:13

2 Årsredovisning 2011 Årsredovisningen utgör kommunstyrelsens sammanfattning och avslutning av 2011 års räkenskaper. Årsredovisningen innehåller en översikt över kommunens och de kommunala bolagens ekonomiska ställning och verksamhet för år Den är en väsentlig del av ekonomistyrningen. Den ger upplysningar om kommunens verksamhet och finansiella situation. Målgrupper för årsredovisningen är i första hand kommunfullmäktige och samtliga förtroendemän. För mer information om kommunen är du välkommen att besöka vår hemsida, Gnosjö kommun Gnosjö Telefon: E-post: kommun@gnosjo.se Organisationsnummer: Bankgiro:

3 Innehållsförteckning Inledning 3 Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommunchefen 4 Kommunens organisation 8 Gnosjö kommun en översikt 9 Tio år i sammandrag 10 Var kommer pengarna ifrån och vad används de till 11 Förvaltningsberättelse 12 Vision och övergripande mål 12 Årets resultat 13 Finansiell analys 15 Driftsredovisning 21 Investeringsredovisning 22 Personalekonomisk redovisning 24 Finansiella rapporter 26 Redovisningsprinciper 26 Resultaträkning 28 Finansieringsanalys 28 Balansräkning 29 Noter 30 Avdelningarna/utskotten/nämndens verksamhetsberättelser 36 Kommunstyrelsen gemensamt 36 Gislaved-Gnosjö räddningsnämnd 37 Kansliavdelningen 39 Personalavdelningen 41 Ekonomiavdelningen 43 Tekniska avdelningen 45 Samhällsbyggnadsnämnden 49 Kultur- och fritidsavdelningen 52 Barn- och utbildningsutskottet 55 Socialutskottet 59 Revisionen 64 Sammanställd redovisning 66 Koncernöversikt 66 Koncernens resultat 67 Sammanställd resultaträkning 69 Sammanställd finansieringsanalys 69 Sammanställd balansräkning 70 Noter 71 Verksamhetsberättelser 72 Begrepp 76 1

4 Innehållsförteckning Revisionsberättelse 78 2

5 Inledning Under 2011 var det även glädjande att se Kommunstyrelsens ordförande har att Gnosjö kommuns hemtjänstverksamhet ordet i en rikstäckande jämförande studie fick utmärkelse som näst bäst i hela landet. Fantastiskt! 2011 är över och därmed också mitt första år som kommunstyrelsens ordförande. Man kan lugnt säga, att året som gått, och mitt uppdrag, har varit mycket spännande och det har varit mycket att sätta sig in i, stort som smått. Vi kan nu även blicka tillbaka mot det första året med kommunens nya politiska organisation med kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden som enda kvarvarande nämnder. Jag vill påstå att den nya organisationen på det hela taget fungerar bra och vi kommer nu under 2012 att gå vidare med att även förändra förvaltningsorganisationen. Under 2012 skall även en utvärdering av den politiska organisationen påbörjas har i stor utsträckning påverkats av lågkonjunktur i världsekonomin. Trots detta har vårt lokala näringsliv klarat sig mycket bra och mer än någonsin produceras i våra industrier. Enligt en nyligen gjord undersökning producerar vår industri för ett värde motsvarande 1 miljon kronor/ kommuninvånare medan motsvarande siffra för riket är cirka kronor. Detta är mycket glädjande. Utifrån detta är det dock mindre glädjande att arbetslösheten trots detta är fortsatt hög, just nu strax över 7 %. Kommunen försöker på olika sätt att motverka de negativa effekterna av detta, inte minst genom satsningar på olika arbetsmarknadsåtgärder. Årets resultat blev mycket positivt, cirka 13 miljoner kronor, och detta har uppnåtts där de flesta har lyckats hålla sina budgetar. Här måste inte minst barn- och utbildningsverksamheten lyftas fram som trots sparbeting genom hårt arbete kan visa upp ett positivt resultat. Mindre glädjande är emellertid de befolkningssiffror som kom under slutet av året, och som visade att kommunens befolkning minskat med 146 personer. Detta var riktigt dystert och påverkar kommunens ekonomi genom minskade skatteintäkter och statsbidrag. En stor del av de utflyttade var ungdomar som flyttade till studieorter, och vi får hoppas att de efter avslutade studier flyttar tillbaka igen. Trots den stora befolkningsminskningen har Fastighets AB Järnbäraren fortfarande en hög beläggning på sina lägenheter med få tomma bostäder. Även detta är positivt. En avslutande blick framåt, mot 2012, visar på många ljuspunkter som vi kan glädjas åt. Som exempel kan nämnas satsningen på en ny förskola i Kulltorp, digitaliseringen av Hammargårdens biograf, invigningen av ny gruppbostad i Gnosjö under hösten 2012, ett dammrenoveringsprojekt i Marieholm och inte minst firandet av kommunens 60-årsjubileum i augusti. Arne Ottosson (M) Kommunstyrelsens ordförande 3

6 Ett annat stort projekt som fortfarande pågår är efterbehandlingsarbeten på Parkgatan i Gnosjö. Projektet uppgår till drygt 10 mkr och förbättrar miljön på- Inledning tagligt. Arbetena bekostas till största delen Kommunchefen av statliga medel. Enligt den kommunala redovisningslagen skall förvaltningsberättelsen redovisa en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. Viktiga händelser skall redovisas liksom kommunens förväntade utveckling. Viktiga händelser under året Kommunen införde från 2011 en ny politisk organisation. Denna innebar att nämnderna samlas under kommunstyrelsen i tre utskott. Dessutom finns samhällsbyggnadsnämnden kvar som egen nämnd. Förändringen har gått relativt bra särskilt med tanke på att av kommunstyrelsens 15 ledamöter var 13 nya i sin roll som kommunstyrelseledamot. Viktiga ekonomiska frågor inklusive budgetberedning bereds av kommunstyrelsens ordförandeberedning bestående av representanter från de tre utskotten, samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsens presidium. Detta har gett en helhetssyn på kommunens ekonomi som varit mycket positiv. Under året har byggnation av 10 LSSlägenheter med gemensamhetsanläggning samt sex vanliga lägenheter påbörjats. Projektet blir klart efter sommaren och är det största projektet i Gnosjö på flera år. Kostnaden beräknas till drygt 25 mkr. Ett exploateringsavtal har träffats avseende den s.k. åkeritomten i Gnosjö samhälle. Avsikten är att en livsmedelsaffär ska etablera sig på tomten. En omfattande marksanering har gjorts och detaljplanearbete pågår. En ny kollektivtrafiklag har införts och detta innebär för Jönköpings län att landstinget tagit över det ekonomiska ansvaret för kollektivtrafiken från Som en följd härav gjordes en skatteväxling där kommunen sänkte skatten med 33 öre och landstinget gjorde motsvarande höjning. Under året har en arbetsmarknadsenhet införts. Den ligger organisatoriskt under socialutskottet och ersätter ESF-projektet Utkiken som upphör i början av Enheten har tillförts nya anslag på 1,7 mkr. Vidare har en centralt belägen fastighet köpts in till ändamålen (f.d. Franks) Ett socialt företag har startat under året med IOGT-NTO som viktig samarbetspart. Affärsidén är bl.a. biltvätt, fixarservice, service inom hemtjänst, dagverksamhet inom psykiatri m.m. Viktigaste affärspart för företaget är arbetsmarknadsenheten. Dessutom arbetsförmedling, försäkringskassa m.m. Kommunen är delaktig i ett flertal olika projekt. De flesta är finansierade genom Leader Västra Småland samt Gnosjö kommun. Några exempel på projekt: En ljusare framtid Innebär ett förebyggande arbete i form av mötesplatser för ungdomar i riskzonen och samordning av insatser som görs av frivilligorganisationer och föreningar. Attraktivare Gnosjö och Hillerstorp som ägs av Gnosjöandans näringsliv och syftar till att ta fram en utvecklingsplan för Gnosjö och Hillerstorp med omnejd. Yrkesåret som syftar till att säkra industrins behov av kompetenta medarbetare och öka arbetslösa ungdomars 4

