VUXENUTBILDNING FÖR ALLA

Transkript

1 VUXENUTBILDNING FÖR ALLA HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN Studiematerial för handikapprörelsens lokala påverkansarbete

2 Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2005 Text: Ulf-Göran Widqvist Red: Linda Bergfeldt Form & produktion: sthlm.127 Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 3000 ex ISBN x

3 ppsökande arbete Innehåll Inledning 5 Om studiecirkeln 6 Att arbeta med information 8 Att påverka kommunalpolitiskt 10 Insändaren 14 Motioner 16 Talarmanus och talarstolpar 19 Att gå från övning till handling 22 Anteckningar 23

4 4

5 Inledning Den skrift ni nu håller i handen är framtagen av Handikappförbundens samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla. Det är en del i ett studiematerial om lokalt påverkansarbete. Den andra delen är skriften Lathund för handikapprörelsens lokala påverkansarbete. Dessa två material kompletterar varandra. Tillsammans ger de er en bra grund att stå på. De ger både underlag för diskussion om aktiviteter för att påverka och övningar i hur ni kan gå tillväga rent praktiskt. Övningarna handlar om att förändra utbildningssituationen för vuxna med funktionshinder. Ni som ingår i studiecirkeln har olika intressen och fallenhet. Vissa tycker om att organisera och leda arbetet, att skapa strukturer. Andra är mer intresserade av idéer och principer och vill gärna att gruppen/föreningen ägnar rejält med tid åt dessa diskussioner. Åter andra vill arbeta praktiskt. De vill tillverka plakat och kallelser. De är noga med formen; att det ser bra ut, att budskapet kommer fram ordentligt. Några vill skriva texterna till upprop, kallelser och insändare. Andra vill gå upp i talarstolen och sprida budskapet den vägen. En del leder gärna en grupp som ska uppvakta politiker och tjänstemän. Alla behövs i verksamheten. Det handlar om samarbete och prioriteringar. Att inte göra allting samtidigt. Att välja bort och välja till och kompromissa. Att göra det med respekt för vars och ens åsikter och ta tillvara alla goda idéer. Denna studiecirkel är en kombinerad diskussions- och hantverkscirkel. Ni diskuterar vad och hur ni ska påverka och ni genomför även påverkansarbete konkret och praktiskt. 5

6 Om studiecirkeln Studiecirkeln kan välja att låta en av cirkeldeltagarna fungera som cirkelledare, en så kallad nollarvodescirkel, alternativt anlita en arvoderad cirkelledare från exempelvis ABF. Denna cirkel har två ben; diskussionerna och hantverket. Det kanske inte finns någon i gruppen som kan eller vill leda arbetet med att till exempel skriva insändare, kallelser, brev till myndigheter eller upprop. Be i så fall studieförbundet om expertmedverkan för de delar i arbetet som kräver specialkunskaper. Det är cirkelns medlemmar som avgör hur ni vill arbeta med studiematerialet och lathunden. Materialen är tänkta som inspiration, hjälpredor och vägvisare, inte något ni måste följa. Varje kommun har sin verklighet och det är självklart de behov ni har lokalt som styr hur ni väljer att agera. En idé är att börja cirkelarbetet med att läsa igenom båda materialen och diskutera hur ni vill använda dem. Ni kan då göra en handlingsplan för ert arbete och prioritera. Ni kan till exempel under cirkelns gång skriva flera insändare till lokalpressen, samtidigt som ni arbetar med mer tidskrävande aktioner. Var noga med att anpassa verksamheten till de förutsättningar gruppen har. Försök att hitta en lagom ambitionsnivå där alla får utrymme att agera och att bidra. En bra start är viktigt Det är möjligt att de flesta av er känner varandra, men det är ändå viktigt att ni tillsammans med cirkelledaren tar ansvar för att ni får bra start. Ta inget för givet. Även om ni känner varandra sedan tidigare är ni nu i en ny situation som kräver en särskild tanke. Börja med att presentera er. Tala också om vilka kunskaper och tillgångar ni har som kan passa särskilt bra i just detta gemensamma arbete. Diskutera era förväntningar på studiecirkeln. 6

7 Glöm inte att cirkeln är en samarbetsgrupp där allas delaktighet är förutsättningen för framgång i arbetet. Cirkeln är en grupp av jämlikar, hur olika vi än må vara som individer. Alla har rätt till en uppfattning och ska känna det självklart att föra fram sin åsikt. Här finns anledning för gruppen och för cirkelledaren, att ta ansvar för att samarbetet flyter lugnt och känns stimulerande. Respekt är nyckelordet. Det är i första hand cirkelledarens uppgift att se till att diskussionen förs på ett bra sätt där alla känner sig delaktiga och får möjligheter att uttrycka sig. Men hela gruppen har ett gemensamt ansvar för att stämningen är god och att arbetet går åt rätt håll. Utvärdera varje träff. Överdriv inte, men stäm av så att alla känner att takten, arbetets inriktning och kvaliteten är den rätta. Hur var förra träffen? Vad var bra och och vad var mindre bra? Vad kan göras bättre? Bestäm gärna mötesdagar vid första träffen, hur lång tid ni ska arbeta, om ni ska arbeta med eller utan paus, vem som tar med fika till nästa träff. Glöm inte att göra en lista med alla deltagares namn och telefonnummer, en lista som alla har tillgång till. Studiematerialets upplägg Studiematerialet blandar texter och övningar. Texterna handlar om vad man ska tänka på när man vill arbeta med påverkan, och övningar. Övningarna presenteras i rutor. Tanken är att varje studiecirkel ska anpassa övningarna efter de förutsättningar som finns inom gruppen samt kommunalpolitiskt. Fundera kring vad som inte fungerar inom vuxenutbildningen i er kommun. Utgå från de förhållanden som behöver förändras, påverkas och lyftas fram när ni formulerar exempelvis en kallelse eller ett pressmeddelande. 7

8 Att arbeta med information Vi arbetar med påverkan. Vi vill nå ut med ett budskap. Vägarna är många. Några av dem ska vi arbeta med i den här studiecirkeln. Fundera över vad som lockar till läsning. En insändare i lokaltidningen konstrueras inte på samma sätt som en kallelse eller ett upprop. Men syftet är detsamma: att fånga en läsare! Det är även viktigt att diskutera hur texten ska bli tillgänglig för så många som möjligt. Eftersom vi arbetar för ett tillgängligt samhälle är det bra att föregå med gott exempel. Fundera över hur exempelvis tilltal, textmängd, ordval och uppställning av text kan anpassas för att möta olika behov. Hur kan format, typsnitt, färger och kontraster påverka läsbarheten? Kontrast och läsbarhet, stilar och färger Kallelsen ska se tydlig, luftig och lättläst ut. Fyll inte hela bladet med text. Undvik alltför långa meningar när ni skriver. Kontraster är viktiga för läsbarheten. Med kontrast avses att texten framträder tydligt mot pappret. Svart text på grönt, blått eller rött papper skapar liten kontrast, eller ingen alls för många människor. Den svarta texten syns helt enkelt inte, eller bara mycket svagt på nära håll. Vitt eller bleka toner på papper med svart text ger bra kontrast. Undvik glättat papper, det ger lätt reflexer. Använd raka, enkla och tydliga stilar: en rubrikstil och en stil för brödtexten, den löpande texten. Undvik kursiv stil. Fet stil används i rubrik och ingress. Övning: Tillgänglig information En bra metod för att bli mer medveten om tillgänglig information är att titta på reklam och i olika tidningar och notera vilka texter som är tydliga och lätta att läsa. Diskutera i gruppen vad som gör en text lättare att läsa och ta till sig än en annan text. Tänk till kring vilken målgrupp som de som har tagit fram text och bild kan tänkas vilja nå. Fundera också över hur bild och text samverkar och förstärker budskap. 8

9 Övning: Formulera en kallelse När ni fäster ert budskap på kallelsen vill ni att det ska vara intressant och ha högt läsvärde. Ni måste genast fånga mottagarens uppmärksamhet och vilja att läsa hela kallelsen. En slående rubrik och en mycket kort inledning där huvudbudskapet omedelbart kommer fram är en bra start. Sedan anger ni tid och plats och att föreningen bjuder på exempelvis smörgåsar, bullar, frukt och drycker. Avsluta med några fördjupande rader om ert budskap och hälsa välkommen. Begränsa textmängden så mycket som möjligt. Glöm inte att underteckna med namn och var, när, hur ansvariga personer kan nås via telefon, fax, brev eller e-post. Övning: Skriv ett pressmeddelande Bygg upp pressmeddelandet som en artikel. Börja med en inledning där ett par meningar sammanfattar det viktigaste i det budskap om vuxenutbildning som ni ska förmedla. Skriv därefter en så kallad brödtext där fakta/nyheten presenteras, exempelvis att kommunens studievägledning är otillräcklig. Avrunda pressmeddelandet med ett uttalande från exempelvis ordförande i föreningen. Det är viktigt att det framgår att uttalandet är ett citat eftersom intresserad press då kan citera direkt från pressmeddelandet. Underteckna pressmeddelandet med namn, föreningen och kontaktuppgifter. 9

10 Att påverka kommunalpolitiskt Bemötande är en central fråga. Fundera kring ert bemötande av exempelvis politiker. En person som pressas blir ofta mer angelägen om att klara sig ur knipan än att lyssna på önskemål och argument som förs fram. När ni närmar er politiker, myndighetspersoner eller representanter för organisationer är det en tillgång att uppträda seriöst, aktivt, ivrigt, ambitiöst, med lyhördhet, samarbetsvilja och öppenhet för kompromisser. Attackera med respekt, med gott humör, finurlighet och kreativitet. Det gäller i direkta möten med politiker eller tjänstemän. Det gäller också när ni skriver insändare, artiklar och allt däremellan. Nödvändigt att förstå kommunens ekonomi och politik Tänk er en kommun med knappt invånare. Kommunen är vanlig i den meningen att den ger omfattande service till medborgarna, men har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det innebär rent praktiskt att skatteinkomsterna inte är tillräckligt stora för att räcka till all den service medborgarna vill ha; med andra ord kräver ekonomin återhållsamhet med utgifterna. Hårda prioriteringar och stramhet i ekonomihanteringen är direktiven. För att nå framgång är det nödvändigt att ha förståelse för kommunens ekonomi och den politiska vilja som styr. Detta eftersom många förslag kostar pengar eller kräver omprioriteringar. Åter andra förslag kräver endast kunskap och förändringsvilja hos de som beslutar och verkställer. Förslag till aktioner Tänk er att de tjänstemän i kommunen som handlägger vuxenutbildningen samt att de lärare som genomför den har otillräckliga kunskaper om funktionshinder. Ni bestämmer er för att agera i två riktningar. Den ena är att skriva till ansvarig tjänsteman och ansvariga politiker för att förbättra rekryteringen av personer med funktionshinder till vuxenstudier. Den andra är att lyfta frågan om kommunens informationsansvar hos kommunfullmäktige. Vid en granskning som föreningen gjort är det uppenbart att kommunens information dels är överdrivet byråkratiskt formulerad, dels har ett utseende som gör den svår att läsa. 10

11 Övning: Sänd en skrivelse Ort och datum Utbildningsnämnden Hitta på en slagkraftig rubrik. Skriv några inledande rader som beskriver de problem som ni uppfattar finns i kommunens vuxenutbildning. Berätta gärna hur brister i exemplevis tillgängligheten gör det svårt för personer med olika funktionsnedsättningar att delta i vuxenutbildningen. Be därefter kommunen informera om de åtgärder och den strategi som finns för att vuxna med funktionshinder ska kunna delta i undervisningen på lika villkor. Beskriv konkret vilka anpassningar och vilket stöd som kan komma att behövas för att möta olika människors behov. Efter problembeskrivningen föreslår ni vilka åtgärder som behövs för att skapa bättre villkor för era medlemmar. Om det finns åtgärder som gynnar flera personer, så är det en poäng att börja med att föreslå dem. Ta också upp de förslag som är lättast att genomföra tidigt på er kravlista. Påpeka också att all vuxenutbildning ska vara flexibel och utgå från individen och att denna princip i allra högsta grad gäller era medlemmar. Glöm inte att vara kompromissvilliga. Ha en konstruktiv ton för att inte skapa en låsning mellan er och kommunens företrädare. Det handlar om strategi och taktik för att nå målet. När er sakframställan är klar avrundar ni med några positiva ord av samarbetsanda. Runda av skrivelsen med en hälsningsfras, namn, föreningen och kontaktuppgifter. 11

12 Exempel: Skriv ett flygblad Vid ett fullmäktigesammanträde som passar er i tiden bestämmer ni er för att dela ut ett flygblad med förslag om att öka läsbarheten i kommunens information. Ni ber fullmäktiges ordförande om tillstånd att dela ut flygbladet utanför fullmäktiges möteslokal. Begränsa texten till en A4-sida. Påverka politiker och tjänstemän Exemplen ovan är ett sätt att närma sig fullmäktiges ledamöter och ersättare med en angelägen fråga för medlemmarna. Ni kan utvidga diskussionen till medlemmars kontakt med kommunens informationsansvariga via e-post eller hemsidor. Poängen med att agera direkt till fullmäktiges ledamöter och ersättare är dels att lägga en angelägen fråga på deras bord så att ingen kan säga; den skrivelsen har jag aldrig sett. Dels att visa att föreningens medlemmar är aktiva medborgare som inte är rädda för att ta en diskussion med dem som har det yttersta ansvaret för kommunens politik och pengar. Er uppgift är att belysa problem genom att berätta hur det fungerar för era medlemmar. Ni föreslår åtgärder för att förbättra förhållandena. Ni visar er samarbetsvilja och agerar med en positiv och konstruktiv attityd. Ni visar respekt för människorna ni vänder er till i en viktig fråga och vill ha respekt tillbaka. Om reaktionerna från fullmäktiges ledamöter uteblir och ni ej hört ifrån vare sig majoritet eller opposition kan det vara dags att agera. En möjlighet kan vara att ställa en så kallad medborgarfråga alternativt skriva ett öppet brev. Ställ frågan till den som är ansvarig för kommunens information, exempelvis ordförande i kommunstyrelsen. 12

13 Övning: Uppvakta kommunfullmäktiges ledamöter Ort och datum Till Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare Hitta på en passande rubrik. Börja med att redogöra för en tillgänglighetsgranskning av kommunens information om vuxenutbildning som ni har gjort. Redogör för de olika delar som ni har granskat exempelvis språket, tilltalet och utformningen. Tala om att arbetet med tillgänglig information är väsentligt för att nå personer med olika funktionsnedsättningar. Berätta hur kommunen skulle kunna bli bättre på att arbeta med informationen för att på detta sätt nå fler personer. Ge gärna konkreta förslag på hur informationen skulle kunna bli mer tillgänglig. Avsluta med att skriva att ni välkomnar alla förändringar. Tala om att ni gärna träffas för att diskutera hur kommunen kan jobba bättre med tillgänglig information. Avsluta med namn, förening, ort och kontaktuppgifter. 13

14 Insändaren Tidningarnas insändarsidor tillhör de som folk läser mest. Insändarsidorna är ofta en demokratisk ventil för medborgarna. Alla insändare publiceras självklart inte. Det är alltid tidningens redaktion som bestämmer vad som ska publiceras. Troligen får alla som skriver insändare då och då får finna sig i att inte få in sina texter. Ni ska därför inte bli alltför besvikna om ni blir refuserade (får nej). Fundera på formuleringarna i det refuserade inlägget och pröva nya grepp i nästa försök. Att skriva insändare är ett effektivt sätt att visa att föreningen finns, att den agerar och vill något viktigt. Av just dessa skäl är det nödvändigt att föreningens ansvariga är eniga om vad som skrivs i föreningens namn. Skriv insändaren med engagemang och tryck på värdeord som medborgare, demokrati och inflytande. 14

15 Övning: Skriv en insändare Det är viktigt att hitta på en fyndig och slagkraftig rubrik. Det gäller ju att fånga läsarens intresse och nyfikenhet. Budskapet må vara hur viktigt som helst, men det når inte fram om inte läsarens ögon fastnar på rubriken. Inled gärna med 2 3 rader som får läsaren att höja på ögonbrynen. Skriv så rakt och kärnfullt som möjligt eftersom det gäller att hålla kvar läsaren de första sekunderna. Lyckas ni med det så får ni troligen henne eller honom att läsa hela insändaren. När inledningen är klar då beskriver ni kommunens vuxenutbildning och de olika brister som finns i förhållande till personer med funktionshinder. Skriv helst inte alltför långa texter. Läsvärdet ökar sällan med mängden text. Försök att koncentrera texten. För fram budskapet tydligt utan alltför mycket utvikningar. Var gärna provocerande och ironisk, men undvik att vara spydig. Avsluta insändaren med ett tydligt önskemål eller krav till mottagaren eller mottagarna. Skriv sedan under med namn på den eller de personer som står bakom texten och vilken förening ni representerar. 15

16 Motioner Ett sätt att påverka är att skriva motioner som undertecknas av en eller flera ledamöter i kommunalfullmäktige. Ni fungerar i praktiken som spökskrivare åt kommunalpolitikerna. Uppvakta politiker som ni tror delar era värderingar och synpunkter och stimulera dem att agera för er räkning, det vill säga att skapa bättre villkor för medborgare med funktionshinder i kommunen eller i landstingsområdet. Ni skriver förslag till underlag eller hela motionstexter som ni sedan diskuterar med de aktuella politikerna. Det är bra att vara kompromissvilliga så länge förändringarna inte i avgörande mening påverkar era förslag. Politikerna är kunniga i det politiska spelet och den ekonomiska verkligheten och kan därför ha ändringsförslag som är mer taktiska än de i er ursprungstext. Glöm inte att det handlar om ett samarbete mellan er och politikerna. Här kommer två övningar på att skriva motioner, den ena till landstingsfullmäktige och den andra till kommunfullmäktige. Försök att koncentrera framställningen. Undvik att skriva längre än en A4-sida. 16

17 Övning: Motion till landstingsfullmäktige Till Landstingsfullmäktige, ort Att öka tillgången till hjälpmedel Inledningsvis påpekar ni behovet av att öka tillgången till hjälpmedel. Ni beskriver dagens läge för gruppen som har behov av denna service. Ni beskriver väntetider och vilka komplikationer de medför, inte minst i fråga om möjligheterna att delta i vuxenutbildning. Först gör ni alltså en rejäl beskrivning av den verkliga situationen. Sedan graderar ni problemen för att ge fullmäktige möjlighet att prioritera. Majoriteten av ledamöterna kanske inte anser att ekonomin tål att hela motionen uppfylls just nu, utan vill prioritera. De vill kanske genomföra första att-satsen i år, den andra att-satsen nästa år, och så vidare. Efter problembeskrivningen vänder ni tonen och inriktningen av texten och beskriver de positiva förändringar som ett tillstyrkande av motionen kommer att innebära. Först problemen, sedan de positiva lösningarna. Avslutningsvis gör ni en sammanfattning på 2 3 rader och sedan kommer yrkandena. Med hänvisning till ovan yrkar vi på att landstingsfullmäktige fattar beslut om att köpa in hjälpmedel för utlåning, samt att utlåningen i första hand sker till studerande med funktionshinder inom vuxenutbildningen. Ort och datum Namn på politiker samt politiskt parti. 17

18 Övning: Motion till kommunfullmäktige Till Kommunalfullmäktige, ort Att förbättra tillgängligheten inom komvux Börja med att påpeka att alla kommunens medborgare ska kunna delta i den kommunala vuxenutbildningen. Hänvisa till Förenta Nationernas (FN:s) konventioner om mänskliga rättigheter samt till svensk lagstiftning för att understryka att det inte handlar om frivillighet från kommunens sida att möta era krav, utan att det faktiskt handlar om medborgarrätt. Trots att ni hävdar era rättigheter är det bra om ni kan hitta ett positivt tilltal i motionen. Det är ofta klokare att inleda med en komplimang än att öppna med ett angrepp. Tids nog kommer er kritik fram. I verklighetsbeskrivningen av läget i kommunens offentliga lokaler för personer med funktionshinder ger ni en detaljerad redogörelse. Ni beskriver olika problem för medborgare med skilda former av funktionsnedsättningar. Även om läget är allvarligt ska ni satsa på att vara strama och sakliga. Allvaret i er framställning är dramatiskt nog för att fullmäktige ska förstå att det är dags för handling. Mot slutet av motionen vänder ni texten och beskriver allt positivt som kommer att ske för era medlemmar när fullmäktige har fattat beslut om att arbeta med tillgänglighet. Därefter avrundar ni på 2 3 rader och yrkar. Med hänvisning till ovan yrkar vi på: att kommunfullmäktige fattar ett beslut om att öka tillgängligheten i kommunens vuxenutbildning samt att anpassningar av lokalerna för vuxenutbildning ges prioritet. Ort och datum Namn på politiker samt politiskt parti 18

19 Talarmanus och talarstolpar Att hålla ett inledningstal eller ett anförande kan vara ett bra sätt att påverka. Det krävs mod för att tala inför publik men det finns knep för att övervinna eventuell rädsla. Ett är att vara väl förberedd och på förhand göra ett talarmanus alternativt ställa upp talarstolpar. Talarstolpar är stödord för att bättre minnas vad man vill säga. Ett klassiskt politiskt tal är uppbyggt av fem delar: en inledning som följs av en sakframställan eller berättelse. Den tredje delen är en argumenterande del där ni för fram era åsikter och synpunkter så övertygande som möjligt. Efter detta följer en motbevisningsdel där ni bemöter tänka argument. Sist följer den avrundning på talet som också utgör talets absoluta höjdpunkt. Tänk även på att tala lugnt och tydligt och att variera tempot. Gör ofta paus och markera tonfall vid kommatecken, punkt och nyckelord. Använd rösten på olika sätt: mjukt, hårt, höj, sänk och variera på andra sätt. Ni kan träna korta framföranden inför varandra i cirkeln/gruppen/föreningen. 19

20 Övning: Att hålla intressepolitiska tal Inled anförandet genom att väcka intresse för er sak och för er person. Det är nästan ännu viktigare att framstå som en trevlig, pålitlig och intressant person än att säga något slagkraftigt i inledningen. Därför gör det heller ingenting om ni känner er osäkra och oroliga inför att hålla talet eftersom detta är något som snarare väcker sympati än avskräcker dem som ska lyssna. Det är värre att verka alltför självsäker och stöddig eftersom det ofta skapar ett avstånd mellan den som talar och dem som lyssnar. Av samma anledning är det bättre att smickra publikens kunskaper och insikter i ett ämne än att få dem att känna sig okunniga. Att flörta med de kunskaper som publiken redan har om funktionshinder får dem att känna sig pålästa. Det öppnar i sin tur upp för att de ska lyssna uppmärksamt och intresserat till det ni har att säga. Skapa en berättelse som publiken kan känna igen sig i eller känna sympati för. När publiken är med er är det möjligt att föra fram era åsikter och argument i frågan. Här är det viktigt att klargöra och vara tydlig med vad ni verkligen vill. För fram era visioner, era mål och principer som ni vill kämpa för. Bygg er sakframställan med fakta som verkligen övertygar publiken om det som ni tidigare har sagt. Publiken ska förstå varför ert förslag eller er fråga är så viktig. Nu har ni kommit fram till den del där ni ska bemöta eventuella argument. I denna del gäller det att vara listig och försöka hitta lite oväntade sätt att bemöta tänkta motargument. Det är alltid effektivare att möta motargument med humor och saklighet än genom att vara negativ och gnällig. >> 20

21 >> Den sista delen ska innehålla en sammanfattning av talet som tydliggör med några ord eller meningar vad ni velat säga. Avslutningen ska även vädja till publikens känslor, få dem att känna starkt för något i er fråga. Allra helst ska ni i slutet av talet ha fått publiken att känna att de vill vara delaktiga och arbeta för er fråga. Att en förändring måste komma till stånd! Detta gör ni genom att spela på känslor som ni tror får publiken att ta ställning för er sak. Övning: Talarstolpar Talarstolpar är nyckelord och begrepp som man använder när man vill tala fritt men ändå ha ett kom-i-håg för minnet. Pröva att hålla ett tal på fyra till fem minuter med hjälp av dessa talarstolpar eller gör egna stolpar.! Vad är klok kommunalpolitik?! Vad innebär en vuxenutbildning för alla?! Vad är vi eniga om i politiken? Var skiljer vi oss åt?! Personliga värderingar ideologi.! Lika rättigheter.! Vision mönsterkommun.! Kommunens ledning ris och ros.! Att ställa resurser till förfogande.! Byråkratisk stelbenthet.! Ett samhälle för alla. 21

22 Att gå från övning till handling I denna studiecirkel har ni bland annat övat på att skriva pressmeddelanden, insändare och motioner. Kanske har ni redan under studiecirkelns gång sett till att skicka iväg de texter och förslag som ni har arbetat fram till politiker och medier? Om inte är det en god idé att göra det direkt efter cirkelns avslut. Lägg upp en plan för hur er påverkansinsats- eller kampanj ska se ut. I Lathund för handikapprörelsens lokala påverkansarbete finns en steg för steg modell i hur man kan planera sitt påverkansarbete. Kom ihåg att det är möjligt att söka medel från Vuxenutbildning för alla för att genomföra lokala påverkansprojekt kring olika vuxenutbildningsfrågor. Hela eller delar av studiecirkeln kan gå samman och söka projektmedel för att genomföra ett lokalt projekt. Kontakta gärna Vuxenutbildning för alla för att diskutera era planer. 22

23 Anteckningar 23

24 Medlemmar i Handikappförbundens samarbetsorgan Afasiförbundet i Sverige Astma- och Allergiförbundet Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) De Handikappades Riksförbund (DHR) Elöverkänsligas Riksförbund Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) Hjärtebarnsföreningen Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Hörselskadades Riksförbund (HRF) ILCO, Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) Parkinsonförbundet Primär Immunbrist Organisationen Reumatikerförbundet Riksförbundet Attention Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) Riksförbundet för hivpositiva (RFHP) Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) Riksförbundet för Njursjuka (RNj) Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) 24

25 Riksföreningen Autism (RFA) Riksföreningen Hjärnkraft Riksföreningen för prostatacancer (ROP) Schizofreniförbundet STROKE-Riksförbundet Svenska Celiakiförbundet (SCF) Svenska Diabetesförbundet (SD) Svenska Epilepsiförbundet (SEF) Svenska Laryngförbundet (SLF) Svenska OCD-förbundet Ananke Svenska Psoriasisförbundet (PSO) Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) Sveriges Fibromyalgiförbund (SFF) Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR) Sällsynta diagnoser Tandvårdsskadeförbundet (TF) 25

26 Material utgivna av projekt Vuxenutbildning för alla Projektbroschyr är en presentationsbroschyr för Handikappförbundens samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla. Informationsbroschyr är en broschyr som tar upp centrala områden inom vuxenutbildningen såsom flexibel vuxenutbildning, livslångt och livsvitt lärande, tillgänglighet och bemötande. Lathund för lokalt påverkansarbete är en genomgång av några av de arbetssätt som används inom traditionellt påverkansarbete. Här finns blandade tips om påverkansarbete som kräver stora och små arbetsinsatser och som är enkla eller svåra att genomföra. Lathunden behandlar påverkansarbete på lokal nivå men många av de tips som förekommer kan även användas i andra sammanhang och på andra nivåer. Lathund för tillgänglig vuxenutbildning behandlar handikapprörelsens samlade krav på tillgänglighet och anpassningar så att all vuxenutbildning blir tillgänglig för personer med funktionshinder. I ett inledande kapitel diskuteras även vikten av god planering, bra bemötande samt spännvidden hos begreppet tillgänglighet. Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete är tänkt att användas av kontaktpersoner, uppsökare och informatörer inom handikapprörelsen. Målet är förmedla kunskap som kan påverka och förbättra möjligheterna för personer med funktionshinder att ta del av vuxenutbildningen. Studiematerialet kan användas inom en studiecirkel eller som utbildningsmaterial vid en konferens. Flyer (kort) är ett kort framtaget för att marknadsföra hemsidan Flyers kan beställas och läggas ut i föreningslokaler, på bokbord, apotek, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, caféer, bibliotek för att så många som möjligt ska hitta hemsidan och läsa mer om tillgänglighet och vuxenutbildning. Samtliga material är gratis för handikapprörelsen. Förutom i tryckt form finns de som digitalbok, på teckenspråk (DVD) eller talkasset. Beställ material genom att mejla: hso@hso.se, faxa: , eller ringa telefon: , texttelefon:

27

28 Denna skrift är tänkt att användas i en kombinerad diskussions- och hantverkscirkel. Temat för cirkeln är påverkansarbete. Ni diskuterar vad och hur ni ska påverka och genomför påverkansarbete konkret och praktiskt. Materialet kompletteras med fördel av Lathund för handikapprörelsens lokala påverkansarbete. VUXENUTBILDNING FÖR ALLA Handikappförbundens samarbetsorgan Box 1386 Sturegatan 4, 2 tr Sundbyberg telefon: texttelefon: fax: e-post: vuxenutbildning@hso.se