Årsredovisning Antal årsarbetare 31/ Invånare 31/ Utdebitering 22:13

Transkript

1 Årsredovisning 2010 Balansomslutning Investeringar Resultat Antal årsarbetare 31/ Invånare 31/ ,8 Mkr 26,6 Mkr 14,6 Mkr 757 st st Utdebitering 22:13

2 Årsredovisning 2010 Årsredovisningen utgör kommunstyrelsens sammanfattning och avslutning av 2010 års räkenskaper. Årsredovisningen innehåller en översikt över kommunens och de kommunala bolagens ekonomiska ställning och verksamhet för år Den är en väsentlig del av ekonomistyrningen. Den ger upplysningar om kommunens verksamhet och finansiella situation. Målgrupper för årsredovisningen är i första hand kommunfullmäktige och samtliga förtroendemän. För mer information om kommunen är du välkommen att besöka vår hemsida, Gnosjö kommun Gnosjö Telefon: E-post: kommun@gnosjo.se Organisationsnummer: Bankgiro:

3 Innehållsförteckning Inledning 3 Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommunchefen 5 Kommunens organisation 8 Gnosjö kommun en översikt 9 Tio år i sammandrag 10 Var kommer pengarna ifrån och vad används de till 11 Förvaltningsberättelse 12 Vision och övergripande mål 12 Årets resultat 13 Finansiell analys 15 Driftsredovisning 21 Investeringsredovisning 22 Personalekonomisk redovisning 24 Finansiella rapporter 26 Redovisningsprinciper 26 Resultaträkning 28 Finansieringsanalys 28 Balansräkning 29 Noter 30 Avdelningarna/nämndernas verksamhetsberättelser 36 Kommunstyrelsen gemensamt 36 Kansliavdelningen 37 Personalavdelningen 39 Ekonomiavdelningen 41 Tekniska avdelningen 43 Räddningsnämnden 46 Miljö- och byggnämnden 49 Kultur- och fritidsnämnden 52 Barn- och utbildningsnämnden 55 Socialnämnden 61 Revisionen 65 Sammanställd redovisning 67 Koncernöversikt 67 Koncernens resultat 68 Sammanställd resultaträkning 70 Sammanställd finansieringsanalys 70 Sammanställd balansräkning 71 Noter 72 Verksamhetsberättelser 73 Begrepp 80 1

4 Innehållsförteckning Revisionsberättelse 82 2

5 Inledning LarsÅke Magnusson (KD) Kommunstyrelsens ordförande har ordet Det börjar ljusna på arbetsmarknaden. Vi får dagligen signaler från näringslivet att det går bättre och bättre. Företagen börjar åter anställa och det har gjort att arbetslösheten börjat minska var den öppna arbetslösheten i kommunen ca 4 % vilket var en minskning med 1,9 % jämfört med förra årsskiftet. Den totala arbetslösheten ligger på 7,2 % Men det är tyvärr svårt att få ner arbetslösheten i Gnosjö. En förklaring kan vara näringslivets omställning till en allt effektivare produktion, som gör att allt mindre arbetskraft behövs för samma produktivitet. Det är även svårt att hitta rätt kompetens, och därför är det viktigt att utbilda sig för få jobb i framtiden. Under 2010 har även cirka 25 arbetslösa ungdomar haft olika praktikplatser i kommunala verksamheter eller studerat på GKC, vilket har varit mycket uppskattat av ungdomarna. Även befolkningssiffrorna går sakta på rätt håll. Vid årsskiftet hade vi en befolkningsökning med 10 personer i kommunen. Detta ger bättre förutsättningar för kommunens ekonomi framöver. Vi fick under våren 2010 även extra statsbidrag från regeringen med 7,2 mkr, och det gjorde att vi slapp svåra besparingsåtgärder under När vi nu presenterar 2010 års resultat ser vi att verksamheterna lyckats med att hålla igen på kostnadssidan och tillsammans med statsbidraget fick vi ett positivt resul-tat på 14,6 mkr. Vi tidigarelade även investeringar under fjolåret vilket gav en kostnadsbesparing för 2011, exempelvis bytte vi gatljusarmaturer för 1,6 mkr som därmed ger en besparing av energikostnader med ca 400 tkr per år. Ett ökat anslag till våra vägföreningar för upprustning av vägar gavs också vilket förhoppningsvis ger minskade underhållskostnader under De viktigaste framtidsfrågorna är boende och arbetsmarknad och att industrier och övrigt näringsliv börjar anställa folk när det nu börjar gå bättre. Kommunen har även skapat attraktiva boendemöjligheter på Vinkåsen-området i Gnosjö så att folk kan bygga hus och bosätta sig i Gnosjö. Området är mycket vackert med närhet till naturen samt till offentlig service som förskola, badhus och idrottsplats, något som bör passa unga barnfamiljer. Att få till stånd lägenhetsbyggnation har också varit en viktig fråga och under 2010 beslutade vi att på Humleåsen i Gnosjö bygga boende för handikappade och samtidigt på samma område även skapa ett antal vanliga lägenheter för exempelvis + 55-åringar. Vi har även tagit kontakter för att undersöka möjligheterna att bygga seniorvillor eller parhus på olika platser i kommunen i framtiden. Under tog vi även fram förslag till ny politisk organisation som vi också tog beslut om att införa. Den nya organisationen är anpassad till den lilla kommun vi är. Målet var att skapa en mindre men effektiv organisation, som samtidigt gav demokratiska fördelar. Beslutet togs i juni och den nya organisationen trädde i kraft vid nyåret Det finns nu bara två verksamhetsnämnder kvar, kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden (före detta miljö och byggnämnden). Under kommunstyrelsen finns tre utskott - ett barn och utbildningsutskott, ett socialutskott samt ett allmänt utskott som bland annat hanterar kultur- och fritidsfrågor och tekniska ärenden. Under kommunfullmäktige har också skapats två beredningar som bland annat arbetar med demokratifrågor samt kommunutvecklingsfrågor. Organisationsberedningen fortsätter nu arbetet med att se över förvaltningsorgani- 3

6 Inledning sationen för ett beslut under första delen av nästa mandatperiod. Vi har även påbörjat arbetet med att samordna all fastighetsförvaltning (bostäder och lokaler) under en administrativ organisation, Beslut om detta togs i december Detta arbete fortsätter under Jag vill avslutningsvis passa på att tacka för fyra fantastiskt spännande år som kommunstyrelsens ordförande. Åren har gett mig mycket erfarenhet och kunskap om kommunen. Jag tackar alla tjänstemän samt politiker jag mött i och utanför kommunen. Jag har fått många nya vänner, och kommer nog att sakna er alla lite då och då. Jag vill samtidigt önska de nya politikerna lycka till med arbetet att föra Gnosjö kommun framåt i en sann samverkande Gnosjöanda. LarsÅke Magnusson (KD 4

7 Inledning Kommunchefen Enligt den kommunala redovisningslagen skall förvaltningsberättelsen redovisa en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. Viktiga händelser skall redovisas liksom kommunens förväntade utveckling. Viktiga händelser under året Kommunfullmäktige beslöt under junisammanträdet om en helt ny politisk organisation. Denna innebar i stora drag att nämnderna försvinner och all verksamhet samlas under kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen får tre utskott, barn- och utbildning, socialutskott och ett allmänt utskott. Alla ledamöter i utskotten hämtas ur kommunstyrelsens ledamöter eller ersättare. Utöver kommunstyrelsen finns en samhällsbyggnadsnämnd som övertar miljö- och byggnadsnämndens uppgifter. Förvaltningsorganisationen ska anpassas efter den politiska organisationen. Detta arbete skall göras under 2011och Under året hölls val till riksdag, landsting och kommun. Valet i Gnosjö innebar många nya ledamöter. Av kommunstyrelsens 15 ledamöter är 13 nya i sin roll. Valet innebar också en förändring på ordförandeposten i kommunstyrelsen. Gnosjö kommun har varit ordförande i GGVV-samarbetet under Ett samarbetsavtal har träffats om överförmyndarverksamheten mellan de fyra kommunerna. Under 2010 har infrastruktur och kommunikationsfrågorna varit prioriterade. Tillsammans med Gislaved har en gemensam nämnd bildats från och med avseende räddningstjänsten. Gislaveds kommun är värdkommun för den nya nämnden och all personal är anställd av Gislaveds kommun. Den gemensamma nämnden är en naturlig fortsättning på det samarbete som funnits under hela 2000-talet inom räddningstjänsten. Den kommunala ekonomin har varit ett mycket viktigt område under året. Sveriges kommuner fick ett oväntat stort stöd från regeringen med ett stimulansbidrag för Detta var för vår del ca 9 miljoner kronor. Detta var en viktig andel att kommunens resultat för 2010 blev så bra. Ett positivt resultat på drygt 14 miljoner kronor( se fortsättning) Under december månad beslöt kommunfullmäktige om en gemensam organisation för fastighetsförvaltning som ska ge en effektivitetsvinst. Kommunen har under året fått ett antal fina utmärkelser som stärker kommunens självkänsla: - Tredje pris i tävlingen Världens barn tack vare lokala entusiaster - Rättvisemärkt kommun för att vi uppfyller Föreningen för Rättvisemärkts Kriterier. Omvärldsanalys Världskonjunkturen vände starkt uppåt efter depressionsåret BNP steg med hela 5 % och arbetslösheten sjönk till ca 8 % vid årets slut. För Gnosjös del har arbetslösheten varit ca 7 % inklusive åtgärdsprogrammen. Särskilt hårt har ungdomarna drabbats. Kommunen har därför haft ett särskilt projekt som vänder sig till målgruppen ungdomar och särskilt de som saknar stöd från arbetsförmedlingen. Ungdomarna erbjuds praktikplatser i kommunens verksamhet eller fortsatta studier på GKC. Sveriges statsfinanser har varit mycket starka när några av Europas ekonomier vacklat under en stor skuldbörda. Det goda statsfinansiella läget har möjliggjort till 5

8 Inledning extra statsbidrag till kommunerna som nämnts ovan. Näringslivsutveckling Gnosjö kommun är den kommun i landet som har högst andel sysselsatta i tillverkningsindustrin, ca 60 %. Industrin är hårt konkurrensutsatt och möter detta med automatisering. Dessutom läggs tillverkning i länder med låga produktionskostnader. Följden kommer att bli att antalet anställda kommer att fortsätta att minska inom industrin. - att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande - att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor - att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun - att värna om och utveckla det livslånga lärandet - att inspirera till nya näringar - att Gnosjö ska vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer - att arbeta för en väl utbyggd infrastruktur och kommunikationer Även om industrin är Gnosjö kommuns viktigaste näringsgren är det angeläget att inspirera till nya näringar. Detta belyses i uppföljning av inriktningsmålen. Det är viktigt med ett gott näringsklimat i kommunen. En viktig mätning är den som görs av Svenskt Näringsliv. Här hamnar vår kommun på plats nr 11 vilket är mycket bra. Befolkningsutveckling Gnosjö kommun ökade sin befolkning med 10 personer under 2010 och befolkningen uppgick till 9546 personer vid årets utgång. Flyttningsnettot var -18 och födelseöverskottet var +30 personer Enligt våra befolkningsprognoser finns risk för att befolkningen kommer att minska de kommande åren då de stora årskullarna från början av 90-talet lämnar gymnasiet och fortsätter studier på högskolan Uppföljning av inriktningsmål Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt styrdokument. I detta har åtta olika inriktningsmål fastställts. För 2010 fanns följande inriktningsmål: Kommunens nämnder har sedan fastställt verksamhetsmål utifrån dessa inriktningsmål. Hur måluppfyllelse klaras framgår av respektive nämnds redogörelse. Utöver nämndernas redogörelse kan följande samlade bedömning göras: Mål att vara en attraktiv arbetsgivare. Av den personalekonomiska redovisningen framgår att ohälsotalet fortfarande är mycket lågt, bland det lägsta i landet. Detta ger en indikation på att målet uppfyllts. Mål att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande. Mycket tid har ägnats åt ekonomiska problem och olika förslag till förbättringar har tagits fram och beslutats. Bedömningen är att målet har nåtts. Mål att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor. Fortsatt arbete med energieffektivisering har gjorts under året. Bland de mest uppmärksammade och impopulära insatserna var att byta ut gatljusbelysningen till mera energieffektiv belysning. Vi fick genom denna åtgärd en besparing på ca 0,5 miljoner kronor per år. En symbolisk åtgärd har gjorts genom att köpa en eldriven personbil. Bedömningen är att målet har nåtts. - att vara en attraktiv arbetsgivare 6

9 Inledning Mål att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun. Detta inriktningsmål är mycket svårbedömt. Av nämndernas redovisningar framgår att mycket görs varför bedömningen är att vi klarar målet. Mål att värna om och utveckla det livslånga lärandet. Gnosjö kommun gör förhållandevis stora satsningar på vuxenutbildning i olika former vilket också syns vid jämförelse av ekonomiska nyckeltal. Bedömningen är att vi klarar detta mål. Mål att inspirera till nya näringsgrenar. Kommunen har deltagit i flera olika projekt bl.a. Drivkrafter för nya näringar affärscoachprojektet och yrkesåret. Bedömningen är att målet nåtts men mycket ytterligare behöver göras. Mål Gnosjö skall vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer Detta inriktningsmål är svårbedömbart. Av nämndernas redogörelse framgår att mycket görs varför bedömningen är att vi klarar även detta mål. Mål att arbeta för en väl utbyggd infrastruktur och kommunikationer Under året har kommunen fått bussförbindelser till Jönköping. Bevakning att någon neddragning inte görs på Kust till kustbanan har gjorts när Rikstrafiken läggs ner. Flera mindre objekt behöver åtgärdas men bedömningen är att vi klarat målet. Framtidsfrågor En viktig framtidsfråga är att hantera den strukturarbetslöshet som kommit genom senaste lågkonjunkturen. Många lätta arbeten har försvunnit och dessa tenderar att inte komma tillbaka. Många riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet och dessa kan så småningom bli kommunens ansvar att hantera. Etablering av någon form av arbetsmarknadsenhet är nödvändig, inte minst för att kunna ta emot de stödåtgärder som staten erbjuder. Strävan efter att bredda näringslivet är mycket angeläget som en motvikt till den internationalisering som sker inom vår traditionella näringsgren. Genom deltagande i olika projekt kan kommunen vara aktiv inom detta område. Kommunens ekonomi har förbättrats genom det stora överskottet från Ändå behövs ett fortsatt arbete med att förbättra ekonomin. En möjlig väg är ett ökat samarbete över kommungränserna. Infrastruktur och kommunikation är ständigt viktiga områden och betyder mycket för en kommuns utveckling. Vår infrastruktur har förbättrats genom den nya vägen 604 men ytterligare förbättringar behövs. Vidare behöver vi aktivt bevaka att inga försämringar görs på Kust-tillkustbanan. Lars-Göran Magnusson Kommunchef 7

10 Inledning Gnosjö kommuns organisation REVISORER Ordf. Markku Kauppinen (s) Minst 5 ledamöter KANSLIAVDELNINGEN Kommunchef Lars-Göran Magnusson EKONOMIAVDELNINGEN Ekonomichef Gunilla Folkesson PERSONALAVDELNINGEN Personalchef Stefan Nilsson KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordf. Sture Jonsson (m) 1:e v ordf. Ingemar Svensson (c) 2:e v ordf. Eva Åström (s) KOMMUNSTYRELSEN SAMT RÄDDNINGSNÄMND Ordf. LarsÅke Magnusson (kd) 1:e v ordf. Arne Ottosson (m) 2:e v ordf. Inga-Lill Andersson-Hjelm (s) 11 Ledamöter VALBEREDNING Ordf. Inga-Lill Andersson Hjelm (s) 5 ledamöter 5 ledamöter TEKNISKA AVDELNINGEN Teknisk chef Lennart Hermansson RÄDDNINGSTJÄNSTEN Räddningschef Arne Svärm MILJÖ- O BYGGNÄMNDEN Ordf. Ingemar Svensson (c) 1.e v ordf. Ingemar Nyström (m) 2.e v ordf Kennet Josefsson (s) KULTUR- O FRITIDSNÄMNDEN Ordf. Rolf Davidsson (m) 1.e v ordf Reine Engwall (kd) 2.e v ordf Stig Axelsson (s) MILJÖ O BYGGKONTOR Miljö/byggchef Carl-Gustaf Axelsson KULTUR/FRITIDSKONTOR Kultur/fritidschef Arne Annerhult BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Ordf. Lise-Märith Svensson (kd) 1.e v ordf. Lisbeth Johansson (c) 2.e v ordf Markus Kauppinen (s) SOCIALNÄMNDEN Ordf. Bertil Nilsson (m) 1.e v ordf. Björn Jonasson (kd) 2.e v ordf Birgitta Olsson-Johansson (s) SKOLKONTORET Skolchef Gunnar Crona SOCIALKONTORET Socialchef Bengt Andersson ÖVERFÖRMYNDARE Ann-Carin Jonsson VALNÄMNDEN Ordf. Gunilla Ljungqvist (kd) v ordf. Ing-Britt Pettersson (s) Ledamöterna är fördelade enligt följande: Kommunfullmäktige: 10 (s), 8 (kd), 8 (m), 5 (c), 2 (fp), 1 (mv), 1 (sd, tom) Kommunstyrelsen samt räddningsnämnd: 2 (kd), 3 (s), 3 (m), 2 (c), 1 (fp) Miljö och byggnämnd: 3 (kd), 3 (s), 2 (m), 1 (c) Kultur och fritidsnämnd: 3 (m), 3 (s), 2 (kd), 1 (c) Barn- och utbildningsnämnden: 3 (kd), 3 (s), 3 (m), 2 (c) Socialnämnden: 3 (kd), 3 (s), 3 (m), 1 (c), 1 (fp) Valnämnd: 2 (s), 2 (kd), 1 (m), 1 (c), 1 (opol) Adress: Gnosjö Kommun, GNOSJÖ, tfn: , fax , e-post: kommun@gnosjo.se, orgnr:

11 Inledning Gnosjö kommun en översikt Antal invånare 31/12 respektive år År Inv Befolkningsutveckling 2010 Hela kommunen Inflyttade 461 Utflyttade 479 Justering -2 Födda 95 Döda 65 Befolkningsökning personer (2,7 %), motsvarande siffra för länet var 2,8 % och för riket 3,0 %. När det gäller ungdomsarbetslösheten var 39 personer öppet arbetslösa (4,3 %), motsvarande siffra för länet 4,0 % och för riket 4,8 %. Mandatfördelning i fullmäktige Mandat Kvinnor Män Socialdemokraterna Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Vänsterlistan i Gnosjö 1 1 Sverigedemokraterna 1 tom plats Summa Utdebitering per skattekrona Församling Gnosjö Kävsjö Kulltorp Källeryd Åsenhöga 34,08 kr 34,47 kr 34,45 kr 34,47 kr 34,47 kr Den kommunala debiteringen är 22,13 kr Den landstingskommunala debiteringen är 10,67 kr. Dessa belopp ingår i ovanstående totala utdebitering. Förändring per församling Förändr Källeryd Åsenhöga Kävsjö Kulltorp Gnosjö Arbetslösa Vid årsskiftet var antalet öppet arbetslösa i Gnosjö kommun 249 personer (4,3 %) vilket är högre än både länet (3,3%) och riket (3,9%). Antal sökande i program var 9

12 Inledning Tio år i sammandrag Antal inv 31/ Skatteintäkt mkr 316,0 332,1 349,8 352,3 366,4 380,5 395,1 414,8 431,8 448,3 Kommunal utdeb %* 20,23 20,23 21,11 21,28 21,28 21,28 21,28 21,28 22,13 22,13 Resultaträkning Verksamhetens netto- 301,6 320,7 341,5 349,4 370,0 370,5 394,0 416,0 417,4 431,4 kostnad mkr Årets resultat 10,7 7,8 4,9 0,3-6,4 6,5-2,0-4,3 11,8 14,6 Balansräkning Långfr skulder mkr 110,9 108,4 115,3 123,1 132,5 139,1 108,0 98,0 98,0 73,0 Anläggningstillg mkr 385,6 395,3 405,4 413,6 416,8 420,4 415,5 419,6 415,0 416,3 Finansiella nyckeltal Nettokostnad i % av 95,5 96,6 97,6 99,2 101,0 97,4 99,7 100,3 96,7 96,2 skatteintäkter Soliditet i % 60,3 61,9 60,0 57,2 56,3 55,2 55,3 56,4 54,0 57,5 Som en följd av förändrad redovisningsprincip avseende avsättning till framtida återtäckning av Gynnås sopstation så har soliditeten sjunkit med 2,2 procentenheter

13 Inledning Var kommer pengarna ifrån 7% 10% 1% Kommunalskatt Taxor o avgifter Bidrag Övriga intäkter 82% Vad används pengarna till 27% Personal Lokalkostnader Avskrivningar 5% 6% 62% Övriga kostnader 11

14 Förvaltningsberättelse Vision och övergripande mål Vision Gnosjö, kommunen med Gnosjöandans mångfald, närhet, samhörighet, delaktighet och samverkan livskvalitet för alla Med mångfald avses Gnosjö kommun ska vara en kommun med samma möjligheter för alla. Alla som bor i Gnosjö kommun ska respekteras som individer och ingen grupp ska ställas åt sidan eller diskrimineras. Även näringslivet samt kommunens utbud av tjänster skall präglas av en mångfald. Med närhet avses Gnosjö kommun skall vara en trygg och säker kommun där invånarna känner närhet till varandra och har nära till den offentliga servicen. Kommunala beslut fattas så nära medborgaren som möjligt. Kommunen skall verka för förbättrade kommunikationer inom och utanför kommunens gränser. Med samhörighet avses I Gnosjö kommun känner invånarna gemenskap mellan varandra, oavsett bostadsort, och man är stolta över kommunens historia och över Gnosjöandan. Kommuninvånarna är våra bästa ambassadörer. Med delaktighet avses Gnosjö kommun skall vara en levande demokrati där kommuninvånarna ges möjlighet att både direkt och indirekt delta i och påverka beslut om gemensamma frågor, samt få veta hur olika förslag påverkar deras vardag, deras livsvillkor och den framtid de kan överskåda. Med samverkan avses I Gnosjö kommun samverkar kommunen med näringslivet, invånarna samt andra myndigheter för bästa framtida utveckling. Kommunen samverkar också med andra kommuner och organisationer inom och utanför länets gränser, samt mellan de egna nämnderna för en ökad effektivitet. Inriktningsmål att vara en attraktiv arbetsgivare att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun att Gnosjö kommun skall vara en av Sveriges bästa kommuner för alla barnfamiljer att värna om och utveckla det livslånga lärandet att inspirera till nya näringsgrenar att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor att arbeta för en väl utbyggd infrastruktur och kommunikationer För varje avdelning/nämnd har sedan formulerats verksamhetsmål som visar på vilket sätt inriktningsmålen verkställs Finansiella mål 1. Förändring av eget kapital skall vara positivt och uppgå till lägst 1 % av skatteintäkterna. 2. Soliditeten, inkl pensionsskuld, skall ej vara lägre än 50 %. (Inkluderar endast den del av pensionsskulden som ingår i balansräkningen) 12

15 Förvaltningsberättelse Årets resultat Årets resultat är en förändring av eget kapital uppgående till +14,6 mkr. Enligt den av fullmäktige, , beslutade budgeten skulle förändringen av eget kapital uppgå till 8,9 mkr, vilket överstiger nivån för det finansiella målet Det finansiella målet för förändring av eget kapital är 1 % av skatteintäkterna vilket innebär 4,5 mkr och det kan konstateras att målet har uppnåtts med god marginal. Nämndernas budgetavvikelser mkr Nettoomslutn Kommunstyrelsen 1,6-0,5 77,8 KS gemensamt -4,9-4,3 8,4 Kansliavdelning 2,1 0,6 12,7 Personalavdelning 3,5 2,0 7,6 Ekonomiavdelning 0,4 0,5 15,6 Teknisk avdelning 0,4 0,3 24,5 Räddningsnämnd 0,1 0,1 9,0 Kultur- och 0,2 0,1 16,4 fritidsnämnd Barn- och utbildn 1,2 1,0 213,7 nämnd Socialnämnd -3,2-3,9 131,5 Miljö- och -0,4-0,5 3,9 byggnämnd Revision 0,0 0,0 0,6 Totalt -0,6-3,8 443,9 Nämndernas budgetavvikelse avser skillnaden mellan redovisade och budgeterade belopp. Nämndernas verksamheter har en omslutning på totalt 443,8 mkr vilket är en ökning i förhållande till 2009 med 4,1 mkr (+0,9%). Efter den finansiella krisen hösten 2008 tog regeringen beslut om extra konjunkturstöd till kommunerna. För Gnosjö kommuns del uppgick stödet till 9,3 mkr och är en stor anledning till det goda resultatet. För 2011 är stödet reducerat till 2,1 mkr och för 2012 blir det inget alls enligt den nyligen offentliggjorda vårpropositionen. Avdelningarna/nämnderna har, med undantag av miljö- och byggnämnden och socialnämnden, haft en god följsamhet mot budget. Miljö- och byggnämndens avvikelse uppgår till -12,8 % och socialnämndens avvikelse uppgår till -3,0 %. Det är angeläget att ta tag i dessa avvikelser då de inte är engångshändelser. De två största problemen kommunen har är dels försörjningsstödet som fortsätter att öka, dels kostnaden för placering av vuxna missbrukare vilket också ökat under När det gäller försörjningsstödet så har vändningen ej kommit men dessa kostnader kommer sannolikt att minska i takt med att konjunkturen blir starkare. Dock tror man på en mycket långsam återhämtning och att det dröjer fram till 2015 innan antalet arbetade timmar i landet är uppe i samma nivå som Skatteintäkterna har blivit högre än budget, främst beroende på extra konjunkturstöd från staten. Pensionskostnaderna är högre än budget. Att det totala resultatet har blivit bra beror också på att avgiften till bl a avtalsgruppsjukförsäkringen sattes ned från 4,3 mkr till 0 även 2010 och att vi haft en del personal under 26 år och som vi därför betalar lägre sociala avgifter för. Budgeten för lönerevisionen har överstigit utfallet vilket också bidraget till det goda resultatet. Kommunens intäkter är betydligt högre än budgeterat (12,8 mkr) vilket då väl har kompenserat att även kostnaderna är högre än budget (7,5 mkr). Om man då tar i beaktande att delar av de höga intäkterna är projektmedel eller annat av engångskaraktär så är detta bekymmersamt. Mer detaljerad information finns under avdelningarna/nämndernas verksamhetsberättelser. Avstämning mot balanskravet I kommunallagens 8 kap om ekonomisk förvaltning anges att kommuner skall ha 13

16 Förvaltningsberättelse en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet Detta kan definieras som balans mellan resultaträkningens kostnader och intäkter. Justering kan ske om synnerliga skäl föreligger att inte reglera ett negativt resultat. Huvudregeln är annars att eventuella underskott skall återföras under de närmast följande tre åren. mkr År Resultat -2,0-4,3 11,8 14,6 Justering +8,1 +4,7 +4,8 +4,6 Resultat inkl just 6,1 0,4 16,6 19, års justering avser aktieägartillskott till Fastighets AB Järnbäraren på 2,2 mkr, omstrukturerningskostnader för Fastighets AB Järnbäraren på 3,3 mkr i form av köp av rivningsfastighet samt avsättning till kultursatsningar på 2,6 mkr. För 2008 avser justeringen omstruktureringskostnader för Fastighets AB Järnbäraren där 4,5 mkr är kostnader för skillnaden mellan bokfört värde och försäljningsintäkt för Furuhall. Resterande 0,2 mkr avser skillnad mellan bokfört värde och försäljningsintäkt för fastigheten 1:153 i Nissafors. Justeringen 2009 avser omstruktureringskostnader i form av pensionserbjudande till viss personal på 4,6 mkr, 0,2 mkr avser aktieägartillskott till Fastighets AB Järnbärarens bokslut för års justering består av aktieägartillskott till Fastighets AB Järnbäraren på 2,5 mkr samt avsättning för omstruktureringskostnader i samband med omorganisation 2,1 mkr. 14

17 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Den finansiella analysens uppgift är att klarlägga om kommunen har en god ekonomisk hushållning sett ur det finansiella perspektivet. Den finansiella analysen delas upp i fyra olika grupper: kapitalet på 1 % av skatteintäkterna dvs 4,5 mkr. Det kan konstateras att resultatet för 2010 ligger över denna nivå. Avstämning beslutat lägsta resultat balanskravsjusterat utfall mkr Beslutad res.nivå 10,0 8,7 4,5 Utfall 0,4 16,6 19,2 Långsiktig kapacitet. En analys om hur kommunen, med dagens ekonomi som utgångspunkt, klarar framtida påfrestningar. Kortfristig kapacitet. En analys av nuvarande ekonomiska ställning. Vilka finansiella risker tar kommunen? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Den sista delen i den finansiella analysen är kontroll. En god ekonomi hänger oftast samman med en god kontroll och här analyseras följsamhet mot budget mm. Långsiktig kapacitet För att upprätthålla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta är uttryckt i kommunallagen i form av det s k balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll vilket är den lägsta godtagbara nivån för kommunens resultat på kort sikt. På lång sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten. Gnosjö kommunfullmäktige har beslutat om en nivå för kommunens resultat som säkrar framtida kostnadsökningar avseende pensioner, äldreomsorgsutbyggnaden, värdesäkring av det egna kapitalet samt nämndernas resultatdisponeringar. Denna nivå är för 2010 en förändring av det egna Under de tre senaste åren har 2 år av 3 uppnått lägstanivån. Kostnads/intäktsutveckling Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. mkr Intäkter 91,4 95,2 102 Kostnader 482,8 487,6 508,4 Skatteinteäkter 357,2 368,1 368,2 Gen statsbidrag 57,6 63,7 80,1 Finansnetto -3,1-2,4-2,3 Avskrivningar 24,6 25,2 25,0 Nettokostn andel av skatteint 100,3 96,7 96,2 Kostnader Personalkostnaderna för 2010 uppgår till 332,3 mkr. Motsvarande kostnader för 2009 var 329,2 mkr. Kostnadsökningen uppgår till 0,9 % vilket är lägre än det som lönerevisionen ger. Övriga kostnader har ökat med 11,2 %. Skatteintäkter Mellan 2008 och 2009 ökade skatteintäkterna med ca 17 mkr varav en skattehöjning på 85 öre som gav ca 14 mkr. Skatteintäktsökningen mellan 2009 och 2010 är 20,8 mkr varav 9,3 mkr är ett tillfälligt konjunkturstöd. För 2012 och 2013 aviseras inga konjunkturstöd varför 15

18 Förvaltningsberättelse problemen blir stora för att få ett resultat som bevarar den långsiktiga kapaciteten. Kostnadssidan ligger fortfarande för högt för att ett långsiktigt hållbart resultat skall klaras i framtiden. Man får inte förblindas av 2009 och 2010 års goda resultat då det till stor del beror på tillfälliga händelser. Finansnettot Finansnettot var avsevärt lägre än budget och beror på det låga ränteläget. Framgent påverkas naturligtvis finansnettot av om kommunen, som planerats, förmår halvera låneskulden till Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgick för 2010 till 96,2 %. Detta är ett bra resultat. Värdet bör under år med högkonjunktur inte överstiga 98 %. Gnosjö kommun har under en 10 årsperiod haft fyra år där värdet varit för högt 99,2 %, 101,0 %, 99,7 % och 100,3 %. Det är angeläget med en större stabilitet i detta nyckeltal. Mellan 2009 och 2010 ökade nettodriftkostnaderna med 3,3 % medan skatteintäkterna ökade med 3,8 %. Då ska man ha i åtanke att merparten av skatteintäktsökningen beror på ett tillfälligt konjunkturstöd. Det är långsiktigt mycket viktigt att den procentuella ökningen av nettodriftkostnaderna är lägre än den procentuella ökningen av skatteintäkterna vilket på grund av konjunkturstödet varit fallet under Åtgärder måste dock vidtas för att det även i fortsättningen skall vara en bra relation i dessa ökningstal. Nettoinvesteringar 2010 års nettoinvesteringar uppgick till 26,6 mkr. Mkr ,2 Nettoinvesteringar 20,8 25,7 19,2 26, År 2007 var första gången på flera år som nettoinvesteringarna var lägre än avskrivningarna. Då investeringsnivån, i ett långsiktigt perspektiv, varit för hög innebär 2007 års nivå en minskad belastning på ekonomin. För 2008 var dock förhållandet det motsatta igen även om differensen inte var stor. År 2009 var återigen investeringsnivån lägre än avskrivningarna vilket ger en minskad belastning på ekonomin är vi tillbaka till ett läge där investeringsnivån överstiger avskrivningarna mkr År Investeringsnivån 25,7 19,2 26,6 Avskrivningar 24,6 25,2 25,0 Invest i % av avskrivn ,2 106,4 Soliditeten Målet för soliditeten 2010 var ett lägsta värde på 50,0 %. Utfallet blev 57,5 % dvs 7,5 procentenheter högre än fastställt mål. Det finns inga normer för hur stor soliditeten skall vara i en kommun. Det är dock viktigt för en kommun att bestämma vilken soliditet som är rimlig och hur den skall utvecklas. 16

