Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling fritidshemmen. Ladubacksskolan i Arboga

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Ladubacksskolan Trygghetsgruppen på Ladubacksskolan , tina.persson@arboga.se Datum Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling fritidshemmen Ladubacksskolan i Arboga ARB300 v Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Box 6 Erikslundsvägen 3 vx Arboga barn.utbildning@arboga.se

2 2 (9) Våra mål På Ladubacksskolan fritidshem bemöter vi varandra med respekt utifrån var och ens förmåga. Detta innebär att vi behandlar varandra likvärdigt och ställer rimliga krav och förväntningar på varandra. vi samarbetar med varandra i sitt lärande. alla barnen får lika stort utrymme, maktdelaktighetoch inflytande på fritidshemmet genom t ex samlingar och genom de vardagliga aktiviteterna på fritidshemmet. vi lever oss in i och förstår andra människors situation. vi accepterar varandras egenvärde och integritet. vi behandlar varandra väl samt alla accepterar att man kan ha olika uppfattningar. Förebygga Strukturer och ordningsregler På fritidshemmet finns följande hälsoplaner: Antimobbingplan (se handboken) Handlingsplan om Hot och våld (se handboken) Vi har trivselregler som barn och personal gemensamt har tagit fram. Trivselreglerna revideras varje år. I trivselreglerna finns även konsekvenser beskrivna. På föräldramöten och genom föräldraråd informeras vårdnadshavarna om likabehandlingsplanen och trivselreglerna. På fritidshemmet har vi en fysisk miljö som är anpassad för funktionshindrade. Vi har en skolbyggnad i enplan, dörröppnare och handikapptoalett. Vi har möjlighet att tillgodose barnens behov utifrån lagstiftningen. Några exempel på åtgärder som kan vidtas: Teckentolk kan anlitas. Trygghetsteamet aktiveras. Kränkande behandling dokumenteras och åtgärdas. Det finns tillgång till enskild dusch.

3 3 (9) Rektor Det är rektors ansvar enligt lag att se till att: Att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. Detta sker bland annan genom årlig genomgång av likabehandlingsplanen. Att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, könsöverskridande identitet och ålder(se bilaga 1). Att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka alla former av kränkande behandling mot barn. Det kan vara utfrysning, slag, elaka kommentarer m.m. Att årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal och barn (om möjligt även vårdnadshavare). Att en utredning görs om personal kränker barn och att lämpliga åtgärder vidtas, så att kränkningarna upphör. Att, om fritidshemmet får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Hur detta skall ske framgår av detta dokument. Att fritidspedagoger, förskollärare eller annan personal är införstådda med att de, enligt lag, är skyldiga att anmäla till förskolechef/rektor om de får kännedom om att ett barn/elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten(enl Nya skollagen, kap 6,10 ). Pedagoger och annan personal På Ladubacksskolans fritidshem arbetar all personal regelbundet mot gemensamma värdegrundsmål där frågor som berör barns rättigheter, exempelvis genom arbetet med Friends. Vi arbetar med etiskt förhållningsätt på våra kvällskonferenser med övriga pedagoger på skolan. Detta för att motverka diskriminering och kränkande behandling. I alla situationer där det krävs eller ges tillfälle arbetar all personal med värdegrundsfrågor. Det kan vara under aktiviteter ute och inne eller t.ex. i matsalen. I samlingar har alla barn möjlighet att komma till tals. När det uppkommer oönskade situationer diskuterar vi med barnen om vad som har hänt och hur man kan göra på ett bättre sätt. Vi pratar förebyggande om hur barnen skall agera inför risksituationer, t ex: Vi pratar om reglerna runt snöbollskastning varje år när den säsongen kommer. Vi har bandyregler som gäller alla på fritidshemmet. Vi pratar om hur man skall uppföra sig i samlingen och lyssna på varandra. Vi går igenom trivselreglerna vid varje terminsstart. Vi tänker igenom hur vi placerar barn vid samlingar på ett lämpligt sätt.

4 4 (9) Vi har genomtänkta överlämningar då barnen byter avdelning. Vi har personal ute vid de tillfällen som barnen är ute för att höra och se vad som är på gång och för att barnen ska känna sig trygga. Övrig personal Övrig personal såsom busschaufförer, städpersonal, matbespisningens personal och vaktmästare har ansvar för att ta del av och följa likabehandlingsplanen. Det är rektors ansvar att de ges möjlighet att ta del av planen. Barn På Ladubacksskolans fritidshem är målet att alla barn möter varandra med respekt. Barnen skall medverka till att alla känner trygghet på vårt fritidshem. Alla barn skall få möjlighet att känna sig värdefulla på fritidshemmet. Barnen skall vara delaktiga i både likabehandlingsplanen och trivselreglerna. Alla barn skall bli medvetna om att de gemensamt har ett ansvar att uppmärksamma om någon inte har det bra på fritidshemmet och föra information om detta vidare till någon vuxen på skolan. Barnen skall ha tillfällen då de enskilt får frågan om de själva trivs och i fall någon annan inte gör det. Föräldrar Fritidshemmet förväntar sig att föräldrar: står bakom visionen i likabehandlingsplanen. samtalar med sina barn om demokratiska värderingar. aktivt tar del av information från fritidshemmet, såsom terminsbrev, almanackan och information inför lov. Åtgärder för året : 1. Trygghetsgruppen ska se till att likabehandlingsplanen och skolans trivselregler revideras och att alla inom skolan tar del av den. 2. Alla pedagoger ska prioritera sin tid så att det finns möjlighet till att ha enskilda samtal med barn vid behov. 3. Rektor ska se till att likabehandlingsplanen finns på Rexnet, fritidshemmets hemsida. 4. Alla pedagoger ska sprida information om likabehandlingsplanen på våra föräldramöten år F-3 varje höst. 5. Vi ska arbeta med att bli bättre på att sprida information om och göra barnen delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. -Vi berättar vad planen mot kränkande behandling är -Vi ska skriva i veckobrevet om planen och att vi arbetar med den och när. 6. Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen ska vara känd och följas av alla yrkesgrupper som har regelbunden kontakt med skolverksamheten. 7. Alla yrkesgrupper på fritidshemmet ska använda tekniska hjälpmedel och andra metoder för att hjälpa barn med särskilda behov. 8. En pedagog ska göra en trygghetsrunda under våren tillsammans med barn på fritidshemmet. Detta för att inventera om det finns ställen som är mindre trygga.

5 5 (9) Lämpliga åtgärder vidtas om det visar sig finnas otrygga platser på fritidshemmets område. -Prata om det i samlingen. -Tankekarta -Samma frågor på alla avdelningar -Barnen får skriva brev om de inte vågar säga något. Upptäcka Pedagoger på fritidshemmet Under vistelsen på fritidshemmet finns vuxna som aktivt ingriper och rapporterar/dokumenterar om man ser eller får kännedom om att någon utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. I detta arbete ingår alla yrkesgrupper som finns på fritidshemmet och yrkesgrupper som har regelbunden kontakt med fritidshemmet: fritidspedagoger barnskötare förskollärare lärare skolledning hygientekniker skolmåltidspersonal vaktmästare busschaufförer Fritidshemspersonalen samarbetar för att få en helhetsbild av barnets situation. Det sker bland annat på veckoplanering och månadskonferenser. Barn Barn förväntas hjälpa varandra, genom att uppmärksamma och föra vidare information om kränkningar och diskriminering till vuxna på fritidshemmet. Barnen förväntas svara ärligt på enkäter som hjälper fritidshemmets personal att upptäcka om någon blir utsatt för kränkande behandling och diskriminering. Vid misstanke om att barn mår dåligt tar pedagogen kontakt med vårdnadshavaren. Vårdnadshavare Fritidshemmet förväntar sig att vårdnadshavarna pratar med sina barn och hör av sig till fritidshemmets personal om de får veta att deras eller någon annans barn på något sätt kränks eller diskrimineras på fritidshemmet. Vårdnadshavarna är alltid välkomna till fritidshemmet. Varje höst får vårdnadshavarna information om hur personalen på fritidshemmet kan nås. Åtgärder och ansvar Rektor ser till att alla yrkesgrupper informeras om deras skyldighet att upptäcka mobbning eller kränkande behandling.

6 6 (9) Utreda/åtgärda I nuläget dokumenteras alla fall av diskriminering och kränkande behandling. Dokumentationen förs vidare till rektor som beslutar om vem som skall utreda, åtgärda och följa upp. Utredaren följer åtgärdstrappan så långt som är nödvändigt i det specifika fallet: 1. Samtalar med den som är utsatt och den/dem som utsätter. 2. Information till vårdnadshavarna. 3. Arbetslaget informeras. 4. Trygghetsgruppen informeras. 5. Rektor sammankallar till möte. 6. Annan myndighet kallas in. Återkommande trakasserier mot en och samma elev lämnas till trygghetsteamet. Dokumentation Trygghetsgruppen dokumenterar alla fall/ärenden som kommer till gruppens kännedom vid mötena. Protokoll förs vid mötena angående nya eller pågående fall/ärenden. Protokoll förs vid konferenser där fall av kränkningar tas upp. Uppföljning Likabehandlingsplanen revideras i oktober och aktualiseras varje höst. Vi kommer att följa upp resultatet av våra mål i likabehandlingsplanen i december och maj med personalen. Varje vår görs en uppföljning med barnen om hur de uppfattar måluppfyllelsen. På höstens föräldramöte får vårdnadshavarna information om, och ges möjlighet till inflytande i planen. Planen läggs årligen ut på Rexnet och informeras om på Arbogas hemsida( Resultatet av likabehandlingsplanen i sin helhet redovisas i kvalitetsredovisningen årligen. Bilagor som tillkommer. Bilaga 1. Definitioner av diskrimineringsgrunderna

7 LIKABEHANDLINGSPLAN 7 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Ladubacksskolan Trygghetsgruppen på Ladubacksskolan , tina.persson@arboga.se Datum Bilaga 1 Bilaga 1. Bakgrund Den 1 januari 2009 fick förskolan, skolan och vuxenutbildningen en ny skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkningar av barn och elever genom Diskrimineringslagen 2008:567 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Reglerna som rör annan kränkande behandling förs in i ett kapitel i skollagen och kommer där att benämnas kränkande behandling (SFS 1985: a kap. Åtgärder mot kränkande behandling). Barn och elevskyddslagen upphörde därmed att gälla. Vad innebär de nya reglerna? Varje verksamhet skall nu ha en likabehandlingsplan som ska revideras årligen. Genomförandet av planerade åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier/kränkande behandling och målinriktat arbete ska redovisas i planen. Barn och elever ska involveras i arbetet. Delaktigheten ska anpassas efter ålder och mognad. Enligt den nya lagen räcker det med att man kan visa att skolan fått information om att barnet/eleven känt sig kränkt. Skolan måste då göra en utredning och vidta åtgärder. Om utredning inte gjorts eller om den är bristfällig kan skolhuvudmannen bli skadeståndsskyldig oavsett om det förekommit kränkande behandling. Det måste dock ha skett någon form av skada i skadeståndslagens mening för att det ska bli aktuellt med ersättning. Lagstiftaren vill med detta betona att skolan ska göra en utredning för att utesluta att det inte skett en kränkning. I lagen införs också ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen så införs ett förbud att bestraffa barnet/eleven som en följd av detta. ARB300 v Definition av diskrimineringsgrunderna. Kön: Att någon är man eller kvinna. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att någon identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: Att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning: En religiös, livsfilosofisk eller annan motsvarande livsåskådning. Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Box 6 Erikslundsvägen 3 vx Arboga barn.utbildning@arboga.se

8 8 (9) Funktionsnedsättning/hinder: Varaktiga fysiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: Uppnådd levnadslängd. Diskriminering Direkt diskriminering: Orättvis behandling eller missgynnande av en person på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: Med indirekt diskriminering avses att en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar en elev enligt någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering, och kan utföras av vuxna gentemot elever eller mellan elever. Kränkande behandling Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Exempel på kränkningar: Fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar). Verbala (t ex att bli hotad eller att bli kallad hora, bög eller liknande). Psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning). Text och bildburna (t ex klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms, nätmobbning). Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Vidare råder obalans, fysisk eller psykisk mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbningen. Annan kränkande behandling Alla kränkningar är inte diskriminering, men all kränkande behandling måste förhindras. Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang och är alltså kopplad till diskrimineringsgrunderna. Det är därför nödvändigt att skilja mellan trakasserier och annan kränkande behandling. I lagen införs därför förbud mot annan kränkande behandling för att täcka in alla former av kränkningar.

9 9 (9)