7 Inledning möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Näringslivsutveckling Gnosjö kommun är medlem i Entreprenörsregionen som drivit ett projekt benämnt Regelförenkling och finansierats av Tillväxtverket. Syftet är att skapa enklare regler för företagandet. Kulturarv Marieholm har under året gjort en nystart. Ett stort projekt med renovering av fyra dammar är närmast på agendan. Den kommunala ekonomin är ett mycket viktigt område. Kommunens resultat blev oväntat bra plus 12,9 mkr trots att det statliga stödet fasats ut. Anledning till kommunsektorns goda resultat är huvudsakligen ökade skatteintäkter samt lägre sociala avgifter. Omvärldsanalys Konjunkturen i Europa var bra under första halvåret men har försämrats kraftigt till följd av skuldkrisen i några av länderna. Sveriges BNP ökade med 3,9 % vilket är mycket bra. I slutet avstannade ökningen och december visade t.o.m. minussiffror. Näringslivet i Gnosjö har haft ett bra år och många företag visar goda resultat. Många av de lätta jobben har försvunnit och därför har arbetslösheten bitit sig fast på en för oss hög nivå. Den totala arbetslösheten före åtgärder har legat på drygt 7 % som är i paritet med landet som helhet. Ett särskilt problem är ungdomsarbetslösheten som ligger på ca 13 %. Denna är visserligen lägre i Gnosjö än i vår omvärld men är ändå ett problem. Kommunen gjorde en särskild satsning inför sommarlovet vilket gjorde att de flesta ungdomarna fick någon form av anställning. Gnosjö kommun är den kommun i landet som har högst andel sysselsatta i tillverkningsindustrin ca 55 %. Industrin är hårt konkurrensutsatt på en internationell marknad och möter detta bl.a. med automatisering. Dessutom har tillverkning lagts i länder med låga lönekostnader. Följden har blivit att antalet anställda kommer att fortsätta att minska inom industrin. Som framgår nedan är ett av kommunens inriktningsmål att inspirera till nya näringar. Det är viktigt med ett gott näringslivsklimat i kommunen. En viktig mätning är den som görs av Svenskt Näringsliv. Här hamnar Gnosjö kommun på 19:e plats vilket är mycket bra. De faktorer som vi kan påverka ligger mycket högt ex.vis kommunens tillämpning av lagar och regler ligger vi på plats nr ett! Befolkningsutveckling Gnosjö kommun minskade sin befolkning med 146 personer under året. En anledning är de stora gymnasiekullarna där en mycket hög andel väljer att studera vidare på högskola och då lämnar kommunen. Födelseöverskottet var två personer. Enligt våra befolkningsprognoser finns risk för att befolkningen kommer att fortsätta att minska de närmaste åren då det fortfarande är stora årskullar från början av 90- talet som kommer att fortsätta studera på högskolan. Uppföljning av inriktningsmål Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt styrdokument. I detta har åtta olika inriktningsmål fastställts. Kommunens verksamheter har sedan fastställt 5

8 Gnosjö kommun gör förhållandevis stora satsningar på vuxenutbildning i olika for- Inledning verksamhetsmål utifrån dessa inriktningsmål. mål. mer. Bedömningen är att vi klarar detta Hur måluppfyllelse klaras framgår av respektive avdelning/utskott/nämnds Mål Gnosjö skall vara en attraktiv redogörelse. Utöver dessa redogörelser kan kommun för alla barnfamiljer följande samlade bedömning göras. Mål att vara en attraktiv arbetsgivare. Bedömningen är att målet nåtts även om en del ytterligare finns att göra beträffande förskolornas utemiljö. Av den personalekonomiska redovisningen framgår att ohälsotalet fortfarande är väldigt lågt vilket är en indikation att målet uppfyllts. Mål att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande. Kommunens anställda är mycket väl medvetna om att de ekonomiska resurserna är begränsade varför bedömningen är att målet har nåtts även om detta mål är mycket svårt att mäta. Mål att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor Länets kommuner har enats om 20 punkter för att arbeta med att minska klimatförändringarna och stimulera till bättre luft och hälsa hos kommuninvånarna. Gnosjö kommun har redan genomfört 12 av punkterna och ligger i framkant bland länets kommuner. Bedömningen är att målet har nåtts. Mål att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun Detta mål är mycket svårt att bedöma. Utifrån avdelningarna/utskotten/nämndens redovisning framgår att mycket görs varför bedömningen är att målet uppnåtts. Mål att värna om och utveckla det livslånga lärandet Mål att inspirera till nya näringsgrenar Kommunen är mycket aktiv i olika projekt som riktar sig mot att utveckla nya näringsgrenar i kommunen varför bedömningen är att målet har nåtts. Mål att arbeta för en väl utbyggd infrastruktur och kommunikationer Under året har inga förändringar skett i utbudet av allmänna kommunikationer frånsett att en morgonförbindelse till Göteborg senarelagts. Kommunen arbetar på att förbättra detta och här har vi hjälp av landstinget. Målet har nåtts. Framtidsfrågor Viktiga framtidsfrågor för Gnosjö kommun är arbetsmarknadsfrågor, befolkningsutveckling och en fortsatt god ekonomi. Många lätta arbeten har försvunnit inom tillverkningsindustrin och dessa återkommer inte. Gnosjö har fortfarande en hög nettoinpendling med ca 900 personer men mer behöver göras för att bredda arbetsmarknaden med andra typer av arbeten än de som finns i industrin. Vi har efter finanskrisen fått en ökad andel som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Här har den nya arbetsmarknadsenheten en viktig uppgift. Befolkningsutvecklingen har varit vikande under en 10-års period med vissa undantag. 6

