Strategi för jämlik vård

Transkript

1 Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Öberg Hälso- och sjukvårdsstrateg Datum Dnr (8) Strategi för jämlik vård Behovet av att säkerställa en jämlik vård är formulerat i hälso- och sjukvårdsuppdraget Denna strategi utgör grunden för s arbete för en jämlik vård i all verksamhet finansierad av. Bakgrund Att säkerställa en jämlik vård är av högsta vikt eftersom en ojämlik offentligt finansierad vård inte är förenligt med vårdens demokratiskt förankrade uppdrag. God patientsäkerhet förutsätter en jämlik vård utan omotiverade skillnader. Trots att en jämlik vård utgör ett gemensamt intresse för patienter, medborgare, profession och beslutsfattare så visar forskning och rapporter på omfattande brister i jämlikhet i svensk hälso- och sjukvård. Omotiverade skillnader har framförallt observerats utifrån kön, ålder, geografi, funktionsnedsättningar och socioekonomiska förhållanden 1 Kravet på en jämlik vård uttrycks i gällande lagstiftning och har förankring i flera av s policys: Patientlagen (2014: 821) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) tydliggör att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. I tandvårdslagen (1985:125) framgår att målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Diskrimineringslagen (2008:567) anger i 1 att ändamålet är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, 1 Diaz 2009, Socialstyrelsen 2011, Smirthwaite 2007, Myndigheten för vårdanalys 2014 Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (8) religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning 2, sexuell läggning eller ålder. I Skånes regionala utvecklingsstrategi (Det öppna Skåne 2030) är en av delstrategierna en förbättrad och mer jämlik hälsa, vilket en jämlik vård är en del av. Där framgår att en god hälsa ger bättre förutsättningar för ett gott liv för den enskilde, och en god och jämlik hälsa är också en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling i stort. Handlingsplanen Ett socialt hållbart Skåne 2030 har tagits fram med syfte att samordna olika strategier och handlingsprogram inom som kan bidra till en socialt hållbar samhällsutveckling och minskade hälsoskillnader. Strategi för jämlik vård utgör ett viktigt bidrag till detta arbete. har 2009 antagit Likabehandlingspolicy för som fastslår att ska arbeta för ett samhälle där den enskilda människan inte kränks eller marginaliseras. I ska bemötande, kommunikation och service ges utifrån människors lika värde och individuella förutsättningar och behov inte utifrån bemötarens föreställningar. har även undertecknat CEMR:s (Council of European Municipalities and Regions) jämställdhetsdeklaration, som med sina 30 artiklar lägger grunden för s jämställdhetsarbete. Vad är jämlik vård? Begreppet jämlik vård är ofta använt inom hälso- och sjukvården men innebörden varierar i olika sammanhang, därför är det viktigt att förtydliga begreppet inom. Utgångspunkten för en jämlik vård är att vården anpassas efter individens förutsättningar och behov, den som har störst behov ska ges företräde till vården. Vården ska ges på lika villkor och med respekt för alla människors lika värde. Jämlik vård innebär inte att alla behandlas lika. Jämlik vård ska bedömas utifrån jämlika resultat och upplevelser. Därmed kan en ojämn resursfördelning bidra till en jämlik vård eftersom individers förutsättningar och behov skiljer sig åt. Prioriteringar måste alltid ske i hälso- och sjukvården eftersom det ofta går att göra mer samtidigt som resurserna är ändliga. Detta kan skapa olika sorters dilemman, inte minst utifrån ett jämlikhetsperspektiv. 2 Psykisk och fysisk funktionsnedsättning

