6. Prata med en doktor - - doktorn är man, syster är kvinna. Roller och rang!

Transkript

1 NÄR VI SETT FILMEN TAR VI 20 MINUTERS PAUS OCH ÅTERSAMLAS FÖR ATT DISKUTERA DESSA PUNKTER 1. Brysk undersökning - vad visar läkaren för attityd mot patienten? - vilka möjligheter finns att bemöta en patient på bästa möjliga sätt vid första besöket? - hur hade Du tänkt och känt i samma situation? 2. Blir jag frisk igen? - vad är det för skillnad att komma till sjukhus som patient om man arbetar inom vården? 3. på vilket sätt påverkas personalen om de vet att patienten har samma yrkeskunskaper som de själva?v 4. Patienten tror sig vara unik - orkar man som vårdpersonal engagera sig i varje patient? - kan man kräva det av dem? - har patienterna någon förståelse för personalens situation? 5. Älska mig någon! - har man tid att ge patienter mänsklig kontakt? 6. Prata med en doktor - - doktorn är man, syster är kvinna. Roller och rang! 7. Själv har så ont - hur anpassar man gemenskap till olika personer - vad har patienten för ansvar att inte sprida otrevnad? 8. Tallriken i golvet - vad tänker patienten i detta ögonblick? - förstår Du henne? - hur hade Du reagerat, som patient och som personal? 9. Jag måste förlika mig - på vilka olika sätt kan man hantera en situation där man råkat ut för olycka eller svår sjukdom?

2 - hur skulle Du själv göra?

3 Var ska jag ligga sen? STUDIEHANDLEDNING

4 Idén till filmen Hösten 1999 stod Janne Ahnberg på Bokmässan i Göteborg och presenterade sin film om vård i livets slutskede. Någon stack en tunn liten bok i hans hand. En tid senare satt han på tåget utan något att läsa, men hittade boken i sin portfölj. Pia Dellsons korta, drabbande, stundtals cyniska, stundtals humoristiska dikter tilltalade honom, och han kontaktade författaren, tillika läkaren. Jannes och Pias första samtal var inledningen till ett långdraget arbete för att förverkliga Jannes idé om en film. Pia berättade om det stora behov av etikdiskussioner som hennes diktsamling hade fyllt en liten del av. Sjukvården är en temperaturmätare på samhällsklimatet. När välfärden börjar krackelera är det här det märks först. Och då blir etiska och existentiella frågor särskilt brännande. Dessutom rymmer vårdsituationen ofta sådant som är intressant för en filmare: starka känslor, liv eller död, tillit, tröst och medmänsklighet. En film skulle kunna göra nytta hos läkare och vårdpersonal i utbildning, fortbildning eller ute i vården. Tanken är att den ska användas som diskussionsunderlag vid diskussioner om etik och existentiella frågor. Hur skulle då en sådan film gestaltas? Som ren bildpoesi med Pias dikter som ljudspår? Som realistiska, dramadokumentära scener där dikternas frågeställningar illustrerades en i taget? Janne och Pia beslutade snart att söka efter ytterligare skönlitteratur med vården som tema. Efter hård sållning återstod Reidar Ekners berättelse om sin dotters död i cancer, och Agnetha Nordlanders om sin egen ryggskada och hennes upplevelser under vård och rehabilitering. Några rader av Harriet Löwenhjelm och Edith Södergran fullbordade manusunderlaget med känslomättade bilder. Arbetet med att hitta finansiärer för filmen tog tid. Det finns många organisationer inom vården men få med stora ekonomiska resurser. En referensgrupp med starka namn sattes 2

