Verksamhetsplan 2013 för ByggDialog Dalarna

Transkript

1 Bilaga B Verksamhetsplan 2013 för ByggDialog Dalarna Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta är inte minst nödvändigt för att förbättra länets samhällsbyggande och åstadkomma ett effektivt byggande och förvaltning baserad på innovationer och processer samt ge underlag för relevant forskning och kunskapsförsörjning av hög kvalitet. Denna samverkan har sin grund i den överenskommelse som finns mellan Länsstyrelsen, Region Dalarna och Högskolan Dalarna. Byggdialogen förväntas vara länets gemensamma och naturliga samtalspart och verktygslåda för genomförande av beslutade och överenskomna såväl regionala som nationella åtgärder och mål. Nätverket/föreningen används för dialog om nödvändig metodutveckling inom länets sektor, lika väl som för workshops och seminarier. Högskolans utveckling och möjlighet till kunskapsförsörjning är en avgörande faktor för företagens möjligheter till rekrytering och tillväxt inom regionen. Branschens ideella engagemang och delaktighet i denna samverkan är i hög grad beroende av Länsstyrelsens och regionens tydliga mandat och förtroende. Av denna anledning har tecknats överenskommelse med Landshövding, Region Dalarnas ordförande respektive och akademichefen vid institutionen för Industri och Samhälle, Högskolan Dalarna. Bilaga ByggDialog Dalarna som funnits som nätverk sedan 2005 övergår från 2013 till att vara en ideell förening. För dess verksamhet finns som bifogas, en verksamhetside` utvecklad och antagen. Denna Verksamhetsplan beskriver föreningens fokus under de närmaste åren. Övergripande gemensamma ambitioner Övergripande inriktning och gemensamma ambitioner inom viktiga temaområden har formats via dialog med sektorns aktörer. Som grund vid dessa dialoger har legat dels Dalarnas miljömål och klimat- och energistrategi för Dalarna av vikt för sektorn samt dels sektorns utmaningar avseende byggande med ökad kvalitet, effektivitet och till lägre kostnader baserat på ett hållbarhetsperspektiv. Strategin har förankrats med Byggdialog Dalarnas medlemmar och kan därför utgöra grund för fortsatt samverkan i byggdialogen. Strategin som sammanfattas i denna verksamhetsplan innefattar: Vision och mål för sektorn Temaområden och viktigare insatser inom varje tema Fortsatt samverkan i ByggDialog Dalarna organisation, genomförande, ansvar 1

2 Temaområden Inom Byggdialogens fortsättning diskuteras samverkan inom specificerade relevanta temaområden för hållbart byggande och förvaltning i länet. jfr VerksamhetsPM för Nya Byggdialogen rev jan Temaområden Branschens/sektorns aktörer, privata och offentliga Högskolan/Akademin Planprocess Byggprocess Förvaltning Bygg/Energi/Ekon Energieffektivisering x x x x Materialval/ x x x x resursanvändning Innemiljö x x x Hållbar samhällsplane- x x x ring Effektivt byggande Kvalitetssäkring i byggprojekt/ x x x Mätning, verifiering, resultat ICT i byggandet x x x x Trähusbyggande X X X X Bostadsbyggande X X Innovation och kluster X Kompetensförsörjning X Dessa områden har sin bäring på regionens miljömål/energi och klimatstrategi och branschens övriga utmaningar. X Till varje temaområde föreslås i fortsatt genomförande knytas en styrgrupp av engagerade resurspersoner inom i Byggdialogen medverkande organisationer. Avgörande är här att nå en bred uppslutning och förankring så att länet hänger ihop och sektorn samfällt deltar. Till respektive temaområde/styrgrupp knyts en kompetent arvoderad resurs med sakkunskap för researcharbete och samordning. Dessa resurspersoner kan vara från högskola, näringsliv eller länsstyrelse/kommun. För respektive temaområde anger styrgruppen delmål och redovisas i sin handlingsplan aktiviteter för att uppnå de övergripande målen. Exempel på detta kan vara metodutveckling, kompetensutveckling, samordnande policydokument, verktyg eller ide`förslag. Temagruppernas arbeten ska vara resultatinriktat och generera dokument eller verktyg för bred användning i länets bygg- och fastighetsföretag. Ansvaret för implementering i form av work-shops, seminarier, dokumentation mm ligger på temagrupperna/styrgrupperna. Gruppens finansiering löses av styrgruppen tillsammans med Byggdialogens styrelse. I flertalet temagrupper etableras samverkan med högskolan i avsikt att skapa varaktig kunskapsutveckling och kompetensförsörjning. Detta kan vara ovan angiven resursperson, examensarbete eller forskning. Nyetablerat Energi- och miljökompetenscentrum i Borlänge, EMC, är en möjlighet i detta. Nya utvecklingsområden etableras baserat på relevans och prövning i styrelse/föreningsmöte. Byggdialogen representerar i styrgruppen för Energiintelligent Dalarna samt i EMCs ledningsgrupp och högskolans Branschråd bygg- och fastighet. Byggdialogen är kontaktlänk mot sektorn för länsstyrelsens, regionens och högskolans regionala planering, relevansprövning och strategidiskussioner. Byggdialogens nätverk kan användas för remisser, utvecklingsprojekt och uppföljning x x x 2

3 Energieffektivisering Syftet är att uppfylla den nationella och regionala utmaningen om halvering av energianvändningen i länets byggda miljö till Detta gäller hela den bebyggda miljön inkl lokaler, flerbostadshus och småhus. Dalarnas egenart som pilotlän och den förhållandevis stora andelen småhus i bebyggelsen ska beaktas. 20 % reduktion av energianvändningen till % reduktion till % CO2 reduktion till 2050 Nybyggnader i NNE standard till 2019 för offentliga samt 2021 samtliga. En Dalastrategi för lågenergibyggande etableras. Samverkan sker via representanter från Planering/Bygg/och Förvaltningsprocess. Deltagande förutsätts från akademin via Högskolan och EMC. Aktivitet: I handlingsplanen ska också ingå genomförandet av etablerade projekt Mount EE samt uppdrag från Lågan/stem. Materialval/Resursanvändning Syftet är att avgifta länets byggande genom aktiv utfasning av farliga ämnen samt vid byggprojekt söka välja material som minimerar kemiska ämnen som kan bidra negativt på vår miljö och människors hälsa. Utfasning av särskilt farliga ämnen Val sker baserat på materialdatabaser LCC analys tillämpas vid upphandling och byggande Ökad återanvändning och materialåtervinning av byggnads- och rivningsavfall (nationellt etappmålsförslag 70 procent 2020) Utvecklade miljö- och kvalitetskriterier vid upphandling Samverkan sker via representanter från Planering/Bygg/Förvaltningsprocess. Deltagande bör ske från akademin inom Byggteknik/materialkunskap. Innemiljö Syftet är att åstadkomma miljösmart byggande inom länet genom att säkra innemiljön med hänsyn till komfort och hälsa. Komfortdeklaration vad gäller byggnadsrelaterad hälsa och miljöpåverkan 3

4 Nya byggnader utformas och uppförs så att de inte orsakar hälsoproblem och befintliga åtgärdar i rimlig takt (fukt, buller, ventilation, radon). Samverkan sker via representanter från Bygg/Förvaltningsprocess och Brukande. Deltagande sker från akademin via Byggteknik/ Högskolan Gävle och SP Borås. Hållbar samhällsutveckling Syftet är att verka för en hållbar utveckling av länets tätorter och bostadsområden. I samarbete med kommunerna, marknadens aktörer och andra parter underlätta och stimulera arbetet med att genom sektorsövergripande planering, höjda ambitionsnivåer och användande av ny teknik åstadkomma välfungerande och attraktiva miljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och minimerad klimatpåverkan. Etablera hållbar samhällsplanering inom länets kommuner avseende bebyggelse- och transportsystem, energihushållning, klimatanpassning, kulturhistoriska, estetiska och sociala värden, grön- och vattenområden Ett gott planeringsexempel per kommun före 2015, använda goda exempel från andra delar av landet, andra metoder och verktyg Utvecklade planeringsunderlag Metodik för det goda samtalet etableras inom kommunala tillståndsprocessen Samverkan sker via representanter från Planering/Bygg /Förvaltningsprocess. Deltagande sker från akademin via HD samt Region Dalarna. Kvalitetssäkrat hållbart byggande Syftet är att finna metodik för att verifiera ett kostnadseffektivt, hållbart byggande i Dalarna som skapar tillväxt för länets företag. Nollfel i länets byggprojekt Best Practice verifieras via IQ Byggprocessmätning Miljöklassade byggnader demonstreras Samverkan sker via representanter för Byggande/ Förvaltningsprocess/Brukande Deltagande sker från akademin via Byggteknik/Energi och EMC, SP ICT i byggandet Syftet är stimulera bygg- och fastighetssektorn i Dalarna att använda ICT som verktyg i byggoch förvaltningsprocessen för ökad effektivitet och kvalitet. ICT som verktyg ökar även brukares och förvaltares delaktighet och skapar mindre fel i genomförandet av projekt. Detta påverkar byggnadernas livscykelkostnader positivt. 4

