Nationella digitala biblioteket

Transkript

1 Nationella digitala biblioteket FÖRSTUDIE ÖREBRO STADSBIBLIOTEK Claes Karlsson, Örebro stadsbibliotek Örebro kommun DNR bibliotek.orebro.se

2 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 2 Organisation... 3 Tidplan... 4 Anslutningsprocess... 4 En gemensam teknisk plattform för landets folkbibliotek... 5 Teknisk infrastruktur... 5 Innehåll... 8 Redaktionellt innehåll... 8 Leverantörsgenererat innehåll... 9 Användargenererat innehåll Tre perspektiv på en gemensam teknisk plattform Lokalt perspektiv Barn och unga e-medier och databaser Regionalt perspektiv Nationellt perspektiv Lokalt finansieringsbehov Reflektioner Slutsats Källor och vidare läsning... 22

3 Inledning I Kulturnämndens förslag till Verksamhetsplan med budget för 2015 anges att Örebros bibliotek ska bli det mest uppmärksammade folkbiblioteket i landet genom att aktivt arbeta med hållbar långsiktig utveckling. Nationella digitala biblioteket, som presenteras i denna förstudie, bidrar till uppfyllandet av detta mål genom utveckling av den digitala biblioteksverksamheten i samverkan med andra kommuner och regioner. Nationella digitala biblioteket är ett samarbetsprojekt som drivs av Stockholms stadsbibliotek och Malmö stadsbibliotek. 1 Projektet har under 2014 utrett förutsättningarna för och möjligheterna till ett samarbete kring en gemensam teknisk plattform för landets folkbibliotek, och har initierats utifrån ett identifierat behov av bättre digitala folkbibliotekstjänster. Det digitala bemötandet i termer av användarupplevelse är idag bristfälligt. I dagens lösningar finns ett starkt leverantörsberoende och biblioteken ser ett behov av att kunna erbjuda en bättre kvalitet i sina digitala tjänster. Centralt är också behovet att bättre kunna utföra det förmedlande och läsfrämjande uppdraget digitalt, i synnerhet för att svara mot de prioriterade målgruppernas behov. Folkbibliotekens digitala arbete mot målgruppen barn är idag svagt. Därför är en digital tjänst riktad till barn prioriterad. För att kunna möta dessa utmaningar fordras nationell samverkan. Samarbetet föreslås ske i föreningsform, där medlemmar i föreningen Nationella digitala biblioteket köper digitala bibliotekstjänster av föreningen. Då folkbiblioteken i grunden har ett och samma uppdrag är förutsättningarna för samordningsvinster goda. Om Örebro kommun tecknar medlemskap i föreningen bedöms beslut i kommunfullmäktige krävas. Detta då föreningen i praktiken komma att agera utförare av digitala bibliotekstjänster åt dess medlemmar. Nationella digitala biblioteket svarar väl mot Örebro kommuns strategiska områden. Det bidrar till hållbar tillväxt och trygg välfärd genom ökad kvalitet i verksamheten, och därmed till högre kvalitet i välfärden. Den digitala barntjänsten bidrar till att verksamheten bättre kan uppfylla det läsfrämjande uppdraget mot målgruppen barn, som på lika villkor erbjuds möjligheter till en meningsfull fritid där läsning kan vara en viktig del. Vidare har Nationella digitala biblioteket förutsättningar att minska den ojämlikhet som idag finns mellan olika kommuner avseende digitala bibliotekstjänster. SKL har också 1 I den följande texten förkortas Stockholms stadsbibliotek SSB. 1

4 ställt sig positivt till Nationella digitala biblioteket då det bidrar till ökad samverkan, bättre kvalitet i verksamheten och ett bättre resursutnyttjande. Denna förstudie utgör ett beslutsunderlag gällande frågan om medlemskap i föreningen Nationella digitala biblioteket. Förstudien ger en sammanfattande beskrivning av samarbetet avseende organisation, finansiering, teknisk plattform och redaktionellt innehåll. Vinster med ett medlemskap presenteras vidare utifrån lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Förstudien har genomförts under våren 2015 med projektstöd från Regionbiblioteket i Örebro län, och riktar sig primärt till ledningsgrupp och verksamhetsansvariga vid Örebro stadsbibliotek samt till beslutsfattare och förtroendevalda i Örebro kommun. Styrgrupp och referensgrupp består av ledningsgrupp respektive processledare vid Örebro stadsbibliotek. Bakgrund I juni 2014 publicerades utredningsrapporten Gemensam teknisk plattform för digitala folkbibliotek. Rapporten utgår från det arbete som genomförts vid SSB där det sedan flera år bedrivits en särskild satsning på det digitala biblioteket. Det arbetet har bland annat resulterat i en egenutvecklad teknisk plattform som har varit i drift sedan Rapporten pekar på fem sammanfattande slutsatser som tidigare projekt vid SSB lett fram till: Bibliotekens verksamhetsutveckling måste tydligare utgå från användarnas behov Det digitala biblioteket är redan kärnverksamhet, och är det viktigaste strategiska området inför framtiden Användarnas behov mellan kommungränser skiljer sig inte åt biblioteken vinner på att dela resurser Den kompetens och den tekniska infrastruktur som finns på Stockholms stadsbibliotek bör återanvändas En första manifestation av ett gemensamt digitalt bibliotek bör vara riktad mot barn, som är bibliotekens mest prioriterade målgrupp En gemensam teknisk plattform kan användas för många olika syften och manifesteras på ett flertal olika sätt. Utredningens rekommendation är att en första manifestation av plattformen bör vara en gemensam digital tjänst riktad mot barn och deras förmedlare. Detta då barn är en prioriterad målgrupp för biblioteken, vars digitala kanaler idag inte lyckas bemöta målgruppen på ett 2

5 tillfredsställande sätt. Den tekniska infrastruktur som utvecklas för en digital barntjänst kan sedan återanvändas i plattformen för andra kanaler eller tjänster. Rapporten betonar vidare behovet av en ambitionshöjning av de digitala biblioteken avseende innehåll, kvalitet och användarvänlighet. Det kan ske genom ett välgrundat användarorienterat arbetssätt som kräver att andra kompetenser (t.ex. användbarhetsexperter, interaktionsdesigner och utvecklare) involveras, än de som vanligtvis finns på mindre till medelstora bibliotek. Dessa kompetenser finns på de största biblioteken och kan med fördel delas med andra bibliotek i en gemensam plattform. Vidare framhålls att biblioteken i högre grad behöver ta kontroll över sin egen utveckling. Idag begränsas verksamheten i bibliotekens digitala kanaler av de system som används och av att metadata från leverantörer inte alltid är av det format eller av den kvalitet som krävs för att bra digitala tjänster ska kunna byggas. Lokala bibliotek saknar resurser för att driva på utvecklingen, och kravställningen är ofta svag. Via samutnyttjande av kompetens och återanvändning av en teknisk infrastruktur ges biblioteken större möjlighet att själva styra utvecklingen. Biblioteken behöver också själva ta en mer aktiv roll i e-boksfrågan. Detta har skett genom att SSB har utgivit en del egenproducerade e-böcker samt via påtryckningar på att SKL ska agera central avtalspart. Inhämtning av statistik och användarmönster nämns som andra viktiga delar för att nå bättre kunskap om bibliotekens e-medier och de tjänster som tillhandahålls. Organisation Nationella digitala biblioteket har funnit att ekonomisk förening eller ideell förening är de mest lämpliga organisationsformerna. Någon av dessa former kommer att användas i samarbetet. Båda formerna medger möjlighet till enkel successiv anslutning av nya medlemmar. Formerna saknar också komplicerade representationskrav som med hänsyn till det stora antalet intressenter skulle bli praktiskt ohanterligt. Genom det s.k. Teckal-undantaget kan nyttjande av föreningens verksamhet, i form av att en medlem i föreningen köper tjänster av densamma, ske utan krav på upphandling. Detta är särskilt viktigt i de fall då en verksamhet önskar säga upp avtal med en kommersiell leverantör för anslutning till Nationella digitala bibliotekets plattform. 2 2 Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek, Kommunakuten, , internt dokument Nationella digitala biblioteket. 3

6 Tidplan Projektet är indelat i en utvecklingsfas och en förvaltningsfas. I dagsläget, våren 2015, befinner sig projektet i ett tidigt skede av utvecklingsfasen. Under 2015 sker utveckling av en digital tjänst riktad mot barn och deras förmedlare kallad Barnens boktipsare. Två bibliotek kommer att vara piloter för tjänsten i ett första skede under I en andra pilotfas som inleds 2016 blir det aktuellt med fler pilotbibliotek. Barntjänsten byggs upp utifrån en teknisk plattform som biblioteken gemensamt ska kunna använda sig av. De bibliotek som så önskar kan ansluta sig till plattformen, och på så sätt samverka kring kompetens, teknisk infrastruktur, innehåll, drift och förvaltning. Utifrån den gemensamma plattformen kan ytterligare tjänster tänkas, vilket förstudien längre fram visar exempel på. Målsättningen är att Nationella digitala biblioteket, via den gemensamma tekniska plattformen, inom 2 år ska kunna erbjuda en gemensam digital tjänst riktad till barn och deras förmedlare. Inom 3-4 år ska en ersättning för de kommersiella bibliotekswebbsystem som idag finns på marknaden kunna erbjudas. Denna ska som lägst motsvara de befintliga kommersiella systemens funktionalitet. Anslutningsprocess Nationella digitala biblioteket bedömer att ett kommunfullmäktigebeslut krävs för att kommunen ska kunna teckna medlemskap i föreningen. Detta då föreningen i praktiken kommer att driva en del av bibliotekets digitala verksamhet genom delning av kompetens, teknisk infrastruktur, digitala tjänster och redaktionellt innehåll. Det är också kommunen och inte biblioteket som enhet som går in som medlem i föreningen. Ytterst är det dock en kommunintern fråga att avgöra hur medlemskapet ska hanteras. 3 3 Den jurist som Nationella digitala biblioteket tillfrågat skriver följande: "I många kommuner görs bedömningen att ansluta sig till externa juridiska personer är en fråga som kräver fullmäktigebeslut enligt dels 3 kap. 9 kommunallagen dels 3 kap. 16 kommunallagen. 3 kap. 9 KL föreskriver att fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget och 3 kap. 16 KL föreskriver att kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Detta sammantaget gör att många kommuner gör bedömningen att alla former av anslutning till juridiska personer kräver fullmäktigebeslut. Här kan man naturligtvis fråga sig om det är fråga om ett överlämnande av en kommunal angelägenhet att gå med i föreningen eller att köpa digitala bibliotekstjänster på entreprenad. I princip är det dock en kommunintern fråga att avgöra på vilken nivå i kommunen beslut ska fattas." 4

7 En gemensam teknisk plattform för landets folkbibliotek Teknisk infrastruktur SSB:s befintliga tekniska plattform erbjuder redan idag i princip den funktionalitet som en gemensam teknisk plattform ska kunna leverera. 4 Investeringar måste dock göras i den befintliga plattformen för att den ska fungera som en gemensam plattform för flera bibliotek, vilket ställer krav på samfinansiering av drift, förvaltning och utveckling av systemen. Systemarkitekturen är helt byggd på öppen källkod och kan således delas med andra bibliotek utan avtalsbegränsningar eller licenskostnader för plattformen som sådan. Plattformen ska också fortsättningsvis i första hand vara byggd på öppen källkod och ha etablerade standarder för informationsutbyte, vilket SKL lyfter fram som delar av smartare och öppnare förvaltning i offentlig verksamhet. 5 En grundläggande avgränsning för den tekniska plattformen är att bibliotekssystemen (dvs. bibliotekens grundläggande verksamhetssystem) inte omfattas av projektet i dess nuvarande skede. Det konstateras dock att det kan vara rimligt att ta med frågan om konsolidering av deltagande verksamheters bibliotekssystem i ett senare skede, men utredningens bedömning är att det inte är möjligt i nuläget med hänsyn till avtalstider och ställtider för upphandlingar. En central aspekt av den tekniska plattformen är möjligheten att återanvända innehåll och funktionalitet. Att återanvända innehållet betyder i praktiken att innehållet från en informationskälla, låt säga en webbplats, enkelt kan återanvändas i andra gränssnitt. T.ex. används gränssnitt som tagits fram vid SSB under 2014 dels för visning av arrangemang på digitala skärmar ute i biblioteket, dels för visning av boktips och boklistor på touchskärmar. Dessa lösningar är idag i drift på Kista bibliotek. På följande sidor visas exempel på hur dessa lösningar ser ut: 4 Dvs. ett antal gränssnitt (webbplatsen biblioteket.stockholm.se, Bokbläddraren och Digitala skyltar) byggda på en och samma tekniska plattform. 5 Digitala vägen till morgondagens välfärd, Handlingsplan för e-samhället , SKL 2013, s 13. 5

8 Prototyp på återanvändning av evenemangsinfo från Biblioteket.se till digital skylt (övre bilden), och samma evenemang på Biblioteket.se (nedre bilden). Från Nationella digitala bibliotekets utredningsrapport. 6

9 Bläddringsgränssnitt för touchskärm från Stockholms stadsbibliotek som delar redaktionellt material och administrationssystem med bibliotekets webbplats. Från Nationella digitala bibliotekets utredningsrapport. Exemplen ovan visar hur den tekniska plattformen kan användas i ett flertal olika gränssnitt. De visar också på den innovationskraft och utvecklingspotential som genom en gemensam teknisk plattform kan komma fler bibliotek till del. Någon kommersiell produkt med motsvarande funktionalitet som Bokbläddraren finns idag inte på marknaden. Via det touchbaserade bläddringsgränssnittet kan användaren välja mellan olika böcker, se om en bok finns att låna och i vilket format den finns. Ett tryck på omslagsbilden ger ytterligare information om boken i form av ämnesord och 7

10 innehållsbeskrivning. Om det är en e-bok kan en länk skickas antingen till mobiltelefon eller e-post genom att ange kontaktuppgifter på skärmen. Då skickas ett sms eller ett e-postmeddelande med länk direkt till e-boken på bibliotekets webbplats där den kan lånas. Innehåll Det innehåll som användaren möter i bibliotekens digitala kanaler är av två slag: redaktionellt innehåll som produceras av personalen (nyheter, boktips och informationstexter) och leverantörsgenererat innehåll i form av t.ex. omslagsbilder, beskrivningar och förteckningar av innehåll, ämnesord som beskriver vilket eller vilka ämnen boken handlar om samt grundläggande bibliografisk information som titel, författare, utgivningsår etc. Till det leverantörsgenererade innehållet hör även underliggande information som inte är synlig för användaren. Utöver detta erbjuds även tjänster som databaser och e-boksportaler. Användargenererat innehåll i form av kommentarer, betyg och boktips är ytterligare en typ av innehåll. Redaktionellt innehåll Möjligheten att producera redaktionellt innehåll är avhängig vilket webbsystem respektive bibliotek använder sig av. Axiell Arena och CS Library är de dominerande produkterna för mellanstora till stora enskilda bibliotek och för de regiongemensamma portaler som finns på flera håll i landet. Produkterna kan beskrivas som helhetslösningar för det digitala biblioteket, med integrerad sökfunktion, möjlighet att publicera redaktionellt innehåll och funktioner för omlån, reservationer och betygssättning. Mindre kommuner använder som regel billigare alternativ som erbjuder en grundläggande funktionalitet i form av sökning och möjlighet till omlån och reservationer. Möjligheten att publicera redaktionellt innehåll är i dessa fall begränsad, och det digitala biblioteket uppdelat i två delar: en sida med information om biblioteket, dess öppettider och arrangemang osv, och en annan sida avsedd för katalogsökning och hantering av lån. Stockholm har som enda kommun en egenutvecklad bibliotekswebb. Sammantaget finns i ett nationellt perspektiv stora skillnader och en ojämlikhet i fråga om kvalitet och förutsättningar för utveckling. En gemensam plattform kan utjämna dessa skillnader och därtill generera resursmässiga samordningsvinster. Effektiviseringen av det praktiska arbetet på biblioteken kan ske i fråga om produktion av redaktionellt material, som biblioteken idag producerar lokalt eller regionalt. Även om det finns en viss samverkan för Örebros del t.ex. i form av medverkan i nätverksgruppen mellansvenskt webbsamarbete, där biblioteken fritt kan dela artiklar med varandra saknas en teknisk infrastruktur för effektiv delning av innehåll. 8

11 Skriftliga instruktioner och instruktionsfilmer, bildproduktion, artiklar om återkommande händelser som Nobelpriset, ALMA-priset och märkesår för specifika författare eller historiska händelser, liksom inspiration i form av boktips och artiklar, är exempel på innehåll som lämpar sig för central redaktionell produktion. Central produktion av innehåll på många olika språk eller i lättläst anpassning kan också bidra till ökad tillgänglighet. Utöver ett bättre resursutnyttjande skulle en central webbredaktion med god språklig och grafisk kompetens kunna bidra till ett mer kvalitativt och mer tilltalade digitalt innehåll. Det ska betonas att den gemensamma plattformen medger produktion och publicering av såväl centralt som regionalt eller lokalt producerat innehåll. Det innehåll som rör det enskilda biblioteket kommer även fortsättningsvis att arbetas fram lokalt. Leverantörsgenererat innehåll Digitala tjänster av god kvalitet kräver att de informationsmängder som biblioteken förfogar över håller en god nivå. Tidigare rapporter har visat att så ofta inte är fallet, och att bristerna blir särskilt märkbara för barnmålgrupper eller för vuxna som vill ha hjälp att hitta läsning för barn. Dessa kvalitetsbrister utgör det största hindret vid byggande av bra digitala tjänster, och utredningsrapporten betonar att biblioteken måste kunna ställa tydliga krav på sina innehållsleverantörer avseende kvalitet och format på informationen. Vidare konstateras att: Ett stort problem för det digitala biblioteket i dagsläget är att det finns kvalitetsbrister i källorna. Kravställningen på leverantörerna har inte utgått från biblioteksbesökarnas behov vilket gör att den information som användare efterfrågar i digitala kanaler ofta saknas eller är av dålig kvalitet. Det gäller exempelvis omslagsbilder på medier äldre än från 2000-talet, beskrivningstexter riktade till barn, information om vilken del av en serie en bok är och ämnesord eller taggar inom området skönlitteratur. 6 Följden av detta blir att ett digitalt bibliotek som vill visa upp delar av sitt medieutbud i automatiserade flöden ofta får problem med svårtolkad eller missvisande information. Bilden överensstämmer väl med erfarenheter från Örebro stadsbibliotek. Då innehållet, tillsammans med övrig funktionalitet och interaktionsdesign, är av avgörande betydelse för användarupplevelsen föreslås i utredningsrapporten att en central innehållsredaktion tar ett helhetsansvar för 6 Gemensam teknisk plattform för digitala folkbibliotek, s

12 de innehållsrelaterade delarna i plattformen. Denna redaktion ska bland annat arbeta med kravställning och inköp av leverantörsgenererat innehåll. Arbetet med att förbättra kvaliteten i informationsmängderna är ett omfattande och långsiktigt arbete som bäst bedrivs i nationell samverkan. Användargenererat innehåll I likhet med det redaktionella innehållet är möjligheten att som användare skapa innehåll på bibliotekens webbplatser beroende av vilken teknisk lösning det lokala eller regionala biblioteket har. Mindre bibliotek, som inte har någon av produkterna Axiell Arena eller CS Library, har som regel inte möjlighet att betygsätta eller kommentera innehåll. Användargenererat innehåll är ett påtagligt exempel där en gemensam plattform ger förutsättningar för mer levande bibliotekswebbar. I stället för att betyg och omdömen ligger inlåsta hos respektive bibliotek kan den typen av innehåll sammanföras i en gemensam lösning, så att landets biblioteksanvändare kan ta del av en gemensam informationsbas med t.ex. betyg på böcker. Sammanfattningsvis bör en gemensam plattform på sikt ge goda förutsättningar för delning av användargenererat innehåll vilket kan bidra till ökad användarnytta och till mer levande webbplatser. Under vilka former detta ska ske får det vidare arbetet utvisa. Tre perspektiv på en gemensam teknisk plattform Lokalt perspektiv I detta avsnitt redogörs i korthet för Örebro stadsbiblioteks befintliga digitala bibliotek. Möjliga förbättringar som ett medlemskap i Nationella digitala biblioteket kan ge tas också upp. Örebro stadsbiblioteks webbplats använder Open Library Solutions produkt CS Library. CS Library är ett publiceringssystem med integrerad sökfunktion och funktioner för självservice i form av t.ex. omlån, reservationer och betygssättning. Drygt användarkonton har skapats sedan starten Biblioteket har sedan hösten 2014 en separat webbplats på bibliotek.orebro.se. Flera personer arbetar med webbsystemet i en eller annan form. Arbetet samorganiseras av en webbredaktion där även teknisk kompetens ingår. Det redaktionella innehållet består av nyheter, boktips och artiklar, informationstexter, instruktioner, öppettider, arrangemang, nyförvärvs- och topplistor. Den tekniska kompetensen arbetar främst med utvecklingsfrågor, uppgraderingar och intern och extern support. 10

13 Webbstatistiken ger en god bild av hur webbplatsen används, och vilka delar som brukas mest frekvent. De dominerande aktiviteterna är användning av sökfunktionen samt Mina sidor, där låntagaren hanterar lån, reservationer, betyg, nyckelord, inställningar, lånekort och listor. Andra sidor som ligger högt i statistiken är e-böcker, information om stadsbiblioteket och öppettider. Barn och unga På webbplatsen finns artiklar och boktips som kan vara skrivna antingen direkt för barn eller för vuxna förmedlare. Statistiken visar att det innehåll som vänder sig till någon av nämnda målgrupper har en förhållandevis låg användningsfrekvens. Av webbplatsens åtta huvudflikar, som är en del av webbplatsens fasta navigationsstruktur, placerar de sig lägst efter i tur och ordning Mina sidor, Att låna, Våra bibliotek, Hitta medier, På gång och Tips och artiklar. Några närmare slutsatser, annat än att användningsfrekvensen för barnsidorna är låg, kan inte dras enbart utifrån detta underlag, men det finns flera tänkbara orsaker till sidornas låga användningsfrekvens. 7 Betydelsen av en webbplats grafiska utseende är svår att uppskatta i relation till dess användarmönster, men ett allmänt intryck är att struktur och färger på webbplatsen ger ett mer informativt än inspirerande uttryck, vilket inte främjar den nyfikenhet och läslust som biblioteket vill främja. Inom bibliotekets webbredaktion förs kontinuerligt diskussioner om hur webbplatsens innehåll för barn och unga ska kunna göras mer intressanta. Andra bibliotekswebbar kan ha en liten figur placerad vid barnsidorna för att locka till interaktion, eller ett mer färgglatt uttryck för de sidor som riktar sig till barn. Sådana förändringar är fullt möjliga att genomföra. Det rör sig dock om mindre kosmetiska insatser vilkas genomslagskraft i förhållande till kostnad kan diskuteras. Resurser för mer genomgripande förändringar saknas lokalt. Örebro stadsbiblioteks webbplats skiljer sig i dessa avseenden inte från andra bibliotek. Den nuvarande situationen sammanfattas väl i följande stycke från en delrapport för projektet Hitta en bra bok (SSB, 2013): Barn är en prioriterad målgrupp för folkbiblioteken. Trots detta görs väldigt lite, om ens något, direkt för barn i bibliotekens digitala kanaler, utöver Barnens bibliotek som drivs av Kultur i Väst med stöd av Kulturrådet. Det som görs i folkbibliotekens digitala kanaler riktas sällan direkt till barnen själva utan till vuxna förmedlare. Anledningarna är framför allt en brist på rätt kompetenser och på resurser. Samtidigt som allt fler barn använder sig av digitala kanaler så finns en väldigt 7 Det kan tilläggas att det inte finns någon möjlighet att ta fram uppgifter på hur många av webbplatsens besökare eller registrerade användare som är barn eller ungdomar. 11

14 låg närvaro och ett otillräckligt eller obefintligt bemötande från biblioteket i dessa kanaler. Biblioteket har hög trovärdighet och närvaro när det gäller läsfrämjande arbete och litteraturförmedling i fysiska rum som bibliotek och skolor. Det är rimligt att biblioteket vill och bör bedriva sitt uppdrag där barnen finns alltså även digitalt. Uppdraget behöver utföras både gentemot vuxna förmedlare och direkt mot barnen själva. Förbättringsbehovet är uppenbart, i synnerhet då barn och unga anges som prioriterade målgrupper i bibliotekslagen, den kommunala biblioteksplanen och i Örebro kommuns övergripande strategiska mål. En digital tjänst riktad enbart till barn och deras förmedlare ger verksamheten bättre förutsättningar för att möta målgruppens behov. En prototypskiss av Barnens boktipsare visas nedan: Prototypskiss från Nationella digitala bibliotekets webbplats digitalabiblioteket.se Som grund för utformningen av tjänsten ligger målgruppsanalyser och effektkartläggningar där barn och deras förmedlare ingår som en huvudgrupp. I en första fas ligger fokus för tjänsten på att presentera ett tilltalande och lättanvänt innehåll i form av ett kvalificerat urval av e-böcker. Innehållet ska vara inspirerande, texterna målgruppsanpassade och lånen ska kunna göras snabbt och enkelt. Låneprocessen för barn vad gäller e-böcker är idag allt annat än enkel. På sikt bör den digitala barntjänsten kunna underlätta sökprocessen via ett målgruppsanpassat sökgränssnitt för barn. Dagens bibliotekswebbar erbjuder i regel ett och samma gränssnitt oavsett målgrupp, och i synnerhet för barn kan informationen många gånger vara svårtolkad. På plats i biblioteket vill barnen 12

15 oftast ha reda på konkreta frågor som om boken finns inne, vilka delar som ingår i en serie, eller vad en viss författare har skrivit mer. Det är som regel fullt möjligt att få fram sådan information, men för barnen kan det vara svårt att veta dels hur man ska göra, dels att tolka och förstå den information som presenteras. e-medier och databaser En avgörande framgångsfaktor för ett digitalt bibliotek är förstås de tjänster som erbjuds. I likhet med föregående avsnitt ges här en kortfattad nulägesbeskrivning med reflektioner kring hur medverkan i en gemensam digital plattform på sikt kan stärka tjänstekvaliteten. På webbplatsen finns ett stort antal digitala informationskällor. Biblioteket har tre leverantörer av e-böcker och e-ljudböcker, och de olika leverantörernas tjänster kräver separata inloggningar. Konsekvensen blir att ett e-bokslån från en leverantör sker på ett sätt, medan lån av en annan leverantörs e-bok sker på ett annat sätt i ett annat gränssnitt. E-medieleverantörerna erbjuder heller inte alltid katalogposter till utbudet, vilket gör att den låntagare som vill ha en översikt av bibliotekets samlade e-medieutbud måste söka eller klicka sig fram i en mängd olika gränssnitt. Användarupplevelsen blir fragmenterad, och är sig ett talande exempel på det som ovan nämnts om behovet av att i samverkan arbeta för en starkare kravställning på leverantörer. Ett rimligt baskrav för en gemensam plattform i detta avseende skulle kunna vara att en inloggning ska ge användaren tillgång till bibliotekets hela utbud oavsett leverantör. Målet för framtiden måste vara att förenkla så mycket som möjligt, t.ex. genom att en inloggning ger tillgång till bibliotekets kompletta utbud av e-medier, och att ställa krav på leverantörerna att tillhandahålla möjligheter för sökintegration på webbplatsen så att en samlad användarupplevelse erbjuds. Bibliotekens ökade kostnader för e-medier är väl kända, och tillgången till e- medier angår i likhet med kostnadsfrågan folkbiblioteken nationellt. En gemensam teknisk plattform med ett gemensamt utbud av e-medier kan ge bättre förutsättningar för en samlad hantering av e-medier med större tyngd vid kravställning, avtalsförhandling och utveckling. På bibliotekets webbplats erbjuds även ett flertal databaser. En del av dessa är tillgängliga hemifrån medan andra av rättighetsskäl endast får användas på biblioteken. En av tjänsterna Alex författarlexikon är integrerad i CS Library. Vid sökning på en författare som finns i Alex författarlexikon visas en kort information om författaren intill boken, med länk till vidare information i Alex. Bortsett från Alex författarlexikon är innehållet i databastjänsterna sökbart och tillgängligt först då användaren loggat in hemifrån en extra gång 13

16 med sitt lånekortsnummer, eller direkt från någon av bibliotekens datorer. Ett rimligt mål på sikt kan här vara att den information som återfinns i databaserna i högre grad integreras på webbplatsen. 8 Exemplen ovan visar att det finns utrymme för förbättringar i bibliotekens digitala kanaler. De är dock inte enkla att lösa och kräver inte minst att de tjänster som biblioteken köper in kan anpassas efter bibliotekens och dess användares behov. Idag är situationen på många sätt den motsatta biblioteket och dess användare får anpassa sig efter de tjänster som leverantörerna har att erbjuda. Regionalt perspektiv I Örebro läns regionala digitala agenda anges som mål att det senast 2018 ska finnas en gemensam regional bibliotekswebb för det allmänna biblioteksväsendet i Örebro län. 9 Tidigare ansatser till sådan samverkan har fallit av systemtekniska skäl då biblioteken valt olika leverantörer för sina respektive bibliotekswebbar. Som ovan framgått har Nationella digitala biblioteket som mål att inom ett par år kunna erbjuda en digital plattform som ska kunna ersätta befintliga kommersiella webbsystem. Det torde vara fullt möjligt att på några års sikt använda plattformen för att driva en regional webbplats för biblioteken i Örebro län. Det ställer då ytterligare krav på regional samverkan i form av ett gemensamt biblioteksdatasystem, vilket i sig är ett relativt omfattande projekt. En regional webbplats bör lämpligen också kombineras med gemensamma låneregler och ett gemensamt lånekort för hela länet. Ett tänkbart alternativ för de av länets kommuner som går med i den gemensamma plattformen är att varje kommunbibliotek har en egen webbplats ungefär som idag. I det perspektivet kan regional samverkan i en gemensam plattform ske genom t.ex. sömlös delning av redaktionellt innehåll och marknadsföring av arrangemang som författarbesök, utan krav på ett gemensamt biblioteksdatasystem, gemensamma låneregler och ett gemensamt lånekort. 8 T.ex. genom att en sökning på ett visst land också ger en träff i bibliotekskatalogen om att information om landet finns i databasen Landguiden, med direkt tillgång till den informationen. Idag måste användaren för det första känna till att databasen finns, och sedan logga in för att använda databasen. Samma sak gäller en sökning på t.ex. stipendier som ger träffar på böcker och andra medier. Det ges dock ingen information om databasen Global Grant som erbjuder en stor mängd information om just detta ämne. 9 Örebro läns regionala digitala agenda,

17 Samtidigt kan en sådan lösning bli problematisk då innehåll som till viss del är gemensamt signalerar att en och samma avsändare eller tjänsteutövare står bakom tjänsten. Erfarenheter från Uppsala län har visat att det blir problematiskt att erbjuda en gemensam regional webbplattform utan att ha gemensamma låneregler och lånekort, eller ett etablerat mediesamarbete mellan biblioteken. Användaren ser en sammanhållen tjänst som flera kommuner står bakom, men kan ändå inte om en sådan gemensam grund inte finns reservera en bok från ett annat bibliotek än där denne har lånekort, trots att det är ett och samma gränssnitt. Situationen blir problematisk och av dessa skäl skrotades det uppländska samarbetet bibli.se. Då inte minst utvecklingen av en digital barntjänst är av intresse också för andra kommuner i Örebro län kan det finnas skäl att undersöka möjligheterna för samfinansiering mellan regionen och intresserade kommuner. Frågor som rör exempelvis regional samfinansiering ligger dock utanför denna förstudies ramar. Varje kommun måste också hantera anslutningsprocessen till Nationella digitala biblioteket internt. Nationellt perspektiv Folkbiblioteken har kommunala huvudmän och bibliotekens webbplatser har därmed traditionellt varit just kommunala. Under de senaste 8-10 åren har som tidigare nämnts ett flertal regionala bibliotekswebbar lanserats. En ökad regional samverkan har således skett i detta avseende. Det finns dock starka skäl för att vidareutveckla detta mot en nationell samverkan, vilket också ligger i linje med SKL:s strategi för e-samhället. Denna strategi har tre övergripande mål: Enklare vardag för privatpersoner och företag, Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. I rapporten Digitala vägen till morgondagens välfärd påtalar SKL att: Det är ett stort resursslöseri att 290 kommuner, med samma uppdrag i grunden, tar fram kravspecifikationer och genomför upphandlingar var för sig. Med gemensamma lösningar och upphandling får man högre interoperabilitet, skalfördelar och effektivitetsvinster. 10 SKL framhåller att få kommuner och regioner har resurser för att driva verksamhetsutveckling inom e-förvaltningsområdet, och betonar att kommuner, landsting och regioner i högre utsträckning behöver samverka kring utvecklingen av e-tjänster och för effektivisering av IT-drift och administration. Det betonas att det för detta krävs ett lokalt ansvarstagande för 10 Digitala vägen till morgondagens välfärd, Handlingsplan för e-samhället , SKL

18 regional och nationell samverkan. SKL noterar vidare att utvecklingen inom e- förvaltning primärt inte är en IT-fråga utan en ledningsfråga för förtroendevalda och tjänstemän. 11 Lokalt finansieringsbehov Kommuner som vill vara delaktiga i samarbetet tecknar ett medlemskap i föreningen Nationella digitala biblioteket, och betalar utöver det en avgift för den eller de tjänster kommunen önskar ta del av. En gemensam plattform kommer främst att generera personalkostnader, men det behövs även en budget för möten, administration, support, kompetensutveckling och drift. Extra finansiering kommer därtill att krävas för tekniska investeringar och större nyutvecklingsprojekt. I inledningsskedet krävs extra investeringar för vidareutveckling av SSB:s nuvarande plattform mot en gemensam sådan, och för utveckling av en digital läsfrämjande tjänst för barn och deras förmedlare. Totalt beräknas deltagande kommuner, tillsammans med övriga tänkbara finansiärer, behöva samlas kring kostnader som utifrån en första grov uppskattning uppgår till miljoner årligen under en utvecklingsfas på 2-3 år. Vid övergång i förvaltningsfas beräknas kostnaden sammanlagt till miljoner årligen. Förvaltningskostnaden är beräknad utifrån medverkan i en gemensam plattform från många (eller alla) av landets folkbibliotek. 12 Nedan visas en kostnadsprognos för en tänkbar anslutningsprocess. Prognosen grundar sig på Nationella digitala bibliotekets beräkning, som baserats på att det 60-tal kommuner som medverkade vid ett första nätverksmöte i mars 2015 går med i samarbetet. Den slutliga kostnaden för den enskilda kommunen kan idag inte fastslås då den är beroende av dels hur många kommuner som går med i Nationella digitala biblioteket, dels av i vilken mån nationella aktörer kan bidra ekonomiskt. En kostnadsprognos för Örebro kommun finns på följande sida. 11 Digitala vägen till morgondagens välfärd, Handlingsplan för e-samhället , SKL 2013, s Ett mer utförligt underlag avseende finansiering och organisation återfinns i utredningsrapporten Gemensam teknisk plattform för digitala folkbibliotek. 16

19 Kostnadsprognos för anslutningsprocess, Örebro kommun År Projektfas och aktivitet 2016 Utvecklingsfas Medlemskap Beräknad kostnad SEK, per invånare och år 0,85 (varav 0,10 utgör avgift för medlemskap) Kostnad SEK, Örebro kommun ( invånare) Anslutning till digital barntjänst 2017/2018 Utvecklingsfas 3, Medlemskap Anslutning till digital barntjänst Anslutning till Nationella digitala bibliotekets plattform 2018/2019 Förvaltningsfas Medlemskap Färdigutvecklad digital barntjänst Anslutning till Nationella digitala bibliotekets plattform Punkten Anslutning till Nationella digitala bibliotekets plattform omfattar delning av teknisk infrastruktur, kompetens och redaktionellt innehåll, medan den digitala barntjänsten är en av flera tänkbara digitala tjänster som levereras med den gemensamma tekniska plattformen som grund. Det ska tilläggas att kommuner som går med tidigt kommer att få en rabatterad kostnad längre fram, medan kommuner som ansluter sig senare får en något högre kostnad. Modellen premierar på detta sätt de kommuner som bidrar ekonomiskt i utvecklingsfasen. 17

20 Det är svårt att rättvist jämföra de beräknade kostnaderna med verksamhetens nuvarande kostnader. Någon målgruppsanpassad digital tjänst riktad mot barn och deras förmedlare finns inte idag, och verksamheten har inte heller några liknande digitala tjänster som genom plattformen kan implementeras, så som system för digital skyltning eller Bokbläddrare. Produktion av redaktionellt innehåll sker närmast uteslutande lokalt. Till övervägande delen rör det sig således om ett utökat tjänsteutbud. Vid anslutning till Nationella digitala bibliotekets plattform kan nuvarande avtal för webbsystemet CS Library sägas upp. Nationella digitala bibliotekets plattform kan då ersätta det systemet. Den årliga kostnaden för CS Library är omkring SEK. Det är rimligt att anta att dubbla kostnader måste tas under en övergångsperiod vid byte från CS Library till plattformen. Hänsyn måste även tas till ställtid för uppsägning av avtal med nuvarande leverantör. Förstudien fastslår inte närmare när Örebro stadsbibliotek, som ersättning för CS Library, bör välja drift av bibliotekets webbplats via den gemensamma plattformen. Bedömningen är dock att en sådan lösning vore att föredra, förutsatt att Nationella digitala bibliotekets plattform erbjuder en likvärdig funktionalitet. En gemensam plattform ger folkbiblioteken möjligheter att arbeta gemensamt med redaktionellt innehåll och har potential att stärka såväl utbud som kvalitet gällande digitala tjänster. Avsikten är också att biblioteken ska kunna ta en mer aktiv roll än idag gällande utvecklingen av nya tjänster. Detta kan ske genom ökad samverkan och minskat leverantörsberoende. Ur såväl lokalt som nationellt perspektiv är det därför önskvärt att så många kommuner som möjligt använder sig av plattformen för drift av bibliotekens webbplatser. Reflektioner Folkbiblioteken står inför stora utmaningar med anledning av skiftet mot att allt mer kultur och litteratur konsumeras digitalt. Användarna av bibliotekens digitala tjänster har också förväntningar och krav på de tjänster som erbjuds det ska helst gå lika snabbt, och vara lika enkelt, att använda biblioteket som att använda t.ex. Google eller Amazon. Parallellt med detta blir användandet av digitala tjänster via främst surfplattor allt vanligare bland de yngsta: hälften av tvååringarna använder internet, och redan bland 3-åringarna är tre av fyra internetanvändare. Över hälften av skolbarnen använder en surfplatta dagligen, och användningen av surfplattan har, sett till alla åldersgrupper, på bara tre år ökat från 5 procent till 53 procent. I det digitala medielandskapet ökar användningen av betaltjänster för strömmande musik och video/film/tv, med 18

21 direkt tillgång till digitalt innehåll. 13 Utvecklingen mot alltmer digitalt innehåll kommer med största sannolikhet inte att avta, även om e-boksläsningen i Sverige ännu inte tagit fart på samma sätt som i USA, där framför allt e- boksläsning via läsplattor ligger avsevärt högre i jämförelse. 14 Förmågan att möta den digitala utvecklingens utmaningar är av avgörande betydelse för att folkbiblioteket som institution fortsatt ska uppfattas som relevant. Mot bakgrund av detta ter sig nationell digital samverkan nödvändig för att biblioteken ska kunna följa med i utvecklingen. Det lokala biblioteket kan inte ensamt möta dessa utmaningar. Folkbiblioteken var tidigt ute med att erbjuda sina tjänster på internet, där biblioteksanvändaren har kunnat söka, låna om och reservera böcker sedan mitten av 1990-talet. Lån av e-böcker har erbjudits i drygt 10 år. Biblioteken har ett starkt varumärke och åtnjuter ett stort förtroende från allmänheten. Många bibliotekswebbar har gått från att bestå av en informationssida och en separat katalog för sökning och omlån, till att integrera sökfunktionalitet och hantering av lån på en och samma sida. Regionala bibliotekslösningar är relativt vanliga, men inte heller de lösningarna når ända fram, och nationell samverkan för det digitala folkbibliotekets fortsatta utveckling ter sig som ett naturligt nästa steg. Som beskrivits ovan är folkbibliotekens arbete för barn i digitala kanaler svagt, vilket också gäller den målgrupp som har annat modersmål än svenska. Även det senare att erbjuda digitala tjänster, t.ex. möjlighet att reservera och låna om, på andra språk än svenska blir en viktig del i den gemensamma plattformen. Nationella digitala bibliotekets erbjudande om en samfinansierad lösning ger biblioteken möjlighet att välja fortsatt väg. Det är fullt möjligt att som idag erbjuda ett digitalt bibliotek utifrån ett kommersiellt system, och att i möjligaste mån bedriva utveckling i samråd med leverantörerna. Det finns dock ett missnöje bland biblioteken med de leverantörer som finns på marknaden. Alternativet att fortsatt driva den digitala utvecklingen via kommersiella aktörer ger heller inte det utökade tjänsteutbud, de påtryckningsmöjligheter och de samordningsvinster som en gemensam plattform genererar. Nationella digitala biblioteket har goda förutsättningar att erbjuda en bättre kvalitet, en bättre användarupplevelse och, i ett nationellt perspektiv, ett mer effektivt utnyttjande av folkbibliotekens resurser samtidigt som det enskilda bibliotekets behov av lokalt producerat innehåll kan tillgodoses. 13 Svenskarna och internet,.se:s internetstatistik (2014) procent av e-boksläsningen skedde på en e-boksläsare jämfört med 16 procent i Sverige. Den ökade e-boksläsningen i USA har dock inte påverkat läsningen av fysiska böcker. Källa: Svenskarna och internet,.se, (2014) 19

22 Frågan om en regional webbplats för länets bibliotek bör fortsatt bevakas, men det är samtidigt av vikt att processen inte stannar upp i väntan på att den frågan utreds. En regional webbplats för biblioteken finns med som en punkt i den regionala digitala agendan men något aktivt arbete i frågan pågår ej. Det är också oklart hur länets kommuner ställer sig till ett sådant förslag. Med hänsyn till detta riskerar frågan om en regional webbplats för biblioteken att dra ut på tiden. Örebro kommun rekommenderas därför att teckna medlemskap i Nationella digitala biblioteket senast Skulle en regional webbplats i ett senare skede vara att föredra kan en sådan byggas upp, men i dagsläget är bedömningen att plattformen först och främst är aktuell för Örebro stadsbibliotek, primärt i form av i tur och ordning medlemskap i föreningen, anslutning till Barnens boktipsare och därefter anslutning till plattformen för drift av bibliotekets webbplats. Det finns dock regional webbplats eller ej alla möjligheter för andra kommuner i länet att gå med i samarbetet. Det är fullt möjligt att t.ex. endast teckna medlemskap och ansluta sig till den digitala barntjänsten, men att ligga kvar i bibliotekets befintliga webblösning. Det ska poängteras att Nationella digitala biblioteket kommit till stånd till följd av ett identifierat behov av en ambitionshöjning av det digitala folkbiblioteket, och inte om att sänka kostnaderna för denna del av verksamheten. Snarare är det rimligt med hänsyn till de utmaningar och utvecklingsbehov som ovan berörts att denna del av verksamheten behöver få ett ökat budgetutrymme jämfört med idag. Samtidigt kan en ökad kostnadseffektivitet dock mycket väl bli en gynnsam följdverkan av denna ambitionshöjning. I fråga om redaktionellt arbete, delning av kompetens och teknisk infrastruktur, finns stora samordningsvinster med en gemensam teknisk plattform. Det kan också tänkas att ekonomiska effektiviseringsvinster kan finnas gällande gemensamma upphandlingar och inköp av databaser och e-medietjänster. Vad gäller arbetsinsatsen lokalt bedöms en till två personer, som kan avsätta delar av sin arbetstid, vara fullt tillräckligt för Örebro stadsbiblioteks medverkan. Det kan då handla om teknisk kompetens vid implementering av plattformen för lokal förvaltning, redaktionellt arbete i den digitala tjänsten som sådan samt att arbetstid kan avsättas för aktivt arbete inom ramen för Nationella digitala biblioteket. Det skulle t.ex. kunna handla om medverkan i en nationell referensgrupp inom ramen för Nationella digitala biblioteket eller om användartester av tjänster som är under utveckling. Den kompetens som under processen byggs upp vid Örebro stadsbibliotek kan med fördel delas med andra kommuner i regionen. Örebro stadsbibliotek kan på detta sätt vara en regional stödjande resurs för de kommuner som önskar bli medlemmar i Nationella digitala biblioteket. 20

23 Slutsats Örebro kommun förordas teckna medlemskap i Nationella digitala biblioteket senast 2016 för att i samverkan med andra kommuner och regioner aktivt bidra till en utveckling av bättre digitala bibliotekstjänster. Anslutning till Barnens boktipsare bör även det ske under Något eller några år senare rekommenderas anslutning till plattformen, för drift och utveckling av bibliotekets lokala webbplats, och för ökad samverkan gällande redaktionellt innehåll. Samordningsvinster och utvecklingsmöjligheter bedöms tala starkt för att en sådan lösning vore fördelaktig för verksamheten och för biblioteksanvändaren. 21

24 Källor och vidare läsning Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler, slutrapport Stockholms stadsbibliotek, december Digitala bibliotekets webbplats, digitalabiblioteket.se Digitala vägen till morgondagens välfärd, Handlingsplan för e-samhället , SKL Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek. Kommunakuten, Internt dokument Nationella digitala biblioteket. Gemensam plattform för digitala folkbibliotek, utredningsrapport, juni Örebro läns regionala digitala agenda