TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG 2015-03-31"

Transkript

1 TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG

2 Uppdraget Rapporten är framtagen under perioden december 2014 till mars 2015 på uppdrag av Skellefteå kommun. Uppdraget har genomförts som ett av tre parallella uppdrag. Uppdraget syftar till att ta fram förslag på trafiksystemlösning för centrala Skellefteå. Syftet med trafiksystemlösningen är att skapa ett attraktivt och lättillgängligt centrum för invånare och besökare. Förslagen kommer att fungera som underlag till den fortsatta planeringen av stadsdelen Centrala stan. Konsulter Rapporten är framtagen i nära samarbete mellan Iterio, Funkia landskapsarkitektur och Belatchew arkitekter. Iterio Peter Lindroos, uppdragsledare och ansvarig planarkitekt Pär Båge, ansvarig trafikplanerare Anders Schweitz, kollektivtrafik (underkonsult Sweco) Mikael Anneling, 3D rendering/visualisering Pernilla Troberg, hållbarhetsfrågor Funkia landskapsarkitektur Jimmy Norrman, ansvarig landskapsarkitekt Moa Hansson Broman, landskapsarkitekt Marianne Hansson, landskapsarkitekt Belatchew arkitekter Rahel Belatchew, ansvarig arkitekt Lily Huang, arkitekt Intern referensgrupp Johanna Lundberg, planarkitekt, Urban minds Ove Swanson, arkitekt, Ove Swanson Arkitektur funkia landskapsarkitektur Iterio Östgötagatan Stockholm Tel Funkia Hesselmans torg Nacka Tel Belatchew Arkitekter Alsnögatan Stockholm tel TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 4 Stadskärnans betydelse för en attraktiv stad Ett omvandlingstryck som innebär utmaningar Klokt att inte ta stadskärnan för given Reflektioner kring utmaningen TRAFIKSYSTEMLÖSNING 6 En tät blandad stad minskar transportbehovet Broar över älven Andra viktiga kopplingar GÅNGTRAFIK 8 Nygatan och Trädgårdsgatan blir huvudaxlar Trygga, säkra och inbjudande gångstråk i huvudaxlarnas förlängning CYKELTRAFIK 9 Gör cykel till ett reellt alternativ till bilen Säker och trygg cykelparkering KOLLEKTIVTRAFIK 10 Utveckla busstrafiken i takt med att staden växer Ett funktionellt och attraktivt resecentrum BILTRAFIK 11 Ett funktionellt nät för biltrafik Parkeringsstrategi som styr mot stadskärnans utkan Integrerade stadsgator är ryggraden i nätet Viktoriagatan blir på sikt en stadsmässig huvudgata STADSRUMMET I STADENS HJÄRTA 12 KANALGATAN 14 Grönblågrå system VIKTORIAGATAN 16 SÖDERTORG/PARKBRON/STATIONSGATAN 17 Vackra stadsrum som bejakar och stöder stadens liv kostar inte mer än fula och bortvända miljöer. Våra mest attraktiva stadsmiljöer byggdes till stor del när Sverige var ett fattigt land. VÄGEN MOT EN MÅLBILD 18 Strategisk planering av idag Från plan till målbild Från stora projekt till att gräva där det är mjukast Från tunga utredningar till att lära av varje steg Stolta stad Skiss till strategi för att förverkliga målbilden ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 3

4 det flera synpunkter som inte berörde centrumplanens område. Många städer tar sin stadkärna för given. Ta vara på den! RESULTATET Sammanlagt Var stolt har över det inkommit den! Coacha 917 idéer för hur Skellefteås centrum kan utvecklas. För att kunna presentera idéerna på ett mer samlat sätt är de grupperade dem efter vad de säger, vilket resulterade i 45 olika teman för centrums utveckling. De tio teman som fick minst omnämnande, från plats 45 till plats 36, var i stigande ordning: levande bottenvåningar (2), internationalisering (2), delaktighet (2), välkomnande (3), koppla ihop med övriga staden (3), Odentorget (4), klimat (4), företagande (4), fastighetsutveckling (4) och tågtrafik (5). De här idéerna motsvarde 3,6 % av alla idéer vi tagit emot. Därefter kommer de teman som hamnade på plats 35 och upp till plats 11. De här idéerna motsvarade 45,8 % av alla idéerna vi tagit emot. I stigande ordning är det: utveckla Campus (6), Nordanå (6), Södertorg (8), Offentlig service (9), flytta E4 (9), vatten i stadsrummet (10), Parkbron (11), marknadsföring (11), inte fler broar (11), ge plats för människor (11), mer kultur (14), fler uteserveringar (14), bättre mötesplatser (16), arkitektur (20), tillgänglighet INTRODUKTION Stadskärnans betydelse för en attraktiv stad En attraktiv stadskärna med höga stadskvaliteter har ekonomisk betydelse för en stad. Stadskvaliteter i form av mötesplatser, folkliv, handel, service, nöjen, kulturinstitutioner och idrottsplatser är viktiga för att ge en plats hög attraktivitet. Kvaliteter som närhet till spårbunden kollektivtrafik, tillgång till urbana verksamheter, närhet till vatten och grönska är till exempel de faktorer som har störst betydelse för bostadsrätters attraktivitet i Stockholmsregionen (TMR 2011). Närhet och god tillgång till en stadskärna med bra förutsättningar för spontana UNDERLAGSMATERIAL möten är nödvändiga för BAKGRUND, en TIDIGARE kvalitativ livsmiljö OCH PÅGÅENDE som attraherar PLANERING kompetens till 17 företag och forskningsmiljöer (Tufvesson 2006). Vi kan också tänka på oss själva som sociala varelser. En anledning för många att besöka stadskärnan (21), är bättre att observera nöjesliv (21), andra fler aktiviteter men också (22), att förbättra synas, att för vistas fotgängare eller och (23), bara stadsparken att vara. Välutformade (24), resecentrum och (25), trivsamma gör platser för människor är därmed en grundförutsättning om Kanalgatan (25), nya trafiklösningar (26), fler broar för att en stadskärna ska bli levande. (26), parkeringar I Skellefteås (28). fall talar de genomförda dialogerna sitt De tydliga teman som språk omfattade där torget strax över och hälften attraktiva (50,6 stadsmiljöer %) av alla sticker inkomna ut idéer ur mängden är i stigande (se bilden ordning: här älven intill). (29), utveckla Kvarteren grönskan (29), norr fler om sittplatser älven i centrala (29), minska stan har biltrafiken (34), förbättra kollektivtrafik (38), förtäta centrum sitt ursprung i rutnätsstaden från Här finns en stadsdel med starka karaktärsdrag där byggnaderna ger (40), uttryck förbättra för cykelmöjligheterna alla arkitekturstilar (42), från utveckla 1800-talets handeln senare (55), del. attraktiva Här finns stadsmiljöer en funktionsintegrerad 68) och det tema struktur som hade med ett flest väl idéer integrerat samlade rutnät under sig där var kvartersstrukturen, torget (100). tätheten och det blandade innehållet ger goda förutsättningar för de stadskvaliteter som efterfrågas i dagens stad. LÄS Det MER: är lätt På Skellefteå att glömma kommuns bort webbplats att en historisk finns stadskärna mer information är en unik om resurs. planarbetet. Något som alla vill ha eftersom Dokumentet det har Sammanställning stor ekonomisk Drömstad. betydelse för många. Men samtidigt något som idag är svårt att nyskapa. Hur Dokumentet Gehl Architects rapport. många stadskärnor av hög kvalitet finns i Skellefteå Dokumentet Mitt i stan. kommun? Och i länet? att stadskärnorna ökar inom sektorer som restaurang, kafé samt service- och tjänstenäringar som gym och nöjen. Men enligt rapporten sker inte kompensationen fullt ut. De stadskärnor där handeln avvecklas snabbast ser inte samma ökning av andra näringar. Författarna menar att om vi vill ha starka och levande stadskärnor även i framtiden är det därför viktigt att de inte tappar allt för mycket av den handel som är en viktig dragningskraft för såväl folkliv som andra typer av etableringar. Andra utmaningar är den utglesning av våra städer som skett de senaste 50 åren. Detta tillsammans med förändrade resvanor innebär att befolkningsunderlaget för handel och servicefunktioner i våra innerstäder idag är svagare än för 30 år sedan. Till detta kommer att vi sedan 50-talet dessutom har jobbat hårt på att anpassa våra städer till bilen. När vi nu ser en begynnande stark trend mot betydligt mer stadsliv och mer gång och cykel är stadskärnornas trafiksystem ofta fel utformat och prioriterat. Har vi tillräckligt utrymme för stadsliv, gång- och cykeltrafik i våra stadskärnor idag? Klokt att inte ta stadskärnan för given Många städer tar sin stadskärna för given. Det verkar inte vara fallet i Skellefteå. Det är glädjande. Skellefteå kommun har antagit utmaningen att utveckla sin stadskärna. Viljan som den uttrycks i Skellefteås översiktliga planering att utveckla centrala stan till ett huvudnummer i en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i är därför viktig. Inte bara för de som lever och verkar i stadskärnan utan för alla, i hela kommunen. Reflektioner kring utmaningen Följande frågeställningar är viktiga med utgångspunkt i stadskärnans betydelse, de utmaningar våra stadskärnor står inför och uppdragets formulering: Ordmoln med samtliga teman som arbetats fram utifrån de synpunkter som lämnats in under Mitt i stan och Drömstad. > Ordmoln med samtliga teman. Desto större ett ord är desto fler har nämnt det, och motsatsen gäller för ju mindre ett ord är. Ett omvandlingstryck som innebär utmaningar MÅLPUNKTER Samtidigt som vi har OCH god insikt STRÅK om stadskärnornas betydelse för attraktiva och levande städer står vi inför Attraktiva stråk och målpunkter är viktiga för ett stora utmaningar. centrum Både med forskning liv och rörelse. och medborgarnas I Centrala stan efterfrågan är ambitionen pekar att på det att ska urbanitet finnas mötesplatser och stadsliv är av framtidens olika storlekar lösning. och funktioner Samtidigt som finns ligger tecken som på pärlband att utvecklingen längs i stråken. många Med fall tanke går i en på annan den låga riktning. vintersolen är det extra viktigt I rapporten att säkra Levande goda sollägen stadskärnor och (2015) ett bra poängteras mikroklimat att när vid det stråk gäller och handeln mötesplatser. är trenden tydlig. Stadskärnorna ser ut att förlora matchen mot externa köpcentra. Centrala Enligt rapporten stan består tappar av fyra en ganska klar majoritet skilda de- av Stadsdelen lar, landets barriärer stadskärnor i form av Kanalgatan marknadsandelar och älven skiljer när karaktärsområdena sällanköpshandel. åt. Det allra Huvudorsakerna tydligaste stråket är är växande Nygatan extern- det gäller där och många e-handel. butiker, Delvis caféer kompenseras och restauranger detta är belägna. bortfall av Vilken åtgärd kan tillföra Skellefteås stadskärna mest liv? För om vi kan identifiera den åtgärden, är det inte den att starta med? Finns det tröskeleffekter när centrala stan inte kan utvecklas mer på grund av avsaknaden av en ny bro över älven? Hur viktig är en ny bro för utvecklingen av stadskärnan, egentligen? Finns det en övertro i samhällsbyggnadssverige på de stora projektens betydelse? Lägger vi ibland för stort fokus på den slutliga magnifika planen istället för att bygga en strategi i flera steg som leder mot en målbild? Kan vi bygga ett vettigt sätt med indikatorer så att vi hela tiden kan mäta våra framsteg i centrumkärnans utveckling? 4 TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

5 Vilken åtgärd kan tillföra stadskärnan mest liv? Kulturhuset - en anläggning som skapar torget, som inramar torget och som kommer att tillföra ett stort antal besökare till centrum. En förnyad Kanalgata utformad med koppling till historien. Ett sammanhängande gång- och cykelvägnät. Ett nytt resecentrum som är det första som besökaren ser. Vi har 30 sekunder att sälja staden. Kulturhuset, sociala rum, aktiviteter, mötesplatser för andra än de som gillar ishockey. Kulturhuset, torget och Kanalgatan. Godiset i mitten, hjärtat i stadskärnan. Kulturhuset, en plats att slinka in på, en plats att mötas. Ett hus som attraherar alla, även ungdomar. Torget kopplar till Kulturhuset. Men det ska inte vara ett torg belamrat med en massa saker. Strandgatan och aktiviteter längs älven. God mat och sån t, det intresserar mig Skiss på stadsutvecklingen delredovisning den ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 5

6 6 N TRAFIKDIAGRAM SAMTLIGA TRAFIKSLAG Gångstråk Rekreationsstråk Cykelstråk Stadsbuss TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG Regionalbuss Gångstråk Rekreationsstråk Cykelstråk Stadsbuss Regionalbuss Bilstråk Låghastighetszon TRAFIKSYSTEMLÖSNING En tät blandad stad minskar transportbehovet Vår grundtes är att en tät och blandad stad minskar det totala behovet av transporter och placerar människor direkt i kärnan eller inom promenadavstånd. Centrala Skellefteå har idag goda möjligheter att förtätas, öka befolkningsunderlaget och därmed attraktionskraften utan att öka transportbehoven. I grunden handlar det om att skapa goda förutsättningar för en levande stadskärna. Trafiksystemet är tänkt att stödja ett hållbart transportbeteende där yt effektiva och kapacitetsstarka transporter prioriteras och där rörlig trafik prioriteras före stillastående. I en attraktiv stadskärna behöver trafiksystemet göra det möjligt att enkelt och bekvämt att ta sig till den centrala staden och sedan erbjuda trevliga promenad stråk. Samtidigt behöver näringslivets transporter på ett bra sätt försörja bebyggelsen. Dessa olika krav kan dock komma i konflikt med varandra varför en prioritering i tid och rum är nödvändig. I vårt förslag till nytt trafiksystem förespråkar vi att den centrala staden i första hand utvecklas från gångtrafikens två huvudaxlar, Nygatan och Trädgårdsgatan. Dessa två stråk knyter ihop det östvästliga affärsstråket längs Nygatan med det nordsydliga stråket från Älven via Stadsparken, torget och ett nytt kulturhus till ett nytt resecentrum vid järnvägen och staden i norr. Stadskärnan kopplas till den omgivande staden, stråket längs älven och kommunen med cykel, kollektiv- och biltrafik. För att prioritera och stärka cykel- och kollektivtrafik är det viktigt att dessa system knyter an närmare till stadskärnan än bilsystemet. Attraktiva cykelparkeringar och busshållplatser förläggs direkt i stadskärnan medan bilparkeringen förläggs till kärnans kant men med attraktiva gångstråk i direkt anslutning. De mindre gatorna (utöver de två centrala gångaxlarna) i den centrala staden ska stödja stadens liv och hålls öppna för all trafik men utformas så att oskyddade trafikanter på ett säkert sätt kan nyttja gatan. Initialt är de gående sannolikt för få för att en helt gemensam yta ska fungera. I första skedet kan därför trygga och säkra gångzoner skapas närmast fasaderna. Resterande gatu rum utformas för cyklar och bilar i låga hastigheter. Dessa gator regleras så att angöring, lastning, lossning och kortare ärendeparkering (15-30 min.) prioriteras. Lastning och lossning tillåts främst på tider då det är färre gående i området. Huvudgatorna Kanalgatan och Stationsgatan utformas mer som traditionella gator men med tydliga hastig hetsdämpande inslag för att öka trafiksäkerheten och minska bullret. På platser där oskyddade trafikanter korsar huvudgatorna behöver extra vikt läggas vid utformningen för att passagerna ska bli säkra, trygga och ha hög framkomlighet. Broar över älven I vårt arbete har vi testat olika förslag till nya broar över älven. De två alternativ vi initialt bedömde som intressanta är en ny bro i Lasarettsvägens förlängning och ny GC-bro från Campus till Strandgatan. En ny GC-bro från Campus till Strandgatan kan i söder lämpligen ansluta till Assistentgatan och i norr till antingen Trädgårdsgatan eller Hörnellgatan. En anslutning mot Trädgårdsgatan länkar direkt till den nord/sydliga huvudaxeln men blir längre (ca 320 meter) och hamnar samtidigt nära parkbrons anslutning. En anslutning till Hörnellgatan blir ca 30 meter kortare och kan på sikt skapa möjligheter för att höja attraktiviteten på Hörnellgatan som ett parallellt nord/sydligt stråk. En ny GC-bro förbättrar kopplingen mellan campus och stadskärnan men den förhållandevis långa bron gör att den kan upplevas som otrygg, särskilt vid mörker. En ny bro i Lasarettsvägens förlängning ger möjligheten att avlasta delar av centrala Skellefteå och skapar utrymme för att göra om parkbron till en ren gång- och cykelbro. Dock bedömer vi att risken är att Lasarettsvägen på sikt blir en barriär väster om centrala staden och att gatan får en trafikledsistället för huvudgatufunktion. Dessutom är en ny bro i detta läge mindre attraktiv för stadsbussnätet. En omvandling av dagens parkbro till ren gång- och cykelbro medför även att bron då upplevs som otrygg på samma sätt som en ny Campusbro. Resonemangen kring dessa två brolägen fick oss att istället landa i att om det i framtiden behövs en ny bro så bör en ny och breddad parkbro i befintligt läge. En sådan bro skapar, förutom goda möjligheter till attraktiva gång och cykelstråk, även möjligheter att dubbelrikta busstrafiken över bron och dess förlängning. Detta ger större flexibilitet och bättre förutsättningar för att skapa attraktiva stadsbusslinjer med hållplatser mitt i stadskärnan. Trafiken på Stationsgatan kommer att öka men på en så pass central gata finns fler gående och cyklister som med rätt utformning kan skapa mer stadsliv med en balanserad och attraktiv huvudgata genom Skellefteå. En lösning med alla trafikslag samlade på ett huvudstråk och en bro ger även större möjligheter att skapa trygga stråk för gående och cyklister. Andra viktiga kopplingar För att koppla stadskärnan till den omgivande staden och kommunen är det viktigt att skapa gena förbindelser utan att för den skull inducera ny biltrafik. För att minska onödiga trafikrörelser är det också viktigt att systemet hänger ihop och vi har utöver älvbroar identifierat tre kopplingar som idag saknas och därmed leder till ökat trafikarbete och sämre förutsättningar för att skapa god stadskvalitet. ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

7 Vi föreslår därför att: Lasarettsvägen öppnas mellan Kanalgatan och Nygatan. Brogatan öppnas för trafik mellan Bockholmsvägen och Skråmträskvägen. Nya ramper byggs som förbinder Väg 95 med E4 norrut. Att öppna Lasarettsvägen mellan Kanalgatan och Nygatan ger bilister som idag kommer från Nordväst en möjlighet att enkelt nå p-huset Ekorren istället för att söka sig in i stadskärnan för att parkera. Åtgärden ska ske i samband med en minskning av kapaciteten på Kanalgatan och övriga åtgärder för att minska parkering på stadens centrala gator. Ett öppnande av Brovägen förbi Södertorg innebär att busstrafiken enklare kan nå Skråmträskvägen och att Södertorg kan omvandlas till en bättre centralpunkt söder om älven. Nya ramper som förbinder Väg 95 och E4 norrut skapar framförallt bättre möjligheter för den regionala busstrafiken att ansluta till ett nytt resecentrum utan att behöva trafikera Kanalgatan. RESECENTRUM KANALGATAN KULTURHUS/TORG VIKTORIAGATAN Principförslag ny fullständig trafikplats E4/Väg 95 E4 Väg 95 NYA PARKBRON Testade brokopplingar SÖDERTORG ILLUSTRATION ÖVER CENTRALA SKELLEFTEÅ, SLUTSCENARIO N ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 7

8 GÅNGTRAFIK Den täta blandade staden byggs i första hand upp kring centrala gångstråk. Det är i dessa stråk som stadens goda kvaliteter kan grundläggas. Stråken skapar attraktiva affärslägen och vistelseytor för Skelleftebor och besökare. De centrala gångstråken knyter ihop stadskärnan med den omkringliggande staden och kopplar i randzonen ihop systemet med övriga trafikslag via hållplatser, resecentrum och parkeringsanläggningar för cykel och bil. Nygatan och Trädgårdsgatan blir huvudaxlar Nygatan utvecklas vidare som stommen i stadskärnan och främst behöver fokus läggas på att skapa bättre passager över Lasarettsvägen och Viktoriagatan. Båda passagerna föreslås få en helt ny utformning med bredare gångstråk centrerat i Nygatans förlängning. Ytmaterial och utformning ska förstärka intrycket av att det korsande stråket prioriteras. Över Lasarettsvägen finns även möjligheter att arbeta med ett upphöjt stråk. Trädgårdsgatan från Älven upp till Kanalgatan görs om till gågata på hela sträckan och över Kanalgatan skapas en fotgängarprioriterad yta i hela torgets bredd som öppnar upp möjligheten att enklare nå området norr om Kanalgatan. Dagens busshållplatser vid torget förskjuts till kvarteret direkt väster om torget och förbi torget minskas Kanalgatan till en fil i varje riktning. Norr om Kanalgatan föreslås Trädgårdsgatan utformas som gångfartsgata där viss angöringstrafik till kulturhuset och Resecentrum kan hanteras. Nordsydligt behöver det parallella stråket längs Stationsgatan förbättras då Trädgårdsgatan inte når över älven. Östvästligt är det viktigt att Kanalgatan, Storgatan och Strandgatan alla utformas inbjudande för gående. Kanalgatans gångbanor fördubblas jämfört med i dag och på sikt kan den norra sidan med sitt ypperliga solläge breddas ytterligare för att skapa plats för stadsliv. Storgatan och Strandgatan utformas som lågfartsgator i de centrala delarna närmast Stationsgata och Trädgårdsgatan och får generösa gångbanor på resterande sträckor. Inspirationsbild till Trädgårdsgatan. En gågata i New York. Creative Commons N TRAFIKDIAGRAM, GÅNGTRAFIK Primärt gångstråk Rekreationsstråk Sekundärt gångstråk Låghastighetszon Trygga, säkra och inbjudande gångstråk För att knyta stadskärnan till staden runt omkring behöver trygga, säkra och inbjudande gångstråk skapas i huvudaxlarnas förlängning. Norrut ser vi primärt att Trädgårdsgatans stråk förlängs under järnvägen. Den passage som finns under järnvägen idag är låg, smal och är inte naturligt placerad i stråkets riktning. En ny passage behöver vara rejält bred med god belysning och god fri höjd. Passagen finns med i planerna för Norrbottniabanan men kan med fördel byggas som försvarsarbete i ett tidigare skede. Sekundära stråk norrut finns idag längs Viktoriagatan och Lasarettsvägen. Dessa stråk bör på lite längre sikt utvecklas och förbättras. Söderut kan en ny bredare parkbro på sikt ge förutsättningar för en attraktiv gångförbindelse ihop med grönska över älven. En ny bro kan utformas så att det även går att nå rekreationsstråken längs älven eller nya bryggor eller öar mitt i älven. Stråken på respektive sida om Viktoriabron är fortsatt viktiga och om E4 dras utanför staden i framtiden kan yta på bron omfördelas från biltrafiken till gång- och cykeltrafiken. Inspirationsbild gåfartsgatan Köpmangatan Eskilstuna. Funkia Nulägesbild Nygatan TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

9 CYKELTRAFIK Cykeln kan konkurera med bilen som effektivt transportmedel för de kortare resorna i centrala Skellefteå och till och från den omkringliggande staden. Viktiga förutsättningar för det är gena sammanhängande stråk av hög kvalitet och attraktiva cykelparkeingar i centrala lägen. Cykelbana i Utrecht. Bicycling - Krister Isaksson. Gör cykel till ett reellt alternativ till bilen För att minska trafikbelastningen centralt är det viktigt att systemet för cykeltrafik blir tillräckligt attraktivt för att utgöra ett reellt alternativ till bilen. Cykelstråken ska i första hand utföras som cykelbanor på de större gatorna (Kanalgatan, Stationsgatan, Viktoriagatan, Lasarettsvägen och Storgatan) som ansluter till stadskärnan. Dessutom skapas ett delvis nytt centralt stråk nordsydligt på Trädgårdsgatan från Storgatan till resecentrum och vidare norrut under järnvägen. Den föreslagna nya breddade parkbron möjliggör ett brett och attraktivt cykelstråk som förbinder stadens delar över älven. Säker och trygg cykelparkering I stadskärnan behöver det skapas säker cykelparkering i direkt anslutning till de centrala målpunkterna och gångstråken. Det ska vara en blandning av enklare parkering direkt på gatan, större utomhusparkeringar med tak vid viktiga målpunkter och större inomhusanläggningar nära torget och resecentrum. Större anläggningar kan med fördel kombineras med lokaler för cykelverkstad. På strategiska punkter kompletteras nätet med servicestationer med pump. I planeringen för ny bebyggelse i centrala staden är det viktigt att staden ställer krav på ändamålsenlig cykelparkering i fastigheterna. Parkeringen ska vara säker, trygg och enkel att nå för de som besöker eller bor och arbetar i fastigheten. Cykelgarage i Utrecht. Holland Marketing. Nulägesbild Storgatan Primärt cykelstråk Sekundärt cykelstråk Låghastighetszon Cykelfartsgata i Groningen. Bicycling - Krister Isaksson. N TRAFIKDIAGRAM, CYKELTRAFIK Cykelparkering ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 9

10 TRAFIKDIAGRAM, KOLLEKTIVTRAFIK KOLLEKTIVTRAFIK På längre sträckor inom staden och inom kommunen är en bra kollektivtrafik viktig för att skapa ett hållbart transportsystem och även erbjuda transportmöjligheter för de som av olika anledningar inte kan nyttja bil. Kollektivtrafiken ges företräde i belastade gatusektioner och hållplatser ansluter direkt i stadskärnan. Utveckla busstrafiken i takt med att staden växer Stadsbusstrafiken behöver utvecklas i takt med att staden växer. Det är viktigt att gatunätet är tillräckligt flexibelt för att kunna möta den ökade efterfrågan. Stadsbussarnas huvudnod ligger kvar på Kanalgatan men något väster om torget för att möjliggöra en omvandling av det nordsydliga huvudstråket längs Trädgårdsgatan. Antalet hållplatser bör dock kunna koncentreras till två lägen per riktning med nuvarande trafikering. Det förbättrade gångstråket över Kanalgatan underlättar även byten över gatan. Tillsammans med hållplatslägen på Stationsgatan vid Stadshotellet och på Viktoriagatan vid Nygatan anknyter busstrafiken direkt till stadskärnans gångstråk. När stadskärnan växer kan den nya parkbron med dubbelriktad trafik, ihop med en öppnad Lasarettsväg, möjlig göra för bussar att trafikera även Storgatan. Ett funktionellt och attraktivt resecentrum För den regionala busstrafiken är det viktigt att utveckla dagens busstorg till ett modernt resecentrum. Dagens busstorg kan i första skedet omvandlas till en dockningsterminal med en nya vänthall närmast Trädgårdsgatan. I steg 2 kan terminalen byggas in och våningen ovanför terminalen kopplas till nya perronger på Norrbottniabanan. Slutligen kan terminalen kompletteras med resecentrumfunktion för järnvägen samt bostäder och kontor ovanpå. Med bygget av Norrbottniabanan och nya ramper mellan Väg 95 och E4 norrut kan alla busslinjer norrifrån angöra resecentrum via Norra Järnvägsgatan och med en bussanslutning under järnvägen kan resecentrum ligga kvar på samma plats som dagens busstorg. Linjer söderifrån angör terminalen som idag via Viktoriagatan Kanalgatan Skeppargatan Södra Järnvägsgatan. Busstrafikens attraktivitet minskar väsentligt om bussarna fastnar i övrig trafik. För att förbättra bussarnas framkomlighet införs reserverade kollektivtrafikkörfält på Kanalgatan i bägge riktningarna på de mest belastade sträckorna mellan Viktoriagatan och Lasarettsvägen. Körfälten skyltas upp så att de reserveras under rusningstrafiken men kan fungera som angöring eller parkering under övrig tid. PRINCIPER FÖR NYTT RESECENTRUM Gångstråk Vänthall Cykelstråk Cykelparkering Regionalbuss Bilstråk Parkering TRAFIKDIAGRAM, SEKTION GENOM RESECENTRUM - BUSS- OCH GÅNGTRAFIK Möjlig påbyggnad bostäder/kontor Framtida spårområde Norrbottniabanan Bef mark Resecentrum övre nivå Bussterminal Bef mark Stadsbuss N Regionalbuss TRAFIKDIAGRAM, SEKTION GENOM RESECENTRUM - GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Möjlig påbyggnad bostäder/kontor Framtida spårområde Norrbottniabanan Potentiell ny stadsbuss Bef mark Resecentrum övre nivå Bussterminal Bef mark N Centralt hållplatsläge N 10 TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

11 BILTRAFIK För många Skelleftebor är bilen viktig som transportmedel både i vardagen och på fritiden. Att ställa om till ett mer hållbart transportsystem med minskad bilanvändning kommer att ta tid och görs enklast genom en långsiktig och målmedveten stads- och trafikplanering. Ett funktionellt nät för biltrafik För att stärka stadskärnans kvalitéer är det önskvärt att minska biltrafiken i centrala Skellefteå och främst då i stadskärnan. Även om staden under överskådlig framtid är beroende av att det fungerar att ta sig med bil till och från stadskärnan är det viktigt att trafikrörelserna minimeras. Parkeringsstrategi som styr mot stadskärnans utkant En framgångsrik parkeringsstrategi är att besökande i första hand parkerar i parkeringshus i stadskärnans utkant, i direkt anslutning till de stärkta centrala gångstråken. Gatuparkering i det centrala området tas etappvis bort och ersätts med möjlighet till angöring och kortare ärendeparkering. Befintliga parkeringsanläggningar ligger strategiskt rätt, men för trafik norrifrån vore det bra med en attrak tiv parkeringsanläggning vid resecentrum. Den kan med fördel placeras under järnvägen så att den kan nås direkt från Södra och Norra Järnvägsgatan. Att öppna Lasarettsvägen mellan Kanalgatan och Nygatan ökar tillgängligheten till parkeringshuset Ekorren. Integrerade stadsgator är ryggraden i nätet Huvudgatorna Kanalgatan och Stationsgatan tillsammans med Viktoriagatan samt Södra och Norra Järnvägsgatan utformas som integrerade stadsgator och fungerar som huvudlänkar i den centrala staden. Via dessa nås de centrala parkeringsanläggningarna och övriga målpunkter. Kanalgatan minskas till ett genomgående körfält samt ett kollektivtrafikkörfält/angöring i varje riktning. Tillsammans med nya kopplingar mellan Väg 95 och E4 norrut avlastas Kanalgatan och skapar förutsättningar för en fungerande huvudgata samtidigt som barriäreffekten minskar. Med en ny dubbelriktad parkbro kommer trafiken på Stationsgatan öka jämfört med idag. Därför är det nödvändigt att gaturummet utformas så att höga hastigheter undviks. Det ska vidare vara tryggt och säkert för oskyddade trafikanter att röra sig längs med gatan och i korsande stråk. Vi bedömer att gatan, rätt utformad, kan fungera som en attraktiv stadsgata trots relativt höga trafikflöden. Viktoriagatan blir på sikt stadsmässig Viktoriagatan har idag för mycket trafik för att fungera som en attraktiv stadsgata och har dessutom vissa framkomlighetsproblem längs sträckan. Främst är det de stora och komplicerade signalkorsningarna på sträckan som sätter ner kapaciteten. I korsningen Viktoriagatan/Kanalgatan möts idag två gaturum som är över 40 meter breda vilket gör ökar utrymningstiden i signalen och skapar väldigt trög signalväxling. Det gör samtidigt att det är mycket svårt att få till en fungerande samordning med signalerna vid Nygatan och Storgatan. För att minska tidsförlusterna i signalerna längs Viktoriagatan kan både Viktoriagatans och Kanalgatans sektioner justeras. Viktoriagatans mittrefug minskas till från 11 till 5 meter på sträckan och Kanalgatans anslutningar minskas till 19 meter västerut respektive 7 meter österut. Även bredderna i Storgatans anslutning mot Viktoriagatan kan minskas. Detta ihop med en avlastning av Kanalgatan ger goda möjligheter att skapa en fungerande signalsamordning och en bättre framkomlighet på sträckan även med dagens trafikvolymer. När E4 får en ny sträckning utanför staden kan Viktoriagatan omformas till en stadsmässig huvudgata med ett körfält plus kollektivtrafikkörfält i varje riktning. Inspirationsbild från Stockholm. Levande huvudgata. Google. Inspirationsbild från Stuttgart. Stadsgata/ samspelsyta. Möblerad för låga hastigheter. Creative commons N TRAFIKDIAGRAM, BILTRAFIK Huvudgata Uppsamlingsgata Låghastighetszon Större parkeringsanläggning ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 11

12 STADSRUMMET I STADENS HJÄRTA ILLUSTRATION NYA KULTURTORGET Befintlig bebyggelse med utvecklade bottenvåningar Busshållplats Busshållplats TRÄDGÅRDSGATAN Samspelsyta Paviljonger Uteservering Utställning MÖJLIGHETERNAS TORG NYA RESECENTRUM NYA KULTURHUSET Entré Vattenspel - & lek KULTURTORGET - Sittplatser - Scen - Utebiograf Uteservering Befintlig bebyggelse med utvecklade bottenvåningar Befintlig bebyggelse med utvecklade bottenvåningar I vårt förslag avser vi att utveckla och tydligare förena stadskärnan med ett nordsydligt stråk där gång- och cykeltrafikanter prioriteras och knyter ihop Älvbrinken med Nygatan, Möjligheternas torg samt det framtida Kulturhuset och resecentrumet. Trädgårdsgatan behandlas som ett stråk med enhetlig markbeläggning och utrustning och som samtidigt delvis avviker från stadens övriga markbeläggningar och möbleringar ger man en tydlig karaktär som bidrar till upplevelsen av ett stråk. Stråket har tydliga målpunkter, men bör kompletteras med en bottenvåningsstrategi som utvecklas tillsammans med fastighetsägarna och köpmännen. Detta för att skapa lokaler som bidrar till ett levande stadsliv. Utmed Trädgårdsgatan kan ett pärlband med verksamheter utvecklas och bland annat Stadshuset, Möjligheternas torg och Kulturhuset hittar därmed sin givna plats i staden. Trädgårdsgatan ska ligga som ett lager på den befintliga strukturen och rå över de korsande gatorna. Stråket bör även kompletteras med träd eller annan grönska som bidrar till stadens grönstruktur. Det framtida Kulturhuset utgör en viktig del i pärlbandet och vi föreslår att byggnaden ska stå på torget och inte bredvid det, vill säga att Kulturhuset står på en matta som även kan koppla norrut mot det framtida resecentrumet. Mattan som bildar det nya kulturtorget ska hanteras som en samspelsyta överlag men Kanalgatans fordonstrafik leds med en vägbana över torget. Endast vid Trädgårdsgatan kör fordon på de gåendes villkor. Kulturtorget löper över Kanalgatan som i denna sektion integreras med torget och att torget möter Möjligheternas torg. Detta bidrar till att ge stadskärnan ett mer levande och innehållsrikt stadstorg. Möjligheternas torg måste utvecklas parallellt med Kulturtorget. Stadskärnans hjärta måste ge staden den puls den behöver och därför måste arbetet prioriteras. Vår analys är att torget behöver aktiveras och tydligare koppla till kringliggande lokaler och stråk. Torget öppnas visuellt upp norrut och mindre paviljonger flankerar torget utmed Trädgårdsgatan. I den södra delen mot Nygatan bör torghandel tillgodoses medan den norra delen mer blir evenemangsbetonad och kan vid större arrangemang samordnas med Kulturtorget. Inspirationsbild utomhusbio i Tromsö. Nulägesbild Möjligheternas torg Befintlig bebyggelse med utvecklade bottenvåningar NYGATAN TRÄDGÅRDSGATAN Torghandel Befintlig bebyggelse med utvecklade bottenvåningar N Inspirationsbild shared space, Trädgårdsgatan. 12 TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

13 Möjligheternas torg med Kulturhuset i fonden. ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ

14 KANALGATAN Esplanaden är ett historiskt intressant stadsbyggnadselement som i Sverige ursprungligen anlades som brandgator och för att ge luft och ljus till den täta staden. Kanalgatan bör värnas som ett historiskt lager och som strukturerande- och karaktärskapande element i centrala Skellefteå. Kanalgatan var ursprungligen ett krondike som avvattnade bland annat området norr om gatan, där av namnet på gatan. Vi vill förtydliga Kanalgatans historiska koppling till staden men utveckla gatan genom att skapa nya funktioner utmed sin östvästliga sträckning. Kanalgatan kopplas till befintlig grönstruktur och blir en viktig del av centrala Skellefteås grönstruktur. Vid utvecklingen av Kanalgatan bibehålls karaktären av huvudgata men med en gatusektion som ger mer utrymme för gående, cyklister och kollektivtrafik. Kanalgatan får tydliga hastighetsdämpande inslag för att öka trafiksäkerheten och minska bullret och gatan minskas till ett genomgående körfält samt ett kollektivtrafikkörfält/angöring i varje riktning. På platser där oskyddade trafikanter korsar huvudgatorna behöver extra vikt läggas vid utformningen för att passagerna ska bli säkra, trygga och ha hög framkomlighet. Stadsbussarnas hållplats ligger kvar på Kanalgatan men något förskjutet åt väster. Detta för att möjliggöra en omvandling av Trädgårdsgatan och Kulturtorget, där gatan och torget bryter av Kanalgatans trädallé SEKTION & PLANUTSNITT Aa KANALGATAN Kanalgatan planutsnitt 14 TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG och en plats skapas. På båda sidorna om och i direkt anslutning till kulturtorget i esplanaden föreslår vi en lokalisering av bra och tillgängliga cykelparkeringar. Kanalgatans gångbanor fördubblas jämfört med i dag och på sikt kan den norra sidan med sitt ypperliga solläge breddas ytterligare för att skapa plats för stadsliv. Kanalgatans krondike återskapas i en nutida gestaltning genom att ange hela Kanalgatan med en sammanhängande dagvattenhanteringsanläggning. Vilken teknisk lösning och hur omhändertagandet av dagvatten gestaltas beror av funktionerna längs med Kanalgatan. Genom detta angreppsätt kan vi skapa en 700 meter lång sammanhållen biologisk spinal som utgör en viktig del i stadskärnans grönstruktur. För att minska tidsförlusterna i signalerna längs Viktoriagatan behövs en större omläggning av trafikföringen i korsningen Kanalgatan/ Viktoria. Stora förbättringar av trafikrörelsen både på Kanalgatan och på Viktoriagatan kan göras genom att ha dubbelriktad fordonstrafik på södra sidan om trädraderna medan det ett kvarter västerut övergår till att filerna ligger på var sida om trädallén. Genom minskning av körytorna, breddning av gång- och cykelytorna, ökad tillgänglighet till gatans mittdel och ökad visuell kontakt till gatans båda sidor skapas en stadsgata med större utvecklingspotential av kringliggande kvarter. SEKTION & PLANUTSNITT Bb KANALGATAN a b A B ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

15 Gröngråblåvitt system Kanalgatan utvecklas och blir grundstommen i centrala Skellefteås gröngråblåvita system. Som grönstruktur kopplar Kanalgatan till alléerna på Stationsgatan, Trädgårdsgatan och den nya dagvattenparken som går parallellt med Viktoriagatan. Kanalgatan som ett 700 meter långt dagvattenstråk tar hand om gråvatten och blir likt älven, viktig del av stadens blåa struktur. Dessutom har Kanalgatan potential att ta hand om stora mängder snö under de kallare månaderna på året. Inspirationsbild till Kanalgatan där parkeringen har utvecklats. Inspirationsbild till Kanalgatan där man i ett tidigt skede kan ändra gatans utformning genom tillfälliga funktioner. Fördröjningsytor: Översilnings- och breddytor (gräsytor) på parkmark som fördröjer och infiltrera. Infiltrationsstråk genomsläppliga hårdgjorda stråk som infiltrerar och fördröjer. Infiltrationsytor. Genomsläppliga hårdgjorda ytor (ex parkering) alt. Vegetationsytor (ex gräsyta) Som infiltrerar och fördröjer (renar). Dagens trafiksituationen på Kanalgatan. i omdaningen av Kanalgatan tas två av fyra filer bort. Jimmy Norrman December Dagvatten som gestaltning: Översilningsytor i hårdgjorda ytor som gestaltande element i stadsrummet. Perkolationsmagasin: Skelettjordar i hårdgjorda ytor som infiltrerar, fördröjer (renar). Biofilter med träd: Så kallade regngårdar. Som infiltrerar fördröjer och renar. PLANUTSNITT KANALGATAN MED OLIKA TYPER AV DAGVATTEN- OCH SMÄLTVATTENHANTERING ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 15

16 PLANUTSNITT VIKTORIAGATAN Cc VIKTORIAGATAN Viktoriagatan har idag för mycket trafik för att fungera som en attraktiv stadsgata. Gatan har dessutom vissa framkomlighetsproblem längs sträckan förbi centrala Skellefteå främst på grund av stora och komplicerade signalkorsningar. Förutsättningarna kommer att förbättras den dag förbifarten för E4:an byggs. En åtgärd som skulle förbättra för trafikflödet är att minska mittrefugen. Det finns andra åtgärder som skulle förbättra för gång- och cykeltrafik. Att skifta beläggningen på trottoaren, det vill säga plattläggningen som är ytterst mot biltrafiken, in mot fasaden och asfaltdelen ut mot körbanan skulle signalera att gående ska gå utmed fasaden emedan cykeltrafikanter ska hålla sig till asfaltsdelen. Detta är bättre ur både trafiksäkerhets- och trafikflödessynpunkt. En annan åtgärd är att vid en avsmalning av mittrefugen finns det möjlighet att plantera trädrader utmed Viktoriagatan. Eftersom vi i vårt förslag ser Nygatan som det viktigaste stråket i öst-västlig riktning för gångtrafikanter föreslår vi en insats vid korsningen Nygatan/ Viktoriagatan där siktlinjen mot Sankt Olovs kyrka stärks vilket innebär att Nygatans övergångsställe centreras och en enhetlig markbeläggning får korsa Viktoriagatan och fortsätta på östra sidan av Viktoriagatan. C c Viktoriagatan befintlig situation SEKTION & PLANUTSNITT VIKTORIAGATAN - NYGATAN Viktoriagatan scenario 1, sektion C-c Viktoriagatan slutscenario, sektion C-c 16 TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

17 SÖDERTORG/PARKBRON/STATIONSGATAN Stationsgatan föreslås bli en huvudgata genom stadskärnan. Det innebär att gatan får en återupprättelse och att trafiken på Stationsgatan kommer att öka. Fördelen med en central lokaliserad gata är att fler gående och cyklister som med rätt utformning kan skapa en balanserad och attraktiv gata. Förslaget att göra Stationsgatan till en huvudgata bygger på att en ny och breddad Parkbro byggs. Det är viktigt att gaturummet utformas så att höga hastigheter undviks och så att det upplevs tryggt och säkert för oskyddade trafikanter att röra sig längs med gatan och i korsande stråk. Inspirationsbild på bro. Passerelle Simone de Beauvoir-bron i Paris. Wikipedia Den nya Parkbron föreslås att utformas som en sociodukt, som kopplar ihop den södra staden med stadskärnan. Bron skapar, förutom goda möjligheter till attraktiva gång och cykelstråk, även möjligheter att dubbelrikta busstrafiken över bron och dess förlängning. Sociodukten är ca meter bred och förutom att den tar alla trafikslag så inbjuder den till vistelse genom vegetation och platsbildningar. Den nya Parkbron skapar vackra utblickar mot staden och älvens stränder. Sociodukten skulle även kunna ut formas så att promenaderna utmed älvstranden kopplas på med ramper i brospannet och ger därmed kopplingar till både krönet och foten av älvbrinken. Södertorg blir ett bra komplement till stadskärnan, och kan bidra till en starkare utveckling av området kring Södertorg och området fram till Campus. Däremot behöver torget gestaltas som en viktig lokal samlingsplats och därför föreslår vi att Stationsgatan ska fortsätta rakt söderut och koppla ihop med Brogatan, då med alla trafikslag. Sammankopplingen av gatorna tillsammans med nyexploatering ger Södertorg med omgivning utvecklingspotential. ILLUSTRATIONSPLAN - PLANUTSNITT SÖDERTORG/NYA BROGATAN Ny bebyggelse Befintlig bebyggelse Ny bebyggelse med lokaler i bottenvåningen Befintlig bebyggelse NYA SÖDER TORG Busshållsplats -en samspelsyta -uteserveringar NYA BROGATAN NYA BROGATAN NYA PARKBRON BOCKHOLMSVÄGEN Ny bebyggelse med bokaler i bottenvåningen Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse Ny bebyggelse PLANUTSNITT KARLGÅRDSVÄGEN Inspirationsbild på brygga vid vatten. I Fréjus St Raphael Wikipedia High line park i NYC är typ av Sociodukt. På parkbron kan man utöver att flanera även cykla, köra bil och åka kollektivt (i båda riktiningarna) Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse SLÄDGATAN Södertorg ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 17

18 SKISS TILL MÅLBILD SKELLEFTEÅ STADSKÄRNA ÅR 2030 Aktivitetsrika, funktionella och välgestaltade stråk för gång och cykel. Aktivitetsrika, funktionella och välgestaltade stråk för gång och cykel. Vilsamma, ekosystemtjänstrika och sammahängande gröna stråk. Trivsamma, upplevelserika och vackra stadsrum. VÄGEN MOT EN MÅLBILD Strategisk planering av idag I en allt mer komplex verklighet med snabba förändringar i omvärlden sätts varje stadsbyggare på prov. Det som var en glasklar lösning för några år sedan kan idag framstå som hopplöst föråldrat. En plan som bedömdes som aktuell under förra mandatperioden kan redan ha börjat skava. Jaha, men då kan vi väl lägga ner att försöka planera då? Nej, inte riktigt. Snarare behöver vi förhålla oss till den förändrade verkligheten. Vi behöver utveckla våra processer och metoder för att kunna möta och bli en del av den dynamik som omger oss. Under arbetet har vi inte kunnat låta bli att diskutera hur vägen mot ett attraktivt och lättillgängligt centrum ser ut i Skellefteå. Vi har därför skissat på dels en principiell målbild för den framtida stadskärnan och dels en strategi för hur vi kan ta oss dit. Från plan till målbild Tidigare har det varit en central del av all planering att formulera en tydlig och detaljerad plan för det aktuella området, helst baserad på prognoser för framtiden. Ett tänkbart alternativ är att arbeta med framtidsbilder. I stället för att göra projektioner in i framtiden från ett nuläge kan arbetet inledas med att skissera framtidsbilder som visar på lösningar på ett stadsbyggnadsproblem på lång sikt. Utgångspunkten för att ta fram framtidsbilderna kan vara mål och nyckelfrågor. Det finns stora fördelar med att göra detta arbetet tillsammans med intressenter och medborgare. Målbilden kan bli en gemensam syn på hur Skellefteås stadskärna kan bevaras och utvecklas för att bli attraktiv och långsiktigt hållbar. När framtidsbilden eller målbilden är formulerad kan möjliga alternativa vägar från nuläget skisseras. En samlad strategi baserad på principer kan sedan visa vägen i alla de beslut som behöver fattas på vägen till framtidens stadskärna. Nästa steg kan vara att identifiera de åtgärder som är viktiga för att förverkliga målbilden. Med en prioritering av åtgärderna som grund kan en handlingsplan eller strategi för genomförande formuleras. Om detta följs upp med en analys av vilka styrmedel som står till förfogande för att underlätta genomförandet har kommunen en robust planering för att nå målen och möta framtiden. På motstående sida har vi skissat en strategi i fyra steg. Både den trafiksystemlösning vi redovisat tidigare och de förslag vi redovisat för att utveckla stadskärnans rum har brutits upp i delar och prioriterats in i strategin. Från stora projekt till att gräva där det är mjukast Stora projekt har ofta en stor symbolisk betydelse. Kanske många gånger för stor. För vad händer om vi lägger allt fokus på det stora projektet och det sedan inte blir av? Att gräva där det är mjukast kan framstå som en banal princip. Men vill vi åstadkomma förändring är det en viktig tanke för att hjälpa oss att fokusera på rätt saker. Gehl Architects diskuterar i sin rapport (2013) verktyget roadmap med perspektiven mjukvara respektive hårdvara liksom tidsperspektivet nu-snart-senare Detta är samma andas barn. Vilka åtgärder kan vi genomföra för Skellefteås stadskärna som varken kräver några nya formella planer eller inblandning av stora intressenter eller myndigheter? Och vilka åtgärder kräver bara att kommunen ändrar sina policys för sitt agerande i vissa frågor? Kan det inte vara ide att börja med dessa? Skissen till strategi visar hur principen att gräva där det är mjukast skulle kunna tillämpas. Från tunga utredningar till att lära av varje steg Stora tunga utredningar kan också ta så mycket energi och kraft att vi tappar fokus på det näraliggande och konkreta. Om vi inte orkar med verkligheten idag kan vi då ändå vara säkra på att den stora utredningen leder oss dit vi vill? Ett alternativt angreppssätt är att utifrån en uppsättning indikatorer jobba systematiskt med uppföljning av att de konkreta förändringar vi gör idag leder mot målbilden. På många håll i Sverige pågår arbete med att utveckla modeller för att följa upp förändringar i den komplexa väv som staden är. Här finns mycket att lära. Ett exempel är att antalet människor som vistas i eller rör sig genom ett stadsrum är en god indikator både på hur attraktivt stadsrummet är och på den potentiella omsättningen i näraliggande service och handel. Att regelbundet över tid räkna antalet människor som vistas i eller rör sig genom ett stadsrum kan därför ge värdefull information om hur verkningsfulla de åtgärder är som genomförs för att nå en målbild. Att testa idéer i full skala som underlag för en dialog baserad på verkliga upplevelser lyfts av Gehl Architects fram som en viktig komponent i en lärande process. Stolta stad Vilsamma, ekosystemtjänstrika och Ett effektivt, spännande och arkitektoniskt utmanande resecentrum mot framtidens stadskärna. Det är en resa väl värd att Skellefteå kommun har startat den spännande resan sammahängande gröna stråk. Trivsamma, upplevelserika och som port mot omvärlden. göra. vackra stadsrum. Fortsätt resan. Var stolt över stadskärnan. Coacha den! Ta vara på stadskärnan! Ett effektivt, spännande och arkitektoniskt utmanande resecentrum 18 TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW som port mot omvärlden.

19 SKISS TILL STRATEGI FÖR ATT FÖRVERKLIGA MÅLBILDEN Kort sikt (<4 år) - små och medelstora åtgärder Medellång sikt (4-8 år) medelstora åtgärder Medellång sikt (4-8 år) stora åtgärder Lång sikt (>8 år) större åtgärder Mjuka och temporära åtgärder. Till exempel: - Utveckla vintersim-eventet och komplettera med snöskulpturfestival. - Mer uteserveringar året om. - Vinterfilmfestival med utomhusbio på torget med uppvärmda sittplatser. - Utveckla lekmöjligheterna på torget. - Höj nivån på snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägarna. Förädla Nygatan för att förstärka gatans funktion som gågata och som huvudstråk för gångtrafik i öst-västlig riktning. Bygg om Nygatans korsning med Viktoriagatan. Bygg om Trädgårdsgatan för att förstärka gatans funktion som huvudstråk för gång- och cykeltrafik i nord-sydlig riktning. Bygg kopplingen över Kanalgatan i Trädgårdsgatans förlängning. Intensifiera förädlingen av bottenvåningarna så att dessa aktivt gynnar stadslivet längs huvudstråken. Omvandla smågator till kvalitativa stadsgator genom att minska antalet gatuparkeringar och successivt föra över ytorna till angöring, fotgängare och cyklister. Hitta morötter så att parkeringshusen lockar ännu mera. Utveckla och förädla torgets funktion och förnya torgets gestaltning. Bygg Kulturhuset och ett nytt men tillfälligt busstorg. Bygg om Kanalgatan vid korsningen med Viktoria gatan samt själva korsningen för att få en fungerande signalsamordning och en bättre framkomlighet på sträckan. Omvandla Stationsgatan till en högkvalitativ stadsgata med huvudgatufunktion. Utveckla och förtäta kvarteren norr om Kanalgatan närmast Torget. Vidga området där smågator omvandlas. Öppna Lasarettsgatan mellan Kanalgatan och Nygatan. Omvandla resterande delar av Kanalgatan till ett stadsrum av hög kvalitet. Fortsätta att komplettera och förtäta bebyggelsen längs huvudstråken - framför allt med bostäder men även kommersiella lokaler. Komplettera trafikplatsen mellan E4 och väg 95 med norrgående ramper. Justera Viktoriagatans sektion genom att omdisponera trottoarerna (byta plats på plattor och asfalt). Det innebär bibehållen kapacitet men bättre fördelning av ytor. Fortsätta att utveckla och omvandla kvarteren mellan Kanalgatan och Södra Järnvägsgatan. Omvandla Strandgatan till en högkvalitativ stadsgata. Fortsätt att vidga området där smågator omvandlas. En sociodukt över älven en ny bro i Parkbrons nuvarande läge. Varmbadhus mitt i älven med entré via den nya Parkbron. Norrbottniabanan inklusive nytt resecentrum direkt norr om Kulturhuset. Utveckla och omvandla kvarteren närmast järnvägen. Omvandla Södra Järnvägsgatan till en högkvalitativ stadsgata. Ny E4. Omvandla Viktoriagatan till en högkvalitativ huvudgata. ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 19

Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING. En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan

Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING.  En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING Dnr: 2011-1536 2016-04-01 Åtgärder Centrala stan En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan www.skelleftea.se/centralastan Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) 29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

Samrådshandling. Dnr: 2011 1536 2015 10 28. Centrala stan. Fördjupad översiktsplan för Skellefteå kommun. Del 2: Planförslag

Samrådshandling. Dnr: 2011 1536 2015 10 28. Centrala stan. Fördjupad översiktsplan för Skellefteå kommun. Del 2: Planförslag Samrådshandling Dnr: 2011 1536 2015 10 28 Centrala stan Fördjupad översiktsplan för Skellefteå kommun Del 2: Planförslag 1 Innehåll Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg 1 (9) Trafikutredning Med anledning av uppförandet av ett nytt huvudkontor för Swedbank på kvarteret Cirkusängen i Sundbyberg syftar denna trafikutredning till att belysa befintlig och framtida trafiksituation.

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

MÅLUPPFYLLELSE Värdering av två alternativa trafiklösningar för Linköpings stadskärna

MÅLUPPFYLLELSE Värdering av två alternativa trafiklösningar för Linköpings stadskärna Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2010-04-26 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Christer Nilsson, Elinor Josefsson PM 2010-04-26 MÅLUPPFYLLELSE Värdering av två alternativa trafiklösningar för

Läs mer

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28 RESECENTRUM 2.0 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER NYA MÖJLIGHETER SKISSEN VILL VISA PÅ MÖJLIGHETER SOM EN JÄRNVÄG I TUNNEL SKULLE GE. Några möjligheter som borde

Läs mer

TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ

TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ PM TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ 2016-11-23 1 BAKGRUND Del av kvarteren Renen och Strömsör i Skellefteå centrum planeras för nya bostäder, kontor och parkeringshus, de rödmarkerade

Läs mer

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum 2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum PM Funktionella krav körspår Innehåll Bilagor... 2 Uppdraget... 3 Utgångspunkter... 3 Funktionella krav och disposition... 3 Tågplattformar i

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Förslag till förbättringar November 2007 För granskning 2007-11-20 Vägverket Konsult Box 1008 901 20 UMEÅ Medverkande: Kjell Edholm Lennart Lundström Göran Väst Leif

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse

Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Bebyggelseförslag. Södertälje stadskärna 2009-2029 Program. Stadskärnan

Bebyggelseförslag. Södertälje stadskärna 2009-2029 Program. Stadskärnan Södertälje stadskärna 2009-2029 Program Bebyggelseförslag Stadskärnan 1 1. Mötet med stadskärnan från Mälarbron bör i framtiden få en mer stadslik utformning, där framförallt omdaningen av Turingegatan

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Program för detaljplan för kvarteret Perseus. Stadsomvandling av nuvarande busstorget

Program för detaljplan för kvarteret Perseus. Stadsomvandling av nuvarande busstorget Program för detaljplan för kvarteret Perseus Stadsomvandling av nuvarande busstorget 2012 03 28 Omvandling av kvarteret Perseus Detta är ett planprogram som ska ge en inriktning för omvandlingen av kvarteret

Läs mer

Trafik-PM Västra sjöstaden

Trafik-PM Västra sjöstaden 2013-06-14 Trafik- Västra sjöstaden Ystads kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för Västra Sjöstaden. Som den del i detta behöver trafiken studeras med avseende på såväl trafiksäkerhet som framkomlighet

Läs mer

RESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS 2013 09 19

RESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS 2013 09 19 RESECENTRUM 1.4 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM NYA MÖJLIGHETER SYFTE MED LINKÖPINGS RESECENTRUM 1.4 NÅGRA KONSEKVENSER AV JÄRNVÄG I TUNNEL SOM JÄMFÖRELSE TILL BROALTERNATIVET Vi

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Foto: Tannebo Pictures, www.tannebo.se SLUTRAPPORT 2015.04.10. Trafiksystem för centrala Skellefteå

Foto: Tannebo Pictures, www.tannebo.se SLUTRAPPORT 2015.04.10. Trafiksystem för centrala Skellefteå Foto: Tannebo Pictures, www.tannebo.se SLUTRAPPORT 2015.04.10 Trafiksystem för centrala Skellefteå SOLBACKEN Beställare SJUNGANDE DALEN DEGERBYN NORRBÖLE MORÖHÖJDEN MORÖ BACKE Skellefteå kommun 931 85

Läs mer

Gator och trafik Programutredning för ny bebyggelse

Gator och trafik Programutredning för ny bebyggelse Västra Valhallavägen Gator och trafik Programutredning för ny bebyggelse Grontmij Maj 2014 stockholm.se/vastravalhallavagen Datum 2014 05 09 VÄSTRA VALHALLAVÄGEN. Programutredning för ny bebyggelse PM.

Läs mer

4.8 ETAPPUTBYGGNAD. 4.8.1 Regionbussterminal. Oberoende av vilket alternativ och vilken bangårdslösning

4.8 ETAPPUTBYGGNAD. 4.8.1 Regionbussterminal. Oberoende av vilket alternativ och vilken bangårdslösning TÄNKBARA LAYOTER HALMSTAD RESECENTRUM 4.6 PENDELPARKERINGAR Pendelparkeringarna lokaliseras söder om resecentrum och till största del väster om spårområdet. I första hand utförs dessa som markparkeringar

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra

Läs mer

Framkomlighetsstrategin

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms

Läs mer

Centrumutveckling är Moderat politik!

Centrumutveckling är Moderat politik! Hur skapar vi en attraktionskraft som lockar? Vanligtvis så talar man om områden som: Invånarantal Näringsliv Bostäder Arbetstillfällen Skola och välfärd Handel och turism Livskvalitet När vi under året

Läs mer

Program till Vision Luleå 2050

Program till Vision Luleå 2050 Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara

Läs mer

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén. Trelleborg 2012-05-28 Trelleborgs nya gaturum i befintliga gatustråk Citysamverkans övergripande syfte och målsättning: Är att medverka till att göra stadskärnan mer attraktiv och på olika sätt främja

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Trafikplan för Linköpings stadskärna

Trafikplan för Linköpings stadskärna Trafikplan för Linköpings stadskärna 2008-02-28 Innehållsförteckning sida Sammanfattning 2 Sammanfattande kartor 3 Utgångspunkter för trafikplanen 5 Bakgrund och förutsättningar 7 Vision 8 Gångtrafik 9

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget

Läs mer

Tullinge Centrum förslag till stadsmässig centrumförnyelse - Vision

Tullinge Centrum förslag till stadsmässig centrumförnyelse - Vision Tullinge Centrum förslag till stadsmässig centrumförnyelse - Vision 2013-05-14 Bakgrund Väg 226 genom Tullinge Centrum är ca 8m bred, har en rak sträckning med två körfält och en trafikbelastning på ca

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9) Uppdragsnr: 10235378 1 (9) PM Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön 1 Bakgrund Kommunen vill bygga en cykelbana utmed Nytorpsvägens södra sida. I dag är gång och cykeltrafiken hänvisad

Läs mer

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping 1(11) P LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Pelikanen 25 inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 4 juni 2010 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2010-09-07,

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

BESKRIVNING, TRAFIKFUNKTIONER SVARTVIKS STRAND

BESKRIVNING, TRAFIKFUNKTIONER SVARTVIKS STRAND PM 2016-10-21 Svartviks strand Beskrivning av trafikmiljö I denna PM görs en beskrivning av planeringen för trafikfunktioner på lokal nivå i och runt nya bostadskvarteret vid Svartviks strand. Denna beskrivning

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

Detaljplan för Bussterminal vid Uppsala C Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING. Stadshuset. Centralstation. Kv Frigg. nuv.

Detaljplan för Bussterminal vid Uppsala C Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING. Stadshuset. Centralstation. Kv Frigg. nuv. Diarienummer 2005/20029-1 Detaljplan för Bussterminal vid Uppsala C Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Kv Frigg Stadshuset Storgatan Storgatan Storgatan Storgatan Storgatan Storgatan Storgatan Storgatan

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut. Elenore Bjelke Trafikplanering 08-508 260 35 elenore.bjelke@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-03-15 Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

McDONALD S ETABLERING NYKÖPINGSVÄGEN - GENETALEDEN

McDONALD S ETABLERING NYKÖPINGSVÄGEN - GENETALEDEN McDONALD S ETABLERING NYKÖPINGSVÄGEN - GENETALEDEN TRAFIK-PM 2014-12-10 1 Bakgrund, syfte och omfattning McDonald s planerar för att etablera en ny hamburgerrestaurang i nordvästra hörnet vid korsningen

Läs mer

En trevligare plats för helsingborgarna

En trevligare plats för helsingborgarna O m r å d e t Å n g f ä r j a n En trevligare plats för helsingborgarna Mer stadsliv närmare vattnet Målet är ett tilldragande, livaktigt men också tryggare område än i dag. För att uppmuntra till en levande

Läs mer

PM Roslagsvägen möjliga förändringar över tid. Bilaga 9

PM Roslagsvägen möjliga förändringar över tid. Bilaga 9 Bilaga 9 Sidan 1 av 7 PM Roslagsvägen möjliga förändringar över tid Sidan 2 av 7 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 2. Roslagsvägen idag 3 3. Område i förändring 4 4. Roslagsvägen i framtiden 5 4.1 Överdäckning

Läs mer

Övergångsstället för gående och cyklande mot Nacka station

Övergångsstället för gående och cyklande mot Nacka station Bakgrund I samband med den politiska behandlingen av ny detaljplan för Sickla Köpkvarter, projekt nummer 9145, har frågor om den övergripande trafikstrukturen ställts. Möjligheten till framtida nya tillfarter

Läs mer

RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum

RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0 Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Dokumentinformation Titel: Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Serie

Läs mer

Trafiksäkerhetsutveckling

Trafiksäkerhetsutveckling Trafiksäkerhetsutveckling Trafiknämndens mål: Med hänsyn till nollvisionen inom trafiksäkerheten bör snabba och effektiva åtgärder genomföras så att antalet dödade och svårt skadade på sikt minskar till

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 2015 KS-2015/375.351 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark 08-535 365 52 annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Trafikutredning Uppsala 2014-11-14 Trafikutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Cecilia Friis Carl Chytraeus Uppdragsledare Handläggare Granskare

Läs mer

Fördjupad utredning gällande trafikutformning

Fördjupad utredning gällande trafikutformning 2015-11-13 Fördjupad utredning gällande trafikutformning Trafikytorna kring skoltomten har studerats ur ett trafikperspektiv med utgångspunkt i det liggande förslaget till plankarta och Swecos tidigare

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

BILAGA Skelleftebornas synpunkter

BILAGA Skelleftebornas synpunkter BILAGA Skelleftebornas synpunkter Genomförda dialoger som påverkat Centrala stan, fördjupad översiktsplan för Skellefteå kommun Sammanfattning Genomförda dialoger som påverkat CENTRALA STAN Fördjupad översiktsplan

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning Bakgrund Göteborg växer och många vill flytta hit. Därför behöver vi bygga fler bostäder, framför allt på platser där det redan finns kollektivtrafik, vägar, affärer, förskolor och parker. Selma Lagerlöfs

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader. 4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas

Läs mer

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08 BILDPROTOKOLL Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 Workshop 2 fokuserade på strukturer, rumslig gestaltning och framtida innehåll på Tullkammarkajen. Kunskap och idéer från workshop 1 har i mellantiden

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad

Läs mer