Tina Hammarström tina.hammarstrom(cilsodertalje.se

Transkript

1 U Tjänsteskrivelse ANKOM SÖDERTÄLJE KOMMUN z vs; Vk '-.Q~ 0 '1- Dnr... ~ Kontor Utbildningskontoret Handläggare Tina Hammarström tina.hammarstrom(cilsodertalje.se Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Resultatredovisning grundskolan Dnr UN 15/006 Sammanfattning av ärendet Enligt den av nämnden beslutade tidsplanen för resultatredovisning skall redovisning av resultat för grundskolan ske i september. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga: Kommentarer till resultat, behörighet, meritvärde och andel elever som når målen. Utbildningskontorets förslag till nämnden: l. Nämnden godkänner redovisningen av resultaten i grundskolan. Beslutet expedieras till: Akten Postadress Tfn sodertalje.@sodertalje.se

2 ,..., "'-' Q) L o "'-' c o :;t_ U) Ol c c "O.o "'-' ::> '--'

3 Tabeller och kommentarer som underlag för analys Betyg åk Behörighet till gymnasiet åk Högskoleförberedande program Yrkesprogram ES EKSAHU NATE Antal EN MASV EN MASV EN MASV EN MASV SO EN MASV NO elever + 5 ämnen + 9 ämnen + 5 ämnen + 6 ämnen Blombackaskolan 96 70,8% 70,8% 70,8% 66,7% 68,8% Brunnsängskolan 85 83,5% 83,5% 82,4% 80,0% 82,4% Hovsjöskolan 65 67,7% 67,7% 67,7% 64,6% 56,.9% Hölöskolan 42 ~~ ~.~ aa:5%j M :s%1 ao;s_d(o: Järna grundskola ,8% 84,8% 84,8% 83,8% 84,8% Lina grundskola 47 91,5% 91,5% 91,5% 89,4% 85,1% Oxbacksskolan 49 ~ ~. 9..W ~~ hl,so/j, ~9;-BOJg Pershagenskolan 46 [Z,8o/g ~ 7.8 %1 ~ 7, 8%1 $7, 8~ [l, So/d Ronnaskolan 59 42,4% 42,4% 42,4% 39,0% 39,0% Rosenborgskolan ,6% 78,6% 78,6% 77,8% 73,0% Soldalaskolan 39 87,2% 87,2% 87,2% 84,6% 79,5% Wasaskelan 71 73,2% 73,2% 73,2% 69,0% 71,8% Totalt, 2014/ ,8 /d 78,8% 78,7% 75,9% [75,4%) Totalt, 2013/ ,5% 82,0% 78,8% 76,1% 75,0% Totalt, 2012/ ,5% 78,5% 75,9% 72,4% 71,6% l Det totala antalet elever med behörighet i engelska, matematik och svenska till gymnasiet har minskat från föregående läsår medan andelen behöriga till högskoleförberedande är relativt likvärdig i jämförelse med läsåret 13/14, med en liten förbättring när det gäller behörigheten till Naturvetenskaps- och Teknikprogrammet. De skolor med högst andel behöriga till samtliga program är Pershagenskolan, Hölöskolan och Oxbacksskolan. De skolor med lägst andel behöriga till samtliga program är Rorrnaskolan och Hovsjöskolan. 2

4 Andel elever som når målen i respektive ämne i åk Ämne 2013 Nått målen Antal elever Andel Nått målen BL ,2% 712 EN ,8% 653 HKK ,5% 702 IDH ,3% 655 MA ,4% 678 M ,1% 495 ML ,7% 175 MU ,2% 701 Bl ,7% 650. ~ l ,3% 639 KS ,7% 625 GE ,6% 651 Hl ,2% 659 RE ,6% 662 SH ,4% 671 SL ,1% 713 sv ,2% 429 SVA ,8% 256 TK ,0% 681 Genomsnitt 87,6% M2 ar beteckning för modernt språk, språkval ML ar beteckning för modersmål 2014 Antal elever Andel Nått målen 94,2% ,4% ,9% ,6% ,7% ,2% ,1% ,7% ,0% ,5% ,7% ,1% ,2% ,6% ,8% ,3% ,5% ,2% ,1% ,0% Antal elever Andel ,8% ,7% ,0% ,7% ,5% 560 g ;~~~ ,9% ,3% ,3% ,2% ,4% ,7% ,3% ,8% ,1% ,0% ,9% ,3% ,9% 88,9% Ungefår lika stor andel av eleverna i åk 9 uppnår målen i respektive ämne än föregående läsår. Flera ämnen har en positiv utveckling från 2013 till2015 och det är Fysik, Kemi samt Moderna språk där allt fler elever uppnår målen. 3

5 Det ämne som har störst negativ utveckling är SV A som har gått från en måluppfyllnad på 86,2 % vtl4 till en måluppfyllnad på 71,3 % vtl5. Det ämne med högst måluppfyllnad vt15 är Moderna språk och det ämne med lägst måluppfyllnad är SVA. Meritvärde åk Antal elever Meritvärde Meritvärde Meritvärde 2015 alla elever flickor pojkar Enhet Totalt Fått betyg B.lombackaskolan ,8 208,8 210,5 206,9 224,8 222,1 187,0 198,0 193,1 Brunns~ngskolan ,2 205,9 214,1 226,6 216,6 229,3 233,1 197,4 199,9 Hovsjöskolan ,3 185,8 180,3 218,0 188,9 185,1 168,9 183,8 172,4 Hö löskolan ,4 212,8 231,0 230,0 237,2 243,5 204,8 194,3 210,8 J~rna grundskola ,3 241,3 228,0 242,8 263,0 246,1 224,8 222,5 214,5 Oxbacksskolan ~3 (! 255,2 207,7 Lina grundskola ,4 186,8 217,6 194,7 203,6 219,2 215,6 170,0 215,8 Pershagenskolan ,8 236,3 ~ 5(81 222,2 252,4 245,3 191,8 220,2 257,8 Rannaskalan ,3 199,8 170,4 228,6 204,1 178,1 184,7 195,8 164,3 Rosenborgskolan ,9 217,8 215,0 221,7 217,8 219,6 183,1 217,8 209,3 soldalaskolan ,2 217,5 179,7 220,9 207,9 215,6 Wasaskola n ,7 217,9 204,0 204,5 250,2 206,5 164,2 193,9 201,0 Genomsnitt ,3 211,2 ~ 13;~ 218,3 221,8 221,7 193,7 201,8 ~ 1114,~ Meritv~rdet utgörs av summan av betygsv~rdena för 17 ~mnen i elevernas slutbetyg (inklusive moderna språk). Det genomsnittliga meritvärdet får totala antalet elever har ökat med drygt två poäng från föregående läsår.

6 Södertä1je På skolnivå har meritvärdet ökat på Blombacksko lan, Brunnsängsko lan, Hö löska lan, Lina grundskola,. Pershagenskolan och Soldalaskolan. På Hovsjöskolan, Järna grundskola, Ronnaskolan, Rosenborgskolan och Wasaskalan har meritvärdet sjunkit. Oxbacksskolan meritvärde kan inte järnforas med tidigare läsår eftersom det är skolans första åk 9 sedan högstadiet bildades. Det genomsnittliga meritvärdet är högst på Pershagenskolan och Oxbacksskolan och lägst på Rannaskalan och Wasaskalan Meritvärdet för flickor är fortfarande högre i genomsnitt än för pojkar med ca 17 poäng men skillnaden har fortsatt minska under detta läsår. På Pershagenskolan är resultaten det omvända, d.v.s. pojkar har högre meritvärde än flickor. Meritvärdet för pojkar har ökat med ca tre poäng från vt14 till vtl5. Betyg åk Elever som nått lägst betyget E i de 16 obligatoriska ämnena Blombackaskolan Brunnsängskolan Hovsjöskolan Hölöskolan Järna grundskola Lina grundskola Oxbacksskolan Pershagenskolan Ronnaskolan Rosenborgskolan Soldalaskolan Wasaskola n Totalt Alla elever Vt14 Vt15 68% 64% 71% 80% 47% 51% 78% i90 /d 88% 81% 41% 83% 80% 87% ~8~ 54% 36% 75% 67% 60% 67% 66% 59% 69% il.q...o/si Flickor Vt14 Vt15 72% 62% 73% 80% 37% 50% 83% 88% 94% 84% 57% 79% 1:!2 % 89% 95% 52% 40% 74% 64% 52% ~ 77% 55% 70% 70% Pojkar Vt14 Vt15 65% 66% 70% 80% 53% 52% 73 /6 94% 84% 79% 25% 87% 68% 85% 100% 56% 32% l 77% 70% l 71% 60% 57% 64% 67% 170 /d Andelen elever som uppnår lägst betyget E i samtliga obligatoriska ämnen har ökat sedan föregående läsår.

7 Precis som för behörigheten till gymnasiet har Pershagenskolan och Hö löskolan störst andel elever som når lägst betyget E i de obligatoriska ämnena. En övervägande andel av eleverna på Rorrnaskolan uppnår inte E i de obligatoriska ämnena. Även för Hovsjöskolan är resultaten låga och nästan hälften av eleverna når inte lägst betyget E i samtliga obligatoriska ämnen. Det är en stor skillnad mellan flickors och pojkars resultat på Oxbacksskolan och soldalaskolan för denna årskull. På mer än hälften av skoloma uppnår fler pojkar än flickor lägst betyg E i samtliga obligatoriska ämnen. NP resultat åk Svenska som skolenhet Svenska andraspråk Matematik Engelska NO-~mne SO-ämne Blombackaskolan 90% 71% 83% 81% 98% 79% Brunnsängskolan 90% 91% 75% 92% 73% 91% Hovsjöskolan 100% 74% 53% 86% 29% 80% Hö löskolan 100% 86% 98% 100% 83% Järna grundskola 90% 33 %** 77% 98% 63% 94% Lina grundskola 100% 88% 77% 98% 89% 95% Oxbacksskolan 100% 100% 96% 100% 89% 83% Pershagenskolan 98% 81% 100% 93% 95% l Rannaskola n 89% 45% 64% 64% 58% 80% Rosenborgskolan 98% 75% 74% 96% 84% 81% soldalaskolan 100% 93% 66% 97% 67% 92% Wasaskola n 100% 82% 70% 89% 89% 82% Totalt, 2014/ % 75% 75% 91% 78% 86% Totalt, 2013/ % 82% 80% 92% 82% 87% Totalt, 2012/ % 75% 84% 94% 81% 81% ** Endast 3 elever på Järna grundskola i åk 6 läste SVA

8 Generellt har måluppfyllnaden på NP i samtliga ämnen minskat. Mest negativ utveclding från föregående läsår är resultaten i SV A och Matematik. När det gäller ämnet SVA kan dock inte så långtgående slutsatser dras då några få elever kan påverka det totala snittet för en på ett anmärkningsvärt sätt. Svenska är det ämne där eleverna uppnår högst måluppfyllnad på NP följt av Engelska och SO. De skolor och ämnen som har en lägre måluppfyllnad än 70 % på NP är Hovsjöskolan i Matematik och NO, Järna grundskola i SV A och NO, Rorrnaskolan i SV A, Matematik, Engelska samt NO samt soldalaskolan i Matematik och NO. De skolor som har högst måluppfyllnad på samtliga NP är Oxbackskolan och Lina grundskola och den skola med lägst måluppfyllnad totalt är Ronnaskolan.

9 --~- Betyg åk o --- ~ b _etyg sn1va termmsv. fl.. A B c HT VT HT VT HT BL 3% 4% 12% 11% 30% EN 6% 8% 14% 14% 21% HKK 2% 3% 9% 12% 21% IDH 3% 5% 14% 16% 24% MA 4% 6% 9% 12% 16% M2 6% 9% 18% 20% 23% ML 18% 23% 31% 30% 23% MU 6% 7% 6% 10% 27% Bl 3% 4% 8% 10% 17% FY 2% 3% 10% 10% 18% KE 2% 2% 8% 8% 16% GE 1% 2% 9% 8% 20% Hl 2% 3% 8% 8% 21% RE 2% 2% 8% 10% 20% SH 2% 2% 6% 7% 22% SL 1% 1% 9% 11% 26% sv 1% 1% 9% 13% 24% SVA 0% 1% 1% 3% 11% TK 3%_ 4% 8% 12% 22% r kol D VT HT VT 32% 28% 22% 21% 20% 18% 20% 30% 24% 21% 29% 27% 16% 18% 14% 21% 18% 18% 20% 13% 11% 31% 27% 22% 20% 20% 16% 18% 20% 21% 20% 18% 17% 23% 26% 21% 23% 21% 20% 21% 24% 20% 24% 25% 22% 33% 33% 28% 24% 27% 25% 11% 18% 15% 24% 27% 20% -- E HT VT 23% 22% 19% 21% 30% 30% 17% 14% 34% 34% 27% 22% 8% 11% 24% 19% 36% 33% 33% 29% 38% 33% 31% 30% 32% 30% 34% 33% 32% 31% 24% 19% 33% 30% 36% 34% 29% 27% F HT VT 1% 3% 20% 17% 6% 6% 10% 13% 17% 16% 6% 7% 2% 2% 8% 5% 12% 13% 14% 14% 12% 16% 11% 12% 13% 11% 12% 12% 11% 10% 4% 3% 5% 6% 29% 35%. 9% 8% Generellt sett ökar andelen högre betyg (C-A) från hösttermin till vårtermin medan andelen lägre betyg (E-D) minskar från hösttermin till vårtermin. Andelen F är oförändrad under denna tidsperiod. Modersmål står för flest andel A och B medan SV A har lägst andel A och B. Det vanligaste betyget är E följt av C och D. Det ämne som har flest F är SV A. Ä ven Engelska, Matematik och Kemi har en hög andel F. Minst andel F har ämnena Modersmål, Bild och Slöjd.

10 Betyg åk Betyg per ämne och betygsnivå terminsvis för samtliga skolor A B c D HT VT HT VT HT VT HT EN 4% 5% 8% 9% 19% 21% 21% MA 1% 4% 11% 12% 14% 14% 20% sv 1% 1% 5% 7% 23% 27% 31% SVA 0% 1% 2% 2% 8% 9% 17% VT HT 20% 27% 19% 34% 27% 35% 17% 35% -- E VT HT 24% 20% 32% 19% 31% 4% 31% 34% Generellt sett ökar andelen högre betyg (C-A) från hösttermin till vårtermin medan andelen lägre betyg (E) minskar från hösttermin till vårtermin. Andelen D är oförändrad under denna tidsperiod och andelen F ökar. Matematik och Engelska står för störst andel A och B. Lägst andel A och B har SV A. Det vanligaste betyget är E följt av F och D. Det ämne som har flest F är SV A. Även Engelska och Matematik har en hög andel F. F VT 19% 18% 6% 39% Betyg åk o h b. f, ----r r kol A B c D E F HT VT HT VT HT VT HT VT HT VT HT VT EN 2% 13% 7% 16% 22% 23% 20% 17% 32% 19% 15% 11% MA 3% 8% 10% 11% 20% 21% 22% 23% 32% 28% 11% 8% sv 3% 7% 11% 20% 23% 27% 24% 24% 33% 18% 6% 5% SVA 0% 1% 1% 4% 11% 14% 15% 22% 43% 34% 27% 20% -- Generellt sett ökar andelen högre betyg (D-A) från hösttermin till vårtermin medan andelen lägre betyg (F-E) minskar från hösttermin till vårtermin. Engelska står för störst andel A och B, tätt följt av Svenska. Lägst andel A och B har SV A. Det vanligaste betyget är E följt av D och C. Det ämne som har flest F är SV A.

11 NP resultat åk Svenska som skolenhet Svenska andraspråk Matematik Engelska Blombackaskolan 88% 95% 95% 92% Brunnsängskolan 97% 89% 96% 100% Fornbackaskolan 100% 87% 95% 97% Hovsjöskolan 100% 94% 85% 89% Häläskalan 98% 98% 98% Igelsta grundskola b.oo o [100 ~ tloo% 0. 00~ Järna grundskola 76% 75% 92% Lina grundskola 100% 67% 83% 72% Mälnbcskolan ~,C)f) ~ ~ a oo ~ Oxbacksskolan 97% 83% 93% 96% Pershagenskolan 98% 33 %** 98% 98% Rannaskola n 100% 63% 72% 84% Rosenborgskolan 93% 80% 91% 98% soldalaskolan 100% 94% 90% 97% stålhamraskolan. 100% 9 ~ 94% 96% Vallaskolan 100% 98% 91% Wasaskola n 100% 88% 98% 94% Totalt, 2014/2015 ~ ~5 ~ ~ 94~ ~ Totalt, 2013/ % 74% 88% 87% Totalt, 2012/ % 80% 91% 91% ' **Endast 4 elever på Pershagenskolan i åk 6 läste SV A. NP i NO och SO var frivilliga detta läsår och samtliga ala skolor valde att inte göra dem. lo

12 M U l<ommun Resultaten på NP forbättrades från föregående läsår i samtligaämnen. Störst positiv utveckling har ämnet SV A. Svenska är det ämne där eleverna uppnår högst måluppfyllnad på NP fdljt av Engelska. Det ämne som har lägst resultat är SV A. Mälnbcskolan samt Igelsta grundskola har högst måluppfyllnad på samtliga NP medan Ronnaskolan, Lina grundskola och Järna grundsko la har lägst resultat. NP resultat åk de-l deltaoit och nått k Matematik Matematik delprov A- Muntlig uppgift i grupp 90% 9 6 ~ Matematik delprov B- Överslagsräkning och huvudräkning 84% ~ Matematik delprovc-mönster i talföljder och geometriska mönster 92% 92% Matematik delprov D- Positionssystem och enkla problem 90% 81% Matematik delprov E- Mäta, jämföra och uppskatta längd samt proportionella samband 64% 93%! Matematik delprov F- Symmetri och skriftliga räknemetoder 73% 81%1 l ' Matematik delprovg-huvudräkning i kontext och förståelse för räknesätten 88% ~ Svenska Svenska delprov A- Muntlig uppgift 99% 96% Svenska delprovb-läsa berättande text 94% ~ 6 ~ ] o

13 Svenska delprovc-läsa faktatext Svenska delprov D- Enskild högläsning Svenska delprov E- Enskilt textsamtal Svenska delprov F- Skriva berättande text Svenska delprov G- Skriva {stavning och interpunktion) Svenska delprov H- Skriva faktatext Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk delprov A- Muntlig uppgift Svenska som andraspråk delprovb-läsa berättande text Svenska som andraspråk delprovc-läsa faktatext Svenska som andraspråk delprovd-enskild högläsning Svenska som andraspråk delprove-enskilt textsamtal Svenska som andraspråk delprov F- Skriva berättande text Svenska som andraspråk delprov G- Skriva (stavning och interpunktion) Svenska som andraspråk delprov H- Skriva faktatext 90% 93% 98% 88% 87% 82% % 83% 74% 86% 95% 79% 74% ss~...-- ~4% ~6% 98% ~9%: ~ 9 ~ 87 ~ l l % 84 %! l l ~2 % ~ 7 %, 91% ~6~ ~s ~ ~ [74 '}{j De NP resultaten för åk 3 har förbättrats på nästan samtliga delprov med undantag för de muntliga uppgifterna i svenska och svenska som andraspråk, delprov E i svenska som andraspråk samt delprov D i matematiken. Några få resultat är oförändrade. Svenska har totalt högst måluppfyllnad följt av matematik och därefter svenska som andraspråk.

14 Sammanfattning av resultaten Behörighet till gymnasiet, meritvärde samt måluppfyllnad i respektive äm.l!lle för åk 9 Det totala antalet elever med behörighet i engelska, matematik och svenska till gymnasiet har minskat från föregående läsår medan andelen behöriga till högskoleförberedande program är relativt likvärdig i jämförelse med läsåret 13/14, med en liten förbättring när det gäller behörigheten till Naturvetenskaps- och Teknikprogrammet Det genomsnittliga meritvärdet för totala antalet elever har ökat med drygt två poäng från föregående läsår. Meritvärdet för flickor är fortfarande högre i genomsnitt än för pojkar med ca 17 poäng men skillnaden har fortsatt minska under detta läsår. Meritvärdet för pojkar har ökat med ca tre poäng från vtl4 till vt15. Fler elever i åk 9 uppnår målen i respektive ämne i större utsträckning än föregående läsår. Generellt har måluppfyllnaden på NP i samtliga ämnen minskat, vilket också återspeglas i att behörigheten i engelska, matematik och svenska minskat. Mest negativ utveckling från föregående läsår är resultaten i SV A och Matematik. Nationella provresultat för åk 6 Resultaten på NP förbättrades från föregående läsår i samtliga ämnen. Svenska är det ämne där eleverna uppnår högst måluppfyllnad följt av Engelska. Det ämne so_m har lägst resultat är SV A. Nationella provresultat för åk 3 De NP resultaten för åk 3 har förbättrats på nästan samtliga delprov i samtliga ämnen.

15 Kont or [Utbildningskontoret] l<ommun Åtgärder som vidtogs inför läsåret 14/15 Inför läsåret 14/15 vidtogs flera åtgärder som stödjer skolomas utvecklingsarbete inom följande områden: studiemotivation För att öka elevernas studiemotivation och framtidstro förutsätter det ett nära samarbete studie- och yrkesvägledning, studie- och yrkesorientering, föräldrar och elever. Det är viktigt att eleverna är delaktiga i processen med att se sin egen utveckling. Skolorna har arbetat vidare under läsåret 14/15 med styrdokumentet "Full fart mot framtiden" för att utveckla aktiviteter på skolan som bidrar till att öka elevernas motivation och intresse för fortsatta studier och yrkesliv.../ Ämnet studiemotivation har regelbundet följts upp och diskuterats på skoloma till följd av att det varit ett gemensamt förbättringsområde. Som ett resultat av detta har skoloma utvecldat metoder såsom motivationssamtal för att motivera elever som riskerar att inte nå målen. Andra exempel på aktiviteter för att öka studiemotivationen är föreläsningar riktade till elever, kompetensutveckling för personal m.m.../ Styrdokumentet "Full fart mot framtiden" har förbättrats och inkluderar nu på ett tydligare sätt alla elever inklusive e grundsärskol an. Likvärdig utbildning Likvärdig utbildning innebär att utveclda undervisningen utifrån de elever man har genom att ha ett inkluderande synsätt och arbetssätt. Det handlar om att ta till vara på alla elevers olikheter i undervisningen såsom nyanlända, högpresterande, elever som kommer från studieovana hem, elever med annat modersmål m fl. Följande åtgärder har vidtagits under läsåret som ett led i att stärka likvärdigheten:../ Sambedömning har genomförts på central nivå för åk 3../ Resurscentrum har ansvarat för fortbildning av lärare kring förberedelser inför NP gällande särskilt stöd samt fonnativ bedömning under läsåret./ Lärare som undervisar i PREST -ämnena har träffats övergripande fortlöpande för att arbeta med betyg och bedömning

16 ../ Ett gemensamt material har utarbetats för att kartlägga nyanlända elevers kunskaper och uppdrag och ansvaret kring studiehandledning har förtydligats F-3 satsning Denna satsning innebär bland annat att vi har utökat antalet skickliga lärare: två utvecldingslärare, två centrala specialpedagoger och utsett fler förstelärare inför läsåret / Utvecklingslärarna har arbetat på fyra olika skolor genom att delta i undervisningen och utbilda lärare på plats fyra dagar i veckan.../ Specialpedagogerna har arbetat med samtliga skolor genom att kartlägga hur skolorna följer upp och analyserar resultaten av elevernas läs- och skrivutveckling och hur man utifrån detta kan utveckla undervisningen.../ Förstelärare på respektive skola är en nyckelperson i arbetet kring eleverna och läsåret" har präglats av ett ldassrumsarbete som har fokus på kvalitet och anpassning. Under läsåret har vi genomfört gemensamma seminarier med fokus på läs- och skriv samt matematikutveclding för ens förstelärare.../ studiehandledning för nyanlända elever har utökats under läsåret. Tvålärarskap Vi har fortsatt med att utveclda tvålärarskapet i Södertälje under läsåret 14/15. Det har krävts en organisatorisk förändring för att anpassa skolorna till denna modell. Under vårterminen 2014 har fokus varit på hur man kan utveckla undervisningen för att uppnå önskvärda resultat när man är två lärare i varje klass. Mål- och Resultatstyrning Under läsåret har vi haft fortsatt fokus på mål- och resultatstyrning och analysarbetet har förbättrats. Vi har även arbetat fram en modell vid resultatuppföljning som stödjer högre förväntningar på eleverna än betygsnivån E.

17 Läsåret 15/16 Vårt systematiska kvalitetsarbete bygger på fyra utvecldingsområden: Pedagogisk ledning, Lärande organisation, Kvalitet i undervisningen och Mål- och Resultatstyrning vilka vi ständigt utgår ifrån och arbetar aktivt med för att nå hög kvalitet inom samtliga områden. Med utgångspunkt i tidigare vidtagna åtgärder, resultaten av dessa samt våra utvecldingsområden är följande satsningar aktuella inför läsåret 15/16: studiemotivation Följande områden kommer att vara i folcus inom ämnet studiemotivation:../ En professionell kultur med höga förväntningar i alla led../ Utveckla föräldrasamarbetet.../ Målinriktad användning av styrdokumentet för studie- och yrkesvägledning "Full fart mot framtiden" Likvärdig utbildning Följande områden kommer att lyftas fram och utvecklas vidare under läsåret:../ Sambedömning inom och mellan skolor i fler ämnen och fler årskurser../ Ett tydliggörande och utveclding av förstelärarnas uppdrag../ Utveckla kartläggningen av och undervisningen för nyanlända elever F-3 satsning Denna satsning kommer att fortsätta genom att ytterligare stärka upp utvecldingsarbetet i de lägre åldrarna utifrån ämnena matematik och svenska. Det medför också att vi utökar samverkan mellan olika yrkesgrupper såsom grundskollärare åk 1-3, färskoleklasslärare samt fritidspedagoger för att bättre nyt1ja olika kompetenser och tillsammans nå en högre måluppfyllnad. Tvålärarskap Vi fortsätter med att utveckla tvålärarskapet i Södertälje i alla årskurser F-9. I nuläget är det några skolor som kommit mycket långt i tvålärarskapet såsom Brunnsängskolan, W asaskolan och Rormaskolan men i princip arbetar samtliga ala

18 gnmdskolor med någon form av flerlärarskap i olika omfattning. Vi kommer att arbeta vidare med normallägen i klassrummet utifrån tvålärarskapet för att säkerställa att det leder till kvalitet och att vi uppnår önskvärda resultat med hjälp av denna modell. Verksamhetsideer Alla ala grundskolor har under läsåret 14/15 vässat sina verksamhetsideer för att tydliggöra riktningen för skolan främst ur ett ledningsperspektiv men också ur ett elev- och föräldraperspektiv. Några centrala skolor är s.k. "profilskolor" där verksamhetsiden får en mer långtgående inverkan på undervisningen. Dit hör Rosenborgsskolan med idrotts- och musikpro fil, soldalaskolan med lust- och kreativitetspro fil, Oxbacksskolan som har Science pedagogik och Igelsta grundskola med digital- och global profil. Arbetet med tydliga verksamhetsideer på samtliga skolor behöver utvecldas vidare och konkretiserar ytterligare under läsåret för att vi med gemensam kraft och riktning åstadkommer en ökad måluppfyllnad.