19 Förvaltningsberättelse % 60,0 55,0 50,0 45,0 Soliditet År Enligt beslutade mål Enligt redovisning Årets resultat Det kan konstateras att resultatutvecklingen för kommunen är ojämn. Ett bra riktmärke för förändringen av det egna kapitalet är att det bör uppgå till 2 % av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. För 2010 innebär det 8,9 mkr vilket är lägre än årets resultat. Det kan konstateras att kommunen från 2004 och framåt inte förrän 2010 uppnått soliditetsmålet. (Målet sänktes 2010 till lägst 50 %.) År 2006 ökades nettoupplåningen med 5 mkr och en förändring av redovisningsprinciper genomfördes avseende vägföreningarna. Soliditeten för 2009 var 54,0 %, och för 2010 var den 57,5, %. Skuldsättning % Total skuldsättningsgrad varav avsättningar varav kortfristiga skulder varav långa skulder Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Den totala skuldsättningen har minskat något mellan 2009 till De långfristiga skulderna har minskat från 98,0 mkr 2009 till 73,0 mkr 2010 (varav 10 mkr redovisas som kortfristig skuld beroende på planerad amortering 2011) vilket ligger i linje med den långsiktiga målsättningen att halvera låneskulden till Syftet med upplåningen utgör grunden för kommunens definition av långfristig och kortfristig låneskuld. Är syftet med upplåningen att finansiera kommunens anläggningstillgångar betecknar kommunen upplåningen som långfristig. För att åstadkomma en hållbar utveckling på lång sikt räcker det inte med att enskilda år har ett bra resultat, det krävs en betydligt stabilare resultatutveckling. mkr Mkr ,5 Årets resultat 11,8 14, , ,3 Kortfristig kapacitet Likviditet Likviditeten anger betalningsförmågan på kort sikt. Likvida medel binds i själva betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditeten kan också ge en viss säkerhet vid oväntade händelser. Vid årets utgång uppgick likvida medel till 42,1 mkr, genomsnittet under året har varit 50,9 mkr. Jämfört med 2009 har likviditeten minskat med 14,8 mkr. Främsta orsaken till minskningen är amortering av lån. Det är inget självändamål med en hög likviditet, särskilt om det samtidigt sker en upplåning. År 17

20 Förvaltningsberättelse % Likvida medel och dess andel av externa kostnader 31/12 4,0 11,7 8,3 Eftersom kommunen har målsättningen att halvera låneskulden så kommer likviditeten att hållas så låg som möjligt. Den finansiella beredskapen bedöms vara tillfredsställande. Några risker på kort sikt föreligger inte i dagsläget bl a. genom att kommunen genom koncernkontot kan utnyttja en checkkredit på 20 mkr (ej utnyttjad i dagsläget). Risk kontroll Ränterisk % Lån med räntebindn tid: rörlig ,5 0-1 år ,4 1-5 år , år år el längre % Lån förfaller till betaln: Andel om 0-1 år Andel om 1-5 år Andel efter 5 år Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Av ovanstående tabeller framgår att kommunens lån inte är räntekänsliga på kort sikt i och med att en mindre del är rörliga. Den rörliga andelen är 31,5 %. Tidsplanen för när lånen skall slutbetalas läggs ut över tiden för att lånen inte skall förfalla samtidigt och för att kommunen därmed inte skall utsättas för risken att drabbas av en hög ränta för en stor del av lånen. Denna risk fördelas nu på fler år. För 2010 är andelen lån med kreditförfall om 0-1 år 27,0 % Genomsnittlig ränta 3,85 3,49 2,73 Kommunen tar ingen valutarisk då kommunen inte har några utlandslån. Borgensåtagande Kommunen beslutade 2009 att sänka det totala borgensåtagandet för Fastighets AB Järnbäraren till 165 mkr. Vid bokslutstillfället var 154,5 mkr utnyttjat. I övrigt tecknades inga nya borgensåtaganden. mkr Borgensåtagande 158,3 158,7 156,7 varav förlustansvar egna 0,1 0,1 0,1 hem varav dotterbolag 158,2 158,6 156,6 Borgensåtagandena för egna hem och småhus utgör 40 % av den utestående skulden vid förlusttillfället. Vid årsskiftet uppgick detta åtagande till 0,1 mkr. Borgensåtagandena för dotterbolagen fördelas enligt följande: Fastighets AB Järnbäraren 154,5 mkr Stiftelsen Isabergstoppen 2,1 mkr Förlustrisken, vad gäller åtagandet gentemot Fastighets AB Järnbäraren, kan trots det stora beloppet anses vara mycket låg. Avseende förlustansvaret för lån till egnahem föreligger en liten risk på grund av det låga beloppet. Inga borgenskostnader har förekommit under perioden Läs mer om borgensåtaganden under not

21 Förvaltningsberättelse Budgetföljsamhet i verksamheten har det blivit ett bra resultat på grund av tillfälliga förstärkningar bl annat konjunkturstöd. Avvikelsen för verksamhetens nettokostnad mellan redovisning och budget är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen skall ligga så nära noll som möjligt. Ju större de negativa eller positiva avvikelserna är, desto sämre budgetföljsamhet har verksamheten. % Budgetföljsamhet -1,7 1,7 0,5 Följsamheten för 2010 är 0,5 %. Då ingår ej budgeterade omstruktureringskostnader med anledning av omorganisation. Sammanfattning Den ekonomiska utvecklingen för Gnosjö kommun är inte tillfredsställande. Enstaka år med dåligt resultat innebär på sikt inget problem liksom att enstaka år med ett gott resultat inte hjälper upp situationen på lång sikt. När det blir flera år med svaga resultat så är det en varningssignal. Om man ser till resultatutvecklingen de senaste 10 åren så kan man konstatera att resultaten för åren är tillfredsställande. Från 2003 och fram till 2008 är resultatutvecklingen betydligt svagare och tre av dessa år har negativa resultat. Slutligen då 2009 och 2010 med goda resultat För 2011 är det dock dystrare och kommunen går mot ett svagt resultat utan marginaler och detta är under förutsättning att samtliga verksamheter kan hålla sin budget. För 2011 har kommunen erhållit ett konjunkturstöd på 2,1 mkr. Detta försvinner För att kunna jämföra länets kommuners ekonomiska ställning har det under åren gjorts en gemensam ekonomisk analys för länets samtliga kommuner. Analysens uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till övriga kommuner i länet. Av denna analys framgår av nedanstående polärdiagram att Gnosjö kommuns poäng i den finansiella profilen mellan 2007 och 2009 förbättrades för två av de fyra perspektiven. Det var kontroll och kortsiktig handlingsberedskap. De två övriga, långsiktig handlingsberedskap och riskförhållande, försvagades i jämförelsen mellan 2007 och Gnosjö kommun 2007 Konjunkturen har de senaste åren t o m 2008 varit gynnsam för ekonomin men trots detta har resultaten för Gnosjö kommun inte varit goda med undantag för Under hösten 2008 har vi sett en snabb nedgång av konjunkturen vilket för med sig en sämre skatteunderlagsutveckling och därmed en lägre skatteintäktsutveckling. Detta påverkade även 2008 då skatteintäkterna blev 4,7 mkr lägre än budget. För 2009 har resultatet trots lågkonjunktur blivit bra då förstärkningar av engångskaraktär erhållits. Även

22 Förvaltningsberättelse Gnosjö kommun 2008 Gnosjö kommun 2009 Det är alltid önskvärt ur ett planeringsperspektiv att ha en god framförhållning. Vi kan dock konstatera att verkligheten går åt rakt motsatt håll där stora svängningar i skatteintäkter kommer med kort varsel likväl som krav på förändringar i kommunens verksamheter. Det mest bestående tillståndet är att kommunen befinner sig i ständig förändring och det måste vi lära oss att hantera på ett effektivt sätt. Det allra viktigaste i en sådan situation är att ha goda marginaler så att verksamheterna kan få arbetsro och få möjlighet att arbeta med utveckling istället för ständiga sparbeting. För detta krävs strategiska beslut. Gnosjö den 25 april 2011 Gunilla Folkesson Ekonomichef 20

23 Förvaltningsberättelse Driftsredovisning tkr Redovisning 2008 Redovisning 2009 Redovisning 2010 Budget 2010 Avvikelse/ resultat Kommunstyrelse 10 Kommunstyrelsen gemensamt , , , , ,2 11 Kansliavdelningen , , , ,6 592,6 12 Personalavdelningen , , , , ,1 13 Ekonomiavdelningen , , , ,7 490,1 14 Tekniska avdelningen , , , ,2 275,0 15 Revision -597,0-606,5-612,0-615,0 3,0 19 Räddningstjänst , , , ,3 60,4 Totalt kommunstyrelsen , , , , ,0 Miljö- och byggnämnden 31 Miljö- och byggförvaltningen , , , ,9-659,4 32, 34 Planarbeten 2,8-17,2-56,8-29,4-27,4 33 Trafiknämnd -63,2-58,0-33,6-40,0 6,4 35 Miljö- och hälsoskydd 423,0-861, ,2 968,0 161,2 Totalt miljö- och byggnämnden , , ,5-3405,2-519,2 Kultur- och fritidsnämnden 40 Kultur- och fritidsnämnd -129,1-109,5-104,6-121,5 16,9 41 Kulturverksamhet , , , ,8 24,6 42 Fritidsverksamhet , , , ,2 104,5 Totalt kultur- och fritidsnämnden , , , ,5 146,0 Barn- och utbildningsnämnden 60 Gemensam administration , , , ,3-518, Grundskola , , , , ,3 64 GKC , , , , ,9 65 Barnomsorg , , , , ,1 66 Musikskola , , , ,6 34,4 Totalt barn- och utbildningsnämnden , , , , ,2 Socialnämnden 71 Socialförvaltningen , , , ,6 177,1 73 Individ- och familjeomsorg , , , , ,1 75 Särskilda boenden , , , ,3-916,3 76 Särskilda omsorgerna , , , ,7 930,4 77 Psykiatri , , , ,1-906,7 78 Hemtjänsten* , , ,8-771,8 Totalt socialnämnden , , , , ,4 Finansförvaltningen , , , , ,7 Årets resultat , , , , ,0 * Ingick tidigare under ansvar 75 21

24 Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning tkr Kommunstyrelsen gemensamt Samhällsutveckling 62,2 Arkiv kommunhus 92,1 Övriga investeringar 12,0 Personalavdelningen Träningsredskap 55,0 Ekonomiavdelningen Debiteringssystem för VA o renhållning 412,2 10,6 15,0 IT-investeringar 846,6 575, ,6 Tekniska avdelningen Ombyggnad skolkontor 1 492, ,7 Ombyggnad Nissafors skola 1 902,4 459,4 Ombyggnad Hellmansgatan 703,2 83,0 Projektering demensboende 85,8 Bostadsområde Vinkåsen 1 000,7 934, ,7 GC-vägar 772,0 Banområdet Gnosjö 41,7 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 67,4 Larmskydd 232,8 513,9 Ombyggnad dagverksamhet 2 695,5 Tillbyggnad Hillerstorps skola 2 340,2 284,3 Ventilation Hillerstorps skola -371,1 Ventilation och belysning Bäckaskolan -513,4 Inventarier och fordon 159,8 560,6 569,7 Div fastighetsinvesteringar 2 179, , ,6 Ny- och ombyggnad av serviser 895,4 Energiinvesteringar -74, ,3 Tomt/markförsäljning ,1-432,2-979,3 Gator, mark och markanläggningar 1 329, ,2 660,1 Om- och utbyggnad av gatljus 165,8 247,0 Busshållplatser 277,2 Avfallsanläggningar 168,4 28,9 VA-investeringar 3 736, , ,6 Kompletterande arbeten 608, ,3 GKC ventilation 899,4 Handikappanpassning Bäckaskolan 406,1 Om- tillbyggnad Hammargården 3 906,4 GIS-system 85,7 Datautrustning 128,2 Räddningstjänst Inventarier 279,3 61,0 Miljö- och byggnämnden Detaljplaner 170,0 61,9 27,3 Inventarier 99,8 115,9 115,3 22

25 Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning forts. tkr Kultur- och fritidsnämnden Töllstorpshallen 3 291,1 437,9 111,6 Badvattenrening 2 800,0 470,6 Energieffektivisering Töllstorp -131,1 Handikappanpassning badplatser 159,4 Renovering bio/teatersalong 295,8 2,6 Töllstorps industrimuseum 25,0 Book-it system 24,8 45,4 Konstinköp 9,3 35,7 IT-investeringar 14,3 52,6 49,6 Transportmedel 302,5 Övriga investeringar 334,1 237,3 78,5 Barn- och utbildningsnämnden Kunskapscentrum 778,7 480,3 633,6 Musikskolan 85,3 51,0 31,3 IT-investeringar 438,1 731,2 630,8 Arbetsmiljöförbättringar 100,1 87,6 56,5 Inventarier nytt skolkontor 606,5 Övriga investeringar 941, , ,2 Socialnämnden IT-investeringar moduler och servrar 120,0 288,2 Inventarier till socialkontoret 187,9 212,0 Inventarier till äldre- och handikappomsorgen 137,2 170,7 Inventarier till särskilda omsorgerna 25,7 72,5 48,0 Nyckelhanteringssystem 671,4 14,4 Inventarier psykiatri 14,5 Investeringar totalt , , ,0 23

26 Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning Gnosjö kommun har totalt 865 anställda, vilket omfattar både tillsvidare- och visstidsanställda. Under 2010 var antalet årsarbetare ca 757 personer. Antalet utbetalningar i form av löner och ersättningar till anställda och förtroendevalda utgjorde ca st/mån under året. Totalt antal anställda samt årsarbetare per förvaltning Förvaltning Totalt anst Årsarbetare Kommunstyrelsen ,3 Miljö- & Bygg 14 12,2 Kultur- & Fritidsförv 31 24,2 Barn- & Utbildningsförv ,6 Socialförvaltningen ,2 Summa ,5 Anställda tillsvidare- resp. visstidsanställning per förvaltning Förvaltning Tillsv Visstid Kommunstyrelsen Miljö- & Byggförv 10 4 Kultur- & Fritidsförv 29 2 Barn- & Utbildningsförv Socialförvaltningen Summa Ca 16% av totalt antal anställda under året har utgjort någon form av visstidsanställning, d v s en tillfällig anställning. Antal anställda kvinnor/män fördelat på tillsvidare- och visstidsanställning Kvinnor Män Tillsvidare Visstid Summa Vi har 725 anställda kvinnor vilket motsvarar ca 84 % av totalt antal anställda. Vi har 140 anställda män vilket motsvarar 16 % av totalt antal anställda. De stora grupperna av anställda finns i två av våra största förvaltningar, inom omsorgen och i skolan. Det är även i dessa förvaltningar de flesta visstidsanställda finns. Totalt antal anställda fördelade i % per förvaltning Antal anställda % Förvaltning Kommunstyrelsen ,0 Miljö-& Byggförv 14 1,6 Kultur-& Fritidsförv 31 3,6 Barn-& Utbildningsförv ,7 Socialförvaltningen ,1 Summa 865 De två största förvaltningarna, socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, sysselsätter ca 83 % av alla anställda. Resten av anställda är fördelade på de mindre förvaltningarna samt kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen består av Tekniska avdelningen, Personalavdelningen, Ekonomi/IT-avdelningen, Kansli-avdelningen samt Räddningstjänsten. Fördelning mellan hel- resp. deltidsanställda uppdelat på kvinnor/män Kvinnor Män Heltid Deltid Summa Männen har i högre omfattning heltidstjänster än kvinnorna. Ca 51 % av alla kvinnor är deltidsanställda i Gnosjö kommun. Motsvarande siffra för männen är ca 16 %. Socialförvaltningen står för den högsta andelen deltidsanställda där ca 64 % är deltidsanställda av totalt antal anställda på förvaltningen. Motsvarande siffra för Barn- och utbildningsförvaltningen är ca 33,0 %. Sysselsättningsgraden i kommunen är ca 88 %. Kvinnorna har en medelsysselsättningsgrad på ca 86 % medan männen har ca 94 %. Medelåldern är 44,7 år i Gnosjö kommun. Medelålder fördelat på män/kvinnor Kvinnor Män Total Medelålder 43,9 48,3 44,7 24

27 Förvaltningsberättelse Åldersintervallen visar att de dominerande grupperna av anställda är i åldern år och år för både kvinnor och män. Åldersintervall fördelat på kvinnor/män Ålder Kvinnor Män Summa Den totala sjukfrånvaron ligger kvar på samma låga nivå som förra året. I åldersgruppen 50 år eller äldre har en ökning av sjukfrånvaron skett med ca 1,2 % jämfört med förra året. I åldersgruppen år har däremot sjukfrånvaron minskat med ca 0,9%. Friskvård Arbetet med att erbjuda en väl fungerande friskvård i kommunen fortsätter. När vi blickar framåt ca 10 år och ser hur pensionsavgångarna beräknas bli, ser vi att det blir en något större ökning från och med år 2016 och framåt. År 2016 är det i dagsläget beräknat att ca 30 personer går i pension. Åren 2017 och 2018 är det i snitt ca 25 personer per år som beräknas gå i pension. I dag är pensionsavgångarna i snitt ca personer per år. Sjukstatistik Vi fortsätter att arbeta strukturerat med rehabilitering och arbetsmiljöfrågor i syfte att minska skador och sjukskrivningar. Vi har under 2010 tagit fram en ny arbetsmiljöhandbok som finns på intranätet, lätt tillgänglig för samliga anställda. Detta verktyg är ett stöd för medarbetare och chefer i vårt gemensamma arbetsmiljöarbete. Vi kan konstatera att ohälsotalet är fortsatt lågt inom organisationen. Sjukfrånvaro i timmar i % av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro i % Gnosjö kommun Totalt 3,5 Kvinnor 3,9 Män 2,1 29 år eller yngre 2, år 3,3 50 år eller äldre 4,3 Sjukfrånvaro 60 dgr eller mer i % av total sjukfrånvaro 48,7 Sjukfrånvaron 60 dgr eller mer, d v s den långa sjukfrånvaron, är sänkt med ca 6 % jämfört med förra året. Det långsiktiga arbetet med att förebygga och motverka belastningsrelaterade skador pågår hela tiden. Det genomförs med introduktioner och kontinuerliga visningar i styrketräning i kommunens egen träningssal på Rosendal. Under året var det besök i träningssalen. Positivt är att Företagshälsan har öppnat en träningssal i Hillerstorp som även kommer våra anställda till godo. Friskvården anordnade två föreläsningstillfällen i Töllstorpshallens Friskotek, om styrketräning för pensionärer tillsammans med Folkhälsorådet. Syftet var bland annat att erbjuda pensionärer som tidigare varit anställda i kommunen möjlighet att fortsätta styrketräna efter pensionen. Träningssalen på Rosendal får endast användas av anställda samt de som har biståndsbeslut från Gnosjö kommun. Utbildning med gummibandsövningar som pausgymnastik för de anställda, fortsätter. Målsättningen är att alla Gnosjö kommuns arbetsplatser skall ha egna gummiband som kan användas i förebyggande syfte. Det har även under året genomförts stress- och välbefinnande kurser. För att motverka övervikt och ohälsa har det genomförts flera Väg dig mindre kurser. Det har även erbjudits tobaksavvänjningskurs. Det har anordnats en intern stegtävling Kom i gång under våren. Det har också delats ut gratis Naturpass/Trimorientering till anställda som visat intresse. 25

28 Finansiella rapporter Redovisningsprinciper tas i bruk. Linjär avskrivning tillämpas och inga lånekostnader ingår i anskaffningsvärdet. Tillämpade redovisningsprinciper För den kommunala redovisningen gäller lag om kommunal redovisning, som syftar till att uppnå enhetlighet i grundläggande ekonomiska frågor. Lagen styr tillsammans med kommunallagens krav på god redovisning kommunens principer för redovisning. Rådet för kommunal redovisning utger rekommendationer vilka är normgivande för den kommunala redovisningen. Rekommendationerna efterlevs av kommunen förutom avseende exploateringsfastigheter. Exploateringsfastigheter skall bokföras som en omsättningstillgång men på grund av svårigheter att bedöma vilka exploateringsfastigheter som skall avyttras under det kommande året så bokförs dessa som anläggningstillgångar. Lag om kommunal redovisning efterlevs inte avseende 7 som behandlar systemdokumentation av redovisningssystem. Detta är ett problem för många kommuner i och med att systemleverantörerna inte tillhandahåller en systemdokumentation. Arbetet påbörjades under 2009 men på grund av en omfattande uppgradering av systemet hösten 2010 får vi delvis börja om igen. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningstiderna fastställs efter en individuell bedömning med vägledning av Sveriges kommuner och landstings förslag till avskrivningstider. Aktivering av inventarier sker löpande. Större projekt redovisas som pågående tills anläggningen Samma principer tillämpas för immateriella anläggningstillgångar Pensionsåtaganden Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd. Kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt den sk blandmodellen vilket innebär att pensioner intjänade före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Den samlade pensionsskulden återfinns under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och under raden pensionsförpliktelser. Denna rad ligger under poster inom linjen utanför balansräkningen. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunen har beslutat att fr o m 1998 årligen betala ut hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som en kortfristig skuld. Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR