Utkast. Ny kostym och respirator? Förstudie

Transkript

1 Förstudie Utkast Ny kostym och respirator? En förstudie om bedömda potentialer och behovet av insatser för energieffektivisering inom rekordårens byggnation Saga Ekelin Hans Isaksson K-Konsult Energi Stockholm AB Förstudie Kostym&Respirator.doc

2 Innehåll 1 Bakgrund och syfte Bakgrund Syfte och Mål Underlag för analyser Kunskap om strukturen i rekordåren bestånd av flerbostadshus Sammanfattning av strukturen och energipotentialen Förslag till fördjupning och inriktning av fortsatt BeBo projekt Förslag till projektstruktur Tidplan Förslag till budget för etapp 1, år (11)

3 1 Bakgrund och syfte Om energianvändningen i bebyggelsen totalt sett ska minska räcker det inte med insatser i nyproduktionen. Den övervägande energianvändningen sker i det befintliga beståndet. Nedan fokuseras successivt beskrivningarna mot de delar av bebyggelsen som avser flerbostadshus, d v s det bestånd som omfattas av Energimyndighets beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus BeBo:s arbetsområde. 1.1 Bakgrund BeBo, är en grupp sammansatt av ägare/förvaltare av flerbostadshus. Gruppen arbetar för energieffektiva och miljömässigt goda lösningar och fungerar som kravställare och informatör. Huvudmålet för BeBo:s verksamhet är att gruppens aktiviteter genom en samlad beställarkompetens ska leda till att energieffektiva system och produkter tidigare kommer ut på marknaden. Ett av delmålen i detta sammanhang är att genomföra utredningar och mätningar för att klarlägga potentialer. Gruppen konstaterar att de Nationella miljömålen successivt har formulerats i mer konkreta delmål för energi. I den senaste energipropositionen föreslås att energianvändningen per uppvärmd yta i bostäder och lokaler bör minskas med 20 procent till 2020 och med 50 procent till Gruppen höll under hösten 2005 ett idéseminarium om fortsatt inriktning av sin verksamhet. Vid seminariet konstaterades att den avgörande delen av bebyggelsens sker i det redan byggda beståndet och bland annat diskuterades möjligheten att fokusera på åtgärder som kan matcha ombyggnadsbehovet i den omfattande byggnation som tillkom under rekordåren. I jämförelse med dagens krav på energiteknisk byggnadsstandard konstaterades att den avgörande skillnaden ligger i klimatskärm och ventilation. Efter idéseminariet tillsatte BeBo en arbetsgrupp för att konkretisera fortsatta insatser: Kjell Berndtsson Riksbyggen (sammankallande) Ing-Marie Odengren Alingsåshem AB Yngve Green AB Svenska Bostäder Ingvar Andreasson AB Familjebostäder Per Forsling + Ronny Bergens Fastighetsägarna Stockholm Hans Isaksson K-Konsult Energi (sekreterare) 3(11)