5 samman för att bidra med kunskap, synpunkter och tyngd åt projektet. Inte mindre än 24 organisationer, myndigheter och företag med anknytning till sjukvård har bidragit med pengar till produktionen. Andra uppdrag kom emellan och fördröjde processen, men slutligen, våren 2006, kunde filmen spelas in. En tom vårdavdelning på före detta Lillhagens sjukhus förvandlades under ett par veckor till ett storsjukhus i miniatyr. Väntrum, akutmottagning, cancerklinik, ortopedi och allmänmedicin i en och samma korridor. Agnethas ryggoperation spelades in i en operationssal på Sahlgrenska, en minnesbild från en sommar i Livs barndom filmades på landet utanför Göteborg. I Lövgärdet norr om Göteborg fick vi låna en lägenhet där Agnetha skulle föreställas bo. I slutscenen försöker hon försonas med sitt nya liv som ryggskadad. Nedanför balkongen står Livs pappa och ser på barnen som leker på skolgården intill. Liv tar hans hand, Kom så går vi pappa! men när vi ser honom försvinna bortåt, är han ensam kvar. Filmen scen för scen med diskussionsfrågor 1. T r i u m f a t t f i n n a s t i l l... Edith Södergrans och Harriet Löwenhjelms dikter finns i sin helhet på sid B ry s k u n d e r s ö k n i n g Läkaren drar av Agnetha filten där hon ligger på undersökningsbritsen. Vad visar han för attityd till Agnetha, och hur hade han kunnat göra istället? Vilka möjligheter finns det att bemöta en patient på bästa möjliga sätt vid första undersökningstillfället? Hur hade du själv tänkt och känt om du varit Agnetha? 3. S o m m a r m i n n e De minnen man har av den sjuka personen som frisk förändras i ljuset av sjukdomen, liksom relationen. Man kan se tecken på sjukdomen i det nostalgiska sommarminnet, eller så ter sig den tillvaron som fullkomligt lycklig och bekymmersfri, trots 3

6 att den inte var det. Hur tror du pappan och flickan uppfattar situationen då och sedan? 4. J a g t r o r j a g m å s t e s p y En frisk anhörig är utsatt för hård press. Det är fysiskt och psykiskt mycket tröttande att vaka över en sjuk anförvant, men man har inte rätt att beklaga sig. Liv tillrättavisar pappans Inte nu igen! med svaret Det är faktiskt jag som är sjuk här. Hur kan man tala med pappan om hans situation? Försök sätta dig in i situationen! 5. I n k o m m e d a m b u l a n s... Läkarensekreteraren är en container för patienternas historier. Hon skriver ut diktat med de mest intima detaljer, utan att någonsin träffa patienterna. Hur känns det? Har det någon betydelse om hon känner personligt engagemang för patienterna, eller kan hon ha vilka tankar och värderingar som helst? 6. B l i r j a g f r i s k i g e n? Vad är det för skillnad att komma till sjukhus som patient om man annars arbetar inom vården? På vilket sätt påverkas personalen om de vet att patienten har samma yrkeskunskaper som de själva? Fördelar nackdelar? 7. D u m å s t e g å h e m Vad har läkaren för attityd till den gamle mannen? Hur ofta upplever man att man verkligen kan hjälpa patienten? När man känner att man inte kan hjälpa fullt ut - vad beror det då på? Tidsbrist? Organisation? Ekonomi? Direktiv? Det är andra tider nu - stämmer det? Har nedskärningar och effektivisering lett till att patienter som tidigare fick stanna på sjukhuset nu tvingas hem? Kan det rentav vara praktiskt att skylla på bristande resurser? 8. P a t i e n t e n t r o r s i g u n i k Orkar man som vårdpersonal engagera sig i varje patient? Vad händer efter ett antal år i yrket? Försöker man sätta sig in i patientens situation? Bör man kunna kräva det av vårdpersonal? Har patienterna i sin tur någon förståelse för vårdpersonalens situation? Kan man kräva det av dem? 4