3 3 (8) Utgångspunkten för vårdens prioriteringar är människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen, och de måste alltid bedömas från fall till fall 3. För att avgöra om vården är jämlik måste skillnader i hälso- och sjukvård bedömas utifrån om de är motiverade eller omotiverade. En omotiverad skillnad är en skillnad som inte kan motiveras utifrån medicinska förutsättningar eller vårdbehov. Jämlik vård Ett bidrag till en jämlik hälsa Att hälsan varierar mellan olika grupper i samhället är känt sedan länge. Detta förklaras primärt av att de faktorer som avgör en individs hälsa ser olika ut för olika grupper i samhället 4. En individs hälsa påverkas av en mängd faktorer som grovt går att dela in i levnadsvanor och livsvillkor. Levnadsvanor, t.ex. mat- och motionsvanor, är påverkarbara för individen själv. Livsvillkor, t.ex. ålder, genetiskt arv samt samhälleliga förutsättningar som tillgång och kvalitet på utbildning och vård, påverkar en individs val av levnadsvanor och skapar förutsättningar för hälsa. Därmed står det klart att även om en jämlik hälso- och sjukvård bidrar till en jämlik hälsa så krävs insatser på bredare front för att uppnå detta. Hälsooch sjukvårdens viktigaste bidrag till minskade skillnader i hälsa är att tillhandahålla en jämlik vård och att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Det ligger i hälso- och sjukvårdens uppdrag att utjämna hälsoskillnader. Målsättning s målsättning för en jämlik hälso- och sjukvård är: En hälso- och sjukvård som bidrar till minskade skillnader i hälsa genom att erbjuda alla en vård på lika villkor anpassat efter individuella behov och förutsättningar Målsättningen understryker en hög ambitionsnivå och utmaningen med att ge vård på lika villkor till flera individer vars behov och förutsättningar skiljer sig åt. 3 Jmf. Prioriteringar inom hälso- och sjukvården (1996/97: SoU14) och Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)) 4 Jmf. Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut 2013

4 4 (8) För att nå målsättningen ska arbete bedrivas enligt den strategi som beskrivs i stycket nedan. Strategi för jämlik vård s strategi för jämlik vård är att integrera ett jämlikhetsperspektiv i hälso- och sjukvårdens befintliga styrning genom politiska handlingar, avtal och ansvar i linjeorganisationen samt uppföljning och kontroll enligt etablerade rutiner. Denna strategi vilar på tanken om att det är lättare att nå resultat genom att justera ett befintligt styr och uppföljningssystem än att skapa nya och parallella kanaler. s hälso- och sjukvårdsuppdrag är utgångspunkten för vårdverksamhet finansierad av, och detta uppdrag ska fungera som den primära kanalen för att styra hur arbetet för en jämlik vård successivt ska bedrivas. Kännedomen om omotiverade skillnader i s verksamhet är år 2015 låg. Därför behövs ett systematiskt arbete för att öka kunskapen om vilka ojämlikheter som finns, varför de uppstår och vad som kan hindra dem. Kännedomen om den jämlika vården ska successivt öka genom löpande uppföljning, fördjupade analyser och forskning. De slutsatser som dras bör ses som ett långsiktigt och kumulativt lärande. Kunskap om omotiverade skillnader ger en kvalitetssäkrad problemformulering, vilket är av största vikt för en framgångsrik uppdragsstyrning med konkreta insatser. För att uppnå en mer jämlik vård behöver reella och varaktiga förändringar och förbättringar ske i verksamheten närmast patienten. När en omotiverad skillnad identifierats måste orsakssambandet till skillnaden säkerställas så att effektfulla insatser kan sätts in. Dessa insatser bör implementeras på samma sätt som annan verksamhetsutveckling. För att säkerställa en jämlik vård behöver vårdens resultat följas upp utifrån ett jämlikhetsperspektiv, vilket innebär att resultaten behöver grupperas utifrån olika faktorer för att hitta strukturella mönster och omotiverade skillnader. Kön, funktionsnedsättningar, ålder, geografiska områden och socioekonomiska förhållanden (exempelvis utbildningsnivå, inkomst och yrkesstatus) är av stort intresse eftersom dessa faktorer visat sig ha påverkan på den jämlika vården och hälsan. I uppföljning och analys ska ett intersektionellt perspektiv vara utgångspunkten när så är möjligt för att tydliggöra strukturer i resultaten. 5 5 Resultat bör grupperas utifrån identitetsgrupper, inte utifrån enskilda egenskaper.

5 5 (8) För att uppnå en mer jämlik vård behöver förbättringar inom hela organisationen ske. Det krävs: Ett varaktigt fokus och prioriteringar på området jämlik vård i ledning och styrning Ett utvecklat arbete för att identifiera omotiverade skillnader i vården, inklusive en utvecklad och förändrad uppföljning Resurser och kompetens för att fullfölja strategi för jämlik vård Prioriteringar och implementering av insatser för en mer jämlik vård En tydlig ansvarsstruktur Ansvarsstruktur och åtaganden Enligt gällande lagstiftning är det varje vårdgivares ansvar att tillhandahålla en jämlik vård. Hälso- och sjukvården bedrivs i en omfattande organisation och för att underlätta arbetet för en mer jämlik vård är det viktigt med en uttalad ansvarsstruktur med åtaganden. Politisk nivå Med utgångspunkt i denna strategi ska aktiviteter som främjar jämlik vård initieras via hälso- och sjukvårdsuppdraget. Kvalitetsdata som säkerställer jämlik vård ska kontinuerligt efterfrågas. Riktade åtgärder ska prioriteras och sättas in för att motverka omotiverade skillnader i vården. Koncernkontoret Koncernkontoret ska bidra till den jämlika hälsan genom att samordna arbetet för en jämlik vård och det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Koncernkontoret ska även verka för att integrera ett jämlikhetsperspektiv i uppdragsstyrning och uppföljning samt ansvara för att fördjupad analys genomförs för att säkerställa en jämlik vård. Vidare ska koncernkontoret även verka som stödfunktion vid implementering för att motverka omotiverade skillnader i vården. Koncernkontoret ska i samverkan med verksamhet upprätta metoder för att säkerställa hög kompetens inom området. Upprättande, implementering och uppföljning av nationella och regionala vårdprogram ska ske för att säkerställa en kunskapsstyrd vård i hela. Forskning på området jämlik vård ska främjas. Omvärldsbevakning ska ske kontinuerligt. Ex: Istället för att genomföra separata analyser utifrån perspektiven kvinnor/män och yngre/äldre så bör analysen utgå från grupperna äldre kvinnor och äldre män samt yngre kvinnor och yngre män.

6 6 (8) Verksamhet finansierad av Verksamhet finansierad av ska i uppföljning sträva efter att analysera resultaten utifrån kön, ålder och geografiska områden. Genom verksamhetsutveckling ska vården förbättras och göras mer jämlik om behov identifieras. Information ska göras tillgänglig för alla, oavsett språkkunskaper och funktionsnedsättningar. Ett hälsofrämjande arbete ska bedrivas för att minska skillnader i hälsa. Medarbetares kompetens ska vara god ifråga om mänskliga rättigheter och diskriminering. Prioriterade områden för en jämlik vård och hälsa Det är viktigt att understryka att jämlikhet är ett prioriterat värde inom all hälso- och sjukvårdsverksamhet finansierad av men nedanstående områden kommer särskilt att prioriteras. Områdena är utvalda baserat på prioriteringar inom samt områden med redan belysta behov på nationell nivå. Genom att integrera ett jämlikhetsperspektiv i befintliga styr- och uppföljningssystem ska dock all verksamhet utvecklas på ett sätt som främjar en mer jämlik vård. Generella områden: E-hälsa är ett område med stor framtida relevans för vården. Inom området finns både utmaning och möjligheter för en mer jämlik vård. Genom enklare och mer kostnadseffektiva lösningar kan resurser omfördelas på ett sätt som gagnar de med störst behov. Samtidigt behöver e-hälsolösningar kritiskt utvärderas utifrån vem de tillgängliggörs och anpassas för. Hälsovalet kallas vårdvalssystemet för primärvård i och det är av stor vikt att tillgänglighet och kvalitet utvärderas utifrån ett jämlikhetsperspektiv. En omfattande översyn av hälsovalet utifrån ett jämlikhetsperspektiv pågår och utveckling av ersättningssystemet sker för att bidra till en mer jämlik vård Information, bemötande och delaktighet är självklara komponenter i en god vård och vården ska tillgodose behov inom dessa områden. Särskild hänsyn ska tas till individers förutsättningar och behov i fråga om kommunikation, bemötande och möjlighet till delaktighet. Alla ska bemötas med respekt och vården ska vara fri från diskriminering. Sjukskrivningarna är ojämlikt fördelade i samhället, framför allt utifrån ett jämställdhetsperspektiv 6. I pågår flera satsningar för att bidra till förbättrad hälsa och minskad 6 Smirthwaite 2007

7 7 (8) sjukskrivning. Sjukskrivning är även en patientsäkerhetsfråga med utgångspunkten att den ska vara rätt, lagom, säker och jämställd. Tillgänglighet och ledtider är viktiga kvalitetsparametrar som omfattar all hälso- och sjukvård. Resultat tyder på att det finns omotiverade skillnader i tillgänglighet mellan olika grupper i samhället 7. Det är därför viktigt att regelmässigt utvärdera tillgängligheten utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Vård för personer från andra länder behöver utvecklas genom ökad kunskap och en bättre anpassad vård. Migration, olika sjukdomspanorama och hälsotillstånd, vägledning i hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar samt vårdens förmåga att informera och inkludera är viktiga områden att vidareutveckla. Kliniska områden: Cancervården har kommit relativt långt i arbetet för en jämlik vård genom organiseringen via regionala cancercentrum som framför allt arbetat för en geografisk jämlikhet i Sverige. Stora skillnader i vården finns dock även utifrån ett socioekonomiskt perspektiv 8. Nationella vårdprogram och arbete med standardiserade vårdförlopp är två medel i arbetet för en mer jämlik cancervård. Demensvården har utmaningar inom flera områden som påverkar jämlikheten i vården, bland annat utbredd underdiagnostik, varierande utredningsmetoder, läkemedelsförskrivning och samverkan över huvudmannagränserna. Dessa områden ska förbättras i enlighet med s strategiska plan för jämlik demensvård. Hjärt- och kärlsjukdomar har en tydlig koppling till kön och socioekonomi i fråga om insjuknande. Det finns tecken på att behandling och läkemedelsförskrivning inte sker på ett jämlikt sätt 9. Det finns stora geografiska skillnader i svensk hjärtsjukvård, även inom. Hjärtsjukvården ska bedrivas evidensbaserat och enhetligt för att främja jämlikhet. Förebyggande och hälsofrämjande arbete ska aktivt bedrivas. Mödra- och barnhälsovård är viktiga arenor i arbetet för en ökad folkhälsa och minskade skillnader i hälsa. Med ett omfattande deltagande av barn och familjer kan vården med tidiga insatser och hälsofrämjande arbete effektivt bidra till en jämlik hälsa. Kunskapscentrum för barnhälsovård och Kunskapscentrum för kvinnohälsa verkar för detta i nära samverkan med verksamheterna Psykisk ohälsa ökar i samhället, framför allt bland yngre. Den ökade förekomsten av psykisk ohälsa har bland annat samband 7 Smirthwaite 2007, Diaz Socialstyrelsen Diaz 2009, Socialstyrelsen 2011

8 8 (8) med socioekonomiska faktorer 10. Det är viktigt att bedriva en målgruppsinriktad utveckling som stävjar den negativa hälsoutvecklingen. All vårdverksamhet ska ta särskild hänsyn till sänkt autonomi som psykisk ohälsa kan orsaka. Tandvården ska arbeta förebyggande och målgruppsanpassat för att minska skillnader i tandhälsa. Tandhälsan har en stark koppling till socioekonomiska faktorer. Tandvårdens arbete utgår från Strategisk plan för tandvården i. Referenser Diaz, Adolfo på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, Vård på (o)lika villkor en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård Myndigheten för vårdanalys, En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård, behandlings och bemötande (Rapport 2014:7), Likabehandlingspolicy för. Smirthwaite, Goldina på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt Socialstyrelsen, Ojämna villkor för hälsa och vård Jämlikhetsperspektiv på hälso- och sjukvården Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsan i Sverige - Årsrapport 2013 Svensk författningssamling. Diskrimineringslag (2008:567) Svensk författningssamling. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Svensk författningssamling. Patientlag (2014:821) Svensk författningssamling. Tandvårdslag (1985:125) 10 Socialstyrelsen 2011