Förnyat Stadsbibliotek i Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förnyat Stadsbibliotek i Stockholm"

Transkript

1 Förnyat Stadsbibliotek i Stockholm Verksamhetsprogram

2 Förnyat Stadsbibliotek i Stockholm Verksamhetsprogram 2014 Det förnyade Stadsbiblioteket ska spegla och möta det mångspråkiga, mångkulturella och mångsidiga Stockholm. En central del av verksamhetskonceptet är ett nytt Barnens bibliotek på alla språk. Det Stadsbibliotek som vi beskriver i det här programmet är ett bibliotek där vi samordnar och utvecklar den verksamhet som idag bedrivs dels i Gunnar Asplunds biblioteksbyggnad, dels i det så kallade Annexet (Internationella biblioteket). Inledning Det är något särskilt med Stadsbiblioteket. När vi frågar stockholmarna, säger de att de uppskattar ett rikt utbud av medier, kompetent personal och generösa öppettider. Men inte bara det. Många berättar också om atmosfären, rymd och arkitektur i världsklass, en alldeles särskild stämning som man längtar tillbaka till. Stadsbiblioteket/Asplundhuset är både ett lokalt bibliotek drygt 33 % av besökarna bor i Norrmalms stadsdel och ett bibliotek för alla Stockholmare, cirka 40 % av besökarna kommer resande från andra delar av staden och resten, mer än 25 % kommer från andra delar av regionen och landet och världen. De som besöker Internationella biblio teket (IB) har ofta rest längre. Över 50 % bor i Stockholm, men inte i Norrmalms stadsdel, även här kommer en fjärdedel av besökarna från platser utanför Stockholms stad. Det våra användare fram för allt saknar i dag är tillgång till grupprum, varierade läs- och studieplatser, ytor för evenemang och toaletter. 2

3 Stadsbiblioteket sett från Observatoriekullen. Foto: Olle Norberg Gunnar Asplunds biblioteksbyggnad från 1928 är världsberömd. Varje vecka kommer studiebesök med arkitektur- och biblioteksintresserade människor från hela världen. Och samtidigt är det ett vardagsbibliotek, en viktig plats för lärande och upplevelser, för nästan 3000 personer varje dag, sju dagar i veckan. Några år framåt i tiden är Citybanan färdigbyggd. Då kommer flödet av människor till och från arbete och studier öka ytterligare på och kring Odenplan. Stadsbibliotekets läge blir ännu mer centralt än idag. I närbelägna Hagastaden byggs för omkring nya bostäder och arbetsplatser. Stadsbiblioteket behöver rustas för att kunna ta emot ett ökat antal besökare och utveckla de värden som biblioteket tillför i området. Stadens utmaning är att se till att Stadsbiblioteket fortsätter att attrahera människor i lärande och människor som söker upplevelser kopplade till ord, text, berättelser samtidigt som man bevarar Asplundhusets kultur historiska värden och magiska atmosfär. Stadsbiblioteket ska vara en ikon mitt i samtiden i varje tid. Det Stadsbibliotek som vi beskriver i det här programmet är ett biblio tek där vi samordnar och utvecklar den verksamhet som idag bedrivs dels i Asplundhuset, dels i det så kallade Annexet (IB). Förutom publik biblioteksverksamhet i stadens regi, ryms här också en informations- och lånecentral med regionalt och statligt uppdrag kopplat till medier på andra språk än svenska. 3

4 Ledordet för den här förstudien är yteffektivisering och ytmaximering. Vi har gått runt i befintliga lokaler Asplundhuset och Annexet och frågat oss: Vilka ytor som idag är administrativa, skulle kunna bli publika? Vilka funktioner kan samordnas? Vilka ytor kan användas för olika målgrupper och olika behov under olika delar av dagen? Vilka samband är möjliga att skapa för att främja enklare logistik och ännu mer lustfyllt lärande och läsande? En viktig och central del i det nya Stadsbiblioteket är Barnens bibliotek på alla språk. Vi har redan i dag en unik samling medier från hela världen och en samlad språk- och kulturkompetens hos våra medarbetare som inte finns någon annanstans. Ett bibliotek för barnens alla språk skapar möten mellan olika kulturer, främjar läs- och språkutveckling, utforskar språk och uttryck tillsammans med barnen, stärker självkänsla och identitet. I det nya biblioteket sätter vi samman alla dessa resurser för att skapa förutsättningar för ett alldeles nytt och outforskat erbjudande till barn i ett Stockholm präglat av mångfald och mång sidighet. Ett bibliotek för barnens alla språk skapar möten mellan olika kulturer, främjar läs- och språkutveckling, utforskar språk och uttryck tillsammans med barnen, stärker självkänsla och identitet. Ett bibliotek på barnens alla språk arbetar också med ett vidgat textbegrepp, med kroppens språk och med olika sätt att uttrycka sig själv och sin syn på världen. Det nya barn biblio teket ska med sin särskilda mångspråkiga profil vända sig till barn fram för allt i förskolan och skolan över hela staden. Samtidigt ska biblioteket fortsätta att vara ett spännande lokalt bibliotek, för alla barn i närområdet och deras vuxna. 4

5 Stadsbiblioteket är uppskattat för sitt djupa och breda mediebestånd. Internationella biblioteket är dessutom unikt i sitt slag. Ingen annanstans i Europa finns ett så stort och mångsidigt bestånd av medier på olika språk. Det är värden som är viktiga att bevara och vidareutveckla. Stadsbibliotekets arbete handlar i hög grad om att inspirera och bilda, med kopplingar mellan äldre och nyare litteratur, mellan samtida debatter och stora frågor och deras motsvarighet längre tillbaka i tiden. Men för att skapa större möjligheter än idag för att verkliga möten ska ske mellan medier och människor, mellan medier från olika tider och mellan människor och människor, behöver vi hitta logistiska och distributionsmässiga lösningar som gör att vi kan öka den publika ytan, utan att drastiskt minska på den faktiska tillgängligheten till medier. Nya medieformat och nya läs- och lärstilar är redan- och kommer alltmer att vara en del av Stadsbibliotekets vardag. En del av det som idag behöver hämtas fysiskt i magasin, kommer att finnas att ladda ner till närmsta dator, läsplatta eller telefon. En del av det som vi idag köper både på papper och i e-format, kommer sannolikt inom en snar framtid att enbart efterfrågas digitalt. Stadsbiblioteket är också många medarbetares arbetsmiljö. Att arbeta på bibliotek är varierat. Inte bara för att man ständigt möter olika människor, med olika frågor, i olika åldrar och med olika behov och önskemål. Också för att biblioteksverksamheten rymmer allt från att arrangera program till att sätta ämnesord på nya böcker, från att hjälpa människor att ladda ner textfiler till datorn till att ordna rim och ramsor för bebisar. Intern planering och externa möten, förvalta och utveckla, samarbete och egna uppdrag. Sådana förutsättningar 5

6 måste mötas av flexibla arbetsplatser. En hel del funktioner kan samutnyttjas. Många medarbetare tillbringar idag inte mer än någon timme om dagen vid dator och skrivbord. I så hög grad som möjligt ska därför dessa funktioner samutnyttjas. Arbetsplatserna ska kompletteras med rum för interna möten och möten med samarbetsparters och med smarta lösningar (olika sittmöbler, möjlighet till avskildhet när det behövs etc.) som främjar olika lärstilar även hos medarbetare. Det på alla sätt mång sidiga Stockholm ska synas också hos dem som arbetar på biblioteket. 1. Vision för Stockholms stadsbibliotek Stockholms stadsbibliotek är en del av Stockholms stad och av stadens vision I biblioteksplanen, Bibliotek i rörelse. Biblioteksplan 3.0 en strategisk plan för Stockholms bibliotek , är visionen konkretiserad utifrån bibliotekens förutsättningar och utmaningar. Biblioteken ska möta ett innovativt och växande Stockholm genom att främja bildning som ett medel mot rädsla och fördomar. I en stad som växer inte bara i antal utan också i kunskap, komplexitet och mångfald, är bibliotekens uppgift att nå fler men alltid utifrån den enskilda individens behov. Läsandet och möjligheterna till livslångt lärande ska öka. Teknikutvecklingen får inte bli ett hinder, därför ska biblioteken arbeta för att öka den digitala delaktigheten. Så mycket som möjligt ska göras i samverkan med andra för att få ut mer verksamhet, för att öka innovation och lärande eller för att öka intäkterna inom ramen för uppdraget. Stockholms bibliotek ska vara mångsidiga och upplevelserika. Alla bibliotek ska ha en hög kvalitet på sin verksamhet, många ska dessutom ha en särskild lokal- eller verksamhetsmässig profil. Bibliotekens innehåll, medierna och förmedlingen av dem, ska kännetecknas av både bredd och djup. Biblioteken ska finnas där Stockholmarna finns i sin vardag och vara öppna när Stockholmarna har tid att besöka dem. Stockholms bibliotek är medborgarnas bibliotek. Stockholmarna ska ställa höga krav på verksamheten och få veta vad de kan förvänta sig av den. 6

7 1.1 Verksamhetsidé för Stadsbiblioteket Stockholms stadsbibliotek ska inte bara ha ett internationellt bibliotek, det ska vara ett. En av utmaningarna i biblioteksplanen är formulerad så här: Stockholms stadsbibliotek ska inte bara ha ett internationellt bibliotek, det ska vara ett. Man kan vända på innebörden i den meningen och fråga sig: vad är ett svenskt bibliotek idag? I det nuvarande Stadsbiblioteket/Asplundhuset finns medier på svenska och på de så kallade skolspråken. Med något undantag, har den svensk med annan bakgrund än helsvensk, som kommer till biblioteket för att hitta läsinspiration eller fakta på alla sina språk, inte möjlighet att få sina behov tillgodosedda. På IB finns litteratur på mer än 120 språk, men inte på svenska. Nya svenskar kan hitta texter på sitt modersmål, men inte på sitt nya vardagsspråk. Det nya Stadsbiblioteket ska vara ett verkligt svenskt bibliotek genom att spegla och möta det mångspråkiga, mångkulturella och mångsidiga Stockholm. De två biblioteken blir tillsammans ett bibliotek som integrerar och skapar tillfällen för möten. Integrationen ska synas i utbudet av medier och aktiviteter, i lokalerna och i kompetensen hos bibliotekets medarbetare. Alla medarbetare ska kunna möta alla besökare, men genom ett arbetssätt som präglas av samarbete och delad kunskap, ska biblioteket kunna erbjuda varje användare både bredd och djup utifrån individuella behov och önskemål. Som besökare ska man kunna identifiera sig med bibliotekets medarbetare, språkligt, kulturellt men också, när ingen av detta är giltigt, utifrån en gemensam idé om att olikheter berikar och skapar mervärde. Medarbetarnas attityder, öppenhet och nyfikenhet är avgörande för att förverkliga det nya Stadsbiblioteket. Det ska synas att Stadsbiblioteket är ett mångspråkigt bibliotek: i information och skyltning, i utbud och verksamhet. Det ska också synas bland bibliotekets medarbetare, med en personalgrupp som speglar Sverige av idag med både språkkunskap och kulturell mångfald. Men den bärande tanken i biblioteket är det som är gemensamt och lika, mellan olika kulturer och mellan människor med skiftande erfarenheter och bakgrund. Biblioteket har sin bas i det mångspråkiga biblioteket för barn. Det ska präglas av nyfikenheten på det mångspråkiga och mångsidiga och utgå från den balans mellan trygghet och utmaning som är avgörande för alla barns möjligheter att lära och växa. Samma nyfikenhet och öppenhet för världen och för nya kunskaper och insikter ska vara en bärande och synlig del också i bibliotekets övriga verksamhet. 7

8 Programverksamhet som främjar och lockar till läsning och lärande och som möjliggör samtal, är prioriterat i det nya stadsbiblioteket. Rotundan ska även fortsättningsvis kunna fungera som plats för program och evenemang, men den behöver kompletteras med ytterligare någon eller några lokaler för den typen av aktiviteter. Ytor för program verk sam het ska vara multifunktionella, vilket betyder att de lätt ska kunna användas till annan verksamhet när inget program pågår. Det nya Stadsbiblioteket är profilerat både utifrån verksamhetsinriktning och av nödvändighet: mycket verksamhet ska rymmas på en begränsad yta. Barn är en särskilt prioriterad målgrupp, medan den mest intressanta verksamheten för ungdomar och unga vuxna snarare kommer att finnas och utvecklas på Medborgarplatsens bibliotek, några tunnelbanestationer bort. Den litteratur som av utrymmesskäl inte kan finnas direkt tillgänglig, ska vara enkel att nå genom ändamålsenlig logistik och effektiv distribution. Stadsbibliotekets berömda sagorum med målningen John Blund av Nils Dardel. Barnens stora betydelse och plats i biblioteket finns rotad i den nuvarande arkitekturen initierad av Valfrid Palmgren och fullföljd av Gunnar Asplund. Biblioteket ska bättre än idag svara mot de behov av rum för möten, för gemensamt lärande och för samtal om litteratur och läsande, som stockholmarna har. Ledorden här är största möjliga flexibilitet och stort fokus på samutnyttjande. En lokal som på förmiddagen välkomnar en förskolegrupp, ska enkelt kunna förvandlas till lokal 8

9 för 10-åringarnas bokklubb och därefter en plats för läxhjälp med volontärer. Strax innan biblioteket stängs för natten, används samma lokal för poesiuppläsning för en mindre publik. Det ställer höga krav på samband mellan olika funktioner och på högsta möjliga tillgänglighet till lokalerna. Delar av biblioteket ska kunna användas även på tider när större delen av verksamheten är stängd. Det gäller framför allt funktioner som grupprum och läsplatser. Det nya stadsbiblioteket ska bättre än idag kunna möta människors behov av att stanna länge. Man ska kunna sitta ner ensam eller tillsammans med andra för att läsa eller prata, strosa runt i byggnaderna, ta en fika, använda toaletter. Samtidigt är det ett bibliotek som i och med Citybanan blir ännu mer centralt. Det talar för fler, snabba besök. De ska främjas och underlättas genom enklast möjliga och effektiva logistik. 2. Avgränsningar från tidigare program för Nytt Stadsbibliotek En internationell tävling för ett nytt stadsbibliotek i Stockholm utlystes Utgångspunkten var att Gunnar Asplunds bibliotek från 1928 skulle fortsätta att vara en del av det nya stadsbiblioteket, medan det var upp till de tävlande huruvida man valde att bevara och integrera de tre så kallade lamellhusen eller inte. Till grund för tävlingen låg ett program för det nya stadsbiblioteket. Tävlingen vanns av den tyska arkitekten Heike Hanada som ritade byggnaden Delphinium fattades beslut om att inte gå vidare med det vinnande förslaget. Stadsbiblioteket saknar idag flera viktiga funktioner som kännetecknar ett samtida bibliotek. De behov som beskrevs i förstudier och i programmet för ett nytt stadsbibliotek är i huvudsak fortsatt giltiga. I syfte att få ett fördjupat och breddat underlag inför framtida beslut och inriktningar som berör stadsbiblioteket genomfördes en kundundersökning hösten Kundundersökningen visar att stadsbiblioteket både är ett lokalt bibliotek för dem som bor och arbetar i närområdet och ett bibliotek dit människor kommer från andra delar av staden och länet. 42 % av dem som använder Stadsbiblioteket bor i Stockholm, utanför Norrmalms stadsdel, 33 % bor i Norrmalm. Av dem som besöker stadsbiblioteket är 33 % studerande på olika nivåer (för enbart IB är motsvarande siffra betydligt lägre, där uppger 16 % att de är studerande). Många besökare använder också andra bibliotek i Stockholm och i länet. Det som fram för allt skiljer stadsbiblioteket från andra bibliotek är, i besökarnas ögon, ett större utbud av medier. Man uppskattar 9

10 också de generösa öppettiderna och tillgången till läsplatser. Många nämner också atmosfären i fram för allt Gunnar Asplunds byggnad, arkitekturen och den särskilda stämning som uppstår i huset. Det man fram för allt saknar på Stadsbiblioteket är tillgång till grupprum, varierande läs- och studieplatser, café och toaletter. Det är behov som i hög grad stämmer överens med dem som beskrevs i programmet för det nya stadsbiblioteket I programmet för det nya stadsbiblioteket beräknades behovet av ytor till totalt cirka kvm. Förutsättningarna nu är betydligt mindre ytor. Ledorden är därför yteffektivisering och högsta möjliga flexibilitet för att möjliggöra varierad användning av lokalerna under olika delar av dagen. Andra avgränsningar: I programmet från 2006 beskrevs hur medier inom olika ämnesområden delades upp i olika zoner. Till varje sådant område knöts en rad kringfunktioner som ytor för program, grupprum och utställningar, presenterat med blomman Rum i rummet Mötesplatsen Publika PC Samlingar Infopunkter Arbetsplatser Infopunkter Grupprum Samlingar Exponerade Ämnesområde Studieplatser Utställningar Programyta Samlingar Läsmiljöer Sökstationer Kreativt rum I det här förslaget utgår vi från att den typen av funktioner samutnyttjas. Antalet sitt- och läsplatser och grupprum är färre jämfört med Ytorna för medier ökar inte vilket viss mån kan kompetenseras genom effektiv logistik och distribution. Två barnbibliotek; Barnens berättarbibliotek och Barnens upptäckarbibliotek fanns med i programmet I det här förslaget beskriver vi i stället ett bibliotek för barn med fokus på mångspråkighet och möten mellan olika kulturer och erfarenheter. 10

11 Verksamhet för ungdomar/unga vuxna, vid sidan av den del som handlar om stöd för studier och lärande av olika slag, föreslår vi att Stockholms stadsbibliotek utvecklar vid Medborgarplatsens bibliotek. I det här förslaget finns ingen restaurang med. Caféverksamhet finns redan idag på Stadsbiblioteket och den bör finnas kvar och utvecklas. I programmet för nytt stadsbibliotek ingick även ytor för Uppdragsenheten, stadsbibliotekariens stab, Marknadsenheten och Virtuella enheten. I det här förslaget har vi enbart utgått från den verksamhet som idag bedrivs på Stadsbiblioteket, Internationella biblioteket och Regionbibliotek Stockholm. Regionbiblioteket arbetar med verksamhetsutveckling vid biblioteken i Stockholms län genom att driva projekt, bygga nätverk, arrangera utbildningar etc. 3. Bibliotek för lärande och läsande Bibliotek är viktiga resurser för människors livslånga lärande. I en stad som växer, inte bara i antal utan också i kunskap, komplexitet och mångfald ökar behovet av bildning som ett medel mot rädsla och fördomar. Varje bok har sin läsare. Det gäller bara att de finner varandra, boken och läsaren. Bibliotekens utmaning är att hitta kopplingarna och sammanhangen, att introducera det oväntade, det man inte omedelbart hittar. Det finns all anledning att tro att människors sätt att läsa och lära kommer att förändras i takt med att tekniken utvecklas och möjligheterna att ta till sig text, information och upplevelser blir fler och mer varierade. Stadsbiblioteket möter människors behov av lärande och läsupplevelser med en kombination av rätt medier till varje användare, anpassade, flexibla och tillgängliga lokaler och medarbetarnas kompetens som ska kännetecknas av lyhördhet, kunskap och professionalitet. 11

12 Programverksamheten på Stadsbiblioteket har utvecklats mycket under de senaste cirka 5 åren. En spännande och angelägen programverksamhet gör biblioteket mer mångsidigt och upplevelserikt. Den bidrar till att levandegöra våra medier, till att sätta författarskap och idéer i ett sammanhang och till att peka på samband mellan dåtid, samtid och framtid. För att skapa fördjupade upplevelser och utveckla nya former av förmedling arbetar vi ofta tematiskt och i längre programserier. Programverksamheten är uppskattad och en viktig del av bibliotekets verksamhet. Samtidigt har den bidragit till att tydliggöra hur vi idag fyller biblioteket med verksamhet som husen bara nästan klarar av. Det uppstår krockar mellan programverksamhet och den besökare som kommer för att låna en bok eller ställa en fråga. Krockarna kan ibland vara kreativa och roliga, men ofta präglas de mer av irritation och frustration när besökarnas olika behov av biblioteksverksamhet ställs emot varandra. 3.1 Rum för lärande Antalet platser för enskilda studier är oförändrat i det nya stadsbiblioteket jämfört med idag. Däremot ökar vi antalet sitt- och läsplatser för en mer varierad användning av biblioteket och för att möta olika användares olika sätt att lära och läsa. För att möta behovet av rum för samtal, för till exempel läsecirklar eller grupparbeten, ska det nya biblioteket utökas med cirka rum. Samtliga rum är i huvudsak avsedda för publik användning, men de kan också användas för internutbildning och interna möten. De mindre rummen för upp till 15 personer behöver till skillnad från det större, inte ha något direkt samband till det publika biblioteket. Se vidare i funktionsprogrammet. 12

13 3.2 Rum för program och evenemang Stadsbibliotekets programverksamhet ska kunna bedrivas både i det öppna biblioteket för att locka fler besökare och för att inspirera till det oväntade och mer avskilt och slutet. De program som Stadsbiblioteket erbjuder, eller möjliggör för andra att genomföra, har alltid en koppling till bibliotekets uppdrag att främja lärande och läsning. Det är därför en poäng att en hel del av dem äger rum i det öppna biblioteket och på så sätt stärker och tydliggör verksamhetsidén. Större evenemang lockar många. För den typen av program behövs en fast, men flexibel, scen som även kan fylla andra funktioner, till exempel fungera som exponeringsyta när inget program pågår. De senaste åren har Rotundan fungerat som plats för denna typ av program. Det ska den delvis fortsätta att göra. Programytorna behöver dock kompletteras med en multifunktionell samlingssal med plats för cirka 200 personer och fullt utrustad med modern AV-teknik. Den multifunktionella samlingssalen skulle då ersätta befintlig aula, som ligger i fastigheten Odengatan 61. En typ av program som blir allt vanligare är debatter och samtal av olika slag. De kan antingen vara helt öppna eller bygga på en introduktion i ett ämne eller en fråga som följs av en gemensam diskussion eller reflektion. Programmen kräver en scen som är enkel att möblera och förändra. Mindre program pågår dagligen, ofta flera gånger varje dag, i biblioteket. De kan arrangeras av biblioteket, men ofta av någon annan. Det kan vara bokpresentationer av bibliotekets medarbetare, en skolklass som läser dikter eller debatterar, ett förlag som 13

14 presenterar sin utgivning eller kanske några politiker som ger sin syn på en aktuell fråga. Programmen äger rum i olika delar av biblioteket i caféet, i anslutning till våra lyriksamlingar eller kanske till och med utomhus på sommaren. Vid något tillfälle varje år anordnar vi en festival eller ett annat större evenemang som tar hela biblioteket i anspråk. Vid sådana tillfällen pågår en mängd olika programpunkter samtidigt som biblioteket fylls av musik, samtal och mingel. 3.3 Rum för Barnens bibliotek på alla språk Barnens bibliotek välkomnar alla barn från nyfödda till yngre tonåren. Här får barnen möta böcker på alla sina språk. Barnens bibliotek är inbjudande, stimulerar fantasi och lust att läsa och lära. Barnavdelningen får ta plats. Det ska märkas att barn är viktiga på Stadsbiblioteket. De lokaler och ytor som planeras med utgångspunkt i barnens behov ska även kunna fungera för andra grupper av användare under tider när där inte pågår verksamhet med, för och av barn. En viktig utgångspunkt för planeringen av barnens bibliotek är att barnen ska ha möjlighet att påverka utformning och verksamhet inte bara en gång. Det ställer krav på lokaler som medger förändring av funktion och inredning. Nya tankar och nya barn ska kunna sätta sin prägel på biblioteket. Två sagorum som rymmer grupper på upp till 30 personer behövs. Rummen fungerar också som scener vid program. När där inte pågår verksamhet är rummen platsen för barnens egen teaterlek med utklädningskläder och annan rekvisita. Ett rum av klassrumsstorlek används för skapande verksamhet, där finns diskbänk och förråd med 14

15 plats för olika typer av material. Vi har Luma biblioteks grupprum/lab som förebild för detta. I direkt anslutning ska finnas ett mindre rum (halvklasstorlek) med pentry. Behov finns av kapprum, barnvagnsparkering, möjlighet att värma mat, koka kaffe och äta egen matsäck. I biblioteket ska finnas generösa utställnings- och exponeringsytor både för sådant som barnen själva har skapat och för andra utställningar. Där ska finnas sittplatser av alla typer; vanliga bord och raka stolar, sköna fåtöljer, plats att ligga eller halvligga och platser för små barn att krypa. De olika utrymmena måste tillåta en mycket hög grad av flexibilitet. Det ska snabbt gå att ställa om från ett bebisbokprat till en förskolegrupp som målar, från en skolklass som berättar för varandra till en skrivarcirkel med ett mindre antal deltagare. Här följer en beskrivning av hur utrymmena kan användas under olika tidpunkter på dagen och för olika målgrupper. Från och med sen eftermiddag/tidig kväll kan lokalerna sedan vara tillgängliga för programverksamhet, cirklar och möten för andra målgrupper än barn. De minsta barnen och deras föräldrar: Flera gånger varje dag erbjuder biblioteket återkommande program såsom rim och ramsor, sångstunder och bokprat med bebisar. Grupperna består av upp till 15 barn och deras vuxna. Cirklar arrangeras för föräldrar med små barn, exempelvis läsecirklar. Då samtalar föräldrarna och dricker kaffe samtidigt som barnen finns intill. Alla dessa aktiviteter kan pågå samtidigt. För de här besökarna är det viktigt med mjuka och barnvänliga material, krypvänliga golv. Det är också avgörande med skötrum, plats för barnvagnar och möjlighet att värma medhavd mat. 15

16 I biblioteket ska finnas hyllor och bilderbokstråg och möjlighet till exponering på låg höjd. Förskolan och 6-årsgrupper: Biblioteket ska kunna ta emot upp till 15 grupper från förskola och skola under en dag. De flesta grupperna kommer från förskolan på förmiddagen. En grupp kan bestå av barn. Man kommer för att låna och lämna böcker men också för att lyssna och berätta, skapa och agera. De här besökarna behöver tillgång till sagorum och till rum för skapande. Barnen ska kunna äta medhavd matsäck. I biblioteket ska miljön stimulera fantasi, lek och upptäckarlust. Där ska finnas flexibla utställningsytor. Där ska finnas sköna läsplatser, bord att arbeta vid och IT-platser. Där ska finnas bokhyllor, bilderbokstråg och exponeringshyllor. 16

17 Skolklasser: Varje dag tar biblioteket emot klasser från skolorna. Upp till tre grupper från skolan ska kunna vara i biblioteket samtidigt. Eleverna får visning och lästips och arbetar ibland med uppgifter. I biblioteket behövs IT-platser men också platser för laptops. Där ska finnas plats för olika lärstilar; bord där man kan sitta och skriva, rita och arbeta, enskilt eller i grupp. Där ska också finnas sköna läsfåtöljer och ställen att ligga eller halvligga. Där ska finnas hyllor och exponeringshyllor. Där ska finnas ytor för elevernas egna utställningar. Barnens eftermiddagsbibliotek och lovaktiviteter: Varje eftermiddag ska biblioteket kunna arrangera läseklubbar, skrivar grupper och olika verkstäder för barn i skolåldern. Deltagarna ska kunna träffas, skriva, läsa och samtala i mindre och ostörda utrymmen. De ska också kunna äta mellanmål. I biblioteket ska barnen kunna läsa, umgås, prata med varandra, spela olika typer av spel. Barnen ska kunna lämna avtryck på olika sätt meddelanden, affischer, lästips, utställningar. Det ska finnas hyllor för böcker och tidskrifter, musik och multimedia och gott om exponeringshyllor, för att främja inspiration och läslust. På loven fylls biblioteket av barn som deltar i dataspelsdagar, serieverkstad eller t ex bokkollo. 17

18 4. Medier Fri tillgång till medier och information är yttrande- och tryckfrihet i praktiken. Den begränsning som antalet kvadratmeter utgör, ska kompenseras med enkel och effektiv logistik och distribution. En del av de medier som efterfrågas mer sällan kommer inte att finns på Stadsbiblio teket, men det ska vara lätt och självklart att beställa dit dem. Stockholmarnas utbildningsnivå är idag generellt sett högre än tidigare, samtidigt som Stockholm blir allt mer segregerat. Människor har olika förutsättningar, ekonomiskt och socialt, att ta del av vad staden har att erbjuda. Bibliotekets roll att främja delaktighet och inkludering blir därför ännu viktigare, för att inte klyftorna ska öka ytterligare. Bibliotekens utbud ska präglas av kvalitet och allsidighet. Detta innebär att man som användare ska hitta det breda, det smala och det efterfrågade. Inköp och urval ska ske med användaren i fokus. Stadsbiblioteket har en särställning bland biblioteken i Stockholm på grund av mediebeståndets bredd och djup och de stora samlingarna på över 100 olika språk. Den särställningen ska vidmakthållas och utvecklas både genom att den som kommer till Stadsbiblioteket får tillgång till ett stort och varierat utbud, men också genom att Stadsbiblioteket är en resurs för hela staden. I rollen som informations- och lånecentral är Stadsbiblioteket dessutom en tillgång för övriga länet och landet. För många böcker i för trånga rader skymmer sikten för varandra. Bara bokryggar lockar endast den som vet precis vad han eller hon söker. För att locka till läsning och inspirera till nya upptäckter behöver det finnas luft kring medierna. Oavsett målgrupp eller medietyp bör 20 % av utrymmet för media utgöra exponeringsyta. Stadsbibliotekets medier ska finnas i ett sammanhang. Många stockholmare läser på fler språk än ett, kanske läser man skönlitteratur på modersmålet och facklitteratur på svenska eller engelska, kanske varvar man läsning på flera olika språk beroende på olika professionella och privata behov. I så stor utsträckning som möjligt ska exponering och placering av bibliotekets medier underlätta för alla att hitta till sina olika alternativa språk. Den som är intresserad av litteratur på ett visst språk kunna få en överblick över hela utbudet, oavsett genre. På barnavdelningen ska alla barnmedier på alla språk finnas samlade. Tidskrifterna förs ihop med sina respektive ämnen. Det är särskilt viktigt inom ämnesområden där en stor del av forskning och nya rön presenteras i tidskriftsartiklar. Mer allmänna och populära tidskrifter ska finnas samlade i anslutning till entré, café och dagstidningar. 18

19 4.1 E-medier och ny tekniks möjligheter Medielandskapet förändras snabbt. I Sverige har nu försäljningen av e-böcker börjat ta fart. Det händer mycket och det händer snabbt. E-bokslånen vid Stockholms stadsbibliotek står idag för cirka sju procent av lånen. För tre år sedan var den siffran en procent. Vår bedömning är trots det att utlåningen av fysiska medier kommer att vara konstant under en lång tid framåt. Utlåningen av e-medier ökar visserligen kraftigt, om än från en låg nivå. Men svenskan är ett litet språk område. Det är knappast kommersiellt intressant för förlagen att satsa på digitalisering i stor skala, av titlar som är några år gamla. Samma sak gäller för flertalet av de språkområden som finns representerade på Internationella biblioteket. Det är utifrån den analysen som vi har bedömt behovet av hyllor, självbetjäning och logistik. När verkliga förändringar sker som påverkar bibliotekets mediebestånd, ska ytor kunna omvandlas från medieförvaring till andra publika funktioner. IT kommer framöver i allt större utsträckning att genomsyra alla bibliotekets tjänster och all verksamhet. Det handlar om allt från logistik och smarta betalningslösningar till erbjudanden och tjänster i det fysiska rummet som informerar, inspirerar och involverar bibliotekets användare. Stadsbiblioteket ska ta tillvara och utveckla de möjligheter som utvecklingen av det digitala i det fysiska ger. Det handlar bland annat om digital skyltning och navigering, om intelligenta hyllor som samspelar med användaren i valet av litteratur. Det handlar också om bibliotekets möjligheter att öka digital delaktighet genom att introducera och i något fall även låna ut redskap som datorer, surfplattor och spel. Som besökare på biblioteket ska man dessutom kunna ladda ner e-medier, lyssna på ljudböcker och musik direkt på plats, i 19

20 ljudduschar eller specialdesignade möbler. Man ska kunna bidra med egenproducerat material och tillgängliggöra det för flera i biblioteket. Stadsbiblioteket ska utformas så att det är enkelt att anpassa utbudet till de nya möjligheter som tekniken alldeles säkert kommer att ge, men som vi nu har svårt att förutse. 4.2 Medielogistik En fungerande, effektiv och enkel cirkulation och logistik är avgörande för tillgängligheten i det nya stadsbiblioteket. Det kräver ett driftssäkert sorteringsverk med hög kapacitet och med möjlighet till hög grad av automatisk sortering av medier. Tiden från det att en bok återlämnas till att den finns tillgänglig för nya läsare ska vara så kort som möjligt. Att minimera antalet omlastningar från återlämning till hylla är också viktigt ur arbetsmiljösynpunkt. Sorteringsverket i det nya stadsbiblioteket ska ha inkast både för besökarnas och för personalens användning. För besökare ska två inkast finnas, placerade i närheten av varandra. Sorteringsverket ska klara av att transportera medier mellan olika plan. Det är dessutom önskvärt att möjlighet finns till återlämning på mer än ett plan. Det finns behov av sortering i 53 fack, fördelade på två plan. Det sorteringsverk som installerades på Stadsbiblioteket 2013 är konstruerat på ett sådant sätt att det kan flyttas till annan plats i lokalerna. Sorteringsverket ska ha samband med vaktmästeri och arbetsplatser där medier som ska skickas iväg till andra bibliotek hanteras, samt till lastkaj. Det ska finnas en enkel logistik mellan magasin, sorteringsverk och huvudsaklig mediehantering. En del av magasinet ska vara öppet och därmed direkt tillgängligt för bibliotekets besökare. Den internationella lånecentralen hanterar en stor mängd medier varje dag för vidare transport till andra bibliotek i staden, länet och landet. Dessutom sker en omfattande transport av medier mellan de olika biblioteken inom Stockholms stadsbibliotek. 20

21 För hantering av transport och vidare logistik inom biblioteket behövs praktiska, ergonomiska och enkla lösningar. Medier som hanteras samtidigt bör i så stor utsträckning som möjligt finnas samlade, det gäller inte minst medier på andra språk än svenska. Antalet omlastningar av medier från en bokvagn till en annan på väg till eller från hyllan, ska vara så få som möjligt. Det nuvarande magasinet i Asplundhuset behöver åtgärdas på grund av radon, mögel och fukt. Under förutsättning att de renoverade magasinen kan hålla hög standard vad gäller ljus, ljud, ergonomi och arbetsmiljö i övrigt, så bör de rymma samtliga medier som ska finnas i magasin, men ändå i samma byggnad som biblioteket. För de delar av nuvarande magasin i Asplundhuset som eventuellt inte behöver användas för medieförvaring, kan annan användning föreslås. 5. Övriga funktioner 5.1 Arbetsplatser Funktionsarbetsplatser för medarbetare och chefer ska huvudsakligen finnas samlade i någon av byggnaderna. De allra flesta medarbetare tillbringar bara en liten del av sin arbetstid vid ett skrivbord. Därför kan arbetsplatser i de flesta fall delas. Samtidigt är det av största vikt att tillgången är avvägd på ett sätt som minimerar risken för att onödig tid läggs på att leta efter ledigt utrymme. Så kallade semi-publika arbetsplatser ska finnas på olika platser i direkt anslutning till publika ytor. Här ska medarbetarna kunna gå De allra flesta medarbetare tillbringar bara en liten del av sin arbetstid vid ett skrivbord. 21

22 undan för att lösa någon uppgift, ensam eller tillsammans med en kollega eller en besökare. Det ska även finnas enskilda arbetsplatser, framför allt för IB, för katalogisering/inköp. För att funktionsarbetsplatser ska fungera fullt ut behöver dessa kompletteras med mötesrum/ samtalsrum samt telefonrum/hytt. I nästa skede definieras vilka olika typer av funktionsarbetsplatser som krävs. Till arbetsplatserna ska finnas stödfunktioner som kapprum, postfack, toaletter, paus/lunchrum, kopieringsrum, Varje dag hanteras en stor mängd medier, dels sådant som kommer till biblioteket, dels medier som ska skickas till andra bibliotek i staden, länet och landet. All mediehantering bör kunna samordnas i en process och på en plats. Denna skulle kunna outsourcas i sin helhet på samma sätt som gjorts idag för Asplundhusets sändningar. Vaktmästeriet sköter detta idag, liksom programmering av passerkort och viss annan säkerhetshantering. 5.2 Godsmottagning/service En gemensam lastkaj för transporter och leveranser till och från biblioteket ska finnas i direkt anslutning till godsmottagning, vaktmästeri och sorteringsverk liksom idag. Här ska också finnas utrymme för sortering av medier för vidare transport in i byggnaden eller ut till andra bibliotek i staden, länet och landet. Se även mediehantering under Miljöstation/Sophantering En miljöstation ska finnas för hantering av grovsopor. Den utrustas enligt riktlinjer för Stockholms stads miljöpolicy. 5.4 Tekniska utrymmen I samråd med FSK får man se över de tekniska lösningarna för uppdatering till dagen energikrav etc. Detta kan ställa andra krav på tekniska utrymmen som vi i denna studie förutsätter klarar sig inom befintliga ytor. Rev / Johanna Hansson, Anne-Marie Evers Rev / Anne-Marie Evers 22

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen Projekt Sörmlands museum Spelhagen vision maj 2010 Ett öppet hus för mångfald, möten och delaktighet där många olika människor kan mötas, delta, göra och uppleva. Ett hus för möten mellan historia, nutid

Läs mer

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012 Datum: 1114 Sida: 1 (9) Enkät Mariestads Stadsbibliotek 12 Mariestads Stadsbibliotek fick i uppdrag av kulturnämnden att göra en enkät om bibliotekets verksamhet. Enkäten fanns på biblioteket samt kommunens

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14 SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14 KRONOHÄKTET - DISPONIBELT TILLFÄLLIG ANVÄNDNING KULTURSTRÅKET - ÄNGELHOLMS KULTURCENTRUM. Genom att öppna upp och sammanbinda flera byggander skapas förbättrade

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Framtidens barnbibliotek

Framtidens barnbibliotek Framtidens barnbibliotek Samtidighet Delaktighet Ömsesidighet Tankar och synpunkter från verksamma inom Kalmar läns barnbibliotek Process startad 5 oktober 2009, fortsatt 2 februari 2010 Region Kalmars

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

Resultat brukarundersökningen hösten 2010

Resultat brukarundersökningen hösten 2010 Resultat brukarundersökningen hösten 2010 Om du tänker på bemötandet i stort. Hur nöjd är du då med personalens bemötande? Bemöter personalen dig lika bra som du hoppades? Tänk dig ett perfekt bemötande.

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli.

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. DRAKÄGGET Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. Var - och vad Ett barns språk utvecklas i samspel med andra. Vi vill stimulera små barn och deras föräldrar och pedagoger till språk- och läslust.

Läs mer

sektion genom förskoleterrass ovan kapprum

sektion genom förskoleterrass ovan kapprum sektion genom förskole ovan kapprum EN PLATS FÖR ALLA en skola för mig Vår uppgift är främst att utforma en skola för stora som för små med en flexibilitet som skall kunna följa med stadens behov och skiftningar

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Biblioteket och Skolan. - sätt att samarbeta (Skolan, skolbiblioteket och stadsdelsbiblioteket i Rinkeby)

Biblioteket och Skolan. - sätt att samarbeta (Skolan, skolbiblioteket och stadsdelsbiblioteket i Rinkeby) Biblioteket och Skolan - sätt att samarbeta (Skolan, skolbiblioteket och stadsdelsbiblioteket i Rinkeby) Sven-Erik Bengtsson Malmö 9:e Februari 2011 Knutbyskolan i Rinkeby 15 000 invånare i stadsdelen

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

FLYTTBARA LOKALER FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

FLYTTBARA LOKALER FÖRSKOLOR OCH SKOLOR FLYTTBARA LOKALER FÖRSKOLOR OCH SKOLOR MAKING ROOM FOR THE FUTURE Får alla plats hos er? Eller har ni många barn och alldeles för lite utrymme? Behöver ni en ny cafeteria, fler klassrum eller en hel skolbyggnad?

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Våra idéer till ett nytt. Stadsbibliotek. av 5a, Knutbyskolan, Rinkeby

Våra idéer till ett nytt. Stadsbibliotek. av 5a, Knutbyskolan, Rinkeby Våra idéer till ett nytt Stadsbibliotek av 5a, Knutbyskolan, Rinkeby Stockholms Stadsbibliotek är för litet. Det världsberömda biblioteket vid Odenplan i Stockholm ritades av Gunnar Asplund för 80 år sedan.

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

Rumstyp Funktion/aktivitet Inredning Teknik InTibro

Rumstyp Funktion/aktivitet Inredning Teknik InTibro InTibro Mottagande av besökare Yta för försäljning Receptionsdisk, öppen miljö, ergonomiskt utformad arbetsplats. Konstnärlig utsmyckning och växter som stämmer överens med övrig inredning. Besöksstolar,

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

En biblioteksflytt ger sämre verksamhet

En biblioteksflytt ger sämre verksamhet Lilla Edet 2015-06-02 En biblioteksflytt ger sämre verksamhet Med anledning av majoritetens förslag till biblioteksflytt till Folkets Hus vill oppositionen lämna följande yttrande. Barn och ungdomsverksamhet

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare 300 telefonintervjuer med användare De som under de senaste 12 månaderna besökt Linköpings stadsbibliotek eller dess webbplats. (inklusive närbibliotek/bokbuss,

Läs mer

Så arbetar vi fram nya Annedalsskolan

Så arbetar vi fram nya Annedalsskolan Så arbetar vi fram nya Annedalsskolan Projektgrupp Områdeschef Lokalförvaltningens projektledare Utvecklingsavdelningen Intressenter & konsulter Brukargrupp Med representanter för: medarbetare, facken

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Lokalerna är perfekta för vår bolagsstämma och servicen är utmärkt, vi har ett mycket gott samarbete. Ove Köhler

Lokalerna är perfekta för vår bolagsstämma och servicen är utmärkt, vi har ett mycket gott samarbete. Ove Köhler Lokalerna är perfekta för vår bolagsstämma och servicen är utmärkt, vi har ett mycket gott samarbete. Alla skapa Dina personliga Kreativa Ove Köhler LKAB möten När människor möts händer något. Nya idéer

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE i Västerbotten Rapporten är framtagen av Länsbiblioteket i Västerbotten, 2015 Bakgrund Västerbotten är ett län med en framstående litterär tradition, med författare som har starka

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Stadsbibliotekets enkätundersökning Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Välkommen till avd Bävern

Välkommen till avd Bävern Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU Malmö C Caroli City Drottningtorget Göteborg/ Stockholm Entré Lilla torg Stortorget Rörsjöparken Värnhemstorget Köpenhamn Gustav Adolfs torg St Pauli kyrka St Pauli kyrkogård Triangeln 954 GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer