Vad kan sjuksköterskor och undersköterskor göra för att minska antibiotikaanvändningen? Jenny Kostov Bredberg Sjuksköterska Strama Uppsala Län

Transkript

1 Vad kan sjuksköterskor och undersköterskor göra för att minska antibiotikaanvändningen? Jenny Kostov Bredberg Sjuksköterska Strama Uppsala Län

2 Smittskydd, Vårdhygien och Strama Olika infallsvinklar samma kärna Smittskydd planerar, organiserar och leder smittskyddsarbetet med syftet att motverka spridning av smittsamma sjukdomar bland människor. Vårdhygien verkar för att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom hälso- och sjukvård. Strama tar initiativ till åtgärder för att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner.

3 Strama samverkan mot antibiotikaresistens Klok antibiotikaanvändning Resistenta bakterier försvårar behandling av infektioner Onödig och felaktig antibiotikabehandling driver fram resistensen Verksamma i hela landstinget inom både öppenvård och slutenvård

4 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården A.Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas B. Minska behovet av antibiotika 3. Vårdrelaterade infektioner måste begränsas 4. Samhällsförvärvade infektioner ska förebyggas C. Optimera bakteriologisk diagnostik och säkerställ tillgången till epidemiologiska data 5. Bakteriologisk odling ska tas före antibiotikabehandling 6. Mikrobiologiska laboratoriet måste övervaka det epidemiologiska läget och bistå behandlande läkare, vårdhygien, smittskydd samt lokala Stramagrupper. D. Använd antibiotika rationellt 7. Lokala förskrivnings- och resistensdata måste analyseras ihop och återkopplas 8. Riktlinjer för handläggning av infektioner ska finnas och följsamheten ska mätas 9. Antibiotikaprofylax inför kirurgi ska ges på rätt sätt 10. Antibiotika ska användas rationellt

5 Är sjuksköterskor och undersköterskor med och påverkar att detta eftersträvas? A.2.. Förhindra smittspridning,, Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas o Basala hygienrutiner ska följas av all vårdpersonal

6 Basala hygienrutiner Handdesinfektion alltid - före patientkontakt och före rent arbete - före och efter användning av handskar - efter patientkontakt - efter smutsigt arbete - efter tvätt med tvål Tvål När händerna är märkbart orena så att det syns eller känns samt efter kontakt med diarrésjuk patient tvättas händer och underarmar rena med vatten och flytande tvål. Handskar ska användas vid kontakt med blod, urin, avföring, sår och sekret. Skyddskläder Engångs plastförkläde ska användas vid: - patientnära arbete - direktkontakt med patientens säng - hantering av smutsiga föremål. Exempel på situationer: - bäddning - personlig omvårdnad - när man riskerar att bli våt.

7 Basala hygienrutiner -följsamhet Hur bra är följsamheten på din enhet? Mycket god följsamhet Går att förbättras Förslag hur det kan förbättras? Utbildning? Hygienmätning trend i vad som brister Ändring av arbetsmiljön? Påminnelselappar? Bristfällig följsamhet

8 B.4. Minska behovet av antibiotika,, Samhällsförvärvade infektioner ska förebyggas Landstingen ska i sitt preventiva arbete mot infektioner arbeta för: o att riskgrupperna vaccineras mot pneumokocker och influensa Exempel på riskgrupper 65 år eller äldre Hjärt-och/eller lungsjukdom oavsett ålder, till exempel kärlkramp, hjärtsvikt (inte bara högt blodtryck), kronisk lungsjukdom som kräver kontinuerlig läkemedelsbehandling eller regelbundna läkarkontroller Nedsatt immunförsvar

9 Skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa Vaccinationseffekten varierar mellan säsonger och individer Matchningen mellan vaccinet och cirkulerande stammar, ålder, immunförsvar, tid sedan vaccination Kan få influensa trots vaccin men studier visar att sjukdomen oftast blir lindrigare I genomsnitt 60% skydd mot laboratoriebekräftad influensa hos friska vuxna Narkolepsi har aldrig setts i samband med säsongsinfluensavaccination trots att en halv miljard doser ges i världen sedan många år. Årets influensavaccination påbörjas 9 nov, 1-2 veckor innan bästa effekt och varar ca 9 månader. Information? Folkhälsomyndigheten - Influensa

10 C.5. Optimera bakteriologisk diagnostik och säkerställ tillgången till epidemiologiska data, Bakteriologisk odling ska tas före antibiotikabehandling o Det är behandlande läkare som ansvarar för att adekvat odling tas samt att kompletta remissuppgifter medföljer provet för att laboratoriet ska kunna optimera och vid behov påskynda diagnostiken och svaret Finns rutiner när odling skall tas och vad som ska rapporteras till läkaren som skriver remissen? Ja Nej

11 Samarbete Som man ropar får man svar! Patienten Remiss Provtagning Förvaring & transport Lab går igenom anamnes och provtagningsteknik Väljer relevant analys Svarar ut Läkaren tolkar svaret

12 Normalfloran Bakterier finns på alla ställen där kroppen kommunicerar med omgivningen: Hud, näsa, mun, tarm, urogenitalia Utgör ett skydd mot mer virulenta bakterier Vid provtagning ska vi sträva efter att hitta patogenen(sjukdomsframkallande) i konkurrerens med normalfloran. Vad får det för konsekvenser om vi odlar fram normalflora eller kolonisatörer? Antibiotika sätts in i onödan. Vi behandla bort normalfloran.

13 Grundläggande begrepp Primärpatogen Bakterie som kan förekomma vid infektion utan synlig eller ringa initial vävnadsskada hos en i övrigt frisk individ, ofta som ensam art. Sekundärpatogen Bakterie som kan förekomma vid infektion med mer utbredda vävnadsskador, med närvaro av främmande kropp eller vid måttlig immundefekt (tex diabetes) ofta tillsammans med andra arter. Tertiärpatogen Bakterie som kan förekomma som orsak till infektion hos gravt immunnedsatta individer tex neutropeni

14 Indelning av ett urval mikroorganismer avseende graden av sjukdomsframkallande förmåga i urin Primärpatogen E. Coli S. Saprophyticus Sekundärpatogen E. facaelis P. aeruginosa Tertiärpatogen Aerococcus Betahemolytiska strept gr B Kontrollodling utan symtom? Ska inte behandlas! Vanliga kolonisatörer i KAD Ingår egentligen i grampositiva normalfloran i underlivet Gr B endast intressant om gravid kvinna kopplat till missfallsrisk/ för tidig förlossning

15 Urinodlingsremiss Vad behöver lab veta? Informationen styr val av metod. Anamnes: Symtomoch antalet dagar Feber/ ingen feber Graviditetsstatus Underliggande sjukdomar, immunsuppression, njurtransplantation, avvikelser i urinvägarna Fynd på urinstickan Klinisk data: Blåsinkubation, nitrittest Provtagningssätt: Mittstråleprov, från KAD, blåspunktion Bedöms helt olika avseende relevanta patogener och signifikanta mängder! Antibiotikabehandling: Pågående eller planerad behandling, ev antibiotikaöverkänslighet

16 Transport och förvaring av odlingar Hållpunkter Akut indicerade prover Blod, likvor & punktat Vävnadsodlingar BAL BAL-borste Gonokocker Pinnprov Urin, faeces Förvaring Kylförvaring: Om risk för överväxt av normalflora Rumstempererad förvaring: Om snabb anrikning önskas

17 Fallbeskrivning Situation: Arne 80 år var pigg under frukosten men vid lunchtid hittar undersköterskan honom liggandes i sängen väldigt trött och tagen, Arne har även kräkts. Bakgrund: Bakgrund: Insulinbehandlad diabetes, tablettbehandlad hypertoni. Aktuellt: Aktuellt: Varm perifert, frossar. Har nytillkommen smärta i ryggen. Andningsfrekvens: 32 Saturation: 90% på luft Puls: 128 Blodtryck: 90/60 Temp: 39,0 Vakenhet: Slö, reagerar på tilltal. Urinproduktion: Arne uppger att han har haft svårigheter med att kissa det senaste dygnet. Blodsocker: 21.0 Rekommendation? Rundodla och sätt in antibiotika/ Kontakta ambulans Aktiv expektans

18 Svår sepsis Initiala urvalet av antibiotika är avgörande för utgången. Val av antibiotika: Sannolikt fokus Infektionens svårighetsgrad Underliggande sjukdomar Nyligen genomgången antibiotikabehandling Vårdad på sjukhus? Epidemiologi Prospektivstudie av patienter med svår sepsis och bakteriologiskt dokumenterad infektion (n=904) 23% av patienterna fick inadekvat behandling under de första 24 timmarna 28 dagars mortalitet hos dessa var 39% jämfört med 24% hos dem som fick adekvat behandling. Harbarth, AmJ Med 2003

19 Infografik för att illustrera resultaten

20 Konklusion Sjuksköterskor är en viktig del i arbetet för klok antibiotikaanvändning!