4 Tillika initierade arbetsgruppen denna förstudie för att formulera förslag till potentialer och insatsområden. Arbetsgruppen har under sina möten knutit KTH:s forskargrupp BOOM till sitt arbete. BOOM gruppen har genom mångåriga forskningsinsatser studerat varsam ombyggnad i det svenska beståndet av flerbostadshus. Denna kunskap har varit av avgörande betydelse som underlag för denna förstudie och de analyser och förslag som arbetsgruppen lägger fram. Fakta Definitionsmässigt omfattar sektorn bostäder och service bostäder, lokaler (exklusive industrins lokaler), fritidshus och övrig service (inkluderar byggsektorn, gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk samt el- och vattenverk). Energianvändningen inom sektorn uppgick år 2003 till 154 TWh vilket motsvarar ca 38 procent av Sveriges totala slutliga energianvändning. Ungefär 87 procent, eller 136 TWh, av energianvändningen i sektorn bostäder och service utgörs av användning i bostäder och lokaler. En stor del av energianvändningen utgörs av uppvärmning och varmvatten, ca 93 TWh. Ca 18 TWh används som hushållsel och ca 25 TWh som driftel (fastighetsel). Bostäder och lokaler Det totala antalet flerbostadshus uppgick år 2003 till st. Antalet lägenheter i flerbostadshus beräknas till drygt st. De största åldersgrupperna bland flerbostadshusen, ca 35 procent av beståndet, återfinns inom rekordårens hus byggda Ägandet av flerbostadshus fördelas relativt lika mellan allmännyttan, bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare. Antalet lokaler uppgick till ca st fördelade på fastigheter. Lokalerna ägs till ca 35 procent av kommuner och landsting, ca 59 procent av privata fastighetsägare och ca 6 procent av staten. 1.2 Syfte och Mål Syftet med BeBo:s verksamhet är att minska beroendet av energi i form av värme och el, samt att minska påverkan på miljön. Detta ska också ske med beaktande av en bra innemiljö. Det stora bidraget till miljön, och därmed till strävan mot ett långsiktigt uthålligt samhällsbyggande, är den minskade energianvändning som gruppens arbete ska bidra till. Målet med denna förstudie är att lyfta fram potentialer för energieffektivisering i det befintliga beståndet av flerbostadshus. Speciellt har gruppen pekat ut det stora antalet bostäder som uppfördes under 60- och 70-talen i rekordårens bebyggelse. En stor del av detta bestånd kommer under de närmaste åren att genomgå omfattande ombyggnader. Syftet med förstudien är att lägga en grund så att vi i en förlängning ska kunna utnyttja teknikupphandling eller likvärdiga aktiviteter, tekniktävling, 4(11)

5 koncepttävling, e t c, för att initiera energieffektiva lösningar i samband med ombyggnader. 5(11)

6 2 Underlag för analyser Under en kort period under 60- och 70-talen, rekordåren, byggdes nära en fjärdedel av de svenska flerbostadshusen. I samband med att dessa bestånd inom kort kommer att åtgärdas, i enlighet med de 40-årscykler som generellt gäller för större ombyggnader, är det av största vikt att analysera vilka energieffektiviseringsåtgärder som är möjliga. 2.1 Kunskap om strukturen i rekordåren bestånd av flerbostadshus Som underlag för denna förstudie har i allt väsentligt använts BOOMgruppens rapport Flerbostadshusens förnyelse behov och förutsättningar 2002/03. BOOM-gruppen har under flera decennier arbetat med analyser som underlag för det svenska bostadsbeståndets ombyggnadsbehov. BOOM-gruppen har också adjungerats till den arbetsgrupp som följt arbetet med förstudien Strukturen inom flerbostadshus byggda Under en kort tid på och talen byggdes nära en fjärdedel av de svenska bostäder som finns i dag. År 2002 fanns i flerbostadshus byggda totalt ca lägenheter; ca 35 procent av lägenheterna i flerbostadshus. Flertalet av dem, drygt 85 procent eller lägenheter, hade inte moderniserats åren Före 1975 utfördes troligen bara mindre underhållsåtgärder. Geografiskt Majoriteten av byggnaderna är uppförda i storstadsområden eller i större orter över hela landet. Byggnadsteknik Husen från rekordåren är till stor del maskinellt byggda. Normalt användes byggkranar på byggplatserna och standardiserade, fabrikstillverkade byggkomponenter var vanliga. Förtillverkade betongelement användes till fasader och stommar i procent av flerbostadshusen. Bärande ytterväggar är ovanliga; s.k. bokhyllestomme av platsgjuten betong eller, mindre vanligt, pelarbalksystem blev helt förhärskande och användes även för tvåvåningshus. Ytterväggarna var utfackningsväggar av träregelkonstruktioner, klädda med tegel, fasadskivor eller trä, eller av putsad lättbetong. Blå lättbetong användes fortfarande. Putsen var ofta s.k. ädelputs med god hållbarhet. Taken är vanligen sadeltak med ganska svag lutning; bara omkring en tredjedel av husen har vind med gånghöjd. Plana eller låglutande tak med invändig avvattning byggdes på en tredjedel av husen. Takbeläggningen är (var 1980) företrädesvis papp. 6(11)

