6. Prata med en doktor - - doktorn är man, syster är kvinna. Roller och rang!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "6. Prata med en doktor - - doktorn är man, syster är kvinna. Roller och rang!"

Transkript

1 NÄR VI SETT FILMEN TAR VI 20 MINUTERS PAUS OCH ÅTERSAMLAS FÖR ATT DISKUTERA DESSA PUNKTER 1. Brysk undersökning - vad visar läkaren för attityd mot patienten? - vilka möjligheter finns att bemöta en patient på bästa möjliga sätt vid första besöket? - hur hade Du tänkt och känt i samma situation? 2. Blir jag frisk igen? - vad är det för skillnad att komma till sjukhus som patient om man arbetar inom vården? 3. på vilket sätt påverkas personalen om de vet att patienten har samma yrkeskunskaper som de själva?v 4. Patienten tror sig vara unik - orkar man som vårdpersonal engagera sig i varje patient? - kan man kräva det av dem? - har patienterna någon förståelse för personalens situation? 5. Älska mig någon! - har man tid att ge patienter mänsklig kontakt? 6. Prata med en doktor - - doktorn är man, syster är kvinna. Roller och rang! 7. Själv har så ont - hur anpassar man gemenskap till olika personer - vad har patienten för ansvar att inte sprida otrevnad? 8. Tallriken i golvet - vad tänker patienten i detta ögonblick? - förstår Du henne? - hur hade Du reagerat, som patient och som personal? 9. Jag måste förlika mig - på vilka olika sätt kan man hantera en situation där man råkat ut för olycka eller svår sjukdom?

2 - hur skulle Du själv göra?

3 Var ska jag ligga sen? STUDIEHANDLEDNING

4 Idén till filmen Hösten 1999 stod Janne Ahnberg på Bokmässan i Göteborg och presenterade sin film om vård i livets slutskede. Någon stack en tunn liten bok i hans hand. En tid senare satt han på tåget utan något att läsa, men hittade boken i sin portfölj. Pia Dellsons korta, drabbande, stundtals cyniska, stundtals humoristiska dikter tilltalade honom, och han kontaktade författaren, tillika läkaren. Jannes och Pias första samtal var inledningen till ett långdraget arbete för att förverkliga Jannes idé om en film. Pia berättade om det stora behov av etikdiskussioner som hennes diktsamling hade fyllt en liten del av. Sjukvården är en temperaturmätare på samhällsklimatet. När välfärden börjar krackelera är det här det märks först. Och då blir etiska och existentiella frågor särskilt brännande. Dessutom rymmer vårdsituationen ofta sådant som är intressant för en filmare: starka känslor, liv eller död, tillit, tröst och medmänsklighet. En film skulle kunna göra nytta hos läkare och vårdpersonal i utbildning, fortbildning eller ute i vården. Tanken är att den ska användas som diskussionsunderlag vid diskussioner om etik och existentiella frågor. Hur skulle då en sådan film gestaltas? Som ren bildpoesi med Pias dikter som ljudspår? Som realistiska, dramadokumentära scener där dikternas frågeställningar illustrerades en i taget? Janne och Pia beslutade snart att söka efter ytterligare skönlitteratur med vården som tema. Efter hård sållning återstod Reidar Ekners berättelse om sin dotters död i cancer, och Agnetha Nordlanders om sin egen ryggskada och hennes upplevelser under vård och rehabilitering. Några rader av Harriet Löwenhjelm och Edith Södergran fullbordade manusunderlaget med känslomättade bilder. Arbetet med att hitta finansiärer för filmen tog tid. Det finns många organisationer inom vården men få med stora ekonomiska resurser. En referensgrupp med starka namn sattes 2

