Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9 Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R LS-LED /13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom Landstinget Sörmland Diarienummer: LS-LED Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsens arbetsutskott /13 2 Landstingsstyrelsen /13 Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsdirektören får i uppdrag att genomföra fördjupad analys och resursberäkning av den föreslagna förändringen av ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom Landstinget Sörmland, och därefter återkomma till landstingsstyrelsen för vidare beslut i landstingsfullmäktige. 2. Analysen ska vara genomförd senast och ligga till grund för slutgiltigt beslut om förändring. 3. Ärendet skickas parallellt till berörda nämnder för yttrande senast i oktober månad Yrkanden Ordförande Åsa Kullgren yrkar bifall till förslaget till beslut med tillägg av en tredje beslutspunkt: Ärendet skickas parallellt till berörda nämnder för yttrande senast i oktober månad Magnus Leivik (M) yrkar bifall till förslaget till beslut inklusive Åsa Kullgrens (S) tillägg. Proposition Ordförande Åsa Kullgren (S) ställer förslaget till beslut, inklusive eget tillägg, under proposition och finner att det bifalls. Sammanfattning I ärendet beskrivs ett förslag om en förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. Förslaget har sin bakgrund i utvecklingsarbete som genomförts inom projektet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Den föreslagna förändringen syftar till att det ska bli en sammanhållen vårdkedja, då en verksamhet ansvarar för att utreda alla neuropsykiatriska Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(2)

10 Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 2(2) D A T U M D I A R I E N R LS-LED diagnoser för den aktuella åldersgruppen. Det syftar också till att det ska vara enklare för enskilda och remittenter att veta vart man ska vända sig. Vid arbetsutskottets sammanträde fick landstingsdirektören i uppdrag att komplettera ärendet i enlighet med arbetsutskottets diskussion. En kompletterande handling med förslag till beslut skickades ut inför landstingsstyrelsens sammanträde. Beslutsunderlag Komplettering i enlighet med landstingsstyrelsens arbetsutskott, Protokollsutdrag från landstingsstyrelsens arbetsutskott Tjänsteutlåtande Rapport Utvärdering Samverksamhet Neuropsykiatri, Delrapport Förslag från arbetsgruppen Delprojekt 3, Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik, Landstingsstyrelsens protokoll , 75. Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik Beslutet expedieras till Länssjukvårdsnämnden för yttrande Förvaltningschef Jörgen Striem Habilterings- och utbildningsnämnden för yttrande Förvaltningschef Eva Andrén Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 2(2)

11 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Sara Gustafsson Hellblom Ledning (Landstingets ledningsstab) LS-LED Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom Landstinget Sörmland Förslag till beslut Landstingsstyrelsens förslag till Landstingsfullmäktiges beslut 1. Ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom Landstinget Sörmland, förändras enligt följande förslag till inriktningsbeslut. - Habiliteringsverksamheten ska ansvara för barn med utvecklingsneurologiska avvikelser i åldersgruppen 0-6 år, vilket omfattar barn med misstanke om neuropsykiatriska symtom och utvecklingsförsening. - Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken ska ansvara för barn och ungdomar i åldersgruppen 7-17 år med neuropsykiatriska symtom. 2. Inriktningsbeslutet genomförs efter fördjupad analys och klargörande av följande frågor, - Definition av målgruppen. - Fördjupad studie av hur ansvar för utredning respektive behandling/insatser ska organiseras. - Beskrivning och utveckling av den gemensamma processen efter förändring av ansvar och uppdrag, samt fastställande av mål och uppföljningsmått. - Förtydligande av Barnhälsovårdens uppdrag inom området och i relation till Habiliteringsverksamhetens och Barn- och ungdomspsykiatriska klinikens uppdrag. - Resursberäkning av uppdraget. - Organisation för samverkan mellan inblandade verksamheter inom Landstinget Sörmland Analysen ska vara genomförd senast och vara underlag för Landstingsfullmäktiges beslut om genomförande av förändring. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\a7e34cfc-ed c37-9ac24bf3d9ef\215593_11_0.docx SID 1(5) Utskriftsdatum: :04

12 Sammanfattning I ärendet beskrivs ett förslag om en förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. Förslaget har sin bakgrund i utvecklingsarbete som genomförts inom projektet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Den föreslagna förändringen syftar till att det ska bli en sammanhållen vårdkedja, då en verksamhet ansvarar för att utreda alla neuropsykiatriska diagnoser för den aktuella åldersgruppen. Det syftar också till att det ska vara enklare för enskilda och remittenter att veta vart man ska vända sig. Bakgrund Landstingets nuvarande ansvarsfördelning för de neuropsykiatriska diagnoserna finns fastställt i Vårdprogram Barn och ungdomar med AD/HD, Tourette syndrom, Autism/Asperger syndrom, (2010). Nuvarande ansvarsfördelningen innebär att Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), har huvudansvar när det gäller utredning och insatser för barn och ungdomar med AD/HD och Tourettes syndrom, medan Habiliteringsverksamheten (HABV), har motsvarande huvudansvar för barn med Asperger syndrom, autism och autismliknande tillstånd. När barn och unga har samsjuklighet inom området förväntas verksamheterna samarbeta utifrån barnets/den unges behov. På uppdrag av Landstingsdirektören gjordes det under hösten 2010 en översyn av landstingets olika insatser för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Skälet till översynen var att få en samlad och övergripande bild av hur förbättringsarbetet skulle utvecklas vidare. Utifrån resultat från översynen och framkomna synpunkter vid seminarier med inblandade verksamheter lades det fram förslag på att genomföra förbättringsarbetet i projektform. Landstingsstyrelsen beslutade ( , 75), att godkänna projektdirektivet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Målet är att Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik i Sörmland ska erbjudas få tillgång till evidensbaserad prevention, bedömning, utredning, insatser, vård och behandling senast , (enligt beslut i LS ). Vården ska vara av god och säker kvalitet, ges i rätt tid och till rimlig kostnad. Utifrån målsättningen i projektet bedrivs arbetet med förbättringarna i tre delprojekt. Delprojekt 1. Inrättande av två multiprofessionella länsdelsteam, (Samverksamhet neuropsykiatri) Delprojekt 2. Upptäckt av och ingången till landstingets insatser för barn o ungdomar med neuropsykiatrisk problematik Delprojekt 3. Landstingets interna vårdprocess för barn o ungdomar med neuropsykiatrisk problematik, samverkan. ORG NR C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\a7e34cfc-ed c37-9ac24bf3d9ef\215593_11_0.docx Utskriftsdatum: :04 SID 2(5)

13 Delprojekt 1, är föreskrivet i projektdirektivet och det finns angivet att det skulle inrättas två multiprofessionella länsdelteam, i vilka det ska ingå företrädare med kompetens inom området, från Hälso-och sjukvårdförvaltningen och Habilitering och Utbildning, som i förstärkt samverkan kan erbjuda gemensamma insatser från barn- och ungdomspsykiatri, habiliteringsverksamhet och barn- och ungdomsmedicin. Delprojekt 2 och 3 har fokuserat på förbättringsarbete då det gäller vårdkedjans olika delar utifrån huvudmålet att förbättra vårdkedjan. Två arbetsgrupper har arbetat med processutveckling. Utifrån det arbetet har det tagits fram förbättringsförslag som ska leda till att målsättningarna med projektet nås. Ärendebeskrivning Under våren 2013 har Delprojekt 1. (Samverksamhet Neuropsykiatri) utvärderats och sammanställts i rapporten Utvärdering Samverksamhet Neuropsykiatri. 84 barn och unga har fått insatser från november 2011 till maj i Nyköping, 43 i Eskilstuna. 9 av dessa har varit konsultärenden. 73 % har varit pojkar. I Delprojekt 3 har en arbetsgrupp med fyra enhetschefer från HABV och BUP, arbetat med att ta fram förslag för processförbättringar, enligt målsättningen att utveckla en samordnad och enhetlig vårdkedja för bedömning av remiss/egenanmälan och utredning/bedömning. Resultatet av det arbetet har sammanfattats i Förslag från arbetsgruppen Delprojekt 3, Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Styrgruppen för projektet Förbättra vårdkedjan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik har tagit del av de förslag till förändringar som sammanfattats i utvärderingen av Samv NP och rapporten från arbetsgruppen i Delprojekt 3. Utifrån förslagen föreslås att: Habiliteringsverksamheten ska ansvara för barn med utvecklingsneurologiska avvikelser i åldersgruppen 0-6 år, vilket ska omfatta barn med misstanke om neuropsykiatriska symtom och utvecklingsförsening. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken ska ansvara för barn och ungdomar från 7-17 år med neuropsykiatriska symtom. Argumenten för den föreslagna förändringen är att det blir en mer sammanhållen vårdkedja, då en verksamhet ansvarar för att utreda alla neuropsykiatriska diagnoser samtidigt. Det blir enklare för enskilda och remittenter att veta vart man ska vända sig om man har en neuropsykiatrisk frågeställning. En av målsättningarna i ORG NR C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\a7e34cfc-ed c37-9ac24bf3d9ef\215593_11_0.docx Utskriftsdatum: :04 SID 3(5)

14 direktivet är att projektet ska resultera i att det inom Landstinget Sörmland ska organiseras så att det är en ingång när det gäller neuropsykiatri. De barn och unga som har behov av en bred utredning utifrån alla neuropsykiatriska frågeställningar kan få det samlat i en utredning på en verksamhet och av ett utredningsteam. Samsjukligheten är stor och vi kommer att undvika att barn och unga remitteras mellan verksamheter och får stå i kö flera gånger och utredas flera gånger, med allt vad det innebär av påfrestningar och nya kontakter. Det kommer att spara tid och resurser då alla frågeställningar utreds vid ett och samma tillfälle, även om en sammanhållen utredning tar mer tid än då utredning bara fokuserar på en fråga. Med nuvarande organisation remitteras barn och unga mellan olika verksamheter inom Landstinget Sörmland. Ca 40 % av remisser med frågeställning autism, som kommit till HABV under 2011 och 2012 har remitterats från BUP. Att dela på ansvaret utifrån ålder är motiverat utifrån att HABV har kompetens och ansvar för övriga utvecklingsneurologiska avvikelser, då det gäller små barn och det finns ofta en samsjuklighet med neuropsykiatriska diagnoser. Små barn kan behöva följas över tid för att se hur diagnoserna utvecklas. För att förändringen med att förändra ansvar och uppdrag ska kunna realiseras finns det ett antal frågeställningar som behöver klargöras, innan Landstingsstyrelsen fattar beslut om ett genomförande av förändringen. Följande frågor behöver utredas: - Definition av målgruppen - Fördjupad studie av hur ansvar för utredning respektive behandling/insatser ska organiseras. - Beskrivning och utveckling av den gemensamma processen efter förändring och uppdrag, samt fastställande av mål och uppföljningsmått. - Förtydligande av Barnhälsovårdens uppdrag inom området och i relation till HABV:s och BUP:s uppdrag. - Resursberäkning uppdraget - Organisation för samverkan mellan inblandade verksamheter inom Landstinget Sörmland. Konsekvenser För att både BUP och Habiliteringsverksamhetens ska kunna genomföra utredningar och ge behandling/insatser utifrån ett brett perspektiv, kommer båda verksamheterna ha behov av att förstärka med ytterligare kompetenser. Det kan innebära att resurser behöver flyttas mellan verksamheter och/eller en resursförstärkning. ORG NR C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\a7e34cfc-ed c37-9ac24bf3d9ef\215593_11_0.docx Utskriftsdatum: :04 SID 4(5)

15 För att få en bild över alla konsekvenser kommer det att behöva göras en resursplanering för området, vilket inte gjorts tidigare. Resursplaneringen bör utgå från en effektiviserad process. Kunskapen om de neuropsykiatriska diagnoserna utvecklas ständigt och utifrån aktuell forskning om förekomst bland barn och unga kan man göra en beräkning av hur stor andel som kan vara i behov av landstingets specialistinsatser och vilka resurser som behövs utifrån det. Som en följd av ett eventuellt beslut om förändring av ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik kommer även ansvar och uppdrag för personer över 17 år behöva ses över. Ärendets beredning Det samlade resultatet av utvärderingen av Samverksamhet Neuropsykiatri och delrapporten i Delprojekt 3 har funnits som underlag till att det nu presenterade förslaget till beslut att förändra ansvar och uppdrag för barn och unga inom Landstinget Sörmland. Förslagen till förändring har därefter behandlats i projektets styrgrupp, som därefter formulerat förslag till förändring. Beslutsunderlag Rapport Utvärdering Samverksamhet Neuropsykiatri, Delrapport Förslag från arbetsgruppen Delprojekt 3, Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik, Landstingsstyrelsens protokoll , 75. Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Beslutet expedieras till Länssjukvårdsnämnden Förvaltningschef Jörgen Striem Habilterings- och utbildningsnämnden Förvaltningschef Eva Andrén ORG NR C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\a7e34cfc-ed c37-9ac24bf3d9ef\215593_11_0.docx Utskriftsdatum: :04 SID 5(5)

16 Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(3) D A T U M D I A R I E N R LS-LED /13 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser Diarienummer: LS-LED Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsens arbetsutskott /13 2 Landstingsstyrelsen /13 Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom förslaget att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser och inrätta efterföljande vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser. 2. Landstingsdirektören får i uppdrag att förankra beslutet med länets kommuner, samt att utarbeta genomförandeplan. 3. Landstingsdirektören får i uppdrag att utreda möjligheten att nyttja medel från de sociala investeringsfonder som LF beslutat, ( , 39). 4. Ärendet ska återrapporteras vid landstingsstyrelsens första sammanträde år Yrkanden Ordförande Åsa Kullgren (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag med följande tillägg i en fjärde beslutspunkt: Ärendet ska återrapporteras vid landstingsstyrelsens första sammanträde Magnus Leivik (M) yrkar bifall till sitt eget yrkande i arbetsutskottet att landstingsstyrelsen ska besluta att ställa sig bakom och lägga rapporten Investera i framtiden till handlingarna, samt att uppdra åt landstingsdirektören att samverka med länets kommuner i fråga om att utveckla en genomförandeplan, samt föreslå finansiering och pröva möjligheten att ianspråkta medel av landstingets sociala investeringsfonder. Magnus Leivik (M) yrkar även bifall till Åsa Kullgrens (S) tilläggsyrkande. Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD) yrkar bifall till Magnus Leiviks (M) yrkande samt till Åsa Kullgrens (S) tilläggsyrkande. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(3)

17 Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 2(3) D A T U M D I A R I E N R LS-LED Proposition Ordförande Åsa Kullgren (S) ställer arbetsutskottets förslag i tre punkter emot Magnus Leiviks (M) yrkande och finner att styrelsen bifaller arbetsutskottets förslag. Ordförande Åsa Kullgren (S) ställer sitt eget tilläggsyrkande under proposition och finner att det bifalls. Sammanfattning I ärendet beskrivs ett förslag om utveckling av vårdkedja, för att i tidig ålder upptäcka barn med autism och andra utvecklingsavvikelser, samt att utreda, stödja och följa upp barnen. Målet är att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv. Vårdkedjan bygger på evidensbaserade metoder och den löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän. Vårdkedjan har kostnadsberäknats samt att det genomförts en socioekonomisk kalkyl på införandet. Kalkylen visar att ett införande av vårdkedjan i ett första skede är en kostnad för landstinget och kommunerna och att det är en kostnad som till viss del redan finns. Den visar också att det på sikt leder till minskade kostnader om vi upptäcker barnen tidigt och kan ge evidensbaserad behandling, som kan förändra livsförutsättningarna för dem och deras familjer och att den totala samhällsvinsten skulle bli betydande. Vid Landstingsstyrelsens arbetsutskott remitterades ärendet till Hållbarhetsnämnden, nämnden för Habilitering och Utbildning samt Länssjukvårdsnämnden, för yttrande inför beslut. Hållbarhetsnämnden ställer sig bakom förslaget till beslut. Nämnden för Habilitering och Utbildning ställer sig bakom förslaget samt föreslår Landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige att till nämnden för Habilitering och Utbildning tillskjuta erforderliga medel för att kunna genomföra sin del av det utökade uppdraget enligt förelagt förslag. Länssjukvårdsnämnden ställer sig bakom förslaget till beslut samt att det tas under förutsättning av att erforderliga medel tillförs för de resurser som länssjukvårdsnämnden behöver tillskjuta. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 2(3)

18 Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 3(3) D A T U M D I A R I E N R LS-LED Beslutsunderlag Protokollsutdrag från landstingsstyrelsens arbetsutskott Tjänsteutlåtande Remissyttrande, delegationsbeslut från länssjukvårdsnämndens ordförande , 3 Remissyttrande, nämnden för habilitering och utbildning, protokoll Remissyttrande, hållbarhetsnämnden, protokoll , 12 Landstingsstyrelsens arbetsutskott protokoll , 72 Rapport Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser, Rapportbilaga 1 Artikel Gillberg, Fernell m fl Rapportbilaga 2 Processkarta kostnader Rapportbilaga 3 Sammanställning från kalkyl Rapportbilaga 4 Berättelser ur verkliga livet Landstingsstyrelsens protokoll , 75. Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik Beslutet expedieras till Länssjukvårdsnämnden Förvaltningschef Jörgen Striem Hälsoval Sörmland Chef Hälsoval, Asghar Farahani Habiliterings- och utbildningsnämnden Förvaltningschef Eva Andrén Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 3(3)

19 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(6) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Sara Gustafsson Hellblom Ledning (Landstingets ledningsstab) LS-LED Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar 1. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom förslaget att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser och inrätta efterföljande vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser. 2. Landstingsdirektören får i uppdrag att förankra beslutet med länets kommuner, samt att utarbeta genomförandeplan. 3. Landstingsdirektören får i uppdrag att utreda möjligheten att nyttja medel från de sociala investeringsfonder som LF beslutat, ( , 39). Sammanfattning I ärendet beskrivs ett förslag om utveckling av vårdkedja, för att i tidig ålder upptäcka barn med autism och andra utvecklingsavvikelser, samt att utreda, stödja och följa upp barnen. Målet är att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv. Vårdkedjan bygger på evidensbaserade metoder och den löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän. Vårdkedjan har kostnadsberäknats samt att det genomförts en socioekonomisk kalkyl på införandet. Kalkylen visar att ett införande av vårdkedjan i ett första skede är en kostnad för landstinget och kommunerna och att det är en kostnad som till viss del redan finns. Den visar också att det på sikt leder till minskade kostnader om vi upptäcker barnen tidigt och kan ge evidensbaserad behandling, som kan förändra livsförutsättningarna för dem och deras familjer och att den totala samhällsvinsten skulle bli betydande. Vid Landstingsstyrelsens arbetsutskott remitterades ärendet till Hållbarhetsnämnden, nämnden för Habilitering och Utbildning samt Länssjukvårdsnämnden, för yttrande inför beslut. Hållbarhetsnämnden ställer sig bakom förslaget till beslut. Nämnden för Habilitering och Utbildning ställer sig bakom förslaget samt föreslår Landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige att till nämnden för Habilitering och Utbildning tillskjuta erforderliga medel för att kunna genomföra sin del av det utökade uppdraget enligt förelagt förslag. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\80a3979d-c8f8-49cc-aa8c-90f580f87133\214279_6_0.docx SID 1(6) Utskriftsdatum: :01

20 Länssjukvårdsnämnden ställer sig bakom förslaget till beslut samt att det tas under förutsättning av att erforderliga medel tillförs för de resurser som länssjukvårdsnämnden behöver tillskjuta. Bakgrund Landstingsstyrelsen beslutade , 75, att godkänna projektdirektivet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Målet är att Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik i Sörmland ska erbjudas få tillgång till evidensbaserad prevention, bedömning, utredning, insatser, vård och behandling senast , (enligt beslut i LS ). Vården ska vara av god och säker kvalitet, ges i rätt tid och till rimlig kostnad. Utifrån målsättningen bedrivs arbetet med förbättringarna i tre delprojekt, med delaktighet från inblandade verksamheter i landstinget och representanter från kommunernas elevhälsa. Den projektarbetsgrupp som arbetat med att förbättra första delen av vårdkedjan, upptäckt och ingång, har efter problemanalys föreslagit att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser i samband med det generella hälsobesöket på BVC som samtliga barn erbjuds vid 2 ½-års ålder, samt att vidareutveckla efterföljande vårdkedja för utredning, behandling och uppföljning för de barn som avviker vid screening. Ärendebeskrivning Förslaget innebär att utveckla en vårdkedja med utgångspunkten från barnen och deras behov. Syftet är att i tidig ålder upptäcka barn med utvecklingsavvikelser, när det gäller språk, kontakt och kommunikation, samt att utveckla en vårdkedja för att utreda, stödja, behandla och följa upp barnen. Målet med införande av vårdkedjan skulle vara att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv. Målet är också att öka kunskapsnivån om tidig upptäckt och utvecklingsavvikelser hos små barn, för medarbetare inom kommun och landsting, samt öka möjligheter till samverkan kring dessa barn. Förslaget syftar också till ett effektivare resursutnyttjande och minskade samhällskostnader för utanförskap, på kort och lång sikt. Vårdkedjan löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän och de olika stegen innebär: Utvecklingsscreening utförs för samtliga barn i länet i samband med deras hälsobesök på BVC vid 2½-års ålder. Utredning, diagnostisk bedömning, åtgärdsplanering. Då resultatet av screening ger misstanke om autism erbjuds remiss till multiprofessionellt team med kunskap om och fokus på att utreda eventuell förekomst av ORG NR C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\80a3979d-c8f8-49cc-aa8c-90f580f87133\214279_6_0.docx Utskriftsdatum: :01 SID 2(6)

21 neuropsykiatrisk problematik, ESSENCE-team (Fernell m.fl ) Samma team ansvarar sedan för uppföljning vid ett respektive två år senare. Stöd och behandling. Barn som enligt utredning får diagnos inom autismspektrumområdet får sedan behandlingsinsatser på Habiliteringsverksamheten i form av IBT. Insatserna genomförs i samarbete med förskola och föräldrar. Barnet får träning på förskola med en eller flera pedagoger som fungerar som tränare. Även föräldrarna fungerar som tränare. Uppföljning och utvärdering av behandlingsinsatserna. Uppföljande utredning av samtliga barn görs av ESSENCE-teamet ett respektive två år efter att behandlingsinsatserna påbörjats. Tidiga insatser anses mycket viktiga för att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter. Flera forskningsstudier har visat evidens för att tidig upptäckt och tidiga behandlingsinsatser för barn med utvecklingsavvikelser har stor betydelse för barnets utveckling och prognos (Howlin, 2005). När det gäller autismspektrumstörningar finns det evidensbaserade metoder för att upptäcka och behandla barn med autism i tidig ålder och därmed kunna ge hjälp i tidigt skede och minska svårigheterna. Enligt aktuell forskning angående förekomst av autism i befolkningen, har ca 1 % av samtliga barn 0-17 år någon form av autismspektrumtillstånd. I Sörmland föds ca 3000 barn/år, vilket teoretiskt skulle innebära att ca 30 barn per årskull har någon form av autismspektrumtillstånd. Nuläge Sörmland: Under 2010 diagnosticerades sju barn, 0-6 år med någon form av neuropsykiatrisk diagnos i Sörmland och motsvarande siffra för 2011 var åtta barn. Detta innebär att det idag är ca ett till två barn av varje åldersgrupp som upptäcks i tidig ålder. De barn som diagnosticeras tidigt får intensivträning under två år, i samarbete mellan Habiliteringsverksamheten, förskola och föräldrar i form av intensiv beteendeterapi, (IBT). Det är den behandlingsmetod som används mest i Sverige och som har bäst stöd i forskningen (Bohlin m.fl. version 2012). Träningen fokuserar på socialt samspel, inlärning, funktionell kommunikation, problembeteenden och adaptiva färdigheter och den anpassas utifrån varje barns problembild. Barn med autism är en differentierad grupp. Utvecklingsnivå och andra förutsättningar kan se mycket olika ut, vilket också medför att det blir individuella variationer i resultat efter genomgången träning. I Göteborg där man infört screening sedan 2010, har 0,8 % av de barn som undersökts med de aktuella screeningmetoderna fått diagnos inom autismspektrumområdet och har i och med det erbjudits tidiga insatser (Nygren m.fl. 2012). ORG NR C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\80a3979d-c8f8-49cc-aa8c-90f580f87133\214279_6_0.docx Utskriftsdatum: :01 SID 3(6)

22 Socialstyrelsen arbetar med ett uppdrag att ta fram separata riktlinjer eller annan form av vägledning för mödra- och barnhälsovården samt elevhälsa. Hur slutrapporten kommer att utformas och om man kommer att rekommendera allmän screening för autism, är inte känt. Det här förslaget baseras på erfarenheter och forskningsresultat från Göteborg, enligt ovanstående artikel. Konsekvenser Kostnader för ett eventuellt införande har beräknats för alla ingående aktörer i den vårdkedja, som föreslås, (Se bilagor till Rapport, Processkarta och Sammanställning från kalkyl). Därefter har det gjorts en beräkning på hur stora kostnadsminskningar som det blir om delar av gruppen kommer att få ett fungerande liv, där de kommer i arbete och bidrar till produktion, samt att de får minskade behov av samhällsstöd. I den beräkningen har det tagits hänsyn till att det barn med autism är en differentierad grupp och att det inom gruppen finns barn som trots insatser kommer att ha fortsatt hjälpbehov p.g.a. låg utvecklingsnivå. Detta har sedan jämförts med de kostnader som uppstår om ingenting görs och en del av gruppen hamnar i utanförskap i samhället. Kostnadskalkylen beräknas endast utifrån barn som har utvecklingsavvikelser inom autismspektrumområdet. Om barnen upptäcks tidigt och kan få evidensbaserad behandling som förändrar livsförutsättningarna för dem, så innebär det stora mänskliga vinster både för dem och deras familjer och det är också så att det skulle innebära stora ekonomiska samhällsvinster. Vid ett eventuellt införande av vårdkedjan blir det dessutom en kostnadsförskjutning för landstinget, eftersom utredning och behandling kommer att komma tidigare i barnens utveckling, vilket på sikt troligtvis innebär mindre kostnader för utredning och insatser för äldre barn och unga med autism. Ett eventuellt införande av förslaget kommer behöva planeras i ett gemensamt genomförandeprojekt med samtliga inblandade verksamheter. Att utveckla och införa en vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser är i det första skedet en kostnad och en kostnad som till del redan finns idag. Det kan också ses som en social investering i vår framtid, genom att vi satsar på tidiga och förebyggande insatser. Att upptäcka barn med utvecklingsavvikelser tidigt och starta med insatser kan t.ex. för ett barn med högfungerande autism innebära en skillnad mellan att ha ett välfungerande liv med ett kvalificerat arbete inom ett specialområde till ett liv i utanförskap med missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. (Se bilaga. ORG NR C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\80a3979d-c8f8-49cc-aa8c-90f580f87133\214279_6_0.docx Utskriftsdatum: :01 SID 4(6)

23 Berättelser ur verkliga livet). Idag är det en stor del av personer med autism som diagnosticeras sent i livet eller inte alls. Det kan ha gått många år med svårigheter och misslyckanden innan man kan få hjälp med att förstå och i bästa fall lära sig att hantera sina svårigheter. Ärendets beredning Vårdkedjan har initierats och beskrivits av en av arbetsgrupperna i projektet Förbättra vårdkedjan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. Deltagare i gruppen har varit psykolog och KBT-terapeut från Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, specialpedagog och psykolog från Habiliteringsverksamheten, psykolog från Barnhälsovården, barnneurolog från Barn- och ungdomskliniken, logoped från Logopedmottagningen och skolläkare från en av länets kommuner. Arbetet har letts av projektledaren. Förslaget har därefter kostnadsberäknats och det har gjorts en socioekonomisk kalkyl på förslaget. Det har genomförts inom utbildningssatsningen Investera i framtiden. Deltagare har varit verksamhetscheferna för Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och Habiliteringsverksamheten, enhetschefen för Barnhälsovården, rektor Elevhälsan, Katrineholm kommun samt projektledaren för projektet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Beslutsunderlag Remissyttrande, delegationsbeslut enligt Länssjukvårdsnämndens delegationsförteckning , 3/13. Remissyttrande, nämnden för habilitering och utbildning protokoll /13 Remissyttrande, hållbarhetsnämnden protokoll , 12/13 Landstingsstyrelsens arbetsutskott protokoll , 72/13 Rapport Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser, Landstingsstyrelsens protokoll , 75. Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Beslutet expedieras till Länssjukvårdsnämnden ORG NR C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\80a3979d-c8f8-49cc-aa8c-90f580f87133\214279_6_0.docx Utskriftsdatum: :01 SID 5(6)

24 Förvaltningschef Jörgen Striem Hälsoval Sörmland Chef Asghar Farahani Habiliterings- och utbildningsnämnden Förvaltningschef Eva Andrén ORG NR C:\Program Files (x86)\neevia.com\docconverterpro\temp\nvdc\80a3979d-c8f8-49cc-aa8c-90f580f87133\214279_6_0.docx Utskriftsdatum: :01 SID 6(6)