9 Inledning Bra och attraktiva bostäder behövs liksom åtgärder som kan komma från projektet attraktivare Gnosjö och Hillerstorp. Minskad befolkning slår hårt mot kommunens ekonomi. Ökat samarbete med andra kommuner är önskvärt. Vidare behövs på sikt strukturella åtgärder inom det kommunala serviceutbudet. Lars-Göran Magnusson Kommunchef 7

10 Inledning Gnosjö kommuns organisation 2011 REVISORER Ordf. Anders Olsson (S) KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordf. Sture Jonsson (M) 1:e v ordf. Lizbeth Johansson (C) 2:e v ordf. Stig Axelsson (S) VALBEREDNING Ordf. Christer Gustafsson (KD) KOMMUNSTYRELSEN Ordf. Arne Ottosson (M) 1:e v ordf. Johan Malm (C) 2:e v ordf. Markus Kauppinen (S) SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Ordf. Ingemar Svensson (C) 1:e v ordf. Kennet Josefsson (S) 2:e v ordf. Joel Stacke (M) RÄDDNINGSNÄMDEN (Delas med Gislaveds kommun) 3 ledamöter från Gnosjö Vice ordf. Nicklas Huuva (KD) ALLMÄNNA UTSKOTTET Ordf. Nicklas Huuva (KD) 1:e v ordf. Bengt-Göran Johansson (S) 2:e v ordf. Karolina Sköld (C) BARN- OCH UTBILDNINGSUTSKOTTET Ordf. Alexander Josefsson (M) 1:e v ordf. Diana Brandin (S) 2:e v ordf. Daniel Karlsson (KD) VALNÄMNDEN Ordf. Christine Hästmark (M) v ordf. Ing-Britt Pettersson (S) ÖVERFÖRMYNDAREN Anna-Carin Jonsson SOCIALUTSKOTTET Ordf. Björn Jonasson (KD) 1:e v ordf. Birgitta Olsson-Johansson (S) 2:e v ordf. Thomas Dahlgren (S) Ledamöterna fördelade enligt följande: Kommunfullmäktige: 11 (S), 8 (M), 7 (KD), 4 (C), 3 (SD), 2 (FP) Kommunstyrelsen: 5 (S), 3 (M), 3 (KD), 2 (C), 1 (FP), 1 (SD) Samhällsbyggnadsnämnden: 3 (S), 2 (M), 1 (C), 1 (KD) Valnämnden: 3 (S), 1 (KD), 1 (M), 1 (C), 1 (FP), 1 (opol) Räddningsnämnd (med Gislaveds kommun): 1 (KD), 1 (S), 1 (M) FÖRVALTNINGSORGANISATION Kansliavdelningen Kommunchef Lars-Göran Magnusson Ekonomiavdelningen Ekonomichef Gunilla Folkesson Personalavdelningen Personalchef Stefan Nilsson Tekniska avdelningen Teknisk chef Lennart Hermansson Räddningstjänsten Tf räddningschef Johan Nilsson Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadschef Carl-Gustaf Axelsson Barn- och utbildningsförvaltningen Skolchef Gunnar Crona Socialförvaltningen Socialchef Bengt Andersson Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidschef 8 Arne Annerhult

11 Inledning var 210 personer (3,1 %), motsvarande Gnosjö kommun en översikt siffra för länet var 2,6 % och för riket 2,8 %. När det gäller ungdomsarbetslösheten Antal invånare 31/12 respektive år var 29 personer öppet arbetslösa (4,2 %), motsvarande siffra för länet 3,5 % och för riket 4,1 %. År Inv Befolkningsutveckling 2011 Hela kommunen Inflyttade 360 Utflyttade 506 Justering -2 Födda 99 Döda 97 Befolkningsminskning -146 Förändring per församling Förändr Källeryd Åsenhöga Kävsjö Kulltorp Gnosjö Arbetslösa Vid årsskiftet var antalet öppet arbetslösa i Gnosjö kommun 185 personer (3,1 %) vilket är högre än länet (2,7%) men lägre än riket (3,4%). Antal sökande i program Mandatfördelning i fullmäktige Mandat Kvinnor Män Socialdemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Sverigedemokraterna 3 3 Folkpartiet Summa Utdebitering per skattekrona Församling Gnosjö Kävsjö Kulltorp Källeryd Åsenhöga 34,08 kr 34,47 kr 34,45 kr 34,47 kr 34,47 kr Den kommunala debiteringen är 22,13 kr Den landstingskommunala debiteringen är 10,67 kr. Dessa belopp ingår i ovanstående totala utdebitering. 9

12 Inledning Tio år i sammandrag Antal inv 31/ Skatteintäkt mkr 332,1 349,8 352,3 366,4 380,5 395,1 414,8 431,8 448,3 449,5 Kommunal utdeb %* 20,23 21,11 21,28 21,28 21,28 21,28 21,28 22,13 22,13 22,13 Resultaträkning Verksamhetens netto- 320,7 341,5 349,4 370,0 370,5 394,0 416,0 417,4 431,4 434,6 kostnad mkr Årets resultat 7,8 4,9 0,3-6,4 6,5-2,0-4,3 11,8 14,6 12,9 Balansräkning Långfr skulder mkr 108,4 115,3 123,1 132,5 139,1 108,0 98,0 98,0 73,0 63,0 Anläggningstillg mkr 395,3 405,4 413,6 416,8 420,4 415,5 419,6 415,0 416,3 420,6 Finansiella nyckeltal Nettokostnad i % av 96,6 97,6 99,2 101,0 97,4 99,7 100,3 96,7 96,2 96,7 skatteintäkter Soliditet i % 61,9 60,0 57,2 56,3 55,2 55,3 56,4 54,0 57,5 61,7 Som en följd av förändrad redovisningsprincip avseende avsättning till framtida återtäckning av Gynnås sopstation så har soliditeten sjunkit med 2,2 procentenheter

13 Inledning Var kommer pengarna ifrån 8% 7% 0% 4% Kommunalskatt Taxor och avgifter Bidrag Finansiella intäkter Övriga intäkter 81% Vad används pengarna till 26% Personal Lokalkostnader Avskrivningar 0% 4% 63% Finansiella kostnader Övriga kostnader 6% 11

