Bygg- och fastighetssektorn i Dalarna - loket som drar eller vagnen som följer?

Transkript

1 Dokumentation från byggdialogens rådslag 22 november 2011 Bygg- och fastighetssektorn i Dalarna - loket som drar eller vagnen som följer? Ur inbjudan: Välkommen till en eftermiddag med fokus på hur vi gemensamt kan vidareutveckla bygg- och fastighetssektorn i Dalarna. Inbjudan vänder sig till dig som på olika sätt deltagit i Byggdialog Dalarnas arbete, men också till dig som intresserar dig för sektorns utveckling. Vi träffas på Egnellska huset i Falun, ett bygge som väl speglar hur utveckling kan bedrivas, hur inblandade aktörer lär av varandra och hur resultatet ligger lite före. Klarar ditt företag eller organisation nya, tuffare energimål? Kan vi bygga bättre och billigare? Är fukt ett historiskt problem? Bygger vi numera hållbart eller fortsätter vi i invanda mönster? Det är frågor vi vill diskutera med dig för att vi på bästa sätt ska nå de mål vi ställt upp i länet. Tillsammans kan vi visa upp goda resultat i det arbete som lagts ned inom Byggdialog Dalarna. En av framgångsfaktorerna är otvetydigt samverkan. Nu är det dags att reflektera och befästa det vi uppnått och utifrån våra erfarenheter finna former för ytterligare breddningar och fördjupningar. Det är bättre att ligga lite före än lite efter! Miljömålen har spelat stor roll i Byggdialogens arbete. Dessa ska nu revideras och Länsstyrelsen söker därför dialog med bygg- och fastighetssektorn i länet. Vi behöver lägga oss i hur de nya miljömålen och formuleras och genomförs! Du som är med i Byggdialog Dalarna är viktig i arbetet för en sektor i framkant. Det är du som har kunskap och ser vilka utmaningar och möjligheter som finns. Som vanligt lovar Byggdialogen dig en synnerligen intressant eftermiddag! Dokumentation av rådslaget Rådslaget inleddes med visning av Egnellska huset, ett av Sveriges mest energieffektiva kontorsbyggnader. Inledning: Vilka resultat kan vi visa upp? Hur ska fortsatt dialog ske? Vilka områden är viktiga inför framtiden? Länsarkitekt Lars Ingelström inledde: Ska bygg- och fastighetssektorn vara loket som drar (utvecklingen framåt) eller vagnen som följer efter? Byggdialog Dalarna, den sektorssamverkan vi har i Dalarna, har haft utgångspunkten att sektorn ska vara loket! Byggdialog Dalarna har pågått sen 2005, då de första avsiktsförklaringarna tecknades mellan landshövdingen och sektors företag och organisationer. Byggdialogen har sen dess haft Länsstyrelsen som huvudman och varit finansierad av EU och statliga medel via 1

2 Länsstyrelsen. Därtill och av minst lika stor betydelse har alla medverkande bidragit med sin tid. Byggdialogen behöver nu finna nya former för sin fortsättning och här har vi ett gemensamt ansvar att hitta en lösning. Landshövdingen tycker att Byggdialog Dalarna varit viktig och vi ska även tala med henne om hur denna samverkan kan fortsätta. Lars framförde att han är imponerad av byggdialogen. Den samverkan och den sammanhållning som finns i sektorn i Dalarna finns inte i andra län. Detta är positivt och något bör vi ta vara på och värna. Sektorns aktörer behöver satsa lite mer i den fortsatta byggdialogen. Men samtidigt ska betonas att byggdialogen ger stöd för Länsstyrelsens egna uppdrag, vilket motiverar vår medverkan. Många ska ha nytta av de resultat denna samverkan ger. I uppdraget med Färdplan 2050, den nationella strategin som syftar till nollutsläpp av växthusgaser, ska Länsstyrelsen redovisa styrmedelsbehov för hållbart bostadsbyggande. Här behöver vi er hjälp. Byggdialogens samordnare Åke Persson presenterades därefter vad dialogen åstadkommit sedan Det är 55 parter som har tecknat överenskommelsen med landshövdingen, men många fler har deltagit i dialogens aktiviteter. Här sammanfattas bilderna Åke visade: Byggdialogens syfte: Att skapa en process som gör att byggande och förvaltning av byggnadsverk i Dalarna sker med: ökad kvalitet, effektivitet och lägre kostnader baserat på ett hållbart byggande. Medverkande: 55 företag/institutioner är kärntrupp, 130 deltar, 80 % är privata. Arbetsgrupper där samverkan har skett och där metoder/verktyg, goda exempel m.m. tagits fram: Planering: Energi i planeringen; Planeringsprocesser för en God Bebyggd Miljö; Underlag för hållbar utveckling; Program för hållbart byggande i Dalarna. Bygg: Vattensäkert byggande; Klimatskyddat byggande; Materialval; God innemiljö luftbehandling; Upphandling/utvärdering; LCC-kalkyler; Kvalitetssäkring; Säker grundläggning; Passivhus energisnåla hus (bl.a. Egnellska huset, NNE-strategi och forskning genom EMC) Förvaltning: Miljöklassning av fastigheter; Energiligan; Incitament för hyresgästen. Kompetensförsörjning: Seminarier/utbildningar : 33 tillfällen under 49 dagar, personer, 134 företag, 70 Institutioner/organisationer, medverkat i närmare 20 externa seminarier. Workshops/studiebesök: Den goda planeringsprocessen; Säker vatteninstallation; Incitament för hyresgäster; Studiebesök Göteborg; Studiebesök O - huset Linköping etc. En av utgångspunkterna för byggdialogen är att omsätta miljömålen. Nu ska Dalarna miljömål revideras och rådslaget var även ett led i dialogen kring detta. Länsstyrelsens miljömålssamordnare Magnus Eriksson berättade vad miljömålen nationellt och regionalt innebär för sektorn. Han inledde med att säga att Byggdialog Dalarna varit mycket positivt för länets miljömåls- och energiarbetet. Här sammanfattas bilderna han visade: Nationellt: Miljömålen i halvtid, de tillkom 1999, förutsättningarna för att nå dem ska finnas Syftar till ett effektivare miljöarbete. Många myndigheter är ansvariga i miljömålssystemet, länsstyrelsen regionalt. Ett gemensamt ansvar i samhället om de ska kunna nås. Nytt generationsmål. De 16 miljökvalitetsmålen kvarstår, men större tonvikt på dess preciseringar nya Delmål ersätts av etappmål de första kommer Dalarnas miljömål revideras 2011/2012. Innebär vid behov anpassningar av nya nationella miljömål och ett nytt regionalt åtgärdsprogram. Utgör miljödimensionen i Dalarnas utvecklingsprogram. Tas fram i samråd: sektorsdialoger med 12 sektorer, dialog 2

3 med Region Dalarna, kommuner m.fl. Dalarnas miljömål 3.0 fastställs vid årsskiftet 2012/2013. Byggdialog Dalarna samrådspart för bygg- & fastighetssektorn. Energi- och klimatfrågan en viktig del i miljöarbetet. Dalarna samverkar inom EnergiIntelligent Dalarna. Aktuella uppdrag: Remiss Dalarnas energi- och klimatstrategi. Färdplan 2050 nollutsläpp av växthusgaser Vilka hinder finns det? Finns det behov av ytterligare styrmedel. Dalarna pilotlän för grön utveckling Klimatanpassning ny strategi. Sektorns miljöutmaningar (förslagen till temaområden för fortsatt samverkan): Områden som direkt har bäring på miljömålen är energieffektivisering, materialval/ resursanvändning, innemiljö och hållbar samhällsplanering Energieffektivisering Svenska mål (utifrån EU): Färdplan 2050 minska växthusgasutsläppen med 80-95%. Till % energieffektivare, 40% mindre växthusgasutsläpp, 50% förnybar energi. Bostäder och service (Dalarnas klimat- och energistrategi): Står för uppåt 30% av Dalarnas energianvändning. Nybyggnationen endast 10% av totala beståndet 2050 => inget problem alls p.g.a. av NNE-direktivet och mycket låg nybyggnadstakt. För att uppnå miljömålet om 50 % effektivisering till 2050 => Effektivisering av existerande byggnader mycket viktigt. Renoveringstakten behöver öka från 1,5% per år till 3% per år minst 50% energieffektivisering vid renovering. Småhus står för mer än 50% av energianvändningen i byggnaderna. Materialval/resursanvändning Ex. förslag på etappmål/preciseringar: Bevarande av naturgrusavlagringar: Naturgrus nyttjas endast där det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att använda ersättningsmaterial. Teknik finns och utvecklas för att använda ersättningsmaterial i betongframställning Användande av naturgrus bör minska i Dalarnas län. Ny regional materialhushållningsplan under utarbetande. Byggnads- och rivningsavfall: Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 % år Ny nationell avfallsplan på gång med flera åtgärder för sektorn, regional/lokal avfallsplanering pågår också nu. Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört: Redan befintliga material och varor som innehåller särskilt farliga ämnen hanteras under varornas hela livscykel inklusive avfalls- och återvinningsledet på ett sätt som innebär att människor och miljö inte exponeras. Viktigt för sektorn: Materialdatabaser, upphandling Innemiljö Hälsa och säkerhet (förslag precisering): Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Byggnader och deras egenskaper påverkar inte hälsan negativt (ventilation, radonhalt, bullerskydd och fukt). Hållbar samhällsplanering Förslag preciseringar: Hållbar bebyggelsestruktur: utvecklas både vid nylokalisering och vid användning samtidigt som byggnader utformas hållbart. Alla kommuner har en aktuell översiktsplan som innehåller strategier för en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur. På den regionala nivån finns kunskapsunderlag för detta. Alla kommuner har en aktuell inventering av bostadsbeståndet och upprustningsbehovet samt en strategi för hur upprustningarna ska komma till stånd. Hållbar samhällsplanering: Städer och tätorter och sambandet mellan tätorter och landsbygd planeras utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Kulturvärden och naturvärden måste också beaktas i samhällsplaneringen. Det finns synergier mellan att främja hälsa och god samhällsplanering. I miljömålsrevideringen är en ambition att lyfta fram synergier mellan miljömål och folkhälsa. Johan Hallberg, Landstinget Dalarna, har här utvecklat en metod (sju landmärken). 3

4 Vilka åtgärder kan sektorn genomföra tillsammans framöver? Vilka mål ska sättas upp regionalt?.för att bidra till miljö-, energi- och klimatmål och samtidigt sektorns kvalitet, tillväxt och utveckling. Byggdialog Dalarnas ordförande Martin Bergdahl gick igenom sektorns utmaningar och de preliminära förslag till fortsatta temaområden för samverkan som tagits fram inför rådslaget och som skulle utvecklas under rådslagets diskussioner. Områden har sin bäring på regionens miljömål och branschens övriga utmaningar. Se bilaga för diskussionsunderlaget i sin helhet. Temaområden Sektorns aktörer, privata och offentliga Högskolan/Akademin Planprocess Byggprocess Förvaltning Energieffektivisering x x x x Materialval/ x x x x resursanvändning Innemiljö x x x Hållbar x x x samhällsplanering Kvalitetssäkring i x x x byggprojekt/ Mätning, verifiering, resultat ICT i byggandet x x x Trähusbyggande x x x x Bostadsbyggande x x Innovation och kluster x x Kompetensförsörjning x x x Gruppdiskussioner och gemensam redovisning Är miljömålen rätt utmaning för sektorn? Hur ser Byggdialogen ut i ny tappning? Är det dags för branschen att ta över? Diskussionsfrågor 1. Utmaningarna för Dalarna. Är de angivna utvecklingsområdena ovan relevanta som sektorns utmaningar i länet? Behöver dessa kompletteras? Speglar det angivna syftet spelplanen för insatser? 2. Vilka mål, miljömål och andra mål, bör sättas upp för Dalarna (på kortare sikt och 2020-)? 3. Hur kan Byggdialog Dalarna bäst samverka för att konkretisera de insatser som blir nödvändiga för att uppnå målen och bidra till länets hållbara utveckling och tillväxt? Grupp 1 sammanfattandes av Hans Grandin: Gruppen hade satt plus och minus på temaområdena för att sortera betydelsen. För alla temaområden hade ett eller flera plus valts, förutom trähusbyggande, där ett svagt minus valts, men detta område ses dock som av betydelse för koldioxidmålet. Kompetensförsörjning ses som det viktigaste området. Utbildningens roll är central del. I energieffektivisering bör även rivning fokuseras. Kvalitetssäkring och ITC skulle kunna vara samma temaområde. 4

5 I temaområdet materialval är viktiga insatser att utbilda medarbetare och få in leverantörerna. Koldioxidanalys bör också ingå vid materialval. I temaområdet innemiljö är viktiga insatser att utveckla mätmetoder och att inbegripa skolmiljöer. Akustik är också en fråga. ICT hänger även ihop med detta område. För bostadsbyggandet gäller det att påskynda takten. Kanske behöver också rivningar av byggnader öka. Innovation och kluster är mer en fråga om hur än vad. Gruppen ser fortsatt behov av samverkan inom varje utpekat temaområde. Alla berörs. Det är viktigt att hitta former och mandat för att jobba vidare tillsammans. Förutom sektorns aktörer är det viktigt att få bra samverkan med Länsstyrelsen och Region Dalarna. Grupp 2 sammanfattandes av Ingrid Forssell: Gruppen bedömer alla föreslagna temaområden som viktiga, några lite mindre. Inom området energieffektivisering är det viktigt med ännu mer fokus på småhus och befintlig bebyggelse samt privata fastighetsägare. Inom området materialval är det viktigt med fokus på ökad användning av materialdatabaser. Här skulle byggdialogen kunna se över kostnader för gemensamt nyttjade (gemensamma avtal). Området innemiljö tyckte gruppen hör hemma inom andra temaområden, bl.a. kvalitetssäkring, hållbar samhällsplanering. Området bör dock kompletteras med säkerhet pch elektromagnetiska fält. Inom hållbar samhällsplanering är robust och klimatsmart byggande viktiga frågor. Kvalitetssäkring är en metod för att nå övriga temaområdens mål. ICT är viktigt att arbeta med. Projekt för trähusbyggande har vi redan och det bör fortsätta. Även bostadsbyggande hänger ihop med flera av de andra områdena. Här är också ombyggnad viktigt. Dagens höga byggkostnader behöver utmanas. Det är viktigt att blanda olika typer av bostäder och upplåtelseformer. Hur får vi med alla SABO-företag i Skåneinitiativet? Individuell mätning och debitering skulle behövas. Innovation och kluster också viktigt område. Gruppen ser behov av fortsatt samverkan. Det är viktigt med nätverk med fokus på erfarenhetsutbyte, kompetenshöjning samts studiebesök/studieresor. En relation till Region Dalarna behöver också utvecklas. Hur skulle byggdialogen klara sig utom Åke Persson och Länsstyrelsen? Småhusaktörer och byggmaterialleverantörer borde komma med i byggdialogen. Frågan om eventuell medlemsavgift för medverkan i byggdialogen. Här visste inte gruppen hur de skulle ställa sig. Hur mycket får det kosta? Grupp 3 sammanfattandes av Barbro Sterner: Inom energieffektivisering är det viktigt att hitta gemensamma metoder för mätning och att sätta mål. Kan vara något för högskolan. Viktigt att klara ut var olika mål kommer ifrån. Det mesta är redan byggt som står Allt som byggs nu ska vara nollutsläpp. 5

6 Inom området materialval är en vikig insats att använda materialdatabaserna. De kan de köpas in gemensamt i ramavtal för Dalarna. Miniminivåer hos beställarna också viktigt att få till. Idag ställer olika kommuner olika krav. Processa en gemensam Dalastrategi med gemensamma miljö- och kvalitetskriterier. Hur får man privata aktörer att miljöklassa hus/följa en minimistrategi? Industrin som tillverkar prefab, vad gör de för miljömålen? Innemiljö, idag finns ibland mer teknik än vad man kan sköta. Former behöver utvecklas för att få med driftspersonal i hela processen. Ingår i LCC-tänket. I Egnellska har driftpersonalet varit med i hela processen. Viktigt att ta del av deras erfarenhet. Och hur beter sig sedan hyresgästen i huset? Inom samhällsplaneringen är viktigt med klimatanpassningsarbete och passivhus. Hur fungerar energieffektiva hus vid extrema väder (regn, värmeböljor)? Den sociala processen vid ny- och ombyggnad behöver tas tillvara i större utsträckning. Kvalitetssäkring falerar ofta. Projekteringstiden blir längre på grund av överklaganden och liknande, men bygget ska ändå vara klart den fastställda tiden. Risken är då stor för att kvaliteten falerar, svårt att hinna med dokumentation m.m. Här gäller det att återupprätta god hållbar planering, vilket är en grund för kvalitet. ICT, i kommunerna måste IT-avdelningarna vara med i arbetet. När man inte greppar det blir det mer ett ok än en tillgång. Trähus, hur många trähusstrategier ska vi ha i länet? Var är entreprenörerna? Produktutveckling? Vad kan branschen få fram? För bostadsbyggandet måste renovering skyndas på, men problem att få ihop ekonomin. Innovation och kluster, här finns mycket man kan göra trots att det är lite svårt då marknadsintressen finns att ta hänsyn till. Hur ta tillvara referenser för att inte behöva räkna på samma sak flera gånger? Dela med sig? Kompetensförsörjning är viktigt. Samverkan viktigt, för utbildning, rekrytering och nyttjade av högskolan. Vi finns trots allt på samma marknad. Grupp 4 sammanfattandes av Thomas Löfgren: Nationella styrmedel skulle behöva ändras. Exempelvis dagens blandning av fasta och rörliga elpriser ganar inte energibesparingar, det borde styras upp. Bland områdena saknar gruppen anläggning, framför allt på grund av naturresurser. Det är också viktigt att utveckla samverkansformer i byggprojekt, inklusive kravställande/upphandling. Bra att tydliggöra vilka mål som ska gälla för sektorn. Och att tydliggöra vad som är EUmål, nationella mål och regionala mål. Energieffektivisering. Målen är bra och offensiva. Fokus på goda exempel är viktigt. Samverkan och komma framåt i framför allt ombyggnadsprojekt är särskilt viktigt. Materialval/resursanvändning. Använd materialdatabaser. Koppling till olika förvaltningsverktyg behövs för att utveckla ICT. Utveckla avfall till resurser som går att använda till något annat. Ett mål kan vara att få grepp om resursanvändningen i sektorn. Samhällsplanering. Goda exempel behövs. Hur ser processen ut för att komma dit? Kvalöitetssäkrat hållbart byggande. Noll fel är ett väldigt tufft mål. Ett verktyg ska inte pekas ut, stryk IQ Byggprocessmätning. Det finns behov av samverkan. 6

7 Grupp 5 sammanfattandes av Hans Edward: Ombyggnader borde vara ett eget temaområde. Hur länge ska ett hus hålla? Hur flexibelt sett till användning bör ett hus vara? Det finns en konflikt mellan q-märkning och ombyggnadsbehov. Träbyggande. Ta ett steg till. Utveckla trähus ur ljud- och brandsynpunkt. Trähus ska alltid finnas som alternativ, bör vara krav från myndigheter. Energieffektivisering. Svårighet med ombyggnation, på grund av stora kostnader. Förbättra/angrip produktionskällorna för energi. Hus med bättre täthet behövs. Utmaningar inom energiområdet: Komma åt primärenergin, bygga ut fjärrvärme kontra byggande mot nollenergi talar emot varandra. Nya ledningsnät för att ta om hand vindkraft vem betalar och dimensionerar nätet? Torrt byggande viktigt. Samla redan uppbyggs kunskap. Förmedla den. Fortsätt med utbildningarna. Byggdialogen är ett väldigt bra forum. Varför ändra något som fungerar? Fortsätt med dialogen tillsammans med länsstyrelsen. Alternativet kan vara att starta bolag eller förening. Få med leverantörer och mindre byggare. Grupp 6 sammanfattandes av Vesa Panula och Thomas Samuelsson: Temaområdena är okey, fokus på befintliga beståndet särskilt viktigt. Mätbarhet, erfarenhetsåterföring och systematisering är centralt. Inom byggsektorn är sådant outvecklat eftersom sektorn är projektorienterad. Inom andra sektorer (t.ex. processindustrin) är städig förbättring självklart förhållningssätt. Inom byggsektorn saknas ofta system för städig förbättring. Med systatiskt arbete kan kostnader sjunka många procent. Kompetens är också centralt, bl.a. hos beställare och upphandlare, men även förvaltare. Vi måste jobba mer med existerande byggnader, renovering m.m. Beställaren är den viktigaste aktörer! Byggdialog Dalarna har varit bra och bör fortsätta! Gruppen osäker på hur det ska organiseras. Viktigt att företagens ledningar bryr sig om och medverkar i samverkan. Grupp 7 sammanfattandes av Anders Brodin: Håller med tidigare grupper, det mesta är sagt. Temaområdena är bra. Avfall både viktigt och mindre viktigt. Vi har kommit en bit på väg här. Alla övriga temaområden hänger ihop med ICT. Modellerna som finns nu är rena kaoset. I ByggInformationsModeller är I:et outveckat. Då ICT slagit igenom kommer vi se början till en helt ny byggbransch. LCC, här måste ställas krav på vilken information som ska in. För att driva byggdialogen vidare krävs en stark drivande samordnarkraft, en person som lever för detta. 7

8 Ekonomin kan också vara viktig för att finansiera denna samordnare och andra gemensamma delar. Om Länsstyrelsen inte fortsätter att finansiera detta helt själva, vad är olika parter beredda att lägga? Vad kostar nuvarande form? Om 200 företag och organisationer lägger kr var blir det 4 miljoner kronor. Det kanske räcker? Det är viktigt att visa vad byggdialogen åstadkommit för att motivera fortsatt finansiering av dialogen. I en sådan här sammanslutning kan man göra något tillsammans för att få till t.ex. ICT i byggandet. Byggdialog Dalarna 2012 Gemensam grund för utveckling Martin Bergdahl sammanfattande vad grupperna kommit fram till och gav en slutkläm: Imponerande, vilken tankekraft i sektorn dessa gruppdiskussioner har visat! Dalmasar är kända för att göra det man sagt svårt att säga att byggdialogen ska avvecklas efter detta! Detta ger oss råg i ryggen att få till en fortsatt byggdialog. Martin frågade de närvarande om de vill ha byggdialogen kvar? Alla räckte upp handen på denna fråga. Martin frågade om de närvarande är beredda att betala något för att ha byggdialogen kvar? En del räckte upp handen även på denna fråga, men närvarande kommenterade att detta i så fall måste förankras och det efterfrågades också ett bud om detta. Martin konstaterade att det finns många utomstående och offentliga finansiärer man måste ha koll på och att vi även ska se vilka som kan tänkas vara med och stödja. Så länge vi utreder hur nästa fas av byggdialogen ska finansieras och organiseras är ambitionen att hålla basen intakt. Bara att samlas i ett rum ger något för sektorn. Det skapar en annan kultur i projekten, ett annat umgängesklimat och en annan blick i förhandlingarna. Offentlighet och privata aktörer har funnit samverkan i byggdialogen. Nu är det viktigt att få med den tredje parten högskolan mer. Högskolan är viktig och bör nyttjas mer. Det behövs lärarkompetens och forskarkompetens. Tack vare byggdialogen finns nu en byggutbildning igen. Vi måste hålla kvar våra bästa krafter i dalarna och inte bara skicka iväg dem utanför länet. Nya byggdialogen har till uppgift att förena samhällsbyggnadssektorn. Alla måste få vara med. Former bör skapas som attraherar alla. Byggdialogen ska vara ett nav och en katalysator som skapar tillväxt och bidrar till miljömål och andra gemensamma samhällsmål. Kompetensutveckling, att träffas och goda exempel är viktigast. Att utveckla metoder och verktyg är också viktigt, men sekundärt. Vi tror vi behöver temaområden jämte själva navet för samverkan. De förslag till temaområden som presenterats verkar det finnas ett starkt stöd för. Kanske behöver de skäras lite annorlunda. Sekreterarresurser behövs för detta. Arvoderade resurspersoner behövs. Finns sådana i era organisationer? Vi kanske tidigare har förlitat oss för mycket på ideella resurser för denna del. Relationen mot Länsstyrelsen och Region Dalarna är viktig. De ska se sina mål ge avtryck i sektorn. De behöver oss för att omsätta målen. Vi får fråga dem hur deras relation ska vara med byggdialogen och träffa en överenskommelse. Det finns behov av samverkan, framför allt för att få en bredd i länet i sektorns kvalitets- och utvecklingsarbete. Samverkan/dialogen kan vara sektorns bollplank i miljömålsarbete och bostadsbyggande. DalCad kan länkas in i byggdialogen. Småhusgänget måste med. Åke Persson är den bästa kraften att hålla ihop byggdialogen. 8