VUXENUTBILDNING FÖR ALLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VUXENUTBILDNING FÖR ALLA"

Transkript

1 VUXENUTBILDNING FÖR ALLA HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN Studiematerial för handikapprörelsens lokala påverkansarbete

2 Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2005 Text: Ulf-Göran Widqvist Red: Linda Bergfeldt Form & produktion: sthlm.127 Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 3000 ex ISBN x

3 ppsökande arbete Innehåll Inledning 5 Om studiecirkeln 6 Att arbeta med information 8 Att påverka kommunalpolitiskt 10 Insändaren 14 Motioner 16 Talarmanus och talarstolpar 19 Att gå från övning till handling 22 Anteckningar 23

4 4

5 Inledning Den skrift ni nu håller i handen är framtagen av Handikappförbundens samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla. Det är en del i ett studiematerial om lokalt påverkansarbete. Den andra delen är skriften Lathund för handikapprörelsens lokala påverkansarbete. Dessa två material kompletterar varandra. Tillsammans ger de er en bra grund att stå på. De ger både underlag för diskussion om aktiviteter för att påverka och övningar i hur ni kan gå tillväga rent praktiskt. Övningarna handlar om att förändra utbildningssituationen för vuxna med funktionshinder. Ni som ingår i studiecirkeln har olika intressen och fallenhet. Vissa tycker om att organisera och leda arbetet, att skapa strukturer. Andra är mer intresserade av idéer och principer och vill gärna att gruppen/föreningen ägnar rejält med tid åt dessa diskussioner. Åter andra vill arbeta praktiskt. De vill tillverka plakat och kallelser. De är noga med formen; att det ser bra ut, att budskapet kommer fram ordentligt. Några vill skriva texterna till upprop, kallelser och insändare. Andra vill gå upp i talarstolen och sprida budskapet den vägen. En del leder gärna en grupp som ska uppvakta politiker och tjänstemän. Alla behövs i verksamheten. Det handlar om samarbete och prioriteringar. Att inte göra allting samtidigt. Att välja bort och välja till och kompromissa. Att göra det med respekt för vars och ens åsikter och ta tillvara alla goda idéer. Denna studiecirkel är en kombinerad diskussions- och hantverkscirkel. Ni diskuterar vad och hur ni ska påverka och ni genomför även påverkansarbete konkret och praktiskt. 5

6 Om studiecirkeln Studiecirkeln kan välja att låta en av cirkeldeltagarna fungera som cirkelledare, en så kallad nollarvodescirkel, alternativt anlita en arvoderad cirkelledare från exempelvis ABF. Denna cirkel har två ben; diskussionerna och hantverket. Det kanske inte finns någon i gruppen som kan eller vill leda arbetet med att till exempel skriva insändare, kallelser, brev till myndigheter eller upprop. Be i så fall studieförbundet om expertmedverkan för de delar i arbetet som kräver specialkunskaper. Det är cirkelns medlemmar som avgör hur ni vill arbeta med studiematerialet och lathunden. Materialen är tänkta som inspiration, hjälpredor och vägvisare, inte något ni måste följa. Varje kommun har sin verklighet och det är självklart de behov ni har lokalt som styr hur ni väljer att agera. En idé är att börja cirkelarbetet med att läsa igenom båda materialen och diskutera hur ni vill använda dem. Ni kan då göra en handlingsplan för ert arbete och prioritera. Ni kan till exempel under cirkelns gång skriva flera insändare till lokalpressen, samtidigt som ni arbetar med mer tidskrävande aktioner. Var noga med att anpassa verksamheten till de förutsättningar gruppen har. Försök att hitta en lagom ambitionsnivå där alla får utrymme att agera och att bidra. En bra start är viktigt Det är möjligt att de flesta av er känner varandra, men det är ändå viktigt att ni tillsammans med cirkelledaren tar ansvar för att ni får bra start. Ta inget för givet. Även om ni känner varandra sedan tidigare är ni nu i en ny situation som kräver en särskild tanke. Börja med att presentera er. Tala också om vilka kunskaper och tillgångar ni har som kan passa särskilt bra i just detta gemensamma arbete. Diskutera era förväntningar på studiecirkeln. 6

7 Glöm inte att cirkeln är en samarbetsgrupp där allas delaktighet är förutsättningen för framgång i arbetet. Cirkeln är en grupp av jämlikar, hur olika vi än må vara som individer. Alla har rätt till en uppfattning och ska känna det självklart att föra fram sin åsikt. Här finns anledning för gruppen och för cirkelledaren, att ta ansvar för att samarbetet flyter lugnt och känns stimulerande. Respekt är nyckelordet. Det är i första hand cirkelledarens uppgift att se till att diskussionen förs på ett bra sätt där alla känner sig delaktiga och får möjligheter att uttrycka sig. Men hela gruppen har ett gemensamt ansvar för att stämningen är god och att arbetet går åt rätt håll. Utvärdera varje träff. Överdriv inte, men stäm av så att alla känner att takten, arbetets inriktning och kvaliteten är den rätta. Hur var förra träffen? Vad var bra och och vad var mindre bra? Vad kan göras bättre? Bestäm gärna mötesdagar vid första träffen, hur lång tid ni ska arbeta, om ni ska arbeta med eller utan paus, vem som tar med fika till nästa träff. Glöm inte att göra en lista med alla deltagares namn och telefonnummer, en lista som alla har tillgång till. Studiematerialets upplägg Studiematerialet blandar texter och övningar. Texterna handlar om vad man ska tänka på när man vill arbeta med påverkan, och övningar. Övningarna presenteras i rutor. Tanken är att varje studiecirkel ska anpassa övningarna efter de förutsättningar som finns inom gruppen samt kommunalpolitiskt. Fundera kring vad som inte fungerar inom vuxenutbildningen i er kommun. Utgå från de förhållanden som behöver förändras, påverkas och lyftas fram när ni formulerar exempelvis en kallelse eller ett pressmeddelande. 7

8 Att arbeta med information Vi arbetar med påverkan. Vi vill nå ut med ett budskap. Vägarna är många. Några av dem ska vi arbeta med i den här studiecirkeln. Fundera över vad som lockar till läsning. En insändare i lokaltidningen konstrueras inte på samma sätt som en kallelse eller ett upprop. Men syftet är detsamma: att fånga en läsare! Det är även viktigt att diskutera hur texten ska bli tillgänglig för så många som möjligt. Eftersom vi arbetar för ett tillgängligt samhälle är det bra att föregå med gott exempel. Fundera över hur exempelvis tilltal, textmängd, ordval och uppställning av text kan anpassas för att möta olika behov. Hur kan format, typsnitt, färger och kontraster påverka läsbarheten? Kontrast och läsbarhet, stilar och färger Kallelsen ska se tydlig, luftig och lättläst ut. Fyll inte hela bladet med text. Undvik alltför långa meningar när ni skriver. Kontraster är viktiga för läsbarheten. Med kontrast avses att texten framträder tydligt mot pappret. Svart text på grönt, blått eller rött papper skapar liten kontrast, eller ingen alls för många människor. Den svarta texten syns helt enkelt inte, eller bara mycket svagt på nära håll. Vitt eller bleka toner på papper med svart text ger bra kontrast. Undvik glättat papper, det ger lätt reflexer. Använd raka, enkla och tydliga stilar: en rubrikstil och en stil för brödtexten, den löpande texten. Undvik kursiv stil. Fet stil används i rubrik och ingress. Övning: Tillgänglig information En bra metod för att bli mer medveten om tillgänglig information är att titta på reklam och i olika tidningar och notera vilka texter som är tydliga och lätta att läsa. Diskutera i gruppen vad som gör en text lättare att läsa och ta till sig än en annan text. Tänk till kring vilken målgrupp som de som har tagit fram text och bild kan tänkas vilja nå. Fundera också över hur bild och text samverkar och förstärker budskap. 8

9 Övning: Formulera en kallelse När ni fäster ert budskap på kallelsen vill ni att det ska vara intressant och ha högt läsvärde. Ni måste genast fånga mottagarens uppmärksamhet och vilja att läsa hela kallelsen. En slående rubrik och en mycket kort inledning där huvudbudskapet omedelbart kommer fram är en bra start. Sedan anger ni tid och plats och att föreningen bjuder på exempelvis smörgåsar, bullar, frukt och drycker. Avsluta med några fördjupande rader om ert budskap och hälsa välkommen. Begränsa textmängden så mycket som möjligt. Glöm inte att underteckna med namn och var, när, hur ansvariga personer kan nås via telefon, fax, brev eller e-post. Övning: Skriv ett pressmeddelande Bygg upp pressmeddelandet som en artikel. Börja med en inledning där ett par meningar sammanfattar det viktigaste i det budskap om vuxenutbildning som ni ska förmedla. Skriv därefter en så kallad brödtext där fakta/nyheten presenteras, exempelvis att kommunens studievägledning är otillräcklig. Avrunda pressmeddelandet med ett uttalande från exempelvis ordförande i föreningen. Det är viktigt att det framgår att uttalandet är ett citat eftersom intresserad press då kan citera direkt från pressmeddelandet. Underteckna pressmeddelandet med namn, föreningen och kontaktuppgifter. 9

10 Att påverka kommunalpolitiskt Bemötande är en central fråga. Fundera kring ert bemötande av exempelvis politiker. En person som pressas blir ofta mer angelägen om att klara sig ur knipan än att lyssna på önskemål och argument som förs fram. När ni närmar er politiker, myndighetspersoner eller representanter för organisationer är det en tillgång att uppträda seriöst, aktivt, ivrigt, ambitiöst, med lyhördhet, samarbetsvilja och öppenhet för kompromisser. Attackera med respekt, med gott humör, finurlighet och kreativitet. Det gäller i direkta möten med politiker eller tjänstemän. Det gäller också när ni skriver insändare, artiklar och allt däremellan. Nödvändigt att förstå kommunens ekonomi och politik Tänk er en kommun med knappt invånare. Kommunen är vanlig i den meningen att den ger omfattande service till medborgarna, men har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det innebär rent praktiskt att skatteinkomsterna inte är tillräckligt stora för att räcka till all den service medborgarna vill ha; med andra ord kräver ekonomin återhållsamhet med utgifterna. Hårda prioriteringar och stramhet i ekonomihanteringen är direktiven. För att nå framgång är det nödvändigt att ha förståelse för kommunens ekonomi och den politiska vilja som styr. Detta eftersom många förslag kostar pengar eller kräver omprioriteringar. Åter andra förslag kräver endast kunskap och förändringsvilja hos de som beslutar och verkställer. Förslag till aktioner Tänk er att de tjänstemän i kommunen som handlägger vuxenutbildningen samt att de lärare som genomför den har otillräckliga kunskaper om funktionshinder. Ni bestämmer er för att agera i två riktningar. Den ena är att skriva till ansvarig tjänsteman och ansvariga politiker för att förbättra rekryteringen av personer med funktionshinder till vuxenstudier. Den andra är att lyfta frågan om kommunens informationsansvar hos kommunfullmäktige. Vid en granskning som föreningen gjort är det uppenbart att kommunens information dels är överdrivet byråkratiskt formulerad, dels har ett utseende som gör den svår att läsa. 10

11 Övning: Sänd en skrivelse Ort och datum Utbildningsnämnden Hitta på en slagkraftig rubrik. Skriv några inledande rader som beskriver de problem som ni uppfattar finns i kommunens vuxenutbildning. Berätta gärna hur brister i exemplevis tillgängligheten gör det svårt för personer med olika funktionsnedsättningar att delta i vuxenutbildningen. Be därefter kommunen informera om de åtgärder och den strategi som finns för att vuxna med funktionshinder ska kunna delta i undervisningen på lika villkor. Beskriv konkret vilka anpassningar och vilket stöd som kan komma att behövas för att möta olika människors behov. Efter problembeskrivningen föreslår ni vilka åtgärder som behövs för att skapa bättre villkor för era medlemmar. Om det finns åtgärder som gynnar flera personer, så är det en poäng att börja med att föreslå dem. Ta också upp de förslag som är lättast att genomföra tidigt på er kravlista. Påpeka också att all vuxenutbildning ska vara flexibel och utgå från individen och att denna princip i allra högsta grad gäller era medlemmar. Glöm inte att vara kompromissvilliga. Ha en konstruktiv ton för att inte skapa en låsning mellan er och kommunens företrädare. Det handlar om strategi och taktik för att nå målet. När er sakframställan är klar avrundar ni med några positiva ord av samarbetsanda. Runda av skrivelsen med en hälsningsfras, namn, föreningen och kontaktuppgifter. 11

12 Exempel: Skriv ett flygblad Vid ett fullmäktigesammanträde som passar er i tiden bestämmer ni er för att dela ut ett flygblad med förslag om att öka läsbarheten i kommunens information. Ni ber fullmäktiges ordförande om tillstånd att dela ut flygbladet utanför fullmäktiges möteslokal. Begränsa texten till en A4-sida. Påverka politiker och tjänstemän Exemplen ovan är ett sätt att närma sig fullmäktiges ledamöter och ersättare med en angelägen fråga för medlemmarna. Ni kan utvidga diskussionen till medlemmars kontakt med kommunens informationsansvariga via e-post eller hemsidor. Poängen med att agera direkt till fullmäktiges ledamöter och ersättare är dels att lägga en angelägen fråga på deras bord så att ingen kan säga; den skrivelsen har jag aldrig sett. Dels att visa att föreningens medlemmar är aktiva medborgare som inte är rädda för att ta en diskussion med dem som har det yttersta ansvaret för kommunens politik och pengar. Er uppgift är att belysa problem genom att berätta hur det fungerar för era medlemmar. Ni föreslår åtgärder för att förbättra förhållandena. Ni visar er samarbetsvilja och agerar med en positiv och konstruktiv attityd. Ni visar respekt för människorna ni vänder er till i en viktig fråga och vill ha respekt tillbaka. Om reaktionerna från fullmäktiges ledamöter uteblir och ni ej hört ifrån vare sig majoritet eller opposition kan det vara dags att agera. En möjlighet kan vara att ställa en så kallad medborgarfråga alternativt skriva ett öppet brev. Ställ frågan till den som är ansvarig för kommunens information, exempelvis ordförande i kommunstyrelsen. 12

13 Övning: Uppvakta kommunfullmäktiges ledamöter Ort och datum Till Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare Hitta på en passande rubrik. Börja med att redogöra för en tillgänglighetsgranskning av kommunens information om vuxenutbildning som ni har gjort. Redogör för de olika delar som ni har granskat exempelvis språket, tilltalet och utformningen. Tala om att arbetet med tillgänglig information är väsentligt för att nå personer med olika funktionsnedsättningar. Berätta hur kommunen skulle kunna bli bättre på att arbeta med informationen för att på detta sätt nå fler personer. Ge gärna konkreta förslag på hur informationen skulle kunna bli mer tillgänglig. Avsluta med att skriva att ni välkomnar alla förändringar. Tala om att ni gärna träffas för att diskutera hur kommunen kan jobba bättre med tillgänglig information. Avsluta med namn, förening, ort och kontaktuppgifter. 13

14 Insändaren Tidningarnas insändarsidor tillhör de som folk läser mest. Insändarsidorna är ofta en demokratisk ventil för medborgarna. Alla insändare publiceras självklart inte. Det är alltid tidningens redaktion som bestämmer vad som ska publiceras. Troligen får alla som skriver insändare då och då får finna sig i att inte få in sina texter. Ni ska därför inte bli alltför besvikna om ni blir refuserade (får nej). Fundera på formuleringarna i det refuserade inlägget och pröva nya grepp i nästa försök. Att skriva insändare är ett effektivt sätt att visa att föreningen finns, att den agerar och vill något viktigt. Av just dessa skäl är det nödvändigt att föreningens ansvariga är eniga om vad som skrivs i föreningens namn. Skriv insändaren med engagemang och tryck på värdeord som medborgare, demokrati och inflytande. 14

15 Övning: Skriv en insändare Det är viktigt att hitta på en fyndig och slagkraftig rubrik. Det gäller ju att fånga läsarens intresse och nyfikenhet. Budskapet må vara hur viktigt som helst, men det når inte fram om inte läsarens ögon fastnar på rubriken. Inled gärna med 2 3 rader som får läsaren att höja på ögonbrynen. Skriv så rakt och kärnfullt som möjligt eftersom det gäller att hålla kvar läsaren de första sekunderna. Lyckas ni med det så får ni troligen henne eller honom att läsa hela insändaren. När inledningen är klar då beskriver ni kommunens vuxenutbildning och de olika brister som finns i förhållande till personer med funktionshinder. Skriv helst inte alltför långa texter. Läsvärdet ökar sällan med mängden text. Försök att koncentrera texten. För fram budskapet tydligt utan alltför mycket utvikningar. Var gärna provocerande och ironisk, men undvik att vara spydig. Avsluta insändaren med ett tydligt önskemål eller krav till mottagaren eller mottagarna. Skriv sedan under med namn på den eller de personer som står bakom texten och vilken förening ni representerar. 15

16 Motioner Ett sätt att påverka är att skriva motioner som undertecknas av en eller flera ledamöter i kommunalfullmäktige. Ni fungerar i praktiken som spökskrivare åt kommunalpolitikerna. Uppvakta politiker som ni tror delar era värderingar och synpunkter och stimulera dem att agera för er räkning, det vill säga att skapa bättre villkor för medborgare med funktionshinder i kommunen eller i landstingsområdet. Ni skriver förslag till underlag eller hela motionstexter som ni sedan diskuterar med de aktuella politikerna. Det är bra att vara kompromissvilliga så länge förändringarna inte i avgörande mening påverkar era förslag. Politikerna är kunniga i det politiska spelet och den ekonomiska verkligheten och kan därför ha ändringsförslag som är mer taktiska än de i er ursprungstext. Glöm inte att det handlar om ett samarbete mellan er och politikerna. Här kommer två övningar på att skriva motioner, den ena till landstingsfullmäktige och den andra till kommunfullmäktige. Försök att koncentrera framställningen. Undvik att skriva längre än en A4-sida. 16

17 Övning: Motion till landstingsfullmäktige Till Landstingsfullmäktige, ort Att öka tillgången till hjälpmedel Inledningsvis påpekar ni behovet av att öka tillgången till hjälpmedel. Ni beskriver dagens läge för gruppen som har behov av denna service. Ni beskriver väntetider och vilka komplikationer de medför, inte minst i fråga om möjligheterna att delta i vuxenutbildning. Först gör ni alltså en rejäl beskrivning av den verkliga situationen. Sedan graderar ni problemen för att ge fullmäktige möjlighet att prioritera. Majoriteten av ledamöterna kanske inte anser att ekonomin tål att hela motionen uppfylls just nu, utan vill prioritera. De vill kanske genomföra första att-satsen i år, den andra att-satsen nästa år, och så vidare. Efter problembeskrivningen vänder ni tonen och inriktningen av texten och beskriver de positiva förändringar som ett tillstyrkande av motionen kommer att innebära. Först problemen, sedan de positiva lösningarna. Avslutningsvis gör ni en sammanfattning på 2 3 rader och sedan kommer yrkandena. Med hänvisning till ovan yrkar vi på att landstingsfullmäktige fattar beslut om att köpa in hjälpmedel för utlåning, samt att utlåningen i första hand sker till studerande med funktionshinder inom vuxenutbildningen. Ort och datum Namn på politiker samt politiskt parti. 17

18 Övning: Motion till kommunfullmäktige Till Kommunalfullmäktige, ort Att förbättra tillgängligheten inom komvux Börja med att påpeka att alla kommunens medborgare ska kunna delta i den kommunala vuxenutbildningen. Hänvisa till Förenta Nationernas (FN:s) konventioner om mänskliga rättigheter samt till svensk lagstiftning för att understryka att det inte handlar om frivillighet från kommunens sida att möta era krav, utan att det faktiskt handlar om medborgarrätt. Trots att ni hävdar era rättigheter är det bra om ni kan hitta ett positivt tilltal i motionen. Det är ofta klokare att inleda med en komplimang än att öppna med ett angrepp. Tids nog kommer er kritik fram. I verklighetsbeskrivningen av läget i kommunens offentliga lokaler för personer med funktionshinder ger ni en detaljerad redogörelse. Ni beskriver olika problem för medborgare med skilda former av funktionsnedsättningar. Även om läget är allvarligt ska ni satsa på att vara strama och sakliga. Allvaret i er framställning är dramatiskt nog för att fullmäktige ska förstå att det är dags för handling. Mot slutet av motionen vänder ni texten och beskriver allt positivt som kommer att ske för era medlemmar när fullmäktige har fattat beslut om att arbeta med tillgänglighet. Därefter avrundar ni på 2 3 rader och yrkar. Med hänvisning till ovan yrkar vi på: att kommunfullmäktige fattar ett beslut om att öka tillgängligheten i kommunens vuxenutbildning samt att anpassningar av lokalerna för vuxenutbildning ges prioritet. Ort och datum Namn på politiker samt politiskt parti 18

19 Talarmanus och talarstolpar Att hålla ett inledningstal eller ett anförande kan vara ett bra sätt att påverka. Det krävs mod för att tala inför publik men det finns knep för att övervinna eventuell rädsla. Ett är att vara väl förberedd och på förhand göra ett talarmanus alternativt ställa upp talarstolpar. Talarstolpar är stödord för att bättre minnas vad man vill säga. Ett klassiskt politiskt tal är uppbyggt av fem delar: en inledning som följs av en sakframställan eller berättelse. Den tredje delen är en argumenterande del där ni för fram era åsikter och synpunkter så övertygande som möjligt. Efter detta följer en motbevisningsdel där ni bemöter tänka argument. Sist följer den avrundning på talet som också utgör talets absoluta höjdpunkt. Tänk även på att tala lugnt och tydligt och att variera tempot. Gör ofta paus och markera tonfall vid kommatecken, punkt och nyckelord. Använd rösten på olika sätt: mjukt, hårt, höj, sänk och variera på andra sätt. Ni kan träna korta framföranden inför varandra i cirkeln/gruppen/föreningen. 19

20 Övning: Att hålla intressepolitiska tal Inled anförandet genom att väcka intresse för er sak och för er person. Det är nästan ännu viktigare att framstå som en trevlig, pålitlig och intressant person än att säga något slagkraftigt i inledningen. Därför gör det heller ingenting om ni känner er osäkra och oroliga inför att hålla talet eftersom detta är något som snarare väcker sympati än avskräcker dem som ska lyssna. Det är värre att verka alltför självsäker och stöddig eftersom det ofta skapar ett avstånd mellan den som talar och dem som lyssnar. Av samma anledning är det bättre att smickra publikens kunskaper och insikter i ett ämne än att få dem att känna sig okunniga. Att flörta med de kunskaper som publiken redan har om funktionshinder får dem att känna sig pålästa. Det öppnar i sin tur upp för att de ska lyssna uppmärksamt och intresserat till det ni har att säga. Skapa en berättelse som publiken kan känna igen sig i eller känna sympati för. När publiken är med er är det möjligt att föra fram era åsikter och argument i frågan. Här är det viktigt att klargöra och vara tydlig med vad ni verkligen vill. För fram era visioner, era mål och principer som ni vill kämpa för. Bygg er sakframställan med fakta som verkligen övertygar publiken om det som ni tidigare har sagt. Publiken ska förstå varför ert förslag eller er fråga är så viktig. Nu har ni kommit fram till den del där ni ska bemöta eventuella argument. I denna del gäller det att vara listig och försöka hitta lite oväntade sätt att bemöta tänkta motargument. Det är alltid effektivare att möta motargument med humor och saklighet än genom att vara negativ och gnällig. >> 20

21 >> Den sista delen ska innehålla en sammanfattning av talet som tydliggör med några ord eller meningar vad ni velat säga. Avslutningen ska även vädja till publikens känslor, få dem att känna starkt för något i er fråga. Allra helst ska ni i slutet av talet ha fått publiken att känna att de vill vara delaktiga och arbeta för er fråga. Att en förändring måste komma till stånd! Detta gör ni genom att spela på känslor som ni tror får publiken att ta ställning för er sak. Övning: Talarstolpar Talarstolpar är nyckelord och begrepp som man använder när man vill tala fritt men ändå ha ett kom-i-håg för minnet. Pröva att hålla ett tal på fyra till fem minuter med hjälp av dessa talarstolpar eller gör egna stolpar.! Vad är klok kommunalpolitik?! Vad innebär en vuxenutbildning för alla?! Vad är vi eniga om i politiken? Var skiljer vi oss åt?! Personliga värderingar ideologi.! Lika rättigheter.! Vision mönsterkommun.! Kommunens ledning ris och ros.! Att ställa resurser till förfogande.! Byråkratisk stelbenthet.! Ett samhälle för alla. 21

22 Att gå från övning till handling I denna studiecirkel har ni bland annat övat på att skriva pressmeddelanden, insändare och motioner. Kanske har ni redan under studiecirkelns gång sett till att skicka iväg de texter och förslag som ni har arbetat fram till politiker och medier? Om inte är det en god idé att göra det direkt efter cirkelns avslut. Lägg upp en plan för hur er påverkansinsats- eller kampanj ska se ut. I Lathund för handikapprörelsens lokala påverkansarbete finns en steg för steg modell i hur man kan planera sitt påverkansarbete. Kom ihåg att det är möjligt att söka medel från Vuxenutbildning för alla för att genomföra lokala påverkansprojekt kring olika vuxenutbildningsfrågor. Hela eller delar av studiecirkeln kan gå samman och söka projektmedel för att genomföra ett lokalt projekt. Kontakta gärna Vuxenutbildning för alla för att diskutera era planer. 22

23 Anteckningar 23

24 Medlemmar i Handikappförbundens samarbetsorgan Afasiförbundet i Sverige Astma- och Allergiförbundet Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) De Handikappades Riksförbund (DHR) Elöverkänsligas Riksförbund Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) Hjärtebarnsföreningen Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Hörselskadades Riksförbund (HRF) ILCO, Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) Parkinsonförbundet Primär Immunbrist Organisationen Reumatikerförbundet Riksförbundet Attention Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) Riksförbundet för hivpositiva (RFHP) Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) Riksförbundet för Njursjuka (RNj) Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) 24

25 Riksföreningen Autism (RFA) Riksföreningen Hjärnkraft Riksföreningen för prostatacancer (ROP) Schizofreniförbundet STROKE-Riksförbundet Svenska Celiakiförbundet (SCF) Svenska Diabetesförbundet (SD) Svenska Epilepsiförbundet (SEF) Svenska Laryngförbundet (SLF) Svenska OCD-förbundet Ananke Svenska Psoriasisförbundet (PSO) Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) Sveriges Fibromyalgiförbund (SFF) Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR) Sällsynta diagnoser Tandvårdsskadeförbundet (TF) 25

26 Material utgivna av projekt Vuxenutbildning för alla Projektbroschyr är en presentationsbroschyr för Handikappförbundens samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla. Informationsbroschyr är en broschyr som tar upp centrala områden inom vuxenutbildningen såsom flexibel vuxenutbildning, livslångt och livsvitt lärande, tillgänglighet och bemötande. Lathund för lokalt påverkansarbete är en genomgång av några av de arbetssätt som används inom traditionellt påverkansarbete. Här finns blandade tips om påverkansarbete som kräver stora och små arbetsinsatser och som är enkla eller svåra att genomföra. Lathunden behandlar påverkansarbete på lokal nivå men många av de tips som förekommer kan även användas i andra sammanhang och på andra nivåer. Lathund för tillgänglig vuxenutbildning behandlar handikapprörelsens samlade krav på tillgänglighet och anpassningar så att all vuxenutbildning blir tillgänglig för personer med funktionshinder. I ett inledande kapitel diskuteras även vikten av god planering, bra bemötande samt spännvidden hos begreppet tillgänglighet. Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete är tänkt att användas av kontaktpersoner, uppsökare och informatörer inom handikapprörelsen. Målet är förmedla kunskap som kan påverka och förbättra möjligheterna för personer med funktionshinder att ta del av vuxenutbildningen. Studiematerialet kan användas inom en studiecirkel eller som utbildningsmaterial vid en konferens. Flyer (kort) är ett kort framtaget för att marknadsföra hemsidan Flyers kan beställas och läggas ut i föreningslokaler, på bokbord, apotek, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, caféer, bibliotek för att så många som möjligt ska hitta hemsidan och läsa mer om tillgänglighet och vuxenutbildning. Samtliga material är gratis för handikapprörelsen. Förutom i tryckt form finns de som digitalbok, på teckenspråk (DVD) eller talkasset. Beställ material genom att mejla: faxa: , eller ringa telefon: , texttelefon:

27

28 Denna skrift är tänkt att användas i en kombinerad diskussions- och hantverkscirkel. Temat för cirkeln är påverkansarbete. Ni diskuterar vad och hur ni ska påverka och genomför påverkansarbete konkret och praktiskt. Materialet kompletteras med fördel av Lathund för handikapprörelsens lokala påverkansarbete. VUXENUTBILDNING FÖR ALLA Handikappförbundens samarbetsorgan Box 1386 Sturegatan 4, 2 tr Sundbyberg telefon: texttelefon: fax: e-post:

Kompensera eller Inkludera?

Kompensera eller Inkludera? Kompensera eller Inkludera? Inkludera - Kompensera Integrera - Inkludera Träna - Kompensera Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken Perspektivskifte Från patient till medborgare Utgångspunkter

Läs mer

Vi hjälper projekt inom Europeiska Socialfonden att arbeta med. funktionsnedsättning

Vi hjälper projekt inom Europeiska Socialfonden att arbeta med. funktionsnedsättning Vi hjälper projekt inom Europeiska Socialfonden att arbeta med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Processtöd Tillgänglighet Genomförs av : Handisam - Myndigheten för handikappolitisk

Läs mer

Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen Ki) SKRIVELSE 2015-01-21 Landstingsstyrelsen Fördelning av bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Handikappförbunden Enheten för Nationella Handlingsplanen Vår referens: Anne Sjöberg. Handikappförbundens synpunkter

Handikappförbunden Enheten för Nationella Handlingsplanen Vår referens: Anne Sjöberg. Handikappförbundens synpunkter 2009-05-29 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Afasiförbundet i Sverige Astma- och Allergiförbundet Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas riksorganisation De Handikappades Riksförbund Dyslexiförbundet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:12 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fördelning av landstingsbidrag 2011 till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i Stockholms län Föredragande landstingsråd:

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Hälso- och sjukvård. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan

HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Hälso- och sjukvård. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM Hälso- och sjukvård Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan Handikappolitiskt målprogram för Handikappförbundens samarbetsorgan, antaget av årsmötet

Läs mer

Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom handikappområdet 2012

Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom handikappområdet 2012 MISSIV 1(2) 2011-11-18 LK11-0255 Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsavdelning Maria List-Slotte Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom handikappområdet Med handikapporganisation

Läs mer

Remiss. Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2)

Remiss. Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) .~ ---- 1------ Remiss REG ERI NG SKAN SLI ET 2013-02-20 S2013/ 818/ FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) Remissinstanser: 1. Riksdagens

Läs mer

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka

Läs mer

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det)

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) 1 Ökad delaktighet minskar utanförskapet. Fler i arbete ger mer i skatteintäkter. Logiskt? 2 Dags att byta fokus Svensk diskrimineringslag måste skärpas.

Läs mer

Vi är Handikappförbunden

Vi är Handikappförbunden Vi är Handikappförbunden Ett tillgängligt samhälle för alla är en fråga om mänskliga på lika villkor på grund av otillgänglighet är inte acceptab Ett funktionshinder uppstår i mötet mellan individen och

Läs mer

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Ett handlingsprogram för HSO i Stockholms län LättLäst Innehåll Förord... 5 Varför ett handlingsprogram?... 7 Tillgänglighet... 8 Bemötande...

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna Att bilda opinion och påverka lokalt Workshop Latinamerikagrupperna 1 Upplägg Förberedelser för påverkansarbete Aktiviteter för att synas och att påverka Syfte: Bidra till att lägga grund och höja kunskap

Läs mer

Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete

Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete VUXENUTBILDNING FÖR ALLA HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2003 Form: www.fcs.se

Läs mer

Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal

Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal Kod MO Sam Ej samv Samverkans- Samverkansv avtal avtal part grupp 0 Allmänna 001 ABF X ABF ABF 1

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt Rättvisa i konflikt Att leva i konflikt Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för

Läs mer

Länsövergripande funktionshinderföreningar i Örebro län

Länsövergripande funktionshinderföreningar i Örebro län Förening: Afasiföreningen i Örebro län 019-673 21 46 afasi.orebrolan@gmail.com www.afasi.se Förening: Alzheimerföreningen i Örebro län Adress: c/o Sven Larsson 070-553 16 55 Klostergatan 7 703 61 Örebro

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Verksamhetsbidrag Cirka 60 procent av utgiftsramen fördelas som verksamhetsbidrag till organisation för att täcka del av kostnader för bland annat

Verksamhetsbidrag Cirka 60 procent av utgiftsramen fördelas som verksamhetsbidrag till organisation för att täcka del av kostnader för bland annat 2012-11-19 LJ 2012/378 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom funktionshinderområdet Med organisation inom området funktionshinder

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

Lathund för tillgänglig vuxenutbildning Lathund för tillgänglig vuxenutbildning Projekt Vuxenutbildning för alla www.hso.se/vuxenutbildning Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan 2003 Form: KMK Grafisk Form Upplaga: 7000

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

HSO i Stockholms län. En presentation. Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan!

HSO i Stockholms län. En presentation. Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan! HSO i Stockholms län En presentation Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan! HSO i Stockholms län en presentation Vad är HSO? HSO i Stockholms län - Funktionshindersrörelsen i

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län

Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Beslutad av distriktsstyrelsen 2015 10 06 Sida 2 av 14 Sida 3 av 14 Innehållsförteckning Vart vill vi komma?... 5 Kommunikationens mål är att:... 7 Målgrupper...

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Arbete. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan

HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Arbete. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM Arbete Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan Handikappolitiskt målprogram Arbete Handikappförbundens samarbetsorgan Antaget av ordförandemötet

Läs mer

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem

Läs mer

Framtidens US Agenda: Bakgrund Tidplan för Framtidens US - övergripande Krav och Ramar Tillgänglighet Planeringsprinciper Genomförande utvändigt & invändigt Frågor? Framtidens US Övergripande tidplan

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering Erfarenheter av kampanjen Torsdagsaktionen Hanaholmen 10.09.2015 Ken Gammelgård, förbundssekreterare DHR För att vi med funktionsnedsättning ska uppnå

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/679 2012-08-20 Kommunstyrelsen Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Strategi för tillgänglighet och delaktighet

Strategi för tillgänglighet och delaktighet Strategi för tillgänglighet och delaktighet Ett samhälle för alla Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-17 86 Inledning En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning enligt Handisam,

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara!

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara! Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara! 9 Framgångsfaktorer vid kontakt med media Det finns många faktorer som avgör om du lyckas i en intervjusituation.

Läs mer

Minnesanteckningar Förbundsdialog En samlad röst en stärkt röst? 17 februari 2010

Minnesanteckningar Förbundsdialog En samlad röst en stärkt röst? 17 februari 2010 Minnesanteckningar Förbundsdialog En samlad röst en stärkt röst? 17 februari 2010 Närvarande: Jan Carlsson Maria Berg Lars Åstrand Annika Nyström Karlsson Sara Folke Mörner Cecilia af Ekenstam Riksförbundet

Läs mer

Världsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig

Världsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig Metoder gör en annan värld möjlig Hur planerar man en studiecirkel? En studiecirkel är en demokratisk och bra form för att lära sig saker tillsammans med andra. Här finns inga lärare och elever, alla bidrar

Läs mer

Minnesanteckningar Förbundsdialog Vad är problemet? - 17 december 2009

Minnesanteckningar Förbundsdialog Vad är problemet? - 17 december 2009 Minnesanteckningar Förbundsdialog Vad är problemet? - 17 december 2009 Närvarande: Anna Calissendorff Bengt-Erik Johansson Britt-Marie Karlsson Gunbritt Kristianson Gunn Franzén Ljung Karl Gunnar Skoog

Läs mer

Verksamhetsbi Organisationsbidrag 10% av. drag 70 % av bidragsramen bidragsramen

Verksamhetsbi Organisationsbidrag 10% av. drag 70 % av bidragsramen bidragsramen 1 Afasi Västra Götaland 386 5 958 137 791 143 749 2 Svenska Very Special Arts 0 0 0 3 Astma och allergiföreningen V G NO 3 430 52 944 281 123 334 067 4 Astma och allergiföreningen V G Väst 411 6 344 38

Läs mer

ANTIRASISM STUDIEPLAN

ANTIRASISM STUDIEPLAN POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

Nobelpriset i fysik 2014

Nobelpriset i fysik 2014 Pressrelease (eller pressmeddelande) är en informerande text som företag och organisationer använder sig av för att nå ut med ny information till media, i hopp om att de i sin tur ska skriva eller rapportera

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? 7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? MEDLEM Allt startar med medlemmen i föreningen. FÖRENING Medlemmen påverkar föreningen på årsmötet i februari. DISTRIKT Medlemmen tillsammans med föreningen påverkar distriktet

Läs mer

Mall för studiecirkelns arbetsplan

Mall för studiecirkelns arbetsplan 1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Svenska Handbollförbundet. Handslaget. och. Handslagsdagboken. att följa och följa upp ett utvecklingsprojekt! föreningens namn

Svenska Handbollförbundet. Handslaget. och. Handslagsdagboken. att följa och följa upp ett utvecklingsprojekt! föreningens namn Svenska Handbollförbundet och Handslaget Handslagsdagboken att följa och följa upp ett utvecklingsprojekt! föreningens namn Välkommen till Handslagsdagboken och den studiecirkel som ska följa och följa

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Att vara företrädare. möjligheten att påverka, förändra och forma framtiden

Att vara företrädare. möjligheten att påverka, förändra och forma framtiden Att vara företrädare möjligheten att påverka, förändra och forma framtiden Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2004 Text: Carina Roxström Form:. Omslagsfoto: Bela Unger Tryck:.. ISBN 91-974993-3-1

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Människor som inte syns

Människor som inte syns En av fem En av fem, eller 1,8 miljoner svenskar. Så många har något slags funktionshinder*. En del hinder syns på en gång, andra är dolda. Men gemensamt är att de här människorna lyser med sin frånvaro

Läs mer

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Till dig som är chef Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Vilja och våga på jobbet Vår värdegrund pekar ut riktningen framåt i det stora, men kan också vara till hjälp i det

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

»Uppsala ) "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

»Uppsala ) KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG »Uppsala ) "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Kjell Holm 2013-03-28 ALN-2013-0076.37 Äldrenämnden Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) från Regeringskansliet

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 163 2013-10-01 2012/573 POLITISKT PROGRAM FÖR ARBETE MED FRÅGOR KRING FUNKTIONSHINDER Politiskt

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation Rätt budskap till rätt målgrupp Att nå ut med sin kommunikation Kommunikation är ett medel för att nå resultat Steg 1: Planera Kommunikation är inget fast och statiskt, utan en process som hela tiden utvecklas

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil

Läs mer