TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG 2015-03-31"

Transkript

1 TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG

2 Uppdraget Rapporten är framtagen under perioden december 2014 till mars 2015 på uppdrag av Skellefteå kommun. Uppdraget har genomförts som ett av tre parallella uppdrag. Uppdraget syftar till att ta fram förslag på trafiksystemlösning för centrala Skellefteå. Syftet med trafiksystemlösningen är att skapa ett attraktivt och lättillgängligt centrum för invånare och besökare. Förslagen kommer att fungera som underlag till den fortsatta planeringen av stadsdelen Centrala stan. Konsulter Rapporten är framtagen i nära samarbete mellan Iterio, Funkia landskapsarkitektur och Belatchew arkitekter. Iterio Peter Lindroos, uppdragsledare och ansvarig planarkitekt Pär Båge, ansvarig trafikplanerare Anders Schweitz, kollektivtrafik (underkonsult Sweco) Mikael Anneling, 3D rendering/visualisering Pernilla Troberg, hållbarhetsfrågor Funkia landskapsarkitektur Jimmy Norrman, ansvarig landskapsarkitekt Moa Hansson Broman, landskapsarkitekt Marianne Hansson, landskapsarkitekt Belatchew arkitekter Rahel Belatchew, ansvarig arkitekt Lily Huang, arkitekt Intern referensgrupp Johanna Lundberg, planarkitekt, Urban minds Ove Swanson, arkitekt, Ove Swanson Arkitektur funkia landskapsarkitektur Iterio Östgötagatan Stockholm Tel Funkia Hesselmans torg Nacka Tel Belatchew Arkitekter Alsnögatan Stockholm tel TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 4 Stadskärnans betydelse för en attraktiv stad Ett omvandlingstryck som innebär utmaningar Klokt att inte ta stadskärnan för given Reflektioner kring utmaningen TRAFIKSYSTEMLÖSNING 6 En tät blandad stad minskar transportbehovet Broar över älven Andra viktiga kopplingar GÅNGTRAFIK 8 Nygatan och Trädgårdsgatan blir huvudaxlar Trygga, säkra och inbjudande gångstråk i huvudaxlarnas förlängning CYKELTRAFIK 9 Gör cykel till ett reellt alternativ till bilen Säker och trygg cykelparkering KOLLEKTIVTRAFIK 10 Utveckla busstrafiken i takt med att staden växer Ett funktionellt och attraktivt resecentrum BILTRAFIK 11 Ett funktionellt nät för biltrafik Parkeringsstrategi som styr mot stadskärnans utkan Integrerade stadsgator är ryggraden i nätet Viktoriagatan blir på sikt en stadsmässig huvudgata STADSRUMMET I STADENS HJÄRTA 12 KANALGATAN 14 Grönblågrå system VIKTORIAGATAN 16 SÖDERTORG/PARKBRON/STATIONSGATAN 17 Vackra stadsrum som bejakar och stöder stadens liv kostar inte mer än fula och bortvända miljöer. Våra mest attraktiva stadsmiljöer byggdes till stor del när Sverige var ett fattigt land. VÄGEN MOT EN MÅLBILD 18 Strategisk planering av idag Från plan till målbild Från stora projekt till att gräva där det är mjukast Från tunga utredningar till att lära av varje steg Stolta stad Skiss till strategi för att förverkliga målbilden ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 3

4 det flera synpunkter som inte berörde centrumplanens område. Många städer tar sin stadkärna för given. Ta vara på den! RESULTATET Sammanlagt Var stolt har över det inkommit den! Coacha 917 idéer för hur Skellefteås centrum kan utvecklas. För att kunna presentera idéerna på ett mer samlat sätt är de grupperade dem efter vad de säger, vilket resulterade i 45 olika teman för centrums utveckling. De tio teman som fick minst omnämnande, från plats 45 till plats 36, var i stigande ordning: levande bottenvåningar (2), internationalisering (2), delaktighet (2), välkomnande (3), koppla ihop med övriga staden (3), Odentorget (4), klimat (4), företagande (4), fastighetsutveckling (4) och tågtrafik (5). De här idéerna motsvarde 3,6 % av alla idéer vi tagit emot. Därefter kommer de teman som hamnade på plats 35 och upp till plats 11. De här idéerna motsvarade 45,8 % av alla idéerna vi tagit emot. I stigande ordning är det: utveckla Campus (6), Nordanå (6), Södertorg (8), Offentlig service (9), flytta E4 (9), vatten i stadsrummet (10), Parkbron (11), marknadsföring (11), inte fler broar (11), ge plats för människor (11), mer kultur (14), fler uteserveringar (14), bättre mötesplatser (16), arkitektur (20), tillgänglighet INTRODUKTION Stadskärnans betydelse för en attraktiv stad En attraktiv stadskärna med höga stadskvaliteter har ekonomisk betydelse för en stad. Stadskvaliteter i form av mötesplatser, folkliv, handel, service, nöjen, kulturinstitutioner och idrottsplatser är viktiga för att ge en plats hög attraktivitet. Kvaliteter som närhet till spårbunden kollektivtrafik, tillgång till urbana verksamheter, närhet till vatten och grönska är till exempel de faktorer som har störst betydelse för bostadsrätters attraktivitet i Stockholmsregionen (TMR 2011). Närhet och god tillgång till en stadskärna med bra förutsättningar för spontana UNDERLAGSMATERIAL möten är nödvändiga för BAKGRUND, en TIDIGARE kvalitativ livsmiljö OCH PÅGÅENDE som attraherar PLANERING kompetens till 17 företag och forskningsmiljöer (Tufvesson 2006). Vi kan också tänka på oss själva som sociala varelser. En anledning för många att besöka stadskärnan (21), är bättre att observera nöjesliv (21), andra fler aktiviteter men också (22), att förbättra synas, att för vistas fotgängare eller och (23), bara stadsparken att vara. Välutformade (24), resecentrum och (25), trivsamma gör platser för människor är därmed en grundförutsättning om Kanalgatan (25), nya trafiklösningar (26), fler broar för att en stadskärna ska bli levande. (26), parkeringar I Skellefteås (28). fall talar de genomförda dialogerna sitt De tydliga teman som språk omfattade där torget strax över och hälften attraktiva (50,6 stadsmiljöer %) av alla sticker inkomna ut idéer ur mängden är i stigande (se bilden ordning: här älven intill). (29), utveckla Kvarteren grönskan (29), norr fler om sittplatser älven i centrala (29), minska stan har biltrafiken (34), förbättra kollektivtrafik (38), förtäta centrum sitt ursprung i rutnätsstaden från Här finns en stadsdel med starka karaktärsdrag där byggnaderna ger (40), uttryck förbättra för cykelmöjligheterna alla arkitekturstilar (42), från utveckla 1800-talets handeln senare (55), del. attraktiva Här finns stadsmiljöer en funktionsintegrerad 68) och det tema struktur som hade med ett flest väl idéer integrerat samlade rutnät under sig där var kvartersstrukturen, torget (100). tätheten och det blandade innehållet ger goda förutsättningar för de stadskvaliteter som efterfrågas i dagens stad. LÄS Det MER: är lätt På Skellefteå att glömma kommuns bort webbplats att en historisk finns stadskärna mer information är en unik om resurs. planarbetet. Något som alla vill ha eftersom Dokumentet det har Sammanställning stor ekonomisk Drömstad. betydelse för många. Men samtidigt något som idag är svårt att nyskapa. Hur Dokumentet Gehl Architects rapport. många stadskärnor av hög kvalitet finns i Skellefteå Dokumentet Mitt i stan. kommun? Och i länet? att stadskärnorna ökar inom sektorer som restaurang, kafé samt service- och tjänstenäringar som gym och nöjen. Men enligt rapporten sker inte kompensationen fullt ut. De stadskärnor där handeln avvecklas snabbast ser inte samma ökning av andra näringar. Författarna menar att om vi vill ha starka och levande stadskärnor även i framtiden är det därför viktigt att de inte tappar allt för mycket av den handel som är en viktig dragningskraft för såväl folkliv som andra typer av etableringar. Andra utmaningar är den utglesning av våra städer som skett de senaste 50 åren. Detta tillsammans med förändrade resvanor innebär att befolkningsunderlaget för handel och servicefunktioner i våra innerstäder idag är svagare än för 30 år sedan. Till detta kommer att vi sedan 50-talet dessutom har jobbat hårt på att anpassa våra städer till bilen. När vi nu ser en begynnande stark trend mot betydligt mer stadsliv och mer gång och cykel är stadskärnornas trafiksystem ofta fel utformat och prioriterat. Har vi tillräckligt utrymme för stadsliv, gång- och cykeltrafik i våra stadskärnor idag? Klokt att inte ta stadskärnan för given Många städer tar sin stadskärna för given. Det verkar inte vara fallet i Skellefteå. Det är glädjande. Skellefteå kommun har antagit utmaningen att utveckla sin stadskärna. Viljan som den uttrycks i Skellefteås översiktliga planering att utveckla centrala stan till ett huvudnummer i en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i är därför viktig. Inte bara för de som lever och verkar i stadskärnan utan för alla, i hela kommunen. Reflektioner kring utmaningen Följande frågeställningar är viktiga med utgångspunkt i stadskärnans betydelse, de utmaningar våra stadskärnor står inför och uppdragets formulering: Ordmoln med samtliga teman som arbetats fram utifrån de synpunkter som lämnats in under Mitt i stan och Drömstad. > Ordmoln med samtliga teman. Desto större ett ord är desto fler har nämnt det, och motsatsen gäller för ju mindre ett ord är. Ett omvandlingstryck som innebär utmaningar MÅLPUNKTER Samtidigt som vi har OCH god insikt STRÅK om stadskärnornas betydelse för attraktiva och levande städer står vi inför Attraktiva stråk och målpunkter är viktiga för ett stora utmaningar. centrum Både med forskning liv och rörelse. och medborgarnas I Centrala stan efterfrågan är ambitionen pekar att på det att ska urbanitet finnas mötesplatser och stadsliv är av framtidens olika storlekar lösning. och funktioner Samtidigt som finns ligger tecken som på pärlband att utvecklingen längs i stråken. många Med fall tanke går i en på annan den låga riktning. vintersolen är det extra viktigt I rapporten att säkra Levande goda sollägen stadskärnor och (2015) ett bra poängteras mikroklimat att när vid det stråk gäller och handeln mötesplatser. är trenden tydlig. Stadskärnorna ser ut att förlora matchen mot externa köpcentra. Centrala Enligt rapporten stan består tappar av fyra en ganska klar majoritet skilda de- av Stadsdelen lar, landets barriärer stadskärnor i form av Kanalgatan marknadsandelar och älven skiljer när karaktärsområdena sällanköpshandel. åt. Det allra Huvudorsakerna tydligaste stråket är är växande Nygatan extern- det gäller där och många e-handel. butiker, Delvis caféer kompenseras och restauranger detta är belägna. bortfall av Vilken åtgärd kan tillföra Skellefteås stadskärna mest liv? För om vi kan identifiera den åtgärden, är det inte den att starta med? Finns det tröskeleffekter när centrala stan inte kan utvecklas mer på grund av avsaknaden av en ny bro över älven? Hur viktig är en ny bro för utvecklingen av stadskärnan, egentligen? Finns det en övertro i samhällsbyggnadssverige på de stora projektens betydelse? Lägger vi ibland för stort fokus på den slutliga magnifika planen istället för att bygga en strategi i flera steg som leder mot en målbild? Kan vi bygga ett vettigt sätt med indikatorer så att vi hela tiden kan mäta våra framsteg i centrumkärnans utveckling? 4 TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

5 Vilken åtgärd kan tillföra stadskärnan mest liv? Kulturhuset - en anläggning som skapar torget, som inramar torget och som kommer att tillföra ett stort antal besökare till centrum. En förnyad Kanalgata utformad med koppling till historien. Ett sammanhängande gång- och cykelvägnät. Ett nytt resecentrum som är det första som besökaren ser. Vi har 30 sekunder att sälja staden. Kulturhuset, sociala rum, aktiviteter, mötesplatser för andra än de som gillar ishockey. Kulturhuset, torget och Kanalgatan. Godiset i mitten, hjärtat i stadskärnan. Kulturhuset, en plats att slinka in på, en plats att mötas. Ett hus som attraherar alla, även ungdomar. Torget kopplar till Kulturhuset. Men det ska inte vara ett torg belamrat med en massa saker. Strandgatan och aktiviteter längs älven. God mat och sån t, det intresserar mig Skiss på stadsutvecklingen delredovisning den ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 5

6 6 N TRAFIKDIAGRAM SAMTLIGA TRAFIKSLAG Gångstråk Rekreationsstråk Cykelstråk Stadsbuss TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG Regionalbuss Gångstråk Rekreationsstråk Cykelstråk Stadsbuss Regionalbuss Bilstråk Låghastighetszon TRAFIKSYSTEMLÖSNING En tät blandad stad minskar transportbehovet Vår grundtes är att en tät och blandad stad minskar det totala behovet av transporter och placerar människor direkt i kärnan eller inom promenadavstånd. Centrala Skellefteå har idag goda möjligheter att förtätas, öka befolkningsunderlaget och därmed attraktionskraften utan att öka transportbehoven. I grunden handlar det om att skapa goda förutsättningar för en levande stadskärna. Trafiksystemet är tänkt att stödja ett hållbart transportbeteende där yt effektiva och kapacitetsstarka transporter prioriteras och där rörlig trafik prioriteras före stillastående. I en attraktiv stadskärna behöver trafiksystemet göra det möjligt att enkelt och bekvämt att ta sig till den centrala staden och sedan erbjuda trevliga promenad stråk. Samtidigt behöver näringslivets transporter på ett bra sätt försörja bebyggelsen. Dessa olika krav kan dock komma i konflikt med varandra varför en prioritering i tid och rum är nödvändig. I vårt förslag till nytt trafiksystem förespråkar vi att den centrala staden i första hand utvecklas från gångtrafikens två huvudaxlar, Nygatan och Trädgårdsgatan. Dessa två stråk knyter ihop det östvästliga affärsstråket längs Nygatan med det nordsydliga stråket från Älven via Stadsparken, torget och ett nytt kulturhus till ett nytt resecentrum vid järnvägen och staden i norr. Stadskärnan kopplas till den omgivande staden, stråket längs älven och kommunen med cykel, kollektiv- och biltrafik. För att prioritera och stärka cykel- och kollektivtrafik är det viktigt att dessa system knyter an närmare till stadskärnan än bilsystemet. Attraktiva cykelparkeringar och busshållplatser förläggs direkt i stadskärnan medan bilparkeringen förläggs till kärnans kant men med attraktiva gångstråk i direkt anslutning. De mindre gatorna (utöver de två centrala gångaxlarna) i den centrala staden ska stödja stadens liv och hålls öppna för all trafik men utformas så att oskyddade trafikanter på ett säkert sätt kan nyttja gatan. Initialt är de gående sannolikt för få för att en helt gemensam yta ska fungera. I första skedet kan därför trygga och säkra gångzoner skapas närmast fasaderna. Resterande gatu rum utformas för cyklar och bilar i låga hastigheter. Dessa gator regleras så att angöring, lastning, lossning och kortare ärendeparkering (15-30 min.) prioriteras. Lastning och lossning tillåts främst på tider då det är färre gående i området. Huvudgatorna Kanalgatan och Stationsgatan utformas mer som traditionella gator men med tydliga hastig hetsdämpande inslag för att öka trafiksäkerheten och minska bullret. På platser där oskyddade trafikanter korsar huvudgatorna behöver extra vikt läggas vid utformningen för att passagerna ska bli säkra, trygga och ha hög framkomlighet. Broar över älven I vårt arbete har vi testat olika förslag till nya broar över älven. De två alternativ vi initialt bedömde som intressanta är en ny bro i Lasarettsvägens förlängning och ny GC-bro från Campus till Strandgatan. En ny GC-bro från Campus till Strandgatan kan i söder lämpligen ansluta till Assistentgatan och i norr till antingen Trädgårdsgatan eller Hörnellgatan. En anslutning mot Trädgårdsgatan länkar direkt till den nord/sydliga huvudaxeln men blir längre (ca 320 meter) och hamnar samtidigt nära parkbrons anslutning. En anslutning till Hörnellgatan blir ca 30 meter kortare och kan på sikt skapa möjligheter för att höja attraktiviteten på Hörnellgatan som ett parallellt nord/sydligt stråk. En ny GC-bro förbättrar kopplingen mellan campus och stadskärnan men den förhållandevis långa bron gör att den kan upplevas som otrygg, särskilt vid mörker. En ny bro i Lasarettsvägens förlängning ger möjligheten att avlasta delar av centrala Skellefteå och skapar utrymme för att göra om parkbron till en ren gång- och cykelbro. Dock bedömer vi att risken är att Lasarettsvägen på sikt blir en barriär väster om centrala staden och att gatan får en trafikledsistället för huvudgatufunktion. Dessutom är en ny bro i detta läge mindre attraktiv för stadsbussnätet. En omvandling av dagens parkbro till ren gång- och cykelbro medför även att bron då upplevs som otrygg på samma sätt som en ny Campusbro. Resonemangen kring dessa två brolägen fick oss att istället landa i att om det i framtiden behövs en ny bro så bör en ny och breddad parkbro i befintligt läge. En sådan bro skapar, förutom goda möjligheter till attraktiva gång och cykelstråk, även möjligheter att dubbelrikta busstrafiken över bron och dess förlängning. Detta ger större flexibilitet och bättre förutsättningar för att skapa attraktiva stadsbusslinjer med hållplatser mitt i stadskärnan. Trafiken på Stationsgatan kommer att öka men på en så pass central gata finns fler gående och cyklister som med rätt utformning kan skapa mer stadsliv med en balanserad och attraktiv huvudgata genom Skellefteå. En lösning med alla trafikslag samlade på ett huvudstråk och en bro ger även större möjligheter att skapa trygga stråk för gående och cyklister. Andra viktiga kopplingar För att koppla stadskärnan till den omgivande staden och kommunen är det viktigt att skapa gena förbindelser utan att för den skull inducera ny biltrafik. För att minska onödiga trafikrörelser är det också viktigt att systemet hänger ihop och vi har utöver älvbroar identifierat tre kopplingar som idag saknas och därmed leder till ökat trafikarbete och sämre förutsättningar för att skapa god stadskvalitet. ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

7 Vi föreslår därför att: Lasarettsvägen öppnas mellan Kanalgatan och Nygatan. Brogatan öppnas för trafik mellan Bockholmsvägen och Skråmträskvägen. Nya ramper byggs som förbinder Väg 95 med E4 norrut. Att öppna Lasarettsvägen mellan Kanalgatan och Nygatan ger bilister som idag kommer från Nordväst en möjlighet att enkelt nå p-huset Ekorren istället för att söka sig in i stadskärnan för att parkera. Åtgärden ska ske i samband med en minskning av kapaciteten på Kanalgatan och övriga åtgärder för att minska parkering på stadens centrala gator. Ett öppnande av Brovägen förbi Södertorg innebär att busstrafiken enklare kan nå Skråmträskvägen och att Södertorg kan omvandlas till en bättre centralpunkt söder om älven. Nya ramper som förbinder Väg 95 och E4 norrut skapar framförallt bättre möjligheter för den regionala busstrafiken att ansluta till ett nytt resecentrum utan att behöva trafikera Kanalgatan. RESECENTRUM KANALGATAN KULTURHUS/TORG VIKTORIAGATAN Principförslag ny fullständig trafikplats E4/Väg 95 E4 Väg 95 NYA PARKBRON Testade brokopplingar SÖDERTORG ILLUSTRATION ÖVER CENTRALA SKELLEFTEÅ, SLUTSCENARIO N ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 7

8 GÅNGTRAFIK Den täta blandade staden byggs i första hand upp kring centrala gångstråk. Det är i dessa stråk som stadens goda kvaliteter kan grundläggas. Stråken skapar attraktiva affärslägen och vistelseytor för Skelleftebor och besökare. De centrala gångstråken knyter ihop stadskärnan med den omkringliggande staden och kopplar i randzonen ihop systemet med övriga trafikslag via hållplatser, resecentrum och parkeringsanläggningar för cykel och bil. Nygatan och Trädgårdsgatan blir huvudaxlar Nygatan utvecklas vidare som stommen i stadskärnan och främst behöver fokus läggas på att skapa bättre passager över Lasarettsvägen och Viktoriagatan. Båda passagerna föreslås få en helt ny utformning med bredare gångstråk centrerat i Nygatans förlängning. Ytmaterial och utformning ska förstärka intrycket av att det korsande stråket prioriteras. Över Lasarettsvägen finns även möjligheter att arbeta med ett upphöjt stråk. Trädgårdsgatan från Älven upp till Kanalgatan görs om till gågata på hela sträckan och över Kanalgatan skapas en fotgängarprioriterad yta i hela torgets bredd som öppnar upp möjligheten att enklare nå området norr om Kanalgatan. Dagens busshållplatser vid torget förskjuts till kvarteret direkt väster om torget och förbi torget minskas Kanalgatan till en fil i varje riktning. Norr om Kanalgatan föreslås Trädgårdsgatan utformas som gångfartsgata där viss angöringstrafik till kulturhuset och Resecentrum kan hanteras. Nordsydligt behöver det parallella stråket längs Stationsgatan förbättras då Trädgårdsgatan inte når över älven. Östvästligt är det viktigt att Kanalgatan, Storgatan och Strandgatan alla utformas inbjudande för gående. Kanalgatans gångbanor fördubblas jämfört med i dag och på sikt kan den norra sidan med sitt ypperliga solläge breddas ytterligare för att skapa plats för stadsliv. Storgatan och Strandgatan utformas som lågfartsgator i de centrala delarna närmast Stationsgata och Trädgårdsgatan och får generösa gångbanor på resterande sträckor. Inspirationsbild till Trädgårdsgatan. En gågata i New York. Creative Commons N TRAFIKDIAGRAM, GÅNGTRAFIK Primärt gångstråk Rekreationsstråk Sekundärt gångstråk Låghastighetszon Trygga, säkra och inbjudande gångstråk För att knyta stadskärnan till staden runt omkring behöver trygga, säkra och inbjudande gångstråk skapas i huvudaxlarnas förlängning. Norrut ser vi primärt att Trädgårdsgatans stråk förlängs under järnvägen. Den passage som finns under järnvägen idag är låg, smal och är inte naturligt placerad i stråkets riktning. En ny passage behöver vara rejält bred med god belysning och god fri höjd. Passagen finns med i planerna för Norrbottniabanan men kan med fördel byggas som försvarsarbete i ett tidigare skede. Sekundära stråk norrut finns idag längs Viktoriagatan och Lasarettsvägen. Dessa stråk bör på lite längre sikt utvecklas och förbättras. Söderut kan en ny bredare parkbro på sikt ge förutsättningar för en attraktiv gångförbindelse ihop med grönska över älven. En ny bro kan utformas så att det även går att nå rekreationsstråken längs älven eller nya bryggor eller öar mitt i älven. Stråken på respektive sida om Viktoriabron är fortsatt viktiga och om E4 dras utanför staden i framtiden kan yta på bron omfördelas från biltrafiken till gång- och cykeltrafiken. Inspirationsbild gåfartsgatan Köpmangatan Eskilstuna. Funkia Nulägesbild Nygatan TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

9 CYKELTRAFIK Cykeln kan konkurera med bilen som effektivt transportmedel för de kortare resorna i centrala Skellefteå och till och från den omkringliggande staden. Viktiga förutsättningar för det är gena sammanhängande stråk av hög kvalitet och attraktiva cykelparkeingar i centrala lägen. Cykelbana i Utrecht. Bicycling - Krister Isaksson. Gör cykel till ett reellt alternativ till bilen För att minska trafikbelastningen centralt är det viktigt att systemet för cykeltrafik blir tillräckligt attraktivt för att utgöra ett reellt alternativ till bilen. Cykelstråken ska i första hand utföras som cykelbanor på de större gatorna (Kanalgatan, Stationsgatan, Viktoriagatan, Lasarettsvägen och Storgatan) som ansluter till stadskärnan. Dessutom skapas ett delvis nytt centralt stråk nordsydligt på Trädgårdsgatan från Storgatan till resecentrum och vidare norrut under järnvägen. Den föreslagna nya breddade parkbron möjliggör ett brett och attraktivt cykelstråk som förbinder stadens delar över älven. Säker och trygg cykelparkering I stadskärnan behöver det skapas säker cykelparkering i direkt anslutning till de centrala målpunkterna och gångstråken. Det ska vara en blandning av enklare parkering direkt på gatan, större utomhusparkeringar med tak vid viktiga målpunkter och större inomhusanläggningar nära torget och resecentrum. Större anläggningar kan med fördel kombineras med lokaler för cykelverkstad. På strategiska punkter kompletteras nätet med servicestationer med pump. I planeringen för ny bebyggelse i centrala staden är det viktigt att staden ställer krav på ändamålsenlig cykelparkering i fastigheterna. Parkeringen ska vara säker, trygg och enkel att nå för de som besöker eller bor och arbetar i fastigheten. Cykelgarage i Utrecht. Holland Marketing. Nulägesbild Storgatan Primärt cykelstråk Sekundärt cykelstråk Låghastighetszon Cykelfartsgata i Groningen. Bicycling - Krister Isaksson. N TRAFIKDIAGRAM, CYKELTRAFIK Cykelparkering ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 9

10 TRAFIKDIAGRAM, KOLLEKTIVTRAFIK KOLLEKTIVTRAFIK På längre sträckor inom staden och inom kommunen är en bra kollektivtrafik viktig för att skapa ett hållbart transportsystem och även erbjuda transportmöjligheter för de som av olika anledningar inte kan nyttja bil. Kollektivtrafiken ges företräde i belastade gatusektioner och hållplatser ansluter direkt i stadskärnan. Utveckla busstrafiken i takt med att staden växer Stadsbusstrafiken behöver utvecklas i takt med att staden växer. Det är viktigt att gatunätet är tillräckligt flexibelt för att kunna möta den ökade efterfrågan. Stadsbussarnas huvudnod ligger kvar på Kanalgatan men något väster om torget för att möjliggöra en omvandling av det nordsydliga huvudstråket längs Trädgårdsgatan. Antalet hållplatser bör dock kunna koncentreras till två lägen per riktning med nuvarande trafikering. Det förbättrade gångstråket över Kanalgatan underlättar även byten över gatan. Tillsammans med hållplatslägen på Stationsgatan vid Stadshotellet och på Viktoriagatan vid Nygatan anknyter busstrafiken direkt till stadskärnans gångstråk. När stadskärnan växer kan den nya parkbron med dubbelriktad trafik, ihop med en öppnad Lasarettsväg, möjlig göra för bussar att trafikera även Storgatan. Ett funktionellt och attraktivt resecentrum För den regionala busstrafiken är det viktigt att utveckla dagens busstorg till ett modernt resecentrum. Dagens busstorg kan i första skedet omvandlas till en dockningsterminal med en nya vänthall närmast Trädgårdsgatan. I steg 2 kan terminalen byggas in och våningen ovanför terminalen kopplas till nya perronger på Norrbottniabanan. Slutligen kan terminalen kompletteras med resecentrumfunktion för järnvägen samt bostäder och kontor ovanpå. Med bygget av Norrbottniabanan och nya ramper mellan Väg 95 och E4 norrut kan alla busslinjer norrifrån angöra resecentrum via Norra Järnvägsgatan och med en bussanslutning under järnvägen kan resecentrum ligga kvar på samma plats som dagens busstorg. Linjer söderifrån angör terminalen som idag via Viktoriagatan Kanalgatan Skeppargatan Södra Järnvägsgatan. Busstrafikens attraktivitet minskar väsentligt om bussarna fastnar i övrig trafik. För att förbättra bussarnas framkomlighet införs reserverade kollektivtrafikkörfält på Kanalgatan i bägge riktningarna på de mest belastade sträckorna mellan Viktoriagatan och Lasarettsvägen. Körfälten skyltas upp så att de reserveras under rusningstrafiken men kan fungera som angöring eller parkering under övrig tid. PRINCIPER FÖR NYTT RESECENTRUM Gångstråk Vänthall Cykelstråk Cykelparkering Regionalbuss Bilstråk Parkering TRAFIKDIAGRAM, SEKTION GENOM RESECENTRUM - BUSS- OCH GÅNGTRAFIK Möjlig påbyggnad bostäder/kontor Framtida spårområde Norrbottniabanan Bef mark Resecentrum övre nivå Bussterminal Bef mark Stadsbuss N Regionalbuss TRAFIKDIAGRAM, SEKTION GENOM RESECENTRUM - GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Möjlig påbyggnad bostäder/kontor Framtida spårområde Norrbottniabanan Potentiell ny stadsbuss Bef mark Resecentrum övre nivå Bussterminal Bef mark N Centralt hållplatsläge N 10 TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

11 BILTRAFIK För många Skelleftebor är bilen viktig som transportmedel både i vardagen och på fritiden. Att ställa om till ett mer hållbart transportsystem med minskad bilanvändning kommer att ta tid och görs enklast genom en långsiktig och målmedveten stads- och trafikplanering. Ett funktionellt nät för biltrafik För att stärka stadskärnans kvalitéer är det önskvärt att minska biltrafiken i centrala Skellefteå och främst då i stadskärnan. Även om staden under överskådlig framtid är beroende av att det fungerar att ta sig med bil till och från stadskärnan är det viktigt att trafikrörelserna minimeras. Parkeringsstrategi som styr mot stadskärnans utkant En framgångsrik parkeringsstrategi är att besökande i första hand parkerar i parkeringshus i stadskärnans utkant, i direkt anslutning till de stärkta centrala gångstråken. Gatuparkering i det centrala området tas etappvis bort och ersätts med möjlighet till angöring och kortare ärendeparkering. Befintliga parkeringsanläggningar ligger strategiskt rätt, men för trafik norrifrån vore det bra med en attrak tiv parkeringsanläggning vid resecentrum. Den kan med fördel placeras under järnvägen så att den kan nås direkt från Södra och Norra Järnvägsgatan. Att öppna Lasarettsvägen mellan Kanalgatan och Nygatan ökar tillgängligheten till parkeringshuset Ekorren. Integrerade stadsgator är ryggraden i nätet Huvudgatorna Kanalgatan och Stationsgatan tillsammans med Viktoriagatan samt Södra och Norra Järnvägsgatan utformas som integrerade stadsgator och fungerar som huvudlänkar i den centrala staden. Via dessa nås de centrala parkeringsanläggningarna och övriga målpunkter. Kanalgatan minskas till ett genomgående körfält samt ett kollektivtrafikkörfält/angöring i varje riktning. Tillsammans med nya kopplingar mellan Väg 95 och E4 norrut avlastas Kanalgatan och skapar förutsättningar för en fungerande huvudgata samtidigt som barriäreffekten minskar. Med en ny dubbelriktad parkbro kommer trafiken på Stationsgatan öka jämfört med idag. Därför är det nödvändigt att gaturummet utformas så att höga hastigheter undviks. Det ska vidare vara tryggt och säkert för oskyddade trafikanter att röra sig längs med gatan och i korsande stråk. Vi bedömer att gatan, rätt utformad, kan fungera som en attraktiv stadsgata trots relativt höga trafikflöden. Viktoriagatan blir på sikt stadsmässig Viktoriagatan har idag för mycket trafik för att fungera som en attraktiv stadsgata och har dessutom vissa framkomlighetsproblem längs sträckan. Främst är det de stora och komplicerade signalkorsningarna på sträckan som sätter ner kapaciteten. I korsningen Viktoriagatan/Kanalgatan möts idag två gaturum som är över 40 meter breda vilket gör ökar utrymningstiden i signalen och skapar väldigt trög signalväxling. Det gör samtidigt att det är mycket svårt att få till en fungerande samordning med signalerna vid Nygatan och Storgatan. För att minska tidsförlusterna i signalerna längs Viktoriagatan kan både Viktoriagatans och Kanalgatans sektioner justeras. Viktoriagatans mittrefug minskas till från 11 till 5 meter på sträckan och Kanalgatans anslutningar minskas till 19 meter västerut respektive 7 meter österut. Även bredderna i Storgatans anslutning mot Viktoriagatan kan minskas. Detta ihop med en avlastning av Kanalgatan ger goda möjligheter att skapa en fungerande signalsamordning och en bättre framkomlighet på sträckan även med dagens trafikvolymer. När E4 får en ny sträckning utanför staden kan Viktoriagatan omformas till en stadsmässig huvudgata med ett körfält plus kollektivtrafikkörfält i varje riktning. Inspirationsbild från Stockholm. Levande huvudgata. Google. Inspirationsbild från Stuttgart. Stadsgata/ samspelsyta. Möblerad för låga hastigheter. Creative commons N TRAFIKDIAGRAM, BILTRAFIK Huvudgata Uppsamlingsgata Låghastighetszon Större parkeringsanläggning ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 11

12 STADSRUMMET I STADENS HJÄRTA ILLUSTRATION NYA KULTURTORGET Befintlig bebyggelse med utvecklade bottenvåningar Busshållplats Busshållplats TRÄDGÅRDSGATAN Samspelsyta Paviljonger Uteservering Utställning MÖJLIGHETERNAS TORG NYA RESECENTRUM NYA KULTURHUSET Entré Vattenspel - & lek KULTURTORGET - Sittplatser - Scen - Utebiograf Uteservering Befintlig bebyggelse med utvecklade bottenvåningar Befintlig bebyggelse med utvecklade bottenvåningar I vårt förslag avser vi att utveckla och tydligare förena stadskärnan med ett nordsydligt stråk där gång- och cykeltrafikanter prioriteras och knyter ihop Älvbrinken med Nygatan, Möjligheternas torg samt det framtida Kulturhuset och resecentrumet. Trädgårdsgatan behandlas som ett stråk med enhetlig markbeläggning och utrustning och som samtidigt delvis avviker från stadens övriga markbeläggningar och möbleringar ger man en tydlig karaktär som bidrar till upplevelsen av ett stråk. Stråket har tydliga målpunkter, men bör kompletteras med en bottenvåningsstrategi som utvecklas tillsammans med fastighetsägarna och köpmännen. Detta för att skapa lokaler som bidrar till ett levande stadsliv. Utmed Trädgårdsgatan kan ett pärlband med verksamheter utvecklas och bland annat Stadshuset, Möjligheternas torg och Kulturhuset hittar därmed sin givna plats i staden. Trädgårdsgatan ska ligga som ett lager på den befintliga strukturen och rå över de korsande gatorna. Stråket bör även kompletteras med träd eller annan grönska som bidrar till stadens grönstruktur. Det framtida Kulturhuset utgör en viktig del i pärlbandet och vi föreslår att byggnaden ska stå på torget och inte bredvid det, vill säga att Kulturhuset står på en matta som även kan koppla norrut mot det framtida resecentrumet. Mattan som bildar det nya kulturtorget ska hanteras som en samspelsyta överlag men Kanalgatans fordonstrafik leds med en vägbana över torget. Endast vid Trädgårdsgatan kör fordon på de gåendes villkor. Kulturtorget löper över Kanalgatan som i denna sektion integreras med torget och att torget möter Möjligheternas torg. Detta bidrar till att ge stadskärnan ett mer levande och innehållsrikt stadstorg. Möjligheternas torg måste utvecklas parallellt med Kulturtorget. Stadskärnans hjärta måste ge staden den puls den behöver och därför måste arbetet prioriteras. Vår analys är att torget behöver aktiveras och tydligare koppla till kringliggande lokaler och stråk. Torget öppnas visuellt upp norrut och mindre paviljonger flankerar torget utmed Trädgårdsgatan. I den södra delen mot Nygatan bör torghandel tillgodoses medan den norra delen mer blir evenemangsbetonad och kan vid större arrangemang samordnas med Kulturtorget. Inspirationsbild utomhusbio i Tromsö. Nulägesbild Möjligheternas torg Befintlig bebyggelse med utvecklade bottenvåningar NYGATAN TRÄDGÅRDSGATAN Torghandel Befintlig bebyggelse med utvecklade bottenvåningar N Inspirationsbild shared space, Trädgårdsgatan. 12 TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

13 Möjligheternas torg med Kulturhuset i fonden. ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ

14 KANALGATAN Esplanaden är ett historiskt intressant stadsbyggnadselement som i Sverige ursprungligen anlades som brandgator och för att ge luft och ljus till den täta staden. Kanalgatan bör värnas som ett historiskt lager och som strukturerande- och karaktärskapande element i centrala Skellefteå. Kanalgatan var ursprungligen ett krondike som avvattnade bland annat området norr om gatan, där av namnet på gatan. Vi vill förtydliga Kanalgatans historiska koppling till staden men utveckla gatan genom att skapa nya funktioner utmed sin östvästliga sträckning. Kanalgatan kopplas till befintlig grönstruktur och blir en viktig del av centrala Skellefteås grönstruktur. Vid utvecklingen av Kanalgatan bibehålls karaktären av huvudgata men med en gatusektion som ger mer utrymme för gående, cyklister och kollektivtrafik. Kanalgatan får tydliga hastighetsdämpande inslag för att öka trafiksäkerheten och minska bullret och gatan minskas till ett genomgående körfält samt ett kollektivtrafikkörfält/angöring i varje riktning. På platser där oskyddade trafikanter korsar huvudgatorna behöver extra vikt läggas vid utformningen för att passagerna ska bli säkra, trygga och ha hög framkomlighet. Stadsbussarnas hållplats ligger kvar på Kanalgatan men något förskjutet åt väster. Detta för att möjliggöra en omvandling av Trädgårdsgatan och Kulturtorget, där gatan och torget bryter av Kanalgatans trädallé SEKTION & PLANUTSNITT Aa KANALGATAN Kanalgatan planutsnitt 14 TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG och en plats skapas. På båda sidorna om och i direkt anslutning till kulturtorget i esplanaden föreslår vi en lokalisering av bra och tillgängliga cykelparkeringar. Kanalgatans gångbanor fördubblas jämfört med i dag och på sikt kan den norra sidan med sitt ypperliga solläge breddas ytterligare för att skapa plats för stadsliv. Kanalgatans krondike återskapas i en nutida gestaltning genom att ange hela Kanalgatan med en sammanhängande dagvattenhanteringsanläggning. Vilken teknisk lösning och hur omhändertagandet av dagvatten gestaltas beror av funktionerna längs med Kanalgatan. Genom detta angreppsätt kan vi skapa en 700 meter lång sammanhållen biologisk spinal som utgör en viktig del i stadskärnans grönstruktur. För att minska tidsförlusterna i signalerna längs Viktoriagatan behövs en större omläggning av trafikföringen i korsningen Kanalgatan/ Viktoria. Stora förbättringar av trafikrörelsen både på Kanalgatan och på Viktoriagatan kan göras genom att ha dubbelriktad fordonstrafik på södra sidan om trädraderna medan det ett kvarter västerut övergår till att filerna ligger på var sida om trädallén. Genom minskning av körytorna, breddning av gång- och cykelytorna, ökad tillgänglighet till gatans mittdel och ökad visuell kontakt till gatans båda sidor skapas en stadsgata med större utvecklingspotential av kringliggande kvarter. SEKTION & PLANUTSNITT Bb KANALGATAN a b A B ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

15 Gröngråblåvitt system Kanalgatan utvecklas och blir grundstommen i centrala Skellefteås gröngråblåvita system. Som grönstruktur kopplar Kanalgatan till alléerna på Stationsgatan, Trädgårdsgatan och den nya dagvattenparken som går parallellt med Viktoriagatan. Kanalgatan som ett 700 meter långt dagvattenstråk tar hand om gråvatten och blir likt älven, viktig del av stadens blåa struktur. Dessutom har Kanalgatan potential att ta hand om stora mängder snö under de kallare månaderna på året. Inspirationsbild till Kanalgatan där parkeringen har utvecklats. Inspirationsbild till Kanalgatan där man i ett tidigt skede kan ändra gatans utformning genom tillfälliga funktioner. Fördröjningsytor: Översilnings- och breddytor (gräsytor) på parkmark som fördröjer och infiltrera. Infiltrationsstråk genomsläppliga hårdgjorda stråk som infiltrerar och fördröjer. Infiltrationsytor. Genomsläppliga hårdgjorda ytor (ex parkering) alt. Vegetationsytor (ex gräsyta) Som infiltrerar och fördröjer (renar). Dagens trafiksituationen på Kanalgatan. i omdaningen av Kanalgatan tas två av fyra filer bort. Jimmy Norrman December Dagvatten som gestaltning: Översilningsytor i hårdgjorda ytor som gestaltande element i stadsrummet. Perkolationsmagasin: Skelettjordar i hårdgjorda ytor som infiltrerar, fördröjer (renar). Biofilter med träd: Så kallade regngårdar. Som infiltrerar fördröjer och renar. PLANUTSNITT KANALGATAN MED OLIKA TYPER AV DAGVATTEN- OCH SMÄLTVATTENHANTERING ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 15

16 PLANUTSNITT VIKTORIAGATAN Cc VIKTORIAGATAN Viktoriagatan har idag för mycket trafik för att fungera som en attraktiv stadsgata. Gatan har dessutom vissa framkomlighetsproblem längs sträckan förbi centrala Skellefteå främst på grund av stora och komplicerade signalkorsningar. Förutsättningarna kommer att förbättras den dag förbifarten för E4:an byggs. En åtgärd som skulle förbättra för trafikflödet är att minska mittrefugen. Det finns andra åtgärder som skulle förbättra för gång- och cykeltrafik. Att skifta beläggningen på trottoaren, det vill säga plattläggningen som är ytterst mot biltrafiken, in mot fasaden och asfaltdelen ut mot körbanan skulle signalera att gående ska gå utmed fasaden emedan cykeltrafikanter ska hålla sig till asfaltsdelen. Detta är bättre ur både trafiksäkerhets- och trafikflödessynpunkt. En annan åtgärd är att vid en avsmalning av mittrefugen finns det möjlighet att plantera trädrader utmed Viktoriagatan. Eftersom vi i vårt förslag ser Nygatan som det viktigaste stråket i öst-västlig riktning för gångtrafikanter föreslår vi en insats vid korsningen Nygatan/ Viktoriagatan där siktlinjen mot Sankt Olovs kyrka stärks vilket innebär att Nygatans övergångsställe centreras och en enhetlig markbeläggning får korsa Viktoriagatan och fortsätta på östra sidan av Viktoriagatan. C c Viktoriagatan befintlig situation SEKTION & PLANUTSNITT VIKTORIAGATAN - NYGATAN Viktoriagatan scenario 1, sektion C-c Viktoriagatan slutscenario, sektion C-c 16 TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW

17 SÖDERTORG/PARKBRON/STATIONSGATAN Stationsgatan föreslås bli en huvudgata genom stadskärnan. Det innebär att gatan får en återupprättelse och att trafiken på Stationsgatan kommer att öka. Fördelen med en central lokaliserad gata är att fler gående och cyklister som med rätt utformning kan skapa en balanserad och attraktiv gata. Förslaget att göra Stationsgatan till en huvudgata bygger på att en ny och breddad Parkbro byggs. Det är viktigt att gaturummet utformas så att höga hastigheter undviks och så att det upplevs tryggt och säkert för oskyddade trafikanter att röra sig längs med gatan och i korsande stråk. Inspirationsbild på bro. Passerelle Simone de Beauvoir-bron i Paris. Wikipedia Den nya Parkbron föreslås att utformas som en sociodukt, som kopplar ihop den södra staden med stadskärnan. Bron skapar, förutom goda möjligheter till attraktiva gång och cykelstråk, även möjligheter att dubbelrikta busstrafiken över bron och dess förlängning. Sociodukten är ca meter bred och förutom att den tar alla trafikslag så inbjuder den till vistelse genom vegetation och platsbildningar. Den nya Parkbron skapar vackra utblickar mot staden och älvens stränder. Sociodukten skulle även kunna ut formas så att promenaderna utmed älvstranden kopplas på med ramper i brospannet och ger därmed kopplingar till både krönet och foten av älvbrinken. Södertorg blir ett bra komplement till stadskärnan, och kan bidra till en starkare utveckling av området kring Södertorg och området fram till Campus. Däremot behöver torget gestaltas som en viktig lokal samlingsplats och därför föreslår vi att Stationsgatan ska fortsätta rakt söderut och koppla ihop med Brogatan, då med alla trafikslag. Sammankopplingen av gatorna tillsammans med nyexploatering ger Södertorg med omgivning utvecklingspotential. ILLUSTRATIONSPLAN - PLANUTSNITT SÖDERTORG/NYA BROGATAN Ny bebyggelse Befintlig bebyggelse Ny bebyggelse med lokaler i bottenvåningen Befintlig bebyggelse NYA SÖDER TORG Busshållsplats -en samspelsyta -uteserveringar NYA BROGATAN NYA BROGATAN NYA PARKBRON BOCKHOLMSVÄGEN Ny bebyggelse med bokaler i bottenvåningen Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse Ny bebyggelse PLANUTSNITT KARLGÅRDSVÄGEN Inspirationsbild på brygga vid vatten. I Fréjus St Raphael Wikipedia High line park i NYC är typ av Sociodukt. På parkbron kan man utöver att flanera även cykla, köra bil och åka kollektivt (i båda riktiningarna) Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse SLÄDGATAN Södertorg ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 17

18 SKISS TILL MÅLBILD SKELLEFTEÅ STADSKÄRNA ÅR 2030 Aktivitetsrika, funktionella och välgestaltade stråk för gång och cykel. Aktivitetsrika, funktionella och välgestaltade stråk för gång och cykel. Vilsamma, ekosystemtjänstrika och sammahängande gröna stråk. Trivsamma, upplevelserika och vackra stadsrum. VÄGEN MOT EN MÅLBILD Strategisk planering av idag I en allt mer komplex verklighet med snabba förändringar i omvärlden sätts varje stadsbyggare på prov. Det som var en glasklar lösning för några år sedan kan idag framstå som hopplöst föråldrat. En plan som bedömdes som aktuell under förra mandatperioden kan redan ha börjat skava. Jaha, men då kan vi väl lägga ner att försöka planera då? Nej, inte riktigt. Snarare behöver vi förhålla oss till den förändrade verkligheten. Vi behöver utveckla våra processer och metoder för att kunna möta och bli en del av den dynamik som omger oss. Under arbetet har vi inte kunnat låta bli att diskutera hur vägen mot ett attraktivt och lättillgängligt centrum ser ut i Skellefteå. Vi har därför skissat på dels en principiell målbild för den framtida stadskärnan och dels en strategi för hur vi kan ta oss dit. Från plan till målbild Tidigare har det varit en central del av all planering att formulera en tydlig och detaljerad plan för det aktuella området, helst baserad på prognoser för framtiden. Ett tänkbart alternativ är att arbeta med framtidsbilder. I stället för att göra projektioner in i framtiden från ett nuläge kan arbetet inledas med att skissera framtidsbilder som visar på lösningar på ett stadsbyggnadsproblem på lång sikt. Utgångspunkten för att ta fram framtidsbilderna kan vara mål och nyckelfrågor. Det finns stora fördelar med att göra detta arbetet tillsammans med intressenter och medborgare. Målbilden kan bli en gemensam syn på hur Skellefteås stadskärna kan bevaras och utvecklas för att bli attraktiv och långsiktigt hållbar. När framtidsbilden eller målbilden är formulerad kan möjliga alternativa vägar från nuläget skisseras. En samlad strategi baserad på principer kan sedan visa vägen i alla de beslut som behöver fattas på vägen till framtidens stadskärna. Nästa steg kan vara att identifiera de åtgärder som är viktiga för att förverkliga målbilden. Med en prioritering av åtgärderna som grund kan en handlingsplan eller strategi för genomförande formuleras. Om detta följs upp med en analys av vilka styrmedel som står till förfogande för att underlätta genomförandet har kommunen en robust planering för att nå målen och möta framtiden. På motstående sida har vi skissat en strategi i fyra steg. Både den trafiksystemlösning vi redovisat tidigare och de förslag vi redovisat för att utveckla stadskärnans rum har brutits upp i delar och prioriterats in i strategin. Från stora projekt till att gräva där det är mjukast Stora projekt har ofta en stor symbolisk betydelse. Kanske många gånger för stor. För vad händer om vi lägger allt fokus på det stora projektet och det sedan inte blir av? Att gräva där det är mjukast kan framstå som en banal princip. Men vill vi åstadkomma förändring är det en viktig tanke för att hjälpa oss att fokusera på rätt saker. Gehl Architects diskuterar i sin rapport (2013) verktyget roadmap med perspektiven mjukvara respektive hårdvara liksom tidsperspektivet nu-snart-senare Detta är samma andas barn. Vilka åtgärder kan vi genomföra för Skellefteås stadskärna som varken kräver några nya formella planer eller inblandning av stora intressenter eller myndigheter? Och vilka åtgärder kräver bara att kommunen ändrar sina policys för sitt agerande i vissa frågor? Kan det inte vara ide att börja med dessa? Skissen till strategi visar hur principen att gräva där det är mjukast skulle kunna tillämpas. Från tunga utredningar till att lära av varje steg Stora tunga utredningar kan också ta så mycket energi och kraft att vi tappar fokus på det näraliggande och konkreta. Om vi inte orkar med verkligheten idag kan vi då ändå vara säkra på att den stora utredningen leder oss dit vi vill? Ett alternativt angreppssätt är att utifrån en uppsättning indikatorer jobba systematiskt med uppföljning av att de konkreta förändringar vi gör idag leder mot målbilden. På många håll i Sverige pågår arbete med att utveckla modeller för att följa upp förändringar i den komplexa väv som staden är. Här finns mycket att lära. Ett exempel är att antalet människor som vistas i eller rör sig genom ett stadsrum är en god indikator både på hur attraktivt stadsrummet är och på den potentiella omsättningen i näraliggande service och handel. Att regelbundet över tid räkna antalet människor som vistas i eller rör sig genom ett stadsrum kan därför ge värdefull information om hur verkningsfulla de åtgärder är som genomförs för att nå en målbild. Att testa idéer i full skala som underlag för en dialog baserad på verkliga upplevelser lyfts av Gehl Architects fram som en viktig komponent i en lärande process. Stolta stad Vilsamma, ekosystemtjänstrika och Ett effektivt, spännande och arkitektoniskt utmanande resecentrum mot framtidens stadskärna. Det är en resa väl värd att Skellefteå kommun har startat den spännande resan sammahängande gröna stråk. Trivsamma, upplevelserika och som port mot omvärlden. göra. vackra stadsrum. Fortsätt resan. Var stolt över stadskärnan. Coacha den! Ta vara på stadskärnan! Ett effektivt, spännande och arkitektoniskt utmanande resecentrum 18 TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ PARALLELLT UPPDRAG ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW som port mot omvärlden.

19 SKISS TILL STRATEGI FÖR ATT FÖRVERKLIGA MÅLBILDEN Kort sikt (<4 år) - små och medelstora åtgärder Medellång sikt (4-8 år) medelstora åtgärder Medellång sikt (4-8 år) stora åtgärder Lång sikt (>8 år) större åtgärder Mjuka och temporära åtgärder. Till exempel: - Utveckla vintersim-eventet och komplettera med snöskulpturfestival. - Mer uteserveringar året om. - Vinterfilmfestival med utomhusbio på torget med uppvärmda sittplatser. - Utveckla lekmöjligheterna på torget. - Höj nivån på snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägarna. Förädla Nygatan för att förstärka gatans funktion som gågata och som huvudstråk för gångtrafik i öst-västlig riktning. Bygg om Nygatans korsning med Viktoriagatan. Bygg om Trädgårdsgatan för att förstärka gatans funktion som huvudstråk för gång- och cykeltrafik i nord-sydlig riktning. Bygg kopplingen över Kanalgatan i Trädgårdsgatans förlängning. Intensifiera förädlingen av bottenvåningarna så att dessa aktivt gynnar stadslivet längs huvudstråken. Omvandla smågator till kvalitativa stadsgator genom att minska antalet gatuparkeringar och successivt föra över ytorna till angöring, fotgängare och cyklister. Hitta morötter så att parkeringshusen lockar ännu mera. Utveckla och förädla torgets funktion och förnya torgets gestaltning. Bygg Kulturhuset och ett nytt men tillfälligt busstorg. Bygg om Kanalgatan vid korsningen med Viktoria gatan samt själva korsningen för att få en fungerande signalsamordning och en bättre framkomlighet på sträckan. Omvandla Stationsgatan till en högkvalitativ stadsgata med huvudgatufunktion. Utveckla och förtäta kvarteren norr om Kanalgatan närmast Torget. Vidga området där smågator omvandlas. Öppna Lasarettsgatan mellan Kanalgatan och Nygatan. Omvandla resterande delar av Kanalgatan till ett stadsrum av hög kvalitet. Fortsätta att komplettera och förtäta bebyggelsen längs huvudstråken - framför allt med bostäder men även kommersiella lokaler. Komplettera trafikplatsen mellan E4 och väg 95 med norrgående ramper. Justera Viktoriagatans sektion genom att omdisponera trottoarerna (byta plats på plattor och asfalt). Det innebär bibehållen kapacitet men bättre fördelning av ytor. Fortsätta att utveckla och omvandla kvarteren mellan Kanalgatan och Södra Järnvägsgatan. Omvandla Strandgatan till en högkvalitativ stadsgata. Fortsätt att vidga området där smågator omvandlas. En sociodukt över älven en ny bro i Parkbrons nuvarande läge. Varmbadhus mitt i älven med entré via den nya Parkbron. Norrbottniabanan inklusive nytt resecentrum direkt norr om Kulturhuset. Utveckla och omvandla kvarteren närmast järnvägen. Omvandla Södra Järnvägsgatan till en högkvalitativ stadsgata. Ny E4. Omvandla Viktoriagatan till en högkvalitativ huvudgata. ITERIO, FUNKIA & BELATCHEW PARALLELLT UPPDRAG TRAFIKSYSTEMLÖSNING FÖR CENTRALA SKELLEFTEÅ 19

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén. Trelleborg 2012-05-28 Trelleborgs nya gaturum i befintliga gatustråk Citysamverkans övergripande syfte och målsättning: Är att medverka till att göra stadskärnan mer attraktiv och på olika sätt främja

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

Smarta resor och transporter

Smarta resor och transporter Smarta resor och transporter Läs mer... om blandning av olika funktioner i program D. Vi behöver smarta resor och transporter för ett hållbart samhälle. I Luleå ska vi ha bra förutsättningar för invånare

Läs mer

TRAFIKUTREDNING KRISTIANSTADSLÄNKEN GENOM CENTRUM

TRAFIKUTREDNING KRISTIANSTADSLÄNKEN GENOM CENTRUM TRAFIKUTREDNING KRISTIANSTADSLÄNKEN GENOM CENTRUM Version 1.0 Malmö 2010-06-17 Sweco Infrastructure AB Trafikutredning Kristianstadslänken genom centrum 1 (17) Dokumentinformation Titel: Trafikutredning

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse.

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse. INDUSTRIBYN INDUSTRIBYN Publika event/ och sportanläggningar Fortsatt utveckling av centrumfunktion Befintlig kultur och fritid Befintliga offentliga byggnader Befintliga offentliga byggnader Befintlig kultur

Läs mer

Trädgårdsstaden i Bro, Upplands-Bro kommun

Trädgårdsstaden i Bro, Upplands-Bro kommun Trädgårdsstaden i Bro, Upplands-Bro kommun Underlag för detaljplan PM Trafik Stockholm Beställare: Riksbyggen Structor Mark Stockholm AB Uppdragsnummer: 3135 Uppdragsansvarig: Patrik Lundqvist Structor

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN 080529 Spatiala analyser & strategisk design Beställare: Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Konsult: Spacescape AB Uppdragsansvarig: Alexander

Läs mer

Satsa på cykeln i Norrtälje

Satsa på cykeln i Norrtälje Satsa på cykeln i Norrtälje Program för hur Norrtäljecentern vill satsa på cykeln C Man kan även cykla på vintern om det finns bra snöröjda och grusade cykelvägar Cykelleder genom staden Cykelfil Bergsgatan

Läs mer

Flödesanalys Handenområdet UTKAST

Flödesanalys Handenområdet UTKAST Flödesanalys Handenområdet UTKAST Titel: Flödesanalys Handenområdet Datum: Februari 2013 Beställare: Karin Norlander, Haninge kommun Konsulter: Sverker Hanson, Jenny Carlsson, Louise Westin, Sweco Underkonsulter:

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision

Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision Urbana analyser & strategisk design 2005-12-06 2 Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys Innehåll INLEDNING 7 Uppdraget Medverkande

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING RAPPORT KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING 2015-05-08 Uppdrag 262340, Kv Gäddan Titel på rapport: Kv Gäddan i Perstorp Trafiktutredning Status: Slutrapport Datum: 2015-05-08 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B Faktakällor: Stockholm stads information på www.stockholm.se/slussen för plan A och plan B s information på www.slussenplanb.nu från november 2014. Riksintresse

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Nya Fristadstorget - ditt torg! Ditt torg Eskilstuna utvecklas! Det nya Fristadstorget

Läs mer

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen Cykelparkeringar Ja, tack! Många cyklar i Västerås. Det är bra för miljön, för hälsan

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor

Läs mer

lilla torg! kävlinge centrum

lilla torg! kävlinge centrum lilla torg! kävlinge centrum utredning & skissförslag. Detta är ett skissförslag som, baserat på analyser av Kävlinge tätort, har avseende att beskriva om, varför & hur torget i Kävlinge centrum kan omformas

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm.

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm. Kross Gräs Växter i tråg på stödmur. E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Klätterväxter på bullerskärm.

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 35 76 tsb@landskrona.se www.landskrona.se

Läs mer

RegionCity Workshop 2

RegionCity Workshop 2 RegionCity Workshop 2 Förslag från Kanozi Arkitekter, februari 2013 Gatan och stationens skikt Stadskvalité/Källare Sammanfattande feedback och instruktion framåt från Jernhusen och intressenter Fokusera

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

STADENS NATUR. 2011.11.11 Parallellt uppdrag om Kvarteret Valand, Kungsbacka Etapp 2. Norra entréplatsen Utsnitt 1. Vid Valand 4 Utsnitt 2

STADENS NATUR. 2011.11.11 Parallellt uppdrag om Kvarteret Valand, Kungsbacka Etapp 2. Norra entréplatsen Utsnitt 1. Vid Valand 4 Utsnitt 2 Borgmästaregatan Norra entréplatsen Utsnitt 1 med infälld träsits PLANUTSNITT 1 - NORRA PLATSEN bredkronigt träd i rundel av blommande marktäckare uteservering lekskulpturer med infälld träsits skärm och

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

OSKARSHAMN - KV. LAXEN GESTALTNINGSPROGRAM

OSKARSHAMN - KV. LAXEN GESTALTNINGSPROGRAM ADEPT OSKARSHAMN - KV. LAXEN GESTALTNINGSPROGRAM 20140620 INNEHÅLL DEL 1: STRUKTUR Nuvarande situation Kvarter Användning Skuggdiagram DEL 2: OFFENTLIGA RUM Offentliga rum Gaturum Grannskapsplatser Bohmans

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle!

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle! Samhällsbyggnad Gävle Uteserveringar i Gävle Så här ansöker du om tillstånd för uteservering på allmän platsmark Uteserveringar Idag är uteserveringar en given del av sommarstaden Gävle. Folklivet på våra

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306 DETALJPLA 5306 kv CEMETE 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM KVALITETSPROGRAMMETS SYFTE OCH UPPLÄGG Kvalitetsprogrammet är framtaget som en del i detaljplanearbetet för fastigheterna Cementen 4

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

ETT TILLÅTANDE UTERUM JÄRNMALMSGATAN, RINGÖN Förslag av Stella Svanberg, Fastighetskontoret 2014

ETT TILLÅTANDE UTERUM JÄRNMALMSGATAN, RINGÖN Förslag av Stella Svanberg, Fastighetskontoret 2014 ETT TILLÅTANDE UTERUM JÄRNMALMSGATAN, RINGÖN Förslag av Stella Svanberg, Fastighetskontoret 2014 KOPPLINGAR FRAMTIDA STRÅK OCH TILLFÄLLIGA AKTIVITETER IDAG IDAG OCH IMORGON + TEMPORÄRA AKTIVITETER FLERTAL

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG

KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG Organisation Projektledare: Jeanette Laestander, Luleå kommun, Tekniska kontoret Konsult gestaltning: Eva Wenngren, Linnea Örtenvik, Anneli Jonsson, Ramböll Konsult ljusdesign:

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Omvandling Västra Centrum Jönköping DEN GODA STADEN

Omvandling Västra Centrum Jönköping DEN GODA STADEN Omvandling Västra Centrum Jönköping DEN GODA STADEN Hur bygger man den goda staden? Foto: Stadsbyggnadskontoret Hur bygger man den goda staden? Kan man planera fram puls, mångfald, trivsel och trygghet?

Läs mer

Program, Fördjupning av översiktsplan för stadsdelen Centrala stan

Program, Fördjupning av översiktsplan för stadsdelen Centrala stan Antagandehandling 2011-12-21 Program, Fördjupning av översiktsplan för stadsdelen Centrala stan Inom Skellefteå kommun Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Innehållsförteckning INLEDNING...2 BAKGRUND...2

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

Nya moderna kontor mitt i Linköping

Nya moderna kontor mitt i Linköping Nya moderna kontor mitt i Linköping Kvarteret Braxen vid Storgatan, Ågatan och Repslagaregatan i Linköping LBE-0584-bofakta-Braxen.indd 1 2013-11-14 14.07 Stadskärnan förvandlas och knyter an till nya

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Unga tankar om framtidens resor

Unga tankar om framtidens resor 2011-03-24 Unga tankar om framtidens resor Specialutgåva kring gångtrafik! Idéer och illustrationer: Elever vid Thorildsplans gymnasium Stefan Myhrberg, Fariba Daryani Stockholms stad, Trafikkontoret Så

Läs mer

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm YIMBY Yes in my Backyard. 2009-11-04 Diarienummer: 2007-36100 2009:22 Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm - Inledning Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet.

Läs mer

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik februari 2014 In ledn in g Moderaterna har en vision som handlar om att utveckla

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

Södra Förstadsgatan försök med bilfri del

Södra Förstadsgatan försök med bilfri del Södra Förstadsgatan försök med bilfri del Gatukontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-05-18 2.0 André Kingstedt Gatukontoret Planeringsenhet A Innehållsförteckning Södra Förstadsgatan

Läs mer

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010 Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram April 2010 Kv. Tappström 3:1, Ekerö Gestaltningsprogram FÖRHANDSKOPIA Inledning Inledning Ekerö kommun har under vintern 2009-10 fastställt

Läs mer

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET Med en Space syntax-analys beräknas den rumsliga

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014

Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014 Teckenförklaring Utredning pågår Ska åtgärdas et åtgärdat Struket, ska ej åtgärdas Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014 Slinga A, medsols Ledare Karolina Oxfall (Vit markering på kartan). 1 Kungsbron

Läs mer

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling Motala stad ska erbjuda invånarna attraktiva och hälsosamma boendemiljöer, hög tillgänglighet till stränder och naturområden och ett levande centrum.

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer