I l Hållbarhetsnämnden ( (5 12/13 1
|
|
- Anita Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LANDSTINGET SORMLAND Hållbarhetsnämnden PROTOKOLL DATUM DIARIENR HBN /13 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvi kelser I Behandlat av I Mötesdatum I Ärendenr I I l Hållbarhetsnämnden ( (5 12/13 1 Beslut 1. Hållbarhetsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag och överlämnar därmed ärendet for fortsatt hantering i landstingsstyrelsen. Sammanfattning I ärendet beskrivs ett förslag om utveckling av vårdkedja, for att i tidig ålder upptäcka barn med autism och andra utvecklingsawikelser, samt att utreda, stödja och följa upp barnen. Målet är att ge barn med utvecklingsawikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv. Vårdkedjan bygger på evidensbaserade metoder och den löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän. Vårdkedjan har kostnadsberäknats samt att det genomförts en socioekonomisk kalkyl på införandet. Kalkylen visar att ett införande av vårdkedjan i ett första skede är en kostnad för landstinget och kommunerna och att det är en kostnad som till viss del redan finns. Den visar också att det på sikt leder till minskade kostnader om vi upptäcker barnen tidigt och kan ge evidensbaserad behandling, som kan förändra livsförutsättningarna för dem och deras familjer och att den totala samhällsvinsten skulle bli betydande. Ärendets beredning Ärendet har beretts på landstingsstyrelsens arbetsutskott , 72, där det remitterades till hållbarhetsnämnden, länssjukvårdsnämnden och nämnden for habilitering och utbildning. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn O O0 Epost landstinget.sormland@dll.ce
2 PROTOKOLL DATUM DIARIENR HBN13001 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Protokollsutdrag fiån landstingsstyrelsens arbetsutskott Tjänsteutlåtande Rapport Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsawikelser, Landstingsstyrelsens protokoll ,g 75. Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Rapportbilaga 1 Artikel Gillberg, Fernell m fl Rapportbilaga 2 Processkarta kostnader Rapportbilaga 3 Sammanställning från kalkyl Rapportbilaga 4 Berättelser ur verkliga livet Beslutet expedieras till Landstingsstyrelsen Helena Söderquist, samordnare för hållbarhetsnämnden Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn O0 Epost landstinget.sormland@dll.se
3 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Sara Gustafsson Hellblom Ledningsstabens utredningsenhet HBN Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T E S D A T U M Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser Förslag till beslut Hållbarhetsnämnden beslutar 1. Hållbarhetsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag och överlämnar därmed ärendet för fortsatt hantering i landstingsstyrelsen. Sammanfattning I ärendet beskrivs ett förslag om utveckling av vårdkedja, för att i tidig ålder upptäcka barn med autism och andra utvecklingsavvikelser, samt att utreda, stödja och följa upp barnen. Målet är att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv. Vårdkedjan bygger på evidensbaserade metoder och den löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän. Vårdkedjan har kostnadsberäknats samt att det genomförts en socioekonomisk kalkyl på införandet. Kalkylen visar att ett införande av vårdkedjan i ett första skede är en kostnad för landstinget och kommunerna och att det är en kostnad som till viss del redan finns. Den visar också att det på sikt leder till minskade kostnader om vi upptäcker barnen tidigt och kan ge evidensbaserad behandling, som kan förändra livsförutsättningarna för dem och deras familjer och att den totala samhällsvinsten skulle bli betydande. Ärendet har beretts på landstingsstyrelsens arbetsutskott , 72, där det remitterades till hållbarhetsnämnden, länssjukvårdsnämnden och nämnden för habilitering och utbildning. Bakgrund Landstingsstyrelsen beslutade , 75, att godkänna projektdirektivet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Målet är att Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik i Sörmland ska erbjudas få tillgång till evidensbaserad prevention, bedömning, utredning, insatser, vård och behandling senast , (enligt beslut i LS ). Vården ska vara av god och säker kvalitet, ges i rätt tid och till rimlig kostnad. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn Epost landstinget.sormland@dll.se ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med SID 1(5) autism och andra utv _4_0.DOCX Utskriftsdatum: :56
4 Utifrån målsättningen bedrivs arbetet med förbättringarna i tre delprojekt, med delaktighet från inblandade verksamheter i landstinget och representanter från kommunernas elevhälsa. Den projektarbetsgrupp som arbetat med att förbättra första delen av vårdkedjan, upptäckt och ingång, har efter problemanalys föreslagit att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser i samband med det generella hälsobesöket på BVC som samtliga barn erbjuds vid 2 ½års ålder, samt att vidareutveckla efterföljande vårdkedja för utredning, behandling och uppföljning för de barn som avviker vid screening. Ärendebeskrivning Förslaget innebär att utveckla en vårdkedja med utgångspunkten från barnen och deras behov. Syftet är att i tidig ålder upptäcka barn med utvecklingsavvikelser, när det gäller språk, kontakt och kommunikation, samt att utveckla en vårdkedja för att utreda, stödja, behandla och följa upp barnen. Målet med införande av vårdkedjan skulle vara att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv. Målet är också att öka kunskapsnivån om tidig upptäckt och utvecklingsavvikelser hos små barn, för medarbetare inom kommun och landsting, samt öka möjligheter till samverkan kring dessa barn. Förslaget syftar också till ett effektivare resursutnyttjande och minskade samhällskostnader för utanförskap, på kort och lång sikt. Vårdkedjan löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän och de olika stegen innebär: Utvecklingsscreening utförs för samtliga barn i länet i samband med deras hälsobesök på BVC vid 2½års ålder. Utredning, diagnostisk bedömning, åtgärdsplanering. Då resultatet av screening ger misstanke om autism erbjuds remiss till multiprofessionellt team med kunskap om och fokus på att utreda eventuell förekomst av neuropsykiatrisk problematik, ESSENCEteam (Fernell m.fl ) Samma team ansvarar sedan för uppföljning vid ett respektive två år senare. Stöd och behandling. Barn som enligt utredning får diagnos inom autismspektrumområdet får sedan behandlingsinsatser på Habiliteringsverksamheten i form av IBT. Insatserna genomförs i samarbete med förskola och föräldrar. Barnet får träning på förskola med en eller flera pedagoger som fungerar som tränare. Även föräldrarna fungerar som tränare. Uppföljning och utvärdering av behandlingsinsatserna. Uppföljande utredning av samtliga barn görs av ESSENCEteamet ett respektive två år efter att behandlingsinsatserna påbörjats. Tidiga insatser anses mycket viktiga för att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter. Flera forskningsstudier ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med SID 2(5) autism och andra utv _4_0.DOCX Utskriftsdatum: :56
5 har visat evidens för att tidig upptäckt och tidiga behandlingsinsatser för barn med utvecklingsavvikelser har stor betydelse för barnets utveckling och prognos (Howlin, 2005). När det gäller autismspektrumstörningar finns det evidensbaserade metoder för att upptäcka och behandla barn med autism i tidig ålder och därmed kunna ge hjälp i tidigt skede och minska svårigheterna. Enligt aktuell forskning angående förekomst av autism i befolkningen, har ca 1 % av samtliga barn 017 år någon form av autismspektrumtillstånd. I Sörmland föds ca 3000 barn/år, vilket teoretiskt skulle innebära att ca 30 barn per årskull har någon form av autismspektrumtillstånd. Nuläge Sörmland: Under 2010 diagnosticerades sju barn, 06 år med någon form av neuropsykiatrisk diagnos i Sörmland och motsvarande siffra för 2011 var åtta barn. Detta innebär att det idag är ca ett till två barn av varje åldersgrupp som upptäcks i tidig ålder. De barn som diagnosticeras tidigt får intensivträning under två år, i samarbete mellan Habiliteringsverksamheten, förskola och föräldrar i form av intensiv beteendeterapi, (IBT). Det är den behandlingsmetod som används mest i Sverige och som har bäst stöd i forskningen (Bohlin m.fl. version 2012). Träningen fokuserar på socialt samspel, inlärning, funktionell kommunikation, problembeteenden och adaptiva färdigheter och den anpassas utifrån varje barns problembild. Barn med autism är en differentierad grupp. Utvecklingsnivå och andra förutsättningar kan se mycket olika ut, vilket också medför att det blir individuella variationer i resultat efter genomgången träning. I Göteborg där man infört screening sedan 2010, har 0,8 % av de barn som undersökts med de aktuella screeningmetoderna fått diagnos inom autismspektrumområdet och har i och med det erbjudits tidiga insatser (Nygren m.fl. 2012). Socialstyrelsen arbetar med ett uppdrag att ta fram separata riktlinjer eller annan form av vägledning för mödra och barnhälsovården samt elevhälsa. Hur slutrapporten kommer att utformas och om man kommer att rekommendera allmän screening för autism, är inte känt. Det här förslaget baseras på erfarenheter och forskningsresultat från Göteborg, enligt ovanstående artikel. Konsekvenser Kostnader för ett eventuellt införande har beräknats för alla ingående aktörer i den vårdkedja, som föreslås, (Se bilagor till Rapport, Processkarta och Sammanställning från kalkyl). Därefter har det gjorts en beräkning på hur stora kostnadsminskningar som det blir om delar av gruppen kommer att få ett fungerande liv, där de kommer i arbete och bidrar till produktion, samt ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med SID 3(5) autism och andra utv _4_0.DOCX Utskriftsdatum: :56
6 att de får minskade behov av samhällsstöd. I den beräkningen har det tagits hänsyn till att det barn med autism är en differentierad grupp och att det inom gruppen finns barn som trots insatser kommer att ha fortsatt hjälpbehov p.g.a. låg utvecklingsnivå. Detta har sedan jämförts med de kostnader som uppstår om ingenting görs och en del av gruppen hamnar i utanförskap i samhället. Kostnadskalkylen beräknas endast utifrån barn som har utvecklingsavvikelser inom autismspektrumområdet. Om barnen upptäcks tidigt och kan få evidensbaserad behandling som förändrar livsförutsättningarna för dem, så innebär det stora mänskliga vinster både för dem och deras familjer och det är också så att det skulle innebära stora ekonomiska samhällsvinster. Vid ett eventuellt införande av vårdkedjan blir det dessutom en kostnadsförskjutning för landstinget, eftersom utredning och behandling kommer att komma tidigare i barnens utveckling, vilket på sikt troligtvis innebär mindre kostnader för utredning och insatser för äldre barn och unga med autism. Ett eventuellt införande av förslaget kommer behöva planeras i ett gemensamt genomförandeprojekt med samtliga inblandade verksamheter. Att utveckla och införa en vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser är i det första skedet en kostnad och en kostnad som till del redan finns idag. Det kan också ses som en social investering i vår framtid, genom att vi satsar på tidiga och förebyggande insatser. Att upptäcka barn med utvecklingsavvikelser tidigt och starta med insatser kan t.ex. för ett barn med högfungerande autism innebära en skillnad mellan att ha ett välfungerande liv med ett kvalificerat arbete inom ett specialområde till ett liv i utanförskap med missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. (Se bilaga. Berättelser ur verkliga livet). Idag är det en stor del av personer med autism som diagnosticeras sent i livet eller inte alls. Det kan ha gått många år med svårigheter och misslyckanden innan man kan få hjälp med att förstå och i bästa fall lära sig att hantera sina svårigheter. Ärendets beredning Vårdkedjan har initierats och beskrivits av en av arbetsgrupperna i projektet Förbättra vårdkedjan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. Deltagare i gruppen har varit psykolog och KBTterapeut från Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, specialpedagog och psykolog från Habiliteringsverksamheten, psykolog från Barnhälsovården, barnneurolog från Barn och ungdomskliniken, logoped från Logopedmottagningen och skolläkare från en av länets kommuner. Arbetet har letts av projektledaren. ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med SID 4(5) autism och andra utv _4_0.DOCX Utskriftsdatum: :56
7 Förslaget har därefter kostnadsberäknats och det har gjorts en socioekonomisk kalkyl på förslaget. Det har genomförts inom utbildningssatsningen Investera i framtiden. Deltagare har varit verksamhetscheferna för Barn och ungdomspsykiatriska kliniken och Habiliteringsverksamheten, enhetschefen för Barnhälsovården, rektor Elevhälsan, Katrineholm kommun samt projektledaren för projektet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Ärendet har beretts på landstingsstyrelsens arbetsutskott , 72. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från landstingsstyrelsens arbetsutskott Tjänsteutlåtande Rapport Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser, Landstingsstyrelsens protokoll , 75. Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Rapportbilaga 1 Artikel Gillberg, Fernell m fl Rapportbilaga 2 Processkarta kostnader Rapportbilaga 3 Sammanställning från kalkyl Rapportbilaga 4 Berättelser ur verkliga livet Beslutet expedieras till Landstingsstyrelsen Helena Söderquist, samordnare för hållbarhetsnämnden ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\hbn Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med SID 5(5) autism och andra utv _4_0.DOCX Utskriftsdatum: :56
8 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Sara Gustafsson Hellblom Ledningsstabens utredningsenhet LSLED Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar 1. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom förslaget att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser och inrätta efterföljande vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser. 2. Landstingsdirektören får i uppdrag att förankra beslutet med länets kommuner, samt att utarbeta genomförandeplan. 3. Landstingsdirektören får i uppdrag att utreda möjligheten att nyttja medel från de sociala investeringsfonder som LF beslutat, ( , 39). Sammanfattning I ärendet beskrivs ett förslag om utveckling av vårdkedja, för att i tidig ålder upptäcka barn med autism och andra utvecklingsavvikelser, samt att utreda, stödja och följa upp barnen. Målet är att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv. Vårdkedjan bygger på evidensbaserade metoder och den löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän. Vårdkedjan har kostnadsberäknats samt att det genomförts en socioekonomisk kalkyl på införandet. Kalkylen visar att ett införande av vårdkedjan i ett första skede är en kostnad för landstinget och kommunerna och att det är en kostnad som till viss del redan finns. Den visar också att det på sikt leder till minskade kostnader om vi upptäcker barnen tidigt och kan ge evidensbaserad behandling, som kan förändra livsförutsättningarna för dem och deras familjer och att den totala samhällsvinsten skulle bli betydande. Bakgrund Landstingsstyrelsen beslutade , 75, att godkänna projektdirektivet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Målet är att Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik i Sörmland ska erbjudas få tillgång till evidensbaserad prevention, bedömning, utredning, insatser, vård och behandling senast , Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn Epost landstinget.sormland@dll.se ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\lsled Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med SID 1(5) autism och andra utv _11_0.DOCX Utskriftsdatum: :55
9 (enligt beslut i LS ). Vården ska vara av god och säker kvalitet, ges i rätt tid och till rimlig kostnad. Utifrån målsättningen bedrivs arbetet med förbättringarna i tre delprojekt, med delaktighet från inblandade verksamheter i landstinget och representanter från kommunernas elevhälsa. Den projektarbetsgrupp som arbetat med att förbättra första delen av vårdkedjan, upptäckt och ingång, har efter problemanalys föreslagit att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser i samband med det generella hälsobesöket på BVC som samtliga barn erbjuds vid 2 ½års ålder, samt att vidareutveckla efterföljande vårdkedja för utredning, behandling och uppföljning för de barn som avviker vid screening. Ärendebeskrivning Förslaget innebär att utveckla en vårdkedja med utgångspunkten från barnen och deras behov. Syftet är att i tidig ålder upptäcka barn med utvecklingsavvikelser, när det gäller språk, kontakt och kommunikation, samt att utveckla en vårdkedja för att utreda, stödja, behandla och följa upp barnen. Målet med införande av vårdkedjan skulle vara att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv. Målet är också att öka kunskapsnivån om tidig upptäckt och utvecklingsavvikelser hos små barn, för medarbetare inom kommun och landsting, samt öka möjligheter till samverkan kring dessa barn. Förslaget syftar också till ett effektivare resursutnyttjande och minskade samhällskostnader för utanförskap, på kort och lång sikt. Vårdkedjan löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän och de olika stegen innebär: Utvecklingsscreening utförs för samtliga barn i länet i samband med deras hälsobesök på BVC vid 2½års ålder. Utredning, diagnostisk bedömning, åtgärdsplanering. Då resultatet av screening ger misstanke om autism erbjuds remiss till multiprofessionellt team med kunskap om och fokus på att utreda eventuell förekomst av neuropsykiatrisk problematik, ESSENCEteam (Fernell m.fl ) Samma team ansvarar sedan för uppföljning vid ett respektive två år senare. Stöd och behandling. Barn som enligt utredning får diagnos inom autismspektrumområdet får sedan behandlingsinsatser på Habiliteringsverksamheten i form av IBT. Insatserna genomförs i samarbete med förskola och föräldrar. Barnet får träning på förskola med en eller flera pedagoger som fungerar som tränare. Även föräldrarna fungerar som tränare. Uppföljning och utvärdering av behandlingsinsatserna. Uppföljande utredning av samtliga barn görs av ESSENCEteamet ett respektive två år efter att behandlingsinsatserna påbörjats. ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\lsled Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med SID 2(5) autism och andra utv _11_0.DOCX Utskriftsdatum: :55
10 Tidiga insatser anses mycket viktiga för att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter. Flera forskningsstudier har visat evidens för att tidig upptäckt och tidiga behandlingsinsatser för barn med utvecklingsavvikelser har stor betydelse för barnets utveckling och prognos (Howlin, 2005). När det gäller autismspektrumstörningar finns det evidensbaserade metoder för att upptäcka och behandla barn med autism i tidig ålder och därmed kunna ge hjälp i tidigt skede och minska svårigheterna. Enligt aktuell forskning angående förekomst av autism i befolkningen, har ca 1 % av samtliga barn 017 år någon form av autismspektrumtillstånd. I Sörmland föds ca 3000 barn/år, vilket teoretiskt skulle innebära att ca 30 barn per årskull har någon form av autismspektrumtillstånd. Nuläge Sörmland: Under 2010 diagnosticerades sju barn, 06 år med någon form av neuropsykiatrisk diagnos i Sörmland och motsvarande siffra för 2011 var åtta barn. Detta innebär att det idag är ca ett till två barn av varje åldersgrupp som upptäcks i tidig ålder. De barn som diagnosticeras tidigt får intensivträning under två år, i samarbete mellan Habiliteringsverksamheten, förskola och föräldrar i form av intensiv beteendeterapi, (IBT). Det är den behandlingsmetod som används mest i Sverige och som har bäst stöd i forskningen (Bohlin m.fl. version 2012). Träningen fokuserar på socialt samspel, inlärning, funktionell kommunikation, problembeteenden och adaptiva färdigheter och den anpassas utifrån varje barns problembild. Barn med autism är en differentierad grupp. Utvecklingsnivå och andra förutsättningar kan se mycket olika ut, vilket också medför att det blir individuella variationer i resultat efter genomgången träning. I Göteborg där man infört screening sedan 2010, har 0,8 % av de barn som undersökts med de aktuella screeningmetoderna fått diagnos inom autismspektrumområdet och har i och med det erbjudits tidiga insatser (Nygren m.fl. 2012). Socialstyrelsen arbetar med ett uppdrag att ta fram separata riktlinjer eller annan form av vägledning för mödra och barnhälsovården samt elevhälsa. Hur slutrapporten kommer att utformas och om man kommer att rekommendera allmän screening för autism, är inte känt. Det här förslaget baseras på erfarenheter och forskningsresultat från Göteborg, enligt ovanstående artikel. Konsekvenser Kostnader för ett eventuellt införande har beräknats för alla ingående aktörer i den vårdkedja, som föreslås, (Se bilagor till Rapport, Processkarta och Sammanställning från kalkyl). Därefter har det gjorts en beräkning på hur stora kostnadsminskningar som det blir om delar av gruppen kommer att ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\lsled Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med SID 3(5) autism och andra utv _11_0.DOCX Utskriftsdatum: :55
11 få ett fungerande liv, där de kommer i arbete och bidrar till produktion, samt att de får minskade behov av samhällsstöd. I den beräkningen har det tagits hänsyn till att det barn med autism är en differentierad grupp och att det inom gruppen finns barn som trots insatser kommer att ha fortsatt hjälpbehov p.g.a. låg utvecklingsnivå. Detta har sedan jämförts med de kostnader som uppstår om ingenting görs och en del av gruppen hamnar i utanförskap i samhället. Kostnadskalkylen beräknas endast utifrån barn som har utvecklingsavvikelser inom autismspektrumområdet. Om barnen upptäcks tidigt och kan få evidensbaserad behandling som förändrar livsförutsättningarna för dem, så innebär det stora mänskliga vinster både för dem och deras familjer och det är också så att det skulle innebära stora ekonomiska samhällsvinster. Vid ett eventuellt införande av vårdkedjan blir det dessutom en kostnadsförskjutning för landstinget, eftersom utredning och behandling kommer att komma tidigare i barnens utveckling, vilket på sikt troligtvis innebär mindre kostnader för utredning och insatser för äldre barn och unga med autism. Ett eventuellt införande av förslaget kommer behöva planeras i ett gemensamt genomförandeprojekt med samtliga inblandade verksamheter. Att utveckla och införa en vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser är i det första skedet en kostnad och en kostnad som till del redan finns idag. Det kan också ses som en social investering i vår framtid, genom att vi satsar på tidiga och förebyggande insatser. Att upptäcka barn med utvecklingsavvikelser tidigt och starta med insatser kan t.ex. för ett barn med högfungerande autism innebära en skillnad mellan att ha ett välfungerande liv med ett kvalificerat arbete inom ett specialområde till ett liv i utanförskap med missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. (Se bilaga. Berättelser ur verkliga livet). Idag är det en stor del av personer med autism som diagnosticeras sent i livet eller inte alls. Det kan ha gått många år med svårigheter och misslyckanden innan man kan få hjälp med att förstå och i bästa fall lära sig att hantera sina svårigheter. Ärendets beredning Vårdkedjan har initierats och beskrivits av en av arbetsgrupperna i projektet Förbättra vårdkedjan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. Deltagare i gruppen har varit psykolog och KBTterapeut från Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, specialpedagog och psykolog från Habiliteringsverksamheten, psykolog från Barnhälsovården, barnneurolog från Barn och ungdomskliniken, logoped från Logopedmottagningen och skolläkare från en av länets kommuner. Arbetet har letts av projektledaren. ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\lsled Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med SID 4(5) autism och andra utv _11_0.DOCX Utskriftsdatum: :55
12 Förslaget har därefter kostnadsberäknats och det har gjorts en socioekonomisk kalkyl på förslaget. Det har genomförts inom utbildningssatsningen Investera i framtiden. Deltagare har varit verksamhetscheferna för Barn och ungdomspsykiatriska kliniken och Habiliteringsverksamheten, enhetschefen för Barnhälsovården, rektor Elevhälsan, Katrineholm kommun samt projektledaren för projektet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Beslutsunderlag Rapport Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser, Landstingsstyrelsens protokoll , 75. Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Beslutet expedieras till Länssjukvårdsnämnden Förvaltningschef Jörgen Striem Hälsoval Sörmland Chef Asghar Farahani Habiliterings och utbildningsnämnden Förvaltningschef Eva Andrén ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\lsled Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med SID 5(5) autism och andra utv _11_0.DOCX Utskriftsdatum: :55
13 Investera i framtiden Rapport, Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan, Katrineholms kommun. Marie Myrbeck, ekonom, Habiliteringsverksamheten, Landstinget Sörmland Suzanne Freimanis, enhetschef, Barnhälsovården, Landstinget Sörmland EvaCharlotte Bernthson, verksamhetschef, Habiliteringsverksamheten, Landstinget Sörmland Katarina Granroth, verksamhetschef, Barnoch ungdomspsykiatriska kliniken, Landstinget Sörmland Sara Hellblom Gustafsson, projektledare, Landstingets ledningsstab, Landstinget Sörmland
14 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Nuläge Kopplingar till andra projekt Utveckling av vårdkedja för upptäckt, utredning, behandling och uppföljning Mål Syfte Delmål Projektfokus och samverkan Omfattning och avgränsningar Kostnadskalkyl och socioekonomisk kalkyl på införande av vårdkedja för upptäckt, utredning, behandling och uppföljning Slutdiskussion Bilagor Referenser
15 1. Bakgrund I projektet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik är en, av flera målsättningar, att barn med neuropsykiatrisk problematik ska upptäckas i ett tidigare skede för att minska lidande och kunna ge rätt insatser i rätt tid. Den projektarbetsgrupp som arbetar med att förbättra första delen av vårdkedjan, upptäckt och ingång, har efter problemanalys föreslagit att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser i samband med det generella hälsobesöket på BVC som samtliga barn erbjuds vid 2 ½års ålder, samt att vidareutveckla efterföljande vårdkedja för utredning, behandling och uppföljning för de barn som avviker vid screening. I den här rapporten ger vi förslag på hur en sådan vårdkedja skulle kunna se ut och vi redovisar också en kostnadskalkyl och en socioekonomisk kalkyl på förslaget. Arbetet med kalkylerna har genomförts inom utbildningssatsningen Investera i framtiden. Arbetsgruppen har bestått av deltagare från landstinget Sörmland och Katrineholm kommun. 2. Nuläge Tidiga insatser anses mycket viktiga för att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter. Flera forskningsstudier har visat evidens för att tidig upptäckt och tidiga behandlingsinsatser för barn med utvecklingsavvikelser har stor betydelse för barnets utveckling och prognos (Howlin, 2005). När det gäller autismspektrumstörningar finns det evidensbaserade metoder för att upptäcka och behandla barn med autism i tidig ålder och därmed kunna ge hjälp i tidigt skede och minska svårigheterna. Enligt aktuell forskning angående förekomst av autism i befolkningen, har ca 1 % av samtliga barn 017 år någon form av autismspektrumtillstånd. I Sörmland föds ca 3000 barn/år, vilket teoretiskt skulle innebära att ca 30 barn per årskull har någon form av autismspektrumtillstånd. Under 2010 diagnosticerades sju barn, 06 år med någon form av neuropsykiatrisk diagnos i Sörmland och motsvarande siffra för 2011 var åtta barn. Detta innebär att det idag är ca ett till två barn av varje åldersgrupp som upptäcks i tidig ålder. De barn som diagnosticeras tidigt får intensivträning under två år, i samarbete mellan Habiliteringsverksamheten, förskola och föräldrar i form av intensiv beteendeterapi, (IBT). Det är den behandlingsmetod som används mest i Sverige och som har bäst stöd i forskningen (Bohlin m.fl. version 2012). Träningen fokuserar på socialt samspel, inlärning, funktionell kommunikation, problembeteenden och adaptiva färdigheter och den anpassas utifrån varje barns problembild. Barn med autism är en differentierad grupp. Utvecklingsnivå och andra förutsättningar kan se mycket olika ut, vilket också medför att det blir individuella variationer i resultat efter genomgången träning. I Göteborg där man infört screening sedan 2010, har 0,8 % av de barn som undersökts med de aktuella screeningmetoderna fått diagnos inom autismspektrumområdet och har i och med det erbjudits tidiga insatser (Nygren m.fl. 2012). 3. Kopplingar till andra projekt De föreslagna förändringarna för att utveckla vårdkedjan för att upptäcka och behandla små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser behöver samordnas med övrigt förändringsarbete av vårdkedjan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik som 2
16 pågår på de inblandade verksamheterna och i projektet Förbättra vårdkedjan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. 4. Utveckling av vårdkedja för upptäckt, utredning, behandling och uppföljning 4.1. Mål Att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv Syfte Att i tidig ålder upptäcka barn med utvecklingsavvikelser, när det gäller språk, kontakt och kommunikation, samt att utveckla en vårdkedja för att utreda, stödja, behandla och följa upp barnen Delmål Öka kunskapsnivån om tidig upptäckt och utvecklingsavvikelser hos små barn, för medarbetare inom kommun och landsting. Öka möjligheter till samverkan kring dessa barn. Effektivare resursutnyttjande och minskade samhällskostnader för utanförskap, på kort och lång sikt Projektfokus och samverkan Utveckla en vårdkedja med utgångspunkt från barnen och deras behov. Vårdkedjan löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän. Vårdkedjans olika steg innebär: Utvecklingsscreening utförs för samtliga barn i länet i samband med deras hälsobesök på BVC vid 2½års ålder. Utredning, diagnostisk bedömning, åtgärdsplanering. Då resultatet av screening ger misstanke om autism erbjuds remiss till multiprofessionellt team med kunskap om och fokus på att utreda eventuell förekomst av neuropsykiatrisk problematik, ESSENCEteam (Fernell m.fl ) Samma team ansvarar sedan för uppföljning vid ett respektive två år senare. Stöd och behandling. Barn som enligt utredning får diagnos inom autismspektrumområdet får sedan behandlingsinsatser på Habiliteringsverksamheten i form av IBT. Insatserna genomförs i samarbete med förskola och föräldrar. Barnet får träning på förskola med en eller flera pedagoger som fungerar som tränare. Även föräldrarna fungerar som tränare. Uppföljning och utvärdering av behandlingsinsatserna. Uppföljande utredning av samtliga barn görs av ESSENCEteamet ett respektive två år efter att behandlingsinsatserna påbörjats. BVCscreening vid 2 1/2 årsålder Vid utfall: 1:a bedömning av personal BVC/BHV (och eventuellt elevhälsa/stödcentrum.) Utredning vid indikation om avvikelse vid screening. ESSENCEteam på LtS o (ev. elevhälsa.) Behandlingsinsatser för de barn som får diagnos el. i övrigt har behov av behandling. Insatser f barnen behöver genomföras i samverkan, landsting o kommun. Uppföljande utredning av barnen ett resp två år efter start av behandlingsinsatser. 3
17 4.5. Omfattning och avgränsningar Om bedömning på BVC istället ger misstanke om avvikelser av annan typ än autism, såsom medicinska problem, kognitiv utvecklingsstörning, språkstörning eller bedöms vara en följd av psykosociala orsaker, kommer planering av kompletterande bedömning och åtgärder behöva genomföras i samarbete mellan fler aktörer. I första hand Barnhälsovårdsenheten, men även en eller flera andra verksamheter, såsom Habiliteringsverksamheten, Barn och ungdomsmedicin, Barn och ungdomspsykiatrin och länets kommuner. Kostnadskalkylen beräknas endast utifrån barn som har utvecklingsavvikelser inom autismspektrumområdet. Ett eventuellt införande av förslaget kommer behöva planeras i ett gemensamt genomförandeprojekt med samtliga inblandade verksamheter Kostnadskalkyl och socioekonomisk kalkyl på införande av vårdkedja för upptäckt, utredning, behandling och uppföljning. Kostnader för ett eventuellt införande har beräknats för alla ingående aktörer i den vårdkedja, som föreslås, (Se bilagor, Processkarta och Sammanställning från kalkyl). Därefter har det gjorts en beräkning på hur stora kostnadsminskningar som det blir om delar av gruppen kommer att få ett fungerande liv, där de kommer i arbete och bidrar till produktion, samt att de får minskade behov av samhällsstöd. I den beräkningen har det tagits hänsyn till att det barn med autism är en differentierad grupp och att det inom gruppen finns barn som trots insatser kommer att ha fortsatt hjälpbehov p.g.a. låg utvecklingsnivå. Detta har sedan jämförts med de kostnader som uppstår om ingenting görs och en del av gruppen hamnar i utanförskap i samhället. Om barnen upptäcks tidigt och kan få evidensbaserad behandling som förändrar livsförutsättningarna för dem, så innebär det stora mänskliga vinster både för dem och deras familjer och det är också så att det skulle innebära stora ekonomiska samhällsvinster. Vid ett eventuellt införande av vårdkedjan blir det dessutom en kostnadsförskjutning för landstinget, eftersom utredning och behandling kommer att komma tidigare i barnens utveckling, vilket på sikt troligtvis innebär mindre kostnader för utredning och insatser för äldre barn och unga med autism. Nedan visas finansiering av de totala kostnaderna i processen som sträcker sig över 3 år (beräknat på 30 barn, en årskull). Synlig kostnad innebär ny tillkommande kostnad, medan osynlig kostnad innefattar kostnader som redan finns idag. Kostnader Synliga Osynliga Totalt Löner Lokaler Konsulter Övrigt Totalt
18 Fördelning av kostnader mellan kommuner och landsting Synliga Osynliga Totalt Kommunen Landstinget Totalt Kommunernas kostnad fördelad per kommun utifrån antalet barn 15 år (2011) Kommun Antal barn Kostnad %fördelning Eskilstuna % Flen % Gnesta % Katrineholm % Nyköping % Oxelösund % Strängnäs % Trosa % Vingåker % Totalt % Nedan visas fördelningen av kostnader över 3 år. 5
19 Fortsatt årlig kostnad för kommun och landsting om vårdkedjan införs: Då ca. 30 barn upptäcks varje år kommer kostnaden att fördelas enligt nedan för landsting respektive kommunerna. År 1 År 2 År 3, 4, 5 osv. Landsting 30 barn kr kr kr 30 barn kr kr 30 barn kr kr kr kr År 1 År 2 År 3, 4, 5 osv. Kommuner 30 barn kr kr 0 kr 30 barn kr kr 30 barn kr kr kr kr Vinst per aktör Nedan visas vinsten per aktör utifrån antal år, den socioekonomiska kalkylen som vi gjort visar på att den totala samhällsvinsten beräknat på 30 barn på 30 år hamnar på 141 Mkr. Vinst Grupp Antal år Vinst Netto per Aktör Grupp Antal år Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Produktionsvärde Grupp Antal år Produktionsvärde
20 5. Slutdiskussion Att utveckla och införa en vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser är i det första skedet en kostnad och en kostnad som till del redan finns idag. Det kan också ses som en social investering i vår framtid, genom att vi satsar på tidiga och förebyggande insatser. Att upptäcka barn med utvecklingsavvikelser tidigt och starta med insatser kan t.ex. för ett barn med högfungerande autism innebära en skillnad mellan att ha ett välfungerande liv med ett kvalificerat arbete inom ett specialområde till ett liv i utanförskap med missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. (Se bilaga. Berättelser ur verkliga livet). Idag är det en stor del av personer med autism som diagnosticeras sent i livet eller inte alls. Det kan ha gått många år med svårigheter och misslyckanden innan man kan få hjälp med att förstå och i bästa fall lära sig att hantera sina svårigheter. Idag finns metoder för att upptäcka, diagnosticera och behandla små barn med autism och då kan vi ställa oss frågan om det finns något som talar emot en utveckling av en sådan vårdkedja? 6. Referenser 1. Howlin, P. (2005). The effectiveness of interventions for children with autism. Neurodevelopmental Disorders, Bohlin, G. Bromark, G. Granat, T., Haglund, N., SjöholmLif, E., Zander, E. (2004, rev. 2006, 2008, 2012) Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern Nygren, G., Sandberg, E., Gillstedt, F., Ekeroth, G., Arvidsson, T., Gillberg, C.(2012). A new screening programme for autism in general population of Swedish toddlers. Elseviers 4. Fernell. E., Landgren, M., Gillberg, C. (2012). Organisatoriskt nytänkande för barn med kognitiva funktionsnedsättningar. Läkartidningen nr 36, 2012, volym Bilagor 1. Processkarta. 2. Sammanställning från kalkyl. 3. Berättelser ur verkliga livet. 7
21 !"debatt och brev Organisatoriskt nytänkande för barn med kognitiva funktionsnedsättningar Barn och ungdomar med avvikelser i utveckling eller beteende måste få sina svårigheter uppmärksammade. Vid bedömning eller utredning behövs ett remissförfarande som leder till»en dörr«. Här presenteras en modell,»essenceteam«. Det behövs ökad samverkan mellan pediatrik och barnpsykiatri och habilitering, och organisatoriskt nytänkande, så att utredningsverksamheter anpassas till verklighetens behov. ELISABETH FERNELL professor, överläkare, Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad; Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet elisabeth.fernell@gnc.gu.se MAGNUS LANDGREN med dr, överläkare, Habilitering och hälsa, Västra Götalandsregionen; Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad CHRISTOPHER GILLBERG professor, överläkare, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet Barn och ungdomar med kognitiva funktionsnedsättningar kräver en allsidig bedömning. Andelen barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar uppgår i förskoleåldern till ca 5 7 procent, och i skolåldern är frekvensen snarare 10 procent. Förekomsten av ADHD uppgår enligt många prevalensstudier till ca 5 procent, autismspektrumtillstånd förekommer hos ca 1 procent av barn och utvecklingsstörning hos 1 2 procent. Dessutom förekommer funktionsnedsättningar sällan isolerade, det vanliga är att de föreligger samtidigt hos ett och samma barn. Barn blir vuxna och vårdens uppdelning i barn och ungdomshabilitering, barn och ungdomspsykiatri och barnoch ungdomsmedicin i den öppna vården är otidsenlig. Det svenska samhället står inför stora psykosociala utmaningar. Hur ska arbetsmarknaden utformas för att passa hela befolkningen? Hur ska skolan kunna bli en skola för alla? Hur ska missbruk motverkas och folkhälsan påtagligt förbättras och bli mer jämlik i ordets bästa bemärkelse? Kan sjukvården bättre och effektivare möta eftersatta barns och ungdomars behov? Foto: Colourbox Barn med olika former av kognitiva funktionsnedsättningar eller funktionsproblem utgör en stor grupp i skärningspunkten mellan pediatrik/ neuropediatrik och psykiatri/neuropsykiatri. Symtomen/problemen varierar i svårighet och är ibland av en grad som överensstämmer med en vedertagen funktionsbeskrivande diagnosterm, som t ex utvecklingsstörning, ADHD eller autism. De barn och ungdomar som denna artikel handlar om har svårigheter inom områden som t ex abstrakt/teoretiskt tänkande, motorisk kontroll, socialt samspel, språk, läsförmåga, koncentrationsförmåga, aktivitets och impulsreglering och även andra svårigheter relaterade till beteende. Vi vet idag, tack vare neuropsykologisk forskning, mycket om de bakomliggande kognitiva funktionsbristerna och också mycket om genetiska och andra biologiska korrelat. För en del barn kan vi, förutom en funktionsbeskrivande diagnos, också påvisa etiologin och ge en medicinsk orsaksdiagnos [1, 2]. En del barn har kombinationer av svårigheter, som var och en inte uppfyller kriterier för någon definierad diagnos, men svårigheterna kan sammantagna vara betydande. Det kan gälla barn med svag begåvning [3], autistiska drag [4] eller beteendeproblem och koncentrationssvårigheter, men utan att diagnoskriterierna för ADHD uppfylls fullt ut. De erbjuds som regel inte stöd från habiliteringen och inte heller stödinsatser via LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Ofta kan inte heller socialtjänstlagen eller skolan ge detta stöd. Barn som väcker oro på grund av en avvikande utveckling eller beteendeproblem behöver få en allsidig bedömning. De behöver få sina svårigheter uppmärksammade så att anpassade pedagogiska insatser kan ges i förskole eller skolmiljön. För många behövs också stödinsatser riktade till föräldrar. Vid behov av en kompletterande bedömning borde det vara enkelt att remittera för en samlad utvecklingsneurologisk bedömning. Det är dock ofta svårt för barnavårdscentral och skola att veta vart en remiss för bedömning och utredning primärt ska ställas. Utredningar görs inom många olika enheter, såsom barn medicinska mottagningar, neuropediatriska team, barnpsykiatriska mottagningar, barnneuropsykiatriska team, habiliteringsteam eller vid logopedmottagningar. Dessutom finns på många håll diagnos inriktade team som utreder autismspektrumtillstånd eller ADHD. Då funktionsnedsättningar och funktionsproblem mycket ofta överlappar behövs team som utreder»brett«och inte dia gnosspecifikt. Frågan är om vi kan utforma en modell som är bättre anpassad för målgruppens behov. År 2010 lanserades internationellt begreppet ESSENCE,»Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations«[5]. På Medicinska riksstämman 2011 anknöts till detta begrepp med symposiet»symtom/funktionsproblem i skärningspunkten mellan pediatrik/psykiatri en stor grupp som kräver ett organisatoriskt nytänkande«. Ett sådant nytänkande skulle kunna utgöras av»essenceteam«, innebärande att det finns»en dörr«till en mottagning för barn med utvecklingsavvikelser när skola eller barnavårdscentral eller föräldrar ser behov av kompletterande bedömning. ESSENCEteam skulle innebära att remitterande enheter sänder sin remiss till en enhet i teamets upptagningsområde. I ES SENCEmodellen ingår utredning och ställningstagande till barnets uppföljning. ESSENCEteamet skulle ha sin organisatoriska förankring i öppenvården, i en övergripande organisation för barnmedicin/barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering. I teamet skulle på läkarsidan barnläkare, barnneurolog och barnpsykiater ingå. Man har då lätt att konsultera kollega, och barnet behö läkartidningen nr volym
22 !"debatt och brev ver inte remitteras till annan mottagning för kompletterande medicinsk eller psykiatrisk bedömning. I teamet ska samtliga kompetenser finnas: medicinsk/neurologisk/psykiatrisk, psykologisk/neuropsykologisk, logopedisk, motorisk, pedagogisk och social. Alla typer av funktionsbedömningar kognitiva, språkliga, motoriska, adaptiva, pedagogiska och sociala sker inom ESSENCEteamet, liksom den medicinska bedömningen. När den primära utredningen är klar tas ställning till den medicinska uppföljningen, annan uppföljning och till det fortsatta stödet. Efter utredning kan uppföljning ske i ESSENCEteamet, inom barnmedicin, inom barnneurologi, inom barn och ungdomspsykiatri eller inom habilitering, utifrån problem bild och behov. De barn/ungdomar som fått en diagnos tillhörande någon av habiliteringens målgrupper följs upp i denna enhet och har sin läkare inom habilitering eller pediatrik/neuropediatrik eller inom barn och ungdomspsykiatri beroende på behov och lokal organisation. Barn som inte tillhör målgrupperna för habiliteringen men är i behov av motsvarande stöd ska erbjudas detta via ESSENCEteamet. Det gäller till exempel barn med ADHD. ESSENCEteamet skulle också kunna stå för»första stegetutbildningar«, utbildningar rörande utvecklingsavvikelser och pedagogiska strategier till föräldrar, förskolor, BVC och skolor. REFERENSER 1. Anderlid BM, Blennow E, Giacobini M, et al. Gendosarray upptäcker även små kromosomförändringar. Ger fler barn med utvecklingsavvikelse en etiologisk diagnos. Läkartidningen. 2010;107: Coleman M, Gillberg C. The Autisms. 4 th ed. New York: Oxford University Press; Fernell E, Ek U. Borderline intellectual functioning in children and adolescents insufficiently Sängläge vid risk för prematurbörd kan göra mer skada än nytta»preventiva åtgärder som familjeplanering och tidig mödravårdskontakt bör inte heller försummas.«! Rekommendation om sängläge är vanligen första åtgärd vid hotande prematurbörd (förlossning vid graviditetsveckor), för tidig livmoderhalsutmognad, preeklampsi eller komplicerad multipel graviditet. Det förefaller dock finnas begränsat stöd i litteraturen för att sängläge verkligen förhindrar prematurbörd och förbättrar graviditetsutfallet [1, 2]. De rapporter som finns manar tvärtom till stor restriktivitet. Den samlade bilden talar närmast för att sängläge kan ha skadlig inverkan på såväl mor som barn. Många har också argumenterat för att denna praxis tillkommit i huvudsak för att skydda vårdgivaren från kritik om utgången skulle bli olycklig [35]. Prematurbörd förekommer i 5 8 procent av alla förlossningar i västvärlden och i upp till 25 procent av alla förlossningar i utvecklingsländer. Hela 70 procent av all perinatal morbiditet och mortalitet beror på prematurbörd, och siffran ökar med kortare gestationslängd [6]. Vila har rekommenderats sedan 1900talets början för att minska fysisk påfrestning och stressrelaterade symtom under graviditet eftersom tungt fysiskt arbete och extrem stress anses öka risken för prematurbörd. I dag rekommenderas vila av mer än 90 procent av alla obstetriker [5]. Vilan kan vara partiell eller total. Vid total vila rekommenderas sängläge på sjukhusavdelning eller i hemmet. Kvinnan får gå upp endast i samband med måltid, toalettbesök och tvätt. Ofta ges trombosprofylax. Det är väl underbyggt att sängläge redan efter några få dygn medför ökad diures, minskad plasmavolym, elektrolytförlust, muskelatrofi och förhöjt blodtryck. Ett längre planläge ökar också risken för trombos och prematurbörd <34 graviditetsveckor. Det har sannolikt även en negativ inverkan på vårt immunförsvar. Studier visar att det finns risk för psykosociala följder som ökad stress och depression hos kvinnan, liksom ett minskat välbefinande för familjen som helhet. Risken för ekonomiska förluster bör också beaktas [35]. Vid en jämförelse mellan vila på sjukhus och i hemmet tyder ett fleratal väl överensstämmande studier på att vila i hemmet ger ett gynnsammare utfall vad gäller prematurbörd, spädbarnsdödlighet, födelsevikt och Apgarpoäng, men även vad gäller stress och depression hos modern [5]. Vill vi mana till försiktighet vad gäller ordination av sängläge och samtidigt understryka behovet av fler randomiserade studier på området. Preventiva åtgärder som familjeplanering och tidig mödravårdskontakt bör inte heller försummas. Det är också viktigt att komma ihåg att mindre än hälften av alla kvinnor som söker med tecken på hotande prematurbörd verkligen föder för tidigt [7]. ESSENCEteamet kommer således att verka i nära samarbete med habilitering, pediatrik/neuropediatrik och psykiatri/neuropsykiatri samt med BVC och skolhälsovård/elevhälsa.! Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. recognized difficulties. Acta Paediatr. 2010;99: Lundström S, Chang Z, Råstam M, et al. Autism spectrum disorders and autistic like traits: similar etiology in the extreme end and the normal variation. Arch Gen Psychiatry. 2012;69: Gillberg C. The ESSENCE in child psychiatry: Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations. Res Dev Disabil. 2010;31: Här manas till försiktighet vad gäller ordination av sängläge vid hotande prematurbörd. Monika Cardell med dr, överläkare Ylva Vladic Stjernholm docent, överläkare kvinnokliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna ylva.vladicstjernholm@ karolinska.se REFERENSER 1. Sosa C, Althabe F, Beltzian J, et al. Bed rest in singleton pregnancies for preventing preterm birth. Cochrane Database Syst Rev. 2004;(1):CD Sciscione AC. Maternal activity restriction and the prevention of preterm birth. Am J Obstet Gynecol. 2010;202(3):232.e Bigelow C, Stone J. Bed rest in pregnancy. Mt Sinai J Med. 2011;78: Maloni JA. Antepartum bed rest for pregnancy complications: efficacy and safety for preventing preterm birth. Biol Res Nurs. 2011; 12: Lang CT, Iams JD. Goals and strategies for prevention of preterm birth: an obstetric perspective. Pediatr Clin North Am. 2009;56 (3): läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se Foto: Colourbox 1556 läkartidningen nr volym 109
Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.
Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,
Läs merLandstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom
Läs merLandstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom
Läs mer72/13 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser
Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-05-14 LS-LED13-327-2 72/13 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merTidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm
Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se
Läs merTidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta
Läs merPsykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län och
Läs merKlarar alla barn skolans mål?
Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum
Läs merESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad
ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning
Läs merSvar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och diagnos av neuropsykiatriska tillstånd (SoS Dnr 978/2008)
HSN 2009-01-27 p 11 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-12-19 HSN 0811-1330 Handläggare: Eva Bohlin Svar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och
Läs mer153/16 Remissyttrande - Upphävande av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker
Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-20 LS-LED16-1274-5 153/16 Remissyttrande - Upphävande av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker
Läs merPsykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
RJL 2015/1897 Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings
Läs merLindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:
Läs mer4/16 Ansökan om att etablera familjecentral
Landstingsstyrelsens hälsovalsberedning PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-02-02 LS-LED15-1473-2 4/16 Ansökan om att etablera familjecentral Diarienummer: LS-LED15-1473 Behandlat
Läs merAvtal om samverkan i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2016-2019
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(4) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-13 LS-LED15-1304-1 Ä R E N D E G Å
Läs mer13 Yttrande över motion 2018:32 av Tove Sander (S) om behovet av samlad information till barn som diagnostiseras med neuropsykiatriska
13 Yttrande över motion 2018:32 av Tove Sander (S) om behovet av samlad information till barn som diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionshinder HSN 2018-1478 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE
Läs merESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt
Läs merHandlingsplan - Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Gunilla Carlson Kjell Utvecklingsenheten +46155247272 2015-09-22 LS-LED15-0830-2 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T
Läs mer29/16 Uppdaterad rekommendation för assisterad befruktning med anledning av ny lagstiftning för ensamstående
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-08-31 LS-LED16-1071-3 29/16 Uppdaterad rekommendation för assisterad befruktning med anledning
Läs mer22/16 Yttrande över motion - Inrätta diagnostiskt centrum i Sörmland
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-0781-5 22/16 Yttrande över motion - Inrätta diagnostiskt centrum i Sörmland Diarienummer:
Läs merTeoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
Läs merLindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE
Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska
Läs merLANDSTINGET SORMLAND. sammanträde med Håll barhetsnämnden. 20 13-05-2 1 kl. 10:OO - 17:OO Landstingskansliet, Nyköping. Datum: Tid: Plats:
Hållbarhetsnamnden PROTOKOLL sammanträde med Håll barhetsnämnden Datum: Tid: Plats: 20 13-05-2 1 kl. 10:OO - 17:OO Landstingskansliet, Nyköping Ledamöter: Ersättare: Ej närvarande: Justerare: Justerade
Läs merLindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv 2012-12-03 Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg BIF Lindr.utv.
Läs merMål för arbetet med sociala investeringar
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Åsa Ranung Folkhälsocentrum +46155245843 2014-02-20 HBN14-004-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T E S D A T U M Mål
Läs merBakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.
Småbarnsteam Bakgrund 2012-08-30 samlades enhetschefer och medarbetare i HSF; BUP, BUM, HAB, LOG, BVC som regelbundet kommer i kontakt med små barn med försenad utveckling. Vi ville skapa ett gemensamt
Läs merH A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-03-03 HU-HOH14-074 Nämnden för Habilitering och Utbildning Budget och planeringsunderlag för 2015-2017 Budgetunderlaget utgör Nämnden för Habilitering
Läs merHälsoundersökning på arbetstid
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Marie Johnsson Personalutvecklingsenheten (Landstingets ledningsstab) +46155245928 2013-10-08 LS-LED13-118-3 Ä R E N D E G Å N
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merArbetsutskottets förslag till beslut. Landstingsstyrelsen beslutar
Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-02-08 LS-LED11-148 32 Informationskampanj till invånarna för ökad kunskap och snabbare kontakt med sjukvården vid strokesymtom Arbetsutskottets
Läs merHjällboSamverkan Små barn
HjällboSamverkan Små barn Barnets resa i vården sammanhållen vård av barn och samverkan mellan olika specialiteter Presentation för Södra Älvsborgs Delregionala politiska samråd 2017-01-19 Gudrun Nygren
Läs merRiktlinjer för handläggning av neuropsykiatriska tillstånd och närbesläktade funktionsnedsättningar såsom
2008-12-09 Riktlinjer för handläggning av neuropsykiatriska tillstånd och närbesläktade funktionsnedsättningar såsom AD/HD autimsspektrumtillstånd dyslexi psykisk utvecklingsstörning tal- och språkstörning
Läs mermoderaterna SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI
moderaterna SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI Interpellation om alkoholskador under graviditeten LANDS I INGT T SÖRMLAND Hälso-och sjukvårdslandstingsrådet Fredrik Lundgren Ank.den 2015-11-09 Dnr f 2...
Läs merhar utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare
Christopher Gillberg: Vart tionde barn har utvecklingspsykiatriska syndrom Minst tio procent av alla barn kan behöva stöd på grund av funktionsnedsättningar. Professor Gillberg beskriver en folkhälsoutmaning
Läs mer30/16 Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-08-31 LS-LED16-1133-3 30/16 Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd
Läs mer17/15 Utbildningsvårdcentral
Landstingsstyrelsens hälsovalsberedning PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(1) D A T U M D I A R I E N R 2015-11-17 LS-LED15-1366-2 17/15 Utbildningsvårdcentral Diarienummer: LS-LED15-1366 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr
Läs merLandstingsstyrelsens beslut
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen
Läs merMätvärden donationsverksamhet
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-16 LS-LED15-1306-1 Ä R E N D E G Å
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK
Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,
Läs merRemissyttrande - Välja yrke (SOU 2015:97), U2015/05421/GV
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Staben för regionala frågor +4616104894 2015-12-06 LS-LED15-1699-3 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen
Läs merÖverenskommelse om barnhälsoteam i Värmland
Överenskommelse 1 (5) Nya Perspektiv Datum 2018-03-12 Diarienummer Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland 2018-2020 REGION VÄRMLAND 2018-03-12 2 (5) Innehållsförteckning Inledning...3 Kompetenser...3
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merRemissyttrande - Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte - Rapport från Läkemedelsverket (S2011/8290/FS)
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Folkhälsocentrum +4616104894 2015-10-04 LS-LED15-1032-3 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M
Läs mer25/16 Yttrande över motion - Alkoholstopp för operationspatienter
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-0548-5 25/16 Yttrande över motion - Alkoholstopp för operationspatienter Diarienummer:
Läs mer4 Förslag att införa remisskrav för neuropsykiatriska utredningar HSN
4 Förslag att införa remisskrav för neuropsykiatriska utredningar HSN 2018-1311 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Psykiatri Eva Bohlin 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag
Läs mer247/16 Motionssvar - Samtalsmottagningar för unga vuxna
Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-12-13 LS-LED16-0226-7 247/16 Motionssvar - Samtalsmottagningar för unga vuxna Diarienummer: LS-LED16-0226 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsen
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-02-13 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Riktlinjer Ingmar
Läs merBNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS
BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP
Läs merÖverenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning
Läs merAtt investera i framtiden
2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning
Läs mer49/16 Yttrande över motion - "Snabbspår" för unga vuxna inom psykiatrin
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-28 LS-LED16-0678-3 49/16 Yttrande över motion - "Snabbspår" för unga vuxna inom psykiatrin Diarienummer:
Läs merAtt ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Läs merArbetsutskottets förslag till beslut. Landstingsstyrelsens beslut. 1. Projektdirektivet godkänns.
Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-03-22 LS-LED11-255 54 Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik Arbetsutskottets
Läs merHabiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson Ledningskansli +46155245783 2014-01-15 HH-HOH13-190-1 Ä R E N D
Läs merRemissyttrande - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om avgiftsfrihet för screening med mammografi inom hälso- och sjukvården
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Staben för regional utveckling +4616104894 2016-04-21 LS-LED16-0775-3 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs mer30/16 Yttrande över motion - Vi behöver fler seniormottagningar
Primärvårdsnämnd PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-12-07 PVN16-0213-2 30/16 Yttrande över motion - Vi behöver fler seniormottagningar Diarienummer: PVN16-0213 Behandlat av Mötesdatum
Läs merLogopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs mer18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN
18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merInledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården
Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella
Läs merArbetsutskottets förslag till beslut. Landstingsstyrelsens beslut. 2. Avtalet med Unilabs AB sägs upp.
Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL D A T U M D I A R I E N R 2011-05-17 LS-LED11-233 LS-LED11-415 92 Upphandling av tjänster inom laboratoriemedicin Arbetsutskottets förslag till beslut Landstingsstyrelsens
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs mer28/16 Nyköpings lasarett, hus N16, plan 3, ombyggnad av lokaler för psykiatriska klinikens administration
Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-10 LS-LED16-0796-2 28/16 Nyköpings lasarett, hus N16, plan 3, ombyggnad av lokaler
Läs merUpphandling av lokaler för Sörmlands museum
Landstingsstyrelsen Tjänsteutlåtande HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Nicholas Prigorowksy Ekonomidirektör 2011-03-28 LS-LED11-290 Upphandling av lokaler för Sörmlands museum Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET
Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande
Läs mer178/16 Motionssvar - God och säker vård till äldre med psykisk ohälsa
Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-09-20 LS-LED15-0893-8 178/16 Motionssvar - God och säker vård till äldre med psykisk ohälsa Diarienummer: LS-LED15-0893 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr
Läs merMotionssvar - Om privat drift av sjukhuscafé
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Sölvi Johansson 2011-09-12 LS-LED10-344-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:82 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:10 av Agnetha Boström m.fl. (MP) om att upprätta handlingsplan inom Stockholms läns landsting för att förbättra diagnostiseringen av
Läs merBarns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?
Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs
Läs merTNF alfahämmare rekommendationsavtal
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Lars Stéen Läkemedelskommittén +46767803787 2013-08-23 LS-LED13-489-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U
Läs mer35/16 Yttrande över motion - Ingen ska behöva dö i ensamhet på sjukhus
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-08-31 LS-LED15-0761-5 35/16 Yttrande över motion - Ingen ska behöva dö i ensamhet på sjukhus Diarienummer:
Läs merSpråkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Läs merFöreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric
Läs mer22/16 Yttrande över motion - "Snabbspår" för unga vuxna inom psykiatrin
Primärvårdsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-30 PVN16-0194-2 22/16 Yttrande över motion - "Snabbspår" för unga vuxna inom psykiatrin Diarienummer: PVN16-0194 Behandlat
Läs merMotionssvar - Fria bussresor för pensionärer
MOTIONSSVAR SID 1(3) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-01-27 LS-LED15-0943-4 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Landstingsstyrelsen 2016-02-16 Motionssvar
Läs merLandstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. Peter Linnstrand (V) yttrade sig.
- PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-03-09 LS-LED07-558 23 Årsredovisning med funktionshinder. Motionssvar Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsens förslag bifölls. Yttrande Peter
Läs merExplosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?
Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska
Läs merArbetsutskottets förslag till beslut. Landstingsstyrelsens förslag. 1. Föreliggande förslag till yttrande godkänns.
Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-02-08 LS-LED11-768 22 Yttrande över remiss - Länstrafiken Mälardalen. Verksamhetsplan för Västmanlands, Södermanlands och Örebro län 2012-2014
Läs mer3 Hälsoundersökning på arbetstid
KALLELSE 2013-10-10 D I A R I E N R 3 Hälsoundersökning på arbetstid Diarienummer: LS-LED13-118 Dokument: LS-LED13-118-3 Handläggare: Marie Johnsson Godkänt av: Solveig Lampe, Personaldirektör, 2013-10-10
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merÄrende 28 Förslag 2019:62 Rotel II Föredragande regionråd Anna Starbrink (L)
Ärende 28 Förslag 2019:62 Rotel II Föredragande regionråd Anna Starbrink (L) 1 (3) Regionstyrelsen Regionledningskontoret Regiondirektörens stab Malin Örnjäger TJÄNSTEUTLÅTANDE LS 2018-1192 2019-04-08
Läs mer36/16 Yttrande över motion - Inrätta Kliniskt träningscentrum, KTC
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-08-31 LS-LED15-0927-5 36/16 Yttrande över motion - Inrätta Kliniskt träningscentrum, KTC Diarienummer:
Läs merH A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Inga Karlsson Ekonomienheten (Ekonomidirektörens enheter)
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Inga Karlsson Ekonomienheten (Ekonomidirektörens enheter) +46155245842 2013-09-30 LS-LED13-258-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens
Läs mer163/16 Initiering av upphandling beträffande neuropsykiatriska utredningar
Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-09-20 LS-LED16-1193-3 163/16 Initiering av upphandling beträffande neuropsykiatriska utredningar Diarienummer: LS-LED16-1193 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr
Läs merRemissyttrande - Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier, U2015/05040/UH
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Staben för regionala frågor +4616104894 2015-12-01 LS-LED15-1457-4 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsen
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Ledning (Landstingets ledningsstab) +46155247636 2013-02-20 LS-LED13-120-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens
Läs merLandstinget Sörmlands miljöstipendium 2015
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Angelika Medgyes Miljöenheten +46738681545 2015-08-20 LS-LED15-0410-15 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens hållbarhetsberedning
Läs merSamverkansrutiner. mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Samverkansrutiner mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 2016-06-01 Förord Ett övergripande
Läs merBarns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Folkhälsocentrum +4616104894 2013-10-20 HBN13-023-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kristina Laurell Laroussi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-23 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (2) HSN 2017-0031 Yttrande över motion 2016:44 av Maria Kjellsdotter
Läs merLandstingsstyrelsens beslut
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-09-25 LS-LED05-278 85 Gåva till personal och patienter, Kullbergska sjukhuset Landstingsstyrelsens beslut 1. En vinterträdgård byggs på Kullbergska sjukhuset
Läs mer10 Prislista för hälsoval Landstingsstyrelsen beslutar. 1. Hälsovals prislista för 2011 godkänns. Magnus Leivik (M), bilaga 10
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-01-25 LS-LED10-742 10 Prislista för hälsoval 2011 Landstingsstyrelsen beslutar 1. Hälsovals prislista för 2011 godkänns. Ej deltagande i beslut Magnus
Läs mer6 Redovisning av beredningsläget för motioner, oktober 2016
Landstingsfullmäktige KALLELSE D A T U M 2016-09-28 6 Redovisning av beredningsläget för motioner, oktober 2016 Protokollsutdrag landstingsstyrelsen den 20 september, 144/16 Ärendegång Mötesdatum Ärendenr
Läs merYttrande över motion om att förenkla hörselvården
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2015-03-31 LS-LED14-414-5 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott M Ö T E S D A T U M Yttrande över motion om att förenkla
Läs mer