7 Betongpannor och andra nya takmaterial, men även tegel, eternit och plåt användes också. Byggnadstyper Drygt 50 procent av lägenheterna finns i tre- eller fyravånings hus och omkring en tredjedel i högre hus. Cirka 85 procent av lägenheterna finns i lamellhus, knappt 10 procent i punkthus och knappt 5 procent i loftgångshus, en hustyp som knappast förekommit tidigare. Under 1960-talets första år byggdes fortfarande en del mycket höga punkthus med nio eller fler våningar. Drygt 15 procent av lägenheterna, ca , finns i låga hus med 1 2 våningar; många av dem är hyresradhus för äldre i mindre samhällen. Hus byggda : Våningar: % Antal lgh i 1000 tal Ventilationssystem Nästan tre fjärdedelar av husen byggdes med fläktstyrd ventilation, de flesta av dem med F-ventilation (64 procent). Omkring 30 procent av husen hade självdragsventilation år 1980 (något osäkra siffror). En mindre andel (ca 8 procent) av husen hade, s k balanserad FT -ventilation. Ventilationssystemen har beräknats (delvis skattats) ha förbättrats för ca lägenheter åren Behov av förbättringar kan dock finnas för en del av dem och även för en stor del av de inte åtgärdade, även om den obligatoriska ventilationskontrollen fört med sig mer frekventa åtgärder. Åtskilligt kan ha utförts utan att registreras i statistiken. För många åtgärder är dock de normala intervallen för byten så kostsamma att inget ännu gjorts. Maximalt kan behoven av genomgripande åtgärder byten av fläktar, styrsystem m.m. gälla ca lägenheter. Fasader och tak Husen från denna period har relativt god värmeisolerande förmåga (15-20 av husens fasader har dock högt U värde). År 1980 var procent av husen berättigade till speciellt statligt stöd för tilläggsisolering (något osäkra siffror). Registrerad förnyelse (utbyte helt eller delvis) av fasadytskikt har berört drygt lägenheter , medan ca fasader har tilläggsisolerats, helt eller delvis. Tilläggsisolering av lamellhus kan gälla enbart gavelfasader, där behoven av bättre isolering ofta är störst. Motsvarande summor för åtgärder gällande tak är ca resp. drygt berörda lägenheter. Isolering av tak tycks således inte ha utförts i någon större utsträckning. Både när det gäller fasader och tak kan dock mycket ha gjorts utan att registreras i statistiken. Maximalt behov av större fasadåtgärder under de närmaste decennierna kan, 7(11)

8 mycket grovt uppskattat, beröra hus med lägenheter. Försiktighet i fråga om ändringar kan behövas i många fall, för att tidstypiska karaktärsdrag och starka fasaduttryck inte ska gå förlorade. Fönster De flesta av rekordårens hus byggdes med tvåglasfönster, men speciellt under några år på 1960-talet, då reglerna för statligt stöd gynnade treglasfönster, byggdes många lägenheter med sådana (96 procent har 2-glas, 3 procent har 3- glas). Stora odelade glasytor var vanliga och maskinglas var helt förhärskande. Den stora produktionen medförde att snabbvuxet, tämligen poröst virke användes, och en del väggkonstruktioner bidrog till att skapa fuktproblem. Drygt lägenheter har fått sina fönster utbytta till 3-glasfönster i samband med modernisering åren Åtskilliga fönster, kanske lika många därutöver, torde ha bytts ut eller reparerats och beklätts med aluminiumprofiler som ett slags förstärkt underhåll. Förbättringar av fönstren och deras isolerförmåga kan därmed bli aktuell i kanske lägenheter. Det kan innebära enklare förbättringar såsom tätning av fogar och tredje rutan eller motsvarande förbättring, men helt utbyte kan ibland vara att föredra av tekniska skäl. 2.2 Sammanfattning av strukturen och energipotentialen Av redovisningen kan utläsas att: I byggnader omfattande ca lägenheter behöver genomgripande åtgärder på ventilationssystemen genomföras, byte av fläktar, styrsystem, m m Större fasadåtgärder behöver genomföras i byggnader omfattande lägenheter Förbättringar av fönster och deras isolerförmåga behöver genomföras i byggnader omfattande ca lägenheter Översatt till energitermer motsvarar detta grovt räknat 1) ett årligt energibehov på 8 TWh: 1) Angiven yta och specifik förbrukning är medelvärden enligt SCB -Värme + varmvatten: (1 lgh * 60 m2* 170 kwh/m2) 10 MWh/lgh -Driftel (fastighetsel): (1 lgh * 60 m2 * 25 kwh/m2) 1,5 MWh/lgh Räknat på lägenheter motsvara detta 8 TWh 8(11)

9 Om kravet på energieffektivisering ska realiseras i enlighet med de uppsatta målen att energianvändningen ska minskas med 20 procent till 2020 och med 50 procent till 2050, behöver följande resultat uppnås: 20 % en minskning med 1,6 TWh 50 % en minskning med 4 TWh Uttryckt som specifik förbrukning per kvadratmeter behöver förbrukningen ( kwh/m 2 ) därmed reduceras till: 20 % till 156 kwh/m 2 50% till 98 kwh/m 2 Vilket inte, i båda fallen, torde vara några ouppnåelig sänkning av förbrukningen förutsatt att de tekniska åtgärderna (klimatskal: fasad/fönster och installationer: ventilation) sker i ett systemperspektiv och i samverkan med ett framtida behovsstyrt underhåll som vidmakthåller den uppnådda sänkningen av energiförbrukningen. 9(11)

10 3 Förslag till fördjupning och inriktning av fortsatt BeBo projekt Som konstaterats sker den huvudsakliga energiförbrukningen inom den befintliga bebyggelsen. Mer än 90 procent av de byggnader som förväntas finnas om 50 år är redan byggda. Det är därför viktigt att åtgärder vidtas i den befintliga bebyggelsen speciellt i samband med större ombyggnader. Det är angeläget att i dessa sammanhang ställa vittgående krav på energieffektivisering för att möjliggöra att de energipolitiska målen uppfylls. Detta kräver också krav på en långsiktighet vid genomförandet av de förslag på fortsatta insatser som lämnas i denna förstudie. I det fortsatt projektarbete ska olika tekniska lösningar närmare studeras, kostnads och lönsamhetsbedömas, samt vid behov demonstreras och utvärderas. I arbetet ingår också att sprida budskapet om behovet energieffektiva lösningar till branschen; fastighetsföretag samt bygg- och materialindustrin. Vidare får det fortsatta arbetet utvisa om det är lämpligt med aktiviteter såsom teknikupphandling eller tävling för att driva på teknikutveckling och marknadsimplementering. 3.1 Förslag till projektstruktur Förstudiens förslag är att det fortsatta arbetet binds samman av en projektstruktur med: Övergripande: Koordinering/Samordning Delprojekt: Ny kostym Respirator Syftet med det övergripande projektet är att koordinera övergripande aktiviteter såsom seminarier, information, tävlingar, branschkontakter, m fl. Syftet med delprojekten är att arbeta med underlag för respektive teknikområde, teknikläget (inkl. framtida spetsteknik), applicerbarhet (anpassning till det aktuella beståndet, montageteknik, m m) och kostnad samt lönsamhetsaspekter Medverkande resurser och kompetens Projektorganisationen bör besättas med personer från BeBo:s organisation. I framförallt delprojekten bör det också finnas ekonomiskt utrymme att knyta olika kompetenser och resurser för genomförandet. 3.2 Tidplan Arbetet med energieffektivisering är i sig ett långsiktigt arbete som måste följas av långsiktiga satsningar. Detta projektförslag med inriktning mot minskad energianvändning i flerbostadshus inom rekordårens bestånd avser 10(11)

11 i ett första steg förberedande insatser under år De fortsatta arbetet kan dock bedömas behöva pågå under flera år, när olika marknadspåverkandeaktiviteter ska genomföras. 3.3 Förslag till budget för etapp 1, år Med hänsyn till de kompetens- och resurspersoner som bedöms behöva anlitas samt i övrigt behov av eventuella verifikationer/provningar, bedöms budgeten för den första etappen till i storleksordningen kr 11(11)

12 Förstudie Kostym&Respirator.doc