7 9. P a s s a, pa p pa! När Liv spelar innebandy med sin pappa och sköterskan är han frånvarande och slår ifrån sig sköterskans erbjudande om att prata. Varför? Bör man uppmuntra ovilliga personer till samtal, och i så fall hur? Du behöver inte vara snäll, pappa säger Liv. Vad menar hon? 1 0. V ä g r a r k a t e t e r Agnetha vill inte låta den manlige undersköterskan sätta in katetern, men ingen annan finns tillgänglig och det måste göras snart. Hur ska man göra? Vad har könet för betydelse i vårdrelationer? Förekommer sexuell attraktion eller antipati? Kan det isåfall rentav vara av godo eller enbart av ondo? 1 1. Ä l s k a m i g, n å g o n! Om jag går till doktorn kanske någon får syn på mig säger flickan i väntrummet. Det har sagts att största delen av patienterna på en vårdcentral har besvär av psykosocial karaktär är det så? Har man som vårdpersonal tid att ge dessa personer den mänskliga kontakt de främst behöver? Ska man i tider av knappa resurser rentav sålla hårdare bland patienterna och inte ägna tid åt samtal utanför det rent kroppsliga, för att minska dessa patienters belastning på vården? 1 2. V a r s k a j a g l i g g a s e n? Föräldrar och andra vuxna försöker ofta skydda barn med dödliga sjukdomar från de mest pessimistiska prognoserna. Barnet själv har ofta förstått betydligt mer än vad de vuxna tror, och undviker i sin tur ämnet av rädsla för att göra sina föräldrar ledsna. Kan du sätta dig in i Livs situation? I Eriks? 1 3. O t y d l i g t d i k t a t Otacksamma jobb inom vården vilka kan man räkna upp förutom läkarsekreterarens? Vilka arbeten erbjuder motsatsen: där man rentav oförtjänt åtnjuter patienternas tacksamhet? 1 4. N ä r j a g s ö v t d i g... Maktlöshet - maktfullkomlighet. Sjukvårdspersonal i synnerhet i roller som narkossköterska har patientens liv bokstavligen i sin hand. Hur hanterar man det ansvaret? 5

8 Reflekterar man över det? Vilken betydelse har denna insikt för arbetet? Försök sätta dig in i patientens situation P r a t a m e d e n d o k t o r... En patient ber att få tala med en läkare men det slår henne inte att kvinnan vid skrivbordet skulle kunna vara läkare en läkare är för henne en man. På så sätt kan läkaren och sköterskan tillfälligt slippa ta hand om patienten. Idag är över hälften av läkarna kvinnor, men ändå är doktorn i det allmänna medvetandet en man, och syster en kvinna. Och en manlig läkare står oftast högre i rang än en kvinnlig. Eller? Har du några exempel på könsrollstänkande? 1 6. S j ä l v h a r j a g s å o n t... Enkelrum för alla som vill ha är knappast realistiskt och många uppskattar kontakten med andra patienter. Vad finns det för sätt att anpassa gemenskapen till olika sorters personer? Finns det tillfällen där personalen får eller bör rycka in och säga till en pratsam dam som Agnethas sänggranne, eller be den enstöriga att vara lite mer tillmötesgående? Vad har patienten för skyldighet att inte sprida otrevnad? Hur skulle du själv vilja ha det om du låg på sjukhus? 1 7. S å t r u b b i g i n s i k t... När Livs pappa får besök slår han ifrån sig vännens medkänsla. Är det svårt att veta hur man ska agera i kontakten med svårt sjuka och deras anhöriga? Vad tror du hänt med Eriks känslor av hopp, förtvivlan, glädje och sorg sedan Liv blev sjuk? 1 8. H o p p l ö s h e t Ronden diskuterar Agnethas problem med gaser och skvallertanten spetsar öronen. Hur löser man sådant, så att patienten får sitt tillstånd ordentligt genomlyst, får tid och möjlighet att ställa de frågor han/hon har men ändå bevarar sin integritet? 1 9. F i k a h a r d e t i d m e d! Läkarsekreteraren hinner inte med någon fikapaus, utan hämtar en mugg kaffe att dricka under arbetet. Fika har de tid med utbrister en patient när hon skyndar förbi väntrummet. Kan väntrummet framstå som hotfullt för stressad vårdpersonal? Finns det situationer i privatlivet då du undviker en plats för 6

9 att du inte vill träffa en viss person / vissa personer? När upplever man störst skyldighet att inte undvika kontakt? Hur bemöter man sådana påståenden på ett bra sätt? 2 0. V ä n t a n Erik sitter och väntar på att Liv ska dö. Hoppet är ute, hon är inte längre vid medvetande men han måste sitta kvar. Känns tiden fortfarande värdefull, eller kan han rentav se fram emot dödsögonblicket? 2 1. K o r r i d o r s n a c k Som patient är det väldigt svårt att nå en läkare per telefon, medan tjänstesamtal släpps igenom lätt. Rätt eller fel? Är det möjligt eller ens önskvärt att ändra på? Hur kan man hjälpa någon som Agnetha, som sluter sig inom sig själv och inte själv vill anstränga sig att bli bättre? Om man som läkaren Cecilia och undersköterskan Shirin tycker att den ansvarige läkaren gör en felaktig bedömning av en patient, hur vanligt är det att påpeka detta? Finns det utrymme att diskutera? Om inte - beror det på tidsbrist eller rädsla? Vilken betydelse har hierarkier, rang, ålder, kvinnaman, svensk-invandrare? Sjuksköterskan Lena vill gå på ett etikseminarium, menavdel ningsföreståndaren Monica kan inte avvara peronal. Hur ofta stannar prat om etik och värderingar i tomma ord, som inte ryms inom arbetets ramar och villkor? 2 2. T a l l r i k e n i g o l v e t Vad tänker Agnetha i det här ögonblicket? Kan du förstå henne? Hur hade du själv reagerat? Har undersköterskan rätt i att hon borde tänka på hur mycket personalen har att göra?. Hur tror du att man bäst hanterar en sådan här situation? (Idag hade kanske inte Agnetha givits en lugnande spruta.) 2 3. D ö d s ö g o n b l i c k Trots att Erik väntat länge på att Liv ska dö, känner han sig inte redo. Kan man någonsin känna sig redo för att ens barn, eller någon annan nära anhörig, ska dö? Går det som personal att hjälpa till? 7

10 2 4. G å h e m f r å n a l l t o n t Den unga läkaren Cecilia hämtar kaffe. Jag kan gå hem från allt ont. Kan man det? Är det en förutsättning för att orka eller är det tvärtom, att riktigt bra vårdpersonal ser jobbet som ett kall som aldrig lämnar en? Cecilia tycks kämpa med dåligt samvete över att hon kan göra så lite. Hennes manlige kollega, kirurgen, verkar inte ha några problem att hålla patienternas problem ifrån sig. Vilket förhållningssätt är vanligast? Vem gör de bästa insatserna? Vilket förhållningssätt håller i längden? Kommer Cecilia att förändras efter några år i yrket? 2 5. J a g m å s t e f ö r l i k a m i g Agnetha framför spegeln: Den verkliga händelse som ligger till grund för filmens Agnetha inträffade på 80-talet numera används sällan den här sortens hårda plastkorsetter. Problematiken är ändå densamma: Att förlika sig med sitt nya jag, när man råkat ut för en olycka eller en sjukdom med långvarig eller rentav livslång funktionsnedsättning som följd. På vilka olika sätt kan man hantera en sådan situation? Hur skulle du själv göra? 2 6. K o m pa p pa s å g å r v i Åter till verkligheten. Agnetha och Erik måste båda återvända till någon slags verklighet. Hur? Vilken hjälp kan de behöva? Finns Liv med Erik eller gör hon det inte? På vilket sätt finns en död anhörig kvar? 8

11 Litterära förlagor På åttiotalet råkade Agnetha Nordlander ut för den olycka som skildras i filmen. Hon var sjuksköterska och drabbades starkt av upplevelsen av att vara patient. I boken Smärtans vändpunkt (Natur och Kultur, 1996) berättar hon sin historia, och den ligger till grund för en av filmens huvudhandlingar. Reidar Ekner har skrivit boken Efter flera tusen rad (Författarens eget förlag,1974) om sin åttaåriga dotters död i skelettcancer. Han berättar där om känslor av sorg, vrede, maktlöshet, men också kärlek och livsglädje, som ryms i upplevelserna. Det här hände för tre decennier sedan med dagens behandlingsmetoder hade flickan haft betydligt större chanser att klara sig. Under filmens inledning ser vi Agnetha ligga på en brits i väntan på att läkaren ska komma och undersöka henne. Inger Hayman och Lisbet Johansson läser rader ur dikter av Edith Södergran och Harriet Löwenhjelm en som utstrålar livsglädje, den andra dödsångest. Dikterna i sin helhet: E d i t h S ö d e r g r a n ( ) u r D i k t e r ( ) : Triumf att finnas till Jag är en del utav oändligheten. Jag är en del av alltets stora kraft, en ensam värld inom miljoner världar, en första gradesn stjärna lik som slocknar sist. Triumf att leva, triumf att andas, triumf att finnas till! Triumf att känna tiden iskall rinna genom sina ådror och höra nattens tysta flod och stå på berget under solen. Jag går på sol, jag står på sol, jag vet av ingenting annat än sol. Tid förvandlerska, tid förstörerska, tid förtrollerska, kommer du med nya ränker, tusen lister för att bjuda mig en tillvaro 9

12 som ett litet frö, som en ringlad orm, som en klippa mitt i havet? Tid du mörderska vik ifrån mig! Solen fyller upp mitt bröst med ljuvlig honung upp till randen och hon säger: en gång skickas alla stjärnor, men de lysa alltid utan skräck. H a r r i e t L ö w e n h j e l m ( ) u r D i k t e r ( ) Tag mig. Håll mig. Smek mig sakta Tag mig. Håll mig. Smek mig sakta Famna mig varligt en liten stund. Gråt ett grand för så trista fakta. Se mig med ömhet sova en blund. Gå ej ifrån mig. Du vill ju stanna, stanna tills själv jag måste gå. Lägg din älskade hand på min panna. Än en liten stund är vi två. * * * I natt skall jag dö. Det flämtar en låga. Det sitter en vän och håller min hand. I natt skall jag dö. Vem, vem skall jag fråga, vart jag skall resa till vilket land? I natt skall jag dö Och hur skall jag våga? * * * I morgon finns det en ömkansvärd och bittert hjälplös stackars kropp, som bäres ut på sin sista färd att slukas av jorden opp. 10

13 Litteraturtips L ä t t l ä s t Etik: en introduktion. (Etiska vägmärken I) Statens Medicinsk-etiska Råd. Fritzes 1992 V a n l i g k u r s l i t t e r a t u r i e t i k u t b i l d n i n g a r i d a g Arlebrink Jan (rev 2006). Grundläggande vårdetik teori och praktik. Stockholm. Studentlitteratur Tranöy KE 1993 Medicinsk etik i vår tid. Stockholm. Studentlitteratur Vårdetik / Torbjörn Tännsjö. Thales 1998 L i t e s v å r a r e Principles of Biomedical Ethics / Tom L Beauchamp, James F Childress. Oxford University Press 1980 A n n a n t o n g i va n d e o c h b r a l i t t e r a t u r i n o m o m r å d e t Barbosa da Silva Vårdetik för ett mångkulturellt Sverige. Stockholm Studentlitteratur Ekblad, S. Janson, S., & Svensson, P- G. (1996). Möten i vården. Falköping: Liber utbildning. Fyhr Gurli Hur man möter människor i sorg. Stockholm Natur och Kultur Malmsten Gedda Kersti (red) a uppl. Etik i basal omvårdnad i någon annans händer Stockholm. Studentlitteratur Silfverberg Gunilla (red) Nya vägar i vårdetiken. Stockholm. Studentlitteratur Statens Medicinsk-Etiska Råd Etiska vägmärken 4. Det svårfångade människovärdet en debattskrift. Stockholm. SMER Ternestedt Britt Marie Livet pågår! Om vård av döende. Vårdförbundet. Stockholm. S k ö n l i t t e r a t u r Dellson Pia Klinisk blick - reflexioner kring läkekonsten. Natur och Kultur Nordlander Agnetha Smärtans vändpunkt. Natur och Kultur 11

14 Ekner Reidar Efter flera tusen rad. Författarens eget förlag Lindquist Ulla-Carin Ro utan åror. Norstedts Styrande dokument Deklaration om de Mänskliga Rättigheterna (FN 1948) Konventionen om Barnets Rättigheter. (FN 1989) Sekretesslag 1980:100 Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Lag 1998:531 om Yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område SOU 1995:5 Vårdens svåra val Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. SOU 2000:6 Döden angår oss alla. Värdig vård vid livets slut Samt yrkesetiska riktlinjer och koder för vårdens professioner. Daidalos 1997 L ä n k a r Etikrummet hos Vårdalsinstitutet: net välj Etikrummet i menyn upptill Lagar hittar man lätt på Utredningar hittar man på Yrkesetiska riktlinjer för läkare hittar man antingen hos Läkareförbundet: - välj Etik & Ansvar i menyn upptill; eller hos Läkaresällskapet: välj Etik i vänsterspalten! Yrkesetiska riktlinjer för sjuksköterskor hittar man på - välj Etik i menyn upptill Hos regeringen finns Rådet för mänskliga rättigheter med mycket intressant läsning, däribland FN:s deklaration: 12

15 Medverkande i kronologisk ordning: Kvinnoröst 1: Inger Hayman Kvinnoröst 2: Lisbet Johansson Skuggfigur: Ann-Christin Andersson Agnetha, ryggpatient: Annika Nordin Gunnar, kirurg: Robert Bolin Erik, pappa med sjuk flicka: Ingvar Örner Liv, flickan som liten: Victoria Valentin Liv, flickan: Liv Omsén Läkarsekreteraren: Lena Åkerstedt Sjuksköterska som lämnar diktat: Peter Ahnberg Sjuksköterska som kör säng: Tinna Ingelstam Sjuksköterska som ropar upp patienter: Parivash Ghaffari Man i väntrummet 1: Bengt Sanzén Kvinna i väntrummet 1: Ulrika Flach Man i väntrummet 2: Lasse Andersson Kvinna i väntrummet 2: Maria Fahl Cecilia, underläkare: Tina Lenne Gustav, gammal man: Dan Sjögren Sjuksköterska som spelar innebandy: Elin Gradin Sjuksköterska ska sätta kateter: Carl Toftfelt Narkossköterska: Karin Bertling Röst 2 i diktafon: Janne Ahnberg Sjuksköterska som delar medicin: Sara Podda Sjuksköterska som lämnar journal: Mona-Lisa Jacobsson Patient som vill ha tablett: Miriam Elmtorp Patient i fyrsal med mobiltelefon: Line Östblom Patient i fyrsal: Gunnel Kannerberg Sonja, ny patient i fyrsal: Elvy Almström Sjuksköterska i fyrsal: Helene Strand Sjuksköterska i rondfölje: Alieh Shadman Vän till Erik på balkong: László Hágó Avdelningsföreståndare i korridor:maria Hörnelius Undersköterska 1 på fyrsal:peter Jägbring Undersköterska 2 på fyrsal: Jessica Ryhlander Kvinna på gångväg: Malin Wahlstedt Pojke på gångväg: Magnus Ahnberg Wahlstedt Kamera: Kristjan Sigurjonsson, Niklas Axhede (scen 13) Steadycam: Hasse Johansson (scen 21) Ljus: Mårten Andersson, Niklas Axhede Ljud: Anders Billing Inspelningsledning: Martin Grönberg, Malin Wahlstedt Scenografi & rekvisita: Lisa Fernell Smink: Josefin Ekström Inspelningsassistans: Markus Hansson, Daniel Jansson 13

16 Research, inspelningsplatser: Ahmad Nilo, Jonas Waldelius Produktionsekonomi: Malin Wahlstedt Digital bildbearbetning: Dan Lageryd Musik: Björn Knutsson Manus: Pia Dellson, Janne Ahnberg Klippassistans: Iacopo Patierno Regi, produktion och klippning: Janne Ahnberg Tack till Barncancerfonden Vårdalstiftelsen Cancer- och Allergifonden Medicinska fakulteten, Lunds universitet Praktikertjänst AB Svensk sjuksköterskeförening Karolinska Institutet Stockholms läns landsting Socialstyrelsen Medicinska fakulteten, Umeå universitet Sveriges läkarförbund Sahlgrenska akademin Landstinget i Östergötland Västra Götalandsregionen, etikkommittén Landstinget Gävleborg Örebro läns landsting Parkinsonförbundet Landstinget Dalarna Landstinget i Kalmar län Landstinget i Jönköpings län Landstinget Halland Riksförbundet för njursjuka Medicinska fakulteten, Uppsala universitet samt till Angeredsgymnasiet i Göteborg Bellis Växtmiljö Fagerhults belysning AB fmab-förbandsmaterial GlaxoSmithKline Göteborgs stad, MedicHus Konstnär Lena Lindegarth Kungälvs Sjukhus PMU Interlife Reningsborg Sahlgrenska sjukhuset: avd 31, Grafix, kirurgoperation, ortopedteknik Specialgardiner AB Tvätteriet Alingsås Wettergrens Östra sjukhuset, Säng-Janne 14

17 Om initiativtagarna Janne Ahnberg driver bolaget TimeCode Film & Media sedan 1995 år tillsammans med sin fru, miljö- och vetenskapsjournalisten Malin Wahlstedt. Janne har specialiserat sig på dramer eller dramadokumentärer i ämnen som är väsentliga i ett livs- eller samhällsperspektiv. Han belönades år 2000 med Guldklappan för dokumentärfilmen om två cancersjuka kvinnor i livets slutskede och år 2002 för en dramadokumentär om organdonation. År 2003 mottog han Göteborgs stad Backas kulturstipendium för sin ansvarskännande kulturgärning. Sedan Var ska jag ligga sen? har han skrivit, producerat och regisserat en dramaproduktion om en fängelsedömd kvinna som försöker ta sig ur missbruk och kriminalitet. Pia Dellson är onkolog, psykoterapeut och på väg att dubbelspecialisera sig även som psykiater. Hon har arbetat med psykosocial onkologi och cancervård sedan 1999 på onkologiska kliniken i Lund. Under sin läkarutbildning och första tiden som färdig läkare beskrev hon sina erfarenheter i poetisk form vilket resulterade i boken Klinisk blick - reflexioner kring läkekonsten (Natur och Kultur 1997). Boken rönte stor uppmärksamhet och har använts i flera vårdutbildningar samt ligger till grund för en permanent utställning på Kliniskt kunskapscentrum, Karolinska institutet. Pia har föreläst om kommunikation i vården, etik och personalvård i många sammanhang både nationellt och internationellt. 15

18 Filmvisning föreläsning och diskussion Janne Ahnberg och Pia Dellson kommer gärna för att föreläsa och leda diskussionen i samband med visning av filmen. Kontakta Janne Ahnberg på TimeCode Film & Media AB, tel , , info@timecode.se eller Pia Dellson, tel , Pia.Dellson@med.lu.se