14 Förvaltningsberättelse Vision och övergripande mål Vision Gnosjö, kommunen med Gnosjöandans mångfald, närhet, samhörighet, delaktighet och samverkan livskvalitet för alla Med mångfald avses Gnosjö kommun ska vara en kommun med samma möjligheter för alla. Alla som bor i Gnosjö kommun ska respekteras som individer och ingen grupp ska ställas åt sidan eller diskrimineras. Även näringslivet samt kommunens utbud av tjänster skall präglas av en mångfald. Med närhet avses Gnosjö kommun skall vara en trygg och säker kommun där invånarna känner närhet till varandra och har nära till den offentliga servicen. Kommunala beslut fattas så nära medborgaren som möjligt. Kommunen skall verka för förbättrade kommunikationer inom och utanför kommunens gränser. Med samhörighet avses I Gnosjö kommun känner invånarna gemenskap mellan varandra, oavsett bostadsort, och man är stolta över kommunens historia och över Gnosjöandan. Kommuninvånarna är våra bästa ambassadörer. Med delaktighet avses Gnosjö kommun skall vara en levande demokrati där kommuninvånarna ges möjlighet att både direkt och indirekt delta i och påverka beslut om gemensamma frågor, samt få veta hur olika förslag påverkar deras vardag, deras livsvillkor och den framtid de kan överskåda. Med samverkan avses I Gnosjö kommun samverkar kommunen med näringslivet, invånarna samt andra myndigheter för bästa framtida utveckling. Kommunen samverkar också med andra kommuner och organisationer inom och utanför länets gränser, samt mellan de egna nämnderna för en ökad effektivitet. Inriktningsmål att vara en attraktiv arbetsgivare att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun att Gnosjö kommun skall vara en av Sveriges bästa kommuner för alla barnfamiljer att värna om och utveckla det livslånga lärandet att inspirera till nya näringsgrenar att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor att arbeta för en väl utbyggd infrastruktur och kommunikationer För varje avdelning/utskott/nämnd har sedan formulerats verksamhetsmål som visar på vilket sätt inriktningsmålen verkställs Finansiella mål 1. Förändring av eget kapital skall vara positivt och uppgå till lägst 1 % av skatteintäkterna. 2. Soliditeten, inkl pensionsskuld, skall ej vara lägre än 50 %. (Inkluderar endast den del av pensionsskulden som ingår i balansräkningen) 12

15 Förvaltningsberättelse stödet innebär att skatteintäkterna i Årets resultat nominella termer endast ökade med 1,3 mkr jämfört med Årets resultat är en förändring av eget kapital uppgående till +12,9 mkr. Enligt den av fullmäktige, , beslutade budgeten skulle förändringen av eget kapital uppgå till 1,7 mkr, vilket understiger nivån för det finansiella målet Det finansiella målet för förändring av eget kapital är 1 % av skatteintäkterna vilket innebär 4,5 mkr och det kan konstateras att målet har uppnåtts med god marginal. Avdelningarna/utskotten/nämndens budgetavvikelser mkr Nettoomslutn Kommunstyrelsen -0,5 1,4 65,4 KS gemensamt -4,3 0,2 4,5 Kansliavdelning 0,6-0,9 14,9 Personalavdelning 2,0 0,5 8,7 Ekonomiavdelning 0,5 0,8 13,2 Teknisk avdelning 0,3 0,7 15,2 Räddningsnämnd 0,1 0,1 8,9 Avdelningarna/utskotten/nämnden har, med undantag av socialutskottet, haft en god följsamhet mot budget. Socialutskottets avvikelse uppgår till -6,4 mkr vilket utgör -4,6 % av budget. Det är angeläget att ta tag i denna avvikelse då det inte är någon engångshändelse. Socialutskottet har ett antal problemområden. Individ- och familjeomsorgen är ett av dem. Här är underskottet -3,9 mkr och merparten orsakas av höga familjehems- och institutionsplaceringar av barn och vuxna. De två andra problemområdena är inom äldreomsorgen där särskilda boenden gör ett underskott på -1,0 mkr och hemtjänsten -1,2 mkr. Dessa kostnader är mer påverkbara än inom individ- och familjeomsorgen och man kan anta att det finns förutsättningar att arbeta bort detta underskott. Kultur- och 0,1 0,4 17,2 fritidsavdelning Barn- och 1,0 0,4 222,0 utbildningsutskottet Socialutskottet -3,9-6,4 140,0 Samhällsbyggnads- -0,5 0,5 3,3 nämnd Revision 0,0 0,0 0,6 Totalt -3,8-3,7 448,5 Avdelningarna/utskotten/nämndens budgetavvikelse avser skillnaden mellan redovisade och budgeterade belopp. Verksamheterna har en omslutning på totalt 448,5 mkr vilket är en ökning i förhållande till 2010 med 4,6 mkr (+1,0%). Efter den finansiella krisen hösten 2008 tog regeringen beslut om extra konjunkturstöd till kommunerna. För Gnosjö kommuns del uppgick stödet 2010 till 9,3 mkr. För 2011 är stödet reducerat till 2,1 mkr och för 2012 blir det inget alls enligt 2011 års vårproposition. Det reducerade Konjunkturläget är fortsatt svagt och med en prognos om något ökande arbetslöshet. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) tror man på en långsam återhämtning. Skatteintäkterna har blivit högre än budget. De prognoser som gjordes när budgeten lades var mer pessimistiska än vad verkligheten blev, +7,7 mkr. Pensionskostnaderna är högre än budget. Avgiften till bl a avtalsgruppsjukförsäkringen återbetalades, +1,1 mkr och vi har haft en del personal under 26 år vilka vi därför betalar lägre sociala avgifter för. Budgeten för lönerevisionen har överstigit utfallet vilket också bidraget till det goda resultatet. Kommunens intäkter är betydligt högre än budgeterat (27,2 mkr) och även kostnaderna är högre än budget (25,0 mkr). Förklaringen till detta är projektverksamheten. 13

16 Förvaltningsberättelse Mer detaljerad information finns under avdelningarna/utskotten/nämndens verksamhetsberättelser. Avstämning mot balanskravet I kommunallagens 8 kap om ekonomisk förvaltning anges att kommuner skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet Detta kan definieras som balans mellan resultaträkningens kostnader och intäkter. Justering kan ske om synnerliga skäl föreligger att inte reglera ett negativt resultat. Huvudregeln är annars att eventuella underskott skall återföras under de närmast följande tre åren. mkr År Resultat -4,3 11,8 14,6 12,9 Justering +4,7 +4,8 +4,6 0,0 Resultat inkl just 0,4 16,6 19,2 12,9 För 2008 avser justeringen omstruktureringskostnader för Fastighets AB Järnbäraren där 4,5 mkr är kostnader för skillnaden mellan bokfört värde och försäljningsintäkt för Furuhall. Resterande 0,2 mkr avser skillnad mellan bokfört värde och försäljningsintäkt för fastigheten 1:153 i Nissafors. Justeringen 2009 avser omstruktureringskostnader i form av pensionserbjudande till viss personal på 4,6 mkr, 0,2 mkr avser aktieägartillskott till Fastighets AB Järnbärarens bokslut för års justering består av aktieägartillskott till Fastighets AB Järnbäraren på 2,5 mkr samt avsättning för omstruktureringskostnader i samband med omorganisation 2,1 mkr. Ingen justering

17 Förvaltningsberättelse Denna nivå är för 2011 en förändring av Finansiell analys det egna kapitalet på 1 % av skatteintäkterna dvs 4,5 mkr (den Den finansiella analysens uppgift är att önskvärda nivån är 2 %). Det kan klarlägga om kommunen har en god konstateras att resultatet för 2011 ligger ekonomisk hushållning sett ur det över denna nivå. finansiella perspektivet. Den finansiella analysen delas upp i fyra olika grupper: Långsiktig kapacitet. En analys om hur kommunen, med dagens ekonomi som utgångspunkt, klarar framtida påfrestningar. Kortfristig kapacitet. En analys av nuvarande ekonomiska ställning. Vilka finansiella risker tar kommunen? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Den sista delen i den finansiella analysen är kontroll. En god ekonomi hänger oftast samman med en god kontroll och här analyseras följsamhet mot budget mm. Långsiktig kapacitet För att upprätthålla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta är uttryckt i kommunallagen i form av det s k balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll vilket är den lägsta godtagbara nivån för kommunens resultat på kort sikt. På lång sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten dvs uppnå god ekonomisk hushållning. Gnosjö kommunfullmäktige har beslutat om en nivå för kommunens resultat som säkrar framtida kostnadsökningar avseende pensioner, äldreomsorgsutbyggnaden, värdesäkring av det egna kapitalet samt verksamheternas resultatdisponeringar. Avstämning beslutat lägsta resultat balanskravsjusterat utfall mkr Beslutad res.nivå 8,7 4,5 4,5 Utfall 16,6 19,2 12,9 Under de tre senaste åren har lägstanivån uppnåtts. Kostnads/intäktsutveckling Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. mkr Intäkter 95, ,4 Kostnader 487,6 508,4 518,3 Skatteinteäkter 368,1 368,2 365,4 Gen statsbidrag 63,7 80,1 84,1 Finansnetto -2,4-2,3-2,0 Avskrivningar 25,2 25,0 22,7 Nettokostn andel av skatteint 96,7 96,2 96,7 Kostnader Personalkostnaderna för 2011 uppgår till 344,6 mkr. Motsvarande kostnader för 2010 var 332,3 mkr. Kostnadsökningen uppgår till 3,7 % vilket är högre än det som lönerevisionen ger. Övriga kostnader har minskat med 1,4 %. Skatteintäkter Mellan 2008 och 2009 ökade skatteintäkterna med ca 17 mkr varav en skattehöjning på 85 öre som gav ca 14 mkr. Skatteintäktsökningen mellan

18 Förvaltningsberättelse och 2010 är 20,8 mkr varav 9,3 mkr är ett Nettoinvesteringar tillfälligt konjunkturstöd. Ökningen mellan 2010 och 2011 är endast 1,3 mkr och då 2011 års nettoinvesteringar uppgick till ingår ett konjunkturstöd på 2,1 mkr. För 29,2 mkr och 2013 aviseras inga konjunkturstöd. Nettoinvesteringar Konjunkturläget 2012 är sådant att man kan anta en låg utveckling av skatteintäkterna vilket leder till ökade problem med att få ett resultat som bevarar den långsiktiga kapaciteten. Vikten av en hög budgetdisciplin kan inte nog betonas. Finansnettot Finansnettot var avsevärt lägre än budget och beror bland annar på det låga ränteläget. Framgent påverkas naturligtvis finansnettot av om kommunen, som planerats, förmår halvera låneskulden till Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgick för 2011 till 96,7 %. Detta är ett bra resultat. Värdet bör under år med högkonjunktur inte överstiga 98 %. Gnosjö kommun har under en 10 årsperiod haft fyra år där värdet varit för högt 99,2 %, 101,0 %, 99,7 % och 100,3 %. De tre senaste år har värdet varit lägre än 98 %. Det är angeläget med en hög stabilitet i detta nyckeltal. Mkr ,8 25,7 19,2 26,6 29, År År 2007 var första gången på flera år som nettoinvesteringarna var lägre än avskrivningarna. Då investeringsnivån, i ett långsiktigt perspektiv, varit för hög innebär 2007 års nivå en minskad belastning på ekonomin. För 2008 var dock förhållandet det motsatta igen även om differensen inte var stor. År 2009 var återigen investeringsnivån lägre än avskrivningarna vilket ger en minskad belastning på ekonomin och 2011 är vi tillbaka till ett läge där investeringsnivån överstiger avskrivningarna. mkr Investeringsnivån 19,2 26,6 29,2 Avskrivningar 25,2 25,0 22,7 Invest i % av avskrivn 76,2 106,4 128,6 Mellan 2010 och 2011 ökade nettodriftkostnaderna med 0,7 % medan skatteintäkterna ökade med 0,3 %. Det är långsiktigt mycket viktigt att den procentuella ökningen av nettodriftkostnaderna är lägre än den procentuella ökningen av skatteintäkterna vilket inte är fallet Åtgärder måste vidtas för att det i fortsättningen skall vara en bra relation mellan dessa ökningstal. Soliditeten Målet för soliditeten 2011 är ett lägsta värde på 50,0 %. Utfallet blev 61,7 % dvs 11,7 procentenheter högre än fastställt mål. Det finns inga normer för hur stor soliditeten skall vara i en kommun. Det är dock viktigt för en kommun att bestämma vilken soliditet som är rimlig och hur den skall utvecklas. 16

19 Förvaltningsberättelse Årets resultat Soliditet % 80,0 60,0 40,0 20,0 0, År Det kan konstateras att resultatutvecklingen för kommunen är ojämn. Ett bra riktmärke för förändringen av det egna kapitalet är att det bör uppgå till 2 % av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. För 2011 innebär det 9,0 mkr vilket är lägre än årets resultat. Enligt beslutade mål Enligt redovisning Det kan konstateras att kommunen från 2004 och framåt inte förrän 2010 uppnått soliditetsmålet. (Målet sänktes 2010 till lägst 50 %.) År 2006 ökades nettoupplåningen med 5 mkr och en förändring av redovisningsprinciper genomfördes avseende vägföreningarna. Soliditeten för 2010 var 57,5 %, och för 2011 var den 61,7 %. Skuldsättning % Total skuldsättningsgrad varav avsättningar varav kortfristiga skulder varav långa skulder Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Den totala skuldsättningen har minskat mellan 2010 och De långfristiga skulderna ligger kvar på samma nivå som 2010 dvs 63 mkr. Att ingen amortering skett 2011 äventyrar dock inte den långsiktiga målsättningen att halvera låneskulden till Syftet med upplåningen utgör grunden för kommunens definition av långfristig och kortfristig låneskuld. Är syftet med upplåningen att finansiera kommunens anläggningstillgångar betecknar kommunen upplåningen som långfristig. För att åstadkomma en hållbar utveckling på lång sikt räcker det inte med att enskilda år har ett bra resultat, det krävs en betydligt stabilare resultatutveckling. mkr Mkr Årets resultat 11,8 14,6 12, ,3 Kortfristig kapacitet Likviditet Likviditeten anger betalningsförmågan på kort sikt. Likvida medel binds i själva betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditeten kan också ge en viss säkerhet vid oväntade händelser. Vid årets utgång uppgick likvida medel till 18,9 mkr, genomsnittet under året har varit 17,6 mkr. Jämfört med 2010 har likviditeten minskat med 23,2 mkr. Främsta orsaken till minskningen är de ökade investeringskostnaderna. Det är inget självändamål med en hög likviditet, särskilt om det samtidigt sker en upplåning. År 17

20 Förvaltningsberättelse % risken som liten att lånen omsätts till en hög ränta. Likvida medel och dess andel av externa kostnader 31/12 11,7 8,3 3, Genomsnittlig ränta 3,49 2,73 3,43 Eftersom kommunen har målsättningen att halvera låneskulden så kommer likviditeten att hållas så låg som möjligt. Den finansiella beredskapen bedöms vara tillfredsställande. Några risker på kort sikt föreligger inte i dagsläget bl a. genom att kommunen genom koncernkontot kan utnyttja en checkkredit på 20 mkr (ej utnyttjad i dagsläget). Risk kontroll Ränterisk % Lån med räntebindn tid: rörlig 24 31,5 36,5 0-1 år 26 27,4 47,6 1-5 år 51 41,1 15, år år el längre % Lån förfaller till betaln: Andel om 0-1 år Andel om 1-5 år Andel efter 5 år 0 0 Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Av ovanstående tabeller framgår att kommunens lån till 36,5 % är räntekänsliga på kort sikt. Prognosen för ränteutvecklingen är dock att räntorna kommer att ligga kvar på en låg nivå. Tidsplanen för när lånen skall slutbetalas läggs ut över tiden för att lånen inte skall förfalla samtidigt och för att kommunen därmed inte skall utsättas för risken att drabbas av en hög ränta för en stor del av lånen. Denna risk fördelas nu på fler år. För 2011 är andelen lån med kreditförfall om 0-1 år 48,0 %. Eftersom prognosen på ränteutvecklingen är gynnsam bedöms Kommunen tar ingen valutarisk då kommunen inte har några utlandslån. Borgensåtagande Kommunen beslutade 2009 att sänka det totala borgensåtagandet för Fastighets AB Järnbäraren till 165 mkr. Under 2011 beslutades om en höjning av borgensåtagandet med 24,7 mkr för byggandet av nya LSS-lägenheter. Vid bokslutstillfället var 154,1 mkr utnyttjat. I övrigt tecknades inga nya borgensåtaganden. mkr Borgensåtagande 158,7 156,6 156,3 varav förlustansvar egna 0,1 0,1 0,1 hem varav dotterbolag 158,6 156,5 156,2 Borgensåtagandena för egna hem och småhus utgör 40 % av den utestående skulden vid förlusttillfället. Vid årsskiftet uppgick detta åtagande till 0,1 mkr. Borgensåtagandena för dotterbolagen fördelas enligt följande: Fastighets AB Järnbäraren 154,1 mkr Stiftelsen Isabergstoppen 2,1 mkr Förlustrisken, vad gäller åtagandet gentemot Fastighets AB Järnbäraren, kan trots det stora beloppet anses vara mycket låg. Avseende förlustansvaret för lån till egnahem föreligger en liten risk på grund av det låga beloppet. Inga borgenskostnader har förekommit under perioden

21 Förvaltningsberättelse än budget. För åren har Läs mer om borgensåtaganden under not resultatet trots lågkonjunktur blivit bra då 23. förstärkningar av engångskaraktär erhållits. Även 2011 har det blivit ett bra resultat Budgetföljsamhet i verksamheten främst på grund av ökade skatteintäkter, återbetalning av avgifter samt lägre sociala avgifter för personal under 26 år. Kommunen har även 2011 erhållit ett konjunkturstöd på 2,1 mkr. Avvikelsen för verksamhetens nettokostnad mellan redovisning och budget är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen skall ligga så nära noll som möjligt. Ju större de negativa eller positiva avvikelserna är, desto sämre budgetföljsamhet har verksamheten. % För 2012 finns inga konjunkturstöd och det prognostiseras en något ökad arbetslöshet. Sannolikheten för en svag intäktsutveckling är stor och budgetdisciplinen kommer att ha stor betydelse. Budgetföljsamhet 1,7 0,5 0,5 Följsamheten för 2011 är 0,5 %. Då ingår för 2010 ej budgeterade omstruktureringskostnader med anledning av omorganisation. Sammanfattning Den ekonomiska utvecklingen för Gnosjö kommun är inte tillfredsställande. Enstaka år med dåligt resultat innebär på sikt inget problem liksom att enstaka år med ett gott resultat inte hjälper upp situationen på lång sikt. När det blir flera år med svaga resultat så är det en varningssignal. Om man ser till resultatutvecklingen de senaste 10 åren så kan man konstatera att resultatet för 2002 är tillfredsställande. Från 2003 och fram till 2008 är resultatutvecklingen betydligt svagare och tre av dessa år har negativa resultat. Slutligen med goda resultat För att kunna jämföra länets kommuners ekonomiska ställning har det under åren gjorts en gemensam ekonomisk analys för länets samtliga kommuner. Analysens uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till övriga kommuner i länet. Av denna analys framgår av nedanstående polärdiagram att Gnosjö kommuns poäng i den finansiella profilen mellan 2008 och 2010 förbättrades för två av de fyra perspektiven. Det var kontroll och kortsiktig handlingsberedskap. De två övriga, långsiktig handlingsberedskap och riskförhållande, försvagades i jämförelsen mellan 2008 och Gnosjö kommun 2008 Konjunkturen har de senaste åren t o m 2008 varit gynnsam för ekonomin men trots detta har resultaten för Gnosjö kommun inte varit goda med undantag för Under hösten 2008 har vi sett en snabb nedgång av konjunkturen vilket för med sig en sämre skatteunderlagsutveckling och därmed en lägre skatteintäktsutveckling. Detta påverkade även 2008 då skatteintäkterna blev 4,7 mkr lägre 19

22 Förvaltningsberättelse Gnosjö kommun 2009 Gnosjö kommun 2010 Det är alltid önskvärt ur ett planeringsperspektiv att ha en god framförhållning. Vi kan dock konstatera att verkligheten går åt rakt motsatt håll där stora svängningar i skatteintäkter kommer med kort varsel likväl som krav på förändringar i kommunens verksamheter. Det mest bestående tillståndet är att kommunen befinner sig i ständig förändring och det måste vi förhålla oss till på ett effektivt sätt. Det allra viktigaste i en sådan situation är att ha goda marginaler så att verksamheterna kan få arbetsro och få möjlighet att arbeta med utveckling istället för ständiga sparbeting. För detta krävs strategiska beslut. Gnosjö den 3 april 2012 Gunilla Folkesson Ekonomichef 20

23 Förvaltningsberättelse Driftsredovisning tkr Redovisning 2009 Redovisning 2010 Redovisning 2011 Budget 2011 Avvikelse/ resultat Kommunstyrelse 10 Kommunstyrelsen gemensamt , , , ,8 205,8 11 Kansliavdelningen , , , ,5-861,9 11 Räddningstjänst , , , ,4 117,1 12 Personalavdelningen , , , , ,5 13 Ekonomiavdelningen , , , ,9 769,1 14 Tekniska avdelningen , , , ,6 677,4 15 Revision -606,5-612,0-644,2-650,0 5,8 Totalt kommunstyrelsen , , , , ,0 Samhällsbyggnadsnämnden 31 Samhällsbyggnadsförvaltningen , , , ,9-1,6 32, 34 Planarbeten -17,2-56,8 44,1-189,4 233,5 33 Trafiknämnd -58,0-33,6-43,9-40,0-3,9 35 Miljö- och hälsoskydd -861, , ,1 870,2 317,9 Totalt samhällsbyggnadsnämnden , , , ,1 545,9 Kultur- och fritidsavdelningen 40 Kultur- och fritid gem -109,5-104,6-0,8 0,0-0,8 41 Kulturverksamhet , , , ,6-54,8 42 Fritidsverksamhet , , , ,0 424,3 Totalt kultur- och fritidsavdelningen , , , ,6 368,7 Barn- och utbildningsutskottet 60 Gemensam administration , , , ,2-458, Grundskola , , , ,9 758,9 64 GKC , , , ,7 71,0 65 Barnomsorg , , , ,1-172,2 66 Musikskola , , , ,6 152,0 Totalt barn- och utbildningsutskottet , , , ,5 351,3 Socialutskottet 71 Socialförvaltningen , , , ,0-274,3 73 Individ- och familjeomsorg , , , , ,6 75 Särskilda boenden , , , , ,1 76 Särskilda omsorgerna , , , ,0 859,7 77 Psykiatri , , , ,1-909,3 78 Hemtjänsten , , , , ,0 Totalt socialutskottet , , , , ,6 Finansförvaltningen , , , , ,6 Årets resultat , , , , ,7 21

24 Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning tkr Kommunstyrelsen gemensamt Samhällsutveckling 62,2 338,5 Arkiv kommunhus 92,1 Ärende- och dokumenthanteringssystem 569,9 Personalavdelningen Träningsredskap 55,0 100,9 Ekonomiavdelningen Debiteringssystem för VA o renhållning 10,6 15,0 IT-investeringar 575, , ,5 Inventarier kommunhuset 10,1 Tekniska avdelningen Ombyggnad skolkontor 3 688,7 Ombyggnad Nissafors skola 459,4 Ombyggnad Hellmansgatan 83,0 Projektering demensboende 85,8 88,4 Bostadsområde Vinkåsen 934, ,7 GC-vägar 772,0 Banområdet Gnosjö 41,7 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 67,4-125,9 Larmskydd 513,9 Ombyggnad dagverksamhet 2 695,5 136,3 Tillbyggnad Hillerstorps skola 284,3 Ombyggnad räddningsstation 323,8 Utbyggnad gata R-kås 2 931,8 Inventarier och fordon 560,6 569,7 506,1 Div fastighetsinvesteringar 1 030, , ,5 Ågatan Hillerstorp 895,0 Energiinvesteringar 2 509, ,0 Tomt/markförsäljning -432,2-979,3-526,5 Gator, mark och markanläggningar 2 071,2 660, ,6 Om- och utbyggnad av gatljus 247,0 222,2 Avfallsanläggningar 28,9 VA-investeringar 1 431, , ,5 Kompletterande arbeten 608, ,3 481,1 GKC ventilation 899, ,0 Handikappanpassning Bäckaskolan 406,1 60,2 Om- tillbyggnad Hammargården 3 906, ,4 GIS-system 85,7 Datautrustning 128,2 97,6 Samhällsbyggnadsnämnden Detaljplaner 61,9 27,3 49,2 Inventarier 115,9 115,3 22

25 Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning forts. tkr Kultur- och fritidsavdelningen Töllstorpshallen 437,9 111, ,5 Inventarier idrottshallar 211,0 Inventarier cafeteria 189,7 Badvattenrening 470,6 Handikappanpassning badplatser 159,4 Renovering bio/teatersalong 2,6 Töllstorps industrimuseum 25,0 8,0 Book-it system 24,8 45,4 Konstinköp 9,3 35,7 17,9 IT-investeringar 52,6 49,6 Inventarier Hammargården 132,1 Övriga investeringar 237,3 78,5 136,7 Transportmedel 120,0 Barn- och utbildningsutskottet Kunskapscentrum 480,3 633,6 560,2 Musikskolan 51,0 31,3 106,8 Inventarier och utrustning 1 594,6 Hillerstorp 206,4 IT-investeringar 731,2 630,8 Arbetsmiljöförbättringar 87,6 56,5 82,9 Inventarier nytt skolkontor 606,5 Övriga investeringar 1 019, ,2 64,4 Socialutskottet IT-investeringar moduler och servrar 288,2 Inventarier till socialkontoret 187,9 212,0 237,1 Inventarier till äldre- och handikappomsorgen 170,7 204,4 Inventarier till särskilda omsorgerna 72,5 48,0 379,0 Nyckelhanteringssystem 671,4 14,4 Inventarier psykiatri 9,9 Investeringar totalt , , ,8 23

26 Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning Gnosjö kommun har totalt 869 anställda, vilket omfattar både tillsvidare- och visstidsanställda. Under 2011 var antalet årsarbetare ca 781 personer. Antalet utbetalningar i form av löner och ersättningar till anställda och förtroendevalda utgjorde ca 1300 st/mån under året. Totalt antal anställda samt årsarbetare per Utskott/Nämnd Utskott/Nämnd Totalt anst Årsarbetare Allmänna utskottet ,3 Barn- & Utbildningsutsk ,8 Samhällsbyggn.nämnden 12 10,2 Socialutskottet ,2 Summa ,5 Anställda tillsvidare- resp. visstidsanställning per Utskott/Nämnd Utskott/Nämnd Tillsv Visstid Allmänna utskottet Barn- & Utbildningsutsk Samhällsbyggn.nämnden 10 2 Socialutskottet Summa Ca 16% av totalt antal anställda under året har utgjort någon form av visstidsanställning, d v s en tillfällig anställning. Antal anställda kvinnor/män fördelat på tillsvidare- och visstidsanställning Kvinnor Män Tillsvidare Visstid Summa Vi har 730 anställda kvinnor vilket motsvarar ca 84 % av totalt antal anställda. Vi har 139 anställda män vilket motsvarar 16 % av totalt antal anställda. De stora grupperna av anställda finns inom våra två största utskott, inom omsorgen och i skolan. Det är även i dessa utskott de flesta visstidsanställda finns. Totalt antal anställda fördelade i % per Utskott/Nämnd Antal anställda % Utskott/Nämnd Allmänna utskottet ,2 Barn-& Utbildningsutsk ,1 Samhällsbyggn.nämnden 12 1,4 Socialutskottet ,3 Summa 869 De två största utskotten, socialutskottet och barn- och utbildningsutskottet, sysselsätter ca 83 % av alla anställda. Allmänna utskottet består av Tekniska avdelningen, Personalavdelningen, Ekonomi/IT-avdelningen, Kansliavdelningen samt Kultur- och Fritidsavdelningen. Räddningstjänsten gick över till Gislaveds kommun 1 januari 2011 och är i fortsättningen inte med i någon statistik för Gnosjö kommun. Fördelning mellan hel- resp. deltidsanställda uppdelat på kvinnor/män Kvinnor Män Heltid Deltid Summa Männen har i högre omfattning heltidstjänster än kvinnorna. Ca 35,5 % av alla kvinnor är deltidsanställda i Gnosjö kommun. Motsvarande siffra för männen är ca 18 %. Sysselsättningsgraden i kommunen är ca 90 %. Kvinnorna har en medelsysselsättningsgrad på ca 89 % medan männen har ca 94 %. Åldersintervallet upp till 39 år har en medelsysselsättningsgrad på ca 92%. Åldersintervallet år har en medelsysselsättningsgrad på ca 88 %. Medelåldern är 45,1 år i Gnosjö kommun. Medelålder fördelat på män/kvinnor Kvinnor Män Total Medelålder 44,5 48,2 45,1 Åldersintervallen visar att de dominerande grupperna av anställda är i åldern år och år för både kvinnor och män. Åldersintervall fördelat på kvinnor/män 24

27 Förvaltningsberättelse Ålder Kvinnor Män Summa När vi blickar framåt ca 10 år och ser hur pensionsavgångarna bland de tillsvidareanställda beräknas bli, ser vi att det fram till år 2015 är ca 16 personer i snitt som går i pension varje år. Från år 2016 och framåt ökar det till ca 25 personer i snitt, vilket också håller i sig resten av tioårsperioden. Det innebär att ca 29% av totalt antal tillsvidareanställda den sista december 2011, går i pension inom en tioårsperiod. BU-utskottet står för ca 13% och Socialutskottet står för ca 9,5%, resten fördelas på Allmänna utskottet och Samhällsbyggnadsnämnden. Sjukstatistik avtalet kan tillämpas. Utbildning/informationssatsningen fortsätter även under Friskvård Arbetet med att erbjuda en väl fungerande friskvård i kommunen fortsätter kontinuerligt genom att skapa de förutsättningar som behövs för att individen skall må bra och känna arbetsglädje i sitt arbete. Vi som arbetsgivare för ett långsiktigt arbete med att stimulera till ett aktivt livsmönster som kan ge kunskaper för att påverka den egna livssituationen och att förebygga och motverka belastningsrelaterade skador. Det sker genom rörelseträning och styrketräning för att ge bättre kroppsuppfattning, styrka, rörlighet, kondition och ökat välbefinnande, bland annat i kommunens egen träningssal på Rosendal. Via aktivitetskort och cykeltävlingen Inte bilen under milen har vi under året främjat till rörelse och motion. Den totala sjukfrånvaron ligger kvar på en låg nivå. Sjukfrånvaro i timmar i % av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro i % Gnosjö kommun Totalt 3,8 Kvinnor 4,2 Män 2,1 29 år eller yngre 1, år 3,9 50 år eller äldre 4,4 Sjukfrånvaro 60 dgr eller mer i % av total sjukfrånvaro 49,6 I åldersgruppen upp till 29 år har det minskat med ca 0,8% och i åldersgruppen år ser vi också en liten minskning. Det har bl a anordnats viktgrupper, prova på bollträning med pilatesbollar och delats ut Naturpass/trimorientering. Under året har vi investerat i ett nytt löpband till träningssalen på Rosendal samt även renoverat lokalen. Antalet besökare under året var totalt ca 1900 personer. Träningssalen får endast användas av anställda samt de som har biståndsbeslut från Gnosjö kommun. Besök per veckodagar i träningssalen Fredag 11% Lördag 6% Söndag 10% Måndag 20% Vi arbetar strukturerat med rehabiliterings- och arbetsmiljöfrågor i syfte att minska skador och sjukskrivningar i organisationen tecknade vi samverkansavtal, grundat på FAS 05, med de fackliga organisationerna. Under 2011 har både chefer och medarbetare fått information/utbildning i hur samverkans- Torsdag 14% Onsdag 17% Tisdag 22% 25

28 Finansiella rapporter tas i bruk. Linjär avskrivning tillämpas och inga lånekostnader ingår i anskaffningsvärdet. Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper För den kommunala redovisningen gäller lag om kommunal redovisning, som syftar till att uppnå enhetlighet i grundläggande ekonomiska frågor. Lagen styr tillsammans med kommunallagens krav på god redovisning kommunens principer för redovisning. Rådet för kommunal redovisning utger rekommendationer vilka är normgivande för den kommunala redovisningen. Rekommendationerna efterlevs av kommunen förutom avseende exploateringsfastigheter. Exploateringsfastigheter skall bokföras som en omsättningstillgång men på grund av svårigheter att bedöma vilka exploateringsfastigheter som skall avyttras under det kommande året så bokförs dessa som anläggningstillgångar. Lag om kommunal redovisning efterlevs inte avseende 7 som behandlar systemdokumentation av redovisningssystem. Detta är ett problem för många kommuner i och med att systemleverantörerna inte tillhandahåller en systemdokumentation. Arbetet påbörjades under 2009 men på grund av en omfattande uppgradering av systemet hösten 2010 får vi delvis börja om igen. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningstiderna fastställs efter en individuell bedömning med vägledning av Sveriges kommuner och landstings förslag till avskrivningstider. Aktivering av inventarier sker löpande. Större projekt redovisas som pågående tills anläggningen Samma principer tillämpas för immateriella anläggningstillgångar Pensionsåtaganden Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd. Kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt den sk blandmodellen vilket innebär att pensioner intjänade före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Den samlade pensionsskulden återfinns under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och under raden pensionsförpliktelser. Denna rad ligger under poster inom linjen utanför balansräkningen. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunen har beslutat att fr o m 1998 årligen betala ut hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som en kortfristig skuld. Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR