Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete"

Transkript

1 Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete VUXENUTBILDNING FÖR ALLA HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN

2 Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2003 Form: Illustration: ISBN

3 Innehåll Inledning 5 ppsökande arbete Vuxenutbildning för alla en demokratifråga 6 Om studiecirkeln 7 Utifrån var och ens behov 11 Allas rätt till kunskap och delaktighet 13 Uppsökande verksamhet 15 Motivera och inspirera 17 Informera och presentera 20 Checklistor 21 Anteckningar 23 BILAGOR Mänskliga rättigheter 24 Olika typer av samhällsstödd vuxenutbildning 26 Stöd från olika myndigheter 30 Användbara länkar 34 Material utgivna av projekt Vuxenutbildning för alla 37

4

5 Inledning Personer med funktionshinder har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt. Dessutom är sysselsättningsgraden för personer med funktionshinder betydligt lägre än för befolkningen i stort. Arbetet med att söka upp och motivera personer med funktionshinder till studier är därför en viktig politisk handling liksom en demokratifråga. Motivationsarbetet kan även leda till att handikapprörelsen når personer med funktionshinder som idag inte är medlemmar i något handikappförbund eller förening. Det här studiematerialet är tänkt att användas av kontaktpersoner, uppsökare och informatörer inom handikapprörelsen som vill förmedla kunskap som kan påverka och förbättra möjligheterna för personer med funktionshinder att ta del av vuxenutbildningen. Materialet är tänkt att användas inom en studiecirkel. Studiecirkeln kan välja att låta en av cirkeldeltagarna att fungera som cirkelledare (en så kallad nollarvodescirkel) alternativt anlita en arvoderad cirkelledare från ABF. Delar av studiematerialet eller studiematerialet i sin helhet kan även användas som en grund för diskussion vid till exempel en tvådagarskonferens om att arbeta med motivation och uppsökande verksamhet. 5

6 Vuxenutbildning för alla en demokratifråga I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att alla människor får möjlighet till utbildning och utveckling. Personer med funktionshinder i Sverige har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå och är oftare arbetslösa jämfört med befolkningen i övrigt. Därför är en av handikapprörelsens viktigaste frågor i dag att vuxenutbildningen ska vara tillgänglig för alla. I takt med att arbetsmarknaden förändrats och antalet långtidssjukskrivningar ökat har behovet av en ny syn på lärande och utbildning vuxit fram. Man talar idag om livslångt lärande, att utbildningssystemet måste vara flexibelt och att det är viktigt att rekrytera nya grupper till utbildning. Individens behov är utgångspunkten för detta livslånga lärande. Kunskapsutvecklingen ska bygga på människors egna erfarenheter där prövandet och reflekterandet är viktiga delar. Genom att erbjuda olika former av vuxenutbildning ökar möjligheten att ta till vara varje individs resurser. För att skapa förutsättningar för vuxnas med funktionshinder lärande krävs samverkan kring:! Uppsökande verksamhet! Studie- och yrkesvägledning! Flexibelt kursutbud och individuell studiegång Handikapprörelsen är en viktig resurs i arbetet med att skapa en vuxenutbildning för alla. Genom uppsökande verksamhet kan fler vuxna uppmuntras att studera. Materialets syfte är att ge:! Kunskap om vuxnas lärande! Möjlighet att reflektera kring attityd- och demokratifrågor! Idéer och underlag för att arbeta med påverkans- och informationsfrågor! Underlag för att göra en egen checklista för det uppsökande arbetet Materialet kan användas både i grupp och enskilt. Fördjupad och aktuell information om vuxenutbildning finns bland annat på hemsidan vuxenutbildning samt i de olika material som tagits fram av Handikappförbundens samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla. 6

7 Om studiecirkeln Grundtanken med en studiecirkel är att deltagarna tillsammans bygger upp kunskaper där de egna erfarenheterna sätts i centrum där cirkelledaren är en resurs för att hela gruppen ska kunna utvecklas och komma framåt i kunskapssökande och diskussioner. Arbetet i studiecirkeln bygger på:! Delaktighet och erfarenhetsutbyte! Respekt för andras behov och resurser! Utveckling både individuellt och i grupp En trygg start När vi arbetar i grupp är det viktigt att lära känna varandra för att skapa ett tryggt och utvecklande arbetsklimat. Vårt namn är en viktig del av vår identitet. Det är därför bra om alla deltagare lär sig varandras namn så snart som möjligt. Det kan också vara lämpligt att skriva upp allas namn och telefonnummer, om gruppen till exempel kommer att behöva bilda telefonkedja. Börja med att gå en runda i gruppen och berätta i positiva ordalag om er själva, till exempel:! Det här mår jag bra av! Det här gör mig glad! De här förväntningarna har jag på utbildningen Andra praktiska saker som kan vara bra att ta ställning till redan vid första sammankomsten är när gruppen ska träffas, hur långa sammankomsterna ska vara, om man ska ha fikapaus samt hur ofta och hur länge gruppen ska ha paus. 7

8 Samtal och diskussioner Mycket av gruppens arbete tillsammans under sammankomsterna bygger på att alla deltagare medverkar i samtal och diskussioner. Inför samtalen behöver gruppen ta ställning till vem som ska leda samtalen och om gruppmedlemmarna kan turas om att vara samtalsledare. Talarrundor För att alla i gruppen ska komma till tals kan man använda sig av talarrundor. Ordet går runt i den ordning man sitter. Ingen får avbryta den som talar. Ett bra sätt är att använda den första rundan till att var och en uttrycker sin tanke eller åsikt utan att kommentera någon annans. Andra rundan kan användas till att kommentera tidigare inlägg. Möten där alla är delaktiga är en fråga om demokrati. Delaktighet leder också till kreativitet. Några förhållningssätt för att skapa ett kreativt klimat är:! Ingen har fel! Alla tankar är värda att skrivas upp! Se det positiva i idén

9 Låt er inspireras av varandra! Om man snabbt och enkelt vill aktivera diskussionen i gruppen, kan man använda bikupemetoden, en gammal och beprövad metod för att få fram nya idéer och låta de tystas åsikter komma fram. Låt mötet bli ett enda surr: deltagarna talar två och två eller tre och tre om ett visst problem/en viss fråga under några minuter utan att byta platser eller möblera om. När surret börjar avta efter några minuter avbryter samtalsledaren och gruppen sammanfattar gemensamt de olika synpunkter som kommit fram. Metoden kan till exempel användas som inledning till ett nytt avsnitt eller för att få igång diskussionen om det känns trögt i starten. Brainstorming är en annan igångsättningsmetod. Den innebär att alla deltagare fritt och öppet under några minuter kommer med så många förslag och idéer som möjligt kring ett speciellt problem. Ordet är fritt och var och en för fram det hon eller han kommer att tänka på. Förslagen ska vara kortfattade, men behöver inte vara välformulerade eller genomtänkta. Vitsen med denna metod är att allas idéer och spontana tankar ska få flöda. Alltså inga invändningar, värderingar eller diskussioner under själva brainstormingen! Det är praktiskt om någon skriver upp alla förslag på blädderblock eller skrivtavla. Om ni i alla fall kör fast: byt ämne en stund. Eller bryt mötet för en paus. Det tål dock att påpekas att valet av metod självklart måste utgå från de behov cirkeldeltagarna har. Till exempel fungerar sällan bikupemetoden för personer med hörselskador. Var därför kreativ och använd en metod som passar väl för just din cirkelgrupp. 9

10 Utvärdera och avsluta Innan gruppen skiljs åt kan det vara lämpligt att komma överens om vissa uppgifter till nästa sammankomst. Det kan till exempel innebära att bläddra igenom kommande kapitel i studiematerialet och fundera över vad som känns viktigast. När hälften av kurstillfällena har ägt rum kan det vara bra att gruppen ägnar en stund åt att utvärdera studiecirkeln arbete. Hur har studierna upplevts? Har cirkeln motsvarat förväntningarna? Genom att genomföra en utvärdering vid halva kursen finns det fortfarande tid att förbättra kursen. Men det är också viktigt att göra en utvärdering i slutet av kursen. Då kan man ställa sig frågor som: Vad fungerade bra i kursen? Vad fungerade mindre bra? Hur går vi vidare efter kursens slut?

11 Utifrån var och ens behov Tillgång till en bra skola och utbildning är en grundläggande rättighet. Alla vuxna ska ges möjlighet att studera och utgångspunkten ska vara den enskildes förutsättningar, behov och intresse. Det betyder att människor med funktionshinder ska ha samma möjligheter som andra till studier och utbildning. Till exempel att välja studier efter sina egna behov och inte utifrån vilken utbildning eller vilka lokaler som är anpassade. Alltför många människor med funktionshinder utestängs eller begränsas i valet av studier på grund av brister i tillgänglighet. Hur mycket och på vilket sätt ett funktionshinder påverkar livet beror på en rad faktorer både i den enskildes liv och i samhället. Ofta kopplas frågan om funktionshinder till individen som ett individuellt problem. Men funktionsnedsättningen är sällan ett hinder i sig utan problemen uppstår i mötet med en otillgänglig miljö eller situation. Det är med andra ord omgivningen som avgör om det är möjligt för personer med funktionsnedsättning att fullt ut delta i samhällslivet på lika villkor som andra samhällsmedborgare. Tillgänglighet en förutsättning Behoven av stöd och anpassning under utbildningen är individuella. Vilken form av tillgänglighet den studerande behöver beror bland annat på vilken funktionsnedsättning hon/han har och hur omfattande den är. Begreppet grundtillgänglighet innebär att en utbildning har de grundläggande anpassningar som krävs för att personer med olika funktionshinder ska kunna söka, komma in och genomföra en utbildning. Den som har huvudansvaret för den anordnade vuxenutbildningen har ansvar för att verksamheten är tillgänglig för studerande med funktionshinder. 11

12 Det kan vara nödvändigt att göra individuella anpassningar eftersom behoven hos olika människor varierar. Vilka anpassningar som kan behövas för att studierna ska fungera vet den studerande bäst själv med sina goda kunskaper om sin situation och sina behov. När man talar om tillgänglighet är det lätt att fokusera på fysisk tillgänglighet. Men begreppet är betydligt vidare än så. Handikappförbundens samarbetsorgan delar in begreppet tillgänglighet i fyra grupper: fysisk tillgänglighet, kommunikativ tillgänglighet, informativ tillgänglighet och psykosocial tillgänglighet. Mer information om tillgänglighet finner du i Handikappförbundens samarbetsorgans material Lathund för tillgänglig vuxenutbildning. Flexibelt lärande Att studera efter egen takt och planering är förutsättningen för att många med funktionshinder ska kunna börja studera. Ett flexibelt lärande kan innebära att läsa ett ämne i taget, att läsa på dagtid eller kvällstid eller på heltid eller deltid. Det ska också vara möjligt att följa upp missade utbildningstillfällen. Anpassningarna måste vara möjliga både vid planeringen av studierna och under själva utbildningen eftersom förutsättningarna för studierna kan förändras. Till exempel kan den studerandes funktionsnedsättningar uppträda i skov, vilket innebär att sjukdomen blir mer intensiv under perioder. Ge exempel på olika typer av tillgänglighet. Ge exempel på olika typer av anpassningar som kan behöva göras. Vad innebär det att läsa på distans? Vilka hinder och möjligheter ser du för vuxna med funktionshinder som vill studera? Hur kan man arbeta för att vuxenutbildning blir tillgänglig för personer med funktionshinder? 12

13 Allas rätt till kunskap och delaktighet I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att alla människor får möjlighet till utbildning och utveckling. Att ha lika möjligheter till studier handlar om mänskliga rättigheter och om förståelse och respekt för alla människor. Ju fler personer med funktionshinder som är delaktiga, aktiva samhällsmedborgare, desto mer självklart blir det för alla medborgare att delaktighet är en mänsklig rättighet. Ny form av lärande Det livslånga lärandet betyder att man lär sig nya saker under hela sitt liv. Med det livsvida lärandet menas att vi får kunskaper i många olika situationer, alltifrån formella studier till vardagsinlärning i arbete och föreningssammanhang. Utgångspunkten för livslångt lärande är den enskilda individens behov och människors egna erfarenheter där nyfikenheten, ifrågasättandet, prövandet och reflekterandet är viktiga delar. Varje människa är en resurs, som har både vilja och förmåga att växa och utvecklas tillsammans med andra. Varje människa med sin kunskap och erfarenhet är en tillgång för samhället. När människor får positiva erfarenheter och ser att lärandet tillför något så ger det ofta självförtroende och motivation till fortsatta studier. Möten och bemötanden Alla människor har rätt till full delaktighet, respekt och ett gott bemötande. I dag finns det stora brister i bemötandet av människor med funktionshinder. Inom alla samhällsområden, även inom utbildningsområdet, måste bemötandet förbättras. Ett bra bemötande är då människor med funktionsnedsättningar har rätt till makt över sitt eget liv och sina egna livsval. På den individuella nivån ska bemötandet grundas på kunskap om de handikappolitiska målen om delaktighet och demokrati. Denna kunskap och insikt, tillsammans med viljan och förmågan till inlevelse att kunna se sig själv i andra, är förutsättningen för gott bemötande och givande möten. Förhållningssättet hos var och en av oss skapar förutsättningar för hur enskilda människor bemöts. 13

14 Handikapprörelsen är en stor och viktig resurs i arbetet med att skapa en vuxenutbildning för alla och arbeta för ett bra bemötande genom att till exempel:! Informera tjänstemän inom till exempel utbildning, försäkringskassa och! arbetsförmedling om vad funktionshinder är och vilka krav det ställer på! utbildningen! Granska utbildningsanordnarens arbete och följa upp att vuxen-! utbildningen verkligen görs tillgänglig! Uppmuntra personer med funktionshinder att delta i vuxenutbildningen Genom vår kunskap om funktionshinder och vilka krav de ställer på utbildningsanordnaren har vi både ansvar och möjlighet att påverka och förmedla värdefull kunskap. Är personer med funktionshinder delaktiga i samhällslivet? Hur kan vi vara en resurs när det gäller vuxenutbildningsfrågor för personer med funktionshinder? Vilka behöver vi samarbeta med för att personer med funktionshinder ska bli delaktiga inom vuxenutbildningen? Hur kan vi samverka med försäkringskassan för att människor med sjukersättning/aktivitetsersättning eller sjukpenning ska kunna ta del av det livslånga lärandet?

15 Uppsökande verksamhet Den grundläggande principen om allas lika tillgång till lärande innebär att särskilda insatser behöver göras för att möta behoven hos människor med funktionshinder. För att nå alla de människor som inte självmant tar initiativ till studier behövs en aktiv rekrytering. Många har dåliga erfarenheter av skola och utbildning. Men i dag finns fler möjligheter till lärande än tidigare. Synen på utbildning och kompetensutveckling har förändrats i takt med att arbetslivet har förändrats. Förr förknippades utbildning ofta med en avgränsad studieperiod i barndomen och i unga år: en person fick utbildning och gick därefter ut i arbete. Dagens arbetsliv är mer föränderligt och ställer krav på ständig kunskapsinhämtning, kompetensutveckling och rörlighet. Det kan gälla omskolning, kompletterande utbildning och återkommande utbildningsperioder inom ramarna för ett arbete. Vår roll som uppsökare Man kan sällan förändra verkligheten på egen hand. Människor i samverkan brukar däremot lyckas med det. Kunskap och delaktighet är förutsättningarna för förändringsarbete, liksom människors förmåga att lyssna på varandra. Ska vi kunna förstå och stödja andra är det viktigt att vara klar över varför vi arbetar med det vi gör och vilket syfte det arbetet har. Vi behöver också känna till våra egna värderingar och vara medvetna om vår egen roll som uppsökare. Att skaffa sig insikter om sina egna föreställningar och inta ett öppet och reflekterande förhållningssätt brukar kunna öppna stängda dörrar och leda till oväntade och spännande möten. 15

16 Nå ut på ett inspirerande sätt För att nå många människor gäller det att hitta nya och okonventionella vägar. I de allra flesta föreningar finns ofta fler intresserade än man vanligtvis tror. Intresseväckande sätt att nå människor är till exempel att bjuda in till öppna seminarier, locka med något aktuellt ämne och diskussion. Annonsera i lokalpress eller föreningsbladet. Gör utskick med hjälp av medlemslistorna. Om du vill kan du rikta inbjudningen till en speciell åldersgrupp eller till personer som bor på samma ort. Kom ihåg att många uppskattar en första kontakt via telefon eller personligt brev. När det gäller att klargöra försäkringskassans, utbildningsanordnarens och vägledarens roll kan det vara klokt att bjuda in representanter från de olika instanserna till mötet. Goda förebilder inspirerar! Kanske finns det också någon person från föreningen, med tidigare erfarenheter av utbildningen, som kan vara med på mötet för att berätta och svara på frågor. Vilka egenskaper hos dig själv tror du är användbara i ditt uppsökande arbete? Vilken form av uppsökande verksamhet tror du fungerar bäst för att nå personer med funktionshinder? Vilka olika sätt vill du själv använda för att nå människor? 16

17 Motivera och inspirera Utveckling och utmaningar kräver extra kraft hos den som ska orka möta dem. Om den person som ska studera själv är med och upptäcker behovet av förändring och själv kan bidra till planeringen av sin utbildning så ökar förutsättningarna för att studierna ska fungera. Därför är det viktigt för dig som kontaktman och uppsökare att verkligen tro på varje människas förmåga att med egen kraft påverka sitt liv. Aktivt lyssnande Som uppsökare och inspiratör för vuxenutbildningen gäller det att väcka människors inneboende lust och nyfikenhet att lära sig nya saker. Men i ett möte är det också viktigt att stanna upp, ge tid och aktivt lyssna till vad den andre har att säga. För ett personligt möte kan det vara bra att:! Avtala tid för samtalets längd! Undvika att dra förhastade slutsatser om vad människan framför dig! kommer att säga! Visa förtroende och uppskattning för den du talar med! Respektera den andres problemlösningar och beslut För att ge ett gott stöd åt någon behöver vi utgå från just den personens behov. Men för att bli medveten om sin roll som stödperson kan det vara fruktbart att inför ett möte fråga sig själv:! Vad anser jag själv är viktigt för att tillvaron ska fungera?! Vad skulle jag själv ha behövt?! Hur vill jag att andra bemöter mig?! Hur har jag det själv i dag?! Hur påverkar det mitt sätt att möta andra människor? 17

18 Söka nya spår Många personer med funktionshinder har dåliga erfarenheter av utbildning och därför kan det hända att du som uppsökare kommer att möta negativa reaktioner som: Det där är ingenting för mig/ Jag har inte ekonomiska möjligheter/ Det är ingen i idé jag är för gammal/ Jag har ingen lust/ Jag har inte tid. Bakom de olika orden kan det finnas en rädsla för att misslyckas och en oro för att inte duga eller inte klara av att följa en kurs. Ett sätt att visa på nya möjligheter kan då vara att berätta hur ny kunskap leder in på nya vägar och nya synsätt. Du kan också säga att kunskap ökar självförtroendet, att ny kunskap kan leda till nya kontakter, gemenskap och roliga erfarenheter. Det är aldrig för sent att studera eftersom studier alltid ger nya möjligheter. För att inspirera och uppmuntra människor att börja studera kan det vara bra att presentera goda förebilder. Kanske det finns någon eller några i föreningen som har goda erfarenheter av studier, som kan berätta om dem. För den som ska ta steget att börja en utbildning är det viktigt att veta:! Vad kursen/utbildningen heter och vad den innehåller.! Vilken målgrupp den har.! Vem som är utbildningsanordnare.! När kursen börjar och slutar.! Om den är på deltid eller heltid.! Vilka möjligheter det finns till studieekonomi.! Om utbildningen innehåller grupparbeten/ föreläsningar.! Om utbildningen är förlagd till annan ort hur bor man? Är bostaden! anpassad för personer med funktionshinder?! Vem man kontaktar för att få svar på frågor om utbildningen.! Vem man kontaktar för att få svar på frågor om ekonomi och! hjälpmedel.! Om det finns utbildningssamordnare eller studievägledare. 18

19 Beslut tar tid Många av oss har en stark drivkraft att hjälpa andra. Men här handlar det snarare om att erbjuda och motivera. Det är också lätt att i sin välmening ta över ett samtal och gå för snabbt fram. Det är därför viktigt att komma ihåg att varje person, som tar steget att börja studera, behöver tid för att komma fram till ett eget beslut. Den som funderar på att börja studera behöver tid att själv tänka och tala med sin familj. Eventuellt också med sin arbetsplats och med olika instanser för att få mer information om till exempel ekonomi och hjälpmedel innan det är dags för ett beslut. Därför är det viktigt att du har god framförhållning när du tar kontakt och informerar människor om olika utbildningar. Planera noga och kräv aldrig snabba besked från de personer som står i begrepp att studera. För att beslutet ska kännas bra och studierna motiverande är det viktigt att beslutet får tid att mogna. Vilka orsaker kan finnas till att en människa inte vill studera? Vad tror du väcker människors nyfikenhet och intresse när det gäller studier? Vilka argument har du när du vill motivera någon till studier? Vad betyder det att andra människor tror på ens möjligheter att studera? Hur viktigt är det med goda förebilder? Vilka erfarenheter har du själv av goda samtal? 19

20 Informera och presentera När du vänder dig till personer och grupper i brev, telefonsamtal, enskilda samtal och gruppdiskussioner är det viktigt att fundera över hur du informerar och presenterar. Vilken är din mottagare/målgrupp? Vilket syfte har du med din presentation?! Vilka är de människor jag möter?! Vilka behov av information och stöd kan de ha?! Vad behöver vi komma fram till? Att tänka på när du informerar skriftligt:! Till vem/vilka vänder jag mig?! Vad vill jag informera om?! Vilket syfte har min framställning?! Använder jag ett enkelt språk?! Är jag tydlig i mitt budskap?! Kan jag använda bilder för att bli ännu tydligare? Att tänka på när du informerar muntligt:! Gör klart för dig vilken målgrupp du har och vilket syfte du har med mötet! Planera noga i förväg vad du ska tala om! Anpassa ditt upplägg efter den tid du har Tänk på att engagemang i det du säger och respekt för åhörarna är minst lika viktigt som innehållet. All information bör vara så riktad och konkret som möjligt. När du informerar muntligt kan du till exempel dela ut kompletterande skriftlig information eller använda dig av bilder. Genom att använda flera olika metoder för att ge information ger du den som tar emot informationen stöd för minnet. 20

21 Checklistor Mina egna utgångspunkter för att vara informatör, kontaktperson, uppsökare Varför är jag intresserad av frågor som rör vuxnas lärande? Vilka erfarenheter har jag själv som kan vara till hjälp i arbetet? Hur vill jag gå vidare för att sprida min kunskap om möjligheterna till vuxenutbildning? Vilken tid har jag till förfogande? Vilka kontaktpersoner kan jag hänvisa till? Vem kan besvara praktiska frågor och frågor om studieekonomi? 21

22 Mina kontakter Handikappföreningar Utbildningsanordnare (Studie-) Vägledare Försäkringskassa Arbetsförmedling CSN, Centrala studiestödsnämnden Övriga 22

23 Anteckningar 23

24 bilagor Mänskliga rättigheter I regeringspropositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (2000/01:72) formuleras följande mål: Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, sysselsättning, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och rättvis fördelning. FN:s standardregler antogs av FN 1993 för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. De 22 standardreglerna beskriver det ansvar som världens stater har för att människor med funktionshinder ska bli delaktiga i samhällslivet och uppnå jämlika levnadsförhållanden. I standardreglerna regleras även att medlemsstaterna ska erkänna handikapporganisationernas rätt att representera människor med funktionshinder på riks- regional- och lokal nivå. Standardreglerna slår fast två principer: 1. Alla människor är lika mycket värda, oavsett förmåga, och alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter. 2. Det är skillnad på funktionsnedsättning och handikapp. Skador och sjukdomar kan leda till funktionsnedsättningar, men de blir inte till handikapp förrän i mötet med en otillgänglig omgivning. Det kan vara brister i miljön och inom olika samhällsområden som till exempel information, kommunikation och utbildning. Sådana brister gör funktionsnedsättningen till ett handikapp. Regel 5 om tillgänglighet handlar om att medlemsländerna ska införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig, oavsett vilka eller hur stora funktionsnedsättningar människor har. I regel 6 om utbildning slår FN fast att staterna ska erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Utbildningen bör vara integrerad med ordinarie utbildning. 24

25 Regering och riksdag antog 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken Från patient till medborgare. Planen utgår från FN:s standardregler och har som mål att skapa ett samhälle där människor med funktionshinder är fullt delaktiga i samhället. Målet är att: skapa en samhällsgemenskap med mångfald som grund där människor med funktionshinder blir fullt delaktiga i samhällslivet. arbeta för jämlikhet i levnadsvillkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Under de närmaste åren prioriteras arbetet med att arbeta för att: handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer skapa ett tillgängligt samhälle. förbättra bemötandet.

26 Olika typer av samhällsstödd vuxenutbildning Till offentligt finansierad vuxenutbildning räknas: statliga högskole- och universitetsutbildningar landstingsfinansierad vuxenutbildning i folkhögskolors regi kommunalt finansierad vuxenutbildning, exempelvis komvux, särvux och svenska för invandrare, sfi Handikappförbundens samarbetsorgan driver kravet att all offentligt finansierad vuxenutbildning ska vara tillgänglig för personer med funktionshinder och söker även påverka studieförbunden att arbeta för tillgängliga vuxenutbildningar. Kommunal vuxenutbildning Kommunerna ska se till att all kommunal verksamhet är tillgänglig för de bosatta i kommunen. En av de grundläggande principerna i svensk handikapppolitik är den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen. Den innebär i det här sammanhanget att kommunerna är skyldiga att finansiera vuxenutbildning för personer med funktionshinder inom ramarna för den kommunala verksamheten och budgeten. Vuxenutbildningssituationen för personer med funktionshinder ser olika ut i landets kommuner. De flesta kommuner arbetar dock aktivt för att möta behoven hos de personer med funktionshinder som söker sig till den kommunala vuxenutbildningen. Bland annat genom vägledning. Studievägledaren ska kunna ge den enskilde kvalificerat stöd och kunskap om vilka metoder och verktyg som finns för att söka information. I samtal med vägledaren ska man få kunskap om till exempel utbildningsalternativ, arbetsmarknad, studieekonomi och hjälpmedel. Många har merkostnader på grund av sitt funktionshinder, vilket gör det extra viktigt att den ekonomiska situationen är utredd innan studierna inleds. 26

27 För många personer med funktionshinder är det också angeläget med fortlöpande vägledning under själva utbildningen. Behoven kan förändras under utbildningstiden. En anledning kan vara att en persons funktionsnedsättning går i skov, det vill säga i sjukdomsbilden ingår bättre och sämre perioder. En annan anledning kan vara att det är svårt att på förhand förutse samtliga anpassningar och förutsättningar som behövs under utbildningen. Handikapprörelsen kan på olika sätt medverka i arbetet för att skapa tillgängliga vuxenutbildningar i kommunen, till exempel genom att: Bistå med rådgivning om vad tillgänglighet innebär Informera tjänstemän inom exempelvis kommunal förvaltning, utbildning, försäkringskassa och arbetsförmedling om vad funktionshinder är och om hur miljö och bemötande påverkar individen Påverka kommunerna att satsa på att utbilda kommunanställda inom områdena funktionshinder, tillgänglighet och bemötande Påverka kommunerna att ställa krav på att utbildningar som man upphandlar uppfyller kraven på grundtillgänglighet Granska kommunens arbete och följa upp att vuxenutbildning verkligen görs tillgänglig Trycka på kommunerna om att de ska informera personer med funktionshinder om möjligheten att studera som vuxen Uppmuntra personer med funktionshinder att delta i vuxenutbildning 27

28 Folkhögskolor Folkhögskolorna är den vuxenutbildningsform som antar flest människor med funktionshinder och som under åren öppnat många möjligheter till utbildning och studier. Utmärkande för folkhögskolan som skolform är att man försöker ha mindre och mer sammanhållna studiegrupper. Man studerar också ofta ämnesövergripande i projektform och utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Det ger kursdeltagarna stora möjligheter att tillsammans påverka studiernas inriktning och innehåll. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna. Folkbildningsrådet avsätter årligen cirka 10 procent av sitt statsbidrag till extra pedagogiska insatser för deltagare med funktionshinder samt personer som invandrat till Sverige. Insatserna kan bestå av ökad lärartäthet, samordning, syo och extra kurators/psykologinsatser. Sisus fördelar statsbidrag till de folkhögskolor som behöver göra extra kostnadskrävande insatser för deltagare med funktionshinder - till exempel tolk, anpassning av teknisk utrustning, läromedel och assistans. Sisus ger stöd för insatser som inte bör ombesörjas av kommunen eller försäkringskassan. Sisus ger även ekonomiskt stöd till ett antal folkhögskolor som anordnar korta anpassningskurser för deltagare med olika funktionshinder. För att stimulera kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan folkhögskolor som har deltagare med funktionshinder öronmärker Sisus en del av tilläggsbidraget till så kallade nätverksträffar. Universitet och högskolor Samtliga högskolor och universitet i Sverige har formellt antagit en handlingsplan med syftet att ge studenter med funktionshinder möjligheter till sådant pedagogiskt stöd att det är möjligt att bedriva studier på samma villkor som studenter utan funktionshinder. På i stort sett alla universitet och högskolor finns en samordnare för studenter med funktionshinder. På större högskolor och universitet finns ofta en särskild samordningstjänst inrättat. På mindre lärosäten är det vanligt att samordningstjänsten ligger som en liten del av exempelvis kuratorns eller studievägledarens tjänster. 28

VUXENUTBILDNING FÖR ALLA

VUXENUTBILDNING FÖR ALLA VUXENUTBILDNING FÖR ALLA HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN Studiematerial för handikapprörelsens lokala påverkansarbete Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2005 Text:

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det)

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) 1 Ökad delaktighet minskar utanförskapet. Fler i arbete ger mer i skatteintäkter. Logiskt? 2 Dags att byta fokus Svensk diskrimineringslag måste skärpas.

Läs mer

Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

Lathund för tillgänglig vuxenutbildning Lathund för tillgänglig vuxenutbildning Projekt Vuxenutbildning för alla www.hso.se/vuxenutbildning Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan 2003 Form: KMK Grafisk Form Upplaga: 7000

Läs mer

Handikappförbunden Enheten för Nationella Handlingsplanen Vår referens: Anne Sjöberg. Handikappförbundens synpunkter

Handikappförbunden Enheten för Nationella Handlingsplanen Vår referens: Anne Sjöberg. Handikappförbundens synpunkter 2009-05-29 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Afasiförbundet i Sverige Astma- och Allergiförbundet Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas riksorganisation De Handikappades Riksförbund Dyslexiförbundet

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Välkommen till din handikapporganisation! Kontaktuppgifter till 44 organisationer i Halland

Välkommen till din handikapporganisation! Kontaktuppgifter till 44 organisationer i Halland Välkommen till din handikapporganisation! Kontaktuppgifter till 44 organisationer i Halland 1 2 4-5 För personer som har svårt att röra sig Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Halland (RBU)

Läs mer

Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal

Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal Kod MO Sam Ej samv Samverkans- Samverkansv avtal avtal part grupp 0 Allmänna 001 ABF X ABF ABF 1

Läs mer

HSO i Stockholms län. En presentation. Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan!

HSO i Stockholms län. En presentation. Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan! HSO i Stockholms län En presentation Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan! HSO i Stockholms län en presentation Vad är HSO? HSO i Stockholms län - Funktionshindersrörelsen i

Läs mer

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf TIPS Här får du tips på litteratur, hemsidor, rapporter, CD och videofilmer som du kan använda dig av i kursen. Det finns även förslag på diskussionsfrågor och olika övningar. Dessutom hittar du här information

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

ATT ANPASSA STUDIESITUATIONEN. för vuxenstuderande med funktionshinder

ATT ANPASSA STUDIESITUATIONEN. för vuxenstuderande med funktionshinder ATT ANPASSA STUDIESITUATIONEN för vuxenstuderande med funktionshinder ATT ANPASSA STUDIESITUATIONEN för vuxenstuderande med funktionshinder Den här skriften kan beställas i alternativa format på e-post:

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

HANDLEDNING. Foten på hjärtat

HANDLEDNING. Foten på hjärtat HANDLEDNING Foten på hjärtat 1 TILL DIG SOM SKA ARBETA MED FILMEN Den här handledningen är ett komplement till Foten på hjärtat. De förslag vi ger utgår från vår tidigare erfarenhet av film och bemötandefrågor

Läs mer

Projekt kring arbete och funktionsnedsättning

Projekt kring arbete och funktionsnedsättning Projekt kring arbete och funktionsnedsättning NR PROJEKT ORGANISATION ORT REDOVISNING 1. Boende sysselsättningsprojekt dör människor med psykiska störningar RSMH 1 år - 1997 2. Projektet Orkidén Kristianstads

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Vägledning för bidrag vid vissa studier

Vägledning för bidrag vid vissa studier 2015-02-24 ALL 2015/341 Vägledning för bidrag vid vissa studier Till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga Beslutad 2015-02-13 av Leif Näfver, Avdelningschef Inledning Syftet med den här

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Policy för funktionshinderfrågor

Policy för funktionshinderfrågor 1 Policy för funktionshinderfrågor Handbok i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Ljusdals kommun. 2 Innehåll Inledning 3 Konventionen och ditt ansvar 4 Ny konvention,

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 Etiskt program för Synskadades Riksförbund Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 1 2 Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING

MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering varje elev självständigt eller med stöd kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning

Läs mer

INDIVIDUELLT ANPASSAD UTBILDNING OCH SKOLANS INRIKTNING

INDIVIDUELLT ANPASSAD UTBILDNING OCH SKOLANS INRIKTNING STUDERANDE RÄTT Här kan du hitta information som kan vara bra att veta i samband med studier på Mo Gård folkhögskola. INDIVIDUELLT ANPASSAD UTBILDNING OCH SKOLANS INRIKTNING Mo Gård folkhögskola erbjuder

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

MÅL. ge eleverna insikt i hur attityder och fördomar på olika sätt kan styra och begränsa studie- och yrkesvalet.

MÅL. ge eleverna insikt i hur attityder och fördomar på olika sätt kan styra och begränsa studie- och yrkesvalet. 1 MÅL ge förutsättningar att välja med kritik, självständighet och engagemang och ta hänsyn till såväl egna möjligheter och värderingar som utbildnings- och arbetsmarknadsläget på sikt. medverka till att

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för studerande

Att studera med primär immunbrist - för studerande Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Utredningen I Sverige finns tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Den här utredningen har tagit reda

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Tillgänglighetsplan. Tillgänglighetsplan för Högskolan i Gävle. Beslutat av rektor 2006.02.27 Dnr 10-251/06

Tillgänglighetsplan. Tillgänglighetsplan för Högskolan i Gävle. Beslutat av rektor 2006.02.27 Dnr 10-251/06 Tillgänglighetsplan Tillgänglighetsplan för Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2006.02.27 Dnr 10-251/06 Innehållsförteckning UPPDRAG 3 BAKGRUND 3 Utgångspunkter i handikappolitiken 3 Styrande lagar

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18

GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18 GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18 Hur står det till med vuxenutbildningen på grundläggande nivå? Ingen aning utan uppföljning Skolinspektionen sep 2009 Kommunerna följer inte upp sina vuxenutbildningar

Läs mer

Välkommen till Medborgarskolan!

Välkommen till Medborgarskolan! Välkommen till Medborgarskolan! och vår kommunala vuxenutbildning Medborgarskolans värdegrund Medborgarskolan är ett humanistiskt studieförbund. Vi vänder oss till alla som vill delta i bildnings- och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning Program för tillgänglighet 1 Borås Stads styrdokument»

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Variabelförteckning fr.o.m. 2014

Variabelförteckning fr.o.m. 2014 Variabelförteckning fr.o.m. Variabel Folkhögskola, skolkod Radnummer Kursnummer Förklaring Unik kod tilldelas skolan av SCB Varje skola avgör själv i vilken löpande ordning man numrerar sina kurser. Kursnumret

Läs mer

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur?

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? ViSa, Linköping,12-11-30 Kriminalvårdens uppdrag Kriminalvården ska verka för att 1. påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt,

Läs mer

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning

Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning Komplettering och förtydligande av förordningen (2007:1345) och föreskrifterna (SKOLFS 2009:26) om statsbidrag vid vissa studier för

Läs mer

Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder

Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder 101018_KMH_Policy_funktionshinder.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder Beslutad av rektor 2010-10-18 Fastställd av rektor 2007-12-17 enligt

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret

Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret Att lära sig något nytt kan ses som en resa från där jag är idag till en ny plats. Rita två bilder av dig själv utifrån temat jämställdhet : - hur ser jag på

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ett sätt att mötas och förstå

Ett sätt att mötas och förstå Ett sätt att mötas och förstå Vad som kan vara bra att veta och tänka på när du möter besökare med olika funktionshinder. Denna handbok är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om tolkverksamheten för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade 2002 DHB, FSDB, HRF OCH SDR Vilken service kan landstingens tolkcentraler

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Tillgänglighetsprogram

Tillgänglighetsprogram Tillgänglighetsprogram Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer