Nationella digitala biblioteket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella digitala biblioteket"

Transkript

1 Nationella digitala biblioteket FÖRSTUDIE ÖREBRO STADSBIBLIOTEK Claes Karlsson, Örebro stadsbibliotek Örebro kommun DNR bibliotek.orebro.se

2 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 2 Organisation... 3 Tidplan... 4 Anslutningsprocess... 4 En gemensam teknisk plattform för landets folkbibliotek... 5 Teknisk infrastruktur... 5 Innehåll... 8 Redaktionellt innehåll... 8 Leverantörsgenererat innehåll... 9 Användargenererat innehåll Tre perspektiv på en gemensam teknisk plattform Lokalt perspektiv Barn och unga e-medier och databaser Regionalt perspektiv Nationellt perspektiv Lokalt finansieringsbehov Reflektioner Slutsats Källor och vidare läsning... 22

3 Inledning I Kulturnämndens förslag till Verksamhetsplan med budget för 2015 anges att Örebros bibliotek ska bli det mest uppmärksammade folkbiblioteket i landet genom att aktivt arbeta med hållbar långsiktig utveckling. Nationella digitala biblioteket, som presenteras i denna förstudie, bidrar till uppfyllandet av detta mål genom utveckling av den digitala biblioteksverksamheten i samverkan med andra kommuner och regioner. Nationella digitala biblioteket är ett samarbetsprojekt som drivs av Stockholms stadsbibliotek och Malmö stadsbibliotek. 1 Projektet har under 2014 utrett förutsättningarna för och möjligheterna till ett samarbete kring en gemensam teknisk plattform för landets folkbibliotek, och har initierats utifrån ett identifierat behov av bättre digitala folkbibliotekstjänster. Det digitala bemötandet i termer av användarupplevelse är idag bristfälligt. I dagens lösningar finns ett starkt leverantörsberoende och biblioteken ser ett behov av att kunna erbjuda en bättre kvalitet i sina digitala tjänster. Centralt är också behovet att bättre kunna utföra det förmedlande och läsfrämjande uppdraget digitalt, i synnerhet för att svara mot de prioriterade målgruppernas behov. Folkbibliotekens digitala arbete mot målgruppen barn är idag svagt. Därför är en digital tjänst riktad till barn prioriterad. För att kunna möta dessa utmaningar fordras nationell samverkan. Samarbetet föreslås ske i föreningsform, där medlemmar i föreningen Nationella digitala biblioteket köper digitala bibliotekstjänster av föreningen. Då folkbiblioteken i grunden har ett och samma uppdrag är förutsättningarna för samordningsvinster goda. Om Örebro kommun tecknar medlemskap i föreningen bedöms beslut i kommunfullmäktige krävas. Detta då föreningen i praktiken komma att agera utförare av digitala bibliotekstjänster åt dess medlemmar. Nationella digitala biblioteket svarar väl mot Örebro kommuns strategiska områden. Det bidrar till hållbar tillväxt och trygg välfärd genom ökad kvalitet i verksamheten, och därmed till högre kvalitet i välfärden. Den digitala barntjänsten bidrar till att verksamheten bättre kan uppfylla det läsfrämjande uppdraget mot målgruppen barn, som på lika villkor erbjuds möjligheter till en meningsfull fritid där läsning kan vara en viktig del. Vidare har Nationella digitala biblioteket förutsättningar att minska den ojämlikhet som idag finns mellan olika kommuner avseende digitala bibliotekstjänster. SKL har också 1 I den följande texten förkortas Stockholms stadsbibliotek SSB. 1

4 ställt sig positivt till Nationella digitala biblioteket då det bidrar till ökad samverkan, bättre kvalitet i verksamheten och ett bättre resursutnyttjande. Denna förstudie utgör ett beslutsunderlag gällande frågan om medlemskap i föreningen Nationella digitala biblioteket. Förstudien ger en sammanfattande beskrivning av samarbetet avseende organisation, finansiering, teknisk plattform och redaktionellt innehåll. Vinster med ett medlemskap presenteras vidare utifrån lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Förstudien har genomförts under våren 2015 med projektstöd från Regionbiblioteket i Örebro län, och riktar sig primärt till ledningsgrupp och verksamhetsansvariga vid Örebro stadsbibliotek samt till beslutsfattare och förtroendevalda i Örebro kommun. Styrgrupp och referensgrupp består av ledningsgrupp respektive processledare vid Örebro stadsbibliotek. Bakgrund I juni 2014 publicerades utredningsrapporten Gemensam teknisk plattform för digitala folkbibliotek. Rapporten utgår från det arbete som genomförts vid SSB där det sedan flera år bedrivits en särskild satsning på det digitala biblioteket. Det arbetet har bland annat resulterat i en egenutvecklad teknisk plattform som har varit i drift sedan Rapporten pekar på fem sammanfattande slutsatser som tidigare projekt vid SSB lett fram till: Bibliotekens verksamhetsutveckling måste tydligare utgå från användarnas behov Det digitala biblioteket är redan kärnverksamhet, och är det viktigaste strategiska området inför framtiden Användarnas behov mellan kommungränser skiljer sig inte åt biblioteken vinner på att dela resurser Den kompetens och den tekniska infrastruktur som finns på Stockholms stadsbibliotek bör återanvändas En första manifestation av ett gemensamt digitalt bibliotek bör vara riktad mot barn, som är bibliotekens mest prioriterade målgrupp En gemensam teknisk plattform kan användas för många olika syften och manifesteras på ett flertal olika sätt. Utredningens rekommendation är att en första manifestation av plattformen bör vara en gemensam digital tjänst riktad mot barn och deras förmedlare. Detta då barn är en prioriterad målgrupp för biblioteken, vars digitala kanaler idag inte lyckas bemöta målgruppen på ett 2

5 tillfredsställande sätt. Den tekniska infrastruktur som utvecklas för en digital barntjänst kan sedan återanvändas i plattformen för andra kanaler eller tjänster. Rapporten betonar vidare behovet av en ambitionshöjning av de digitala biblioteken avseende innehåll, kvalitet och användarvänlighet. Det kan ske genom ett välgrundat användarorienterat arbetssätt som kräver att andra kompetenser (t.ex. användbarhetsexperter, interaktionsdesigner och utvecklare) involveras, än de som vanligtvis finns på mindre till medelstora bibliotek. Dessa kompetenser finns på de största biblioteken och kan med fördel delas med andra bibliotek i en gemensam plattform. Vidare framhålls att biblioteken i högre grad behöver ta kontroll över sin egen utveckling. Idag begränsas verksamheten i bibliotekens digitala kanaler av de system som används och av att metadata från leverantörer inte alltid är av det format eller av den kvalitet som krävs för att bra digitala tjänster ska kunna byggas. Lokala bibliotek saknar resurser för att driva på utvecklingen, och kravställningen är ofta svag. Via samutnyttjande av kompetens och återanvändning av en teknisk infrastruktur ges biblioteken större möjlighet att själva styra utvecklingen. Biblioteken behöver också själva ta en mer aktiv roll i e-boksfrågan. Detta har skett genom att SSB har utgivit en del egenproducerade e-böcker samt via påtryckningar på att SKL ska agera central avtalspart. Inhämtning av statistik och användarmönster nämns som andra viktiga delar för att nå bättre kunskap om bibliotekens e-medier och de tjänster som tillhandahålls. Organisation Nationella digitala biblioteket har funnit att ekonomisk förening eller ideell förening är de mest lämpliga organisationsformerna. Någon av dessa former kommer att användas i samarbetet. Båda formerna medger möjlighet till enkel successiv anslutning av nya medlemmar. Formerna saknar också komplicerade representationskrav som med hänsyn till det stora antalet intressenter skulle bli praktiskt ohanterligt. Genom det s.k. Teckal-undantaget kan nyttjande av föreningens verksamhet, i form av att en medlem i föreningen köper tjänster av densamma, ske utan krav på upphandling. Detta är särskilt viktigt i de fall då en verksamhet önskar säga upp avtal med en kommersiell leverantör för anslutning till Nationella digitala bibliotekets plattform. 2 2 Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek, Kommunakuten, , internt dokument Nationella digitala biblioteket. 3