5 samman för att bidra med kunskap, synpunkter och tyngd åt projektet. Inte mindre än 24 organisationer, myndigheter och företag med anknytning till sjukvård har bidragit med pengar till produktionen. Andra uppdrag kom emellan och fördröjde processen, men slutligen, våren 2006, kunde filmen spelas in. En tom vårdavdelning på före detta Lillhagens sjukhus förvandlades under ett par veckor till ett storsjukhus i miniatyr. Väntrum, akutmottagning, cancerklinik, ortopedi och allmänmedicin i en och samma korridor. Agnethas ryggoperation spelades in i en operationssal på Sahlgrenska, en minnesbild från en sommar i Livs barndom filmades på landet utanför Göteborg. I Lövgärdet norr om Göteborg fick vi låna en lägenhet där Agnetha skulle föreställas bo. I slutscenen försöker hon försonas med sitt nya liv som ryggskadad. Nedanför balkongen står Livs pappa och ser på barnen som leker på skolgården intill. Liv tar hans hand, Kom så går vi pappa! men när vi ser honom försvinna bortåt, är han ensam kvar. Filmen scen för scen med diskussionsfrågor 1. T r i u m f a t t f i n n a s t i l l... Edith Södergrans och Harriet Löwenhjelms dikter finns i sin helhet på sid B ry s k u n d e r s ö k n i n g Läkaren drar av Agnetha filten där hon ligger på undersökningsbritsen. Vad visar han för attityd till Agnetha, och hur hade han kunnat göra istället? Vilka möjligheter finns det att bemöta en patient på bästa möjliga sätt vid första undersökningstillfället? Hur hade du själv tänkt och känt om du varit Agnetha? 3. S o m m a r m i n n e De minnen man har av den sjuka personen som frisk förändras i ljuset av sjukdomen, liksom relationen. Man kan se tecken på sjukdomen i det nostalgiska sommarminnet, eller så ter sig den tillvaron som fullkomligt lycklig och bekymmersfri, trots 3

6 att den inte var det. Hur tror du pappan och flickan uppfattar situationen då och sedan? 4. J a g t r o r j a g m å s t e s p y En frisk anhörig är utsatt för hård press. Det är fysiskt och psykiskt mycket tröttande att vaka över en sjuk anförvant, men man har inte rätt att beklaga sig. Liv tillrättavisar pappans Inte nu igen! med svaret Det är faktiskt jag som är sjuk här. Hur kan man tala med pappan om hans situation? Försök sätta dig in i situationen! 5. I n k o m m e d a m b u l a n s... Läkarensekreteraren är en container för patienternas historier. Hon skriver ut diktat med de mest intima detaljer, utan att någonsin träffa patienterna. Hur känns det? Har det någon betydelse om hon känner personligt engagemang för patienterna, eller kan hon ha vilka tankar och värderingar som helst? 6. B l i r j a g f r i s k i g e n? Vad är det för skillnad att komma till sjukhus som patient om man annars arbetar inom vården? På vilket sätt påverkas personalen om de vet att patienten har samma yrkeskunskaper som de själva? Fördelar nackdelar? 7. D u m å s t e g å h e m Vad har läkaren för attityd till den gamle mannen? Hur ofta upplever man att man verkligen kan hjälpa patienten? När man känner att man inte kan hjälpa fullt ut - vad beror det då på? Tidsbrist? Organisation? Ekonomi? Direktiv? Det är andra tider nu - stämmer det? Har nedskärningar och effektivisering lett till att patienter som tidigare fick stanna på sjukhuset nu tvingas hem? Kan det rentav vara praktiskt att skylla på bristande resurser? 8. P a t i e n t e n t r o r s i g u n i k Orkar man som vårdpersonal engagera sig i varje patient? Vad händer efter ett antal år i yrket? Försöker man sätta sig in i patientens situation? Bör man kunna kräva det av vårdpersonal? Har patienterna i sin tur någon förståelse för vårdpersonalens situation? Kan man kräva det av dem? 4

7 9. P a s s a, pa p pa! När Liv spelar innebandy med sin pappa och sköterskan är han frånvarande och slår ifrån sig sköterskans erbjudande om att prata. Varför? Bör man uppmuntra ovilliga personer till samtal, och i så fall hur? Du behöver inte vara snäll, pappa säger Liv. Vad menar hon? 1 0. V ä g r a r k a t e t e r Agnetha vill inte låta den manlige undersköterskan sätta in katetern, men ingen annan finns tillgänglig och det måste göras snart. Hur ska man göra? Vad har könet för betydelse i vårdrelationer? Förekommer sexuell attraktion eller antipati? Kan det isåfall rentav vara av godo eller enbart av ondo? 1 1. Ä l s k a m i g, n å g o n! Om jag går till doktorn kanske någon får syn på mig säger flickan i väntrummet. Det har sagts att största delen av patienterna på en vårdcentral har besvär av psykosocial karaktär är det så? Har man som vårdpersonal tid att ge dessa personer den mänskliga kontakt de främst behöver? Ska man i tider av knappa resurser rentav sålla hårdare bland patienterna och inte ägna tid åt samtal utanför det rent kroppsliga, för att minska dessa patienters belastning på vården? 1 2. V a r s k a j a g l i g g a s e n? Föräldrar och andra vuxna försöker ofta skydda barn med dödliga sjukdomar från de mest pessimistiska prognoserna. Barnet själv har ofta förstått betydligt mer än vad de vuxna tror, och undviker i sin tur ämnet av rädsla för att göra sina föräldrar ledsna. Kan du sätta dig in i Livs situation? I Eriks? 1 3. O t y d l i g t d i k t a t Otacksamma jobb inom vården vilka kan man räkna upp förutom läkarsekreterarens? Vilka arbeten erbjuder motsatsen: där man rentav oförtjänt åtnjuter patienternas tacksamhet? 1 4. N ä r j a g s ö v t d i g... Maktlöshet - maktfullkomlighet. Sjukvårdspersonal i synnerhet i roller som narkossköterska har patientens liv bokstavligen i sin hand. Hur hanterar man det ansvaret? 5

8 Reflekterar man över det? Vilken betydelse har denna insikt för arbetet? Försök sätta dig in i patientens situation P r a t a m e d e n d o k t o r... En patient ber att få tala med en läkare men det slår henne inte att kvinnan vid skrivbordet skulle kunna vara läkare en läkare är för henne en man. På så sätt kan läkaren och sköterskan tillfälligt slippa ta hand om patienten. Idag är över hälften av läkarna kvinnor, men ändå är doktorn i det allmänna medvetandet en man, och syster en kvinna. Och en manlig läkare står oftast högre i rang än en kvinnlig. Eller? Har du några exempel på könsrollstänkande? 1 6. S j ä l v h a r j a g s å o n t... Enkelrum för alla som vill ha är knappast realistiskt och många uppskattar kontakten med andra patienter. Vad finns det för sätt att anpassa gemenskapen till olika sorters personer? Finns det tillfällen där personalen får eller bör rycka in och säga till en pratsam dam som Agnethas sänggranne, eller be den enstöriga att vara lite mer tillmötesgående? Vad har patienten för skyldighet att inte sprida otrevnad? Hur skulle du själv vilja ha det om du låg på sjukhus? 1 7. S å t r u b b i g i n s i k t... När Livs pappa får besök slår han ifrån sig vännens medkänsla. Är det svårt att veta hur man ska agera i kontakten med svårt sjuka och deras anhöriga? Vad tror du hänt med Eriks känslor av hopp, förtvivlan, glädje och sorg sedan Liv blev sjuk? 1 8. H o p p l ö s h e t Ronden diskuterar Agnethas problem med gaser och skvallertanten spetsar öronen. Hur löser man sådant, så att patienten får sitt tillstånd ordentligt genomlyst, får tid och möjlighet att ställa de frågor han/hon har men ändå bevarar sin integritet? 1 9. F i k a h a r d e t i d m e d! Läkarsekreteraren hinner inte med någon fikapaus, utan hämtar en mugg kaffe att dricka under arbetet. Fika har de tid med utbrister en patient när hon skyndar förbi väntrummet. Kan väntrummet framstå som hotfullt för stressad vårdpersonal? Finns det situationer i privatlivet då du undviker en plats för 6

9 att du inte vill träffa en viss person / vissa personer? När upplever man störst skyldighet att inte undvika kontakt? Hur bemöter man sådana påståenden på ett bra sätt? 2 0. V ä n t a n Erik sitter och väntar på att Liv ska dö. Hoppet är ute, hon är inte längre vid medvetande men han måste sitta kvar. Känns tiden fortfarande värdefull, eller kan han rentav se fram emot dödsögonblicket? 2 1. K o r r i d o r s n a c k Som patient är det väldigt svårt att nå en läkare per telefon, medan tjänstesamtal släpps igenom lätt. Rätt eller fel? Är det möjligt eller ens önskvärt att ändra på? Hur kan man hjälpa någon som Agnetha, som sluter sig inom sig själv och inte själv vill anstränga sig att bli bättre? Om man som läkaren Cecilia och undersköterskan Shirin tycker att den ansvarige läkaren gör en felaktig bedömning av en patient, hur vanligt är det att påpeka detta? Finns det utrymme att diskutera? Om inte - beror det på tidsbrist eller rädsla? Vilken betydelse har hierarkier, rang, ålder, kvinnaman, svensk-invandrare? Sjuksköterskan Lena vill gå på ett etikseminarium, menavdel ningsföreståndaren Monica kan inte avvara peronal. Hur ofta stannar prat om etik och värderingar i tomma ord, som inte ryms inom arbetets ramar och villkor? 2 2. T a l l r i k e n i g o l v e t Vad tänker Agnetha i det här ögonblicket? Kan du förstå henne? Hur hade du själv reagerat? Har undersköterskan rätt i att hon borde tänka på hur mycket personalen har att göra?. Hur tror du att man bäst hanterar en sådan här situation? (Idag hade kanske inte Agnetha givits en lugnande spruta.) 2 3. D ö d s ö g o n b l i c k Trots att Erik väntat länge på att Liv ska dö, känner han sig inte redo. Kan man någonsin känna sig redo för att ens barn, eller någon annan nära anhörig, ska dö? Går det som personal att hjälpa till? 7

10 2 4. G å h e m f r å n a l l t o n t Den unga läkaren Cecilia hämtar kaffe. Jag kan gå hem från allt ont. Kan man det? Är det en förutsättning för att orka eller är det tvärtom, att riktigt bra vårdpersonal ser jobbet som ett kall som aldrig lämnar en? Cecilia tycks kämpa med dåligt samvete över att hon kan göra så lite. Hennes manlige kollega, kirurgen, verkar inte ha några problem att hålla patienternas problem ifrån sig. Vilket förhållningssätt är vanligast? Vem gör de bästa insatserna? Vilket förhållningssätt håller i längden? Kommer Cecilia att förändras efter några år i yrket? 2 5. J a g m å s t e f ö r l i k a m i g Agnetha framför spegeln: Den verkliga händelse som ligger till grund för filmens Agnetha inträffade på 80-talet numera används sällan den här sortens hårda plastkorsetter. Problematiken är ändå densamma: Att förlika sig med sitt nya jag, när man råkat ut för en olycka eller en sjukdom med långvarig eller rentav livslång funktionsnedsättning som följd. På vilka olika sätt kan man hantera en sådan situation? Hur skulle du själv göra? 2 6. K o m pa p pa s å g å r v i Åter till verkligheten. Agnetha och Erik måste båda återvända till någon slags verklighet. Hur? Vilken hjälp kan de behöva? Finns Liv med Erik eller gör hon det inte? På vilket sätt finns en död anhörig kvar? 8

11 Litterära förlagor På åttiotalet råkade Agnetha Nordlander ut för den olycka som skildras i filmen. Hon var sjuksköterska och drabbades starkt av upplevelsen av att vara patient. I boken Smärtans vändpunkt (Natur och Kultur, 1996) berättar hon sin historia, och den ligger till grund för en av filmens huvudhandlingar. Reidar Ekner har skrivit boken Efter flera tusen rad (Författarens eget förlag,1974) om sin åttaåriga dotters död i skelettcancer. Han berättar där om känslor av sorg, vrede, maktlöshet, men också kärlek och livsglädje, som ryms i upplevelserna. Det här hände för tre decennier sedan med dagens behandlingsmetoder hade flickan haft betydligt större chanser att klara sig. Under filmens inledning ser vi Agnetha ligga på en brits i väntan på att läkaren ska komma och undersöka henne. Inger Hayman och Lisbet Johansson läser rader ur dikter av Edith Södergran och Harriet Löwenhjelm en som utstrålar livsglädje, den andra dödsångest. Dikterna i sin helhet: E d i t h S ö d e r g r a n ( ) u r D i k t e r ( ) : Triumf att finnas till Jag är en del utav oändligheten. Jag är en del av alltets stora kraft, en ensam värld inom miljoner världar, en första gradesn stjärna lik som slocknar sist. Triumf att leva, triumf att andas, triumf att finnas till! Triumf att känna tiden iskall rinna genom sina ådror och höra nattens tysta flod och stå på berget under solen. Jag går på sol, jag står på sol, jag vet av ingenting annat än sol. Tid förvandlerska, tid förstörerska, tid förtrollerska, kommer du med nya ränker, tusen lister för att bjuda mig en tillvaro 9

12 som ett litet frö, som en ringlad orm, som en klippa mitt i havet? Tid du mörderska vik ifrån mig! Solen fyller upp mitt bröst med ljuvlig honung upp till randen och hon säger: en gång skickas alla stjärnor, men de lysa alltid utan skräck. H a r r i e t L ö w e n h j e l m ( ) u r D i k t e r ( ) Tag mig. Håll mig. Smek mig sakta Tag mig. Håll mig. Smek mig sakta Famna mig varligt en liten stund. Gråt ett grand för så trista fakta. Se mig med ömhet sova en blund. Gå ej ifrån mig. Du vill ju stanna, stanna tills själv jag måste gå. Lägg din älskade hand på min panna. Än en liten stund är vi två. * * * I natt skall jag dö. Det flämtar en låga. Det sitter en vän och håller min hand. I natt skall jag dö. Vem, vem skall jag fråga, vart jag skall resa till vilket land? I natt skall jag dö Och hur skall jag våga? * * * I morgon finns det en ömkansvärd och bittert hjälplös stackars kropp, som bäres ut på sin sista färd att slukas av jorden opp. 10

13 Litteraturtips L ä t t l ä s t Etik: en introduktion. (Etiska vägmärken I) Statens Medicinsk-etiska Råd. Fritzes 1992 V a n l i g k u r s l i t t e r a t u r i e t i k u t b i l d n i n g a r i d a g Arlebrink Jan (rev 2006). Grundläggande vårdetik teori och praktik. Stockholm. Studentlitteratur Tranöy KE 1993 Medicinsk etik i vår tid. Stockholm. Studentlitteratur Vårdetik / Torbjörn Tännsjö. Thales 1998 L i t e s v å r a r e Principles of Biomedical Ethics / Tom L Beauchamp, James F Childress. Oxford University Press 1980 A n n a n t o n g i va n d e o c h b r a l i t t e r a t u r i n o m o m r å d e t Barbosa da Silva Vårdetik för ett mångkulturellt Sverige. Stockholm Studentlitteratur Ekblad, S. Janson, S., & Svensson, P- G. (1996). Möten i vården. Falköping: Liber utbildning. Fyhr Gurli Hur man möter människor i sorg. Stockholm Natur och Kultur Malmsten Gedda Kersti (red) a uppl. Etik i basal omvårdnad i någon annans händer Stockholm. Studentlitteratur Silfverberg Gunilla (red) Nya vägar i vårdetiken. Stockholm. Studentlitteratur Statens Medicinsk-Etiska Råd Etiska vägmärken 4. Det svårfångade människovärdet en debattskrift. Stockholm. SMER Ternestedt Britt Marie Livet pågår! Om vård av döende. Vårdförbundet. Stockholm. S k ö n l i t t e r a t u r Dellson Pia Klinisk blick - reflexioner kring läkekonsten. Natur och Kultur Nordlander Agnetha Smärtans vändpunkt. Natur och Kultur 11

14 Ekner Reidar Efter flera tusen rad. Författarens eget förlag Lindquist Ulla-Carin Ro utan åror. Norstedts Styrande dokument Deklaration om de Mänskliga Rättigheterna (FN 1948) Konventionen om Barnets Rättigheter. (FN 1989) Sekretesslag 1980:100 Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Lag 1998:531 om Yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område SOU 1995:5 Vårdens svåra val Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. SOU 2000:6 Döden angår oss alla. Värdig vård vid livets slut Samt yrkesetiska riktlinjer och koder för vårdens professioner. Daidalos 1997 L ä n k a r Etikrummet hos Vårdalsinstitutet: net välj Etikrummet i menyn upptill Lagar hittar man lätt på Utredningar hittar man på Yrkesetiska riktlinjer för läkare hittar man antingen hos Läkareförbundet: - välj Etik & Ansvar i menyn upptill; eller hos Läkaresällskapet: välj Etik i vänsterspalten! Yrkesetiska riktlinjer för sjuksköterskor hittar man på - välj Etik i menyn upptill Hos regeringen finns Rådet för mänskliga rättigheter med mycket intressant läsning, däribland FN:s deklaration: 12

15 Medverkande i kronologisk ordning: Kvinnoröst 1: Inger Hayman Kvinnoröst 2: Lisbet Johansson Skuggfigur: Ann-Christin Andersson Agnetha, ryggpatient: Annika Nordin Gunnar, kirurg: Robert Bolin Erik, pappa med sjuk flicka: Ingvar Örner Liv, flickan som liten: Victoria Valentin Liv, flickan: Liv Omsén Läkarsekreteraren: Lena Åkerstedt Sjuksköterska som lämnar diktat: Peter Ahnberg Sjuksköterska som kör säng: Tinna Ingelstam Sjuksköterska som ropar upp patienter: Parivash Ghaffari Man i väntrummet 1: Bengt Sanzén Kvinna i väntrummet 1: Ulrika Flach Man i väntrummet 2: Lasse Andersson Kvinna i väntrummet 2: Maria Fahl Cecilia, underläkare: Tina Lenne Gustav, gammal man: Dan Sjögren Sjuksköterska som spelar innebandy: Elin Gradin Sjuksköterska ska sätta kateter: Carl Toftfelt Narkossköterska: Karin Bertling Röst 2 i diktafon: Janne Ahnberg Sjuksköterska som delar medicin: Sara Podda Sjuksköterska som lämnar journal: Mona-Lisa Jacobsson Patient som vill ha tablett: Miriam Elmtorp Patient i fyrsal med mobiltelefon: Line Östblom Patient i fyrsal: Gunnel Kannerberg Sonja, ny patient i fyrsal: Elvy Almström Sjuksköterska i fyrsal: Helene Strand Sjuksköterska i rondfölje: Alieh Shadman Vän till Erik på balkong: László Hágó Avdelningsföreståndare i korridor:maria Hörnelius Undersköterska 1 på fyrsal:peter Jägbring Undersköterska 2 på fyrsal: Jessica Ryhlander Kvinna på gångväg: Malin Wahlstedt Pojke på gångväg: Magnus Ahnberg Wahlstedt Kamera: Kristjan Sigurjonsson, Niklas Axhede (scen 13) Steadycam: Hasse Johansson (scen 21) Ljus: Mårten Andersson, Niklas Axhede Ljud: Anders Billing Inspelningsledning: Martin Grönberg, Malin Wahlstedt Scenografi & rekvisita: Lisa Fernell Smink: Josefin Ekström Inspelningsassistans: Markus Hansson, Daniel Jansson 13

16 Research, inspelningsplatser: Ahmad Nilo, Jonas Waldelius Produktionsekonomi: Malin Wahlstedt Digital bildbearbetning: Dan Lageryd Musik: Björn Knutsson Manus: Pia Dellson, Janne Ahnberg Klippassistans: Iacopo Patierno Regi, produktion och klippning: Janne Ahnberg Tack till Barncancerfonden Vårdalstiftelsen Cancer- och Allergifonden Medicinska fakulteten, Lunds universitet Praktikertjänst AB Svensk sjuksköterskeförening Karolinska Institutet Stockholms läns landsting Socialstyrelsen Medicinska fakulteten, Umeå universitet Sveriges läkarförbund Sahlgrenska akademin Landstinget i Östergötland Västra Götalandsregionen, etikkommittén Landstinget Gävleborg Örebro läns landsting Parkinsonförbundet Landstinget Dalarna Landstinget i Kalmar län Landstinget i Jönköpings län Landstinget Halland Riksförbundet för njursjuka Medicinska fakulteten, Uppsala universitet samt till Angeredsgymnasiet i Göteborg Bellis Växtmiljö Fagerhults belysning AB fmab-förbandsmaterial GlaxoSmithKline Göteborgs stad, MedicHus Konstnär Lena Lindegarth Kungälvs Sjukhus PMU Interlife Reningsborg Sahlgrenska sjukhuset: avd 31, Grafix, kirurgoperation, ortopedteknik Specialgardiner AB Tvätteriet Alingsås Wettergrens Östra sjukhuset, Säng-Janne 14

17 Om initiativtagarna Janne Ahnberg driver bolaget TimeCode Film & Media sedan 1995 år tillsammans med sin fru, miljö- och vetenskapsjournalisten Malin Wahlstedt. Janne har specialiserat sig på dramer eller dramadokumentärer i ämnen som är väsentliga i ett livs- eller samhällsperspektiv. Han belönades år 2000 med Guldklappan för dokumentärfilmen om två cancersjuka kvinnor i livets slutskede och år 2002 för en dramadokumentär om organdonation. År 2003 mottog han Göteborgs stad Backas kulturstipendium för sin ansvarskännande kulturgärning. Sedan Var ska jag ligga sen? har han skrivit, producerat och regisserat en dramaproduktion om en fängelsedömd kvinna som försöker ta sig ur missbruk och kriminalitet. Pia Dellson är onkolog, psykoterapeut och på väg att dubbelspecialisera sig även som psykiater. Hon har arbetat med psykosocial onkologi och cancervård sedan 1999 på onkologiska kliniken i Lund. Under sin läkarutbildning och första tiden som färdig läkare beskrev hon sina erfarenheter i poetisk form vilket resulterade i boken Klinisk blick - reflexioner kring läkekonsten (Natur och Kultur 1997). Boken rönte stor uppmärksamhet och har använts i flera vårdutbildningar samt ligger till grund för en permanent utställning på Kliniskt kunskapscentrum, Karolinska institutet. Pia har föreläst om kommunikation i vården, etik och personalvård i många sammanhang både nationellt och internationellt. 15

18 Filmvisning föreläsning och diskussion Janne Ahnberg och Pia Dellson kommer gärna för att föreläsa och leda diskussionen i samband med visning av filmen. Kontakta Janne Ahnberg på TimeCode Film & Media AB, tel , , eller Pia Dellson, tel ,

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Svåra möten i vården Seminarium med tema kommunikation och bemötande Måndagen den 1 mars 2010

Svåra möten i vården Seminarium med tema kommunikation och bemötande Måndagen den 1 mars 2010 Svåra möten i vården Seminarium med tema kommunikation och bemötande Måndagen den 1 mars 2010 Arrangerades av Sjukhusbiblioteket i aulan på Skånes universitetssjukhus i Lund www.skane.se/sus/pil Inger

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Det goda åldrandet frisk också efter 85

Det goda åldrandet frisk också efter 85 Det goda åldrandet frisk också efter 85 Berit Lundman Universitetslektor, docent i omvårdnad Efter att vi hört en hel del om olika sjukdomstillstånd som är vanliga bland äldre och hur man kan förebygga

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar 2012-06-26 Dnr: 22501/2011 1(6) Avdelningen för regler och tillstånd Mariana Näslund Blixt mariana.blixt@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

HANDLEDNING LÄS EN FILM. Kulturutveckling. Filmtitel: Jaguaren Regissör: Mattias Gordon. Boktitel: Jaguaren Författare: Ulf Stark

HANDLEDNING LÄS EN FILM. Kulturutveckling. Filmtitel: Jaguaren Regissör: Mattias Gordon. Boktitel: Jaguaren Författare: Ulf Stark LÄS EN FILM HANDLEDNING Filmtitel: Jaguaren Regissör: Mattias Gordon Boktitel: Jaguaren Författare: Ulf Stark Rekommenderas för åldrarna 3-6 år En filmhandledning av Maria Katerine Larsson Kulturutveckling

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

Livshjälp Dödshjälp. Gränslandet mellan liv och död. Medicinsk. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Livshjälp Dödshjälp. Gränslandet mellan liv och död. Medicinsk. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Livshjälp Dödshjälp Gränslandet mellan liv och död Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Medicinsk Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Att få hjälp att dö : synsätt, erfarenheter,

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 Mattias Sandström Öregrundsgatan 11/004 11559 Stockholm mattias@beauty.se 073-9344500 Vad skulle du göra om du skulle dö? Det är frågan

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Värdebaserad praktik Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Dagens föreläsning Lite etisk teori Värdebaserad praktik Forskning: Etiska överväganden i psykiatrin Etiska utmaningar

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet.

Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet. Studiehandledning Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet. Verket är licensierad under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported Licens

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

God död jul. Bakgrund. Kort om boken: Arbetsmaterial till. Skriven av: Inger Frimansson

God död jul. Bakgrund. Kort om boken: Arbetsmaterial till. Skriven av: Inger Frimansson Arbetsmaterial till God död jul Skriven av: Inger Frimansson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken God död jul. Det ska vara ett stöd för er som läser tillsammans i en grupp, studiecirkel eller

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Ge papperslösa patienter vård!

Ge papperslösa patienter vård! Ge papperslösa patienter vård! Ställningstagande för allas rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor Svensk sjuksköterskeförening och Sjuksköterskornas etiska råd Introduktion Människors rätt till

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014 Arvidsjaur. Inte långt från polcirkeln är ambitionen stor att ge högklassig vård, trots svåra villkor. Men det var här hela vårdcentralen polisanmäldes för svartkassa. Trots att de bara ville att invånarna

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Modern. Bakom varje övergrepp finns en mamma

Modern. Bakom varje övergrepp finns en mamma Modern Bakom varje övergrepp finns en mamma Dramatis Personæ Mamma Susanne Pappa Lars Dottern Ellinore Lågstadielärare Ann-Charlotte Väninnan Anki Sjuksköterskan Klara Kuratorn Gunilla Scenario av Fredrik

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppenvård I 7,5hp Health and lifestyle in public health 7,5 credits

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppenvård I 7,5hp Health and lifestyle in public health 7,5 credits Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppenvård I 7,5hp Health and lifestyle in public health 7,5 credits Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN FLEXTIDSFÄLLAN NU HAR HON SLUTAT Tidsjakt. Anna Halmerius registrerade flex när hon egentligen jobbade övertid, men hann aldrig ta ledigt. Och det var hon inte ensam om som distriktssköterska i Västra

Läs mer