5 Möjliggörande för länets samtliga aktörer att tillämpa beprövade, effektiva IT-verktyg. Introducera BIM/ IFC för visualisering mot brukare i tidiga skeden och för informationsöverföring från byggande till förvaltning. Mängd- och kollisionskontroll verkställs i alla länets byggprojekt. Samverkan sker via Dalcad ek för, Open BIM, Högskolan. Trähusbyggande Syftet är att utveckla det framtida träbyggandet i länet, exempelvis arkitektur, teknik och inte minst affärsmodeller. Samverkan ska tjäna som en inspirationskälla för länets byggare, arkitekter, planerare att utveckla planer och arkitektur som tar till vara länets specifika möjligheter och kultur. Syftet är att vidareutveckla och ta till vara erfarenheter från Trästad 2012 och utveckla kompetens och teknik för modern industriell träbyggnadsteknik. Träbyggande är det nya klimatneutrala sättet att bygga. Implementera erfarenheter från Trästad 2012 i länets samtliga kommuner. Sprida metodik i trähusproduktion inom byggsektorn. Alternativet Trä ska vara känt bland länets arkitekter. Forskning inom trähusets täthet, energilagring mm sker i Dalarna. Samverkan förutsätts ske med kansli för Trästad Deltagande från akademin sker genom EMC och SP. Bostadsbyggande Syftet är dels att påskynda renoveringstakten och därmed energieffektiviseringen av länets flerbostadshus. Erfarenheter från övriga landet implementeras. Pilotprojekt initieras som tillvaratar sociala aspekter i boendet och brukarnas beteenden som drivkraft för omvandling. Sektorn är dessutom beredd att aktivt bidra med metodutveckling för att effektivisera nyproduktion av länets bostäder i samverkan med länsaktörerna. Länet har nordens lägsta bostadsproduktion per invånare. Ett renoveringsexempel per kommun initieras. Skåneinitiativet för allmännyttans energieffektivisering sprids till flera kommunala bostadsbolag. Bidra till ökat bostadsbyggande. Samverkan sker via representanter för planering / bygg / förvaltningsprocess. Specifikt krävs representation från bostadsföretagen och kommuner. Region Dalarna anger poliska mål. Deltagande från akademin sker genom Kulturgeografi HD, EMC och SABO. 5

6 Innovation och kluster Syftet är att uppenbara och kanalisera innovationer inom länets bygg- och fastighetsföretag för förädling och utredning. Möjligheter till integrering i produktion och tillämpning ska uppmuntras. För utveckling av ny kunskap med långsiktigt avtryck i länets byggsektor stimuleras inrättandet av industridoktorander bland länets bygg- och fastighetsföretag. Minst 5 förstudier genomförs inom EMC för utveckling av nya miljötekniker eller produkter. Genom aktiv upphandling och marknadspåverkan skapas möjlighet för ökat antal SME företag inom bygg- och anläggningsteknik i länet. Minst 5 industridoktorander från bygg- och fastighetsbranschen har påbörjat forskarstudier vid länets högskola. Samverkansnätverk typ Energiligor etableras bland olika typer av fastighetsägare i avsikt att stimulera till energieffektivisering och verifiering av Best Practice. Samverkan sker via IUC Dalarna, Teknikdalen, EMC och Högskolan Dalarna. Kompetensförsörjning (Detta är ett övergripande insatsområde för samtliga temaområden) Implementering av ny kunskap Byggdialogens kansli samverkar med respektive temaområde avseende genomförande av work-shops, seminarier och annan önskad utbildning. Denna ska ha en bredd som täcker länets företag och aktörer. Samverkan sker med nationella IQ Samhällsbyggnad, Byggherrarna, departement mm i avsikt att etablera lokala utbildningstillfällen med nationella resurser. Exempel är utbildningsmaterialet framtaget av Boverkets Bygg Bo dialog där Dalarna varit främsta länet i landet med antalet utbildade handledare. Byggdialogens uppdaterade branschregister per yrkeskategori medger snabb annonsering och låg administration för seminarier. Försörjning med ny kunskap En långsiktig kompetensförsörjning är en förutsättning för sektorns överlevnad i länet. Byggsektorn är en exportverksamhet till andra län. För att bibehålla denna sektor med en attraktiv byggutbildning krävs en ömsesidig dialog och planering mellan byggsektorn och högskolan. Detta sker inom högskolans grundutbildning via branschrådet och fadderverksamheten. För att tillgodose branschens behov av vidareutbildning behövs återkommande uppdragsutbildning vid högskolan. Detta ger deltagande meriterande akademisk poäng och genererar utvecklingsprojekt till högskolans forskarutbildning. EMC verkar för utveckling av ett regionalt provningslaboratorium och beräkningsstöd med spetskompetens. 6

7 ByggDialog Dalarnas samverkan med Högskolan Dalarna sker med aktiviteter enligt nedan: Företagskontakter erbjuds för studenternas möjligheter till relevant arbetslivserfarenhet. Detta kan vara i samband med dialoguppgifter i enskilda kurser till längre samverkan i projekt eller exjobb Arbetsmarknadsdagar med presentationer av regionens företag och tjänster Studiebesök på byggplats eller företag Examensarbeten inklusive handledning Relevansstyrda kurser via branschsammansatta kursråd Utvecklingsprojekt Lärarstöd i enskilda kurser, från enskild gästföreläsning till helt kursansvar Samfinansierade forskningsprojekt Forskarutbildning av industridoktorander (anställda i företagen) Deltagande i referensgrupper för forskarstuderande Praktikplatser eller Coop samverkan Rekryteringstöd och arbetsmarkandsdagar Forskningssamordning Representation i branschråd Representation i EMC referensgrupp Högskolan Dalarna erhåller med denna samverkan tillgång till Byggdialogens medlemsnätverk. Byggdialogens samordnare/kansli blir länk för högskolans företagskontakter. Genom denna nära samverkan kan Byggdialogen /bygg- och fastighetsbranschen se följande nyttigheter för sektorns utveckling i länet: Lokal/regional grundutbildning sker av högskoleingenjörer och byggarbetsledare Visionen är civilingenjörsutbildning vid den regionala högskolan. Utbildning sker med energiprofil Relevansstyrd utbildning och forskning med branschens delaktighet genom branschråd och kursråd Tillgång till regionalt Utvecklings- och provningslaboratorium, EMC Expertstöd för beräkning och utveckling Behovsbaserad fortbildning och uppdragsutbildning Möjlighet till forskarskola för spetskompetens Högskolans medverkan i Byggdialogens Temagrupper Tvärvetenskaplig kunskapsresurs från högskolan vid branschinitierade seminarier och workshops (beteendevetenskap, ekonomi, teknik mm) Samverkan: För dessa samlade insatser från Byggdialogen förutsätts samverkan med Karriärcentrum, BI och övriga regionala branschorganisationer. Nuvarande uppdrag till Karriärcentrum inkluderas härmed i denna aktivitet. Etablerade kontakter med nationella nätverken säkerställs. Nyttan med Dalarna som pilotlän utnyttjas. Januari 2013 ByggDialog Dalarna Interimsstyrelsen 7