72/13 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser

Transkript

1 Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R LS-LED /13 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser Diarienummer: LS-LED Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsens arbetsutskott /13 2 Landstingsstyrelsen Arbetsutskottets beslut Ärendet remitteras till hållbarhetsnämnden, länssjukvårdsnämnden och nämnden för habilitering och utbildning för inhämtande av yttrande inför beslut i landstingsstyrelsen den 3 september. Förvaltningens förslag Landstingsstyrelsen beslutar 1. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom förslaget att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser och inrätta efterföljande vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser. 2. Landstingsdirektören får i uppdrag att förankra beslutet med länets kommuner, samt att utarbeta genomförandeplan. 3. Landstingsdirektören får i uppdrag att utreda möjligheten att nyttja medel från de sociala investeringsfonder som LF beslutat, ( , 39). Yrkanden Åsa Kullgren (S) yrkar att ärendet ska remitteras till hållbarhetsnämnden för inhämtande av yttrande, inför beslut i landstingsstyrelsen den 3 september. Magnus Leivik (M) yrkar att ärendet även ska remitteras för inhämtande av yttrande till länssjukvårdsnämnden och nämnden för habilitering och utbildning. Proposition Ordförande Åsa Kullgren (S) ställer de båda yrkandena om remittering under proposition och finner att de bifalls. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(2)

2 Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 2(2) D A T U M D I A R I E N R LS-LED Sammanfattning I ärendet beskrivs ett förslag om utveckling av vårdkedja, för att i tidig ålder upptäcka barn med autism och andra utvecklingsavvikelser, samt att utreda, stödja och följa upp barnen. Målet är att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv. Vårdkedjan bygger på evidensbaserade metoder och den löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän. Vårdkedjan har kostnadsberäknats samt att det genomförts en socioekonomisk kalkyl på införandet. Kalkylen visar att ett införande av vårdkedjan i ett första skede är en kostnad för landstinget och kommunerna och att det är en kostnad som till viss del redan finns. Den visar också att det på sikt leder till minskade kostnader om vi upptäcker barnen tidigt och kan ge evidensbaserad behandling, som kan förändra livsförutsättningarna för dem och deras familjer och att den totala samhällsvinsten skulle bli betydande. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Rapport Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser, Landstingsstyrelsens protokoll , 75. Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Rapportbilaga 1 Artikel Gillberg, Fernell m fl Rapportbilaga 2 Processkarta kostnader Rapportbilaga 3 Sammanställning från kalkyl Rapportbilaga 4 Berättelser ur verkliga livet Beslutet expedieras till Länssjukvårdsnämnden Förvaltningschef Jörgen Striem Hållbarhetsnämnden Helena Söderquist, samordnare för hållbarhetsnämnden Habiliterings- och utbildningsnämnden Förvaltningschef Eva Andrén Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 2(2)

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Sara Gustafsson Hellblom Ledningsstabens utredningsenhet LS-LED Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar 1. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom förslaget att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser och inrätta efterföljande vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser. 2. Landstingsdirektören får i uppdrag att förankra beslutet med länets kommuner, samt att utarbeta genomförandeplan. 3. Landstingsdirektören får i uppdrag att utreda möjligheten att nyttja medel från de sociala investeringsfonder som LF beslutat, ( , 39). Sammanfattning I ärendet beskrivs ett förslag om utveckling av vårdkedja, för att i tidig ålder upptäcka barn med autism och andra utvecklingsavvikelser, samt att utreda, stödja och följa upp barnen. Målet är att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv. Vårdkedjan bygger på evidensbaserade metoder och den löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän. Vårdkedjan har kostnadsberäknats samt att det genomförts en socioekonomisk kalkyl på införandet. Kalkylen visar att ett införande av vårdkedjan i ett första skede är en kostnad för landstinget och kommunerna och att det är en kostnad som till viss del redan finns. Den visar också att det på sikt leder till minskade kostnader om vi upptäcker barnen tidigt och kan ge evidensbaserad behandling, som kan förändra livsförutsättningarna för dem och deras familjer och att den totala samhällsvinsten skulle bli betydande. Bakgrund Landstingsstyrelsen beslutade , 75, att godkänna projektdirektivet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Målet är att Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik i Sörmland ska erbjudas få tillgång till evidensbaserad prevention, bedömning, utredning, insatser, vård och behandling senast , Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2013\hu nämnd\(4) 03 juni\5 Yttrande angående - Utveckling av vårdkedja för diagnostik och SID 1(5) behandlingsinsatser för små barn med autism\tjänsteutlåtande.docx Utskriftsdatum: :30

4 (enligt beslut i LS ). Vården ska vara av god och säker kvalitet, ges i rätt tid och till rimlig kostnad. Utifrån målsättningen bedrivs arbetet med förbättringarna i tre delprojekt, med delaktighet från inblandade verksamheter i landstinget och representanter från kommunernas elevhälsa. Den projektarbetsgrupp som arbetat med att förbättra första delen av vårdkedjan, upptäckt och ingång, har efter problemanalys föreslagit att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser i samband med det generella hälsobesöket på BVC som samtliga barn erbjuds vid 2 ½-års ålder, samt att vidareutveckla efterföljande vårdkedja för utredning, behandling och uppföljning för de barn som avviker vid screening. Ärendebeskrivning Förslaget innebär att utveckla en vårdkedja med utgångspunkten från barnen och deras behov. Syftet är att i tidig ålder upptäcka barn med utvecklingsavvikelser, när det gäller språk, kontakt och kommunikation, samt att utveckla en vårdkedja för att utreda, stödja, behandla och följa upp barnen. Målet med införande av vårdkedjan skulle vara att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv. Målet är också att öka kunskapsnivån om tidig upptäckt och utvecklingsavvikelser hos små barn, för medarbetare inom kommun och landsting, samt öka möjligheter till samverkan kring dessa barn. Förslaget syftar också till ett effektivare resursutnyttjande och minskade samhällskostnader för utanförskap, på kort och lång sikt. Vårdkedjan löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän och de olika stegen innebär: Utvecklingsscreening utförs för samtliga barn i länet i samband med deras hälsobesök på BVC vid 2½-års ålder. Utredning, diagnostisk bedömning, åtgärdsplanering. Då resultatet av screening ger misstanke om autism erbjuds remiss till multiprofessionellt team med kunskap om och fokus på att utreda eventuell förekomst av neuropsykiatrisk problematik, ESSENCE-team (Fernell m.fl ) Samma team ansvarar sedan för uppföljning vid ett respektive två år senare. Stöd och behandling. Barn som enligt utredning får diagnos inom autismspektrumområdet får sedan behandlingsinsatser på Habiliteringsverksamheten i form av IBT. Insatserna genomförs i samarbete med förskola och föräldrar. Barnet får träning på förskola med en eller flera pedagoger som fungerar som tränare. Även föräldrarna fungerar som tränare. Uppföljning och utvärdering av behandlingsinsatserna. Uppföljande utredning av samtliga barn görs av ESSENCE-teamet ett respektive två år efter att behandlingsinsatserna påbörjats. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2013\hu nämnd\(4) 03 juni\5 Yttrande angående - Utveckling av vårdkedja för diagnostik och SID 2(5) behandlingsinsatser för små barn med autism\tjänsteutlåtande.docx Utskriftsdatum: :30

5 Tidiga insatser anses mycket viktiga för att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter. Flera forskningsstudier har visat evidens för att tidig upptäckt och tidiga behandlingsinsatser för barn med utvecklingsavvikelser har stor betydelse för barnets utveckling och prognos (Howlin, 2005). När det gäller autismspektrumstörningar finns det evidensbaserade metoder för att upptäcka och behandla barn med autism i tidig ålder och därmed kunna ge hjälp i tidigt skede och minska svårigheterna. Enligt aktuell forskning angående förekomst av autism i befolkningen, har ca 1 % av samtliga barn 0-17 år någon form av autismspektrumtillstånd. I Sörmland föds ca 3000 barn/år, vilket teoretiskt skulle innebära att ca 30 barn per årskull har någon form av autismspektrumtillstånd. Nuläge Sörmland: Under 2010 diagnosticerades sju barn, 0-6 år med någon form av neuropsykiatrisk diagnos i Sörmland och motsvarande siffra för 2011 var åtta barn. Detta innebär att det idag är ca ett till två barn av varje åldersgrupp som upptäcks i tidig ålder. De barn som diagnosticeras tidigt får intensivträning under två år, i samarbete mellan Habiliteringsverksamheten, förskola och föräldrar i form av intensiv beteendeterapi, (IBT). Det är den behandlingsmetod som används mest i Sverige och som har bäst stöd i forskningen (Bohlin m.fl. version 2012). Träningen fokuserar på socialt samspel, inlärning, funktionell kommunikation, problembeteenden och adaptiva färdigheter och den anpassas utifrån varje barns problembild. Barn med autism är en differentierad grupp. Utvecklingsnivå och andra förutsättningar kan se mycket olika ut, vilket också medför att det blir individuella variationer i resultat efter genomgången träning. I Göteborg där man infört screening sedan 2010, har 0,8 % av de barn som undersökts med de aktuella screeningmetoderna fått diagnos inom autismspektrumområdet och har i och med det erbjudits tidiga insatser (Nygren m.fl. 2012). Socialstyrelsen arbetar med ett uppdrag att ta fram separata riktlinjer eller annan form av vägledning för mödra- och barnhälsovården samt elevhälsa. Hur slutrapporten kommer att utformas och om man kommer att rekommendera allmän screening för autism, är inte känt. Det här förslaget baseras på erfarenheter och forskningsresultat från Göteborg, enligt ovanstående artikel. Konsekvenser Kostnader för ett eventuellt införande har beräknats för alla ingående aktörer i den vårdkedja, som föreslås, (Se bilagor till Rapport, Processkarta och Sammanställning från kalkyl). Därefter har det gjorts en beräkning på hur stora kostnadsminskningar som det blir om delar av gruppen kommer att ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2013\hu nämnd\(4) 03 juni\5 Yttrande angående - Utveckling av vårdkedja för diagnostik och SID 3(5) behandlingsinsatser för små barn med autism\tjänsteutlåtande.docx Utskriftsdatum: :30

6 få ett fungerande liv, där de kommer i arbete och bidrar till produktion, samt att de får minskade behov av samhällsstöd. I den beräkningen har det tagits hänsyn till att det barn med autism är en differentierad grupp och att det inom gruppen finns barn som trots insatser kommer att ha fortsatt hjälpbehov p.g.a. låg utvecklingsnivå. Detta har sedan jämförts med de kostnader som uppstår om ingenting görs och en del av gruppen hamnar i utanförskap i samhället. Kostnadskalkylen beräknas endast utifrån barn som har utvecklingsavvikelser inom autismspektrumområdet. Om barnen upptäcks tidigt och kan få evidensbaserad behandling som förändrar livsförutsättningarna för dem, så innebär det stora mänskliga vinster både för dem och deras familjer och det är också så att det skulle innebära stora ekonomiska samhällsvinster. Vid ett eventuellt införande av vårdkedjan blir det dessutom en kostnadsförskjutning för landstinget, eftersom utredning och behandling kommer att komma tidigare i barnens utveckling, vilket på sikt troligtvis innebär mindre kostnader för utredning och insatser för äldre barn och unga med autism. Ett eventuellt införande av förslaget kommer behöva planeras i ett gemensamt genomförandeprojekt med samtliga inblandade verksamheter. Att utveckla och införa en vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser är i det första skedet en kostnad och en kostnad som till del redan finns idag. Det kan också ses som en social investering i vår framtid, genom att vi satsar på tidiga och förebyggande insatser. Att upptäcka barn med utvecklingsavvikelser tidigt och starta med insatser kan t.ex. för ett barn med högfungerande autism innebära en skillnad mellan att ha ett välfungerande liv med ett kvalificerat arbete inom ett specialområde till ett liv i utanförskap med missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. (Se bilaga. Berättelser ur verkliga livet). Idag är det en stor del av personer med autism som diagnosticeras sent i livet eller inte alls. Det kan ha gått många år med svårigheter och misslyckanden innan man kan få hjälp med att förstå och i bästa fall lära sig att hantera sina svårigheter. Ärendets beredning Vårdkedjan har initierats och beskrivits av en av arbetsgrupperna i projektet Förbättra vårdkedjan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. Deltagare i gruppen har varit psykolog och KBT-terapeut från Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, specialpedagog och psykolog från Habiliteringsverksamheten, psykolog från Barnhälsovården, barnneurolog från Barn- och ungdomskliniken, logoped från Logopedmottagningen och skolläkare från en av länets kommuner. Arbetet har letts av projektledaren. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2013\hu nämnd\(4) 03 juni\5 Yttrande angående - Utveckling av vårdkedja för diagnostik och SID 4(5) behandlingsinsatser för små barn med autism\tjänsteutlåtande.docx Utskriftsdatum: :30

7 Förslaget har därefter kostnadsberäknats och det har gjorts en socioekonomisk kalkyl på förslaget. Det har genomförts inom utbildningssatsningen Investera i framtiden. Deltagare har varit verksamhetscheferna för Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och Habiliteringsverksamheten, enhetschefen för Barnhälsovården, rektor Elevhälsan, Katrineholm kommun samt projektledaren för projektet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Beslutsunderlag Rapport Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser, Landstingsstyrelsens protokoll , 75. Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Beslutet expedieras till Länssjukvårdsnämnden Förvaltningschef Jörgen Striem Hälsoval Sörmland Chef Asghar Farahani Habiliterings- och utbildningsnämnden Förvaltningschef Eva Andrén ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2013\hu nämnd\(4) 03 juni\5 Yttrande angående - Utveckling av vårdkedja för diagnostik och SID 5(5) behandlingsinsatser för små barn med autism\tjänsteutlåtande.docx Utskriftsdatum: :30

8 Investera i framtiden Rapport, Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan, Katrineholms kommun. Marie Myrbeck, ekonom, Habiliteringsverksamheten, Landstinget Sörmland Suzanne Freimanis, enhetschef, Barnhälsovården, Landstinget Sörmland Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef, Habiliteringsverksamheten, Landstinget Sörmland Katarina Granroth, verksamhetschef, Barn-och ungdomspsykiatriska kliniken, Landstinget Sörmland Sara Hellblom Gustafsson, projektledare, Landstingets ledningsstab, Landstinget Sörmland

9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Nuläge Kopplingar till andra projekt Utveckling av vårdkedja för upptäckt, utredning, behandling och uppföljning Mål Syfte Delmål Projektfokus och samverkan Omfattning och avgränsningar Kostnadskalkyl och socioekonomisk kalkyl på införande av vårdkedja för upptäckt, utredning, behandling och uppföljning Slutdiskussion Bilagor Referenser

10 1. Bakgrund I projektet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik är en, av flera målsättningar, att barn med neuropsykiatrisk problematik ska upptäckas i ett tidigare skede för att minska lidande och kunna ge rätt insatser i rätt tid. Den projektarbetsgrupp som arbetar med att förbättra första delen av vårdkedjan, upptäckt och ingång, har efter problemanalys föreslagit att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser i samband med det generella hälsobesöket på BVC som samtliga barn erbjuds vid 2 ½-års ålder, samt att vidareutveckla efterföljande vårdkedja för utredning, behandling och uppföljning för de barn som avviker vid screening. I den här rapporten ger vi förslag på hur en sådan vårdkedja skulle kunna se ut och vi redovisar också en kostnadskalkyl och en socioekonomisk kalkyl på förslaget. Arbetet med kalkylerna har genomförts inom utbildningssatsningen Investera i framtiden. Arbetsgruppen har bestått av deltagare från landstinget Sörmland och Katrineholm kommun. 2. Nuläge Tidiga insatser anses mycket viktiga för att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter. Flera forskningsstudier har visat evidens för att tidig upptäckt och tidiga behandlingsinsatser för barn med utvecklingsavvikelser har stor betydelse för barnets utveckling och prognos (Howlin, 2005). När det gäller autismspektrumstörningar finns det evidensbaserade metoder för att upptäcka och behandla barn med autism i tidig ålder och därmed kunna ge hjälp i tidigt skede och minska svårigheterna. Enligt aktuell forskning angående förekomst av autism i befolkningen, har ca 1 % av samtliga barn 0-17 år någon form av autismspektrumtillstånd. I Sörmland föds ca 3000 barn/år, vilket teoretiskt skulle innebära att ca 30 barn per årskull har någon form av autismspektrumtillstånd. Under 2010 diagnosticerades sju barn, 0-6 år med någon form av neuropsykiatrisk diagnos i Sörmland och motsvarande siffra för 2011 var åtta barn. Detta innebär att det idag är ca ett till två barn av varje åldersgrupp som upptäcks i tidig ålder. De barn som diagnosticeras tidigt får intensivträning under två år, i samarbete mellan Habiliteringsverksamheten, förskola och föräldrar i form av intensiv beteendeterapi, (IBT). Det är den behandlingsmetod som används mest i Sverige och som har bäst stöd i forskningen (Bohlin m.fl. version 2012). Träningen fokuserar på socialt samspel, inlärning, funktionell kommunikation, problembeteenden och adaptiva färdigheter och den anpassas utifrån varje barns problembild. Barn med autism är en differentierad grupp. Utvecklingsnivå och andra förutsättningar kan se mycket olika ut, vilket också medför att det blir individuella variationer i resultat efter genomgången träning. I Göteborg där man infört screening sedan 2010, har 0,8 % av de barn som undersökts med de aktuella screeningmetoderna fått diagnos inom autismspektrumområdet och har i och med det erbjudits tidiga insatser (Nygren m.fl. 2012). 3. Kopplingar till andra projekt De föreslagna förändringarna för att utveckla vårdkedjan för att upptäcka och behandla små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser behöver samordnas med övrigt förändringsarbete av vårdkedjan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik som 2

11 pågår på de inblandade verksamheterna och i projektet Förbättra vårdkedjan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. 4. Utveckling av vårdkedja för upptäckt, utredning, behandling och uppföljning 4.1. Mål Att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv Syfte Att i tidig ålder upptäcka barn med utvecklingsavvikelser, när det gäller språk, kontakt och kommunikation, samt att utveckla en vårdkedja för att utreda, stödja, behandla och följa upp barnen Delmål Öka kunskapsnivån om tidig upptäckt och utvecklingsavvikelser hos små barn, för medarbetare inom kommun och landsting. Öka möjligheter till samverkan kring dessa barn. Effektivare resursutnyttjande och minskade samhällskostnader för utanförskap, på kort och lång sikt Projektfokus och samverkan Utveckla en vårdkedja med utgångspunkt från barnen och deras behov. Vårdkedjan löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän. Vårdkedjans olika steg innebär: Utvecklingsscreening utförs för samtliga barn i länet i samband med deras hälsobesök på BVC vid 2½-års ålder. Utredning, diagnostisk bedömning, åtgärdsplanering. Då resultatet av screening ger misstanke om autism erbjuds remiss till multiprofessionellt team med kunskap om och fokus på att utreda eventuell förekomst av neuropsykiatrisk problematik, ESSENCE-team (Fernell m.fl ) Samma team ansvarar sedan för uppföljning vid ett respektive två år senare. Stöd och behandling. Barn som enligt utredning får diagnos inom autismspektrumområdet får sedan behandlingsinsatser på Habiliteringsverksamheten i form av IBT. Insatserna genomförs i samarbete med förskola och föräldrar. Barnet får träning på förskola med en eller flera pedagoger som fungerar som tränare. Även föräldrarna fungerar som tränare. Uppföljning och utvärdering av behandlingsinsatserna. Uppföljande utredning av samtliga barn görs av ESSENCE-teamet ett respektive två år efter att behandlingsinsatserna påbörjats. BVC-screening vid 2 1/2 årsålder Vid utfall: 1:a bedömning av personal BVC/BHV (och eventuellt elevhälsa/stödcentrum.) Utredning vid indikation om avvikelse vid screening. ESSENCEteam på LtS o (ev. elevhälsa.) Behandlingsinsatser för de barn som får diagnos el. i övrigt har behov av behandling. Insatser f barnen behöver genomföras i samverkan, landsting o kommun. Uppföljande utredning av barnen ett resp två år efter start av behandlingsinsatser. 3

12 4.5. Omfattning och avgränsningar Om bedömning på BVC istället ger misstanke om avvikelser av annan typ än autism, såsom medicinska problem, kognitiv utvecklingsstörning, språkstörning eller bedöms vara en följd av psykosociala orsaker, kommer planering av kompletterande bedömning och åtgärder behöva genomföras i samarbete mellan fler aktörer. I första hand Barnhälsovårdsenheten, men även en eller flera andra verksamheter, såsom Habiliteringsverksamheten, Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomspsykiatrin och länets kommuner. Kostnadskalkylen beräknas endast utifrån barn som har utvecklingsavvikelser inom autismspektrumområdet. Ett eventuellt införande av förslaget kommer behöva planeras i ett gemensamt genomförandeprojekt med samtliga inblandade verksamheter Kostnadskalkyl och socioekonomisk kalkyl på införande av vårdkedja för upptäckt, utredning, behandling och uppföljning. Kostnader för ett eventuellt införande har beräknats för alla ingående aktörer i den vårdkedja, som föreslås, (Se bilagor, Processkarta och Sammanställning från kalkyl). Därefter har det gjorts en beräkning på hur stora kostnadsminskningar som det blir om delar av gruppen kommer att få ett fungerande liv, där de kommer i arbete och bidrar till produktion, samt att de får minskade behov av samhällsstöd. I den beräkningen har det tagits hänsyn till att det barn med autism är en differentierad grupp och att det inom gruppen finns barn som trots insatser kommer att ha fortsatt hjälpbehov p.g.a. låg utvecklingsnivå. Detta har sedan jämförts med de kostnader som uppstår om ingenting görs och en del av gruppen hamnar i utanförskap i samhället. Om barnen upptäcks tidigt och kan få evidensbaserad behandling som förändrar livsförutsättningarna för dem, så innebär det stora mänskliga vinster både för dem och deras familjer och det är också så att det skulle innebära stora ekonomiska samhällsvinster. Vid ett eventuellt införande av vårdkedjan blir det dessutom en kostnadsförskjutning för landstinget, eftersom utredning och behandling kommer att komma tidigare i barnens utveckling, vilket på sikt troligtvis innebär mindre kostnader för utredning och insatser för äldre barn och unga med autism. Nedan visas finansiering av de totala kostnaderna i processen som sträcker sig över 3 år (beräknat på 30 barn, en årskull). Synlig kostnad innebär ny tillkommande kostnad, medan osynlig kostnad innefattar kostnader som redan finns idag. Kostnader Synliga Osynliga Totalt Löner Lokaler Konsulter Övrigt Totalt

13 Fördelning av kostnader mellan kommuner och landsting Synliga Osynliga Totalt Kommunen Landstinget Totalt Kommunernas kostnad fördelad per kommun utifrån antalet barn 1-5 år (2011) Kommun Antal barn Kostnad %fördelning Eskilstuna % Flen % Gnesta % Katrineholm % Nyköping % Oxelösund % Strängnäs % Trosa % Vingåker % Totalt % Nedan visas fördelningen av kostnader över 3 år. 5

14 Fortsatt årlig kostnad för kommun och landsting om vårdkedjan införs: Då ca. 30 barn upptäcks varje år kommer kostnaden att fördelas enligt nedan för landsting respektive kommunerna. År 1 År 2 År 3, 4, 5 osv. Landsting 30 barn kr kr kr 30 barn kr kr 30 barn kr kr kr kr År 1 År 2 År 3, 4, 5 osv. Kommuner 30 barn kr kr 0 kr 30 barn kr kr 30 barn kr kr kr kr Vinst per aktör Nedan visas vinsten per aktör utifrån antal år, den socioekonomiska kalkylen som vi gjort visar på att den totala samhällsvinsten beräknat på 30 barn på 30 år hamnar på 141 Mkr. Vinst Grupp Antal år Vinst Netto per Aktör - Grupp Antal år Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Produktionsvärde - Grupp Antal år Produktionsvärde

15 5. Slutdiskussion Att utveckla och införa en vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser är i det första skedet en kostnad och en kostnad som till del redan finns idag. Det kan också ses som en social investering i vår framtid, genom att vi satsar på tidiga och förebyggande insatser. Att upptäcka barn med utvecklingsavvikelser tidigt och starta med insatser kan t.ex. för ett barn med högfungerande autism innebära en skillnad mellan att ha ett välfungerande liv med ett kvalificerat arbete inom ett specialområde till ett liv i utanförskap med missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. (Se bilaga. Berättelser ur verkliga livet). Idag är det en stor del av personer med autism som diagnosticeras sent i livet eller inte alls. Det kan ha gått många år med svårigheter och misslyckanden innan man kan få hjälp med att förstå och i bästa fall lära sig att hantera sina svårigheter. Idag finns metoder för att upptäcka, diagnosticera och behandla små barn med autism och då kan vi ställa oss frågan om det finns något som talar emot en utveckling av en sådan vårdkedja? 6. Referenser 1. Howlin, P. (2005). The effectiveness of interventions for children with autism. Neurodevelopmental Disorders, Bohlin, G. Bromark, G. Granat, T., Haglund, N., Sjöholm-Lif, E., Zander, E. (2004, rev. 2006, 2008, 2012) Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern Nygren, G., Sandberg, E., Gillstedt, F., Ekeroth, G., Arvidsson, T., Gillberg, C.(2012). A new screening programme for autism in general population of Swedish toddlers. Elseviers 4. Fernell. E., Landgren, M., Gillberg, C. (2012). Organisatoriskt nytänkande för barn med kognitiva funktionsnedsättningar. Läkartidningen nr 36, 2012, volym Bilagor 1. Processkarta. 2. Sammanställning från kalkyl. 3. Berättelser ur verkliga livet. 7

16 Vårdkedja för barn som avviker vid 2 ½-års kontroll på BVC, vid screening av autism Fas BVC Barn 2 ½ år. 2 ½-års kontroll, screening för autism. 1 Barnet uppvisar ingen avvikelse. Barnet uppvisar avvikelse vid screening. Ingen uppföljning. Avslut Uppföljande bedömning BVCläkare 1 Barnet uppvisar ingen avvikelse. Avslut BHV 2 Uppföljande bedömning av barnet el uppföljande konsultation. Ev. misstanke om AST el annan NPproblematik Ev. misstanke av utv.st. el.annan problematik Remiss till ESSENCE-team Remiss till HABV Remiss till barnklinik Barnkliniken 3 Medicinsk utredning av barnet 4 HABV Utredning av barnet Multiprof team ESSENCE-team 5 Utredning av barnet Multiprof team Förskola

17 Vårdkedja för barn som avviker vid 2 ½-års kontroll på BVC, vid screening av autism Fas BHV BVC Barnkliniken Avslut Fortsatta med insatser o uppföljning Avslut Remiss t HABV, log.mott el annan HABV Barnet får hab.insatser. Avslut Barnet får IBT Barnet får hab.insatser. Avslut ESSENCE-team Ej NP-problem AST Övrig NPproblematik Avslut Remiss t annan vh. Överlämning t IBT Remiss t BUP?. 7 9 Första uppföljande utredning efter IBT. Tid? Andra uppföljande utredning. Tid? Överlämning t HABV f insatser Remiss t annan vh. Förskola Avslut IBT i samverkan m förskola

18

19

20

21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik Arbetsutskottets förslag till beslut Landstingsstyrelsens beslut 1. Projektdirektivet godkänns. Ärendet På uppdrag av Landstingsdirektören har under hösten 2010 en översyn gjorts av landstingets olika insatser för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Skälet till översynen var ett behov av att få en samlad och övergripande bild av hur förbättringsarbetet kan utvecklas vidare. Översynen har innehållit genomgång av tidigare insatser och ett stort antal intervjuer med chefer, medarbetare, patienter, brukare, anhöriga och politiker samt olika resurspersoner från andra landsting. Vid seminarier har översynen sammanfattats för en referensgrupp bestående av representanter från landstingets olika involverade verksamheter. Vid dessa seminarier har framgått att konsensus finns vad gäller behovet av en sammanhållen vårdkedja för denna patient/brukargrupp. En tjänstemannagrupp har med stöd av översynen och framkomna synpunkter vid seminarierna lagt fram ett förslag på ett tvåårigt projekt, vilket beskrivs i detta direktiv. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande den 14 mars Projektdirektiv Yrkande Magnus Leivik (M) yrkar att ärendet återremitteras till länssjukvårdsnämnden i syfte att dess arbetsutskott ska vara styrgrupp, med adjungerade ledamöter från nämnden för habilitering och hjälpmedel och primärvårdsnämnden, med anledning av att landstingsstyrelsen och landstingsstyrelsens arbetsutskott är beställare av vård. Åsa Kullgren (S) yrkar avslag på Magnus Leiviks (M) yrkande. Fortsättning Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR SID 1 (2)

22 Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Forts 54 Propositionsordning Ordförande ställer förvaltningens förslag emot Magnus Leiviks (M) yrkande om återremiss och finner att styrelsen bifaller förvaltningens förslag. Protokollsutdrag till Landstingsdirektören Akten ORG NR SID 2(2)

23 Landstingsstyrelsen Tjänsteutlåtande HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ingrid Mårselius LS-LED Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik Förslag till beslut Landstingsstyrelsens beslut 1. Projektdirektivet godkänns Karin Welin Landstingsdirektör Ärendet På uppdrag av Landstingsdirektören har under hösten 2010 en översyn gjorts av landstingets olika insatser för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Skälet till översynen var ett behov av att få en samlad och övergripande bild av hur förbättringsarbetet kan utvecklas vidare. Översynen har innehållit genomgång av tidigare insatser och ett stort antal intervjuer med chefer, medarbetare, patienter, brukare, anhöriga och politiker samt olika resurspersoner från andra landsting. Vid seminarier har översynen sammanfattats för en referensgrupp bestående av representanter från landstingets olika involverade verksamheter. Vid dessa seminarier har framgått att konsensus finns vad gäller behovet av en sammanhållen vårdkedja för denna patient/brukargrupp. En tjänstemannagrupp har med stöd av översynen och framkomna synpunkter vid seminarierna lagt fram ett förslag på ett tvåårigt projekt, vilket beskrivs i detta direktiv. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(04) April\(10) Förbättra vårdkedjan BoU neuropsykiatri\2 Tjut.doc Utskriftsdatum: SID 1(2) :55

24 Bilaga 1. Projektdirektiv Protokollsutdrag till Landstingsdirektören Akten ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(04) April\(10) Förbättra vårdkedjan BoU neuropsykiatri\2 Tjut.doc Utskriftsdatum: SID 2(2) :55

25 Ledningsstaben DATUM DIARIENR LS-LED Projektdirektiv - Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik Signeras: Ort och datum Signeras: Ort och datum Uppdragsgivare Uppdragstagare Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR SID 1(8)

26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UPPDRAGSGIVARE 2. BAKGRUND 3. MÅLBESKRIVNING 3.1. Effektmål 3.2. Huvudmål 4. PROJEKTDIREKTIVETS OMFATTNING 5. AVGRÄNSNINGAR 6. PROJEKTORGANISATION 7. VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 7.1. Intressenter 7.2. Beroende till andra projekt/arbeten 7.3. Viktiga frågor att beakta 8. TILLDELADE RAMAR 8.1. Tid, datum för leverans och avslut 8.2. Personella resurser 8.3. Övriga resurser 8.4. Kostnad (inklusive pott för oförutsett) 9. BESLUTSPUNKTER 10. RAPPORTERING ORG NR SID 2(8)

27 1. UPPDRAGSGIVARE Uppdragsgivare är Landstingsstyrelsen. Uppdragstagare är landstingsdirektör Karin Welin. Landstingsdirektörens ombud är utvecklingsansvarig Ingrid Mårselius, Ledningsstaben, som är ordförande för tjänstemannastyrgruppen. 2. BAKGRUND På uppdrag av Landstingsdirektören (LD) har under hösten 2010 en översyn gjorts av landstingets olika insatser för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Skälet till översynen var ett behov av att få en samlad och övergripande bild av hur förbättringsarbetet kan utvecklas vidare. Översynen har innehållit genomgång av tidigare insatser och ett stort antal intervjuer med chefer, medarbetare, patienter, brukare, anhöriga och politiker samt olika resurspersoner från andra landsting. Vid seminarier i november 2010 och i januari 2011 har översynen sammanfattats för en referensgrupp bestående av representanter från landstingets olika involverade verksamheter. De fick då tillfälle att komma med synpunkter innan konkreta förslag till förbättringsarbete presenteras. Vid dessa seminarier har framgått att konsensus finns vad gäller behovet av en sammanhållen vårdkedja för denna patient/brukargrupp. Nu, liksom vid tidigare gemensamma diskussioner kring hur arbetet ska läggas upp, finns ett antal olika synpunkter kring lösningar. En tjänstemannagrupp som bestått av Utvecklingsansvarig Ingrid Mårselius, Förvaltningschef Eva Andrén HH, Divisionschef Närvård Hans Tanghöj HSF och projektledare Maj Halth, Ledningsstabens utredningsenhet, har med stöd av översynen och framkomna synpunkter vid seminarierna lagt fram ett förslag på ett tvåårigt projekt, vilket beskrivs i detta direktiv. 3. MÅLBESKRIVNING 3.1. Effektmål Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik i Sörmland ska erbjudas få tillgång till evidensbaserad prevention, bedömning, utredning, insatser, vård och behandling senast Vården ska vara av god och säker kvalitet, ges i rätt tid och till rimlig kostnad Huvudmål Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik utifrån varje individs behov. ORG NR SID 3(8)

28 4. PROJEKTDIREKTIVETS OMFATTNING Uppdraget omfattar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (Barn- och ungdomspsykiatriska klinikerna på Mälarsjukhuset och Kullbergska sjukhuset/nyköpings lasarett, Barn och ungdomskliniken Sörmland, Barnhälsovården Sörmland), Habilitering och hjälpmedel (Habiliteringsverksamheten i Sörmland). Projektet syftar i sin helhet till att förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Vården ska erbjudas på lika villkor i hela länet. Initialt har arbetet fokuserats på landstingets del men under våren 2011 kommer medarbetare från länets nio kommuner att bjudas in för dialog kring det gemensamma ansvaret för förbättringar av hela vårdkedjan för denna patient/brukargrupp. Projektet bedrivs på uppdrag av landstingsstyrelsen under två år. När projektdirektivet är fastställt har landstingsdirektören för avsikt att fatta beslut om att inrätta två multiprofessionella länsdelsteam, i vilka ska ingå företrädare med kompetens inom området från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Habilitering och hjälpmedelsförvaltningen, tillsätta två projektledare som ska leda arbetet enligt intentionerna i detta direktiv. Projektet är ett koncernuppdrag, vilket innebär att det lyder direkt under LD. Projektgruppen, som utgörs av projektledarna och de två teamen ska komplettera det befintliga vårdprogrammet med ett program för vård av barn och ungdomar med samsjuklighet och därefter se till att det implementeras i verksamheten. Av central betydelse är att åtgärderna erbjuds projektets målgrupp likvärdigt i hela länet. I arbetet ingår att - definiera den neuropsykiatriska målgruppen för projektet, - ta fram underlag för prioritering, - erbjuda tidig prevention, - utforma en samlad vårdprocess (bedömning-utredning-insatserbehandling), som innebär att vården ges på lika villkor i länet, - definiera servicenivån för patienter/brukare/föräldrar/närstående av intern och extern konsultation, - organisera en ingång till neuropsykiatrin, - definiera teamets ansvar för vårdkedjan, - definiera teamets ansvar för att fast vårdkontakt etableras i varje ärende, ORG NR SID 4(8)

29 - se över kapacitetsplaneringen för förbättrad tillgänglighet enligt den förstärkta vårdgarantin. Styrgruppens uppdrag är att leda och styra projektet, ge tydliga mandat till projektledarna, ansvara för de insatser som behövs för att lärprocessen i projektet optimeras när teamens arbete analyseras, utvärderas och följs upp, ansvara för genomförande av seminarier och dialoger m.m. med länets kommuner, ansvara för att avrapportering kontinuerligt sker till uppdragstagaren (LD), den politiska styrgruppen, berörda nämnder och förvaltningsledningar. Vidare ska styrgruppen i samråd med projektgruppen lämna förslag på organisering av teamen, vilket ska innehålla - teamens uppdrag, - kvalitetsmål för de olika delarna i uppdraget, - servicenivå för intern och extern konsultation, t.ex. till kommunerna/skolorna, - insatser för att utveckla av samsyn på vårdplaner, - teamens samverkan med berörda kommuner, - teamens sammansättning (kompetenser, antal personer etc.), - bedömning av resursbehov antal patienter/brukare, - utbildning (initial), - kompetensutveckling, - handledning. 5. AVGRÄNSNINGAR I uppdraget ingår att definiera vilka som ingår i målgruppen barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik, d.v.s. de som omfattas av projektet. 6. PROJEKTORGANISATION Politisk styrgrupp Landstingsstyrelsens arbetsutskott, LSAU Tjänstemannastyrgrupp Uppdragstagarens ombud, tillika ordförande Divisionschef Närvård, HSF Förvaltningschef Habilitering och hjälpmedel ORG NR SID 5(8)

30 Verksamhetscheferna, Barn- och ungdomspsykiatriska klinikerna på MSE och NLN/KSK Verksamhetscheferna, Habiliteringsverksamheten, Habilitering och Hjälpmedel Verksamhetschefen, Barn- och ungdomskliniken Sörmland Projektledarna Projektgrupp Projektledarna De två teamen Uppdragstagaren/uppdragstagarens ombud utser projektledare och de personer som ska ingå i projektgruppen. Referensgrupp: Division Närvård, 4 personer (BUP, BHV) Division Länssjukvård, 2 personer (BUK Sörmland) Division Primärvård, 1 person Habilitering och hjälpmedel, 4 personer FoU-centrum, 1 person Vid behov adjungeras representanter från kommunernas elevvård och patientföreningar m.fl. till referensgruppen. Arbetsgrupper Arbetsgrupper kan utses av styrgruppen. Deras insats omfattar genomförande och återrapportering av de uppdrag som styrgruppen definierat, såsom t.ex. kapacitetsplanering, screening för prioritering och tidig intervention, kompetensplanering och utveckling, FOU, handledning/konsultation och utveckling av samverkan internt och externt. Projektledare/Stödfunktion Projektledare ska tillsättas som får i uppdrag att leda och styra arbetet enligt projektets intentioner. Facklig referensgrupp Centrala verksamhetsrådet, CVR, utgör facklig referensgrupp. 7. VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 7.1. Intressenter Följande intressenter finns för projektet: Landstingsstyrelsen som ytterst ansvarig för projektet, ORG NR SID 6(8)

31 Berörda nämnder såsom Länssjukvårdsnämnden, Primärvårdsnämnden, Habilitering- och hjälpmedelsnämnden, Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel, Tjänstemannaledningen, Hälso- och sjukvårdsledningen, Ledningen för Habilitering och Hjälpmedelsförvaltningen, Samtliga medarbetare inom berörda förvaltningar, Patientföreningarna Beroende till andra projekt/arbeten Projektarbetet ska anpassas till arbetet med vårdgarantin. 7.3 Viktiga frågor att beakta De frågor som behöver beaktas är att vården ska vara evidensbaserad, ansvaret för första linjens vård. Det finns skäl att parallellt utvärdera hur den ska utformas, där hänsyn behöver tas till de pågående nationella diskussionerna om första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa., organisering av vårdprocesser i en linjeorganisation, rekryteringsbehovet förutsättningar för att kunna säkra långsiktig personal- och kompetensförsörjning. 8. TILLDELADE RAMAR 8.1 Tid, datum för leverans och avslut Totalt omfattar projektet två år och avslutas senast Personella resurser Projektledare ska tillsättas motsvarande heltid. Arbetet kan delas av två personer. Varje verksamhet svarar för sina deltagares medverkan i projektet som en del av sitt ordinarie uppdrag. 8.3 Övriga resurser Projektet kommer att behöva resurser för fortbildning, handledning och lärseminarier m.m Kostnad (inklusive pott för oförutsett) Lönekostnaden för projektledare och övriga projektkostnader uppgår till 3,5 Mkr och belastar konto ORG NR SID 7(8)

32 Deltagande i projektet ingår i resp. förvaltnings uppdrag, vilket innebär att kostnaderna belastar dess budget. 9. BESLUTSPUNKTER Landstingsstyrelsen fattar beslut om projektdirektivet och uppdrar till landstingsdirektören att ansvara för genomförandet av projektet. Uppdragstagaren (LD) beslutar om att inrätta två länsteam och tillsätta två projektledare. Två projektledare anställs. HSF och HH fattar beslut om teamen och lämnar förslag på hur de ska bemannas. Landstingsdirektören utser personerna till projektgruppen efter förslag från styrgruppen Förvaltningscheferna i HSF och HH informerar berörda nämnderna. och respektive ledning. Information ges på CVR. LS fattar beslut om fortsatt arbete baserat på en utvärdering av projektet och presenterat förslag på hur arbetet kan integreras i ordinarie verksamhet. 10. RAPPORTERINGSRUTINER, OMFATTNING OCH INNEHÅLL Vid samtliga gruppers möten enl. pkt 6 förs minnesanteckningar. Dessa finns tillgängliga tillsammans med övriga dokument för projektet på Y:Alla/Uppdrag och projekt/bou med neuropsykiatrisk problematik. Projektledarna avrapporterar kontinuerligt till uppdragsgivarens ombud och tjänstemannastyrgruppen hur arbetet framskrider. Tjänstemannastyrgruppen ansvarar för att projektet avrapporteras till den politiska styrgruppen, Landstingsstyrelse, berörda nämnder och förvaltningsledningar. Utvärdering av projektet ska redovisas för uppdragsgivaren senast , då också beslut fattas om hur arbetet ska gå vidare. ORG NR SID 8(8)