LIKABEHANDLINGSPLAN 2013

Transkript

1 A UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (11) Långbrodalsskolan En skola där barnen erövrar nycklar till livslångt lärande. LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 Långbrodalsskolans arbetsplan för arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Denna arbetsplan gäller för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och mellanstadieverksamheten. På Långbrodalsskolan arbetar vi för att alla ska trivas och känna arbetsglädje och trygghet i skolan varje dag. Ingen flicka eller pojke ska komma till oss och riskera att bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Trygghet och tydliga ramar är grunden för att barn ska kunna utveckla social kompetens och annan kunskap. Vuxna i barnens omgivning är viktiga förebilder. I vår skola är ett positivt arbetsklimat viktigt. När barnen kommer till skolan har de olika förutsättningar och erfarenheter. Vi tar tydligt avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Varje incident av diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna på skolan. Sländvägen 1. Besöksadress Älvsjö

2 SID 2 (11) Innehåll LIKABEHANDLINGSPLAN Bakgrund... 3 Definitioner... 4 Handlingsplan för att främja elevers lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsgrupp.5 Främjande arbete... 5 Förebyggande arbete... 6 Åtgärdande arbete... 7 Hur går jag tillväga vid diskriminering, trakasserier och kränkningar?... 8 Utvärdering och utveckling... 9 Delaktighet och ansvar... 9 Tillsyn... 9 Sammanfattning av utvärderingen av Likabehandlingsplanen Bilaga: Skolans trivselregler.

3 SID 3 (11) Bakgrund Den 1 januari 2009 fick förskolan, skolan och vuxenutbildningen en ny skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkningar av barn och elever genom Diskrimineringslagen 2008:567 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skollagen (SFS 2010:800 6 kap) beskrivs vilka åtgärder huvudmannen är skyldig att utföra för att motverka, anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Vad innebär reglerna? Varje verksamhet ska nu ha en likabehandlingsplan som ska upprättas årligen, inte bara följas upp och ses över. Genomförandet av planerade åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier/kränkande behandling och målinriktat arbete ska redovisas i planen. Barn och elever ska involveras i arbetet. Delaktigheten ska anpassas efter ålder och mognad. Skollagen (SFS 2010, 6 kap, 10 ) säger: En lärare, förskollärare eller annan personal som fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Enligt lagen räcker det med att man kan visa att skolan fått information om att barnet/eleven känt sig kränkt. Skolan måste då göra en utredning och vidta åtgärder. Om utredning inte gjorts eller om den är bristfällig kan skolhuvudmannen bli skadeståndsskyldig oavsett om det förekommit kränkande behandling. Det måste dock ha skett någon form av skada i skadeståndslagens mening för att det ska bli aktuellt med ersättning. Lagstiftaren vill med detta betona att skolan ska göra en utredning för att utesluta att det inte skett en kränkning. I lagen införs också ett förbud mot repressalier (SFS 2010, 6 kap 11 ). Med detta menas att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen så införs ett förbud att bestraffa barnet/eleven som en följd av detta.

4 SID 4 (11) Definitioner Definition av diskrimineringsgrunderna Kön: att någon är man eller kvinna Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Religion eller annan trosuppfattning: en religiös, livsfilosofisk eller annan motsvarande livsåskådning. Funktionsnedsättning/hinder: varaktiga fysiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder: Uppnådd levnadslängd. Diskriminering Direkt diskriminering: Orättvis behandling eller missgynnande av en person på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering: Med indirekt diskriminering avses att en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar en elev enligt någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering, och kan utföras av vuxna gentemot elever eller mellan elever. Kränkande behandling Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Exempel på kränkningar: - Fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar) - Verbala (t ex att bli hotad eller att bli kallad hora, bög eller liknande) - Psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) - Text och bildburna (t ex klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms, nätmobbning).

5 SID 5 (11) Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Vidare råder obalans, fysisk eller psykisk mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbningen. Annan kränkande behandling: Alla kränkningar är inte diskriminering, men all kränkande behandling måste förhindras. Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang och är alltså kopplad till diskrimineringsgrunderna. Det är därför nödvändigt att skilja mellan trakasserier och annan kränkande behandling. I lagen införs därför förbud mot annan kränkande behandling för att täcka in alla former av kränkningar. Handlingsplan för att främja elevers lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Trygghetsgrupp På Långbrodalsskolan finns en Trygghetsgrupp Thg. Alla arbetslag har en representant med i gruppen som har till uppdrag att arbeta främjande och förebyggande. Thg agerar stödjande och handledande vid utredning och uppföljning vid rapportering av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Främjande arbete Det främjande arbetet ska stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Det behöver inte utgå från definierade problem. Alla som arbetar i våra verksamheter ska visa respekt för den enskilda individen och i det dagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare ska alla aktivt motverka diskriminering, trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig ska förekomma. Det främjande arbetet ska vara en naturlig del i det dagliga arbetet och syfta till att förankra respekten för människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas. - Eleverna ska delta i det främjande arbetet genom samtal, reflektioner och värderingsövningar. - All personal använder ett gemensamt förhållningssätt gentemot eleverna. - Alla vuxna på skolan ska vara goda förebilder. - Pojkar och flickor ska ges lika stort utrymme och inflytande i verksamheten.

6 SID 6 (11) Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. På Långbrodalsskolan finns tydliga gemensamma trivselregler. Metoder för kartläggning och utvärdering: - Enkäter för att mäta trivsel. Ansvar: Trygghetsgruppen och skolledning. - Skolsköterskan genomför elevhälsointervjuer i år 4. Ansvar: Skolsköterskan. - Observationer som ger kunskap om det sociala samspelet i exempelvis korridorer, matsal, klassrum och på skolgården. Ansvar: Berörda pedagoger. - Utvecklingssamtal där eleven i samtal med pedagoger och föräldrar bedömer trivsel och kamratskap. Ansvar: Klasslärare. Så här arbetar vi: - Alla elever medvetandegörs om vikten av att bry sig om varandra och ta hjälp av vuxna när man upplever att en skolkamrat är utsatt eller ensam. - Elevråd (från år 1), klassråd och fritidsråd hålls regelbundet. Eleverna ska delta aktivt i det förebyggande arbetet genom planering och genomförande av rastverksamhet, formulering av trivselregler och förhållningsregler. - Varje klass ska tillsammans med pedagog utforma och dokumentera förhållningsregler för det sociala umgänget gällande; knuffas/fasthållen, hotad med stryk, slagen/sparkad, hånad/ kallad elaka saker, utsatt för ryktesspridning och utstött/utfryst. - Trygghetsenkäten ska delas ut ett par gånger per läsår. Denna ska följas upp, utvärderas och handlingsplan ska upprättas inom arbetslaget. Frågor om ovanstående negativa handlingar ska finnas med i enkäten samt frågor om vad eleven varit utsatt för, hur ofta, hur uppsåtet har uppfattats samt otrygga områden på skolan (kan skilja sig beroende på arbetslag) - Rastverksamheten har fasta rastvärdsområden. - Elevhälsa, också med fokus på kränkande behandling, ska vara en stående punkt på arbetslagsmötena. Om arbetslaget gör bedömningen att en elev utsätts/utsätter andra för kränkande behandling ska en anmälan göras till Trygghetsgruppen. - Gemensam temadag med inriktning på Likabehandlingsplanen.

7 SID 7 (11) Att diskutera i arbetslagen: Hur arbetar vi med att vuxna är viktiga förebilder? Vad är tillbud som ska dokumenteras/rapporteras? Hur går vi igenom likabehandlingsplanen med elever och föräldrarna? Hur kan klassens förhållningsregler formuleras? Är det lämpligt med konsekvenser vid överträdande? Fadderverksamhet? Kompetensutveckling: Hela eller delar av trygghetsgruppen ska erbjudas fortlöpande kompetensutveckling. Åtgärdande arbete Varje incident av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling upprepas. Skolan har en trygghetsgrupp som agerar stödjande och handledande vid utredning och uppföljning vid rapporterade fall av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolans elevhälsoteam har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan. I teamet ingår rektor, biträdande rektor, skolsköterska, skolpsykolog och specialpedagog. Utreda och åtgärda - Alla anmälningar utreds. Den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för bedömning av och utredning kring vad som hänt. All personal har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer. - Det är viktigt att föräldrar kontaktar skolan vid misstanke om att en elev är utsatt. - I första hand tas kontakt med ansvarig personal/pedagog som försöker utreda orsaken till händelsen. - Denna utredning sker i samtal med inblandade elever. Den syftar främst till att lösa konflikten och hitta vägar till någon överenskommelse. - Klasslärare tar hjälp av berörd personal om det behövs för att utreda det inträffade. Klassläraren eller berörd personal informerar förälder.

8 SID 8 (11) Hur går jag tillväga vid diskriminering, trakasserier och kränkningar? Elev Om du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt kontaktar du i första hand någon vuxen. Vårdnadshavare Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, tar du kontakt med någon i personalen som förmedlar informationen vidare till berörda pedagoger. Handlingsplan 1. Vid varje misstänkt diskriminering, trakasserier eller kränkning, ska den som har fått information från barn, vårdnadshavare eller själv upplevt händelsen, dokumentera händelsen på en tillbudsrapport och lämna en kopia till rektor och Trygghetsgruppen. 2. Ta kontakt och lämna över dokument till ansvarig pedagog. Gör en tydlig ansvarsfördelning. 3. De ansvariga har samtal med alla inblandade för att kartlägga händelsen. Vid behov bör två vuxna delta i samtalet. 4. De berörda eleverna får till uppgift att berätta om händelsen samma dag för vårdnadshavare. Inom ett dygn tar skolan kontakt med vårdnadshavare till berörda elever. Vårdnadshavaren får information kontinuerligt. 5. Inom två veckor ska ett enskilt uppföljningssamtal hållas med de inblandade. 6. Vid behov av handledning och stöd tas kontakt med Trygghetsgruppen. 7. Om kränkningarna inte upphör behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Rektor kallar då till elevhälsokonferens där en handlingsplan upprättas. 8. Eventuell anmälan till polisen och/eller socialtjänsten. Alla steg i handlingsplanen måste dokumenteras! Det är viktigt att kartlägga vilka elever som kan vara indirekt berörda av händelsen. Även dessa ska informeras om olämpligheten i det som hänt. Den ansvariga pedagogen gör bedömningen om föräldrar till dessa ska få information om händelsen.

9 SID 9 (11) Utvärdering och utveckling Frågor att reflektera över när något har hänt: Varför blev det som det blev? Vad kan vi lära oss av det som hänt? Vilka faktorer på organisations-, grupp- och individnivå påverkar uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkningarna? Delaktighet och ansvar Elever, vårdnadshavare och personal görs delaktiga i arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vid varje läsårsstart aktualiseras likabehandlingsplanen för all personal. Eleverna får en genomgång av sina respektive pedagoger och föräldrarna på höstens första föräldramöte. Arbetslag, och elevråd är delaktiga vid upprättandet av likabehandlingsplanen. Thg och skolledning utvärderar och reviderar Likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen ska ligga på skolans hemsida. Tillsyn Skolinspektionen och ombudsmännen JämO, DO, HomO och HO ska utifrån sina ansvarsområden se till att lagen följs. Skolinspektionen har ett särskilt ansvar för den nya lagen genom att ett barn- och elevombud för likabehandling ska tillvarata det enskilda barnets och elevens rättigheter. Ombudsmännen och barn- och elevombudet får rätt att föra skadeståndstalan för ett barn eller en elev.

10 SID 10 (11) Sammanfattning av utvärderingen av Likabehandlingsplanen 2012 Skolans personal arbetar ständigt med det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. I det ska eleverna ges möjlighet att delta i samtal och värderingsövningar. Personalen ska ha ett gemensamt förhållningssätt gentemot eleverna och agera som positiva förebilder. Alla elever ska ges lika stort utrymme och inflytande i verksamheten oavsett kön. Målet att använda litteratur som belyser olika typer av familjebildningar och minoriteter har inte kunnat utvärderas av Thg pga. avsaknad av information. Syftet kring gemensam lekrast en gång per vecka har varit otydligt och har resulterat i att målet ej har uppnåtts. Röris en gång per vecka har fungerat när ansvarig person varit på plats. Att rastvärdarna ska bära västar eller jackor som markering av deras uppdrag behöver förbättras och inköp av västar/jackor behöver göras. Arbetet med trygghetskontrakt och skolans regler har fungerat bra och eleverna har varit delaktiga genom ett aktivt arbete med dessa i klasserna. Fadderverksamheten har under läsåret 12/13 legat nere. Arbetet med klassråd saknas det information om, men elevråd hålls regelbundet. Trygghetskontraktens utformning och hur man diskuterar och skriver under dessa är oklart därför kommer Thg arbeta med att förbättra rutinerna kring dessa under läsåret 12/13. Trygghetsenkäten genomförs 2 ggr/läsår och sammanställs av Thg. Den redovisas för arbetslagen. Under året har man förfinat några av frågorna för att se hur svaren skiljer sig mellan pojkar och flickor. Thg och arbetslagen behöver arbeta vidare med hur uppföljningen av enkäten ska ske och hur handlingsplanerna dokumenteras. Utifrån enkätens svar kan vi konstatera att ytterligare förbättring av rastvärdsverksamheten behövs och det är nu en punkt i Thg att arbeta med inför läsåret 13/14. Punkten elevhälsa är med på varje arbetslagsmöte och rutinerna kring tillbudsrapportering fungerar väl. Tillbudsblanketten har gjorts ännu tydligare under året för att inte missa när en händelse skett, datum och tidpunkt. I Thg ingår en representant från varje a-lag och det är mycket positivt då informationsflödet går snabbare fram. Vi får även en bättre helhetsbild. Rutinerna kring tillbudsrapportering fungerar i stort bra. Vi behöver dock bli bättre på att följa upp och göra de förändringar som behövs utifrån svaren på enkäten. På skolan pågår en ständig dialog och ett förbättringsarbete om vilket förhållningssätt och vilka regler vi ska ha på skolan.

11 SID 11 (11) Bilaga Trivselregler Långbrodalsskolan På vår skola bemöter vi alla med respekt och visar varandra hänsyn. På vår skola är vi alla rädda om vår fina miljö, både inomhus och utomhus. På vår skola har alla rätt till studiero och en lugn och trivsam matstund. På vår skola tolererar vi inte kränkningar eller mobbing i någon form. Inte på skolan och inte på fritiden På vår skola är vi utomhus när vi har rast. På vår skola följer vi skolgårdsreglerna: Vi leder vår cykel och parkerar den vid cykelstället. På vintern använder vi hjälm när vi åker kana på berget. Vi leker inte med saker som kan skada oss själva eller andra. Beslut i skolrådet 14 december 2012