6 Tidplan Projektet är indelat i en utvecklingsfas och en förvaltningsfas. I dagsläget, våren 2015, befinner sig projektet i ett tidigt skede av utvecklingsfasen. Under 2015 sker utveckling av en digital tjänst riktad mot barn och deras förmedlare kallad Barnens boktipsare. Två bibliotek kommer att vara piloter för tjänsten i ett första skede under I en andra pilotfas som inleds 2016 blir det aktuellt med fler pilotbibliotek. Barntjänsten byggs upp utifrån en teknisk plattform som biblioteken gemensamt ska kunna använda sig av. De bibliotek som så önskar kan ansluta sig till plattformen, och på så sätt samverka kring kompetens, teknisk infrastruktur, innehåll, drift och förvaltning. Utifrån den gemensamma plattformen kan ytterligare tjänster tänkas, vilket förstudien längre fram visar exempel på. Målsättningen är att Nationella digitala biblioteket, via den gemensamma tekniska plattformen, inom 2 år ska kunna erbjuda en gemensam digital tjänst riktad till barn och deras förmedlare. Inom 3-4 år ska en ersättning för de kommersiella bibliotekswebbsystem som idag finns på marknaden kunna erbjudas. Denna ska som lägst motsvara de befintliga kommersiella systemens funktionalitet. Anslutningsprocess Nationella digitala biblioteket bedömer att ett kommunfullmäktigebeslut krävs för att kommunen ska kunna teckna medlemskap i föreningen. Detta då föreningen i praktiken kommer att driva en del av bibliotekets digitala verksamhet genom delning av kompetens, teknisk infrastruktur, digitala tjänster och redaktionellt innehåll. Det är också kommunen och inte biblioteket som enhet som går in som medlem i föreningen. Ytterst är det dock en kommunintern fråga att avgöra hur medlemskapet ska hanteras. 3 3 Den jurist som Nationella digitala biblioteket tillfrågat skriver följande: "I många kommuner görs bedömningen att ansluta sig till externa juridiska personer är en fråga som kräver fullmäktigebeslut enligt dels 3 kap. 9 kommunallagen dels 3 kap. 16 kommunallagen. 3 kap. 9 KL föreskriver att fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget och 3 kap. 16 KL föreskriver att kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Detta sammantaget gör att många kommuner gör bedömningen att alla former av anslutning till juridiska personer kräver fullmäktigebeslut. Här kan man naturligtvis fråga sig om det är fråga om ett överlämnande av en kommunal angelägenhet att gå med i föreningen eller att köpa digitala bibliotekstjänster på entreprenad. I princip är det dock en kommunintern fråga att avgöra på vilken nivå i kommunen beslut ska fattas." 4

7 En gemensam teknisk plattform för landets folkbibliotek Teknisk infrastruktur SSB:s befintliga tekniska plattform erbjuder redan idag i princip den funktionalitet som en gemensam teknisk plattform ska kunna leverera. 4 Investeringar måste dock göras i den befintliga plattformen för att den ska fungera som en gemensam plattform för flera bibliotek, vilket ställer krav på samfinansiering av drift, förvaltning och utveckling av systemen. Systemarkitekturen är helt byggd på öppen källkod och kan således delas med andra bibliotek utan avtalsbegränsningar eller licenskostnader för plattformen som sådan. Plattformen ska också fortsättningsvis i första hand vara byggd på öppen källkod och ha etablerade standarder för informationsutbyte, vilket SKL lyfter fram som delar av smartare och öppnare förvaltning i offentlig verksamhet. 5 En grundläggande avgränsning för den tekniska plattformen är att bibliotekssystemen (dvs. bibliotekens grundläggande verksamhetssystem) inte omfattas av projektet i dess nuvarande skede. Det konstateras dock att det kan vara rimligt att ta med frågan om konsolidering av deltagande verksamheters bibliotekssystem i ett senare skede, men utredningens bedömning är att det inte är möjligt i nuläget med hänsyn till avtalstider och ställtider för upphandlingar. En central aspekt av den tekniska plattformen är möjligheten att återanvända innehåll och funktionalitet. Att återanvända innehållet betyder i praktiken att innehållet från en informationskälla, låt säga en webbplats, enkelt kan återanvändas i andra gränssnitt. T.ex. används gränssnitt som tagits fram vid SSB under 2014 dels för visning av arrangemang på digitala skärmar ute i biblioteket, dels för visning av boktips och boklistor på touchskärmar. Dessa lösningar är idag i drift på Kista bibliotek. På följande sidor visas exempel på hur dessa lösningar ser ut: 4 Dvs. ett antal gränssnitt (webbplatsen biblioteket.stockholm.se, Bokbläddraren och Digitala skyltar) byggda på en och samma tekniska plattform. 5 Digitala vägen till morgondagens välfärd, Handlingsplan för e-samhället , SKL 2013, s 13. 5

8 Prototyp på återanvändning av evenemangsinfo från Biblioteket.se till digital skylt (övre bilden), och samma evenemang på Biblioteket.se (nedre bilden). Från Nationella digitala bibliotekets utredningsrapport. 6

9 Bläddringsgränssnitt för touchskärm från Stockholms stadsbibliotek som delar redaktionellt material och administrationssystem med bibliotekets webbplats. Från Nationella digitala bibliotekets utredningsrapport. Exemplen ovan visar hur den tekniska plattformen kan användas i ett flertal olika gränssnitt. De visar också på den innovationskraft och utvecklingspotential som genom en gemensam teknisk plattform kan komma fler bibliotek till del. Någon kommersiell produkt med motsvarande funktionalitet som Bokbläddraren finns idag inte på marknaden. Via det touchbaserade bläddringsgränssnittet kan användaren välja mellan olika böcker, se om en bok finns att låna och i vilket format den finns. Ett tryck på omslagsbilden ger ytterligare information om boken i form av ämnesord och 7

