Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lathund för tillgänglig vuxenutbildning"

Transkript

1 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning Projekt Vuxenutbildning för alla

2 Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan 2003 Form: KMK Grafisk Form Upplaga: 7000 ex Omslagsfoto: ikapp-bild / Bela Unger ISBN:

3 Innehållsförteckning Inledning sid 15 Vad är vuxenutbildning? sid 16 En demokratisk rättighet sid 18 Aktiv rekrytering sid 19 Individuella behov sid 10 Synliga och osynliga funktionshinder sid 11 Tillgänglighetens olika sidor sid 13 Bra bemötande sid 16 Det enskilda mötet sid 17 Planering och vägledning sid 18 Anpassning för att nå grundtillgänglighet sid 20

4 Inledning I takt med att arbetsmarknaden förändrats och antalet långtidssjukskrivningar ökat har behovet av en ny syn på lärande och utbildning vuxit fram. Man talar idag om livslångt lärande, att utbildningssystemet måste vara flexibelt och att det är viktigt att rekrytera nya grupper till utbildning. Genom att erbjuda olika former av vuxenutbildning ökar möjligheten att ta till vara varje individs resurser. Personer med funktionshinder i Sverige har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt. Dessutom är sysselsättningsgraden för personer med funktionshinder betydligt lägre än för befolkningen i stort. Detta är inte acceptabelt varken enligt svenska eller internationella mått. Förenta nationernas (FN:s) standardregler samt svensk lagstiftning reglerar individens rätt till lika behandling, delaktighet, utbildning och tillgänglighet. Det betyder att möjligheten för personer med funktionshinder att utbilda sig i vuxen ålder är både en medborgarrättslig och samhällsekonomisk fråga. Denna lathund behandlar handikapprörelsens samlade krav på tillgänglighet och anpassningar så att all vuxenutbildning blir grundtillgänglig för personer med funktionshinder. Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 5

5 Begreppet grundtillgänglighet innebär att en utbildning har de grundläggande anpassningar som krävs för att personer med olika funktionshinder ska kunna söka, komma in och genomföra en utbildning. Därutöver kan det vara nödvändigt att göra individuella anpassningar då behoven hos olika människor varierar. Den som har huvudansvaret för den anordnade vuxenutbildningen har ansvar för att verksamheten är tillgänglig för studerande med funktionshinder. Kommuner bör därför ställa krav på tillgänglighet vid upphandling av utbildning. I lathundens inledande kapitel diskuteras även vikten av god planering, bra bemötande samt spännvidden hos begreppet tillgänglighet. 6 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

6 Vad är vuxenutbildning? Handikappförbundens samarbetsorgan driver kravet att all offentligt finansierad vuxenutbildning ska vara tillgänglig för personer med funktionshinder. Till offentligt finansierad vuxenutbildning räknas: statliga högskole- och universitetsutbildningar, landstingsfinansierad vuxenutbildning i folkhögskolors regi, kommunalt finansierad vuxenutbildning, exempelvis komvux, särvux och svenska för invandrare, sfi. Handikappförbundens samarbetsorgan söker även påverka studieförbunden att arbeta för tillgängliga vuxenutbildningar. Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 7

7 En demokratisk rättighet Den nationella handlingsplanen för handikappolitik Från patient till medborgare, som riksdagen antagit syftar till att skapa ett tillgängligt samhälle. Ett handikapperspektiv ska finnas i alla delar av samhället och bemötandet ska förbättras. Regeringen har satt som mål att all verksamhet ska bli tillgänglig. Ett av de områden som kräver förändringar är vuxenutbildningen. Kommunerna är skyldiga att se till att all kommunal verksamhet är tillgänglig för personer bosatta i kommunen enligt den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen. Principen innebär att varje sektor i samhället ska utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder. Kostnader för nödvändiga anpassningsåtgärder ska finansieras inom ramen för den ordinarie verksamheten. Lagen om likabehandling är till för att främja lika rättigheter för studenter och sökanden till högskola och universitet. Lagen ska motverka diskriminering på grund av köns-, etnisk- och religiös tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Högskoleverket, som reglerar högskolornas och universitetens verksamheter, anger att FN:s standardregler ska ligga till grund för arbetet med att skapa tillgänglighet för personer med funktionshinder. 8 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

8 Aktiv rekrytering Arbetet med att skapa tillgänglighet inom vuxenutbildningen kräver kunskap, vilja och engagemang. Det är inte ovanligt att människor med funktionshinder har dåliga erfarenheter från sina tidigare studier beroende på att man inte fått det stöd som krävts. Därför är det viktigt med aktiv rekrytering för att motivera och ge stöd till människor med funktionshinder att bedriva vuxenstudier. Handikapprörelsen har stor kunskap om olika funktionshinder och om hur man skapar ett samhälle som är tillgängligt för alla. I arbetet med att motivera personer med funktionshinder till studier är handikapprörelsen således en resurs. Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 9

9 Individuella behov Tillgänglighet är en viktig förutsättning för studier. För att studier ska kunna blir tillgängliga för alla krävs att varje person, oavsett funktionshinder, ska kunna söka en utbildning, närvara vid den, beredas möjlighet till full delaktighet samt få stöd att slutföra sina studier. För att skapa tillgänglighet krävs förutom olika anpassningar ett bra bemötande, planering och kunskap. Vilken form av tillgänglighet den studerande behöver beror bland annat på vilken funktionsnedsättning hon/han har och hur omfattande den är. Hur mycket och på vilket sätt ett funktionshinder påverkar livet beror på en rad faktorer både i den enskildes liv och i samhället. Ofta kopplas frågan om funktionshinder till individen som ett individuellt problem. Men funktionsnedsättningen är sällan ett hinder i sig utan problemen uppstår i mötet med en otillgänglig miljö eller situation. Det är med andra ord omgivningen som avgör om det är möjligt för människor med funktionsnedsättning att fullt ut delta i samhällslivet på lika villkor som andra samhällsmedborgare. 10 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

10 Synliga och osynliga funktionshinder Många människor har en gemensam erfarenhet av att leva med funktionshinder. Men personer med funktionsnedsättningar utgör ingen homogen grupp med gemensamma egenskaper och livsvillkor. I varje människas liv bestämmer en rad faktorer hur livet fungerar. För människor med funktionshinder är en av alla dessa faktorer funktionsnedsättningen. En människas behov syns sällan på utsidan. Funktionsnedsättningar kan vara synliga eller osynliga. En del personer har flera olika funktionsnedsättningar varav ett kanske är synligt och ett annat osynligt. Det betyder att behoven av anpassningar och stöd kan vara olika. Det är därför viktigt att kartlägga vilka behov en person har och vilka förutsättningar som måste uppfyllas för att han eller hon ska kunna genomföra sina studier. Kognitiva funktionsnedsättningar är många gånger osynliga för omgivningen, men reser ofta hinder för den som har dem. Hit hör språkliga svårigheter, uppmärksamhetsoch koncentrationsnedsättningar, olika typer av minnesoch inlärningssvårigheter, nedsättningar i förmågan till planering och brister i insikt och omdöme. Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 11

11 Liksom behoven av anpassningar och stöd varierar mellan olika individer, kan de även variera över tid hos en och samma person. En del funktionsnedsättningar uppträder i skov. När en sjukdom går i skov innebär det att den periodvis är mer intensiv. I ett studiesammanhang kan sjukdomens skov leda till att den studerande under vissa perioder måste vara hel- eller deltidssjukskriven från sina studier. 12 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

12 Tillgänglighetens olika sidor När man talar om tillgänglighet är det lätt att fokusera på fysisk tillgänglighet. Men begreppet är betydligt vidare än så. Olika funktionsnedsättningar kan vara bestående eller övergående, synliga eller osynliga. Att leva med en funktionsnedsättning kan innebära att man har minskad rörlighet i någon del av kroppen eller har svårt att se eller höra. Andra funktionshinder kan till exempel leda till behov av medicinering eller speciell kost. Många kan inte delta i vuxenutbildningen på grund av att de inte erbjuds extra stöd. Detta gäller inte minst personer med kognitiva, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar. Med rätt stöd kan dock de flesta delta i den ordinarie vuxenutbildningen. Psykiska funktionsnedsättningar innebär inte att personen behöver ha kognitiva eller intellektuella funktionshinder. Lika lite behöver kognitiva funktionsnedsättningar, till exempel förvärvade hjärnskador, innebära att personen har psykiska eller intellektuella begränsningar. Psykisk och social ohälsa har oftast sin grund i reaktioner på påfrestande händelser i livet och på samhällets oförmåga att ge individen stöd. Orsaken till ett intellektuellt funktionshinder kan vara en kromosomförändring, en fosterskada eller annan skada Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 13

13 som uppkommit vid födseln. Olyckor och sjukdomar under uppväxtåren kan också ha orsakat utvecklingsstörning. Handikappförbundens samarbetsorgan delar in begreppet tillgänglighet i fyra grupper: Fysisk tillgänglighet Fysisk tillgänglighet innebär att alla inom- och utomhusmiljöer måste vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Den studerande måste kunna ta sig till utbildningen, ta sig in i utbildningslokalen och kunna vistas och orientera sig där. Vid byggnationer, reparationer och städning måste allergiframkallade ämnen undvikas. För personer som har särskilda behov när det gäller mat måste det alltid erbjudas alternativ kost. Kommunikativ tillgänglighet Kommunikativ tillgänglighet innebär att alla ska kunna ta emot information och interagera med andra. Därför måste det finnas tolkar, fungerade teleslingor, god akustik och belysning. Webbsajter på Internet måste vara utformade så att de är tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning. Informativ tillgänglighet Alla måste kunna ta del av olika slags information kunna tillgodogöra sig kurslitteratur och studiematerial. Därför 14 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

14 måste tryckt och digital information vara tydligt utformad och vid behov gå att få på punktskrift, lättläst, kassett eller diskett. Talad information bör kompletteras med visuell tillgänglighet. Psykosocial tillgänglighet Negativa attityder och dåligt bemötande kan vara ett stort hinder i kontakten med olika människor. Alla studeranden måste kunna känna sig delaktiga och fullt ut kunna delta i sociala aktiviteter i samband med studierna, som till exempel fikapauser, grupparbeten och utflykter. Det är därför viktigt att utbildaren skapar förutsättningar för jämlika möten under studietiden. Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 15

15 Bra bemötande Människor med funktionshinder har rätt till full delaktighet, respekt och ett gott bemötande. Förhållningssättet hos var och en av oss skapar förutsättningar för hur enskilda människor bemöts. Ett bra bemötande där människor med funktionsnedsättningar har rätt till makt över sitt eget liv och sina egna livsval, sker på kollektiva, organisatoriska och individuella nivåer. Det grundläggande kollektiva bemötandet har sin grund i politiska beslut. Handikappolitiken och handikapplagstiftningen, tillsammans med den allmänna rikspolitiken och utvecklingen, anger riktning och förutsättningar för hur människor med funktionshinder bemöts. 16 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

16 Det enskilda mötet Vad är viktigt för att studierna ska fungera? Ett respektfullt möte är nödvändigt för att kunna kartlägga den studerandes behov av stöd under utbildningen. Den studerande själv känner till sin situation och vet därför ofta bäst hur studierna skall läggas upp. Vad är bra bemötande? På den individuella nivån ska bemötandet grundas på kunskap om de handikappolitiska målen om delaktighet och demokrati. Denna kunskap och insikt, tillsammans med viljan och förmågan till inlevelse att kunna se sig själv i andra, är förutsättningen för gott bemötande och givande möten. Fundera över frågorna: Vad är viktigt för att tillvaron ska fungera? Vad skulle jag ha behövt? Hur skulle jag vilja att andra mötte mig? Det behövs tid för ett bra bemötande. Då kan den som behöver stöd i lugn och ro framföra sitt ärende och den utbildningsansvarige få utrymme att lyssna och ställa frågor. Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 17

17 Planering och vägledning God planering inför och under utbildningen är en förutsättning för att personer med funktionshinder ska kunna söka till, komma in på samt genomföra sin utbildning. God planering är också nödvändig för att kunna genomföra de anpassningar som behövs för att utbildningen ska bli tillgänglig för personer med funktionshinder. Planeringen och utbildningsinsatserna måste alltid utgå från den studerandes egna förutsättningar och möjligheter. Eleven måste kunna delta i arbetet med att planera och strukturera sin egen studieplan och studietakt. Livslångt lärande skapar ett växande och återkommande behov av vägledning under olika perioder i livet. Studievägledaren ska kunna ge den enskilde kvalificerat stöd och kunskap om vilka metoder och verktyg som finns för att söka information. I samtal med vägledaren ska man få kunskap om till exempel utbildningsalternativ, arbetsmarknad, studieekonomi och hjälpmedel. Många har merkostnader på grund av sitt funktionshinder, vilket gör det extra viktigt att den ekonomiska situationen är utredd innan studierna inleds. För andra är det också angeläget med fortlöpande vägledning under själva utbildningen. Behoven kan förändras 18 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

18 under utbildningstiden. En anledning kan vara att en persons funktionsnedsättning går i skov, det vill säga i sjukdomsbilden ingår bättre och sämre perioder. En annan anledning kan vara att det är svårt att på förhand förutse samtliga anpassningar och förutsättningar som behövs under utbildningen. I de avsnitt som följer behandlas olika aspekter av planering alltifrån pedagogiska insatser till fysisk anpassning. Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 19

19 Anpassning för att nå grundtillgänglighet Anpassning av pedagogik En individuellt anpassad studieplan som gör det möjligt att studera efter egen takt och planering är förutsättningen för att många med funktionshinder ska kunna börja studera. Den studerande själv har goda kunskaper om sin situation och vet därför bäst vilka anpassningar som kan behövas för att studierna ska fungera. Anpassning av pedagogiken och metodiken måste vara möjlig både vid planeringen av utbildningsinsatsen och under själva utbildningen eftersom studieförutsättningarna kan förändras. Till exempel kan den studerandes funktionsnedsättningar uppträda i skov, vilket innebär att sjukdomen blir mer intensiv under perioder. Många personer med funktionshinder behöver också en anpassad och flexibel studietakt för att våga påbörja en utbildning. Det ska därför vara möjligt att till exempel följa upp missade utbildningstillfällen. Individuell handledning Handledning och vägledning före och under utbildningen är grundläggande för att den studerande, som har funktionshinder, ska kunna lyckas med sina studier. Handledningen och vägledningen måste utgå från 20 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

20 individens förutsättningar och behov. Anpassade kunskapsprov För många, till exempel personer med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, synnedsättning och liknande är skriftliga kunskapsprov och tentamina de största hindren för studier eftersom proven inte ger en rättvis bild av deras kunskap. Skriftliga prov bör därför kunna anpassas och till exempel avläggas muntligt. På grund av sitt funktionshinder kan man behöva extra lång tid att svara på frågorna. En del studerande behöver därför även hjälp med att tolka frågeställningarna. För studerande med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter, för personer med synnedsättningar och studerande med kognitiva funktionsnedsättningar är det viktigt att få längre tid vid skriftligt kunskapsprov och tentamen. Extra stöd i undervisningen Inlärningstakten och studietakten varierar för många. Därför behöver en del ibland extra stöd, exempelvis lässtöd eller studerandeassistans. Detta ökar möjligheten för många att delta i den ordinarie vuxenutbildningen. Många med kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar behöver lärare med specialkompetens för att lärandet skall kunna läggas upp på rätt sätt. Små undervisningsgrupper/individuell studieplan Stora grupper gör att vissa personer med funktionshinder Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 21

21 får svårt att delta i utbildningen. En av orsakerna kan vara att det är svårt att agera i stora grupper. Många människor i samma rum skapar för mycket buller och störande ljud för personer med hörselskador. Om det inte går att erbjuda mindre undervisningsgrupper måste en individuell studieplan tas fram. Grupparbeten i avskilda rum När en klass har grupparbeten är det viktigt att grupperna arbetar i olika rum. Detta för att döva, människor med hörselskador och personer med koncentrationssvårigheter ska kunna följa den egna gruppens samtal. Erbjuda distansutbildning Distansundervisning bör kunna erbjudas som komplement till ordinarie undervisning eller som separat studieform. Studerande med sjukdomar som går i skov eller för vilka själva resan till utbildningen är tröttande bör få möjlighet till distansutbildning. Samarbete med andra Många med omfattande behov får ofta hjälpmedel från andra än utbildningsanordnaren, exempelvis från arbetsförmedlingen eller försäkringskassan. Utbildningsanordnaren bör därför vara beredd på att samverka med dessa för att skapa en bra studiemiljö. Anpassningsbar datorutrustning Ibland kan den studerande behöva extra hjälpmedel, 22 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

22 exempelvis förstorings- eller talstyrningsprogram till datorn. Utbildningsanordnaren bör därför se till att de programvaror som används i utbildningen är kompatibla med hjälpprogramvarorna och håller den prestanda som anges i förfrågan. Anpassning av undervisningsmaterial Undervisningsmaterial utgör en väsentlig del av inlärningen. Det är inte ovanligt att utbildare ställer kravet att de studerande ska ha läst in sig på litteraturen före lektionen, föreläsningen eller seminariet. För att de studerande ska ha tillgång till litteraturen i tid krävs framförhållning från lärarnas sida. Det är därför viktigt att utbildaren, långt före kursstart, informerar bokhandlare, bibliotek och Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB), om vilken litteratur som ska användas i undervisningen. Det är utbildningsanordnarens ansvar att materialet finns i den form som den studerande behöver. Extra god planering krävs ofta när det gäller specialanpassade studiematerial, exempelvis punktskrift eller digitala material, då dessa vanligtvis tar lång tid att framställa. Allt undervisningsmaterial ska finnas tillgängligt i digital form. De studerande kan då ta del av informationen i sina datorer. Undervisningsmaterial på ljudband ska finnas i skriven text. Undervisningsmaterial, exempelvis stenciler och Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 23

23 overheadmaterial ska finnas på diskett, CD eller DVD. När ljudband används i undervisningen måste det även finnas en utskrift av ljudbandet för att studerande som är döva eller har en hörselskada ska kunna följa med. Videofilmer och DVD som används i undervisning ska vara textade, alternativt utskrivna i textversion. Av samma skäl som med ljudband och kassetter måste även exempelvis DVD och videofilmer vara textade eller ha utskrivna textversioner. Vid distansutbildning ska aktuella webbsajter följa WAIstandard. WAI-standarden innehåller världsomspännande riktlinjer för hur webbsidor kan göras tillgängliga för personer med funktionshinder. Om dessa riktlinjer följs kan flera personer ta del av informationen på internet och delta i interaktiva utbildningar. Litteratur på kassett/diskett och punktskrift Det är utbildningsanordnarens ansvar att ta fram anpassad litteratur för den som behöver. Denne kan ta kontakt med Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och beställa litteratur i punktskrift eller som talbok. Detta ska ske i god tid innan litteraturen används i undervisningen. Undervisningsmaterial i lättläst form För många med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är lättläst svenska den bästa formen för att kunna ta del av kurslitteratur och studiematerial. Lättläst är en speciell skrivteknik som utvecklats för att underlätta läsandet för 24 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

24 dessa grupper. Även personer med annat modersmål än svenska har vanligen lätt att förstå denna skrivform. Anpassningar av den fysiska miljön Alla utrymmen, all utrustning och samtliga utbildningsövningar ska vara tillgänglig. Personer med rörelsehinder ska kunna ta sig in och förflytta sig i lokalen samt kunna delta i undervisning. Att ha ett rörelsehinder kan även innebära att ha nedsatt rörelseförmåga i armar, nedsatt motorisk förmåga i händer, svårigheter att gå långt eller att lyfta fötterna. Lokalerna ska ha plana och hinderfria golvytor. Fastigheten måste vara utformad och möblerad så att det går att förflytta sig utan hinder i allmänna utrymmen, utbildningslokaler och mellan olika rum. Ett bra riktmärke är att det fria utrymmet, exempelvis mellan möbler och vägg, ska vara minst 80 cm. Ramper och/eller hissar där det finns trappor. Trappor och nivåskillnader utestänger personer med rullstol. För dem är en ramp eller hiss enda lösningen. Trappor och nivåskillnader skapar även problem för andra med rörelsehinder, till exempel för dem som har svårt att lyfta sina ben eller använder rollator. Lättåtkomlig handikapptoalett med en minimiyta på 220 x 220 cm ska finnas Inte enbart toalettutrymmets storlek är av stor vikt för Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 25

25 tillgängligheten utan också dess utformning. Toalettstol och handfat måste placeras så att det skapas ett manöverutrymme på 150 cm i diameter i toalettutrymmet. På vardera sidan av toalettstolen måste det finnas cirka cm fritt utrymme så att en person i rullstol kan förflytta sig från rullstol till toalettstol från båda hållen. Det måste vara möjligt att låsa dörren för en person med nedsatt motorisk förmåga i händerna. Ett sätt är att montera in förlängt låsvred eller anpassat dörrhandtag. Dörrarna ska vara lättmanövrerade Dörrbredder måste vara minst 80 cm för att personer med rullstol ska kunna passera. Alla dörrar måste vara lätta att öppna och stänga. Det bör finnas en automatisk dörröppnare för besökare med nedsatt muskelstyrka. Dörrar som måste stängas inifrån, till exempel toalettdörrar, behöver ha ett draghandtag för att man skall kunna stänga dörren själv. Trösklar ska, så långt som möjligt, undvikas. Om det inte går, måste de avfasas och får då inte vara högre än 2 cm. Passager ska vara breda med minimimåtten: dörrar 80 cm (eller mer); korridorer 130 cm Elektriska rullstolar för utomhusbruk är ofta relativt breda och behöver stort manöverutrymme. Även mindre typer av rullstolar behöver utrymme för att passera dörrar och passager. En dörr inomhus måste vara minst 80 cm bred. En ytterdörr ska vara minst 86 cm bred för att elrullstolar 26 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

26 för utomhusbruk ska kunna tas in i entrén. Korridorer bör vara minst 130 cm breda för att två personer i rullstol skall kunna passera varandra. Även andra har behov av bredare korridorer, till exempel personer med gångsvårigheter som behöver vingelutrymme eller personer med synnedsättningar som använder käpp. Handikapparkering ska finnas intill utbildningslokalen Rullstolsburna och personer med gångsvårigheter behöver parkeringsplatser som ligger högst 10 meter från entrén. Avstigningsplats för taxi/färdtjänst bör ligga precis utanför entrén. Vägen fram till entrén från parkeringsplatsen bör vara plan och ytan måste vara hårdgjord, det vill säga inte vara gjord av grus, singel eller gräs. Individanpassade studieplatser ska finnas tillgängliga Stolar måste vara av bra kvalitet och kunna ställas in i olika lägen efter individens behov. Stolarna behöver även vara stadiga med stabila armstöd. Skrivbord måste vara minst 70 cm höga och ha fritt utrymme under bordsskivan för att det ska vara möjligt att kunna komma intill med rullstolen. Elavskärmad utbildningslokal ska vara en möjlighet Personer som är elöverkänsliga behöver elavskärmade studieplatser för att kunna delta i studierna. Detta kan kräva ett större ingrepp, ibland att fastigheten totalsaneras vad gäller elektricitet. Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 27

27 Informativ och kommunikativ tillgänglighet Personer med hörselskador har svårigheter att ta emot information via hörseln och delta i samtal med andra. För att människor med hörselskador och döva ska kunna vara delaktiga i utbildningen krävs att talljudet är tillräckligt starkt och att det inte störs av omgivningsljud och buller. För att personer med hörselskador ska uppfatta tal behövs 10 db lägre bullernivå och en tydligare skillnad mellan tal och omgivande ljud än vad hörande behöver. För att uppfatta annat språk än modersmål krävs att bullernivån sänks ytterligare 5 db. Döva och personer med omfattande hörselskador har möjlighet att kommunicera med hörande och delta i undervisning med hjälp av teckenspråks- eller vuxendövtolkar. Även personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan ha svårt att uppfatta information vid buller och otillräckligt talljud. Lokalerna ska vara bullerfria och ljud i rummen får inte skapa ekon Ljud som uppstår i ett klassrum kan utgöra hinder i undervisningen. Det kan handla om ekon, skrapljud från stolar, ljud från bänklock, apparater, ventilation, trafik och mänskligt buller. Absorberande material i taket, textilier på väggar och 28 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

28 löstagbara mattor på golv dämpar samtalsstörande buller och förbättrar rumsakustiken. Många personer i ett klassrum leder till mycket buller. Detta buller går inte att bygga bort. Därför är det bra med mindre undervisningsgrupper. Lokalerna skall ha en god ljudmiljö och begränsa buller från trafik, angränsande rum, ventilation och apparater. Hörselteknisk utrustning och teleslinga ska finnas Det ska finnas hörselteknisk utrustning och teleslinga i undervisningslokalerna som gör det möjligt att höra både lärare och klasskamrater. Personer med hörselskador, både de med hörapparat och utan hörapparat, behöver förstärkning av talljudet. I ett klassrum är det lämpligt att installera en konferensutrustning med inbyggda högtalare och mikrofon till samtliga kursdeltagare och läraren. Dessutom behövs en teleslinga som överför ljudet från mikrofon till hörapparat. Det finns även en rad andra lösningar än teleslinga; trådlösa FM-system eller liknande som är lämpliga för mobil undervisning och studiebesök. Presentationstekniken - TV, video, DVD och bandspelare - måste kunna kopplas direkt till teleslingan/högtalaren. Synbart/optiskt utrymningslarm ska installeras så att larmet också säkert kan uppfattas av personer med hörselnedsättning. Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 29

29 Vuxendövtolk och teckenspråkstolk Vuxendöv- respektive teckenspråkstolk ska finnas. Tolkarna möjliggör dialog mellan läraren och de studerande och mellan personer i utbildningsgruppen. Vuxendövtolkning används vanligtvis av dem som blivit döva/ fått omfattande hörselnedsättningar som vuxna. Den vanligaste formen är skrivtolkning - att det som sägs överförs till skriven text. En annan form är Tecken som stöd för tal, TSS, som används för att underlätta och förtydliga avläsning av tal. Teckenspråkstolkning används främst av dem som är döva eller har hörselskador sedan barndomen. Studerande som använder tolk måste ha möjlighet att se både tolken och de delar i undervisningen som kan uppfattas med synen och läraren. Avsatt plats för tolk och god belysning är därför viktigt. Möjlighet till egna undervisningsgrupper Möjlighet till egna undervisningsgrupper. Egna undervisningsgrupper för personer med hörselskador respektive teckenspråkiga döva innebär bättre förutsättningar att få en fungerande kommunikation och möjligheter att planera undervisningen efter behov. Personer med synskador och blinda personer ska kunna orientera sig i lokalen och kunna ta del av undervisningen. 30 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

30 Lokalerna ska ha en god belysning, inklusive punktbelysning Bra belysning är en förutsättning för att skapa en bra synmiljö. Belysningen får inte orsaka reflexer i fönster eller bord. Punktbelysningen är viktig för att rikta uppmärksamhet på information och viktiga platser i miljön. Individanpassad punktbelysning ska kunna erbjudas vid behov. För att få en bra synmiljö är det viktigt med punktbelysning vid skrivbord och arbetsplatser. Lokalen ska helt eller delvis gå att släcka ner, lamporna ska vara vanliga glödljus. Någon del av lokalen ska ligga utanför teleslingan för att personer med elöverkänslighet ska kunna vistas där. Anvisad plats för ledarhund ska finnas Ledarhundar är mycket betydelsefulla när blinda ska förflytta sig utomhus. Därför är det viktigt att det finns en säker och lättillgänglig plats för hunden under skoldagen. Denna plats måste ligga i anslutning till entrén och vara låst eller bevakad. Trappor och trappsteg ska vara försedda med varningsmarkering Trappor måste vara markerade med avvikande färgmarkering, så att det blir enklare att uppskatta avstånd till trappstegen. Dessa ska helst även ha halkskydd. Trappor och ramper bör även vara markerade en bit ifrån Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 31

31 för att göra personer med synskador uppmärksamma på dessa. Dörrar och fönster ska ha kontrasterande färgsättning Dörrar är svåra att upptäcka, framförallt om de har glasinfattningar. Dessa ska därför ha annan färgsättning än väggarna intill. Dörrar och fönster som har glasinfattningar, som täcker hela partier från golv till tak, måste vara markerade på ca cm höjd för att undvika att personer går rakt in i dem och riskerar att skada sig. Skyltar, symboler och texter ska vara lätta att upptäcka Skyltar och symboler ska ha punktbelysning. Information i exempelvis hissar måste kompletteras med punktskrift eller relieftryck. Utrymningslarm ska vara hörbart Utrymningslarm måste kunna uppfattas med hörseln för att personer med synskador ska kunna upptäcka dem. Personalen måste vara utbildad och ha ansvar för att hjälpa personer med synskador ut ur lokalerna. Städning och ventilation Astmatiker och allergiker ska kunna vistas i lokalerna Allt fler människor har astma och allergier eller annan 32 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

32 överkänslighet. Med hjälp av kunskap om problemens orsaker och goda städrutiner kan utbildningsmiljön förbättras åtskilligt. Rökfritt i utbildningslokalerna Rökning är ett vanligt problem för personer med astma och allergi. Det är därför viktigt att förbjuda rökning i lokalerna och utanför entrén. Rökare bör anvisas en specifik plats utomhus. Information om parfym Parfymer och parfymerade produkter är ofta ett stort problem för människor med astma och allergi. Utbildningsansvariga bör därför informera studerande och skolpersonal om detta och uppmana dem att använda parfymfria produkter. Pälsdjur i lokalerna ska inte tillåtas Många personer med astma och allergi är överkänsliga för pälsdjur. Därför måste pälsdjur vara förbjudna i lokalerna. Det är viktigt att ledar- och servicehundar placeras på särskild plats. Växter i lokalen får inte vara allergiframkallande Alla växter är inte astma- eller allergiframkallande, men många framkallar svåra astmatiska och allergiska reaktioner. Utbildningsanordnaren måste därför vara noga med vilka växter som finns i lokalerna. En bra utgångspunkt är Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 33

33 att undvika doftande och pollinerande växter. Lokalerna ska städas dagligen med rengöringsmedel utan stark doft Bristande städrutiner är ofta den mest bidragande orsaken till att lokaler är otillgängliga för studerande med astma och allergier. Städningen måste göras regelbundet och noggrant. Rengöringsmedlet som används bör vara parfymfritt. Golvmaterialet ska vara lättstädat På golvet samlas mycket smuts och damm, som orsakar besvär för personer med astma och allergi. Möjligheten att kunna rengöra golvet, oavsett material, är därför mycket viktigt. Golvmaterial av textiler måste vara möjliga att ta ur för rengöring eller utbyte till ren ersättningsmatta. Ventilationen måste vara god Luftens kvalitet och frekvensen på luftombytet är mycket viktig för kvaliteten på luften i lokalerna. Luften får inte innehålla mer än 700 ppm koldioxid. Temperaturen i lokalen är även viktig för personer med smärtor i leder, exempelvis personer med reumatism. 34 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

34 Handikappförbundens samarbetsorgan 39 handikappförbund i samverkan Afasiförbundet i Sverige Astma- och Allergiförbundet Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) De Handikappades Riksförbund (DHR) Elöverkänsligas Riksförbund Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) Hjärtebarnsföreningen Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Hörselskadades Riksförbund (HRF) ILCO Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) Parkinsonförbundet Primär Immunbrist Organisation (PIO) Reumatikerförbundet Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) Riksförbundet för hivpositiva (RFHP) Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) Riksförbundet för Njursjuka (RNj) Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Riksföreningen Autism (RFA) Riksföreningen Hjärnkraft Schizofreniförbundet STROKE-Riksförbundet Svenska Celiakiförbundet (SCF) Svenska Diabetesförbundet (SD) Svenska Epilepsiförbundet (SEF) Svenska Laryngförbundet (SLF) Svenska Psoriasisförbundet (PSO) Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR) Sällsynta diagnoser Tandvårdsskadeförbundet (TF) Lathund för tillgänglig vuxenutbildning 35

35 Lathund för tillgänglig vuxenutbildning Personer med funktionshinder har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt. En anledning är att statlig, landstingsfinansierad och kommunal vuxenutbildning ofta brister i de anpassningar som krävs för att personer med funktionshinder ska kunna genomföra sin utbildning. Denna lathund behandlar handikapprörelsens samlade krav på tillgänglighet och anpassningar så att all vuxenutbildning blir tillgänglig för personer med funktionshinder. I lathundens inledande kapitel diskuteras även vikten av god planering, bra bemötande samt spännvidden hos begreppet tillgänglighet. Handikappförbundens samarbetsorgan Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4, 2 tr Tel , text tel , fax ,

Kompensera eller Inkludera?

Kompensera eller Inkludera? Kompensera eller Inkludera? Inkludera - Kompensera Integrera - Inkludera Träna - Kompensera Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken Perspektivskifte Från patient till medborgare Utgångspunkter

Läs mer

Vi hjälper projekt inom Europeiska Socialfonden att arbeta med. funktionsnedsättning

Vi hjälper projekt inom Europeiska Socialfonden att arbeta med. funktionsnedsättning Vi hjälper projekt inom Europeiska Socialfonden att arbeta med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Processtöd Tillgänglighet Genomförs av : Handisam - Myndigheten för handikappolitisk

Läs mer

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Ett handlingsprogram för HSO i Stockholms län LättLäst Innehåll Förord... 5 Varför ett handlingsprogram?... 7 Tillgänglighet... 8 Bemötande...

Läs mer

Vi är Handikappförbunden

Vi är Handikappförbunden Vi är Handikappförbunden Ett tillgängligt samhälle för alla är en fråga om mänskliga på lika villkor på grund av otillgänglighet är inte acceptab Ett funktionshinder uppstår i mötet mellan individen och

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom handikappområdet 2012

Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom handikappområdet 2012 MISSIV 1(2) 2011-11-18 LK11-0255 Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsavdelning Maria List-Slotte Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom handikappområdet Med handikapporganisation

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Hälso- och sjukvård. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan

HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Hälso- och sjukvård. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM Hälso- och sjukvård Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan Handikappolitiskt målprogram för Handikappförbundens samarbetsorgan, antaget av årsmötet

Läs mer

Bemötandeguide. Jämlika möten i ett Mora för alla

Bemötandeguide. Jämlika möten i ett Mora för alla Bemötandeguide Jämlika möten i ett Mora för alla Innehåll Ett bra bemötande! Goda råd Astma och allergi och annan överkänslighet Intellektuell funktionsnedsättning Hörselskada Epilepsi Läs - och skrivsvårigheter

Läs mer

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Sida 1(8) Datum 2013-11-26 Enheten för kultur Marie Persson, 054-701 10 49 marie.persson@regionvarmland.se Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Kulturenheten Region Värmland Region

Läs mer

Ti l l g ä n g l i ga konferenser och möten

Ti l l g ä n g l i ga konferenser och möten Ti l l g ä n g l i ga konferenser och möten En lathund från Handikappförbundens samarbetsorgan Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, november 2000. Andra upplagan, mars 2001. Redaktion: Maryanne Rönnersten

Läs mer

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram Möten för alla På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta Dalarnas regionala serviceprogram En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning Det kan till exempel handla om

Läs mer

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram Möten för alla På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta Dalarnas regionala serviceprogram En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning Det kan till exempel handla om

Läs mer

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser CHECKLISTA För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser 2 Handisam Titel: Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2009

Läs mer

Handikappförbunden Enheten för Nationella Handlingsplanen Vår referens: Anne Sjöberg. Handikappförbundens synpunkter

Handikappförbunden Enheten för Nationella Handlingsplanen Vår referens: Anne Sjöberg. Handikappförbundens synpunkter 2009-05-29 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Afasiförbundet i Sverige Astma- och Allergiförbundet Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas riksorganisation De Handikappades Riksförbund Dyslexiförbundet

Läs mer

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS): 2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:12 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fördelning av landstingsbidrag 2011 till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i Stockholms län Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Tillgänglighet. Färnas Hjärta Bed & Breakfast

Tillgänglighet. Färnas Hjärta Bed & Breakfast Tillgänglighet Färnas Hjärta Bed & Breakfast Tillgänglighetsinformation Vi tycker det är viktig för gäster att på förhand få veta om våra lokaler är tillgänglig utifrån de behov man har. Det gäller speciellt

Läs mer

Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen Ki) SKRIVELSE 2015-01-21 Landstingsstyrelsen Fördelning av bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26 SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för

Läs mer

Kyrkvandring. Pingstförsamlingar och Pingstförsamlingarnas Handikappverksamhet i samarbete. Antal medlemmar i församlingen: Församlingen bildad år:

Kyrkvandring. Pingstförsamlingar och Pingstförsamlingarnas Handikappverksamhet i samarbete. Antal medlemmar i församlingen: Församlingen bildad år: Kyrkvandring Pingstförsamlingar och Pingstförsamlingarnas Handikappverksamhet i samarbete Antal medlemmar i församlingen: Församlingen bildad år: Kyrkan byggd år: Geografisk beskrivning Kyrkan är belägen

Läs mer

MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH

MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH 2010/2011 KTH SE-100 44 Stockholm Tel: 08-790 60 00 Fax: 08-790 65 00 www.kth.se Välkommen till KTH! KTH arbetar

Läs mer

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det)

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) 1 Ökad delaktighet minskar utanförskapet. Fler i arbete ger mer i skatteintäkter. Logiskt? 2 Dags att byta fokus Svensk diskrimineringslag måste skärpas.

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Checklistan är första hand formulerad för förhållanden i frikyrkoförsamlingar.

Checklistan är första hand formulerad för förhållanden i frikyrkoförsamlingar. Från p-plats till nattvardsbord - En checklista för att i kyrka och församling öka tillgängligheten och förbättra bemötandet av människor med funktionshinder - Checklistan är första hand formulerad för

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder; beslutade den 12 november 2004. SJÖFS 2004:25

Läs mer

Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete

Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete VUXENUTBILDNING FÖR ALLA HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2003 Form: www.fcs.se

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Arbetet med att uppnå full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning har bedrivits i Sverige sedan cirka 40 år tillbaka. Under 1990

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal

Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal Kod MO Sam Ej samv Samverkans- Samverkansv avtal avtal part grupp 0 Allmänna 001 ABF X ABF ABF 1

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Remiss. Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2)

Remiss. Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) .~ ---- 1------ Remiss REG ERI NG SKAN SLI ET 2013-02-20 S2013/ 818/ FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) Remissinstanser: 1. Riksdagens

Läs mer

Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Österberg Thomas Datum 2013-11-22 Diarienummer NHO-2013-0206.31 Nämnden för hälsa och omsorg Revidering av riktlinjer för smedel Förslag

Läs mer

Strategi för tillgänglighet och delaktighet

Strategi för tillgänglighet och delaktighet Strategi för tillgänglighet och delaktighet Ett samhälle för alla Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-17 86 Inledning En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning enligt Handisam,

Läs mer

Med funktionsnedsättning på kth

Med funktionsnedsättning på kth Med funktionsnedsättning på kth 2 Välkommen till kth! Den här broschyren vänder sig till dig som har en funktionsnedsättning och ska börja studera på kth. kth arbetar aktivt för att göra studierna tillgängliga

Läs mer

CHECKLISTA. för ökad tillgänglighet

CHECKLISTA. för ökad tillgänglighet CHECKLISTA för ökad tillgänglighet Denna checklista är framtagen av projektet En stärkt röst med hjälp av projektets organisationer: Förbundet Unga Rörelsehindrade, Unga Reumatiker, Unga Allergiker, Svenska

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder

Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder HALLSTAHAMMARS KOMMUN Kultur & Fritid 2006-03-06 F Ö R S L A G Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder BAKGRUND Handikapplan för Hallstahammar kommun

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Arbete. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan

HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Arbete. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM Arbete Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan Handikappolitiskt målprogram Arbete Handikappförbundens samarbetsorgan Antaget av ordförandemötet

Läs mer

Stockholms läns landsting 12*

Stockholms läns landsting 12* Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen KD SKRIVELSE 2012-11-28 LS 1204-0546 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 12*12-1 1 0001 4 Bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

VUXENUTBILDNING FÖR ALLA

VUXENUTBILDNING FÖR ALLA VUXENUTBILDNING FÖR ALLA HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN Studiematerial för handikapprörelsens lokala påverkansarbete Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2005 Text:

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro

Läs mer

Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Marks kommun 2015 Boråsvägen 40, 511 54 Kinna Telefon: 0320 21 70 00 www.mark.se Innehållsförteckning Inledning...1 Tio

Läs mer

Europeiska socialfonden, ESF

Europeiska socialfonden, ESF Processtöd Tillgänglighet Genomförs av: Handisam - Myndigheten för handikappolitisk samordning Handikappförbunden - 39 förbund i samverkan Finansieras av: Europeiska socialfonden, ESF Syfte med dagen Att

Läs mer

Verksamhetsbidrag Cirka 60 procent av utgiftsramen fördelas som verksamhetsbidrag till organisation för att täcka del av kostnader för bland annat

Verksamhetsbidrag Cirka 60 procent av utgiftsramen fördelas som verksamhetsbidrag till organisation för att täcka del av kostnader för bland annat 2012-11-19 LJ 2012/378 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom funktionshinderområdet Med organisation inom området funktionshinder

Läs mer

Plan för tillgänglighet och delaktighet

Plan för tillgänglighet och delaktighet Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige den 30 september 2013, 65 Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Planens syfte och

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7

Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7 DESIGN FOR ALL 2 Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7 Inledning 8 Fysisk tillgänglighet 10 Informativ tillgänglighet 11 Kommunikativ tillgänglighet 12 Attitydmässig tillgänglighet 13 Det

Läs mer

Checklista. För tillgängliga vallokaler

Checklista. För tillgängliga vallokaler Checklista För tillgängliga vallokaler Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2014 Titel: Checklista För tillgängliga vallokaler Handisam Serie: A 2014:3 ISBN-nummer: 978-91-980064-7-6

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Länsövergripande funktionshinderföreningar i Örebro län

Länsövergripande funktionshinderföreningar i Örebro län Förening: Afasiföreningen i Örebro län 019-673 21 46 afasi.orebrolan@gmail.com www.afasi.se Förening: Alzheimerföreningen i Örebro län Adress: c/o Sven Larsson 070-553 16 55 Klostergatan 7 703 61 Örebro

Läs mer

Ett sätt att mötas och förstå

Ett sätt att mötas och förstå Ett sätt att mötas och förstå Vad som kan vara bra att veta och tänka på när du möter besökare med olika funktionshinder. Denna handbok är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT

CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT Checklistan är till hjälp vid bedömningen av kulturobjekts tillgänglighet för personer med rörelse- eller funktionshinder. Rikta gärna eventuella frågor

Läs mer

GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE. Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014)

GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE. Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014) GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014) 1 Innehållsförteckning 12an 3 54an Gruppbostad & gemensamhetsutrymme n 11 Backa 15 Gullvivan 25 Gyllengården 31

Läs mer

Framtidens US Agenda: Bakgrund Tidplan för Framtidens US - övergripande Krav och Ramar Tillgänglighet Planeringsprinciper Genomförande utvändigt & invändigt Frågor? Framtidens US Övergripande tidplan

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Kyrkan räknas till offentliga rum och de ska även vara tillgängliga för människor

Kyrkan räknas till offentliga rum och de ska även vara tillgängliga för människor Sida 1 Toaletten Hur ska toaletten se för att alla kan använda den? För att på bästa sätt kunna svara på den frågan har vi tagit hjälp av byggnadsinspektör Ola Grönås och Handisam. Kyrkan räknas till offentliga

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Denna guide är avsedd som vägledning för användning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600. Med enhetliga och funktionella bildsymboler i

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...

Läs mer

Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter

Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter 1 (9) Utfärdad: xx.xx.2012 Träder i kraft: [1.1.2013] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) 6 4 mom., 15 3 mom., 16 och 23 1 mom.

Läs mer

2. Checklista för publika lokaler

2. Checklista för publika lokaler 2. Checklista för publika lokaler Nr. KONTROLLPUNKTER 1 NIVÅSKILLNADER (6 ) 1.1 Allmänt 1.1.1 Kan man nå byggnaden utan att passera trappa eller trappsteg? 1.1.2 Kan man stiga in i byggnaden utan att passera

Läs mer

HANDIKAPPOLICY FÖR NACKA KOMMUN

HANDIKAPPOLICY FÖR NACKA KOMMUN HANDIKAPPOLICY FÖR NACKA KOMMUN HANDIKAPPOLICY FÖR NACKA KOMMUN Nacka kommun har en handikappolicy. Syftet med den är att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra, med samma rättigheter och

Läs mer

FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA

FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA Layout: Kommunikationsavd., Örebro universitet. Tryck: Trio Tryck, Örebro 11/2013_1.000 Studera med funktionshinder vid Örebro universitet Lika villkor Universitetets målsättning är att du som student

Läs mer

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen n Titel: Tillgänglighet som en del i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen. Handisam, Myndigheten för handikappolitisk

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program 2013-03-27 Handikappolitiskt program I Gagnefs kommun ska ingen känna sig hindrad av sin funktionsnedsättning. 2013-2017 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09 1 Innehåll 1. Bakgrund...3 2. Direktiv...3

Läs mer

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen TILLGÄNGLIGHETSINFORMATION FÖR BESÖKARE kan det vara viktigt att på förhand få veta om lokalen eller verksamheten är tillgänglig

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2017-04-26 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8 Diabetes...

Läs mer

Slätmossens naturpark

Slätmossens naturpark Naturen på lika villkor Slätmossens naturpark Haninge kommun INVENTERINGSRAPPORT Datum: 26/9 2016 Inventerare Katrin Jones Hammarlund Med från kommunen: Petra Lindvall Projekt Naturen på lika villkor Utförare

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2016-11-02 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8

Läs mer

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunstyrelsen 2016-04-11 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:132 Anna- Maarit Tirkkonen 1 (2) Kommunstyrelsen Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Bilaga till Protokoll MTM:s brukarråd

Bilaga till Protokoll MTM:s brukarråd Datum Vår ref 2016-01-13 Pia Hasselrot Bilaga till Protokoll MTM:s brukarråd Afasiförbundet Afasi Hjärnskador varierande funktion. Svårt att tala, förstå, oftast läsa och skriva. En del har svårt med siffror

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Fördelning av bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i Stockholms län år 2017

Fördelning av bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i Stockholms län år 2017 Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-11-09 LS 2016-0077 Landstingsstyrelsen Fördelning av bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer som företräder personer

Läs mer

Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne.

Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne. Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne. Parkeringsplats Finns parkering inom 25 m gångavstånd till publik

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Sök lösning vid intressekonflikter Det kan uppstå motstående intressen mellan personer med olika funktionsnedsättningar.

Sök lösning vid intressekonflikter Det kan uppstå motstående intressen mellan personer med olika funktionsnedsättningar. Bemötandeguiden Bemötandeguiden är en vägledning för alla som i sitt arbete eller i sin vardag möter människor med funktionsnedsättning. Med guiden vill Stockholms stad öka kunskapen om hur viktigt bemötande

Läs mer

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla. Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011-2014 1 Inledning Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig

Läs mer

Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm

Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet Biografen Zita Folkets Bio Stockholm INNEHÅLL Angöring, parkering... 3 Entréer... 3 Allmänt om lokaler... 3 Förflyttningsvägar... 3 Biosalonger... 4 Biosalong

Läs mer

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem! LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Svårast är det med dom värdelösa för dig och din elevgrupp. Föreställningen är ca timme lång med ett kort uppföljande

Läs mer

Verksamhetsbi Organisationsbidrag 10% av. drag 70 % av bidragsramen bidragsramen

Verksamhetsbi Organisationsbidrag 10% av. drag 70 % av bidragsramen bidragsramen 1 Afasi Västra Götaland 386 5 958 137 791 143 749 2 Svenska Very Special Arts 0 0 0 3 Astma och allergiföreningen V G NO 3 430 52 944 281 123 334 067 4 Astma och allergiföreningen V G Väst 411 6 344 38

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT IT och funktionshindrade Fredrik Winberg, MDI/CSC, KTH Stig Becker, Hjälpmedelsinstitutet Definitioner Skada en faktisk skada, sjukdom eller annan störning som ger en nedsatt fysisk eller psykisk funktion.

Läs mer

HSO i Stockholms län. En presentation. Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan!

HSO i Stockholms län. En presentation. Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan! HSO i Stockholms län En presentation Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan! HSO i Stockholms län en presentation Vad är HSO? HSO i Stockholms län - Funktionshindersrörelsen i

Läs mer

HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007

HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007 HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och målsättningar... 3 2. Lägesbeskrivning... 3 2.1. Riskkartläggning... 3 2.2. Samlad service... 3 2.3. Vasa

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Beskrivning av biblioteksorganisationen: Bibliotek: Adress: Kontaktperson/samordnare: Telefonnummer: E-post: Antal filialer: Antal anställda:

Beskrivning av biblioteksorganisationen: Bibliotek: Adress: Kontaktperson/samordnare: Telefonnummer: E-post: Antal filialer: Antal anställda: Detta är en bearbetad version av Kulturrådets Handledning inför arbetet med Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder. Ambitionen är att alla kulturinstitutioner

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder Bemötandeguide En vägledning i mötet med människor med funktionshinder ETT GOTT BEMÖTANDE Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för människor i olika situationer. I idrottens verksamhetsidé,

Läs mer