HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Hälso- och sjukvård. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Hälso- och sjukvård. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan"

Transkript

1 HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM Hälso- och sjukvård Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan

2 Handikappolitiskt målprogram för Handikappförbundens samarbetsorgan, antaget av årsmötet Form omslag: KMK Grafisk Form

3 Hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor en grundläggande rättighet Handikappförbundens samarbetsorgan består av 37 handikappförbund med tillsammans cirka medlemmar. Samarbetsorganet är en plattform för handikappförbundens gemensamma intressepolitiska frågor där samarbetet ska utvecklas till förmån för hela handikapprörelsen. Vi arbetar tillsammans inom handikapprörelsen utifrån uppfattningen om alla människors lika värde och alla människors lika rätt. Allas lika värde innebär att respektera mänskligt liv, oavsett våra olikheter och skilda förutsättningar. Allas lika rätt innebär rätten att fullt ut delta i samhällslivet tillsammans med andra. Det är rätten att leva ett gott liv och att själv bestämma över sitt liv. Ett gott liv utesluter inte svårigheter och motgångar. Däremot innefattar det stöd och hjälp när man befinner sig i en utsatt situation. Hälso- och sjukvård ett prioriterat område Funktionshinder, såväl synliga som osynliga, innebär i många fall att vi mer än andra människor är beroende av att sjukvården fungerar bra. Att ha ett funktionshinder är visserligen inte detsamma som att vara sjuk, men många funktionshinder har samband med kroniska ibland livsvariga sjukdomar och då behövs kontinuerlig kontakt med vården för att livet ska fungera. Också när funktionshindret inte har sin grund i kronisk sjukdom behöver många av oss återkommande kontakter med hälso- och sjukvården för habilitering, rehabilitering, utprovning av och tillgång till hjälpmedel, tolkservice med mera.

4 Grundförutsättningar för vård på lika villkor En gemensamt och solidariskt finansierad hälso- och sjukvård är bästa garanten för att vård och behandling ska kunna fördelas efter behov, och för att även de mest utsattas intressen ska kunna tillvaratas. Hälso- och sjukvården måste vara demokratiskt styrd och förankrad. Det ger möjlighet till insyn och kontroll. att det är ett nationellt ansvar och en grundläggande social rättighet att garantera alla människor vård efter behov och på lika villkor. Det måste finnas garanti för att även de mest utsattas intressen tillvaratas. Riksdagens prioriteringsbeslut måste få genomslag Riksdagens prioriteringsbeslut innebär att den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ha företräde till vård. Prioriteringsbeslutet måste vara vägledande vid all planering inom hälso- och sjukvård och måste gälla alla insatser omsorg, vård och behandling, habilitering, rehabilitering, tandvård och läkemedel. Sjukvårdshuvudmännen tar idag inte sitt ansvar i enlighet med prioriteringsregeln i Hälso- och sjukvårdslagen, annat än undantagsvis. Många landsting och andra vårdgivare klarar inte sitt uppdrag.

5 Riksdagsbeslutet om prioritering har inte fått genomslag hos vårdansvariga. Det finns därför skäl att anta att de ökade resurser som tillförts sjukvården inte har använts effektivt och för avsedda prioriteringsgrupper. Många människor med funktionsnedsättningar hör till de som ska prioriteras enligt riksdagens beslut. Sjukvårdshuvudmännens brist på ansvar leder till förödande följder för många av oss, och kan medföra livslånga allvarliga fysiska och psykiska hälsoproblem. Samtidigt har vi patienter nästan inga utkrävningsbara rättigheter i vården. Riksdagsbeslutet om prioriteringar anger inga tydliga gränser för hur långt ansvaret sträcker sig för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Beslutet ger inte heller någon vägledning kring lägre prioriterade behov eller när kostnaderna för en viss sjukvårdsinsats kan anses för hög i förhållande till nyttan för patienten. Som patienter måste vi kunna veta vilka krav vi har rätt att ställa på vården, få kunskap om vad vården ska ägna sig åt och vilken kvalitet den skall ha. Tydligare regler måste skapas för att förhindra skilda lokala tolkningar. att det är ett nationellt ansvar att utjämna de stora skillnaderna inom vård och omsorg mellan olika landsting och kommuner. Politiker i landsting och kommuner ska se till helheten och väga olika intressen mot varandra. De ska även vara garanter för att patienter som inte är starka nog att hävda sig själva ändå får den vård, behandling och det stöd som de behöver. Politikerna har en mycket viktig roll som ombud för patienter som saknar eller har nedsatt förmåga till självbestämmande. Hit hör bland annat människor med olika typer av hjärnskador, barn, åldersdementa, medvetslösa, psykotiska och utvecklingsstörda personer.

6 Det är sjukvårdshuvudmännen som har huvudansvaret för att föra prioriteringsprocessen vidare. Socialstyrelsen har i sin tillsynsfunktion en viktig uppgift i att bevaka att riksdagsbeslutet efterlevs. Och det bör rimligen vara i lagstiftarens intresse att beslutet följs. Nuläget tyder på att det behövs förstärkt tillsyn. Signaler från den nationella nivån saknar inte betydelse i sammanhanget. Det är allvarligt att man på det nationella planet lägger förslag, gör politiska utfästelser eller tar beslut för vården utan att väga in konsekvenser för prioriteringsordningen. Ex: förslaget om vårdgarantin, den s.k regeln, kolliderar med prioriteringsordningen. Det ger fel signaler till de regionala och lokala nivåerna. att riksdagens prioriteringsbeslut är övergripande och måste genomföras över hela landet. Lagstiftning måste vara trovärdig Vi med funktionsnedsättningar tvingas ta konsekvenserna när fattade beslut inte får genomslag och när lagstiftning och riksdagsbeslut inte tillämpas. Detta minskar också trovärdigheten för den demokratiska processen. Det är allvarligt och vi kan inte acceptera att det får fortsätta. att riksdag och regering måste se till att riksdagsbeslut följs.

7 Öka brukarinflytandet När vårdresurserna inte räcker till måste beslutade prioriteringar vara väl förankrade. Vi som har funktionshinder till följd av skador eller sjukdomar är angelägna om att få vara delaktiga och att våra kunskaper används när vårdutbud planeras samt när kvalitet och insatser diskuteras. Vår breda erfarenhet är en outnyttjad resurs. att de politiska partierna, riksdag och regering måste ta initiativ för att öka brukarinflytandet i praktiken. Samverkanssystem måste vara trovärdiga Enligt den så kallade Dagmaröverenskommelsen har Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för vissa sjukdomstillstånd eller områden. Särskilt för de områden som omfattar stora patientgrupper och som gäller flera parter i vårdprocessen. Genom de nationella riktlinjerna definierar Socialstyrelsen vad som skall betraktas som god vård. Syftet är att utjämna geografiska och andra skillnader i resultat och omhändertagande. Dagmaröverenskommelserna är politiska viljeförklaringar och målsättningar. Överenskommelser har slutits mellan regering och sjukvårdshuvudmännen om att utveckla verksamheter i enlighet med målsättningarna. Vi vet att det brister i riktlinjernas genomslag i de olika landstingen. Det är till och med osäkert om de nationella riktlinjer

8 som tagits fram över huvudtaget kommer till användning hos olika vårdgivare. Det är helt oacceptabelt. Samverkan mellan stat, landsting och kommuner fungerar inte tillfredsställande. Processen är trög och kampen mellan olika intressenter drabbar oss med funktionsnedsättningar. Detta får negativa konsekvenser för enskilda personers liv och är exempel på när samhällets resurser används ineffektivt. att regeringen ska se till att de överenskommelser som gjorts blir följda. Landsting och kommuner måste årligen redovisa det arbete som görs med anledning av överenskommelser. Nationella riktlinjer måste vidareutvecklas Avsikten med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att öka möjligheten att kunna få likvärdig och kunskapsbaserad vård i alla delar av landet. Det tar flera år att ta fram riktlinjer, ett mycket resurskrävande arbete. I Dagmaröverenskommelserna för år 2000 har Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera de nationella riktlinjerna, för vård av patienter med kroniska sjukdomar, med hänsyn till prioriteringsbeslutet. För vissa av våra patientgrupper behövs andra lösningar för att få tillgång till vård av god kvalitet, bl.a. för de små och mindre kända handikappgrupperna. Sedan några år tillbaka har Socialstyrelsen uppdrag att för deras räkning successivt bygga ut sin vårdkatalog och följa hur deras vårdbehov tillgodoses. Inom psykiatrin finns mindre kunskap om vilken behandling som är evidensbaserad än när det gäller kroppsliga sjukdomar. Det komplicerar utarbetandet av nationella riktlinjer och gör det viktigt att föra en bred diskussion och invol-

9 vera olika professioner, kunskapsområden och brukare i processen. Socialstyrelsens arbetsmetoder behöver utvecklas och anpassas. Flera handikapporganisationer står i kö för att få nationella riktlinjer för sina diagnosgrupper inom rimlig tid. Många av organisationerna har tagit fram egna riktlinjer eller vårdprogram i samarbete med professionen och anser att dessa vårdprogram måste få likvärdig status som de nationella riktlinjerna. Handikappförbunden anser att det måste utarbetas nationella riktlinjer med även annat innehåll än rent medicinskt. Det behövs till exempel riktlinjer för en fungerande vårdkedja, för omvårdnad och samverkan samt för innehåll och kvalitet i habilitering och i akut och kontinuerlig rehabilitering. Andra viktiga frågor för riktlinjearbete är: omfattning och innehåll i behovsanalys, syn- och förhållningssätt och rättsaspekter. att riksdagens prioriteringsbeslut ska utgöra grund vid val av diagnosgrupp i riktlinjearbetet. att arbetet med nationella riktlinjer för olika diagnosgrupper måste forceras. att kravprofil måste tas fram som gör det möjligt att vårdprogram kan ges likvärdig status. att staten ska ge ekonomiskt stöd som skapar möjligheter för berörda organisationer att medverka i arbetet med att ta fram nationella riktlinjer. att det måste utarbetas nationella riktlinjer med även annat än rent medicinskt innehåll.

10 att det måste utvecklas en strategi/metod för att nationella riktlinjer och vårdprogram ska få genomslag inom vården. att staten ska stimulera utvecklingen genom ekonomiskt stöd. Nationella mål och riksdagens prioriteringsbeslut ska styra Idag är det stora skillnader på tillgång till vård och vårdkvalitet i olika delar av landet, och skillnaderna ökar. Det pågår en koncentration av befolkningen till storstadsområdena och ett fåtal övriga tillväxtområden, medan de flesta kommuner får se sin befolkning minska. I avflyttningsområden blir de äldre kvar som svarar för huvuddelen av vårdbehoven medan de yrkesverksamma flyttar ut. Befolkningsunderlaget minskar samtidigt inom vissa regioner för den specialiserade hälsooch sjukvården. Utflyttningen innebär att det befolkningsmässiga och ekonomiska underlaget för verksamheten urholkas och man fjärmar sig från målet vård efter behov på lika villkor. Det kan vi inte acceptera. Man ska inte behöva få sämre sjukvård för att man bor i en kommun eller ett landsting som brottas med stora befolkningsminskningar, hög arbetslöshet och en åldrande befolkning. Ibland saknas patientunderlag som motiverar att det ska finnas specialistresurser inom alla landsting. För att tillgodose behoven hos vissa målgrupper bättre, t.ex. för små och mindre kända handikappgrupper, måste specialistvården centraliseras för att samla och öka kompetens och använda resurser mer effektivt. Att få tillgång till befintliga resurser utanför det egna landstinget ökar möjligheten att kunna får vård på lika villkor. Personer med kroniska sjukdomar och skador, som har regelbundna vård- och behandlingsbehov, ska i likhet med andra

11 kunna tillfälligt byta boendeort. Under den tillfälliga vistelsen ska rätt till vård och behandling och tillgång till resurser utanför det egna landstinget föreligga. Remisshinder får inte förekomma. Patienten måste få reglerad möjlighet till vård utanför det egna landstinget, på grund av de regionala skillnaderna, den ojämna resurstillgången och landstingens olika tillämpning av avtal och regler. Bostadsorten har idag betydelse för patientens avgifter och kostnader för vård, behandling och hjälpmedel. Kostnads- och avgiftsuttag varierar stort mellan landstingen. Villkoren för vård och behandling är med andra ord inte lika, och det måste ändras. Socialstyrelsen konstaterar i kvartalsrapport 2001:1 Läkemedel i användning förändringar och tendenser, att kostnaden för sjukvård och läkemedel per person är lägre för äldre kvinnor än för män i samma ålder. Detta trots att kvinnorna har en högre grad av sjuklighet än männen. En möjlig orsak bland flera är att kvinnor och män behandlas olika inom vården. Omotiverade könsskillnader i vård och behandling har konstaterats i andra sammanhang, bland annat för möjligheten till rehabilitering. Sjukvårdshuvudmännen är beroende av personella resurser för att kunna bedriva vård och uppfylla de nationella målen. Inom flera av vårdens yrkesgrupper finns en bristsituation. Prognoser visar på stora rekryteringsbehov. Staten måste se till att det finns välutbildad personal för vården och att det finns tillgång till utbildning, kompetensutveckling och vidareutbildning. Sjukvårdshuvudmännen måste ta ansvar för olika personalgruppers, bland annat läkarnas, möjlighet till vidareutbildning till exempel utbildning om nya diagnoser och effektiva behandlingsmetoder.

12 Under 1990-talet har vårdens arbetsmiljö försämrats och ohälsan bland sjukvårdspersonal ökat. Sjukvårdshuvudmännen måste hindra den negativa utvecklingen. Den ineffektiva, mycket kostsamma resursanvändningen och den höga personalomsättningen får negativa följder för oss patienter. Bristande kontinuitet och tillgänglighet samt försenad eller utebliven behandling har stor betydelse för sjukdoms- eller skadeutveckling och för den enskildes livskvalitet. att stat, landsting och kommuner har ett gemensamt ansvar i att finna en lösning på konsekvenserna för hälsooch sjukvården av de regionalpolitiska förändringarna. att skillnader mellan olika delar av landet måste undanröjas vad gäller den enskildes kostnader för och tillgång till hälso- och sjukvård. att jämställdhetsaspekter måste iakttas inom hälso- och sjukvård. att viss specialistvård ska centraliseras. att patientens rätt att få tillgång till vård och behandling i annat sjukvårdsområde ska lagregleras att staten, tillsammans med landsting och kommuner, måste ta ansvar för att behoven av kompetent vårdpersonal ska vara täckt. att hälso- och sjukvården måste tillhandahålla goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter för personalen och göra vården attraktiv för nyrekrytering.

13 Nya driftformer får inte strida mot nationella mål Sjukvårdshuvudmännen har ansvar för att offentligt finansierad hälso- och sjukvård drivs i former som medger insyn och kontroll, att hälso- och sjukvårdssekretessen bibehålls samt att vården har god kvalité. På senare tid har det blivit vanligt att kommuner och landsting överlåter delar av driften till entreprenörer. Innehållet i entreprenadavtalet är av stor betydelse för våra möjligheter till vård efter behov på lika villkor. Det finns brister i upphandlingen av sjukvård på många ställen. Det har visat sig bland annat genom olika statliga utredningar. Dålig kunskap och oklarhet om vilka regler som gäller vid upphandling medför att det blir stora skillnader i vårdinnehåll, vårdkvalitet och vårdvillkor i olika delar av landet. att vi som brukare ska ha möjlighet att påverka vilka krav som ska ställas vid upphandling av sjukvård, oavsett driftsform. att huvudmännen måste skaffa sig kunskap om och följa regler för upphandling. Öka vår möjlighet till insyn och kontroll Handikapprörelsen måste kunna följa att vården utvecklas i enlighet med de nationella målen. För detta behöver vi tillgång till underlag för hur vårdresurser är fördelade i olika delar av landet och uppgifter om vilka vårdbehov de tillgodo-

14 ser. Vi behöver också underlag för vilka satsningar som görs i landsting och kommuner med uppgifter om funktion, inriktning och hur riksdagens prioriteringsbeslut tillgodoses. Vi behöver veta om det satsas på verksamheter och individer där behoven är störst samt vilka åtgärder som vidtas för att trygga de mest utsatta gruppernas behov. Samtidigt måste den enskildes integritet respekteras. Valfrihet i vården förutsätter lättillgänglig, tillförlitlig, jämförbar och aktuell information om olika vårdenheters verksamhet. De resurser som används inom hälso- och sjukvården måste kunna värderas och jämföras. att ansvariga samhällsorgan måste öppet redovisa och ta fram underlag och uppgifter som gör det möjligt att följa utvecklingen inom hälso- och sjukvården, till exempel för patienternas företrädare/organisationer. Patientens ställning måste stärkas Hälso- och sjukvården styrs av en stor mängd regler vilket skapar problem både för oss patienter och för vårdgivare. Det är närmast omöjligt för oss att kunna följa och veta vad som gäller. Hälso- och sjukvårdsutredningen 2000 har också gjort bedömningen att det skapar problem vad gäller möjligheten att få genomslag för reglernas innehåll till alla som är berörda inom vården. En samlad översyn som ska göra lagstiftningen överskådlig och tydlig samt åstadkomma en patientfokuserad och tydlig reglering av patientens ställning är planerad men inte beslutad.

15 Vi patienter saknar nästan helt utkrävbara rättigheter i vården. Vi har ingen möjlighet att få vår sak prövad och avgjord genom domstol om vi är missnöjda med hur en åtgärd utförts, hur vårdbehov bedömts eller hur vårdbehov i förhållande till nytta och resursutnyttjande har avvägts. Patientens ställning måste förstärkas genom lagstiftning. Patienter, sjukvårdshuvudmän och vårdpersonal skulle då få ökad möjlighet att agera som mer jämbördiga parter. Det skulle öka patientens möjlighet till inflytande och delaktighet. Det måste finnas rättsliga garantier för att sjukvårdshuvudmännen och personalen fullgör sina skyldigheter. Både för oss patienter och för vårdpersonal är det viktigt att känna till vad som ska uppfyllas med vården och att den verkligen genomförs. Som olika centrala dokument utformats och med det samverkanssystem som valts för att uppnå de övergripande nationella målen måste stora krav ställas på tillsyn och uppföljning. Då tillsynsmyndighetens - Socialstyrelsens normgivningsverksamhet är mycket omfattande måste den göras mer överskådlig, bli tydligare och mer patientfokuserad. Personer med kroniska sjukdomar och funktionshinder är inte sällan beroende av insatser från flera olika vård- och servicegivare, samtidigt eller som olika steg i en vårdkedja eller rehabiliteringsprocess. Detta ställer stora krav på att insatserna planeras och samordnas. Idag finns stora brister när det gäller sådan samordning. Staten behöver skärpa kraven om att vård- och servicegivare måste samverka. Effektivt vård- och omsorgsarbete sker med utgångspunkt i den enskildes behov och i samverkan med honom/henne alt. med ombud för person som saknar eller har nedsatt förmåga

16 till självbestämmande. Ett sådant arbetssätt förbättrar kvaliteten och servicen för den enskilde och ger de bästa förutsättningarna för huvudmännen att uppnå ökad effektivitet när det gäller samhällets resursanvändning. Att upprätta individuella vårdplaner har vid rätt användning visat sig ge vinster för alla inblandade. att den planerade översynen av lagstiftningen omgående ska påbörjas. att lagstiftningen om sjukvårdshuvudmännens skyldigheter ska kompletteras med lagstiftning om patientens rättigheter. att Socialstyrelsens omfattande normgivningsverksamhet ska ses över och inriktas mot patientens behov. att staten bör skärpa kraven på att vård- och servicegivare måste samverka. att lagstiftning ska kompletteras med patientens rätt till individuell vårdplan.

17 Medlemmar i Handikappförbundens samarbetsorgan Afasiförbundet i Sverige Astma- och Allergiförbundet Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) De Handikappades Riksförbund (DHR) Elöverkänsligas Förbund Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) Hjärtebarnsföreningen Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Hörselskadades Riksförbund (HRF) ILCO Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) Parkinsonförbundet Reumatikerförbundet Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) Riksförbundet för hivpositiva (RFHP) Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) Riksförbundet för Njursjuka (RNj) Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Riksföreningen Autism (RFA) Riksföreningen Hjärnkraft STROKE-Riksförbundet Svenska Celiakiförbundet (SCF) Svenska Diabetesförbundet (SD) Svenska Epilepsiförbundet (SEF) Svenska Laryngförbundet (SLF) Svenska Psoriasisförbundet (PSO) Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR) Sällsynta diagnoser Tandvårdsskadeförbundet (TF)

18 HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM Hälso- och sjukvård Funktionshinder, såväl synliga som osynliga, innebär i många fall att vi mer än andra människor är beroende av att hälso- och sjukvården fungerar bra. Många av oss behöver kontinuerlig kontakt för sjukvård, habilitering, rehabilitering, utprovning av hjälpmedel och tillgång till tolkservice. En av de prioriterade uppgifterna för handikappförbunden är att arbeta för att alla medborgare ska få hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Detta är ett av flera handikappolitiska målprogram som har tagits fram som stöd för det intressepolitiska arbetet inom handikapprörelsen. Handikappförbundens samarbetsorgan Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4, 2 tr Tel , text tel , fax ,

Kompensera eller Inkludera?

Kompensera eller Inkludera? Kompensera eller Inkludera? Inkludera - Kompensera Integrera - Inkludera Träna - Kompensera Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken Perspektivskifte Från patient till medborgare Utgångspunkter

Läs mer

Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen Ki) SKRIVELSE 2015-01-21 Landstingsstyrelsen Fördelning av bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom handikappområdet 2012

Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom handikappområdet 2012 MISSIV 1(2) 2011-11-18 LK11-0255 Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsavdelning Maria List-Slotte Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom handikappområdet Med handikapporganisation

Läs mer

Vi hjälper projekt inom Europeiska Socialfonden att arbeta med. funktionsnedsättning

Vi hjälper projekt inom Europeiska Socialfonden att arbeta med. funktionsnedsättning Vi hjälper projekt inom Europeiska Socialfonden att arbeta med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Processtöd Tillgänglighet Genomförs av : Handisam - Myndigheten för handikappolitisk

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:12 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fördelning av landstingsbidrag 2011 till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i Stockholms län Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Stockholms läns landsting 12*

Stockholms läns landsting 12* Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen KD SKRIVELSE 2012-11-28 LS 1204-0546 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 12*12-1 1 0001 4 Bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer

Läs mer

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Förbättringar i hälso- och sjukvården Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Vi är Handikappförbunden

Vi är Handikappförbunden Vi är Handikappförbunden Ett tillgängligt samhälle för alla är en fråga om mänskliga på lika villkor på grund av otillgänglighet är inte acceptab Ett funktionshinder uppstår i mötet mellan individen och

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Arbete. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan

HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM. Arbete. Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan HANDIKAPPOLITISKT MÅLPROGRAM Arbete Handikappförbundens samarbetsorgan 37 handikappförbund i samverkan Handikappolitiskt målprogram Arbete Handikappförbundens samarbetsorgan Antaget av ordförandemötet

Läs mer

Verksamhetsbidrag Cirka 60 procent av utgiftsramen fördelas som verksamhetsbidrag till organisation för att täcka del av kostnader för bland annat

Verksamhetsbidrag Cirka 60 procent av utgiftsramen fördelas som verksamhetsbidrag till organisation för att täcka del av kostnader för bland annat 2012-11-19 LJ 2012/378 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Organisations- och verksamhetsbidrag till organisationer inom funktionshinderområdet Med organisation inom området funktionshinder

Läs mer

Handikappförbunden Enheten för Nationella Handlingsplanen Vår referens: Anne Sjöberg. Handikappförbundens synpunkter

Handikappförbunden Enheten för Nationella Handlingsplanen Vår referens: Anne Sjöberg. Handikappförbundens synpunkter 2009-05-29 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Afasiförbundet i Sverige Astma- och Allergiförbundet Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas riksorganisation De Handikappades Riksförbund Dyslexiförbundet

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Ett handlingsprogram för HSO i Stockholms län LättLäst Innehåll Förord... 5 Varför ett handlingsprogram?... 7 Tillgänglighet... 8 Bemötande...

Läs mer

Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal

Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal Samverkanspart- centrala medlemsorganisationer och samverkanspart med eller utan centralt samarbetsavtal Kod MO Sam Ej samv Samverkans- Samverkansv avtal avtal part grupp 0 Allmänna 001 ABF X ABF ABF 1

Läs mer

Bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i Stockholms län LS

Bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i Stockholms län LS Bidrag för intressepolitisk till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i Stockholms län 2018 14 1 (1) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-11-22 Bidrag för intressepolitisk

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Fördelning av bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i Stockholms län år 2017

Fördelning av bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i Stockholms län år 2017 Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-11-09 LS 2016-0077 Landstingsstyrelsen Fördelning av bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer som företräder personer

Läs mer

Remiss. Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2)

Remiss. Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) .~ ---- 1------ Remiss REG ERI NG SKAN SLI ET 2013-02-20 S2013/ 818/ FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) Remissinstanser: 1. Riksdagens

Läs mer

VUXENUTBILDNING FÖR ALLA

VUXENUTBILDNING FÖR ALLA VUXENUTBILDNING FÖR ALLA HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN Studiematerial för handikapprörelsens lokala påverkansarbete Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2005 Text:

Läs mer

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det)

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) 1 Ökad delaktighet minskar utanförskapet. Fler i arbete ger mer i skatteintäkter. Logiskt? 2 Dags att byta fokus Svensk diskrimineringslag måste skärpas.

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

HANDIKAPPFÖRENINGAR INOM

HANDIKAPPFÖRENINGAR INOM HANDIKAPPFÖRENINGAR INOM HLS (Handikappades Lokala Samarbetskommitté) driver gemensamma frågor på kommunal nivå via KHR (Kommunala Handikapprådet) i Hudiksvall och Nordanstig. HLS (Handikappades Lokala

Läs mer

Sundbyberg 2013-11-11 Dnr.nr S2013/4872FS Vår referens Maryanne Rönnersten s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Ansvarsfull hälso- och sjukvård, :44 Handikappförbunden

Läs mer

HSO i Stockholms län. En presentation. Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan!

HSO i Stockholms län. En presentation. Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan! HSO i Stockholms län En presentation Handling Samverkan Omtanke Funktionshindersrörelsen i samverkan! HSO i Stockholms län en presentation Vad är HSO? HSO i Stockholms län - Funktionshindersrörelsen i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Framtidens US Agenda: Bakgrund Tidplan för Framtidens US - övergripande Krav och Ramar Tillgänglighet Planeringsprinciper Genomförande utvändigt & invändigt Frågor? Framtidens US Övergripande tidplan

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

HANDIKAPP. Träning ger färdighet (SOU 2015:98) Sundbyberg Dnr.nr: S2015/07487/FS

HANDIKAPP. Träning ger färdighet (SOU 2015:98) Sundbyberg Dnr.nr: S2015/07487/FS HANDIKAPP Sundbyberg 2016-04-12 Dnr.nr: S2015/07487/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Träning ger färdighet (SOU 2015:98)

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Förtroendemannautbildning 24 mars Lagstiftning som styr landstingets verksamhet. Landstingsjurist: Sanna Othman

Förtroendemannautbildning 24 mars Lagstiftning som styr landstingets verksamhet. Landstingsjurist: Sanna Othman Förtroendemannautbildning 24 mars 2011 Lagstiftning som styr landstingets verksamhet Landstingsjurist: Sanna Othman - EG-rätten - nationell lag - Förordningar Lagstiftning som styr landstingsverksamhet

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE ÖVER DELBETÄNKANDET BÄTTRE SAMVERKAN Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring. Handikappförbundens

Läs mer

Fördelning av bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i Stockholms län år 2012

Fördelning av bidrag för intressepolitisk verksamhet till organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning i Stockholms län år 2012 1(1) Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE LS 1105-0783 2011-12-07 LANOSTWGSSTY&ELSIrN It-12-20 * 013 Landstingsstyrelsen ' -»-v Fördelning av bidrag för intressepolitisk verksamhet

Läs mer

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26 SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för

Läs mer

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer

Läs mer

Länsövergripande funktionshinderföreningar i Örebro län

Länsövergripande funktionshinderföreningar i Örebro län Förening: Afasiföreningen i Örebro län 019-673 21 46 afasi.orebrolan@gmail.com www.afasi.se Förening: Alzheimerföreningen i Örebro län Adress: c/o Sven Larsson 070-553 16 55 Klostergatan 7 703 61 Örebro

Läs mer

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet:

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet: Regeringsbeslut II:15 2014-12-18 S2014/8959/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen Rålambsvägen 3 106 30 Stockholm Uppdrag inom hjälpmedelsområdet Regeringens beslut Med ändring av tidigare lämnade uppdrag

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Verksamhetsbi Organisationsbidrag 10% av. drag 70 % av bidragsramen bidragsramen

Verksamhetsbi Organisationsbidrag 10% av. drag 70 % av bidragsramen bidragsramen 1 Afasi Västra Götaland 386 5 958 137 791 143 749 2 Svenska Very Special Arts 0 0 0 3 Astma och allergiföreningen V G NO 3 430 52 944 281 123 334 067 4 Astma och allergiföreningen V G Väst 411 6 344 38

Läs mer

»Uppsala ) "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

»Uppsala ) KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG »Uppsala ) "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Kjell Holm 2013-03-28 ALN-2013-0076.37 Äldrenämnden Remiss av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) från Regeringskansliet

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Stockholm den 16 oktober 2009 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) vill med denna skrivelse ge uppmärksamhet

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Samordnad utveckling för god och nära vård

Samordnad utveckling för god och nära vård Samordnad utveckling för god och nära vård Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Direktivet

Läs mer

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Minnesanteckningar Förbundsdialog En samlad röst en stärkt röst? 17 februari 2010

Minnesanteckningar Förbundsdialog En samlad röst en stärkt röst? 17 februari 2010 Minnesanteckningar Förbundsdialog En samlad röst en stärkt röst? 17 februari 2010 Närvarande: Jan Carlsson Maria Berg Lars Åstrand Annika Nyström Karlsson Sara Folke Mörner Cecilia af Ekenstam Riksförbundet

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsa och livskraft för alla. Örebro läns landstings program för funktionshinderfrågor

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsa och livskraft för alla. Örebro läns landstings program för funktionshinderfrågor ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hälsa och livskraft för alla Örebro läns landstings program för funktionshinderfrågor 2013 2016 1 Örebro läns landsting 2013 Grafisk form: LoVS Kommunikation. Foto: omslag, s. 7,

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Tre kartläggningar under 2011, med fokus på hur hjärnskaderehabiliteringen fungerar i Sverige. 1. Socialstyrelsen kartlägger hur landstingen uppfyller sitt rehabiliteringsuppdrag

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Remissvar: Patientlag, SOU 2013:2 Delbetänkande av patientmaktsutredningen

Remissvar: Patientlag, SOU 2013:2 Delbetänkande av patientmaktsutredningen 2013-05-06 Dnr.nr S2013/818/FS Vår referens Maryanne Rönnersten Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård 103 33 Stockholm Remissvar: Patientlag, SOU 2013:2 Delbetänkande av patientmaktsutredningen

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Lathund för tillgänglig vuxenutbildning

Lathund för tillgänglig vuxenutbildning Lathund för tillgänglig vuxenutbildning Projekt Vuxenutbildning för alla www.hso.se/vuxenutbildning Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan 2003 Form: KMK Grafisk Form Upplaga: 7000

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län. 1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen

en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen Rapport 2015:4 Sjukt engagerad en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten finns även publicerad på www.vardanalys.se

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Handikapprådet. KHR: Kommunala handikapprådet. ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna

Handikapprådet. KHR: Kommunala handikapprådet. ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna Kommunala KHR Handikapprådet Kommunala handikapprådet ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna KHR: Kommunala handikapprådet ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun

Läs mer

En kartläggning av handikapprörelsens arbete med hjälpmedelsfrågor

En kartläggning av handikapprörelsens arbete med hjälpmedelsfrågor En kartläggning av handikapprörelsens arbete med hjälpmedelsfrågor Rapport 1 av 5 En rapport från Handikappförbunden Projektet Hjälpmedel - en förutsättning för delaktighet och god livskvalitet Text/författare:

Läs mer