10 innehållsbeskrivning. Om det är en e-bok kan en länk skickas antingen till mobiltelefon eller e-post genom att ange kontaktuppgifter på skärmen. Då skickas ett sms eller ett e-postmeddelande med länk direkt till e-boken på bibliotekets webbplats där den kan lånas. Innehåll Det innehåll som användaren möter i bibliotekens digitala kanaler är av två slag: redaktionellt innehåll som produceras av personalen (nyheter, boktips och informationstexter) och leverantörsgenererat innehåll i form av t.ex. omslagsbilder, beskrivningar och förteckningar av innehåll, ämnesord som beskriver vilket eller vilka ämnen boken handlar om samt grundläggande bibliografisk information som titel, författare, utgivningsår etc. Till det leverantörsgenererade innehållet hör även underliggande information som inte är synlig för användaren. Utöver detta erbjuds även tjänster som databaser och e-boksportaler. Användargenererat innehåll i form av kommentarer, betyg och boktips är ytterligare en typ av innehåll. Redaktionellt innehåll Möjligheten att producera redaktionellt innehåll är avhängig vilket webbsystem respektive bibliotek använder sig av. Axiell Arena och CS Library är de dominerande produkterna för mellanstora till stora enskilda bibliotek och för de regiongemensamma portaler som finns på flera håll i landet. Produkterna kan beskrivas som helhetslösningar för det digitala biblioteket, med integrerad sökfunktion, möjlighet att publicera redaktionellt innehåll och funktioner för omlån, reservationer och betygssättning. Mindre kommuner använder som regel billigare alternativ som erbjuder en grundläggande funktionalitet i form av sökning och möjlighet till omlån och reservationer. Möjligheten att publicera redaktionellt innehåll är i dessa fall begränsad, och det digitala biblioteket uppdelat i två delar: en sida med information om biblioteket, dess öppettider och arrangemang osv, och en annan sida avsedd för katalogsökning och hantering av lån. Stockholm har som enda kommun en egenutvecklad bibliotekswebb. Sammantaget finns i ett nationellt perspektiv stora skillnader och en ojämlikhet i fråga om kvalitet och förutsättningar för utveckling. En gemensam plattform kan utjämna dessa skillnader och därtill generera resursmässiga samordningsvinster. Effektiviseringen av det praktiska arbetet på biblioteken kan ske i fråga om produktion av redaktionellt material, som biblioteken idag producerar lokalt eller regionalt. Även om det finns en viss samverkan för Örebros del t.ex. i form av medverkan i nätverksgruppen mellansvenskt webbsamarbete, där biblioteken fritt kan dela artiklar med varandra saknas en teknisk infrastruktur för effektiv delning av innehåll. 8

11 Skriftliga instruktioner och instruktionsfilmer, bildproduktion, artiklar om återkommande händelser som Nobelpriset, ALMA-priset och märkesår för specifika författare eller historiska händelser, liksom inspiration i form av boktips och artiklar, är exempel på innehåll som lämpar sig för central redaktionell produktion. Central produktion av innehåll på många olika språk eller i lättläst anpassning kan också bidra till ökad tillgänglighet. Utöver ett bättre resursutnyttjande skulle en central webbredaktion med god språklig och grafisk kompetens kunna bidra till ett mer kvalitativt och mer tilltalade digitalt innehåll. Det ska betonas att den gemensamma plattformen medger produktion och publicering av såväl centralt som regionalt eller lokalt producerat innehåll. Det innehåll som rör det enskilda biblioteket kommer även fortsättningsvis att arbetas fram lokalt. Leverantörsgenererat innehåll Digitala tjänster av god kvalitet kräver att de informationsmängder som biblioteken förfogar över håller en god nivå. Tidigare rapporter har visat att så ofta inte är fallet, och att bristerna blir särskilt märkbara för barnmålgrupper eller för vuxna som vill ha hjälp att hitta läsning för barn. Dessa kvalitetsbrister utgör det största hindret vid byggande av bra digitala tjänster, och utredningsrapporten betonar att biblioteken måste kunna ställa tydliga krav på sina innehållsleverantörer avseende kvalitet och format på informationen. Vidare konstateras att: Ett stort problem för det digitala biblioteket i dagsläget är att det finns kvalitetsbrister i källorna. Kravställningen på leverantörerna har inte utgått från biblioteksbesökarnas behov vilket gör att den information som användare efterfrågar i digitala kanaler ofta saknas eller är av dålig kvalitet. Det gäller exempelvis omslagsbilder på medier äldre än från 2000-talet, beskrivningstexter riktade till barn, information om vilken del av en serie en bok är och ämnesord eller taggar inom området skönlitteratur. 6 Följden av detta blir att ett digitalt bibliotek som vill visa upp delar av sitt medieutbud i automatiserade flöden ofta får problem med svårtolkad eller missvisande information. Bilden överensstämmer väl med erfarenheter från Örebro stadsbibliotek. Då innehållet, tillsammans med övrig funktionalitet och interaktionsdesign, är av avgörande betydelse för användarupplevelsen föreslås i utredningsrapporten att en central innehållsredaktion tar ett helhetsansvar för 6 Gemensam teknisk plattform för digitala folkbibliotek, s

12 de innehållsrelaterade delarna i plattformen. Denna redaktion ska bland annat arbeta med kravställning och inköp av leverantörsgenererat innehåll. Arbetet med att förbättra kvaliteten i informationsmängderna är ett omfattande och långsiktigt arbete som bäst bedrivs i nationell samverkan. Användargenererat innehåll I likhet med det redaktionella innehållet är möjligheten att som användare skapa innehåll på bibliotekens webbplatser beroende av vilken teknisk lösning det lokala eller regionala biblioteket har. Mindre bibliotek, som inte har någon av produkterna Axiell Arena eller CS Library, har som regel inte möjlighet att betygsätta eller kommentera innehåll. Användargenererat innehåll är ett påtagligt exempel där en gemensam plattform ger förutsättningar för mer levande bibliotekswebbar. I stället för att betyg och omdömen ligger inlåsta hos respektive bibliotek kan den typen av innehåll sammanföras i en gemensam lösning, så att landets biblioteksanvändare kan ta del av en gemensam informationsbas med t.ex. betyg på böcker. Sammanfattningsvis bör en gemensam plattform på sikt ge goda förutsättningar för delning av användargenererat innehåll vilket kan bidra till ökad användarnytta och till mer levande webbplatser. Under vilka former detta ska ske får det vidare arbetet utvisa. Tre perspektiv på en gemensam teknisk plattform Lokalt perspektiv I detta avsnitt redogörs i korthet för Örebro stadsbiblioteks befintliga digitala bibliotek. Möjliga förbättringar som ett medlemskap i Nationella digitala biblioteket kan ge tas också upp. Örebro stadsbiblioteks webbplats använder Open Library Solutions produkt CS Library. CS Library är ett publiceringssystem med integrerad sökfunktion och funktioner för självservice i form av t.ex. omlån, reservationer och betygssättning. Drygt användarkonton har skapats sedan starten Biblioteket har sedan hösten 2014 en separat webbplats på bibliotek.orebro.se. Flera personer arbetar med webbsystemet i en eller annan form. Arbetet samorganiseras av en webbredaktion där även teknisk kompetens ingår. Det redaktionella innehållet består av nyheter, boktips och artiklar, informationstexter, instruktioner, öppettider, arrangemang, nyförvärvs- och topplistor. Den tekniska kompetensen arbetar främst med utvecklingsfrågor, uppgraderingar och intern och extern support. 10

13 Webbstatistiken ger en god bild av hur webbplatsen används, och vilka delar som brukas mest frekvent. De dominerande aktiviteterna är användning av sökfunktionen samt Mina sidor, där låntagaren hanterar lån, reservationer, betyg, nyckelord, inställningar, lånekort och listor. Andra sidor som ligger högt i statistiken är e-böcker, information om stadsbiblioteket och öppettider. Barn och unga På webbplatsen finns artiklar och boktips som kan vara skrivna antingen direkt för barn eller för vuxna förmedlare. Statistiken visar att det innehåll som vänder sig till någon av nämnda målgrupper har en förhållandevis låg användningsfrekvens. Av webbplatsens åtta huvudflikar, som är en del av webbplatsens fasta navigationsstruktur, placerar de sig lägst efter i tur och ordning Mina sidor, Att låna, Våra bibliotek, Hitta medier, På gång och Tips och artiklar. Några närmare slutsatser, annat än att användningsfrekvensen för barnsidorna är låg, kan inte dras enbart utifrån detta underlag, men det finns flera tänkbara orsaker till sidornas låga användningsfrekvens. 7 Betydelsen av en webbplats grafiska utseende är svår att uppskatta i relation till dess användarmönster, men ett allmänt intryck är att struktur och färger på webbplatsen ger ett mer informativt än inspirerande uttryck, vilket inte främjar den nyfikenhet och läslust som biblioteket vill främja. Inom bibliotekets webbredaktion förs kontinuerligt diskussioner om hur webbplatsens innehåll för barn och unga ska kunna göras mer intressanta. Andra bibliotekswebbar kan ha en liten figur placerad vid barnsidorna för att locka till interaktion, eller ett mer färgglatt uttryck för de sidor som riktar sig till barn. Sådana förändringar är fullt möjliga att genomföra. Det rör sig dock om mindre kosmetiska insatser vilkas genomslagskraft i förhållande till kostnad kan diskuteras. Resurser för mer genomgripande förändringar saknas lokalt. Örebro stadsbiblioteks webbplats skiljer sig i dessa avseenden inte från andra bibliotek. Den nuvarande situationen sammanfattas väl i följande stycke från en delrapport för projektet Hitta en bra bok (SSB, 2013): Barn är en prioriterad målgrupp för folkbiblioteken. Trots detta görs väldigt lite, om ens något, direkt för barn i bibliotekens digitala kanaler, utöver Barnens bibliotek som drivs av Kultur i Väst med stöd av Kulturrådet. Det som görs i folkbibliotekens digitala kanaler riktas sällan direkt till barnen själva utan till vuxna förmedlare. Anledningarna är framför allt en brist på rätt kompetenser och på resurser. Samtidigt som allt fler barn använder sig av digitala kanaler så finns en väldigt 7 Det kan tilläggas att det inte finns någon möjlighet att ta fram uppgifter på hur många av webbplatsens besökare eller registrerade användare som är barn eller ungdomar. 11

14 låg närvaro och ett otillräckligt eller obefintligt bemötande från biblioteket i dessa kanaler. Biblioteket har hög trovärdighet och närvaro när det gäller läsfrämjande arbete och litteraturförmedling i fysiska rum som bibliotek och skolor. Det är rimligt att biblioteket vill och bör bedriva sitt uppdrag där barnen finns alltså även digitalt. Uppdraget behöver utföras både gentemot vuxna förmedlare och direkt mot barnen själva. Förbättringsbehovet är uppenbart, i synnerhet då barn och unga anges som prioriterade målgrupper i bibliotekslagen, den kommunala biblioteksplanen och i Örebro kommuns övergripande strategiska mål. En digital tjänst riktad enbart till barn och deras förmedlare ger verksamheten bättre förutsättningar för att möta målgruppens behov. En prototypskiss av Barnens boktipsare visas nedan: Prototypskiss från Nationella digitala bibliotekets webbplats digitalabiblioteket.se Som grund för utformningen av tjänsten ligger målgruppsanalyser och effektkartläggningar där barn och deras förmedlare ingår som en huvudgrupp. I en första fas ligger fokus för tjänsten på att presentera ett tilltalande och lättanvänt innehåll i form av ett kvalificerat urval av e-böcker. Innehållet ska vara inspirerande, texterna målgruppsanpassade och lånen ska kunna göras snabbt och enkelt. Låneprocessen för barn vad gäller e-böcker är idag allt annat än enkel. På sikt bör den digitala barntjänsten kunna underlätta sökprocessen via ett målgruppsanpassat sökgränssnitt för barn. Dagens bibliotekswebbar erbjuder i regel ett och samma gränssnitt oavsett målgrupp, och i synnerhet för barn kan informationen många gånger vara svårtolkad. På plats i biblioteket vill barnen 12

15 oftast ha reda på konkreta frågor som om boken finns inne, vilka delar som ingår i en serie, eller vad en viss författare har skrivit mer. Det är som regel fullt möjligt att få fram sådan information, men för barnen kan det vara svårt att veta dels hur man ska göra, dels att tolka och förstå den information som presenteras. e-medier och databaser En avgörande framgångsfaktor för ett digitalt bibliotek är förstås de tjänster som erbjuds. I likhet med föregående avsnitt ges här en kortfattad nulägesbeskrivning med reflektioner kring hur medverkan i en gemensam digital plattform på sikt kan stärka tjänstekvaliteten. På webbplatsen finns ett stort antal digitala informationskällor. Biblioteket har tre leverantörer av e-böcker och e-ljudböcker, och de olika leverantörernas tjänster kräver separata inloggningar. Konsekvensen blir att ett e-bokslån från en leverantör sker på ett sätt, medan lån av en annan leverantörs e-bok sker på ett annat sätt i ett annat gränssnitt. E-medieleverantörerna erbjuder heller inte alltid katalogposter till utbudet, vilket gör att den låntagare som vill ha en översikt av bibliotekets samlade e-medieutbud måste söka eller klicka sig fram i en mängd olika gränssnitt. Användarupplevelsen blir fragmenterad, och är sig ett talande exempel på det som ovan nämnts om behovet av att i samverkan arbeta för en starkare kravställning på leverantörer. Ett rimligt baskrav för en gemensam plattform i detta avseende skulle kunna vara att en inloggning ska ge användaren tillgång till bibliotekets hela utbud oavsett leverantör. Målet för framtiden måste vara att förenkla så mycket som möjligt, t.ex. genom att en inloggning ger tillgång till bibliotekets kompletta utbud av e-medier, och att ställa krav på leverantörerna att tillhandahålla möjligheter för sökintegration på webbplatsen så att en samlad användarupplevelse erbjuds. Bibliotekens ökade kostnader för e-medier är väl kända, och tillgången till e- medier angår i likhet med kostnadsfrågan folkbiblioteken nationellt. En gemensam teknisk plattform med ett gemensamt utbud av e-medier kan ge bättre förutsättningar för en samlad hantering av e-medier med större tyngd vid kravställning, avtalsförhandling och utveckling. På bibliotekets webbplats erbjuds även ett flertal databaser. En del av dessa är tillgängliga hemifrån medan andra av rättighetsskäl endast får användas på biblioteken. En av tjänsterna Alex författarlexikon är integrerad i CS Library. Vid sökning på en författare som finns i Alex författarlexikon visas en kort information om författaren intill boken, med länk till vidare information i Alex. Bortsett från Alex författarlexikon är innehållet i databastjänsterna sökbart och tillgängligt först då användaren loggat in hemifrån en extra gång 13

16 med sitt lånekortsnummer, eller direkt från någon av bibliotekens datorer. Ett rimligt mål på sikt kan här vara att den information som återfinns i databaserna i högre grad integreras på webbplatsen. 8 Exemplen ovan visar att det finns utrymme för förbättringar i bibliotekens digitala kanaler. De är dock inte enkla att lösa och kräver inte minst att de tjänster som biblioteken köper in kan anpassas efter bibliotekens och dess användares behov. Idag är situationen på många sätt den motsatta biblioteket och dess användare får anpassa sig efter de tjänster som leverantörerna har att erbjuda. Regionalt perspektiv I Örebro läns regionala digitala agenda anges som mål att det senast 2018 ska finnas en gemensam regional bibliotekswebb för det allmänna biblioteksväsendet i Örebro län. 9 Tidigare ansatser till sådan samverkan har fallit av systemtekniska skäl då biblioteken valt olika leverantörer för sina respektive bibliotekswebbar. Som ovan framgått har Nationella digitala biblioteket som mål att inom ett par år kunna erbjuda en digital plattform som ska kunna ersätta befintliga kommersiella webbsystem. Det torde vara fullt möjligt att på några års sikt använda plattformen för att driva en regional webbplats för biblioteken i Örebro län. Det ställer då ytterligare krav på regional samverkan i form av ett gemensamt biblioteksdatasystem, vilket i sig är ett relativt omfattande projekt. En regional webbplats bör lämpligen också kombineras med gemensamma låneregler och ett gemensamt lånekort för hela länet. Ett tänkbart alternativ för de av länets kommuner som går med i den gemensamma plattformen är att varje kommunbibliotek har en egen webbplats ungefär som idag. I det perspektivet kan regional samverkan i en gemensam plattform ske genom t.ex. sömlös delning av redaktionellt innehåll och marknadsföring av arrangemang som författarbesök, utan krav på ett gemensamt biblioteksdatasystem, gemensamma låneregler och ett gemensamt lånekort. 8 T.ex. genom att en sökning på ett visst land också ger en träff i bibliotekskatalogen om att information om landet finns i databasen Landguiden, med direkt tillgång till den informationen. Idag måste användaren för det första känna till att databasen finns, och sedan logga in för att använda databasen. Samma sak gäller en sökning på t.ex. stipendier som ger träffar på böcker och andra medier. Det ges dock ingen information om databasen Global Grant som erbjuder en stor mängd information om just detta ämne. 9 Örebro läns regionala digitala agenda,

17 Samtidigt kan en sådan lösning bli problematisk då innehåll som till viss del är gemensamt signalerar att en och samma avsändare eller tjänsteutövare står bakom tjänsten. Erfarenheter från Uppsala län har visat att det blir problematiskt att erbjuda en gemensam regional webbplattform utan att ha gemensamma låneregler och lånekort, eller ett etablerat mediesamarbete mellan biblioteken. Användaren ser en sammanhållen tjänst som flera kommuner står bakom, men kan ändå inte om en sådan gemensam grund inte finns reservera en bok från ett annat bibliotek än där denne har lånekort, trots att det är ett och samma gränssnitt. Situationen blir problematisk och av dessa skäl skrotades det uppländska samarbetet bibli.se. Då inte minst utvecklingen av en digital barntjänst är av intresse också för andra kommuner i Örebro län kan det finnas skäl att undersöka möjligheterna för samfinansiering mellan regionen och intresserade kommuner. Frågor som rör exempelvis regional samfinansiering ligger dock utanför denna förstudies ramar. Varje kommun måste också hantera anslutningsprocessen till Nationella digitala biblioteket internt. Nationellt perspektiv Folkbiblioteken har kommunala huvudmän och bibliotekens webbplatser har därmed traditionellt varit just kommunala. Under de senaste 8-10 åren har som tidigare nämnts ett flertal regionala bibliotekswebbar lanserats. En ökad regional samverkan har således skett i detta avseende. Det finns dock starka skäl för att vidareutveckla detta mot en nationell samverkan, vilket också ligger i linje med SKL:s strategi för e-samhället. Denna strategi har tre övergripande mål: Enklare vardag för privatpersoner och företag, Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. I rapporten Digitala vägen till morgondagens välfärd påtalar SKL att: Det är ett stort resursslöseri att 290 kommuner, med samma uppdrag i grunden, tar fram kravspecifikationer och genomför upphandlingar var för sig. Med gemensamma lösningar och upphandling får man högre interoperabilitet, skalfördelar och effektivitetsvinster. 10 SKL framhåller att få kommuner och regioner har resurser för att driva verksamhetsutveckling inom e-förvaltningsområdet, och betonar att kommuner, landsting och regioner i högre utsträckning behöver samverka kring utvecklingen av e-tjänster och för effektivisering av IT-drift och administration. Det betonas att det för detta krävs ett lokalt ansvarstagande för 10 Digitala vägen till morgondagens välfärd, Handlingsplan för e-samhället , SKL

18 regional och nationell samverkan. SKL noterar vidare att utvecklingen inom e- förvaltning primärt inte är en IT-fråga utan en ledningsfråga för förtroendevalda och tjänstemän. 11 Lokalt finansieringsbehov Kommuner som vill vara delaktiga i samarbetet tecknar ett medlemskap i föreningen Nationella digitala biblioteket, och betalar utöver det en avgift för den eller de tjänster kommunen önskar ta del av. En gemensam plattform kommer främst att generera personalkostnader, men det behövs även en budget för möten, administration, support, kompetensutveckling och drift. Extra finansiering kommer därtill att krävas för tekniska investeringar och större nyutvecklingsprojekt. I inledningsskedet krävs extra investeringar för vidareutveckling av SSB:s nuvarande plattform mot en gemensam sådan, och för utveckling av en digital läsfrämjande tjänst för barn och deras förmedlare. Totalt beräknas deltagande kommuner, tillsammans med övriga tänkbara finansiärer, behöva samlas kring kostnader som utifrån en första grov uppskattning uppgår till miljoner årligen under en utvecklingsfas på 2-3 år. Vid övergång i förvaltningsfas beräknas kostnaden sammanlagt till miljoner årligen. Förvaltningskostnaden är beräknad utifrån medverkan i en gemensam plattform från många (eller alla) av landets folkbibliotek. 12 Nedan visas en kostnadsprognos för en tänkbar anslutningsprocess. Prognosen grundar sig på Nationella digitala bibliotekets beräkning, som baserats på att det 60-tal kommuner som medverkade vid ett första nätverksmöte i mars 2015 går med i samarbetet. Den slutliga kostnaden för den enskilda kommunen kan idag inte fastslås då den är beroende av dels hur många kommuner som går med i Nationella digitala biblioteket, dels av i vilken mån nationella aktörer kan bidra ekonomiskt. En kostnadsprognos för Örebro kommun finns på följande sida. 11 Digitala vägen till morgondagens välfärd, Handlingsplan för e-samhället , SKL 2013, s Ett mer utförligt underlag avseende finansiering och organisation återfinns i utredningsrapporten Gemensam teknisk plattform för digitala folkbibliotek. 16

19 Kostnadsprognos för anslutningsprocess, Örebro kommun År Projektfas och aktivitet 2016 Utvecklingsfas Medlemskap Beräknad kostnad SEK, per invånare och år 0,85 (varav 0,10 utgör avgift för medlemskap) Kostnad SEK, Örebro kommun ( invånare) Anslutning till digital barntjänst 2017/2018 Utvecklingsfas 3, Medlemskap Anslutning till digital barntjänst Anslutning till Nationella digitala bibliotekets plattform 2018/2019 Förvaltningsfas Medlemskap Färdigutvecklad digital barntjänst Anslutning till Nationella digitala bibliotekets plattform Punkten Anslutning till Nationella digitala bibliotekets plattform omfattar delning av teknisk infrastruktur, kompetens och redaktionellt innehåll, medan den digitala barntjänsten är en av flera tänkbara digitala tjänster som levereras med den gemensamma tekniska plattformen som grund. Det ska tilläggas att kommuner som går med tidigt kommer att få en rabatterad kostnad längre fram, medan kommuner som ansluter sig senare får en något högre kostnad. Modellen premierar på detta sätt de kommuner som bidrar ekonomiskt i utvecklingsfasen. 17

20 Det är svårt att rättvist jämföra de beräknade kostnaderna med verksamhetens nuvarande kostnader. Någon målgruppsanpassad digital tjänst riktad mot barn och deras förmedlare finns inte idag, och verksamheten har inte heller några liknande digitala tjänster som genom plattformen kan implementeras, så som system för digital skyltning eller Bokbläddrare. Produktion av redaktionellt innehåll sker närmast uteslutande lokalt. Till övervägande delen rör det sig således om ett utökat tjänsteutbud. Vid anslutning till Nationella digitala bibliotekets plattform kan nuvarande avtal för webbsystemet CS Library sägas upp. Nationella digitala bibliotekets plattform kan då ersätta det systemet. Den årliga kostnaden för CS Library är omkring SEK. Det är rimligt att anta att dubbla kostnader måste tas under en övergångsperiod vid byte från CS Library till plattformen. Hänsyn måste även tas till ställtid för uppsägning av avtal med nuvarande leverantör. Förstudien fastslår inte närmare när Örebro stadsbibliotek, som ersättning för CS Library, bör välja drift av bibliotekets webbplats via den gemensamma plattformen. Bedömningen är dock att en sådan lösning vore att föredra, förutsatt att Nationella digitala bibliotekets plattform erbjuder en likvärdig funktionalitet. En gemensam plattform ger folkbiblioteken möjligheter att arbeta gemensamt med redaktionellt innehåll och har potential att stärka såväl utbud som kvalitet gällande digitala tjänster. Avsikten är också att biblioteken ska kunna ta en mer aktiv roll än idag gällande utvecklingen av nya tjänster. Detta kan ske genom ökad samverkan och minskat leverantörsberoende. Ur såväl lokalt som nationellt perspektiv är det därför önskvärt att så många kommuner som möjligt använder sig av plattformen för drift av bibliotekens webbplatser. Reflektioner Folkbiblioteken står inför stora utmaningar med anledning av skiftet mot att allt mer kultur och litteratur konsumeras digitalt. Användarna av bibliotekens digitala tjänster har också förväntningar och krav på de tjänster som erbjuds det ska helst gå lika snabbt, och vara lika enkelt, att använda biblioteket som att använda t.ex. Google eller Amazon. Parallellt med detta blir användandet av digitala tjänster via främst surfplattor allt vanligare bland de yngsta: hälften av tvååringarna använder internet, och redan bland 3-åringarna är tre av fyra internetanvändare. Över hälften av skolbarnen använder en surfplatta dagligen, och användningen av surfplattan har, sett till alla åldersgrupper, på bara tre år ökat från 5 procent till 53 procent. I det digitala medielandskapet ökar användningen av betaltjänster för strömmande musik och video/film/tv, med 18

21 direkt tillgång till digitalt innehåll. 13 Utvecklingen mot alltmer digitalt innehåll kommer med största sannolikhet inte att avta, även om e-boksläsningen i Sverige ännu inte tagit fart på samma sätt som i USA, där framför allt e- boksläsning via läsplattor ligger avsevärt högre i jämförelse. 14 Förmågan att möta den digitala utvecklingens utmaningar är av avgörande betydelse för att folkbiblioteket som institution fortsatt ska uppfattas som relevant. Mot bakgrund av detta ter sig nationell digital samverkan nödvändig för att biblioteken ska kunna följa med i utvecklingen. Det lokala biblioteket kan inte ensamt möta dessa utmaningar. Folkbiblioteken var tidigt ute med att erbjuda sina tjänster på internet, där biblioteksanvändaren har kunnat söka, låna om och reservera böcker sedan mitten av 1990-talet. Lån av e-böcker har erbjudits i drygt 10 år. Biblioteken har ett starkt varumärke och åtnjuter ett stort förtroende från allmänheten. Många bibliotekswebbar har gått från att bestå av en informationssida och en separat katalog för sökning och omlån, till att integrera sökfunktionalitet och hantering av lån på en och samma sida. Regionala bibliotekslösningar är relativt vanliga, men inte heller de lösningarna når ända fram, och nationell samverkan för det digitala folkbibliotekets fortsatta utveckling ter sig som ett naturligt nästa steg. Som beskrivits ovan är folkbibliotekens arbete för barn i digitala kanaler svagt, vilket också gäller den målgrupp som har annat modersmål än svenska. Även det senare att erbjuda digitala tjänster, t.ex. möjlighet att reservera och låna om, på andra språk än svenska blir en viktig del i den gemensamma plattformen. Nationella digitala bibliotekets erbjudande om en samfinansierad lösning ger biblioteken möjlighet att välja fortsatt väg. Det är fullt möjligt att som idag erbjuda ett digitalt bibliotek utifrån ett kommersiellt system, och att i möjligaste mån bedriva utveckling i samråd med leverantörerna. Det finns dock ett missnöje bland biblioteken med de leverantörer som finns på marknaden. Alternativet att fortsatt driva den digitala utvecklingen via kommersiella aktörer ger heller inte det utökade tjänsteutbud, de påtryckningsmöjligheter och de samordningsvinster som en gemensam plattform genererar. Nationella digitala biblioteket har goda förutsättningar att erbjuda en bättre kvalitet, en bättre användarupplevelse och, i ett nationellt perspektiv, ett mer effektivt utnyttjande av folkbibliotekens resurser samtidigt som det enskilda bibliotekets behov av lokalt producerat innehåll kan tillgodoses. 13 Svenskarna och internet,.se:s internetstatistik (2014) procent av e-boksläsningen skedde på en e-boksläsare jämfört med 16 procent i Sverige. Den ökade e-boksläsningen i USA har dock inte påverkat läsningen av fysiska böcker. Källa: Svenskarna och internet,.se, (2014) 19

22 Frågan om en regional webbplats för länets bibliotek bör fortsatt bevakas, men det är samtidigt av vikt att processen inte stannar upp i väntan på att den frågan utreds. En regional webbplats för biblioteken finns med som en punkt i den regionala digitala agendan men något aktivt arbete i frågan pågår ej. Det är också oklart hur länets kommuner ställer sig till ett sådant förslag. Med hänsyn till detta riskerar frågan om en regional webbplats för biblioteken att dra ut på tiden. Örebro kommun rekommenderas därför att teckna medlemskap i Nationella digitala biblioteket senast Skulle en regional webbplats i ett senare skede vara att föredra kan en sådan byggas upp, men i dagsläget är bedömningen att plattformen först och främst är aktuell för Örebro stadsbibliotek, primärt i form av i tur och ordning medlemskap i föreningen, anslutning till Barnens boktipsare och därefter anslutning till plattformen för drift av bibliotekets webbplats. Det finns dock regional webbplats eller ej alla möjligheter för andra kommuner i länet att gå med i samarbetet. Det är fullt möjligt att t.ex. endast teckna medlemskap och ansluta sig till den digitala barntjänsten, men att ligga kvar i bibliotekets befintliga webblösning. Det ska poängteras att Nationella digitala biblioteket kommit till stånd till följd av ett identifierat behov av en ambitionshöjning av det digitala folkbiblioteket, och inte om att sänka kostnaderna för denna del av verksamheten. Snarare är det rimligt med hänsyn till de utmaningar och utvecklingsbehov som ovan berörts att denna del av verksamheten behöver få ett ökat budgetutrymme jämfört med idag. Samtidigt kan en ökad kostnadseffektivitet dock mycket väl bli en gynnsam följdverkan av denna ambitionshöjning. I fråga om redaktionellt arbete, delning av kompetens och teknisk infrastruktur, finns stora samordningsvinster med en gemensam teknisk plattform. Det kan också tänkas att ekonomiska effektiviseringsvinster kan finnas gällande gemensamma upphandlingar och inköp av databaser och e-medietjänster. Vad gäller arbetsinsatsen lokalt bedöms en till två personer, som kan avsätta delar av sin arbetstid, vara fullt tillräckligt för Örebro stadsbiblioteks medverkan. Det kan då handla om teknisk kompetens vid implementering av plattformen för lokal förvaltning, redaktionellt arbete i den digitala tjänsten som sådan samt att arbetstid kan avsättas för aktivt arbete inom ramen för Nationella digitala biblioteket. Det skulle t.ex. kunna handla om medverkan i en nationell referensgrupp inom ramen för Nationella digitala biblioteket eller om användartester av tjänster som är under utveckling. Den kompetens som under processen byggs upp vid Örebro stadsbibliotek kan med fördel delas med andra kommuner i regionen. Örebro stadsbibliotek kan på detta sätt vara en regional stödjande resurs för de kommuner som önskar bli medlemmar i Nationella digitala biblioteket. 20

23 Slutsats Örebro kommun förordas teckna medlemskap i Nationella digitala biblioteket senast 2016 för att i samverkan med andra kommuner och regioner aktivt bidra till en utveckling av bättre digitala bibliotekstjänster. Anslutning till Barnens boktipsare bör även det ske under Något eller några år senare rekommenderas anslutning till plattformen, för drift och utveckling av bibliotekets lokala webbplats, och för ökad samverkan gällande redaktionellt innehåll. Samordningsvinster och utvecklingsmöjligheter bedöms tala starkt för att en sådan lösning vore fördelaktig för verksamheten och för biblioteksanvändaren. 21

24 Källor och vidare läsning Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler, slutrapport Stockholms stadsbibliotek, december Digitala bibliotekets webbplats, digitalabiblioteket.se Digitala vägen till morgondagens välfärd, Handlingsplan för e-samhället , SKL Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek. Kommunakuten, Internt dokument Nationella digitala biblioteket. Gemensam plattform för digitala folkbibliotek, utredningsrapport, juni Örebro läns regionala digitala agenda

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Länsbibliotek Sydost Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Information för dig som vill veta mer Weine Sundell 2013 Innehåll Översikt - så här fungerade det innan Arena... 2 Så här är det

Läs mer

Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler. Slutrapport December 2012. Sida 0 av 34

Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler. Slutrapport December 2012. Sida 0 av 34 Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler Slutrapport December 2012 Sida 0 av 34 Förord Stockholms stadsbibliotek (SSB) har under 2012, i samarbete med avdelningen för Libris på Kungliga

Läs mer

Gemensam plattform för digitala folkbibliotek

Gemensam plattform för digitala folkbibliotek Gemensam plattform för digitala folkbibliotek Utredningsrapport juni 2014 Mottagare: Svensk Biblioteksförening SAMMANFATTNING Rapporten beskriver resultatet av en utredning om förutsättningarna för att

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

Det digitala biblioteket - en skrift om tillgänglighet, inspiration och läslust i alla åldrar

Det digitala biblioteket - en skrift om tillgänglighet, inspiration och läslust i alla åldrar Det digitala biblioteket - en skrift om tillgänglighet, inspiration och läslust i alla åldrar Det digitala biblioteket Bibliotek har alltid legat i framkant för det digitala, och det genomsyrar nu ofta

Läs mer

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner Anna Gillquist Gemensamma mål för offentlig sektor SKL, e-delegationen och regeringen - Enklare vardag för privatpersoner och företag. - Smartare

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Reserapport från New York, oktober 2015

Reserapport från New York, oktober 2015 Reserapport från New York, oktober 2015 Bakgrund Malmö Stadsbibliotek ingår i ett nationellt samarbete som arbetar med att skapa redaktionellt innehåll för barn i bibliotekens digitala kanaler. Till årsskiftet

Läs mer

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne 2014

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne 2014 Kulturnämnden Kristina Elding Utvecklare media och bibliotek 040-675 37 39 Kristina.Elding@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-05-14 Dnr 1400765 1 (5) Kulturnämnden Regionalt mediesamarbete för biblioteken

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013. Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013 Januari 2014 Syftet med enkäten har varit att ta reda på vad våra besökare vid biblioteken

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Utvärdering av servicedeklaration Biblioteksverksamheten

Utvärdering av servicedeklaration Biblioteksverksamheten RAPPORT 1 (6) DNR: HANDLÄGGARE Eva Davidsson TELEFON 0522-69 61 10 Utvärdering av servicedeklaration Biblioteksverksamheten 2007 1. Bakgrund och syfte Uddevalla kommun arbetar sedan några år tillbaka med

Läs mer

Uppdrag att ge medborgarna möjlighet att ta del av kommunens nyheter och information via mobila tjänster

Uppdrag att ge medborgarna möjlighet att ta del av kommunens nyheter och information via mobila tjänster SOLLENTUNA KOMMUN Tjänste utlåta nde 2012-09-20 Maria Sterner Sidan 1 av 2 Dnr 2012/31 KS.039-2 Kommunstyrelsen Uppdrag att ge medborgarna möjlighet att ta del av kommunens nyheter och information via

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Nytt it-program för Stockholms stad

Nytt it-program för Stockholms stad ÄLDREFÖRVALTNINGEN KOMMUNIKATION TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0401-308/2012 SID 1 (7) 2012-11-19 Handläggare: Carl Smitterberg Telefon: 08-508 36 221 Till Äldrenämnden Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr:

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Gemensam bibliotekswebb 2.0

Gemensam bibliotekswebb 2.0 2010-10-04 Sammanfattning SELMA-biblioteken går vidare i arbetet med att underlätta för länets invånare att se och utnyttja det samlade mediebeståndet. Fler och fler använder våra webbtjänster och nu satsar

Läs mer

Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Strategi för Svedala kommuns externa webbplats antagen av kommunstyrelsen 2016-05-23, 119 En ny webbplats lanseras i juni 2016 och innehållet i denna strategi

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Beslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information och kommunikation KS-2012/837

Beslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information och kommunikation KS-2012/837 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/837 2012-10-29 Kommunstyrelsen Beslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information

Läs mer

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek?

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Kultur- och fritidsförvaltningen Ann-Charlotte Fandén Datum: 2014-07-16 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund s. 3 Folkbibliotekens

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Upphandling av biblioteksdrift

Upphandling av biblioteksdrift 2016-05-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2016/41 Kulturnämnden Upphandling av biblioteksdrift Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att upphandla driften av kommunens samtliga bibliotek. Sammanfattning

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s)

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s) Barn-, kultur- och utbildningsnämndens 2013-03-15 Blad 1 (6) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl 10.00-11.00 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län

Regional biblioteksplan för Stockholms län KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att

Läs mer

Webbstrategi

Webbstrategi Landstingets kansli Informationsavdelningen Sven-Åke Svensson Landstingets ledningsgrupp Webbstrategi 2013-2015 Webbstrategin är Landstingets långsiktiga inriktning för all kommunikation via Internet beskriver

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Jörgen Sandström- IT-strateg Tänk om fler privatpersoner och företag fick möjlighet att försörja sig och utvecklas i hela landet. Vi står i den största

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65

Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 REMISSVAR DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2013-02-14 239-KB 928-2012 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 Sammanfattning Kungl.biblioteket

Läs mer

Appar eller mobilwebb? Vad är bäst för bibliotekets tjänster?

Appar eller mobilwebb? Vad är bäst för bibliotekets tjänster? Appar eller mobilwebb? Vad är bäst för bibliotekets tjänster? Ahmet Kurt, NSB, juni 2011 Mobiltätheten exploderar bland befolkningen. Mobilen har man alltid tillgänglig, utan lång starttid. Just nu (2011)

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 2010

Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 2010 RAPPORT 1 (7) DNR: HANDLÄGGARE Bibliotekschef Karin Ivarsson TELEFON 0522-69 65 23 karin.ivarsson@uddevalla.se Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 1. Bakgrund och syfte Uddevalla

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14 Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning Expertgruppen för metadata Version 1.0 2014-04-14 Innehåll Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning... 1 Från manuell kontroll till digitala flöden... 2

Läs mer

Webbaserad informationstjänst om konsumentprodukter inom hjälpmedelsområdet. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Myndigheten för delaktighet

Webbaserad informationstjänst om konsumentprodukter inom hjälpmedelsområdet. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Myndigheten för delaktighet Webbaserad informationstjänst om konsumentprodukter inom hjälpmedelsområdet Redovisning av ett regeringsuppdrag Myndigheten för delaktighet hjälpmedelsområdet Slutrapport Myndigheten för delaktighet, 2015

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 1 Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 2015-2018 Antagen av Kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun 2015.11.03 2 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Underlag 1.2 Regional kulturplan, regional biblioteksplan

Läs mer

Skiss, förslag på projektorganisation gällande arbetet med implementeringen av webb/katalog 2.0

Skiss, förslag på projektorganisation gällande arbetet med implementeringen av webb/katalog 2.0 Skiss, förslag på projektorganisation gällande arbetet med implementeringen av webb/katalog 2.0 Namn: Sydostbiblioteken, Biblioteken i Sydost? Projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsområden 1. Webbredaktör

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning etjänster inom socialtjänsten Dokumentbeskrivning: Anslutning till den sammansatta basttjänsten SSBTEK

Läs mer

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast 2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta Uppsala ^ KOMMUN KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Johanna Hansson Annika Strömberg Datum 2014-04-01 Diarienummer KTN 2015-0276 Kulturnämnden Bibliotekplan för Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete på biblioteksområdet 2016

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete på biblioteksområdet 2016 Kulturnämnden Annelien van der Tang Eliasson Utvecklare media och bibliotek 040-675 37 40 Annelien.vanderTang-Eliasson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-14 Dnr 1502892 1 (5) Kulturnämnden Regionalt

Läs mer

Sammanställning av intervjuer om Götawebben, maj Cecilia Gärdén Katarina Michnik Högskolan i Borås

Sammanställning av intervjuer om Götawebben, maj Cecilia Gärdén Katarina Michnik Högskolan i Borås Sammanställning av intervjuer om Götawebben, maj 2016 Cecilia Gärdén Katarina Michnik Högskolan i Borås Datainsamling Beskriver läget i maj 2016 Fem personer är intervjuade per telefon Personer med IT/system/metadatainriktning

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-09-11. Regelverk för Region Skånes webbplatser

BESLUT. Datum 2013-09-11. Regelverk för Region Skånes webbplatser Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2013-09-11 1 (1) Regelverk för s webbplatser Framtaget regelverk för s webbplatser fastställes. Regelverket

Läs mer

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm En dag i november 2015 lämnade delar ur personalen på Gagnefs kommunbibliotek Dalarna för att åka till huvudstaden och besöka Internationella biblioteket

Läs mer

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1)

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Antal respondenter: 2458 : 378 Svarsfrekvens: 15,38 % Hur ofta besöker du biblioteket? Hur ofta besöker du biblioteket? Minst en gång i veckan 53 (14,1%)

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Biblioteksplan. Kalix kommun

Biblioteksplan. Kalix kommun Biblioteksplan Kalix kommun 2 Innehåll 1. Inledning 3 2. Bibliotekslagen 3 2.1 Styrdokument 3 2.2 Biblioteksplan 4 2.3 Omvärlden 4 3. Biblioteksvision 2010 5 3.1 Exempel på verksamhetsmål 5 3 1. INLEDNING

Läs mer