VUXENUTBILDNING FÖR ALLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VUXENUTBILDNING FÖR ALLA"

Transkript

1 VUXENUTBILDNING FÖR ALLA HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN Studiematerial för handikapprörelsens lokala påverkansarbete

2 Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2005 Text: Ulf-Göran Widqvist Red: Linda Bergfeldt Form & produktion: sthlm.127 Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 3000 ex ISBN x

3 ppsökande arbete Innehåll Inledning 5 Om studiecirkeln 6 Att arbeta med information 8 Att påverka kommunalpolitiskt 10 Insändaren 14 Motioner 16 Talarmanus och talarstolpar 19 Att gå från övning till handling 22 Anteckningar 23

4 4

5 Inledning Den skrift ni nu håller i handen är framtagen av Handikappförbundens samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla. Det är en del i ett studiematerial om lokalt påverkansarbete. Den andra delen är skriften Lathund för handikapprörelsens lokala påverkansarbete. Dessa två material kompletterar varandra. Tillsammans ger de er en bra grund att stå på. De ger både underlag för diskussion om aktiviteter för att påverka och övningar i hur ni kan gå tillväga rent praktiskt. Övningarna handlar om att förändra utbildningssituationen för vuxna med funktionshinder. Ni som ingår i studiecirkeln har olika intressen och fallenhet. Vissa tycker om att organisera och leda arbetet, att skapa strukturer. Andra är mer intresserade av idéer och principer och vill gärna att gruppen/föreningen ägnar rejält med tid åt dessa diskussioner. Åter andra vill arbeta praktiskt. De vill tillverka plakat och kallelser. De är noga med formen; att det ser bra ut, att budskapet kommer fram ordentligt. Några vill skriva texterna till upprop, kallelser och insändare. Andra vill gå upp i talarstolen och sprida budskapet den vägen. En del leder gärna en grupp som ska uppvakta politiker och tjänstemän. Alla behövs i verksamheten. Det handlar om samarbete och prioriteringar. Att inte göra allting samtidigt. Att välja bort och välja till och kompromissa. Att göra det med respekt för vars och ens åsikter och ta tillvara alla goda idéer. Denna studiecirkel är en kombinerad diskussions- och hantverkscirkel. Ni diskuterar vad och hur ni ska påverka och ni genomför även påverkansarbete konkret och praktiskt. 5

6 Om studiecirkeln Studiecirkeln kan välja att låta en av cirkeldeltagarna fungera som cirkelledare, en så kallad nollarvodescirkel, alternativt anlita en arvoderad cirkelledare från exempelvis ABF. Denna cirkel har två ben; diskussionerna och hantverket. Det kanske inte finns någon i gruppen som kan eller vill leda arbetet med att till exempel skriva insändare, kallelser, brev till myndigheter eller upprop. Be i så fall studieförbundet om expertmedverkan för de delar i arbetet som kräver specialkunskaper. Det är cirkelns medlemmar som avgör hur ni vill arbeta med studiematerialet och lathunden. Materialen är tänkta som inspiration, hjälpredor och vägvisare, inte något ni måste följa. Varje kommun har sin verklighet och det är självklart de behov ni har lokalt som styr hur ni väljer att agera. En idé är att börja cirkelarbetet med att läsa igenom båda materialen och diskutera hur ni vill använda dem. Ni kan då göra en handlingsplan för ert arbete och prioritera. Ni kan till exempel under cirkelns gång skriva flera insändare till lokalpressen, samtidigt som ni arbetar med mer tidskrävande aktioner. Var noga med att anpassa verksamheten till de förutsättningar gruppen har. Försök att hitta en lagom ambitionsnivå där alla får utrymme att agera och att bidra. En bra start är viktigt Det är möjligt att de flesta av er känner varandra, men det är ändå viktigt att ni tillsammans med cirkelledaren tar ansvar för att ni får bra start. Ta inget för givet. Även om ni känner varandra sedan tidigare är ni nu i en ny situation som kräver en särskild tanke. Börja med att presentera er. Tala också om vilka kunskaper och tillgångar ni har som kan passa särskilt bra i just detta gemensamma arbete. Diskutera era förväntningar på studiecirkeln. 6

7 Glöm inte att cirkeln är en samarbetsgrupp där allas delaktighet är förutsättningen för framgång i arbetet. Cirkeln är en grupp av jämlikar, hur olika vi än må vara som individer. Alla har rätt till en uppfattning och ska känna det självklart att föra fram sin åsikt. Här finns anledning för gruppen och för cirkelledaren, att ta ansvar för att samarbetet flyter lugnt och känns stimulerande. Respekt är nyckelordet. Det är i första hand cirkelledarens uppgift att se till att diskussionen förs på ett bra sätt där alla känner sig delaktiga och får möjligheter att uttrycka sig. Men hela gruppen har ett gemensamt ansvar för att stämningen är god och att arbetet går åt rätt håll. Utvärdera varje träff. Överdriv inte, men stäm av så att alla känner att takten, arbetets inriktning och kvaliteten är den rätta. Hur var förra träffen? Vad var bra och och vad var mindre bra? Vad kan göras bättre? Bestäm gärna mötesdagar vid första träffen, hur lång tid ni ska arbeta, om ni ska arbeta med eller utan paus, vem som tar med fika till nästa träff. Glöm inte att göra en lista med alla deltagares namn och telefonnummer, en lista som alla har tillgång till. Studiematerialets upplägg Studiematerialet blandar texter och övningar. Texterna handlar om vad man ska tänka på när man vill arbeta med påverkan, och övningar. Övningarna presenteras i rutor. Tanken är att varje studiecirkel ska anpassa övningarna efter de förutsättningar som finns inom gruppen samt kommunalpolitiskt. Fundera kring vad som inte fungerar inom vuxenutbildningen i er kommun. Utgå från de förhållanden som behöver förändras, påverkas och lyftas fram när ni formulerar exempelvis en kallelse eller ett pressmeddelande. 7

8 Att arbeta med information Vi arbetar med påverkan. Vi vill nå ut med ett budskap. Vägarna är många. Några av dem ska vi arbeta med i den här studiecirkeln. Fundera över vad som lockar till läsning. En insändare i lokaltidningen konstrueras inte på samma sätt som en kallelse eller ett upprop. Men syftet är detsamma: att fånga en läsare! Det är även viktigt att diskutera hur texten ska bli tillgänglig för så många som möjligt. Eftersom vi arbetar för ett tillgängligt samhälle är det bra att föregå med gott exempel. Fundera över hur exempelvis tilltal, textmängd, ordval och uppställning av text kan anpassas för att möta olika behov. Hur kan format, typsnitt, färger och kontraster påverka läsbarheten? Kontrast och läsbarhet, stilar och färger Kallelsen ska se tydlig, luftig och lättläst ut. Fyll inte hela bladet med text. Undvik alltför långa meningar när ni skriver. Kontraster är viktiga för läsbarheten. Med kontrast avses att texten framträder tydligt mot pappret. Svart text på grönt, blått eller rött papper skapar liten kontrast, eller ingen alls för många människor. Den svarta texten syns helt enkelt inte, eller bara mycket svagt på nära håll. Vitt eller bleka toner på papper med svart text ger bra kontrast. Undvik glättat papper, det ger lätt reflexer. Använd raka, enkla och tydliga stilar: en rubrikstil och en stil för brödtexten, den löpande texten. Undvik kursiv stil. Fet stil används i rubrik och ingress. Övning: Tillgänglig information En bra metod för att bli mer medveten om tillgänglig information är att titta på reklam och i olika tidningar och notera vilka texter som är tydliga och lätta att läsa. Diskutera i gruppen vad som gör en text lättare att läsa och ta till sig än en annan text. Tänk till kring vilken målgrupp som de som har tagit fram text och bild kan tänkas vilja nå. Fundera också över hur bild och text samverkar och förstärker budskap. 8

9 Övning: Formulera en kallelse När ni fäster ert budskap på kallelsen vill ni att det ska vara intressant och ha högt läsvärde. Ni måste genast fånga mottagarens uppmärksamhet och vilja att läsa hela kallelsen. En slående rubrik och en mycket kort inledning där huvudbudskapet omedelbart kommer fram är en bra start. Sedan anger ni tid och plats och att föreningen bjuder på exempelvis smörgåsar, bullar, frukt och drycker. Avsluta med några fördjupande rader om ert budskap och hälsa välkommen. Begränsa textmängden så mycket som möjligt. Glöm inte att underteckna med namn och var, när, hur ansvariga personer kan nås via telefon, fax, brev eller e-post. Övning: Skriv ett pressmeddelande Bygg upp pressmeddelandet som en artikel. Börja med en inledning där ett par meningar sammanfattar det viktigaste i det budskap om vuxenutbildning som ni ska förmedla. Skriv därefter en så kallad brödtext där fakta/nyheten presenteras, exempelvis att kommunens studievägledning är otillräcklig. Avrunda pressmeddelandet med ett uttalande från exempelvis ordförande i föreningen. Det är viktigt att det framgår att uttalandet är ett citat eftersom intresserad press då kan citera direkt från pressmeddelandet. Underteckna pressmeddelandet med namn, föreningen och kontaktuppgifter. 9

10 Att påverka kommunalpolitiskt Bemötande är en central fråga. Fundera kring ert bemötande av exempelvis politiker. En person som pressas blir ofta mer angelägen om att klara sig ur knipan än att lyssna på önskemål och argument som förs fram. När ni närmar er politiker, myndighetspersoner eller representanter för organisationer är det en tillgång att uppträda seriöst, aktivt, ivrigt, ambitiöst, med lyhördhet, samarbetsvilja och öppenhet för kompromisser. Attackera med respekt, med gott humör, finurlighet och kreativitet. Det gäller i direkta möten med politiker eller tjänstemän. Det gäller också när ni skriver insändare, artiklar och allt däremellan. Nödvändigt att förstå kommunens ekonomi och politik Tänk er en kommun med knappt invånare. Kommunen är vanlig i den meningen att den ger omfattande service till medborgarna, men har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det innebär rent praktiskt att skatteinkomsterna inte är tillräckligt stora för att räcka till all den service medborgarna vill ha; med andra ord kräver ekonomin återhållsamhet med utgifterna. Hårda prioriteringar och stramhet i ekonomihanteringen är direktiven. För att nå framgång är det nödvändigt att ha förståelse för kommunens ekonomi och den politiska vilja som styr. Detta eftersom många förslag kostar pengar eller kräver omprioriteringar. Åter andra förslag kräver endast kunskap och förändringsvilja hos de som beslutar och verkställer. Förslag till aktioner Tänk er att de tjänstemän i kommunen som handlägger vuxenutbildningen samt att de lärare som genomför den har otillräckliga kunskaper om funktionshinder. Ni bestämmer er för att agera i två riktningar. Den ena är att skriva till ansvarig tjänsteman och ansvariga politiker för att förbättra rekryteringen av personer med funktionshinder till vuxenstudier. Den andra är att lyfta frågan om kommunens informationsansvar hos kommunfullmäktige. Vid en granskning som föreningen gjort är det uppenbart att kommunens information dels är överdrivet byråkratiskt formulerad, dels har ett utseende som gör den svår att läsa. 10

11 Övning: Sänd en skrivelse Ort och datum Utbildningsnämnden Hitta på en slagkraftig rubrik. Skriv några inledande rader som beskriver de problem som ni uppfattar finns i kommunens vuxenutbildning. Berätta gärna hur brister i exemplevis tillgängligheten gör det svårt för personer med olika funktionsnedsättningar att delta i vuxenutbildningen. Be därefter kommunen informera om de åtgärder och den strategi som finns för att vuxna med funktionshinder ska kunna delta i undervisningen på lika villkor. Beskriv konkret vilka anpassningar och vilket stöd som kan komma att behövas för att möta olika människors behov. Efter problembeskrivningen föreslår ni vilka åtgärder som behövs för att skapa bättre villkor för era medlemmar. Om det finns åtgärder som gynnar flera personer, så är det en poäng att börja med att föreslå dem. Ta också upp de förslag som är lättast att genomföra tidigt på er kravlista. Påpeka också att all vuxenutbildning ska vara flexibel och utgå från individen och att denna princip i allra högsta grad gäller era medlemmar. Glöm inte att vara kompromissvilliga. Ha en konstruktiv ton för att inte skapa en låsning mellan er och kommunens företrädare. Det handlar om strategi och taktik för att nå målet. När er sakframställan är klar avrundar ni med några positiva ord av samarbetsanda. Runda av skrivelsen med en hälsningsfras, namn, föreningen och kontaktuppgifter. 11

12 Exempel: Skriv ett flygblad Vid ett fullmäktigesammanträde som passar er i tiden bestämmer ni er för att dela ut ett flygblad med förslag om att öka läsbarheten i kommunens information. Ni ber fullmäktiges ordförande om tillstånd att dela ut flygbladet utanför fullmäktiges möteslokal. Begränsa texten till en A4-sida. Påverka politiker och tjänstemän Exemplen ovan är ett sätt att närma sig fullmäktiges ledamöter och ersättare med en angelägen fråga för medlemmarna. Ni kan utvidga diskussionen till medlemmars kontakt med kommunens informationsansvariga via e-post eller hemsidor. Poängen med att agera direkt till fullmäktiges ledamöter och ersättare är dels att lägga en angelägen fråga på deras bord så att ingen kan säga; den skrivelsen har jag aldrig sett. Dels att visa att föreningens medlemmar är aktiva medborgare som inte är rädda för att ta en diskussion med dem som har det yttersta ansvaret för kommunens politik och pengar. Er uppgift är att belysa problem genom att berätta hur det fungerar för era medlemmar. Ni föreslår åtgärder för att förbättra förhållandena. Ni visar er samarbetsvilja och agerar med en positiv och konstruktiv attityd. Ni visar respekt för människorna ni vänder er till i en viktig fråga och vill ha respekt tillbaka. Om reaktionerna från fullmäktiges ledamöter uteblir och ni ej hört ifrån vare sig majoritet eller opposition kan det vara dags att agera. En möjlighet kan vara att ställa en så kallad medborgarfråga alternativt skriva ett öppet brev. Ställ frågan till den som är ansvarig för kommunens information, exempelvis ordförande i kommunstyrelsen. 12

13 Övning: Uppvakta kommunfullmäktiges ledamöter Ort och datum Till Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare Hitta på en passande rubrik. Börja med att redogöra för en tillgänglighetsgranskning av kommunens information om vuxenutbildning som ni har gjort. Redogör för de olika delar som ni har granskat exempelvis språket, tilltalet och utformningen. Tala om att arbetet med tillgänglig information är väsentligt för att nå personer med olika funktionsnedsättningar. Berätta hur kommunen skulle kunna bli bättre på att arbeta med informationen för att på detta sätt nå fler personer. Ge gärna konkreta förslag på hur informationen skulle kunna bli mer tillgänglig. Avsluta med att skriva att ni välkomnar alla förändringar. Tala om att ni gärna träffas för att diskutera hur kommunen kan jobba bättre med tillgänglig information. Avsluta med namn, förening, ort och kontaktuppgifter. 13

14 Insändaren Tidningarnas insändarsidor tillhör de som folk läser mest. Insändarsidorna är ofta en demokratisk ventil för medborgarna. Alla insändare publiceras självklart inte. Det är alltid tidningens redaktion som bestämmer vad som ska publiceras. Troligen får alla som skriver insändare då och då får finna sig i att inte få in sina texter. Ni ska därför inte bli alltför besvikna om ni blir refuserade (får nej). Fundera på formuleringarna i det refuserade inlägget och pröva nya grepp i nästa försök. Att skriva insändare är ett effektivt sätt att visa att föreningen finns, att den agerar och vill något viktigt. Av just dessa skäl är det nödvändigt att föreningens ansvariga är eniga om vad som skrivs i föreningens namn. Skriv insändaren med engagemang och tryck på värdeord som medborgare, demokrati och inflytande. 14

15 Övning: Skriv en insändare Det är viktigt att hitta på en fyndig och slagkraftig rubrik. Det gäller ju att fånga läsarens intresse och nyfikenhet. Budskapet må vara hur viktigt som helst, men det når inte fram om inte läsarens ögon fastnar på rubriken. Inled gärna med 2 3 rader som får läsaren att höja på ögonbrynen. Skriv så rakt och kärnfullt som möjligt eftersom det gäller att hålla kvar läsaren de första sekunderna. Lyckas ni med det så får ni troligen henne eller honom att läsa hela insändaren. När inledningen är klar då beskriver ni kommunens vuxenutbildning och de olika brister som finns i förhållande till personer med funktionshinder. Skriv helst inte alltför långa texter. Läsvärdet ökar sällan med mängden text. Försök att koncentrera texten. För fram budskapet tydligt utan alltför mycket utvikningar. Var gärna provocerande och ironisk, men undvik att vara spydig. Avsluta insändaren med ett tydligt önskemål eller krav till mottagaren eller mottagarna. Skriv sedan under med namn på den eller de personer som står bakom texten och vilken förening ni representerar. 15

16 Motioner Ett sätt att påverka är att skriva motioner som undertecknas av en eller flera ledamöter i kommunalfullmäktige. Ni fungerar i praktiken som spökskrivare åt kommunalpolitikerna. Uppvakta politiker som ni tror delar era värderingar och synpunkter och stimulera dem att agera för er räkning, det vill säga att skapa bättre villkor för medborgare med funktionshinder i kommunen eller i landstingsområdet. Ni skriver förslag till underlag eller hela motionstexter som ni sedan diskuterar med de aktuella politikerna. Det är bra att vara kompromissvilliga så länge förändringarna inte i avgörande mening påverkar era förslag. Politikerna är kunniga i det politiska spelet och den ekonomiska verkligheten och kan därför ha ändringsförslag som är mer taktiska än de i er ursprungstext. Glöm inte att det handlar om ett samarbete mellan er och politikerna. Här kommer två övningar på att skriva motioner, den ena till landstingsfullmäktige och den andra till kommunfullmäktige. Försök att koncentrera framställningen. Undvik att skriva längre än en A4-sida. 16

17 Övning: Motion till landstingsfullmäktige Till Landstingsfullmäktige, ort Att öka tillgången till hjälpmedel Inledningsvis påpekar ni behovet av att öka tillgången till hjälpmedel. Ni beskriver dagens läge för gruppen som har behov av denna service. Ni beskriver väntetider och vilka komplikationer de medför, inte minst i fråga om möjligheterna att delta i vuxenutbildning. Först gör ni alltså en rejäl beskrivning av den verkliga situationen. Sedan graderar ni problemen för att ge fullmäktige möjlighet att prioritera. Majoriteten av ledamöterna kanske inte anser att ekonomin tål att hela motionen uppfylls just nu, utan vill prioritera. De vill kanske genomföra första att-satsen i år, den andra att-satsen nästa år, och så vidare. Efter problembeskrivningen vänder ni tonen och inriktningen av texten och beskriver de positiva förändringar som ett tillstyrkande av motionen kommer att innebära. Först problemen, sedan de positiva lösningarna. Avslutningsvis gör ni en sammanfattning på 2 3 rader och sedan kommer yrkandena. Med hänvisning till ovan yrkar vi på att landstingsfullmäktige fattar beslut om att köpa in hjälpmedel för utlåning, samt att utlåningen i första hand sker till studerande med funktionshinder inom vuxenutbildningen. Ort och datum Namn på politiker samt politiskt parti. 17

18 Övning: Motion till kommunfullmäktige Till Kommunalfullmäktige, ort Att förbättra tillgängligheten inom komvux Börja med att påpeka att alla kommunens medborgare ska kunna delta i den kommunala vuxenutbildningen. Hänvisa till Förenta Nationernas (FN:s) konventioner om mänskliga rättigheter samt till svensk lagstiftning för att understryka att det inte handlar om frivillighet från kommunens sida att möta era krav, utan att det faktiskt handlar om medborgarrätt. Trots att ni hävdar era rättigheter är det bra om ni kan hitta ett positivt tilltal i motionen. Det är ofta klokare att inleda med en komplimang än att öppna med ett angrepp. Tids nog kommer er kritik fram. I verklighetsbeskrivningen av läget i kommunens offentliga lokaler för personer med funktionshinder ger ni en detaljerad redogörelse. Ni beskriver olika problem för medborgare med skilda former av funktionsnedsättningar. Även om läget är allvarligt ska ni satsa på att vara strama och sakliga. Allvaret i er framställning är dramatiskt nog för att fullmäktige ska förstå att det är dags för handling. Mot slutet av motionen vänder ni texten och beskriver allt positivt som kommer att ske för era medlemmar när fullmäktige har fattat beslut om att arbeta med tillgänglighet. Därefter avrundar ni på 2 3 rader och yrkar. Med hänvisning till ovan yrkar vi på: att kommunfullmäktige fattar ett beslut om att öka tillgängligheten i kommunens vuxenutbildning samt att anpassningar av lokalerna för vuxenutbildning ges prioritet. Ort och datum Namn på politiker samt politiskt parti 18

19 Talarmanus och talarstolpar Att hålla ett inledningstal eller ett anförande kan vara ett bra sätt att påverka. Det krävs mod för att tala inför publik men det finns knep för att övervinna eventuell rädsla. Ett är att vara väl förberedd och på förhand göra ett talarmanus alternativt ställa upp talarstolpar. Talarstolpar är stödord för att bättre minnas vad man vill säga. Ett klassiskt politiskt tal är uppbyggt av fem delar: en inledning som följs av en sakframställan eller berättelse. Den tredje delen är en argumenterande del där ni för fram era åsikter och synpunkter så övertygande som möjligt. Efter detta följer en motbevisningsdel där ni bemöter tänka argument. Sist följer den avrundning på talet som också utgör talets absoluta höjdpunkt. Tänk även på att tala lugnt och tydligt och att variera tempot. Gör ofta paus och markera tonfall vid kommatecken, punkt och nyckelord. Använd rösten på olika sätt: mjukt, hårt, höj, sänk och variera på andra sätt. Ni kan träna korta framföranden inför varandra i cirkeln/gruppen/föreningen. 19

20 Övning: Att hålla intressepolitiska tal Inled anförandet genom att väcka intresse för er sak och för er person. Det är nästan ännu viktigare att framstå som en trevlig, pålitlig och intressant person än att säga något slagkraftigt i inledningen. Därför gör det heller ingenting om ni känner er osäkra och oroliga inför att hålla talet eftersom detta är något som snarare väcker sympati än avskräcker dem som ska lyssna. Det är värre att verka alltför självsäker och stöddig eftersom det ofta skapar ett avstånd mellan den som talar och dem som lyssnar. Av samma anledning är det bättre att smickra publikens kunskaper och insikter i ett ämne än att få dem att känna sig okunniga. Att flörta med de kunskaper som publiken redan har om funktionshinder får dem att känna sig pålästa. Det öppnar i sin tur upp för att de ska lyssna uppmärksamt och intresserat till det ni har att säga. Skapa en berättelse som publiken kan känna igen sig i eller känna sympati för. När publiken är med er är det möjligt att föra fram era åsikter och argument i frågan. Här är det viktigt att klargöra och vara tydlig med vad ni verkligen vill. För fram era visioner, era mål och principer som ni vill kämpa för. Bygg er sakframställan med fakta som verkligen övertygar publiken om det som ni tidigare har sagt. Publiken ska förstå varför ert förslag eller er fråga är så viktig. Nu har ni kommit fram till den del där ni ska bemöta eventuella argument. I denna del gäller det att vara listig och försöka hitta lite oväntade sätt att bemöta tänkta motargument. Det är alltid effektivare att möta motargument med humor och saklighet än genom att vara negativ och gnällig. >> 20

21 >> Den sista delen ska innehålla en sammanfattning av talet som tydliggör med några ord eller meningar vad ni velat säga. Avslutningen ska även vädja till publikens känslor, få dem att känna starkt för något i er fråga. Allra helst ska ni i slutet av talet ha fått publiken att känna att de vill vara delaktiga och arbeta för er fråga. Att en förändring måste komma till stånd! Detta gör ni genom att spela på känslor som ni tror får publiken att ta ställning för er sak. Övning: Talarstolpar Talarstolpar är nyckelord och begrepp som man använder när man vill tala fritt men ändå ha ett kom-i-håg för minnet. Pröva att hålla ett tal på fyra till fem minuter med hjälp av dessa talarstolpar eller gör egna stolpar.! Vad är klok kommunalpolitik?! Vad innebär en vuxenutbildning för alla?! Vad är vi eniga om i politiken? Var skiljer vi oss åt?! Personliga värderingar ideologi.! Lika rättigheter.! Vision mönsterkommun.! Kommunens ledning ris och ros.! Att ställa resurser till förfogande.! Byråkratisk stelbenthet.! Ett samhälle för alla. 21

22 Att gå från övning till handling I denna studiecirkel har ni bland annat övat på att skriva pressmeddelanden, insändare och motioner. Kanske har ni redan under studiecirkelns gång sett till att skicka iväg de texter och förslag som ni har arbetat fram till politiker och medier? Om inte är det en god idé att göra det direkt efter cirkelns avslut. Lägg upp en plan för hur er påverkansinsats- eller kampanj ska se ut. I Lathund för handikapprörelsens lokala påverkansarbete finns en steg för steg modell i hur man kan planera sitt påverkansarbete. Kom ihåg att det är möjligt att söka medel från Vuxenutbildning för alla för att genomföra lokala påverkansprojekt kring olika vuxenutbildningsfrågor. Hela eller delar av studiecirkeln kan gå samman och söka projektmedel för att genomföra ett lokalt projekt. Kontakta gärna Vuxenutbildning för alla för att diskutera era planer. 22

23 Anteckningar 23

24 Medlemmar i Handikappförbundens samarbetsorgan Afasiförbundet i Sverige Astma- och Allergiförbundet Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) De Handikappades Riksförbund (DHR) Elöverkänsligas Riksförbund Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) Hjärtebarnsföreningen Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Hörselskadades Riksförbund (HRF) ILCO, Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) Parkinsonförbundet Primär Immunbrist Organisationen Reumatikerförbundet Riksförbundet Attention Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) Riksförbundet för hivpositiva (RFHP) Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) Riksförbundet för Njursjuka (RNj) Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) 24

25 Riksföreningen Autism (RFA) Riksföreningen Hjärnkraft Riksföreningen för prostatacancer (ROP) Schizofreniförbundet STROKE-Riksförbundet Svenska Celiakiförbundet (SCF) Svenska Diabetesförbundet (SD) Svenska Epilepsiförbundet (SEF) Svenska Laryngförbundet (SLF) Svenska OCD-förbundet Ananke Svenska Psoriasisförbundet (PSO) Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) Sveriges Fibromyalgiförbund (SFF) Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR) Sällsynta diagnoser Tandvårdsskadeförbundet (TF) 25

26 Material utgivna av projekt Vuxenutbildning för alla Projektbroschyr är en presentationsbroschyr för Handikappförbundens samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla. Informationsbroschyr är en broschyr som tar upp centrala områden inom vuxenutbildningen såsom flexibel vuxenutbildning, livslångt och livsvitt lärande, tillgänglighet och bemötande. Lathund för lokalt påverkansarbete är en genomgång av några av de arbetssätt som används inom traditionellt påverkansarbete. Här finns blandade tips om påverkansarbete som kräver stora och små arbetsinsatser och som är enkla eller svåra att genomföra. Lathunden behandlar påverkansarbete på lokal nivå men många av de tips som förekommer kan även användas i andra sammanhang och på andra nivåer. Lathund för tillgänglig vuxenutbildning behandlar handikapprörelsens samlade krav på tillgänglighet och anpassningar så att all vuxenutbildning blir tillgänglig för personer med funktionshinder. I ett inledande kapitel diskuteras även vikten av god planering, bra bemötande samt spännvidden hos begreppet tillgänglighet. Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete är tänkt att användas av kontaktpersoner, uppsökare och informatörer inom handikapprörelsen. Målet är förmedla kunskap som kan påverka och förbättra möjligheterna för personer med funktionshinder att ta del av vuxenutbildningen. Studiematerialet kan användas inom en studiecirkel eller som utbildningsmaterial vid en konferens. Flyer (kort) är ett kort framtaget för att marknadsföra hemsidan Flyers kan beställas och läggas ut i föreningslokaler, på bokbord, apotek, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, caféer, bibliotek för att så många som möjligt ska hitta hemsidan och läsa mer om tillgänglighet och vuxenutbildning. Samtliga material är gratis för handikapprörelsen. Förutom i tryckt form finns de som digitalbok, på teckenspråk (DVD) eller talkasset. Beställ material genom att mejla: faxa: , eller ringa telefon: , texttelefon:

27

28 Denna skrift är tänkt att användas i en kombinerad diskussions- och hantverkscirkel. Temat för cirkeln är påverkansarbete. Ni diskuterar vad och hur ni ska påverka och genomför påverkansarbete konkret och praktiskt. Materialet kompletteras med fördel av Lathund för handikapprörelsens lokala påverkansarbete. VUXENUTBILDNING FÖR ALLA Handikappförbundens samarbetsorgan Box 1386 Sturegatan 4, 2 tr Sundbyberg telefon: texttelefon: fax: e-post:

Handikappförbunden Enheten för Nationella Handlingsplanen Vår referens: Anne Sjöberg. Handikappförbundens synpunkter

Handikappförbunden Enheten för Nationella Handlingsplanen Vår referens: Anne Sjöberg. Handikappförbundens synpunkter 2009-05-29 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Afasiförbundet i Sverige Astma- och Allergiförbundet Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas riksorganisation De Handikappades Riksförbund Dyslexiförbundet

Läs mer

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det)

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) 1 Ökad delaktighet minskar utanförskapet. Fler i arbete ger mer i skatteintäkter. Logiskt? 2 Dags att byta fokus Svensk diskrimineringslag måste skärpas.

Läs mer

Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete

Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete VUXENUTBILDNING FÖR ALLA HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2003 Form: www.fcs.se

Läs mer

Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal

Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal Kod MO Sam Ej samv Samverkans- Samverkansv avtal avtal part grupp 0 Allmänna 001 ABF X ABF ABF 1

Läs mer

Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

Lathund för tillgänglig vuxenutbildning Lathund för tillgänglig vuxenutbildning Projekt Vuxenutbildning för alla www.hso.se/vuxenutbildning Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan 2003 Form: KMK Grafisk Form Upplaga: 7000

Läs mer

HSO i Stockholms län. En presentation. Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan!

HSO i Stockholms län. En presentation. Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan! HSO i Stockholms län En presentation Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan! HSO i Stockholms län en presentation Vad är HSO? HSO i Stockholms län - Funktionshindersrörelsen i

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

»Uppsala ) "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

»Uppsala ) KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG »Uppsala ) "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Kjell Holm 2013-03-28 ALN-2013-0076.37 Äldrenämnden Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) från Regeringskansliet

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖREBRO LÄN HSO-T. Verksamhetsberättelse

HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖREBRO LÄN HSO-T. Verksamhetsberättelse HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖREBRO LÄN HSO-T Verksamhetsberättelse 2014 1 Förord Målet för Handikappföreningarna Örebro län, HSO-T, är att ena och stärka funktionshinderrörelsen i gemensamma intressepolitiska

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen

en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen Rapport 2015:4 Sjukt engagerad en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten finns även publicerad på www.vardanalys.se

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Nobelpriset i fysik 2014

Nobelpriset i fysik 2014 Pressrelease (eller pressmeddelande) är en informerande text som företag och organisationer använder sig av för att nå ut med ny information till media, i hopp om att de i sin tur ska skriva eller rapportera

Läs mer

Tips om tillsynsmetodik

Tips om tillsynsmetodik MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) TILLS Frida Billström 010-2405453 frida.billstrom@msb.se Tips om tillsynsmetodik Detta PM är en sammanställning av generella tips, som kan

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Policy för funktionshinderfrågor

Policy för funktionshinderfrågor 1 Policy för funktionshinderfrågor Handbok i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Ljusdals kommun. 2 Innehåll Inledning 3 Konventionen och ditt ansvar 4 Ny konvention,

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Tänk nytt, lätt och rätt. handbok i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tänk nytt, lätt och rätt. handbok i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Tänk nytt, lätt och rätt handbok i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Innehåll Inledning 3 Konventionen och ditt ansvar 4 Ny konvention, samma viktiga rättigheter 4 Dina

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv STUDIEHANDLEDNING Kvalitet ur ett brukarperspektiv Studiehandledning: Kvalitet ur+ ett brukarperspektiv 1. Starta en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en grupp människor som träffas

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Välkommen till din handikapporganisation! Kontaktuppgifter till 44 organisationer i Halland

Välkommen till din handikapporganisation! Kontaktuppgifter till 44 organisationer i Halland Välkommen till din handikapporganisation! Kontaktuppgifter till 44 organisationer i Halland 1 2 4-5 För personer som har svårt att röra sig Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Halland (RBU)

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

kan och vill påverka i min förening!

kan och vill påverka i min förening! kan och vill påverka i min förening! Varför? På Riksidrottsmötet (RIM) 2009 togs beslut, efter motion från Skåneidrotten, att SISU Idrottsutbildarna skulle ta fram ett studie- och utbildningsmaterial för

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan Hur föräldrar stödjer sina barn att bli vinnare i livet genom idrott Idrott kan vara en fantastisk upplevelse mellan barn och ungdomar och deras

Läs mer

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter Vårt diarienr: Sundbyberg 2010-05-25 10-018 Till: Hans Ytterberg Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Utbildning för Projektledare

Utbildning för Projektledare Utbildning för Projektledare 1 Introduktion till utbildning för projektledare om tillgänglighet Utbildning för projektledare om tillgänglighet är att betraktas som en mall för en halv eller heldags utbildning.

Läs mer

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf TIPS Här får du tips på litteratur, hemsidor, rapporter, CD och videofilmer som du kan använda dig av i kursen. Det finns även förslag på diskussionsfrågor och olika övningar. Dessutom hittar du här information

Läs mer

en hjälpande hand studiehandledning

en hjälpande hand studiehandledning en hjälpande hand studiehandledning Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel består av 3-15 personer. Det

Läs mer

Att arbeta med vuxenutbildningsfrågor

Att arbeta med vuxenutbildningsfrågor Att arbeta med vuxenutbildningsfrågor HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2006 ARTIKLAR Carina Järvenhag, Susanne Glennegård, Voff

Läs mer

Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen

Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen Det här dokumentet vänder sig till funktionshindersrörelsen i kommuner, landsting och regioner.

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Handikapprådet. KHR: Kommunala handikapprådet. ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna

Handikapprådet. KHR: Kommunala handikapprådet. ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna Kommunala KHR Handikapprådet Kommunala handikapprådet ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna KHR: Kommunala handikapprådet ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation Rätt budskap till rätt målgrupp Att nå ut med sin kommunikation Kommunikation är ett medel för att nå resultat Steg 1: Planera Kommunikation är inget fast och statiskt, utan en process som hela tiden utvecklas

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 9 april 2014

Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 9 april 2014 20 1 (3) 2014-04-15 Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 9 april 2014 Närvarande: Nicklas Mårtensson Autism- och Aspergerförbundet, Sven Eklöf Dyslexiförbundet FMLS, Anna Qvarnström

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Känd och erkänd Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Uppdraget Handikappförbunden gav Peter Brusén, AnnCharlotte Carlberg och Thomas Hammarberg i uppdrag att belysa den betydelse funktionshindersrörelsen

Läs mer

Nyhetsbrev. kl 10:00-12:00, Handikappförbundens tält, Skeppsbron, H115

Nyhetsbrev. kl 10:00-12:00, Handikappförbundens tält, Skeppsbron, H115 Nyhetsbrev Nummer 2-2014 Redaktör: Lena Ridemar Ansvarig utgivare: Annika Nyström Karlsson Tipsa en vän eller kollega INNEHÅLL och många av våra medlemsförbund finns på plats i Almedalen - varmt välkomna

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Projekt kring arbete och funktionsnedsättning

Projekt kring arbete och funktionsnedsättning Projekt kring arbete och funktionsnedsättning NR PROJEKT ORGANISATION ORT REDOVISNING 1. Boende sysselsättningsprojekt dör människor med psykiska störningar RSMH 1 år - 1997 2. Projektet Orkidén Kristianstads

Läs mer

Arbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015

Arbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015 Arbetsbeskrivning ÖN.notebook February 05, 2015 ön 1 Brevet 1. Inledning 2. Innehåll 3. Avslut Arbetsgång: Diskutera i basgruppen vilka argument man kan lägga fram för att få mer pengar. Sätt dig och skriv

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

- Varför vill ni ändra på något? Finns det bättre alternativ ni kan föreslå till det ni vill ändra på?

- Varför vill ni ändra på något? Finns det bättre alternativ ni kan föreslå till det ni vill ändra på? Påverka! Hur påverka? Att påverka saker som besluts och ändra på olika saker känns ibland svårare än det egentligen är. Då man vill påverka lönar det sig ofta att följa en enkel modell: 1. Samla argument:

Läs mer

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16.

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping HSO Norrköpings Stadgar Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Stadgar för HSO Norrköping Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. 1 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet Retorik & Presentationsteknik Kontaktuppgifter Jeanette Svanholm Mail: jeanette.svanholm@lnu.se Tel: 0480-49 77 24 Mobil: 0709-99 69 64 Skype: jeanette.svanholm Bra länkar http://www.presentationsteknik.com/

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer