Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete"

Transkript

1 Studiematerial för handikapprörelsens uppsökande arbete VUXENUTBILDNING FÖR ALLA HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN

2 Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2003 Form: Illustration: ISBN

3 Innehåll Inledning 5 ppsökande arbete Vuxenutbildning för alla en demokratifråga 6 Om studiecirkeln 7 Utifrån var och ens behov 11 Allas rätt till kunskap och delaktighet 13 Uppsökande verksamhet 15 Motivera och inspirera 17 Informera och presentera 20 Checklistor 21 Anteckningar 23 BILAGOR Mänskliga rättigheter 24 Olika typer av samhällsstödd vuxenutbildning 26 Stöd från olika myndigheter 30 Användbara länkar 34 Material utgivna av projekt Vuxenutbildning för alla 37

4

5 Inledning Personer med funktionshinder har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt. Dessutom är sysselsättningsgraden för personer med funktionshinder betydligt lägre än för befolkningen i stort. Arbetet med att söka upp och motivera personer med funktionshinder till studier är därför en viktig politisk handling liksom en demokratifråga. Motivationsarbetet kan även leda till att handikapprörelsen når personer med funktionshinder som idag inte är medlemmar i något handikappförbund eller förening. Det här studiematerialet är tänkt att användas av kontaktpersoner, uppsökare och informatörer inom handikapprörelsen som vill förmedla kunskap som kan påverka och förbättra möjligheterna för personer med funktionshinder att ta del av vuxenutbildningen. Materialet är tänkt att användas inom en studiecirkel. Studiecirkeln kan välja att låta en av cirkeldeltagarna att fungera som cirkelledare (en så kallad nollarvodescirkel) alternativt anlita en arvoderad cirkelledare från ABF. Delar av studiematerialet eller studiematerialet i sin helhet kan även användas som en grund för diskussion vid till exempel en tvådagarskonferens om att arbeta med motivation och uppsökande verksamhet. 5

6 Vuxenutbildning för alla en demokratifråga I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att alla människor får möjlighet till utbildning och utveckling. Personer med funktionshinder i Sverige har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå och är oftare arbetslösa jämfört med befolkningen i övrigt. Därför är en av handikapprörelsens viktigaste frågor i dag att vuxenutbildningen ska vara tillgänglig för alla. I takt med att arbetsmarknaden förändrats och antalet långtidssjukskrivningar ökat har behovet av en ny syn på lärande och utbildning vuxit fram. Man talar idag om livslångt lärande, att utbildningssystemet måste vara flexibelt och att det är viktigt att rekrytera nya grupper till utbildning. Individens behov är utgångspunkten för detta livslånga lärande. Kunskapsutvecklingen ska bygga på människors egna erfarenheter där prövandet och reflekterandet är viktiga delar. Genom att erbjuda olika former av vuxenutbildning ökar möjligheten att ta till vara varje individs resurser. För att skapa förutsättningar för vuxnas med funktionshinder lärande krävs samverkan kring:! Uppsökande verksamhet! Studie- och yrkesvägledning! Flexibelt kursutbud och individuell studiegång Handikapprörelsen är en viktig resurs i arbetet med att skapa en vuxenutbildning för alla. Genom uppsökande verksamhet kan fler vuxna uppmuntras att studera. Materialets syfte är att ge:! Kunskap om vuxnas lärande! Möjlighet att reflektera kring attityd- och demokratifrågor! Idéer och underlag för att arbeta med påverkans- och informationsfrågor! Underlag för att göra en egen checklista för det uppsökande arbetet Materialet kan användas både i grupp och enskilt. Fördjupad och aktuell information om vuxenutbildning finns bland annat på hemsidan vuxenutbildning samt i de olika material som tagits fram av Handikappförbundens samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla. 6

7 Om studiecirkeln Grundtanken med en studiecirkel är att deltagarna tillsammans bygger upp kunskaper där de egna erfarenheterna sätts i centrum där cirkelledaren är en resurs för att hela gruppen ska kunna utvecklas och komma framåt i kunskapssökande och diskussioner. Arbetet i studiecirkeln bygger på:! Delaktighet och erfarenhetsutbyte! Respekt för andras behov och resurser! Utveckling både individuellt och i grupp En trygg start När vi arbetar i grupp är det viktigt att lära känna varandra för att skapa ett tryggt och utvecklande arbetsklimat. Vårt namn är en viktig del av vår identitet. Det är därför bra om alla deltagare lär sig varandras namn så snart som möjligt. Det kan också vara lämpligt att skriva upp allas namn och telefonnummer, om gruppen till exempel kommer att behöva bilda telefonkedja. Börja med att gå en runda i gruppen och berätta i positiva ordalag om er själva, till exempel:! Det här mår jag bra av! Det här gör mig glad! De här förväntningarna har jag på utbildningen Andra praktiska saker som kan vara bra att ta ställning till redan vid första sammankomsten är när gruppen ska träffas, hur långa sammankomsterna ska vara, om man ska ha fikapaus samt hur ofta och hur länge gruppen ska ha paus. 7

8 Samtal och diskussioner Mycket av gruppens arbete tillsammans under sammankomsterna bygger på att alla deltagare medverkar i samtal och diskussioner. Inför samtalen behöver gruppen ta ställning till vem som ska leda samtalen och om gruppmedlemmarna kan turas om att vara samtalsledare. Talarrundor För att alla i gruppen ska komma till tals kan man använda sig av talarrundor. Ordet går runt i den ordning man sitter. Ingen får avbryta den som talar. Ett bra sätt är att använda den första rundan till att var och en uttrycker sin tanke eller åsikt utan att kommentera någon annans. Andra rundan kan användas till att kommentera tidigare inlägg. Möten där alla är delaktiga är en fråga om demokrati. Delaktighet leder också till kreativitet. Några förhållningssätt för att skapa ett kreativt klimat är:! Ingen har fel! Alla tankar är värda att skrivas upp! Se det positiva i idén

9 Låt er inspireras av varandra! Om man snabbt och enkelt vill aktivera diskussionen i gruppen, kan man använda bikupemetoden, en gammal och beprövad metod för att få fram nya idéer och låta de tystas åsikter komma fram. Låt mötet bli ett enda surr: deltagarna talar två och två eller tre och tre om ett visst problem/en viss fråga under några minuter utan att byta platser eller möblera om. När surret börjar avta efter några minuter avbryter samtalsledaren och gruppen sammanfattar gemensamt de olika synpunkter som kommit fram. Metoden kan till exempel användas som inledning till ett nytt avsnitt eller för att få igång diskussionen om det känns trögt i starten. Brainstorming är en annan igångsättningsmetod. Den innebär att alla deltagare fritt och öppet under några minuter kommer med så många förslag och idéer som möjligt kring ett speciellt problem. Ordet är fritt och var och en för fram det hon eller han kommer att tänka på. Förslagen ska vara kortfattade, men behöver inte vara välformulerade eller genomtänkta. Vitsen med denna metod är att allas idéer och spontana tankar ska få flöda. Alltså inga invändningar, värderingar eller diskussioner under själva brainstormingen! Det är praktiskt om någon skriver upp alla förslag på blädderblock eller skrivtavla. Om ni i alla fall kör fast: byt ämne en stund. Eller bryt mötet för en paus. Det tål dock att påpekas att valet av metod självklart måste utgå från de behov cirkeldeltagarna har. Till exempel fungerar sällan bikupemetoden för personer med hörselskador. Var därför kreativ och använd en metod som passar väl för just din cirkelgrupp. 9

10 Utvärdera och avsluta Innan gruppen skiljs åt kan det vara lämpligt att komma överens om vissa uppgifter till nästa sammankomst. Det kan till exempel innebära att bläddra igenom kommande kapitel i studiematerialet och fundera över vad som känns viktigast. När hälften av kurstillfällena har ägt rum kan det vara bra att gruppen ägnar en stund åt att utvärdera studiecirkeln arbete. Hur har studierna upplevts? Har cirkeln motsvarat förväntningarna? Genom att genomföra en utvärdering vid halva kursen finns det fortfarande tid att förbättra kursen. Men det är också viktigt att göra en utvärdering i slutet av kursen. Då kan man ställa sig frågor som: Vad fungerade bra i kursen? Vad fungerade mindre bra? Hur går vi vidare efter kursens slut?

11 Utifrån var och ens behov Tillgång till en bra skola och utbildning är en grundläggande rättighet. Alla vuxna ska ges möjlighet att studera och utgångspunkten ska vara den enskildes förutsättningar, behov och intresse. Det betyder att människor med funktionshinder ska ha samma möjligheter som andra till studier och utbildning. Till exempel att välja studier efter sina egna behov och inte utifrån vilken utbildning eller vilka lokaler som är anpassade. Alltför många människor med funktionshinder utestängs eller begränsas i valet av studier på grund av brister i tillgänglighet. Hur mycket och på vilket sätt ett funktionshinder påverkar livet beror på en rad faktorer både i den enskildes liv och i samhället. Ofta kopplas frågan om funktionshinder till individen som ett individuellt problem. Men funktionsnedsättningen är sällan ett hinder i sig utan problemen uppstår i mötet med en otillgänglig miljö eller situation. Det är med andra ord omgivningen som avgör om det är möjligt för personer med funktionsnedsättning att fullt ut delta i samhällslivet på lika villkor som andra samhällsmedborgare. Tillgänglighet en förutsättning Behoven av stöd och anpassning under utbildningen är individuella. Vilken form av tillgänglighet den studerande behöver beror bland annat på vilken funktionsnedsättning hon/han har och hur omfattande den är. Begreppet grundtillgänglighet innebär att en utbildning har de grundläggande anpassningar som krävs för att personer med olika funktionshinder ska kunna söka, komma in och genomföra en utbildning. Den som har huvudansvaret för den anordnade vuxenutbildningen har ansvar för att verksamheten är tillgänglig för studerande med funktionshinder. 11

12 Det kan vara nödvändigt att göra individuella anpassningar eftersom behoven hos olika människor varierar. Vilka anpassningar som kan behövas för att studierna ska fungera vet den studerande bäst själv med sina goda kunskaper om sin situation och sina behov. När man talar om tillgänglighet är det lätt att fokusera på fysisk tillgänglighet. Men begreppet är betydligt vidare än så. Handikappförbundens samarbetsorgan delar in begreppet tillgänglighet i fyra grupper: fysisk tillgänglighet, kommunikativ tillgänglighet, informativ tillgänglighet och psykosocial tillgänglighet. Mer information om tillgänglighet finner du i Handikappförbundens samarbetsorgans material Lathund för tillgänglig vuxenutbildning. Flexibelt lärande Att studera efter egen takt och planering är förutsättningen för att många med funktionshinder ska kunna börja studera. Ett flexibelt lärande kan innebära att läsa ett ämne i taget, att läsa på dagtid eller kvällstid eller på heltid eller deltid. Det ska också vara möjligt att följa upp missade utbildningstillfällen. Anpassningarna måste vara möjliga både vid planeringen av studierna och under själva utbildningen eftersom förutsättningarna för studierna kan förändras. Till exempel kan den studerandes funktionsnedsättningar uppträda i skov, vilket innebär att sjukdomen blir mer intensiv under perioder. Ge exempel på olika typer av tillgänglighet. Ge exempel på olika typer av anpassningar som kan behöva göras. Vad innebär det att läsa på distans? Vilka hinder och möjligheter ser du för vuxna med funktionshinder som vill studera? Hur kan man arbeta för att vuxenutbildning blir tillgänglig för personer med funktionshinder? 12

13 Allas rätt till kunskap och delaktighet I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att alla människor får möjlighet till utbildning och utveckling. Att ha lika möjligheter till studier handlar om mänskliga rättigheter och om förståelse och respekt för alla människor. Ju fler personer med funktionshinder som är delaktiga, aktiva samhällsmedborgare, desto mer självklart blir det för alla medborgare att delaktighet är en mänsklig rättighet. Ny form av lärande Det livslånga lärandet betyder att man lär sig nya saker under hela sitt liv. Med det livsvida lärandet menas att vi får kunskaper i många olika situationer, alltifrån formella studier till vardagsinlärning i arbete och föreningssammanhang. Utgångspunkten för livslångt lärande är den enskilda individens behov och människors egna erfarenheter där nyfikenheten, ifrågasättandet, prövandet och reflekterandet är viktiga delar. Varje människa är en resurs, som har både vilja och förmåga att växa och utvecklas tillsammans med andra. Varje människa med sin kunskap och erfarenhet är en tillgång för samhället. När människor får positiva erfarenheter och ser att lärandet tillför något så ger det ofta självförtroende och motivation till fortsatta studier. Möten och bemötanden Alla människor har rätt till full delaktighet, respekt och ett gott bemötande. I dag finns det stora brister i bemötandet av människor med funktionshinder. Inom alla samhällsområden, även inom utbildningsområdet, måste bemötandet förbättras. Ett bra bemötande är då människor med funktionsnedsättningar har rätt till makt över sitt eget liv och sina egna livsval. På den individuella nivån ska bemötandet grundas på kunskap om de handikappolitiska målen om delaktighet och demokrati. Denna kunskap och insikt, tillsammans med viljan och förmågan till inlevelse att kunna se sig själv i andra, är förutsättningen för gott bemötande och givande möten. Förhållningssättet hos var och en av oss skapar förutsättningar för hur enskilda människor bemöts. 13

14 Handikapprörelsen är en stor och viktig resurs i arbetet med att skapa en vuxenutbildning för alla och arbeta för ett bra bemötande genom att till exempel:! Informera tjänstemän inom till exempel utbildning, försäkringskassa och! arbetsförmedling om vad funktionshinder är och vilka krav det ställer på! utbildningen! Granska utbildningsanordnarens arbete och följa upp att vuxen-! utbildningen verkligen görs tillgänglig! Uppmuntra personer med funktionshinder att delta i vuxenutbildningen Genom vår kunskap om funktionshinder och vilka krav de ställer på utbildningsanordnaren har vi både ansvar och möjlighet att påverka och förmedla värdefull kunskap. Är personer med funktionshinder delaktiga i samhällslivet? Hur kan vi vara en resurs när det gäller vuxenutbildningsfrågor för personer med funktionshinder? Vilka behöver vi samarbeta med för att personer med funktionshinder ska bli delaktiga inom vuxenutbildningen? Hur kan vi samverka med försäkringskassan för att människor med sjukersättning/aktivitetsersättning eller sjukpenning ska kunna ta del av det livslånga lärandet?

15 Uppsökande verksamhet Den grundläggande principen om allas lika tillgång till lärande innebär att särskilda insatser behöver göras för att möta behoven hos människor med funktionshinder. För att nå alla de människor som inte självmant tar initiativ till studier behövs en aktiv rekrytering. Många har dåliga erfarenheter av skola och utbildning. Men i dag finns fler möjligheter till lärande än tidigare. Synen på utbildning och kompetensutveckling har förändrats i takt med att arbetslivet har förändrats. Förr förknippades utbildning ofta med en avgränsad studieperiod i barndomen och i unga år: en person fick utbildning och gick därefter ut i arbete. Dagens arbetsliv är mer föränderligt och ställer krav på ständig kunskapsinhämtning, kompetensutveckling och rörlighet. Det kan gälla omskolning, kompletterande utbildning och återkommande utbildningsperioder inom ramarna för ett arbete. Vår roll som uppsökare Man kan sällan förändra verkligheten på egen hand. Människor i samverkan brukar däremot lyckas med det. Kunskap och delaktighet är förutsättningarna för förändringsarbete, liksom människors förmåga att lyssna på varandra. Ska vi kunna förstå och stödja andra är det viktigt att vara klar över varför vi arbetar med det vi gör och vilket syfte det arbetet har. Vi behöver också känna till våra egna värderingar och vara medvetna om vår egen roll som uppsökare. Att skaffa sig insikter om sina egna föreställningar och inta ett öppet och reflekterande förhållningssätt brukar kunna öppna stängda dörrar och leda till oväntade och spännande möten. 15

16 Nå ut på ett inspirerande sätt För att nå många människor gäller det att hitta nya och okonventionella vägar. I de allra flesta föreningar finns ofta fler intresserade än man vanligtvis tror. Intresseväckande sätt att nå människor är till exempel att bjuda in till öppna seminarier, locka med något aktuellt ämne och diskussion. Annonsera i lokalpress eller föreningsbladet. Gör utskick med hjälp av medlemslistorna. Om du vill kan du rikta inbjudningen till en speciell åldersgrupp eller till personer som bor på samma ort. Kom ihåg att många uppskattar en första kontakt via telefon eller personligt brev. När det gäller att klargöra försäkringskassans, utbildningsanordnarens och vägledarens roll kan det vara klokt att bjuda in representanter från de olika instanserna till mötet. Goda förebilder inspirerar! Kanske finns det också någon person från föreningen, med tidigare erfarenheter av utbildningen, som kan vara med på mötet för att berätta och svara på frågor. Vilka egenskaper hos dig själv tror du är användbara i ditt uppsökande arbete? Vilken form av uppsökande verksamhet tror du fungerar bäst för att nå personer med funktionshinder? Vilka olika sätt vill du själv använda för att nå människor? 16

17 Motivera och inspirera Utveckling och utmaningar kräver extra kraft hos den som ska orka möta dem. Om den person som ska studera själv är med och upptäcker behovet av förändring och själv kan bidra till planeringen av sin utbildning så ökar förutsättningarna för att studierna ska fungera. Därför är det viktigt för dig som kontaktman och uppsökare att verkligen tro på varje människas förmåga att med egen kraft påverka sitt liv. Aktivt lyssnande Som uppsökare och inspiratör för vuxenutbildningen gäller det att väcka människors inneboende lust och nyfikenhet att lära sig nya saker. Men i ett möte är det också viktigt att stanna upp, ge tid och aktivt lyssna till vad den andre har att säga. För ett personligt möte kan det vara bra att:! Avtala tid för samtalets längd! Undvika att dra förhastade slutsatser om vad människan framför dig! kommer att säga! Visa förtroende och uppskattning för den du talar med! Respektera den andres problemlösningar och beslut För att ge ett gott stöd åt någon behöver vi utgå från just den personens behov. Men för att bli medveten om sin roll som stödperson kan det vara fruktbart att inför ett möte fråga sig själv:! Vad anser jag själv är viktigt för att tillvaron ska fungera?! Vad skulle jag själv ha behövt?! Hur vill jag att andra bemöter mig?! Hur har jag det själv i dag?! Hur påverkar det mitt sätt att möta andra människor? 17

18 Söka nya spår Många personer med funktionshinder har dåliga erfarenheter av utbildning och därför kan det hända att du som uppsökare kommer att möta negativa reaktioner som: Det där är ingenting för mig/ Jag har inte ekonomiska möjligheter/ Det är ingen i idé jag är för gammal/ Jag har ingen lust/ Jag har inte tid. Bakom de olika orden kan det finnas en rädsla för att misslyckas och en oro för att inte duga eller inte klara av att följa en kurs. Ett sätt att visa på nya möjligheter kan då vara att berätta hur ny kunskap leder in på nya vägar och nya synsätt. Du kan också säga att kunskap ökar självförtroendet, att ny kunskap kan leda till nya kontakter, gemenskap och roliga erfarenheter. Det är aldrig för sent att studera eftersom studier alltid ger nya möjligheter. För att inspirera och uppmuntra människor att börja studera kan det vara bra att presentera goda förebilder. Kanske det finns någon eller några i föreningen som har goda erfarenheter av studier, som kan berätta om dem. För den som ska ta steget att börja en utbildning är det viktigt att veta:! Vad kursen/utbildningen heter och vad den innehåller.! Vilken målgrupp den har.! Vem som är utbildningsanordnare.! När kursen börjar och slutar.! Om den är på deltid eller heltid.! Vilka möjligheter det finns till studieekonomi.! Om utbildningen innehåller grupparbeten/ föreläsningar.! Om utbildningen är förlagd till annan ort hur bor man? Är bostaden! anpassad för personer med funktionshinder?! Vem man kontaktar för att få svar på frågor om utbildningen.! Vem man kontaktar för att få svar på frågor om ekonomi och! hjälpmedel.! Om det finns utbildningssamordnare eller studievägledare. 18

19 Beslut tar tid Många av oss har en stark drivkraft att hjälpa andra. Men här handlar det snarare om att erbjuda och motivera. Det är också lätt att i sin välmening ta över ett samtal och gå för snabbt fram. Det är därför viktigt att komma ihåg att varje person, som tar steget att börja studera, behöver tid för att komma fram till ett eget beslut. Den som funderar på att börja studera behöver tid att själv tänka och tala med sin familj. Eventuellt också med sin arbetsplats och med olika instanser för att få mer information om till exempel ekonomi och hjälpmedel innan det är dags för ett beslut. Därför är det viktigt att du har god framförhållning när du tar kontakt och informerar människor om olika utbildningar. Planera noga och kräv aldrig snabba besked från de personer som står i begrepp att studera. För att beslutet ska kännas bra och studierna motiverande är det viktigt att beslutet får tid att mogna. Vilka orsaker kan finnas till att en människa inte vill studera? Vad tror du väcker människors nyfikenhet och intresse när det gäller studier? Vilka argument har du när du vill motivera någon till studier? Vad betyder det att andra människor tror på ens möjligheter att studera? Hur viktigt är det med goda förebilder? Vilka erfarenheter har du själv av goda samtal? 19

20 Informera och presentera När du vänder dig till personer och grupper i brev, telefonsamtal, enskilda samtal och gruppdiskussioner är det viktigt att fundera över hur du informerar och presenterar. Vilken är din mottagare/målgrupp? Vilket syfte har du med din presentation?! Vilka är de människor jag möter?! Vilka behov av information och stöd kan de ha?! Vad behöver vi komma fram till? Att tänka på när du informerar skriftligt:! Till vem/vilka vänder jag mig?! Vad vill jag informera om?! Vilket syfte har min framställning?! Använder jag ett enkelt språk?! Är jag tydlig i mitt budskap?! Kan jag använda bilder för att bli ännu tydligare? Att tänka på när du informerar muntligt:! Gör klart för dig vilken målgrupp du har och vilket syfte du har med mötet! Planera noga i förväg vad du ska tala om! Anpassa ditt upplägg efter den tid du har Tänk på att engagemang i det du säger och respekt för åhörarna är minst lika viktigt som innehållet. All information bör vara så riktad och konkret som möjligt. När du informerar muntligt kan du till exempel dela ut kompletterande skriftlig information eller använda dig av bilder. Genom att använda flera olika metoder för att ge information ger du den som tar emot informationen stöd för minnet. 20

21 Checklistor Mina egna utgångspunkter för att vara informatör, kontaktperson, uppsökare Varför är jag intresserad av frågor som rör vuxnas lärande? Vilka erfarenheter har jag själv som kan vara till hjälp i arbetet? Hur vill jag gå vidare för att sprida min kunskap om möjligheterna till vuxenutbildning? Vilken tid har jag till förfogande? Vilka kontaktpersoner kan jag hänvisa till? Vem kan besvara praktiska frågor och frågor om studieekonomi? 21

22 Mina kontakter Handikappföreningar Utbildningsanordnare (Studie-) Vägledare Försäkringskassa Arbetsförmedling CSN, Centrala studiestödsnämnden Övriga 22

23 Anteckningar 23

24 bilagor Mänskliga rättigheter I regeringspropositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (2000/01:72) formuleras följande mål: Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, sysselsättning, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och rättvis fördelning. FN:s standardregler antogs av FN 1993 för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. De 22 standardreglerna beskriver det ansvar som världens stater har för att människor med funktionshinder ska bli delaktiga i samhällslivet och uppnå jämlika levnadsförhållanden. I standardreglerna regleras även att medlemsstaterna ska erkänna handikapporganisationernas rätt att representera människor med funktionshinder på riks- regional- och lokal nivå. Standardreglerna slår fast två principer: 1. Alla människor är lika mycket värda, oavsett förmåga, och alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter. 2. Det är skillnad på funktionsnedsättning och handikapp. Skador och sjukdomar kan leda till funktionsnedsättningar, men de blir inte till handikapp förrän i mötet med en otillgänglig omgivning. Det kan vara brister i miljön och inom olika samhällsområden som till exempel information, kommunikation och utbildning. Sådana brister gör funktionsnedsättningen till ett handikapp. Regel 5 om tillgänglighet handlar om att medlemsländerna ska införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig, oavsett vilka eller hur stora funktionsnedsättningar människor har. I regel 6 om utbildning slår FN fast att staterna ska erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Utbildningen bör vara integrerad med ordinarie utbildning. 24

25 Regering och riksdag antog 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken Från patient till medborgare. Planen utgår från FN:s standardregler och har som mål att skapa ett samhälle där människor med funktionshinder är fullt delaktiga i samhället. Målet är att: skapa en samhällsgemenskap med mångfald som grund där människor med funktionshinder blir fullt delaktiga i samhällslivet. arbeta för jämlikhet i levnadsvillkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Under de närmaste åren prioriteras arbetet med att arbeta för att: handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer skapa ett tillgängligt samhälle. förbättra bemötandet.

26 Olika typer av samhällsstödd vuxenutbildning Till offentligt finansierad vuxenutbildning räknas: statliga högskole- och universitetsutbildningar landstingsfinansierad vuxenutbildning i folkhögskolors regi kommunalt finansierad vuxenutbildning, exempelvis komvux, särvux och svenska för invandrare, sfi Handikappförbundens samarbetsorgan driver kravet att all offentligt finansierad vuxenutbildning ska vara tillgänglig för personer med funktionshinder och söker även påverka studieförbunden att arbeta för tillgängliga vuxenutbildningar. Kommunal vuxenutbildning Kommunerna ska se till att all kommunal verksamhet är tillgänglig för de bosatta i kommunen. En av de grundläggande principerna i svensk handikapppolitik är den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen. Den innebär i det här sammanhanget att kommunerna är skyldiga att finansiera vuxenutbildning för personer med funktionshinder inom ramarna för den kommunala verksamheten och budgeten. Vuxenutbildningssituationen för personer med funktionshinder ser olika ut i landets kommuner. De flesta kommuner arbetar dock aktivt för att möta behoven hos de personer med funktionshinder som söker sig till den kommunala vuxenutbildningen. Bland annat genom vägledning. Studievägledaren ska kunna ge den enskilde kvalificerat stöd och kunskap om vilka metoder och verktyg som finns för att söka information. I samtal med vägledaren ska man få kunskap om till exempel utbildningsalternativ, arbetsmarknad, studieekonomi och hjälpmedel. Många har merkostnader på grund av sitt funktionshinder, vilket gör det extra viktigt att den ekonomiska situationen är utredd innan studierna inleds. 26

27 För många personer med funktionshinder är det också angeläget med fortlöpande vägledning under själva utbildningen. Behoven kan förändras under utbildningstiden. En anledning kan vara att en persons funktionsnedsättning går i skov, det vill säga i sjukdomsbilden ingår bättre och sämre perioder. En annan anledning kan vara att det är svårt att på förhand förutse samtliga anpassningar och förutsättningar som behövs under utbildningen. Handikapprörelsen kan på olika sätt medverka i arbetet för att skapa tillgängliga vuxenutbildningar i kommunen, till exempel genom att: Bistå med rådgivning om vad tillgänglighet innebär Informera tjänstemän inom exempelvis kommunal förvaltning, utbildning, försäkringskassa och arbetsförmedling om vad funktionshinder är och om hur miljö och bemötande påverkar individen Påverka kommunerna att satsa på att utbilda kommunanställda inom områdena funktionshinder, tillgänglighet och bemötande Påverka kommunerna att ställa krav på att utbildningar som man upphandlar uppfyller kraven på grundtillgänglighet Granska kommunens arbete och följa upp att vuxenutbildning verkligen görs tillgänglig Trycka på kommunerna om att de ska informera personer med funktionshinder om möjligheten att studera som vuxen Uppmuntra personer med funktionshinder att delta i vuxenutbildning 27

28 Folkhögskolor Folkhögskolorna är den vuxenutbildningsform som antar flest människor med funktionshinder och som under åren öppnat många möjligheter till utbildning och studier. Utmärkande för folkhögskolan som skolform är att man försöker ha mindre och mer sammanhållna studiegrupper. Man studerar också ofta ämnesövergripande i projektform och utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Det ger kursdeltagarna stora möjligheter att tillsammans påverka studiernas inriktning och innehåll. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna. Folkbildningsrådet avsätter årligen cirka 10 procent av sitt statsbidrag till extra pedagogiska insatser för deltagare med funktionshinder samt personer som invandrat till Sverige. Insatserna kan bestå av ökad lärartäthet, samordning, syo och extra kurators/psykologinsatser. Sisus fördelar statsbidrag till de folkhögskolor som behöver göra extra kostnadskrävande insatser för deltagare med funktionshinder - till exempel tolk, anpassning av teknisk utrustning, läromedel och assistans. Sisus ger stöd för insatser som inte bör ombesörjas av kommunen eller försäkringskassan. Sisus ger även ekonomiskt stöd till ett antal folkhögskolor som anordnar korta anpassningskurser för deltagare med olika funktionshinder. För att stimulera kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan folkhögskolor som har deltagare med funktionshinder öronmärker Sisus en del av tilläggsbidraget till så kallade nätverksträffar. Universitet och högskolor Samtliga högskolor och universitet i Sverige har formellt antagit en handlingsplan med syftet att ge studenter med funktionshinder möjligheter till sådant pedagogiskt stöd att det är möjligt att bedriva studier på samma villkor som studenter utan funktionshinder. På i stort sett alla universitet och högskolor finns en samordnare för studenter med funktionshinder. På större högskolor och universitet finns ofta en särskild samordningstjänst inrättat. På mindre lärosäten är det vanligt att samordningstjänsten ligger som en liten del av exempelvis kuratorns eller studievägledarens tjänster. 28

Kompensera eller Inkludera?

Kompensera eller Inkludera? Kompensera eller Inkludera? Inkludera - Kompensera Integrera - Inkludera Träna - Kompensera Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken Perspektivskifte Från patient till medborgare Utgångspunkter

Läs mer

Vi hjälper projekt inom Europeiska Socialfonden att arbeta med. funktionsnedsättning

Vi hjälper projekt inom Europeiska Socialfonden att arbeta med. funktionsnedsättning Vi hjälper projekt inom Europeiska Socialfonden att arbeta med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Processtöd Tillgänglighet Genomförs av : Handisam - Myndigheten för handikappolitisk

Läs mer

VUXENUTBILDNING FÖR ALLA

VUXENUTBILDNING FÖR ALLA VUXENUTBILDNING FÖR ALLA HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN Studiematerial för handikapprörelsens lokala påverkansarbete Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2005 Text:

Läs mer

Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom handikappområdet 2012

Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom handikappområdet 2012 MISSIV 1(2) 2011-11-18 LK11-0255 Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsavdelning Maria List-Slotte Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom handikappområdet Med handikapporganisation

Läs mer

Länsövergripande funktionshinderföreningar i Örebro län

Länsövergripande funktionshinderföreningar i Örebro län Förening: Afasiföreningen i Örebro län 019-673 21 46 afasi.orebrolan@gmail.com www.afasi.se Förening: Alzheimerföreningen i Örebro län Adress: c/o Sven Larsson 070-553 16 55 Klostergatan 7 703 61 Örebro

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen Ki) SKRIVELSE 2015-01-21 Landstingsstyrelsen Fördelning av bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Hälso- och sjukvård. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan

HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Hälso- och sjukvård. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM Hälso- och sjukvård Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan Handikappolitiskt målprogram för Handikappförbundens samarbetsorgan, antaget av årsmötet

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:12 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fördelning av landstingsbidrag 2011 till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i Stockholms län Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Ett handlingsprogram för HSO i Stockholms län LättLäst Innehåll Förord... 5 Varför ett handlingsprogram?... 7 Tillgänglighet... 8 Bemötande...

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Länsövergripande funktionshinderföreningar i Örebro län

Länsövergripande funktionshinderföreningar i Örebro län Förening: Afasiföreningen i Örebro län 019-673 21 46 E-post: afasi.orebrolan@gmail.com Hemsida: www.afasi.se Förening: Alzheimerföreningen i Örebro län 019-10 60 54 Adress: c/o Barbro Redin 070-540 61

Läs mer

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26 SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Checklistan är första hand formulerad för förhållanden i frikyrkoförsamlingar.

Checklistan är första hand formulerad för förhållanden i frikyrkoförsamlingar. Från p-plats till nattvardsbord - En checklista för att i kyrka och församling öka tillgängligheten och förbättra bemötandet av människor med funktionshinder - Checklistan är första hand formulerad för

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Handikappförbunden Enheten för Nationella Handlingsplanen Vår referens: Anne Sjöberg. Handikappförbundens synpunkter

Handikappförbunden Enheten för Nationella Handlingsplanen Vår referens: Anne Sjöberg. Handikappförbundens synpunkter 2009-05-29 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Afasiförbundet i Sverige Astma- och Allergiförbundet Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas riksorganisation De Handikappades Riksförbund Dyslexiförbundet

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Strategi för tillgänglighet och delaktighet

Strategi för tillgänglighet och delaktighet Strategi för tillgänglighet och delaktighet Ett samhälle för alla Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-17 86 Inledning En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning enligt Handisam,

Läs mer

Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

Lathund för tillgänglig vuxenutbildning Lathund för tillgänglig vuxenutbildning Projekt Vuxenutbildning för alla www.hso.se/vuxenutbildning Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan 2003 Form: KMK Grafisk Form Upplaga: 7000

Läs mer

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 2 kap. 29 Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 21 kap 2 Eleven ska ges möjlighet att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet. 1 Läroplan för gymnasiesärskolan

Läs mer

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka

Läs mer

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det)

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) 1 Ökad delaktighet minskar utanförskapet. Fler i arbete ger mer i skatteintäkter. Logiskt? 2 Dags att byta fokus Svensk diskrimineringslag måste skärpas.

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Arbete. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan

HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Arbete. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM Arbete Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan Handikappolitiskt målprogram Arbete Handikappförbundens samarbetsorgan Antaget av ordförandemötet

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Att vara företrädare. möjligheten att påverka, förändra och forma framtiden

Att vara företrädare. möjligheten att påverka, förändra och forma framtiden Att vara företrädare möjligheten att påverka, förändra och forma framtiden Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2004 Text: Carina Roxström Form:. Omslagsfoto: Bela Unger Tryck:.. ISBN 91-974993-3-1

Läs mer

Verksamhetsbidrag Cirka 60 procent av utgiftsramen fördelas som verksamhetsbidrag till organisation för att täcka del av kostnader för bland annat

Verksamhetsbidrag Cirka 60 procent av utgiftsramen fördelas som verksamhetsbidrag till organisation för att täcka del av kostnader för bland annat 2012-11-19 LJ 2012/378 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom funktionshinderområdet Med organisation inom området funktionshinder

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Välkommen till din handikapporganisation! Kontaktuppgifter till 44 organisationer i Halland

Välkommen till din handikapporganisation! Kontaktuppgifter till 44 organisationer i Halland Välkommen till din handikapporganisation! Kontaktuppgifter till 44 organisationer i Halland 1 2 4-5 För personer som har svårt att röra sig Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Halland (RBU)

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla. Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011-2014 1 Inledning Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig

Läs mer

ATT ANPASSA STUDIESITUATIONEN. för vuxenstuderande med funktionshinder

ATT ANPASSA STUDIESITUATIONEN. för vuxenstuderande med funktionshinder ATT ANPASSA STUDIESITUATIONEN för vuxenstuderande med funktionshinder ATT ANPASSA STUDIESITUATIONEN för vuxenstuderande med funktionshinder Den här skriften kan beställas i alternativa format på e-post:

Läs mer

Projekt kring arbete och funktionsnedsättning

Projekt kring arbete och funktionsnedsättning Projekt kring arbete och funktionsnedsättning NR PROJEKT ORGANISATION ORT REDOVISNING 1. Boende sysselsättningsprojekt dör människor med psykiska störningar RSMH 1 år - 1997 2. Projektet Orkidén Kristianstads

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 Etiskt program för Synskadades Riksförbund Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 1 2 Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma

Läs mer

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf TIPS Här får du tips på litteratur, hemsidor, rapporter, CD och videofilmer som du kan använda dig av i kursen. Det finns även förslag på diskussionsfrågor och olika övningar. Dessutom hittar du här information

Läs mer

Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal

Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal Kod MO Sam Ej samv Samverkans- Samverkansv avtal avtal part grupp 0 Allmänna 001 ABF X ABF ABF 1

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

Välkommen till din handikapp- organisation! Kontaktuppgifter till 44 organisationer i Halland

Välkommen till din handikapp- organisation! Kontaktuppgifter till 44 organisationer i Halland Välkommen till din handikapp- organisation! Kontaktuppgifter till 44 organisationer i Halland 1 2 4-5 För personer som har svårt att röra sig Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Halland

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 1 Sundbyberg 28 jan 2015 Dnr: af- 2015/006156 Vår referens: Mikael Klein Mottagare: Arbetsförmedlingen Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Vägledning för bidrag vid vissa studier

Vägledning för bidrag vid vissa studier 2015-02-24 ALL 2015/341 Vägledning för bidrag vid vissa studier Till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga Beslutad 2015-02-13 av Leif Näfver, Avdelningschef Inledning Syftet med den här

Läs mer

HANDLEDNING. Foten på hjärtat

HANDLEDNING. Foten på hjärtat HANDLEDNING Foten på hjärtat 1 TILL DIG SOM SKA ARBETA MED FILMEN Den här handledningen är ett komplement till Foten på hjärtat. De förslag vi ger utgår från vår tidigare erfarenhet av film och bemötandefrågor

Läs mer

Remiss. Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2)

Remiss. Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) .~ ---- 1------ Remiss REG ERI NG SKAN SLI ET 2013-02-20 S2013/ 818/ FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) Remissinstanser: 1. Riksdagens

Läs mer

Vi är Handikappförbunden

Vi är Handikappförbunden Vi är Handikappförbunden Ett tillgängligt samhälle för alla är en fråga om mänskliga på lika villkor på grund av otillgänglighet är inte acceptab Ett funktionshinder uppstår i mötet mellan individen och

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

HSO i Stockholms län. En presentation. Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan!

HSO i Stockholms län. En presentation. Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan! HSO i Stockholms län En presentation Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan! HSO i Stockholms län en presentation Vad är HSO? HSO i Stockholms län - Funktionshindersrörelsen i

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Laina Kämpe Skolsektionen. Ansvarig för: Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Gymnasieskola Vuxenutbildning

Laina Kämpe Skolsektionen. Ansvarig för: Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Gymnasieskola Vuxenutbildning `áêâìä êåêw 2004:65 aá~êáéåêw 2004/1759 e~åçä ÖÖ~êÉW péâíáçålbåüéíw Laina Kämpe Skolsektionen a~íìãw 2004-08-31 jçíí~ö~êéw oìäêáâw Ansvarig för: Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Gymnasieskola

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Gymnasieelever vid folkhögskola

Gymnasieelever vid folkhögskola Cirkulärnr: 2005:74 Diarienr: 2005/1754 Handläggare: Laina Kämpe, Eva-Lena Arefäll, Mats Söderberg Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2005-08-03 Mottagare: Ansvarig för gymnasieskolan

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 1 2 TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 3 Innehåll Målsättning... 5 Policy... 5 Vad är talböcker och vad är ljudböcker?... 5 Talboksverksamheten på Gotland... 6 Ansvarsfördelning... 6 Från förskola

Läs mer

Handikappolitiskt program 2015-2018. Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Handikappolitiskt program 2015-2018. Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Handikappolitiskt program 2015-2018 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar Sid. 5 Synsätt Sid. 5 Metod Sid. 6

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering Erfarenheter av kampanjen Torsdagsaktionen Hanaholmen 10.09.2015 Ken Gammelgård, förbundssekreterare DHR För att vi med funktionsnedsättning ska uppnå

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

Välkommen till din handikapporganisation! Kontaktuppgifter till 47 organisationer i Halland

Välkommen till din handikapporganisation! Kontaktuppgifter till 47 organisationer i Halland Välkommen till din handikapporganisation! Kontaktuppgifter till 47 organisationer i Halland 4-5 För personer som har svårt att röra sig Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Halland (RBU)

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015

FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Fastställd av FSDB:s kongress 2013 FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Inledning och bakgrund Förbundets kongress 2011 fattade beslut om en ny form av verksamhetsplan. Tidigare prioriterade vi vissa

Läs mer

Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder

Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder 101018_KMH_Policy_funktionshinder.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder Beslutad av rektor 2010-10-18 Fastställd av rektor 2007-12-17 enligt

Läs mer

Jag redogör därefter för mina förslag till ny utformning och organisation av det framtida statliga åtagandet.

Jag redogör därefter för mina förslag till ny utformning och organisation av det framtida statliga åtagandet. Sammanfattning Sedan man i mitten av 1960-talet uppmärksammade att brister förelåg i läromedelsförsörjningen för funktionshindrade elever och studerande har ett antal utredningar gjorts. Genomgående har

Läs mer